DOCSLIB.ORG

Vad Är En Översiktsplan? Vad Är En Översiktsplan?

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Vad Är En Översiktsplan? Vad Är En Översiktsplan? 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Vad är en översiktsplan? Samrådshandling för Översiktsplan 2050 Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen har en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen redovisar kommunens syn på mark- och vattenanvändningen samt visionsbilden för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen ska visa hur kommunen vill utveckla och bevara befintliga miljöer i ett långsiktigt perspektiv och skapa förutsättningar för tillväxt. Översiktsplanen är ett instrument för dialog mellan stat och kommun angående de allmänna intressenas innebörd, avgränsning och tillgodoseende. Den ska visa hur samhällsplaneringen samordnas med nationella och regionala mål och hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormer. Den ska också visa hur kommunen förhåller sig till det anspråk som staten gör via utpekanden av riksintressen inom kommunen och var kommunen anser att det är lämpligt att satsa på landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Översiktsplanen innehåller också en redovisning av de miljökonsekvenser och andra konsekvenser som förslaget kan förväntas ge upphov till. Översiktsplanen är vägledande för den juridiskt bindande regleringen av mark- och vattenanvändningen som sker genom detaljplaner, och i en del fall områdesbestämmelser, eller direkt i bygglov. https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 1/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Varför en ny översiktsplan? Översiktsplanen regleras genom plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). En översiktsplan ska vara aktuell och varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till dess aktualitet. Även Länsstyrelsen i Blekinge och andra berörda myndigheter ska yttra sig gällande statliga och mellankommunala intressen. I maj 2017 tog kommunfullmäktige ställning till översiktsplanens aktualitet där miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att i dialog med kommunledningsförvaltningen utarbeta förslag till revidering av Översiktsplan 2030. Översiktsplan 2030 hittar du här. (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) Tydligare strategi Det är tydligt i översiktsplanen att stora förändringar har skett i mark- och vattenanvändningen sedan Översiktsplan 2030 antogs av kommunfullmäktige 2010. Det kan också konstateras att översiktsplanens strategi fortfarande är aktuell, men att innebörden behöver förtydligas utifrån dagens behov och förutsättningar. Fler utbyggnadsriktningar Karlskrona kommun är i en tillväxtfas och behöver en samlad bild över den kommunala översiktsplaneringen för att säkra hållbar stadsutveckling. Under de senare åren har kommunen haft en rekordstor befolkningsökning och kommer behöva planera för att möta tillväxt. I Översiktsplan 2030 finns inte utrymme för en sådan befolkningstillväxt. En reviderad översiktsplan behöver därför kompletteras med fler utbyggnadsriktningar än de som beskrivs i Översiktsplan 2030. Genomförbar Översiktsplan 2030 saknar en tydlig koppling till genomförandet. Olika utbyggnadsriktningar behöver https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 2/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? prioriteras tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna och kopplas samman med kommunens investeringsbudget. Det innefattar även kommunala investeringar så som förskolor, skolor, gator samt vatten och avlopp. Digitalt format Istället för ett omtag vart fjärde år bör kommunen eftersträva en kontinuerlig översiktsplanering där översiktsplaneprocessen kopplas ihop med andra processer som antingen berör översiktsplanen eller berörs av den, exempelvis investeringsbudgeten. Översiktsplanen bör också vara i ett digitalt format. En översiktsplan i digitalt format skulle göra den mer tillgänglig och lättanvänd för efterföljande processer. Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) I Översiktsplan 2030 utsågs sjöar i anslutning till orter som Nävragöl, Holmsjö, Saleboda/Fur, Tving och Fjärdsjömåla med omnejd som LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Under 2016 genomfördes en naturvärdesinventering kring särskilt utvalda sjöar. Planeringsunderlaget är ett samlat material som redovisar strandområdenas egenskaper och kvaliteter med fokus på naturvärden. Ett dokument Under aktualitetsprövningen ska översiktsplanen i sin helhet, tillsammans med fördjupningar och tematiska tillägg, bedömas. Till gällande översiktsplan för Karlskrona kommun (antagen 2010) finns följande fördjupningar: • Fördjupning av översiktsplanen för Verkö, antagen 1997 • Fördjupning av översiktsplanen för Trummenäsområdet, antagen 2006 • Fördjupning av översiktsplanen för skärgården, antagen 2014 Fördjupning skärgård del 1 Fördjupning skärgård del 2 Fördjupning skärgård del 3 Det som fortfarande är aktuellt i de fördjupade översiktsplanerna arbetas in i pågående översiktsplan. När den nya översiktsplanen väl antas ersätter den dessa fördjupningar. Karlskrona kommun har tillsammans med Blekinges övriga tre kustkommuner; Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby tagit fram en gemensam havsplan för Blekinges havsområde. Havsplanen utgör förslag till hur havsområdet i Blekinge kan utvecklas och är en ändring av respektive kommuns översiktsplan. Det innebär att havsplanen ersätter den kommunomfattande översiktsplanen med de delar som berör havsområdet. Havsplanen vann laga kraft under december 2019. Havsplanen kommer i sin helhet ingå i den nya översiktsplanen. https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 3/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Hur går det till? Det är en lång process att ta fram en översiktsplan och förankringen sker i flera steg. Framtagandet av en översiktsplan regleras i 3 kap. Plan- och bygglagen. Mer om översiktsplanen och dess process kan du läsa på Boverkets hemsida under Kunskapsbanken: här! Program Programmet är ett första steg i framtagandet av översiktsplanen och redovisar underlag, syfte samt mål för det fortsatta arbetet. Under programskedet samlar kommunen in erfarenheter och synpunkter som är relevanta som beslutsunderlag. Samråd Under samrådet presenterar kommunen ett förslag till översiktsplan för kommuninvånare, myndigheter, föreningar och grannkommuner med flera. Inkomna synpunkter sammanställs sedan i en samrådsredogörelse. Därefter revideras planförslaget utifrån de synpunkter som kommit in. Utställning Den reviderade översiktsplanen ställs ut ytterligare en gång, nu under benämningen "utställning" där synpunkter kan lämnas på planförslaget. Utställningen pågår i minst två månader. Synpunkter sammanställs sedan i ett utställningsutlåtande och planen revideras utifrån inkomna synpunkter. https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 4/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Antagande Översiktsplanen är nu redo att antas i kommunfullmäktige. Den är inte juridiskt bindande efter att den har antagits men den ligger till grund för beslut, till exempel för bygglovärenden och detaljplaner. Om översiktsplanen inte har tagits fram på ett lagenligt sätt kan beslutet om antagande överklagas. Däremot kan själva innehållet i översiktsplanen inte överklagas eftersom översiktsplanen inte är juridiskt bindande. Alla som är folkbokförda i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller är taxerade till kommunalskatt i kommunen får överklaga. Pågående översiktsplanering https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 5/6 2020-04-28 Vad är en översiktsplan? Översiktsplanen visar mark- och vattenanvändningen på en övergripande nivå. Planens utbyggnadsprinciper tas vidare i arbetet med "Bostadsförsörjningsprogram" (BFP) och "Program för verksamhetsmark" (VFP). Bostadsförsörjningsprogram I Karlskrona kommun är bostadsförsörjningsprogrammet uppdelat i två delar, där den första delen redovisar den politiska målbilden. Den andra delen utgör ett handlingsprogram uppdelat på stadsdelsnivå. I handlingsprogrammet preciseras översiktsplanens