Axel Erdmann - Språkforskare Och Upplandsvän
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
135 Axel Erdmann - språkforskare och upplandsvän Promenader i Uppsalas omgifningar MATSRYDEN Axel Erdmann var Uppsalas och Sveriges förste professor i engelska. Han utnämn• des den 26 februari 1904 till ordinarie professor i engelska språket vid Uppsala universitet. Mellan 1892 och 1904 hade han varit e.o. professor i germanska språk, i praktiken engelska och tyska, vid uni versitetet. Erdmann var född i Stockholm 1843. Hans far var en framstående geolog och den förste chefen för Sveriges geologiska undersökning (SGU). Efter studier vid Nya elementarsko lan i Stockholm kom Axel 1861 till Upp sala universitet - då ett lärosäte med ca 950 studenter och 75 lärare. Han läste där moderna språk ("nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur"), latin, grekiska, nordiska språk, teoretisk filosofi och astro nomi. Det sistnämnda ämnet förvånar, men vid denna tid var ett naturveten skapligt ämne obligatoriskt i en filosofisk grundexamen. 136 AXEL ERDMANN SPRÅKFORSKARE OCH UPPLANDSVÄN Erdmann disputerade 1871 för pro samband med folkets litteratur och kul fessor Jacob Theodor Hagberg, en yngre tur i det hela". På hans seminarier stu bror till Shakespeareöversättaren, på en derades, förutom äldre och nyare litterä• avhandling i fornengelska och blev do ra texter, bl.a. engelsk slang och engelska cent i fornengelska språket. sporttermer. Tidningsläsning infördes i Efter disputationen företog Erdmann den akademiska engelskundervisningen. fleråriga forsknings- och bildningsresor på Några månaders vistelse i det främman• kontinenten och i England. Han lärde sig de landet anbefalldes, för att öka den sanskrit så grundligt att han 1877- 91 praktiska språkfärdigheten. undervisade och examinerade i detta ämne Flera av Erdmanns elever blev profes vid Uppsala universitet. sorer. 1898 lade Erik Axel Karlfeldt fram Axel Erdmann var en mycket lärd och sin licentiatavhandling om Henry Fiel mångsidig forskare. Hans vetenskapliga ding, Henry Fielding, utkast till ett fårfattar• produktion omfattar såväl engelska och porträtt. Denna avhandling gavs ut 1985 tyska som nordiska språk och franska av Karlfeldt-samfundet, med förord av (för en förteckning över hans tryckta ve Sven Stolpe. tenskapliga skrifter se Ryden 2000). I Under Erdmanns professorstid fick Sigrid Kahles bok om sin far H.S. Nyberg Sverige sin första kvinnliga doktor i apostroferas Erdmann (s. 307) som en av engelska. Hon hette Anna Paues och dis "universitetets bortgångna stora språk• puterade för Erdmann 1902. Efter sin dis forskare". putation verkade hon vid universitetet i En banbrytande insats gjorde Erdmann Cambridge. Regeringen gav henne pro som förnyare av universitetsundervis fessors namn 1934. Hon var den första ningen i engelska och tyska. Till sin hjälp kvinna av svensk börd som förärades hade han de utländska lektorer som hade denna hedersbetygelse. börjat tillsättas 1889. Erdmanns pedago Axel Erdmanns hembygd var Upp giska tankar finns samlade i "Om studiet land. Anknytning till det uppländska av germanska språk vid Uppsala uni landskapet hade han genom familje versitet" (1891). Erdmann betonar studiet gården Överbo i Skuttunge socken. Han av det levande språket, "sådant det lever gav väsentliga bidrag till kunskapen om på ett folks läppar", och vikten av ett gott landskapets flora. I Erik Almquists Flora uttal hos språklärare: "Ett gott ock säkert upsaliensis (1965) karakteriseras han uttal är för att bliva en god lärare ett (s. 288) som "god kännare av floran kring oeftergivligt villkor". Men han framhäver södra Tämnaren på 1860-t. [ ... ]. Spridda också betydelsen av "historiska samman bidrag i övrigt ännu på 1910-t". hang" och att "språket bör studeras i Sitt aktiva hembygdsintresse visade AXEL ERDMANN SPRÅKFORSKARE OCH UPPLANDSVÄN 137 Erdmann genom att, tillsammans med Bästa Fru Hagen! K. Hildebrand och E. Apelqvist, vara re Härmed åtskilliga fårslag till promenader i daktör för storverket Uppland, skildring af Uppsala-trakten. Jag har själf pröfuat dem land och folk, som gavs ut 1905 och 1908 av alla. Om ni fålja mitt exempel, hoppas jag, att Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Sam de må skänka er båda lika mycket af hälsa och fundet i Uppsala. naturglädje som de ha skänkt mig. Erdmann var ju också nordist och på Eder Axel Erdmann 1890-talet tog han initiativet till en inven tering av Upplands folkmål (se Erdmann Erdmanns "Promenader", som nu pub 1898-1902). Erdmann var ordförande i liceras för första gången, ger 21 detalje Upplands fornminnesförening 1907-18 rade förslag till utflykter, mestadels till (se Almgren 1927). Han var hedersledamot fots och med tåg. Hållplatserna var i Upplands nation. många! Erdmann var en naturälskare. Axel Erdmann älskade sång och mu Hans floristiska