DOCSLIB.ORG

Artförteckning S. 300-360

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Artförteckning S. 300-360 300 301 Vallentuna Sormen (At); Angarn An garnsjön (At). Skärgårdsomr. Djurö Runmarö: Scleranthus annuus L. [8] Kasviken, Nästräsket (323); Vaxholm Tynningö: Maren (Kk); Ljusterö Flysjön (Fn); Rådmansö Rådmarn (At). a. — yttre skären dock s. Svenska Högarna (DRz), Åsmansboda Storskär (Hs). Scleranthus annuus x perennis. [(147, säkert orätt); 180] Scirpus trichophorum Asch. et Gr. (Eriophorum alpinum L., Södertörnsomr. Tyresö Gåsö (At); Österhaninge Sandviken (Kk); Västerhaninge Trichophorum alpinum Pers.). [28] Berga (236); Torö Örn (Sam.); Salem Hallsta (On); Botkyrka Mellanberg (Ad); Huddinge Stensätra (Wdt). Sthlmsomr. Stockholm Södermalm o. Kungsholmen fl.; Lilljans (RM); Söderm.-omr. Västerljung Fryllingsjömossen (Ad), Södertuna (Em); Trosa Nacka Danvikstrakten fl. (180); Bo fl. (180), Bo (Seg.). Nävhacka (Em); Vagnhärad Dånsjön (Ad); Hölö Åspen (Ad); Mörkö (28); Vårdinge fl. (norra skogsbygden ta.); Överjärna Kallfors (Ad); Ytterjärna Lanarstjärt, Gliasjön, Vaskasjöarna (Ad); Tveta Bränninge klint, Trollsjön (Ad); Östertälje Hall (Hgs.); Turinge (Kk), Kråkhoppet (Ad); Ytterenhörna Fågelsjön, Årby träsk (Qt). Södertörnsomr. Tyresö Scleranthus perennis L. [27,. 28] Flodmossen (Ad), Karptjärn (313); Österhaninge fl.; Västerhaninge Kärrsjön, mossen Ö om Pålamalm (Ad); Ösmo Styrans sydsida (Ad); Torö Trävik, Verkarö, Krokskär (Ad); Söderm.-omr. Trosa Lagnö, Trosa, Hunga (Ad); Vagnhärad fl.; Hölö Åbynäs Sorunda kring Styran a. (98), Maren, Fagersjön, Transjön (Ad); Grödinge St. Skogssjön, (Arn.), Stav (Ad); Mörkö Hörningsholm, Skansen (28!); Vårdinge ta. (Tr), inga nyare Berga, St. Träsksjön (Ad), Hästmossen (Nrb.); Salem Rönninge (Kk), Bergsjön (On); uppg.; Överjärna Ene, Järna stn, Simsjö (Ad); Ytterjärna Dåderö, Säby, Brandalsund, Botkyrka [Rickstens] Kvarnsjön, Hacksjön (Wdt), S om Tullinge stn (Fn); Huddinge Lanarstjärt (Ad); Tveta fl.; Östertälje fl.; Södertälje ta.; Västertälje fl.; Turinge fl.; Prästgården † (50), Lisma, Gömmaren (Wdt), Trångsundsmossen (Fn). Sthlmsomr. Ytterenhörna Rösta, Underås (Qt); Överenhörna Nöttesta, Lurberget (Qt). Stockholm Isbladskärret † (40), Laduviken nära Experimentalfältet (50, 59) = Fiskartorpet Södertörnsomr. Tyresö fl.; Dalarö Schweizerdalen (Sz), Stubbvik, Smådalarö (Fs); 1899 (Lgn); Brännkyrka Kyrksjön † (RM), Pungpinan † (40), Enskede 1911—12 (Edt, Österhaninge Vadet (Fs); Västerhaninge fl.; Ösmo »ta.» (Ll), Nynäs (Kk); Torö fl.; Lz); Nacka fl. mest i södra del.; Bromma Kyrksjön † (RM); Solna Rudsjön † (RM); Sorunda »ta.» (Ll); Grödinge fl.; Salem Hallsta (On), Tullan (Lt), Korpberget (219); Lidingö Gångsätra träsk † (40), Yttringe (Nzl) = Södergarns mosse (280); Bo Porsmossen Botkyrka ta.; Huddinge fl. Sthlmsomr. Stockholm fl.; Brännkyrka fl. mest utmed åsen; † (W. ms.), Sarvträsket (W. ms.!), Ramsmora vid Sågsjön (266). Mälaromr. Munsö Nacka ta.; Bromma L. Essingen (At), Traneberg (DRz); Solna L. Alby (Lkt), Bergshamra Snorran (Bj.); Färentuna Nora träsk (Bni), Mofjärd (45); Spånga Duvebols- o. Lötskärren (We), Järvatrakten fl.; Lidingö mell. Stockby o: Ekholmsnäs, Bullerbacken vid Bo (280); † (50), Sofielund (At); Järfälla Baset (At); Fresta o. Hammarby Brunnby mosse (Bd, At). Bo Björknäs (W. ms.), Lännersta (Be), Bo (Seg., Thm). Mälaromr. Lovö Kungshatt (Ind., Roslagsomr. Danderyd Mörby mosse † (W. ms.), Ösby träsk † (Bln); Östra Ryd Frössvik Ad); Ekerö Katrineberg, Bockholmssätra, Långhäll (At); Munsö (Bhl.); Spånga Ör (Slv.), (Bkt), (? =) Träsk-sjömossen (At), Broknäs (Kk); Vallentuna Gävsjön, Molnbysjön (At), Rådan (Fln); Sollentuna Landsnora (Se), Edsberg (Ldm.), Rotebro (At); Ed Vällsta (Se). Sormen (Kr, At); Össebygarn östra del. fl.; Österåker norra del. fl.; Roslagskulla norra Skärgårdsomr. Djurö Prästgården (At). — Övriga uppg. osäkra el. oriktiga. del. fl.; Riala fl.; Länna fl.; Frötuna Väsby* (Ag.), Båtsmansträsket, Getängssjön, Skogsviken (At). Skärgårdsomr. Muskö Gullboda träsk, Ränniln; Utö fl.; Ornö Varnö Scorzonera hispanica L. [46] mage, Svinåker; Nämdö Västerängen, Solhaga, Långvik, Mörtö träsk (allt enl. Ad); Djurö Fågelbrolandet fl.; Runmarö ta.; Harö (Hs); Ingarö fl.; Gustavsberg fl.; Värmdö Värmdö- Södertörnsomr. Ösmo Prästgården (183). Sthlmsomr. Nacka Hammarby sjö 1901 o. Fågelbrolanden fl.; Möja L. Möja, [Bergbo] Storö, Lökaö 2 lok. (Vgn); Ljusterö (Sm), (? =) Danvikskrokar 1908—09 (180, 183); Solna Nederjärva (209), (? =) nära Ljusterön fl.; Ingmarsö (Kn), Äpplarö (Vgn), Ö. Lagnö (Rsn); Blidö Blidö o. Yxlan fl.; Agnesberg (Sm), Ulriksdal (49). Mälaromr. Ekerö Kaggeholm (224); Sånga Svartsjö Rådmansö fastlandet fl.; Kallskär (Hs). park (46!); Järfälla Lövsta 1914 (Rs). Skärgårdsomr. Gustavsberg Farsta (50). — Förvildad. Scirpus uniglumis Link (Heleocharis uniglumis Schult). [40] Scorzonera humilis L. [2] Havsstrandslokaler: Söderm.-omr. a. Södertörnsomr. a. Sthlmsomr. Stockholm förr ta., nu åtm. Husarviken (Qt); Nacka åtm. Duvnäs (Gbg), Söderm.-omr. Västerljung—Hölö, Mörkö o. Vårdinge ta.; övriga snr spr., Skuru (UM); Solna Ålkistan (Fln), Edsviken (Sm); Lidingö ta.; Bo fl. Mälaromr. Ytterenhörna dock s. Malmsjön (On). Södertörnsomr. Österhaninge fl.; Västerhaninge Sollentuna Edsviken (Sm, At). Roslagsomr. a. Skärgårdsomr. mycket a. fl.; Ösmo kusttrakten ta.; Torö Torö ta., Landsort (Ad); Sorunda fl. mest vid kusten; Övriga lokaler: Söderm.