utbyggnadsområden och utbyggnadsriktningar. Den andra delen uppdateras årligen för att säkerställa att bostadsförsörjning genomförs i enlighet med översiktsplanens intentioner. Dokumenten hittar du här: Bostadsförsörjningsprogram del 1 (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) Bostadsförsörjningsprogram del 2 (länken är endast tillgänglig i onlineberättelsen) Program för verksamhetsmark Programmet syftar till att ge vägledning och stöd vid planering, lokalisering och utveckling av verksamheter. Det ska vara ett underlag för framtida etableringar av verksamheter fördelat på specifika områden och visa en samlad bild av kommunens övergripande viljeriktning. Kommunfullmäktige antog programmet 2019. Program för verksamhetsmark https://arcgisserver.karlskrona.se/webdata/op2050/valkommen/vad-ar-op/resources/tpl/viewer/print/print.html?appid=86a9d29aea0c4308a69c0b9… 6/6 2020-04-28 Sammanfattning Sammanfattning Samrådshandling för Översiktsplan 2050 Översiktsplanen är kommunens vision för den framtida utvecklingen. Planen ska fungera som en vägledning för kommunen och andra myndigheter vid beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning. Förslaget till ny översiktsplan för Karlskrona kommun har ett
Load more

Recommended publications
  • 10FS 2015-2 Bilaga1-Karta.Pdf
    BILAGA 1 1 (96) 2015-01-21 Dnr 511-2099-14 Översyn av det utvidgade strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård Indelning av utvidgade strandskyddsområden, områdesbeskrivningar med tillhörande kartor för område 1 – 29, och befintligt bedömnings- material/källförteckning. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE-371 86 KARLSKRONA Skeppsbrokajen 4 010-22 40 000 [email protected] 202100-2320 010-22 40 223 www.lansstyrelsen.se/blekinge 2 (96) Översyn av strandskyddet i Karlskrona kommuns kust- och skärgård – Bilaga 1 – Remissutgåva Utgiven av: Länsstyrelsen Blekinge län Ansvarig avdelning: Avdelningen för Samhällsutveckling Författare: Åsa Nilsson Omslagsbild: Uttorp Foto: Robert Ekholm 3 (96) Innehållsförteckning Indelning av utvidgade strandskyddsområden ............................................................... 5 Karta med indelning av utvidgade strandskyddsområden ........................ 6 Område 1. Nättrabyåns utlopp ....................................................................................... 7 Karta område 1 .......................................................................................... 8 Område 2. Sjuhalla – Verstorp – Skärva – Trantorp ...................................................... 9 Karta område 2 .......................................................................................... 11 Område 3. Skönstavik .................................................................................................... 12 Karta område 3 .........................................................................................
    [Show full text]
  • Planning for Tourism and Outdoor Recreation in the Blekinge Archipelago, Sweden
    WP 2009:1 Zoning in a future coastal biosphere reserve - Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre WORKING PAPER www.etour.se Zoning in a future coastal biosphere reserve Planning for tourism and outdoor recreation in the Blekinge archipelago, Sweden Rosemarie Ankre TABLE OF CONTENTS PREFACE………………………………………………..…………….………………...…..…..5 1. BACKGROUND………………………………………………………………………………6 1.1 Introduction……………………………………………………………………………….…6 1.2 Geographical and historical description of the Blekinge archipelago……………...……6 2. THE DATA COLLECTION IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007……….……12 2.1 The collection of visitor data and the variety of methods ………………………….……12 2.2 The method of registration card data……………………………………………………..13 2.3 The applicability of registration cards in coastal areas……………………………….…17 2.4 The questionnaire survey ………………………………………………………….....……21 2.5 Non-response analysis …………………………………………………………………..…25 3. RESULTS OF THE QUESTIONNAIRE SURVEY IN THE BLEKINGE ARCHIPELAGO 2007………………………………………………………………..…..…26 3.1 Introduction…………………………………………………………………………...……26 3.2 Basic information of the respondents………………………………………………..……26 3.3 Accessibility and means of transport…………………………………………………...…27 3.4 Conflicts………………………………………………………………………………..……28 3.5 Activities……………………………………………………………………………....…… 30 3.6 Experiences of existing and future developments of the area………………...…………32 3.7 Geographical dispersion…………………………………………………………...………34 3.8 Access to a second home…………………………………………………………..……….35 3.9 Noise
