DOCSLIB.ORG

Småorter 1990 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Beställningsnummer Be 16 SM 9401 Småorter 1990 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1990 Sammanfattning SCB har för första gången utfört en avgränsning av alla små därmed inte ingår i tätorter. Vid avgränsningen av småorter har orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. sådana områden tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- hundra invånare avgränsats (framför allt i närheten av Stock- ningarna för glesbygd. holm och Göteborg). Så länge andelen obebodda fritidshusfa- Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 437 i hela riket. stigheter är större än andelen bebodda fastigheter räknas Folkmängden i de små orterna uppgår till 255 100 invånare, sådana orter inte som tätorter, oberoende av invånarantalet. Det vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- förekommer dock att mindre delar av sådana orter, där perma- ges folkmängd. nentningen fortskridit långt, kan avgränsas som en separat Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 67 500 tätort medan återstoden kvarstår som en småort. hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 500 000 hektar. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än GIS-anpassning i tätorterna, 378 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ SCB tillhandahåller digitala mittpunktskoordinater samt grund- km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då läggande statistik för småorterna på diskett så att den intresse- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. rade användaren kan analysera småorterna i sitt eget GIS eller Glesbygdsbefolkningen ökade under 1980-talet mest i Stock- sitt eget kalkylprogram. Tag kontakt med SCB för mer informa- holms och Göteborgs och Bohus län med angränsande län samt tion! i Kopparbergs län. En av förklaringarna till att glesbygden åter ökar är permanentning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin dominerande karaktär som fritidshusområden och Producent SCB, Programmet för regional planering och © 1995 Statistiska centralbyrån, 115 81 Stockholm. Ansvarig naturresurshushållning utgivare Lars Lyberg. Statistiska meddelanden (SM) kan köpas Förfrågningar Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 från SCB–Förlag, 701 89 Örebro, telefon 019–17 68 00 eller Hans Ylander, tfn 08-783 47 30 fax 019–17 69 32. Serie Na-Naturresurser och miljö ISSN 0282-3500 © 1995 Statistics Sweden. Statistical Reports can be obtained from Från trycket 11 april 1995 SCB–Publishing Unit, S–701 89 Örebro, Sweden. 2 Innehåll Contents Sammanfattning 1 Summary in Swedish 1 Engelsk summary 3 Summary in English 3 Bakgrund 4 Background 4 Metod 4 Methodology 4 Problem 4 Problems 4 Namnsättning 5 Name-giving 5 Antalet tätorter och småorter 6 The number of localities and rural agglomerations 6 Småorternas folkmängd och areal 6 Population and area of the rural agglomerations 6 Småorternas regionala fördelning 7 Regional distribution 7 Småorter som har varit tätorter 7 Rural agglomerations which have been urban localities 7 Småorter fördelning på kommuner 9 Municipality distribution 9 Storleksfördelning 10 Size distribution 10 Småorternas avstånd till tätorterna 12 The distances from rural agglomerations to the localities 12 Fritidshusdominerade småorter 12 Rural localities dominated by leisure housing 12 Huvudtabell 14 Main table of rural agglomerations 14 Stockholms län 14 Stockholm county 14 Uppsala län 17 Uppsala county 17 Södermanlands län 18 Södermanland county 18 Östergötlands län 19 Östergötland county 19 Jönköpings län 21 Jönköping county 21 Kronobergs län 22 Kronoberg county 22 Kalmar län 22 Kalmar county 22 Gotlands län 24 Gotland county 24 Blekinge län 25 Blekinge county 25 Kristianstads län 26 Kristianstad county 26 Malmöhus län 28 Malmöhus county 28 Hallands län 31 Halland county 31 Göteborgs och Bohus län 33 Göteborg och Bohus county 33 Älvsborgs län 36 Älvsborg county 36 Skaraborgs län 38 Skaraborg county 38 Värmlands län 39 Värmland county 39 Örebro län 41 Örebro county 41 Västmanlands län 42 Västmanland county 42 Kopparbergs län 43 Kopparberg county 43 Gävleborgs län 45 Gävleborg county 45 Västernorrlands län 48 Västernorrland county 48 Jämtlands län 50 Jämtland county 50 Västerbottens län 52 Västerbotten county 52 Norrbottens län 55 Norrbotten county 55 Kommuntabell 58 Municipality table 58 Bilaga 1. Systematisk förteckning 64 Appendix 1. Systematic index 64 Bilaga 2. Alfabetisk förteckning 89 Appendix 2. Alphabetic index 89 3 The regional distribution is shown in table 1 and on map 1. Summary Distribution on municipalities is shown in tables 3-4 and 12. In A delimitation of small, rural agglomerations has been the 1980's, the rural population grew at most in Stockholm accomplished by Statistics Sweden for the first time. By defini- county, Göteborgs och Bohus county, counties adjacent to tion, a rural agglomeration is smaller than an urban locality these counties, and in Kopparberg county. One of the reasons (which has a minimum threshold of 200 inhabitants), but has at why rural areas gain population again is that some leisure