-omr. Turinge Nykvarn (Seg.). Södertörnsomr. Grödinge fl.; Salem Korpberget (219); Botkyrka fl.; Huddinge fl. Sthlmsomr. Brännkyrka Botkyrka Oxhagen (Fn). Sthlmsomr. Stockholm Experimentalfältet (UM); Nacka Ler krogen (59), Marieborg, Farsta äng, Pungpinan (W. ms.), (? =) Enskede Ö om Långsjön (Aul.), Skvaltan (Gbg), Öringesjön (Swn); Solna Sundbyberg (UM). Mälaromr. kyrkogården (Lz, Nn); Lidingö Gångsätra t (50), Kappsta (325), Mölna (W. ms.); Bo öarna spr. (mest på strandängar); Järfälla Skälby hpl. (At); Fresta Brännskogen (At); Gristorp (Thm). Mälaromr. Lovö Högholmen (At; vild?), Kungshatt (Ind.); Ekerö Nibble Hammarby Brunnby skog (At). Skärgårdsomr. Djurö Runmarö: Vitträsk (At); Vaxholm ängar 1700-t. (A. ms.), Ekebyhov 1700-t. (270), Skytteholm (W. ms.), Bockholmssätra Tynningö: Maren*; Ljusterö Vettersö i dike (Fn). (At); Munsö Furulid 1 ex. 1933 (Åt); Adelsö Adelsön fl., Björkö, Kurö (At); Sånga Nibble var. fennicus (Palla) Holmb. (f. nulliseta Lindb. fil.) [108]. — Hit hör åtm. det mesta (45), (? =) Svartsjö (48), Säby (At); Färentuna Sätuna, Sandvik (At); Spånga Duvbo av havsstrandformerna; förekomst annorstädes osäker. (Slv.); Sollentuna mell. Viby o. Överby (Ldm.), Översjöns östra strand (At). Roslagsomr. Täby Näsby Sågtorp (At); Östra Ryd Hag- 302 303 stugan (At); Österåker Täljö (Kk); Roslagskulla nära Östanå (Ögn); Länna Aspö (DRz). Lindholmen (41); Nacka Hästholmen (41); Solna Bockholmen (RM); Lidingö mell. Mölna Skärgårdsomr. Muskö fl.; Utö Utö (Sk.), Ryssnäs, Nåtarö, Rånö (Ad); Ornö Ornö fl.; o. Brevik (56, 59)—1934 (H. E. Brunell), Ekholmsnässjön (59), Fjäderholmarna (A. ms., Prästön, Fjärdlång (Ad), Kymmendö (Ed.); Nämdö Långvik (Ad); Djurö Stavsnäs (RM); W. ms.), Tranholmen (41). Mälaromr. Lovö Krankholmen (50); Munsö Vadskär (At); Vindö fl. (Lm); Munkö (Nzl), Runmarö 2 ä 3 lok. (323); Ingarö Östernäs (At); Adelsö Gåsholmarna (At); Skå Säby holmar (45), Kumla holme (45!), Mörby holme (Bni); Gustavsberg Tjustvik, Farsta (50, Joh.), Ö. Ekedal, Ösby (Joh.), Mörtnäs (Kg), Kovik Hilleshög L. Gunnarn (45). Roslagsomr. Danderyd o. Östra Ryd fl. på Värtans uddar o. (Sll); Värmdö Hemmesta (56), Myttinge (DRz), Träskö (Dt); Möja Ulvvik (Sel.), holmar; Österåker Österskär, Vallersvik (H. Hess.), Bammarboda (B. Hess.); skärgården Byholmen, Hemö, [Bergbo] Storö (Vgn); Ljusterö N. Ljusterön fl. (Htn), Lagnö ö (Rsn); fl.; Roslagskulla Gregersboda (Fr.); Länna Grovstanäs, Hysingsvik (Axn); skärgården fl.; Blidö Vagnsunda 1 ex. 1913 (264); Rådmansö Vidinge 1891 (Nzl). — I Södermanland Frötuna Byle (24), Äspholmen (Axn). Skärgårdsomr. Muskö Lugnet (Ad), Björnholmen ofta talrik, i Uppland vanl. fåtalig o. obeständig. (Sm); Utö fl.; Ornö o. Nämdö ta. mest på skären; Djurö Vindö vid Långträsk (Nby); Runmarö fl. även inne på ön (323); kalkholmarna o. skären ta.; Ingarö Rönnskär (Gn); Gustavsberg Farsta (50), Aspvik (24, 41); Vaxholm Tynningö (Nwl) o. närligg. holmar Scrophularia alata Gil. [300] (Sll), Skarpö (Dn), Pukholmen (At); övriga snr spr.—ta. mest på småöarna o. yttre skären. Skärgårdsomr. Djurö Sandhamn 1912 (300). — Adventiv, tillf. — Endast vid havet o. Mälaren, sällan långt från stränderna (jfr dock Djurö!). Scrophularia canina L. [S. B. T. 1918 sid. 487] Sedum acre L. [1] Sthlmsomr. Stockholm Beckholmen 1882 (anf. st., 243). — Adventiv, tillf. a.(—mycket a.) ej minst på yttre skären. Scrophularia nodosa L. [1] Sedum aizoon L. [183] a. (—ta.), även på yttre skären. Sthlmsomr. Stockholm Frescati banvall (At); Nacka Hästholmen (Sj.), Duvnäs (Swn); Solna Tomteboda (183); Lidingö Brogrenen (Wn), Kyttinge (325). Mälaromr. Lovö Kersö (300 sid. 498). Roslagsomr. Norrtälje Södra bergen (300). Skärgårdsomr. Scrophularia vernalis L. [13] Blidö Stämmarsund (300). — Utplanterad el. förvildad. Södertörnsomr. Dalarö Dalarö fl. sedan 1890-t. (180, 243, 313!); Huddinge Segeltorp (Hr). Sthlmsomr. Stockholm »Stockholms gator, Carlbergs [-allén] etc.» (13, 20), under 1800-t. fl. sporadisk, nu åtm. Serafimerlasarettet (Eng.), L. Skuggan (RM); Sedum album L. [1] Brännkyrka Reymersholm (41), Nynäs vid Trekanten (243), Klubben 1892 (Ind.), Enskede Söderm.-omr. Västerljung—Ytterjärna ta.—a.; Överjärna fl.; Vårdinge ta.; (Hr); Nacka Ekängen (Swn); Solna Ingenting (50) = Tomteboda bangård (1918 Vgn), Överenhörna Duvlöt,
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
    Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1995 Sammanfattning SCB har för andra gången utfört en avgränsning av alla små ning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin domine- orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. rande karaktär som fritidshusområden och därmed inte ingår i De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- tätorter. Vid avgränsningen av småorter har sådana områden ningarna för glesbygd. tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera hundra invånare Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 756 i hela riket. avgränsats (framför allt i närheten av Stockholm och Göteborg). År 1990 var antalet 2 437. Så länge andelen obebodda fritidshusfastigheter är större än Folkmängden i de små orterna uppgår till 263 000 invånare, andelen bebodda fastigheter räknas sådana orter inte som vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- tätorter, oberoende av invånarantalet. Det förekommer dock att ges folkmängd. mindre delar av sådana orter, där permanentningen fortskridit Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 82 700 långt, kan avgränsas som en separat tätort medan återstoden hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 522 700 hektar. kvarstår som en småort. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än i tätorterna, 320 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ GIS-anpassning km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då SCB tillhandahåller på uppdragsbasis digitala mittpunkts- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. koordinater, gränslinjer samt grundläggande statistik för små- Glesbygdsbefolkningen minskade något under början av orterna på diskett så att den intresserade användaren kan 1990-talet.
    [Show full text]
  • Svealand, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Harmånger Stocka Friggesund Tätorter 2015, SCB Strömsbruk Idre Ilsbo Tallåsen Lillhärdal Bef.förändring 2010-2016, % Ljusdal Lillhaga Delsbo Färila Hybo Fredriksfors Edsta 25% och mer (65) Näsviken Hudiksvall 10 till 25 (215) Los Sörforsa Järvsö Särna 3 till 10 (672) -3 till 3 (714) Iggesund Njutånger -10 till -3 (268) -39 till -10 (45) Enånger Vallsta Arbrå Lottefors Trönö Roteberg Edsbyn Rengsjö Runemo Alfta Bollnäs Viksjöfors Freluga Söderhamn Mohed Vad, Åsbacka och Långrör Marmaskogen Brunnsberg Segersta Sandarne Vannsätter Bergvik Rot Kilafors Älvdalen Ljusne Sibo Västermyckeläng Vallvik Skattungbyn Furudal Sälen Evertsberg Våmhus Orsa Transtrand Bonäs Gulleråsen Lingbo Vattnäs Selja Mora Boda Åmot Vinäs Venjan Nusnäs Norrsundet Stenis och Vika Nedre Gärdsjö Bergby Nittsjö, Sätra och Backa Sollerön Vikarbyn Ockelbo Limedsforsen Gesunda Rättvik Övertänger Trödje Tällberg Enviken Linghed Hjortnäs och Sunnanäng Björke Harkskär och Utvalnäs Siljansnäs Alvik Åbyggeby Svärdsjö Sysslebäck Malungsfors Bönan Bjursås Leksand Västanvik Järbo Toftbyn Lindbacka, Jonstorp och Källhagen Sågmyra Bengtsheden Gävle Häradsbygden Grycksbo Malung Insjön Jäderfors Furuvik Valbo Sundborn Skutskär Åshammar Karlsbyheden och Blixbo StennäsetÖverhärde Sälgsjön Gårdskär Danholn Forsbacka Falun KungsgårdenHillsta och Se Sandviken Djura Västerberg Gamla Berget och Korsgården Gagnef Storvik Älvkarleby Robertsholm Aspeboda Skålö Sifferbo Älvkarleö Djurås Hammarby Hofors Järna Karlholmsbruk Bäsna Norr Amsberg Årsunda Repbäcken Torsåker Vika Vansbro Marma Floda /
    [Show full text]
  • Var Visas Filmen? Om Förutsättningarna För Visning Av Film I Stockholms Län
    Var visas filmen? Om förutsättningarna för visning av film i Stockholms län En rapport av Ulf Slotte Januari 2016 2 Bilden på framsidan: En fullsatt biosalong på Bio Cosmopolite, Brandbergen, Haninge Kommun. Innehåll Inledning 4 5 Slutord 32 Sammanfattning 6 Bilaga A: 33 Biografverksamheter per kommun Genomförande 8 Botkyrka 34 Danderyd 36 1 Filmen i Stockholms län 10 Ekerö 38 Stort men snedfördelat utbud 10 Haninge 40 Vad är en biograf? 10 Huddinge 42 Vad är en filmklubb? 12 Järfälla 44 Utbudet på biograferna 12 Lidingö 46 Digitaliseringen 13 Nacka 48 Brist på dukar 14 Norrtälje 50 Visningsaktörer 15 Nykvarn 52 Slutna visningar 16 Nynäshamn 54 Filmfestivaler 16 Salem 56 Skolbio 16 Sigtuna 58 Biografen som mötesplats 16 Sollentuna 60 Kulturen i den regionala utvecklingsplanen 17 Solna 62 Stöd till visningsverksamheter 17 Stockholm 64 Sundbyberg 68 2 Fördjupning 20 Södertälje 70 Spridning av alternativt innehåll 20 Tyresö 72 CineSkåne – Spridning av film i Skåne 20 Täby 74 Mobil digital visningsteknik 21 Upplands-Bro 76 3 Slutsatser 22 Upplands Väsby 78 Effekter av digitaliseringen 22 Vallentuna 80 Skillnader mellan kommunerna 22 Vaxholm 82 Kommersiella förutsättningar 24 Värmdö 84 Offentligt engagemang 24 Österåker 86 Ideellt engagemang och lokala strukturer 26 Bilaga B: Biografstatistik 88 Komplementutbud 26 Filmfestivaler och alternativt innehåll 27 Bilaga C: Filmfestivaler 88 Biografen i stadsplaneringen 28 Slutsatser i punktform 29 Källor 96 4 Förslag 30 Förstärkt visningskonsulent 30 Ekonomiskt stöd till visningsverksamheter 30 4 Inledning Om Film Stockholm och visningsområdet institutet, Filmcentrum, Folkets Bio och Film på Got­ Film Stockholm är Stockholms läns regionala resurs- land. I utredningen har även Anita Hjelm, konsulent center för film och rörlig bild.