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 1. Sölvekulle Handelsträdgård – Frukt, Grönsaker, Blommor Mjällbyvägen
    1. Sölvekulle handelsträdgård – Frukt, grönsaker, blommor 22. Askunga Dovvilt – Brett sortiment av kött, chark m.m. Mjällbyvägen 134, Sölvesborg Askunga 422, Fridlevstad Facebook: Sölvekulla Handelsträdgård Hemsida: www.askungadovvilt.se 2. Gummagårdens Gurkodling – Frukt, grönsaker, blommor 23. Ryds får och lammgård – Lammkött Norjevägen 25, Sölvesborg Ryd 133, Rödeby Hemsida: www.gummagarden.se Hemsida: www.rydslamm.se 3. Möllekulla länsmansgård – Frukt, grönsaker, blommor 24. Spjutsbygds gård – Lammkött, lammskinn Möllekullavägen 127, Sölvesborg Ekekullevägen 1, Rödeby Hemsida: www.mollekulla.se Hemsida: www.spjutsbygd.se 4. Frida på Staxgård – Charkuterier av lamm 25. Bottnansmåla – Hjortkött Yxnarydsvägen 15, Sölvesborg Bottnansmålavägen 105, Rödeby Facebook: fridapastaxgard Hemsida: www.bottnansmala.se 5. Holje Glass – Glass 26. Gamlegården – Honung, mathantverk, frukt, bär Skolvägen 3, Vilshult Ledja 146, Holmsjö Facebook: Holje Glassfabrik Hemsida: www.gamlegarden.nu 6. Brödhultsgården – Kött, ägg, äppelmust m.m. 27. Björsmåla – Nötkött, grönsaker, ägg Brödhultsvägen 40-0, Kyrkhult Björsmåla 132, Rödeby Hemsida: www.brodhultsgarden.se Facebook: Björsmåla Gårdsbutik 7. Röshults Vedugnsbageri – Bröd 28. Sturkö Rökeri – Rökt fisk Röshultsvägen 71-3, Kyrkhult Höks väg 7, Sturkö Hemsida: www.roshultsvedugn.se Hemsida: www.sturko.com 8. Ljungsleds plantskola – Växter 29. Mimmis handelsträdgård – Växter Svenstorpsvägen 73, Mörrum Sturkövägen 67, Sturkö Hemsida: www.ljungsledsplantskola.se Facebook: Mi Mi’s Sturkö Handelsträdgård 9. Blekinge
    [Show full text]
  • Gaddsteklar Från Blekinge 1984-2007 – Sammanställning Av Gjorda Fynd
    2009:8 Gaddsteklar från Blekinge 1984-2007 – Sammanställning av gjorda fynd Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 009:8 Rapportnamn: Gaddsteklar från Blekinge - 1984-007 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona. Hemsida: www.lansstyrelsen.se/blekinge (rapporten kan hämtas/beställas från hemsidan) Dnr: 511-1033-07 ISSN: 1651-857 Författare: Gunnar Hallin Layout: Håkan Karlsson. Kontaktperson: Jonas Johansson, 0455-871 91. [email protected] Foton: Gunnar Hallin Kartor: © Lantmäteriet 004, Dnr: 106-004/188 Omslagsfoto: Hona av Väddsandbiet Andrena hattorfiana tittar fram ur sitt bo, här gömt under ett blad. Upplaga: 100 ex Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växjö Författaren svarar själv för de bedömningar och slutsatser som förs fram i rapporten. De kan ej åberopas som länsstyrelsens ställningstagande. © Länsstyrelsen Blekinge län Förord Gaddsteklar tillhör en av de mest hotade organismgrupperna i Sverige. Mer än en fjärdedel av våra gaddstekelarter är rödlistade. Orsaken är främst förändrade brukningsformer i odlingslandskapet som har resulterat i en kraftig minsk- ning av viktiga strukturer för gaddsteklar såsom blomrikedom och blottat jordtäcke. Sandiga marker med glesa och mosaikartade vegetationstäcken får en för tät grässvål och förbuskas i en allt snabbare takt. Gaddsteklarnas utbredning i Sverige är relativt dåligt känd på grund av att entomologerna är få och ännu färre intres- serar sig för steklar. I Blekinge har Gunnar Hallin under lång tid verkat och mer eller mindre aktivt samlat in steklar. De senaste åren har han på uppdrag av länsstyrelsen utfört riktade inventeringar till några utvalda områden vilket resulterat i flera rapporter. 2007 fick Gunnar Hallin ett uppdrag av länsstyrelsen att slutföra bearbetningen av det material han insamlat i länet.
    [Show full text]
  • Länsstyrelsens Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktiga Vägar I Blekinge Län Med Vissa Lokala Trafikföreskrifter Och Föreskrifter Om Bärighetsklasser
    1 Lst vapen Länsstyrelsens sammanställning över allmänna vägar och andra viktiga vägar i Blekinge län med vissa lokala trafikföreskrifter och föreskrifter om bärighetsklasser. 10FS 2006:6 utkom från trycket den 29 mars 2006. I enlighet med 13 kap. 1 § trafikförordningen(TrF)(1998:1276) utger länsstyrelsen sammanställning över allmänna vägar och andra viktiga vägar i länet. Med stöd av 4 kap. 11 § trafkikförordningen har Vägverket beslutat om bärighetsklasser för vägar på sätt som framgår av nedan angivna förteckningar. Sammanställningen gäller från den 1 april 2006. Samtidigt upphävs Länsstyrelsens och Vägverket Region Sydöst ”Sammanställning över allmänna vägar år 2005 i Blekinge län”, 10FS 2005:6. 2 I. ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER OCH UPPLYSNINGAR Axel/boggitryck och bruttovikt Enligt 4 kap §§ 11-14 TrF gäller följande: 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Vägverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen. Förordning (1999:240) 12 §. På vägar som inte är enskilda får motordrivna fordon eller därtill kopplat fordon föras endast om de värden för respektive bärighetsklass som anges nedan inte överskrids. BK 1 BK 2 BK 3 1. Axeltryck a. Axel som inte är drivande 10 ton 10 ton 8 ton b.
    [Show full text]
  • Protokoll Kf 2002 01 31-2
    31 januari 2002 1 Ärendeförteckning vid Karlskrona kommunfullmäktiges sammanträde den 31 januari 2002 § 1 Avsägelser av kommunala val § 2 Anmälningsärenden § 3 Inkomna interpellationer § 4 Förslag till ändrad organisation för icke nämndspecifik administration § 5 Affärsverken Karlskrona AB, Förändrat utfall för fjärrvärmeinvestering § 6 Förlängning av konsortialavtal med Affärsverken Karlskrona AB § 7 Ändring av Vårdförbundets Blekinges förbundsordning § 8 Exploateringsavtal för Grönadal 14:1 (numera del av Skillinge 14:1), Nättraby § 9 Detaljplan för Grönadal 14:1 (numera del av Skillinge 14:1) Nättraby – antagande § 10 Svar på motion om gratulationsbrev till barnfamiljerna samt gratischeck till föräldrautbildning § 11 Svar på motion om ”Hur ska jag välja för att kunna studera vidare? Högskoleblock kan vara svaret” § 12 Svar på motion om bussförbindelse Fågelmara-Jämjö § 13 Svar på motion om cykelvägar i Nättraby § 14 Svar på motion om småbåtshamn/marina samt område för vinterförvaring och underhåll av småbåtar § 15 Svar på motion om ytor för lek och idrott m.m. § 16 Frågor _______ 31 januari 2002 2 Plats och tid Landstingssalen, Wämö Center torsdagen den 31 januari 2002, kl 13.30-14.25 Beslutande Ordförande Birgitta Törnqvist (s) 1:e vice ordf Börje Nilsson (s) 2:e vice ordf Evy Andréasson (kd) deltar ej i beslut § 4 Ledamöter Mats Johansson (s) Bengt Grönblad (s) Patrik Hansson (s) Christina Mattisson (s) Jan-Anders Lindfors (s) Ann-Louise Rosell (s) Jan-Erik Svensson (s) Claes-Urban Persson (s) Ann-Charlotte Svensson (s) Siv Brorsson
    [Show full text]
  • Turistguide Karlskrona
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Karlskrona Fyra måsten när du besöker Karlskrona Kungsholms fort Havsbad Barnens gård Wämöparken Kommunfakta 01 Antal invånare 61 844 Yta 1 075,67 km² Centralort Karlskrona Län Blekinge Mer information 02 Internet www.karlskrona.se www.karlskrona.se/turism Tidningar Blekinge Läns Tidning www.blt.se Sydöstran www.sydostran.se Blekinge-Posten www.blekingeposten.se Karlskrona Turistbyrå Stortorget 2, Karlskrona 0455-30 34 90 Vy över Karlskrona.Foto: Shutterstock [email protected] www.karlskrona.se/turism Notera 03 Välkommen till Karlskrona! Nödnummer 112 Polis 114 14 Här kan du njuta av skärgården med över ger promenader och fria strövtåg extra krydda Landsnummer +46 1650 öar, kobbar och skär. Njut av bad och och glöm inte se vårt världsarv, shoppa i våra Riktnummer 0455 fiske i det förföriska kulturlivet. Vår rika natur butiker och njuta av kulinariska upplevelser. E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S. Protected by international law; any violation will be prosecuted. 1 An Independent Tourist Information Company Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Karlskrona Se & göra Segelbåt lämnar hamnen i Karlskrona. Foto: Shutterstock Det finns gott om fina badplatser i Karlskrona. Foto: Shutterstock Senoren Bredasjön(Holmsjö) Bad Sjuhalla Fabbesjön(Kättilsmåla) Badplatser Skönstavik Lösensjön(Ramdala) Slätthammar Mörtsjöåsen(Rödeby) Havsbad: Studentviken Nävrasjön(Nävragöl) Aspö Stumholmen Skälagölen(norr om Nättraby) Björkenäs Tallholmen Skärsjön(Tving) Coldinubadet (Hästö) Tjurkö Stensjön(Nävragöl) Dragsö Trummenäs Stora Havsjön(Kättilsmåla) Gisslevik Utlängan Västersjön(Saleboda) Hallarum Uttorp Yasjön(nordost om Rödeby) Hjortahammar Knipehall Naturistbad finns på Almö och Appla- Knösö Kristianopel nabben i Olsäng.
    [Show full text]
  • Blekinge Läns Författningssamling
    Blekinge läns författningssamling Länsstyrelsen 10 FS 2001:38 Länsstyrelsens i Blekinge län föreskrift om lokala Utkom från trycket trafikföreskrifter inom Karlskrona kommun den 12 juli 2001 beslutad den 6 juli 2001. Länsstyrelsen föreskriver, med stöd av trafikförordningen, att följande lokala trafikföreskrifter skall gälla inom Karlskrona kommun. 10 kap 1§ andra stycket 1 och 8 Huvudled, stopplikt och väjningsplikt Europaväg 22 Väg E 22 skall vara huvudled mellan gränsen mellan Ronneby och Karlskrona kommuner och motorvägens start/slutpunkt i tpl Nättraby. Väg E 22 skall vara huvudled mellan motortrafikledens start/slutpunkt i tpl Karlskrona öst, (100 meter väster om brokorsning med riksväg 28) och gränsen mellan Blekinge och Kalmar län Stopplikt skall föreligga vid färd på enskild väg K613u länsväg 678 västra anslutningen Skillinge enskild väg K439u, från Tävetorp länsväg 675 enskild väg, från Agdatorp enskild väg 40 meter öster om väg från Agdatorp länsväg 736 länsväg 745 enskild väg K 80u, från Stubbetorp länsväg 738 västra utfarten från rastplats Torstäva östra utfarten från rastplats Torstäva enskild väg K395u, från Berntorp enskild väg K238u, från Tornby länsväg 737 ISSN 0347-1497 enskild väg K125u, från Vinberga Rosenhillsvägen, östra anslutningen Vinbärsvägen, Ramdala länsväg 744 utfart från Vallby missionskyrka Sydkraft-vägen, Jämjö länsväg 746 södra anslutningen Jämjö enskild väg K52u, från Ekeryd enskild väg K240u, från Horsaryd länsväg 755 enskild väg mitt emot länsväg 755 Kärleksstigen, Fågelmara länsväg 756 utfart vid Fågelmara skola utfart vid Fågelmara idrottsplats enskild väg K 200u, från Övre Tång länsväg 721 länsväg 759, södra utfarten länsväg 760 före utfart på Europaväg 22, Väjningsplikt skall föreligga vid färd på länsväg 748 länsväg 753 länsväg 757 före utfart på Europaväg 22 Europaväg 22.06 Väg E 22.06 skall vara huvudled mellan 10 meter väster om infarten till fastigheten Bor- åkra 12:2 och 10 meter sydöst om länsväg 679 i trafikplats Karlskrona öst.