upptäckter som de redo sik. Orphei Drängar valde honom till visas i dessa utflykter inkluderar stor hederspresident 1901. Han efterträdde rams (Polyganatum multiflorum) och vat Carl Rupert Nyblom och efterträddes av tenaloe (Stratiotes aloides). Nathan Söderblom. OD, under ledning Jämförelser kan göras med Gösta av Hugo Alfven, sjöng vid hans jordfäst• Linds 25 vandringar i Uppsala omgivningar ning i Uppsala domkyrka en november från 1938. Det täta järnvägsnätet erbjöd dag 1926. även då möjligheter till bekväma kom En av Axel Erdmanns elever, Eilert munikationer, i en tid då bil inte var var Ekwall, har karakteriserat honom som mans egendom. "en varmhjärtad man [ ... ] anspråkslös och oegennyttig alltid redo att hjälpa då så behövdes" (Ekwall 1953). I ett brev till Ellen Hagen, daterat den Promenader i Uppsalas omgifningar. 14 mars 1916, bifogar Axel Erdmann för• (alla ligga på Generalstabens kartblad 84. Upsala, som slag till "Promenader i Uppsalas omgif alltid medfåres uppfodradt) ningar". Ellen Hagen (1873- 1967) var gift med landskamreraren i Uppsala Robert 1. Uppsala - nordvest till Broby - Ekeby - Hagen, som 1918 blev landshövding i Ströja - Klinta (utsiktsberg) - åt venster ( = Gävleborgs län. Brevet till Ellen Hagen, vester) till Kjettinge (Sixten Lundebergs) som finns på Kungl. Biblioteket, har föl• Bötje ky. - gint på sämre körväg öfver jande lydelse: Brunnby till Bötje hllpl. (eller från Broby till Gränby - Bösslinge - Bötje hållplats). 138 AXEL ERDMANN SPRÅKFORSKARE OCH UPPLANDSVÄN 2. Jnv. till Börje hllpl. - genom Klista by samt längs norra stranden af Dalbyviken söderut förbi Kolthoffs Granbacken (venster med villor, till Hammarskog)-Tuna (utsikt = öster) - Läby f.d. prestgård - K varnbo till Ekoln) - Kifbrunna och (med pojke eller gård - Flogsta - österut längs skogskanten flicka som vägvisare) till hällristningen från till Ekeby - Uppsala (två gångstigar, den ena bronsåldern: s.k. "vikingaskeppet" - Öfre inne i skogen) (eller från Kvarnbo gård till Bodarne - Bärby- Nafvestabro jnv. stat. kvarnen och öfver ån - Hällen - Håga by - (nuvar. odlingen nordvest om Kifbrunna Hågabron - Ekeby - U.). var då en grund, väl skyddad hafsvik). 3. Jnv. eller bil till Gamla Uppsala - på forna 6. Jnv. till Örsundsbro stat. - St. Bärby - Eriksgatans väg till Ärna - Ulfva (där slaget Giresta ky. - Hjelsta ky. - Vättestad - Vestra på Föresvall stod omkring 988 mellan Til - på bergen längs (öster om) Erik Segersäll och Styrbjörn, den lågländta Hjelstaviken (många svanar)- Segerstad marken öster om Ulfva mellan Gjesvad, Krägga (fin herrgård)- Krägga hllpl. (eller Broby och Forkarby kallas nu officiellt söder om Hjellstaviken öfver bron och till Fyrisängen, för att skilja den från Ekolsund - körväg till E- s jnv. stat.( ... Föresängen i Börje s:n söder om ån från Enköping - Uppsala). Broby till Klastorpsvägen) - Forkarby - Sundbro - Trystad - Sylta (urgamla namn) 7. (Söndag) Ångbåt till Finstaholm - Häggeby -Åkerby ky. -Altuna - Börje ky. - Jäsmesta ky. - Sandvik (man kan telefonera på - Gränby. Åt höger till Bösslinge och Börje Lördagen till Sandvik- herr Mattsson, och hllpl. försäkra sig om en roddare)- rodd öfver sundet och prom. till Arnö gård - tillbaks 4. Jnv. till Läbyvads hllpl. - Hällen - Håga till Sandvik- gångväg gint till Skadevi - högen - längs (vester om) ån (ej invid ån, förbi Kvarnlöt (fru Nordenflychts Lugnet utan i skogskanten), man kan också låg där) till Sånka, Råberga och Skokloster - fortsätta förbi Fäbodarne till Lurbro bron ångbåt till Uppsala. och Uppsala eller Flottsund. bro öfver till S Norby - till landsvägen (Lurbo -) 8. Spårv. till Grindstugan - Rosendal - Malma Rosendal - Grindstugan. by - genom den enda gård som ligger höger (=söder) om byvägen och ned på gångväg 5. Jnv. till Skärfeltens hllpl. - Lövsta - Staby - söderut öfver gärde samt vid backen ej rakt Uppsala Näs ky. (med Lillkyrkan) - fram, utan åt venster och sydost på skogs Ytternäs (eller med ångbåt från Upps till väg till Bäcklösa - gångväg förbi lada till Ytternäs)-Hammarskog (eller från rödt torp söder vid skogskanten - sydvest Ytternäs till Vreta och Vreta udde (vackert) på sämre körväg, men efter några minuter AXEL ERDMANN SPRÅKFORSKARE OCH UPPLANDSVÄN 139 tvärt åt venster (=sydost) upp på gångstig 11. Jnv. till Knifsta jnv. stat. - Noor (på till Lilla Sunnersta - Liljekonvaljeholmen - skogshöjd vid Säbysjön - tag vägvisare! - öfver ängen till Ultuna - längs sandåsen till grundstenarne till hedniskt tempel ) - Asylen - Polacksbacken eller Grindstugan, Ledinge (eller i backe söder om Ledinge åt spårv. venster till viken och udden - utsikt - samt längs stranden till Ledinge - Qvallsta (eller 9. Ångb. till Flottsund-Pustnäs - Nåntuna - ett stycke norr om bäckdike i sikte af Kuggebron - Grönviken (f.d. Nöden) - Qvallsta åt venster på dålig körväg (förbi Uppsala (eller bättre: