DOCSLIB.ORG

Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1995 Sammanfattning SCB har för andra gången utfört en avgränsning av alla små ning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin domine- orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. rande karaktär som fritidshusområden och därmed inte ingår i De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- tätorter. Vid avgränsningen av småorter har sådana områden ningarna för glesbygd. tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera hundra invånare Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 756 i hela riket. avgränsats (framför allt i närheten av Stockholm och Göteborg). År 1990 var antalet 2 437. Så länge andelen obebodda fritidshusfastigheter är större än Folkmängden i de små orterna uppgår till 263 000 invånare, andelen bebodda fastigheter räknas sådana orter inte som vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- tätorter, oberoende av invånarantalet. Det förekommer dock att ges folkmängd. mindre delar av sådana orter, där permanentningen fortskridit Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 82 700 långt, kan avgränsas som en separat tätort medan återstoden hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 522 700 hektar. kvarstår som en småort. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än i tätorterna, 320 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ GIS-anpassning km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då SCB tillhandahåller på uppdragsbasis digitala mittpunkts- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. koordinater, gränslinjer samt grundläggande statistik för små- Glesbygdsbefolkningen minskade något under början av orterna på diskett så att den intresserade användaren kan 1990-talet. I vissa län, t.ex. Stockholms, Uppsala och Söder- analysera småorterna i sitt eget GIS eller sitt eget kalkylprogram. manlands län, ökade glesbygdsbefolkningen. En av förklaring- Tag kontakt med SCB för mer information! arna till att glesbygden ökar i vissa delar av landet är permanent- _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 30 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 30 juni 1997 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB. 2 Innehåll Contents Sammanfattning 1 Summary in Swedish 1 Engelsk summary 3 Summary in English 3 Bakgrund 4 Background 4 Metod 4 Methodology 4 Problem 4 Problems 4 Namnsättning 5 Name-giving 5 Antalet tätorter och småorter 6 The number of localities and rural agglomerations 6 Småorternas folkmängd och areal 6 Population and area of the rural agglomerations 6 Småorter som har varit tätorter 7 Rural agglomerations which have been urban localities 7 Småorternas regionala fördelning 7 Regional distribution 7 Småorternas fördelning på kommuner 9 Municipality distribution 9 Storleksfördelning 10 Size distribution 10 Förändringar i småortsbeståndet 1990-1995 12 Changes in the stock of rural agglomerations 1990-1995 12 Fritidshusdominerade småorter 12 Rural localities dominated by leisure housing 12 Huvudtabell 14 Main table of rural agglomerations 14 Stockholms län 14 Stockholm county 14 Uppsala län 18 Uppsala county 18 Södermanlands län 19 Södermanland county 19 Östergötlands län 21 Östergötland county 21 Jönköpings län 22 Jönköping county 22 Kronobergs län 23 Kronoberg county 23 Kalmar län 24 Kalmar county 24 Gotlands län 26 Gotland county 26 Blekinge län 27 Blekinge county 27 Kristianstads län 28 Kristianstad county 28 Malmöhus län 30 Malmöhus county 30 Hallands län 33 Halland county 33 Göteborgs och Bohus län 36 Göteborg and Bohus county 36 Älvsborgs län 38 Älvsborg county 38 Skaraborgs län 41 Skaraborg county 41 Värmlands län 42 Värmland county 42 Örebro län 44 Örebro county 44 Västmanlands län 46 Västmanland county 46 Kopparbergs län 47 Kopparberg county 47 Gävleborgs län 50 Gävleborg county 50 Västernorrlands län 53 Västernorrland county 53 Jämtlands län 55 Jämtland county 55 Västerbottens län 57 Västerbotten county 57 Norrbottens län 60 Norrbotten county 60 Kommuntabell 64 Municipality table 64 Bilaga 1. Systematisk förteckning 70 Appendix 1. Systematic index 70 Bilaga 2. Alfabetisk förteckning 98 Appendix 2. Alphabetic index 98 Bilaga 3. Småorter som delas av kommungräns 129 Appendix 3. Rural agglomerations situated in more than one municipality 129 Bilaga 4. Rättning av den publicerade folkmängden Appendix 4. Correction of the published population för vissa tätorter 130 figures for some localities 130 3 The total area of the rural agglomerations is 82,700 hectares. Summary This should be compared to 522,700 hectares in the localities. A delimitation of small, rural agglomerations has been The population density is thus considerably lower in the rural accomplished by Statistics Sweden for the second time. By agglomerations than in the localities, 320 inhabitants per square definition, a rural agglomeration is smaller than an urban locality km compared to 1,400. In the other rural areas the population (which has a minimum threshold of 200 inhabitants), but it has density is 3 inh./km2. at least 50 inhabitants. There is also a density criterion: the The regional distribution is shown in table 1 and on map 1. midpoints of populated real estates shall normally not exceed Distribution on municipalities is shown in tables 3, 4 and 12. One 150 metres, as compared to the maximum distance criterion for of the reasons why some rural areas gain population again is that the localities of 200 metres between urban objects. The some leisure housing has been turned into permanently occupied terminology can be confusing, see chart below. Urban areas housing. This process is going on in many areas which were (non-administrative) have long been translated with "localities", originally built for vacational purposes with the result that at the remainder being rural areas. The rural agglomerations form present the degree of permanent occupancy is varying in these part of the rural (sparsely inhabited) area and were previously areas. As a rule, 50% of the houses should be occupied not separated from the residual "rural" in statistical reports. The permanently before an area is defined as a locality and thus rural areas excluding rural agglomerations are in this report urban (and the population should be at least 200). In the called "other rural". delimitation of rural agglomerations, areas with leisure housing This report commences with some analyses of the rural having varying occupancy rates are considered when the total agglomerations. The number of rural agglomerations is 2,756 in number of registered inhabitants in such an area is at least 50, the whole country. For comparison, the number of localities is provided the distances between the houses are less than 150 1,938, which means that there now are statistical data available metres. Between these houses many other cottages may still be for a total of 4,694 places in Sweden. Of the rural agglomerations, unoccupied. In a large area with leisure housing, the total 350 have been localities at some time between 1950 and 1990 but population may exceed 200 while the vacation character of the failed to meet the urban criteria in 1995, see table 2. Some of the area still is preserved. Such areas form an anomaly, because they former localities (40 in number) have less than 50 inhabitants in are not defined as localities in spite of a high population number. 1995. Distribution of Swedish places by size is visualized in This kind of areas have been delimited as rural agglomerations charts 1-3. and marked with an "F" in table 11. Most of these areas are found The total population of the rural agglomerations amounts to in the vicinity of the large cities, see map 2 and table 10. 263,000, which equals 18% of the rural population and 3% of the total population of Sweden. Rural agglomerations in your GIS Between 1990 and 1995 the population in rural agglomerations Statistics Sweden provide coordinates and basic statistical data has increased by 6.0%, as compared to the overall population for the rural agglomerations on diskett so that the interested growth of 2.9% for the whole country during the same period. user is able to make analyses in his/her own GIS or spreadsheet. The growth rate is considerably higher in those rural Please contact Statistics Sweden for more information. agglomerations which are dominated by leisure homes, see table 9. Tätort (med minst 200 invånare) Utanför tätorter: Glesbygd Locality (having at least Outside localities: Rural areas 200 inhabitants) = urban area Utanför de avgränsade orterna: Genuin glesbygd med * spridd bebyggelse * orter med mindre än 50 invånare * renodlade fritidshusområden * friliggande arbetsplatsområden Småorter (med minst 50 invånare) Outside the delimited areas: Rural agglomerations (having at least Other rural areas, including 50 inhabitants) * sparsely built areas * villages having less than 50 inh. * areas with pure leisure housing * working zones outside localities Figur 1. Principskiss för olika orttyper Principal outline showing different kinds of places in Sweden 4 Befolkningsstatistiken har beräknats från
Load more

Recommended publications
  • 10FS 2015-2 Bilaga1-Karta.Pdf
    BILAGA 1 1 (96) 2015-01-21 Dnr 511-2099-14 Översyn av det utvidgade strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård Indelning av utvidgade strandskyddsområden, områdesbeskrivningar med tillhörande kartor för område 1 – 29, och befintligt bedömnings- material/källförteckning. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE-371 86 KARLSKRONA Skeppsbrokajen 4 010-22 40 000 [email protected] 202100-2320 010-22 40 223 www.lansstyrelsen.se/blekinge 2 (96) Översyn av strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård – Bilaga 1 – Remissutgåva Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Ansvarig avdelning: Avdelningen för Samhällsutveckling Författare: Åsa Nilsson Omslagsbild: Uttorp Foto: Robert Ekholm 3 (96) Innehållsförteckning Indelning av utvidgade strandskyddsområden ............................................................... 5 Karta med indelning av utvidgade strandskyddsområden ........................ 6 Område 1. Nättrabyåns utlopp ....................................................................................... 7 Karta område 1 .......................................................................................... 8 Område 2. Sjuhalla – Verstorp – Skärva – Trantorp ...................................................... 9 Karta område 2 .......................................................................................... 11 Område 3. Skönstavik .................................................................................................... 12 Karta område 3 .........................................................................................
    [Show full text]
  • KO08 Dok.Indd
    Välkommen till Ekerö kommun ulturensulturens övärldövärld LL2008 Sommar-1 Sommar- och och vintertid vintertid INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL EKERÖ KOMMUN Två världsarv 4 Guideturer 6 Utfl yktsförslag 8 IVV-vandringsleder 10 SOMMARTID I KULTURENS ÖVÄRLD Evenemang 12 Ekebyhovs slott 19 Gröna rum – handelsträdgårdar, gårdsbutiker & självplock 20 Konsthantverk, antikt & kuriosa 22 Öppna Trädgårdar & Konstringen 23 Åtta medeltidskyrkor 24 Båtturer, gästhamnar & gästbryggor 25 Mat, kafé, boende, stuguthyrning & festlokaler 26 Friluftsliv & äventyr – vandra, bada, paddla, cykla, golfa, rida 30 VINTERTID I KULTURENS ÖVÄRLD Vinteraktiviteter 34 Julmarknader 36 Julbord 37 KARTA 38 SEVÄRDHETER/SIGHTS/SEHENSWURDIGKEITEN 39 Svenska/English/Deutsch SNABBGUIDE 48 Omslagsbild: L’Orfeo på Drottningholms Slottsteater 2007, Foto: Bo Ljungblom Ingresstext sid 3: Örjan Andersson 2 Hovgården på Adelsö. FOTO: KALLE RUNRISTARE Välkommen till Ekerö kommun Lulturens övärld med två världsarv De två världsarven är ingen tillfällighet Bron mot Drottningholm är en bro till en annorlunda värld. Här möter dig ett skärgårdslandskap med 140 öar, kobbar och skär. En säregen övärld där du minst väntar dig att fi nna den – en god bit in i landet. Att öarna haft en speciell lockelse på människor i alla tider är lätt att förstå. Det är också lätt att se. För ingen annanstans i Sverige kan du på ett så koncentrerat område se spåren av människan och hennes kultur i en levande miljö. Snart sagt varje tuva och sten på öarna har påverkats av en mänsklig hand. Vi som bor här hälsar dig välkommen till upplevelser. Denna Kulturens övärld är ju inte bara vår, utan den tillhör alla intresserade. Drottningholm och Birka-Hovgården vårdas till och med för hela världens skull eftersom de är utsedda till världsarv.
    [Show full text]
  • Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Blekinge Archipelago, Sweden
    WP 2009:1 Zoning in a future coastal biosphere reserve - Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre WORKING PAPER www.etour.se Zoning in a future coastal biosphere reserve Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre TABLE OF CONTENTS PREFACE………………………………………………..…………….………………...…..…..5 1. BACKGROUND………………………………………………………………………………6 1.1 Introduction……………………………………………………………………………….…6 1.2 Geographical and historical description of the Blekinge archipelago……………...……6 2. THE DATA COLLECTION IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007……….……12 2.1 The collection of visitor data and the variety of methods ………………………….……12 2.2 The method of registration card data……………………………………………………..13 2.3 The applicability of registration cards in coastal areas……………………………….…17 2.4 The questionnaire survey ………………………………………………………….....……21 2.5 Non-response analysis …………………………………………………………………..…25 3. RESULTS OF THE QUESTIONNAIRE SURVEY IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007………………………………………………………………..…..…26 3.1 Introduction…………………………………………………………………………...……26 3.2 Basic information of the respondents………………………………………………..……26 3.3 Accessibility and means of transport…………………………………………………...…27 3.4 Conflicts………………………………………………………………………………..……28 3.5 Activities……………………………………………………………………………....…… 30 3.6 Experiences of existing and future developments of the area………………...…………32 3.7 Geographical dispersion…………………………………………………………...………34 3.8 Access to a second home…………………………………………………………..……….35 3.9 Noise
    [Show full text]
  • Vad Är En Översiktsplan? Vad Är En Översiktsplan?
    2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Vad är en översiktsplan? Samrådshandling för Översiktsplan 2050 Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen har en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen redovisar kommunens syn på mark- och vattenanvändningen samt visionsbilden för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen vill utveckla och bevara befintliga miljöer i ett långsiktigt perspektiv och skapa förutsättningar för tillväxt. Översiktsplanen är ett instrument för dialog mellan stat och kommun angående de allmänna intressenas innebörd, avgränsning och tillgodoseende. Den ska visa hur samhällsplaneringen samordnas med nationella och regionala mål och hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormer. Den ska också visa hur kommunen förhåller sig till det anspråk som staten gör via utpekanden av riksintressen inom kommunen och var kommunen anser att det är lämpligt att satsa på landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Översiktsplanen innehåller också en redovisning av de miljökonsekvenser och andra konsekvenser som förslaget kan förväntas ge upphov till. Översiktsplanen är vägledande för den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen som sker genom detaljplaner, och i en del fall områdesbestämmelser, eller direkt i bygglov. https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 1/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Varför en ny översiktsplan? Översiktsplanen regleras genom plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). En översiktsplan ska vara aktuell och varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till dess aktualitet. Även Länsstyrelsen i Blekinge och andra berörda myndigheter ska yttra sig gällande statliga och mellankommunala intressen.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Gaddsteklar Från Blekinge 1984-2007 – Sammanställning Av Gjorda Fynd
    2009:8 Gaddsteklar från Blekinge 1984-2007 – Sammanställning av gjorda fynd Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 009:8 Rapportnamn: Gaddsteklar från Blekinge - 1984-007 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Hemsida: www.lansstyrelsen.se/blekinge (rapporten kan hämtas/beställas från hemsidan) Dnr: 511-1033-07 ISSN: 1651-857 Författare: Gunnar Hallin Layout: Håkan Karlsson. Kontaktperson: Jonas Johansson, 0455-871 91. [email protected] Foton: Gunnar Hallin Kartor: © Lantmäteriet 004, Dnr: 106-004/188 Omslagsfoto: Hona av Väddsandbiet Andrena hattorfiana tittar fram ur sitt bo, här gömt under ett blad. Upplaga: 100 ex Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö Författaren svarar själv för de bedömningar och slutsatser som förs fram i rapporten. De kan ej åberopas som länsstyrelsens ställningstagande. © Länsstyrelsen Blekinge län Förord Gaddsteklar tillhör en av de mest hotade organismgrupperna i Sverige. Mer än en fjärdedel av våra gaddstekelarter är rödlistade. Orsaken är främst förändrade brukningsformer i odlingslandskapet som har resulterat i en kraftig minsk- ning av viktiga strukturer för gaddsteklar såsom blomrikedom och blottat jordtäcke. Sandiga marker med glesa och mosaikartade vegetationstäcken får en för tät grässvål och förbuskas i en allt snabbare takt. Gaddsteklarnas utbredning i Sverige är relativt dåligt känd på grund av att entomologerna är få och ännu färre intres- serar sig för steklar. I Blekinge har Gunnar Hallin under lång tid verkat och mer eller mindre aktivt samlat in steklar. De senaste åren har han på uppdrag av länsstyrelsen utfört riktade inventeringar till några utvalda områden vilket resulterat i flera rapporter. 2007 fick Gunnar Hallin ett uppdrag av länsstyrelsen att slutföra bearbetningen av det material han insamlat i länet.
    [Show full text]
  • Inbjudan Att Teckna Aktier I Gifttoday Sweden AB (Publ) Investment
    Inbjudan att teckna aktier i GiftToday Sweden AB (publ) Investment Memorandum Kristinehamn i oktober 2008 FINANSINSPEKTIONENS GODKÄNNANDE Memorandumet har inte granskats och registrerats av Finansinspektionen då emissionsbeloppet är mindre än 1.000.000 EUR, vilket är gränsen för undantag från krav på godkänt och registrerat prospekt, enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. BOLAGSASPEKTER GiftToday Sweden AB (publ) eller ”GiftToday” eller ”Bolaget” är ett aktiebolag och bedriver verksamhet under denna associationsform, vilken regleras av aktiebolagslagen. Bolaget bildades i Sverige och registrerades 16 mars 2005 med organisationsnummer 556680‐2145 under firman Startplattan 17725 Aktiebolag, men bytte 2005‐07‐27 firmanamn till Choklad Distribution Sverige AB. Bolaget har bedrivit nuvarande verksamhet sedan juni 2005. Nu gällande firma registrerades i juni 2005. Bolaget skall enligt registreringsbevis bedriva handel med samt förmedling av gåvor såsom konfektyr, blommor, presentartiklar samt liknande varor, samt idka därmed förenlig verksamhet. Distributionen ska ske via egna distributionskanaler och fristående leverantörer. Bolaget är ett publikt aktiebolag och VPC‐anslutet, vilket innebär att det är VPC som för bolagets aktiebok. Bolagets hemvist är Kristinehamn. Vid ett ordinarie styrelsemöte den 7 oktober 2008 beslutade styrelsen med bemyndigande från ordinarie bolagsstämma den 19 maj 2008 att genomföra en nyemission av högst 5 635 000 aktier med företrädesrätt. Årsredovisningar och bolagsordning kan hämtas från bolagets hemsida www.gifttodaycompany.com eller beställas i pappersform från bolaget: GiftToday Sweden AB (publ) Strandvägen 30 681 38 Kristinehamn www.gifttoday.se STYRELSENS FÖRSÄKRAN Memorandumet har upprättats av styrelsen i GiftToday Sweden AB med anledning av företrädesemission på AktieTorget. Styrelsen för GiftToday Sweden AB är ansvarig för innehållet i Memorandumet.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Runestone Images and Visual Communication
    RUNESTONE IMAGES AND VISUAL COMMUNICATION IN VIKING AGE SCANDINAVIA MARJOLEIN STERN, MA Thesis submitted to the University of Nottingham for the degree of Doctor of Philosophy JULY 2013 Abstract The aim of this thesis is the visual analysis of the corpus of Viking Age Scandinavian memorial stones that are decorated with figural images. The thesis presents an overview of the different kinds of images and their interpretations. The analysis of the visual relationships between the images, ornamentation, crosses, and runic inscriptions identifies some tendencies in the visual hierarchy between these different design elements. The contents of the inscriptions on runestones with images are also analysed in relation to the type of image and compared to runestone inscriptions in general. The main outcome of this analysis is that there is a correlation between the occurrence of optional elements in the inscription and figural images in the decoration, but that only rarely is a particular type of image connected to specific inscription elements. In this thesis the carved memorial stones are considered as multimodal media in a communicative context. As such, visual communication theories and parallels in commemoration practices (especially burial customs and commemorative praise poetry) are employed in the second part of the thesis to reconstruct the cognitive and social contexts of the images on the monuments and how they create and display identities in the Viking Age visual communication. Acknowledgements Many people have supported and inspired me throughout my PhD. I am very grateful to my supervisors Judith Jesch and Christina Lee, who have been incredibly generous with their time, advice, and bananas.
    [Show full text]
  • The Tourist's Book of Runestones
    The tourist’s book of runestones c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 1 c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 2 CONTENTS Sweden Italy The USA Runmaster Eriksgata References c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 3 SWEDEN c:\documenti\runstenar\runresa\italyUSA\010106 4 SOME NAMES Ålstorp Stentoften Getinge Fallo Vestra Strö Runamo Kareby Eksjö Stora Harrie Björkeporp Velanda Nömme Östra Gårdstånga Skällenäs Månstadskulle Björkö Holmby Karlevi Störa Västölet Brahe k:a Hällestad Resmo Södra Kedum Kumlaby Skårby Björn Flisa Ryda Brahe sk:a Dagstorp Seby Levene Ödeshög Örja Sandby Sparlösa Häggestad Holmby Gårdby Slädene Heda Bösarp Bjärby Håle Rök Allhelgona Lerkaka Särestad Kvarntorp Lundagård Bogby Kållands-Åsaka Svanshal Gårdstånga 2 Bägby Skalunda Haddestad Valleberga Köping Råda Kumla Skivarp Tings Flisa Källby-Hallar Gärdlösa Norra Nöbbelöv Transjö Husaby Karleby Gårdstånga 3 Sandsjö Sunnevad Harstad Valkärra Ingelige Hög Leksberg Väderstad Hjärup Nöbbele Karleby Ekeby Vismarlöv Enet Stora Ek Strålsnäs Fosia Sjöbylund Frölunda Grönlund Fuglie Växsjö Mellongarden Sörby Fuglie Hög Aringsås Norra Lundby Högby Bösarp Ivla Dagsnäs Västra Skrukeby Jordberga Bolmaryd Norra Vånga Axstad Tulltorp Rörbro Postgården Bjälbo Östra Bräkentorp Härlingstorp Appuna Vämmenhög Replösa Ballstorp Hov Sjörup Tuna Larvs Hed Vadstena Västra Nöbbelöv Ryssby Bitterna Vestra Stenby Solberga Skaftarp Skånum Kälvesten Orsjö Runstensholm Vårkumla Vinnerstad Rydsgård Nävelsjö Olsbro Fornåsa Skårby Vetlanda Bröstig Örevad Bjärnäs Bäckseda
    [Show full text]
  • Runstenar I Uppsala Län – Ett Unikt Och Hotat Kulturarv Inventering Inför Kulturmiljövårdande Insatser
    Runstenar i Uppsala län – ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Robin Lucas Runstenar i Uppsala län - ett unikt och hotat kulturarv Inventering inför kulturmiljövårdande insatser Kulturhistorisk inventering Robin Lucas Upplandsmuseets rapporter 2020:01 ISSN 1654-8280 BEARBETNING AV FOTON: Robin Lucas, där inget annat anges. BEARBETNING AV PLANER: Robin Lucas OMSLAGSBILD: Runstenen U1176 står på en åkerholme utanför Huddunge by och håller på att falla omkull. BAKSIDESBILD: U838 vid Ryda kungsgård, Nysätra sn, står precis invid länsväg 569 och har möjligen blivit påkörd vid snöröjning. GRANSKNING: Anna Ölund ALLMÄNT KARTMATERIAL: © Lantmäteriet, dnr I2014/00634 GRAFISK FORMGIVNING OCH PRODUKTION: Malin Lucas DIGITALT TRYCK: Kph © UPPLANDSMUSEET, 2020 Upplandsmuseet Drottninggatan 7, 753 10 Uppsala Telefon 018-169100 www.upplandsmuseet.se Innehåll Sammanfattning ........................................................................................................................... 6 Inledning ........................................................................................................................................ 7 Bakgrund ....................................................................................................................................... 8 Syfte, metod och genomförande ................................................................................................11 Inventeringsresultat ....................................................................................................................13
    [Show full text]
  • Uppsala Läns Författningssamling LÄNSSTYRELSEN
    1 (26) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2019:7 Utkom från trycket den 19 mars 2019 Sammanställning enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Uppsala län; . I denna sammanställning, som gäller från och med den 13 mars 2019, redovisas: I. Gällande bestämmelser II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1 (BK1) IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter V. Rekommenderade leder för transport av farligt gods I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar Gällande bestämmelser Bärighetsklasser Vägar som inte är enskilda delas in i fyra bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2, 3 eller 4 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1, 3 eller 4 meddelas av kommunen. Trafikverket får meddela föreskrifter om att förandet av fordon eller fordonståg på väg med bärighetsklass 4 ska vara förenade med villkor. Förordning (2018:102) Axel/boggi/trippelaxeltryck och bruttovikt De värden som gäller för respektive bärighetsklass återfinns i 4 kap. 12 – 14 §§ samt i bilaga 1 – 3 till trafikförordningen. Bärighetsklasser – tillåtna belastningar Av förteckningarna i kapitel II och III framgår till vilken bärighetsklass de vägar tillhör som inte är enskilda.
    [Show full text]