    [Show full text]
  • Småorter 1990 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
    Beställningsnummer Be 16 SM 9401 Småorter 1990 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1990 Sammanfattning SCB har för första gången utfört en avgränsning av alla små därmed inte ingår i tätorter. Vid avgränsningen av småorter har orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. sådana områden tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- hundra invånare avgränsats (framför allt i närheten av Stock- ningarna för glesbygd. holm och Göteborg). Så länge andelen obebodda fritidshusfa- Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 437 i hela riket. stigheter är större än andelen bebodda fastigheter räknas Folkmängden i de små orterna uppgår till 255 100 invånare, sådana orter inte som tätorter, oberoende av invånarantalet. Det vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- förekommer dock att mindre delar av sådana orter, där perma- ges folkmängd. nentningen fortskridit långt, kan avgränsas som en separat Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 67 500 tätort medan återstoden kvarstår som en småort. hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 500 000 hektar. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än GIS-anpassning i tätorterna, 378 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ SCB tillhandahåller digitala mittpunktskoordinater samt grund- km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då läggande statistik för småorterna på diskett så att den intresse- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. rade användaren kan analysera småorterna i sitt eget GIS eller Glesbygdsbefolkningen ökade under 1980-talet mest i Stock- sitt eget kalkylprogram.
    [Show full text]
  • UPPSATSER Kulturgeografiska Institutionen
    UPPSATSER Kulturgeografiska institutionen Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat Karin Svensson Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2020 Handledare: Jan Amcoff Kursansvarig: Cecilia Bygdell ABSTRACT Svensson, K. 2020. Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som tidigare till viss del förklarats med hänvisning till pendling, eftersom män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Idag har kvinnor en högre utbildningsnivå än män. Eftersom tidigare studier visar på ett samband mellan utbildning och pendling undersöker föreliggande studie antagandet att kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. För att undersöka detta analyseras skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster över både tid och rum, samt samband mellan utbildningsnivå och pendling. Detta görs genom en kvantitativ metod baserad på data över Sveriges befolkning. Resultatet visar på att kvinnors pendlingsmönster har förändrats, i många avseenden på andra sätt än mäns. Framförallt har pendlingsbenägenheten ökat mer för kvinnor än för män, vilket skulle kunna förklaras med kvinnors ökade utbildningsnivå, och går således i linje med det antagande som studien baseras på. Om det verkligen är så att förändringen
    [Show full text]
  • Naturen I Ekerö Kommun
    INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD .................................................................................................................................. 5 INLEDNING............................................................................................................................. 7 Syfte ....................................................................................................................................... 7 Uppdrag ................................................................................................................................. 7 Förändringar och nya synsätt ................................................................................................. 8 Status och användning ........................................................................................................... 8 NATUREN I EKERÖ KOMMUN ......................................................................................... 9 Geologi .................................................................................................................................. 9 Vegetation, jordbruk, kulturlandskap .................................................................................. 10 ALLMÄNNA RIKTLINJER OCH NATURVÅRDSHÄNSYN I KOMMUNENS PLANERING ............................................................................................. 12 Åkerholmar........................................................................................................................... 12 Ängs- och hagmark .............................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätortsklassificering Utifrån Servicebredd Och Servicegrad En Klusteranalys Av Sveriges Tätorter
    UPTEC STS 14021 Examensarbete 30 hp Juni 2014 Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad En klusteranalys av Sveriges tätorter Stina-Kajsa Andersson Abstract Tätortsklassificering utifrån servicebredd och servicegrad : En klusteranalys av Sveriges tätorter Classification of Swedish built-up areas according to service width and service degree : A cluster analysis Teknisk- naturvetenskaplig fakultet Stina-Kajsa Andersson UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Statistics Sweden is an administrative agency that delimits built-up areas and produces statistics regarding them. The statistics provide information about the area of the Postadress: built-up areas, their population number, number of gainfully employees working in the Box 536 751 21 Uppsala built-up areas, and of buildings. Now Statistics Sweden wishes to extend such statistics by producing a measure regarding how well developed the service is in each Telefon: built-up area. 018 – 471 30 03 Telefax: This study is a contribution to this statistical improvement work and the purpose is to 018 – 471 30 00 – by employing geographical information systems and cluster analysis – classify the Swedish built-up areas according to 1) service width and 2) service degree. A Hemsida: particular built-up area has a high service width if it has many different service http://www.teknat.uu.se/student functions, such as pharmacies, schools and grocery stores. It has a high service degree if it has many service functions per 1000 inhabitants. The result consists of two different “urban hierarchies”, one in which one can identify the level of service width of each built-up area and one in which one can position each built-up area according to its service degree.
    [Show full text]