least 50 inhabitants. There is also a density criterion: the housing has been turned into permanently occupied housing. midpoints of populated real estates shall normally not exceed This process is going on in many areas originally built for 150 metres, as compared to the maximum distance criterion for vacational purposes with the result that at present the degree the localities of 200 metres between urban objects. The of permanent occupancy is varying in these areas. As a rule, terminology can be confusing, see chart below. Urban areas 50% of the houses should be occupied permanently before an (non-administrative) have long been translated with "localities", area is defined as a locality and thus urban (and the population the remainder being rural areas. The rural agglomerations form should be at least 200). In the delimitation of rural agglo- part of the rural (sparsely inhabited) area and were previously merations, areas with leisure housing having varying occupancy not separated from the residual "rural" in statistical reports. The rates are considered when the total number of registered rural areas excluding rural agglomerations are in this report inhabitants in such an area is at least 50, provided the distances called "other rural". between the houses are less than 150 metres. Between these This report commences with some analyses of the rural houses many other cottages may still be unoccupied. In a large agglomerations. The number of rural agglomerations is 2,437 in area with leisure housing, the total population may exceed 200 the whole country. For comparison, the number of localities is while the vacation character of the area still is preserved. Such 1,843, which means that there now are statistical data available areas form an anomaly, because they are not defined as localities for a total of 4,280 places in Sweden. Of the rural agglomerations, in spite of a high population number. This kind of areas have 338 have been localities at some time between 1950 and 1980 but been delimited as rural agglomerations and marked with an "F" failed to meet the urban criteria in 1990, see table 2. Some of the in table 11. Most of these areas are found in the vicinity of the former localities (53 in number) have less than 50 inhabitants in large cities, see map 2 and table 10. 1990. Distribution of Swedish places by size is visualized in More than one third of the rural agglomerations are situated charts 1-3. within commuting distance (25 km) of towns with more than The total population of the rural agglomerations amounts to 25,000 inhabitants while more than 50 % are within 5 km of a 255,100, which is 18% of the rural population and 3% of the total locality, see tables 8 and 9. population of Sweden. The total area of the rural agglomerations is 67,500 hectares. Rural agglomerations in your GIS This should be compared to 505,000 hectares in the localities. Statistics Sweden provide coordinates and basic statistical data The population density is thus considerably lower in the rural for the rural agglomerations on diskett so that the interested agglomerations than in the localities, 378 inhabitants per square user is able to make analyses in his/her own GIS or spreadsheet. km compared to 1,400. In the other rural areas the population Please contact Statistics Sweden for more information. density is 3 inh./km2. Tätort (med minst 200 invånare) Utanför tätorter: Glesbygd Locality (having at least Outside localities: Rural areas 200 inhabitants) = urban area Utanför de avgränsade orterna: Genuin glesbygd med * spridd bebyggelse * orter med mindre än 50 invånare * renodlade fritidshusområden * friliggande arbetsplatsområden Småorter (med minst 50 invånare) Outside the delimited areas: Rural agglomerations (having at least Other rural areas, including 50 inhabitants) * sparsely built areas * villages having less than 50 inh. * areas with pure leisure housing * working zones outside localities Figur 1. Principskiss för olika orttyper Principal outline showing different kinds of places in Sweden 4 Särskilda kontroller av om alla småorter har kommit med har Bakgrund gjorts med hjälp av MapInfo. Buffertar med radien 75 m har De viktigaste anledningarna till att arbetet med att avgränsa skapats runt varje bebodd fastighet i glesbygd. Där fastighe- småorter sattes igång var de möjligheter som den nya tekniken terna ligger tätt bildar buffertarna sammanhängande områden. för att avgränsa tätorter gav vid 1990 års tätortsavgränsning, Folkmängden i dessa buffertar har beräknats. I gränsfall har behovet att finna tätortskandidater till nästa tätortsavgräns- kontroller mot ekonomiska kartan eller gula kartan gjorts för att ning samt behovet av att differentiera glesbygden, som dittills eventuellt utesluta eller lägga till fastigheter. alltid redovisats som en restpost kommunvis eller församlings- Kodsättningen av småorterna har skett på motsvarande sätt vis trots att den består av mycket disparata områden som har det som för tätorterna, dvs. en fyrställig kod för varje hel småort. enda gemensamt att de inte uppfyller tätortskriterierna.
Recommended publications
  • 10FS 2015-2 Bilaga1-Karta.Pdf

    10FS 2015-2 Bilaga1-Karta.Pdf

    BILAGA 1 1 (96) 2015-01-21 Dnr 511-2099-14 Översyn av det utvidgade strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård Indelning av utvidgade strandskyddsområden, områdesbeskrivningar med tillhörande kartor för område 1 – 29, och befintligt bedömnings- material/källförteckning. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE-371 86 KARLSKRONA Skeppsbrokajen 4 010-22 40 000 [email protected] 202100-2320 010-22 40 223 www.lansstyrelsen.se/blekinge 2 (96) Översyn av strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård – Bilaga 1 – Remissutgåva Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Ansvarig avdelning: Avdelningen för Samhällsutveckling Författare: Åsa Nilsson Omslagsbild: Uttorp Foto: Robert Ekholm 3 (96) Innehållsförteckning Indelning av utvidgade strandskyddsområden ............................................................... 5 Karta med indelning av utvidgade strandskyddsområden ........................ 6 Område 1. Nättrabyåns utlopp ....................................................................................... 7 Karta område 1 .......................................................................................... 8 Område 2. Sjuhalla – Verstorp – Skärva – Trantorp ...................................................... 9 Karta område 2 .......................................................................................... 11 Område 3. Skönstavik .................................................................................................... 12 Karta område 3 .........................................................................................
  • KO08 Dok.Indd

    KO08 Dok.Indd

    Välkommen till Ekerö kommun ulturensulturens övärldövärld LL2008 Sommar-1 Sommar- och och vintertid vintertid INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL EKERÖ KOMMUN Två världsarv 4 Guideturer 6 Utfl yktsförslag 8 IVV-vandringsleder 10 SOMMARTID I KULTURENS ÖVÄRLD Evenemang 12 Ekebyhovs slott 19 Gröna rum – handelsträdgårdar, gårdsbutiker & självplock 20 Konsthantverk, antikt & kuriosa 22 Öppna Trädgårdar & Konstringen 23 Åtta medeltidskyrkor 24 Båtturer, gästhamnar & gästbryggor 25 Mat, kafé, boende, stuguthyrning & festlokaler 26 Friluftsliv & äventyr – vandra, bada, paddla, cykla, golfa, rida 30 VINTERTID I KULTURENS ÖVÄRLD Vinteraktiviteter 34 Julmarknader 36 Julbord 37 KARTA 38 SEVÄRDHETER/SIGHTS/SEHENSWURDIGKEITEN 39 Svenska/English/Deutsch SNABBGUIDE 48 Omslagsbild: L’Orfeo på Drottningholms Slottsteater 2007, Foto: Bo Ljungblom Ingresstext sid 3: Örjan Andersson 2 Hovgården på Adelsö. FOTO: KALLE RUNRISTARE Välkommen till Ekerö kommun Lulturens övärld med två världsarv De två världsarven är ingen tillfällighet Bron mot Drottningholm är en bro till en annorlunda värld. Här möter dig ett skärgårdslandskap med 140 öar, kobbar och skär. En säregen övärld där du minst väntar dig att fi nna den – en god bit in i landet. Att öarna haft en speciell lockelse på människor i alla tider är lätt att förstå. Det är också lätt att se. För ingen annanstans i Sverige kan du på ett så koncentrerat område se spåren av människan och hennes kultur i en levande miljö. Snart sagt varje tuva och sten på öarna har påverkats av en mänsklig hand. Vi som bor här hälsar dig välkommen till upplevelser. Denna Kulturens övärld är ju inte bara vår, utan den tillhör alla intresserade. Drottningholm och Birka-Hovgården vårdas till och med för hela världens skull eftersom de är utsedda till världsarv.
  • SOCIO-ECONOMIC ANALYSIS Public Version

    SOCIO-ECONOMIC ANALYSIS Public Version

    SOCIO-ECONOMIC ANALYSIS Public Version Legal name of applicant(s): AkzoNobel Pulp and Performance Chemicals Submitted by: AkzoNobel Pulp and Performance Chemicals Substance: Sodium dichromate Use title: Use 1: Use of sodium dichromate as an additive for suppressing parasitic reactions and oxygen evolution, pH buffering and cathode corrosion protection in the electrolytic manufacture of sodium chlorate, with or without subsequent production of chlorine dioxide Use 2: Use of sodium dichromate as an additive for suppressing parasitic reactions and oxygen evolution, pH buffering and cathode corrosion protection in the electrolytic manufacture of potassium chlorate. Use number: 1 & 2 Disclaimer This report has been prepared by Risk & Policy Analysts Ltd, with reasonable skill, care and diligence under a contract to the client and in accordance with the terms and provisions of the contract. Risk & Policy Analysis Ltd will accept no responsibility towards the client and third parties in respect of any matters outside the scope of the contract. This report has been prepared for the client and we accept no liability for any loss or damage arising out of the provision of the report to third parties. Any such party relies on the report at their own risk. Note This public version of the Socio-Economic Analysis includes some redacted text. The letters indicated within each piece of redacted text correspond to the type of justification for confidentiality claims which is included as an Annex (Section 6) in the complete version of the document. Table
  • Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Blekinge Archipelago, Sweden

    Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Blekinge Archipelago, Sweden

    WP 2009:1 Zoning in a future coastal biosphere reserve - Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre WORKING PAPER www.etour.se Zoning in a future coastal biosphere reserve Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre TABLE OF CONTENTS PREFACE………………………………………………..…………….………………...…..…..5 1. BACKGROUND………………………………………………………………………………6 1.1 Introduction……………………………………………………………………………….…6 1.2 Geographical and historical description of the Blekinge archipelago……………...……6 2. THE DATA COLLECTION IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007……….……12 2.1 The collection of visitor data and the variety of methods ………………………….……12 2.2 The method of registration card data……………………………………………………..13 2.3 The applicability of registration cards in coastal areas……………………………….…17 2.4 The questionnaire survey ………………………………………………………….....……21 2.5 Non-response analysis …………………………………………………………………..…25 3. RESULTS OF THE QUESTIONNAIRE SURVEY IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007………………………………………………………………..…..…26 3.1 Introduction…………………………………………………………………………...……26 3.2 Basic information of the respondents………………………………………………..……26 3.3 Accessibility and means of transport…………………………………………………...…27 3.4 Conflicts………………………………………………………………………………..……28 3.5 Activities……………………………………………………………………………....…… 30 3.6 Experiences of existing and future developments of the area………………...…………32 3.7 Geographical dispersion…………………………………………………………...………34 3.8 Access to a second home…………………………………………………………..……….35 3.9 Noise
  • Vad Är En Översiktsplan? Vad Är En Översiktsplan?

    Vad Är En Översiktsplan? Vad Är En Översiktsplan?

    2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Vad är en översiktsplan? Samrådshandling för Översiktsplan 2050 Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen har en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen redovisar kommunens syn på mark- och vattenanvändningen samt visionsbilden för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen vill utveckla och bevara befintliga miljöer i ett långsiktigt perspektiv och skapa förutsättningar för tillväxt. Översiktsplanen är ett instrument för dialog mellan stat och kommun angående de allmänna intressenas innebörd, avgränsning och tillgodoseende. Den ska visa hur samhällsplaneringen samordnas med nationella och regionala mål och hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormer. Den ska också visa hur kommunen förhåller sig till det anspråk som staten gör via utpekanden av riksintressen inom kommunen och var kommunen anser att det är lämpligt att satsa på landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Översiktsplanen innehåller också en redovisning av de miljökonsekvenser och andra konsekvenser som förslaget kan förväntas ge upphov till. Översiktsplanen är vägledande för den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen som sker genom detaljplaner, och i en del fall områdesbestämmelser, eller direkt i bygglov. https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 1/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Varför en ny översiktsplan? Översiktsplanen regleras genom plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). En översiktsplan ska vara aktuell och varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till dess aktualitet. Även Länsstyrelsen i Blekinge och andra berörda myndigheter ska yttra sig gällande statliga och mellankommunala intressen.
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Avfallsplan 2021-2030 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn Och Salem Del 1 Mål, Åtgärder Och Uppföljning - Utställningshandling

    Avfallsplan 2021-2030 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn Och Salem Del 1 Mål, Åtgärder Och Uppföljning - Utställningshandling

    UTSTÄLLNINGSHANDLING AVFALLSPLAN 2021-2030 BOTKYRKA, HANINGE, HUDDINGE, NYNÄSHAMN OCH SALEM DEL 1 MÅL, ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING - UTSTÄLLNINGSHANDLING Sammanfattning . 3 Avfallsmålen 2021-2030 . 9 Mål 1 – Människan i fokus . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 10 Inledning . 4 Mål 2 - Förebygga avfall ............................................................11 Bakgrund .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 3 - Återanvända . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 13 Avfallsplanens omfattning och målgrupp.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 4 - Materialåtervinning. 15 Konsekvenser av avfallsplanens genomförande . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 5 - Energiåtervinning . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 16 Framtagande av avfallsplanen.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..4 Mål 6 - Deponering . 17 Avfallsplanens innehåll och läsanvisning . 6 Mål 7 - Farligt avfall . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 18 Innehåll.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..6 Mål 8 - Nedskräpning . .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 19 Läsanvisning.
  • Inbjudan Att Teckna Aktier I Gifttoday Sweden AB (Publ) Investment

    Inbjudan Att Teckna Aktier I Gifttoday Sweden AB (Publ) Investment

    Inbjudan att teckna aktier i GiftToday Sweden AB (publ) Investment Memorandum Kristinehamn i oktober 2008 FINANSINSPEKTIONENS GODKÄNNANDE Memorandumet har inte granskats och registrerats av Finansinspektionen då emissionsbeloppet är mindre än 1.000.000 EUR, vilket är gränsen för undantag från krav på godkänt och registrerat prospekt, enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. BOLAGSASPEKTER GiftToday Sweden AB (publ) eller ”GiftToday” eller ”Bolaget” är ett aktiebolag och bedriver verksamhet under denna associationsform, vilken regleras av aktiebolagslagen. Bolaget bildades i Sverige och registrerades 16 mars 2005 med organisationsnummer 556680‐2145 under firman Startplattan 17725 Aktiebolag, men bytte 2005‐07‐27 firmanamn till Choklad Distribution Sverige AB. Bolaget har bedrivit nuvarande verksamhet sedan juni 2005. Nu gällande firma registrerades i juni 2005. Bolaget skall enligt registreringsbevis bedriva handel med samt förmedling av gåvor såsom konfektyr, blommor, presentartiklar samt liknande varor, samt idka därmed förenlig verksamhet. Distributionen ska ske via egna distributionskanaler och fristående leverantörer. Bolaget är ett publikt aktiebolag och VPC‐anslutet, vilket innebär att det är VPC som för bolagets aktiebok. Bolagets hemvist är Kristinehamn. Vid ett ordinarie styrelsemöte den 7 oktober 2008 beslutade styrelsen med bemyndigande från ordinarie bolagsstämma den 19 maj 2008 att genomföra en nyemission av högst 5 635 000 aktier med företrädesrätt. Årsredovisningar och bolagsordning kan hämtas från bolagets hemsida www.gifttodaycompany.com eller beställas i pappersform från bolaget: GiftToday Sweden AB (publ) Strandvägen 30 681 38 Kristinehamn www.gifttoday.se STYRELSENS FÖRSÄKRAN Memorandumet har upprättats av styrelsen i GiftToday Sweden AB med anledning av företrädesemission på AktieTorget. Styrelsen för GiftToday Sweden AB är ansvarig för innehållet i Memorandumet.
  • Educational Inspection 2004

    Educational Inspection 2004

    A SUMMARY OF REPORT 266 2005 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Order address: Fritzes kundservice SE-106 47 Stockholm, Sweden Phone: +46 8 690 95 76 Fax: +46 8 690 95 50 E-mail: [email protected] www.skolverket.se Published by Skolverket Registration number: 06:933 ISBN: 91-85009-97-0 Graphic production and illustrations: AB Typoform Printed by: Stockholm 2006 Educational inspection 2004 Summary of inspection results Index Foreword 5 1. Summary 7 1.1. The purpose, basis and structure of the report 8 1.2. The National Agency for Education’s inspection function 11 The scope of the educational inspection 11 The purpose of the educational inspection 11 The educational inspection model and implementation 12 1.3. Inspected municipalities 2003 and 2004 14 1.4. Trends and tendencies 16 Results in compulsory schools and upper secondary schools 16 Student participation in compulsory schools and upper secondary schools 18 Steering, management and quality work in compulsory schools and upper secondary schools 21 Fees in compulsory schools and upper secondary schools 22 Results in adult education 22 Student participation in adult education 22 Steering, management and quality work in adult education 23 Pre-school activities and childcare for school children 23 Education for students with learning disabilities 23 Independent schools 25 1.5. Reflections on the results of the inspection 27 Background 27 Overall picture 28 Teaching 30 Variation in conditions, processes and results 36 Appendix 1. Inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004 42 Appendix 2. Sources (in addition to inspection reports from the National Agency for Education regarding inspections carried out in 2004) 45 Foreword In the appropriation directions for 2003, the Government commissioned the National Agency for Education to carry out educational inspections covering every municipality and all schools every six years.
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År

    Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År

    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
  • Måndagen Den 7 December 2015 Kl:18:30

    Måndagen Den 7 December 2015 Kl:18:30

    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 Tid Måndagen den 7 december 2015 kl:18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2 Ärenden Justering 1 Medborgarförslag – undersök samt restaurera sjön Aspens västra del 2 Kontrollplan 2016 för offentlig kontroll av livsmedel 3 Tillsynsplan 2016 4 Återtagande av överklagan 5 Återrapportering av internkontroll 2015 6 Ekonomisk uppföljning oktober 2015 7 Förnyat reglemente för miljö- och hälsoskyddsnämnden OMEDELBAR JUSTERING 8 Enhetschefen/miljöenheten informerar 9 Delegationslista 10 Remiss – Förslag till beslut om utvidgning av Brinkbäckens natur- reservat OMEDELBAR JUSTERING 11 Ev. tillkommande ärenden Gruppsammanträden S, V och MP – kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba. M, C, TUP, KD och FP - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kom- munalhuset, Tumba. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 08-530 612 43, e-post [email protected] BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [2] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-12-07 1 Uppdrag för miljö- och hälsoskyddsnämnden att besvara med- borgarförslag - Undersök samt restaurera sjön Aspens västra del Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att medborgarförslaget är besvarat och beslutar att frågan om vidare undersökning och restaurering av Aspen hanteras inom ramen för det arbete som pågår med att ta fram ett vattenprogram för kommunen. att undersökning av sjön Aspen redan idag kompletteras med provtagning en gång/vinter, utan att behöva invänta vattenprogrammets färdigstäl- lande. Sammanfattning Enligt Vattenmyndighetens senaste bedömning (2015-10-26) är den ekolo- giska statusen i Aspen dålig och den kemiska god. Miljökvalitetsnormen (MKN) är att god ekologisk status ska uppnås år 2021.
  • Botkyrkas Översiktsplan I Korthet

    Botkyrkas Översiktsplan I Korthet

    botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: i korthet www.botkyrka.se/oversiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO: 2 är är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! HÖversiktsplanen visar hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år 2040. Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och var vi behöver värna om naturen. Den nya översiktsplanen skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland bebyggelse som redan finns och ligger nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi våra sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med våra tre närmaste regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Översiktsplanen bygger på ett stort engagemang Från start har engagemanget för Botkyrkas långsiktiga utveckling varit stort bland Botkyrkaborna. Medborgardialogen ”Samtal om framtiden” kom igång 2011. Under ett halvt års tid ritades på kartor och framtids- frågor diskuterades. Därefter har vi kommit tillbaka med förslag till över- siktsplan i två omgångar. Varje gång fick vi in synpunkter från Botkyrkabor och från organisationer, grannkommuner och myndigheter av olika slag. Och här är vi nu – Botkyrka har fått en ny gällande översiktsplan som leder oss in i framtiden där hela Stockholmsregionen är i en starkt expansiv fas.