    [Show full text]
  • 8 Januari 2009 1 Ärendeförteckning Vid Karlskrona Kommunstyrelsen Sammanträde Den 8 Januari 2009. § 1 Information Och Fö
    8 januari 2009 1 Ärendeförteckning vid Karlskrona kommunstyrelsen sammanträde den 8 januari 2009. § 1 Information och föredragningar. § 2 Program för parallella uppdrag, kv Pottholmen. § 3 Investeringstillstånd för tillbyggnad av Karlskrona vattenverk med ny renvattenpumpstation mm. § 4 Remissvar på departementspromemoria om genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75). § 5 Yttrande om reinvestering i ny dykbil för Räddningstjänsten Östra Blekinge. § 6 Yttrande till Kammarrätten i Jönköping i mål (3589-08) angående laglighetsprövning avseende försäljning av fastigheten Axel 1. § 7 Yttrande över remiss om energimyndighetens rapport "offentlig upphandling av energi relaterad utrustning" § 8 Budgetuppföljning per 30 november 2008. § 9 Budgetuppföljning per den 30 november 2008 för kommunstyrelsen/ kommunledningsförvaltningen § 10 Attestlista för kommunstyrelsen/ kommunledningsförvaltningen från och med 2009-01-01. § 11 Attestlista för serviceförvaltningen från och med 2009-01-01. § 12 Inbjudan att teckna andelar i Kreditgarantiföreningen i Blekinge. § 13 Fryshusandan- ett inspirations- och utbildningsprogram för alla som arbetar med barn och ungdomar. § 14 Lokalhyra för externa förhyrare hos barn- och ungdomsförvaltningen. § 15 Förslag till jämställdhetsprogram 2009. § 16 Investeringstillstånd i efterhand för energibesparade åtgärder Vedebyskolan. § 17 Detaljplan för Ingenjören 4 m fl Campus Blå port, Karlskrona kommun. § 18 Överenskommelse med migrationsverket om anordnande av boende för ensamkommande flyktingbarn. § 19 Svar på motion om "nytt kulturhus på Hattholmen/Oljehamnen 2010?". § 20 Svar på motion om att bygga äldreboende och hyresrätt i Vedebylund. § 21 Svar på motion om anläggande av en ny trafikplats på Saltö. § 22 Svar på medborgarförslag om cykelväg längs E22 delen Jämjö-Sturkökrysset. § 23 Svar på medborgarförslag om upprustning, uppsnyggning och modernisering av kommunens badplatser samt öka tillgängligheten för allmänheten. § 24 Svar på medborgarförslag om räcken mellan körbana och cykelbana längs Verkövägen.
    [Show full text]
  • Visit Blekinge Karta
    Påryd 126 Rävemåla 28 Törn Flaken Welcome to Blekinge 120 ARK56 Nav - Ledknutpunkt ARK56 Kajakled Blekingeleden Häradsbäck 120 Markerad vandringsled Sandsjön SWEDEN ARK56 Hub - Trail intersection120 Rekommenderad led för paddling Urshult Tingsryd Kvesen Vissefjärda ARK56 Knotenpunkt diverser Wege und Routen Recommended trail for kayaking Waymarked hiking trail ARK56 Węzeł - punkt zbiegu szlaków Empfohlener Paddel - Pfad Markierter Wanderweg 122 www.ark56.se Zalecana trasa kajakowa Oznakowany szlak pieszy Tiken 27 Dångebo Campingplatser - Camping Sydost RammsjönSkärgårdstrafik finns i området Sydostleden Arasjön Campsites - Camping Sydost Passenger boat services available Rekommenderad cykelled Stora Kinnen Halltorp Campingplatz - Camping Sydost Skärgårdstrafik - Passagierschiffsverkehr Recommended cycle trail Hensjön Ulvsmåla Älmtamåla Kemping - Camping Sydost Obszar publicznego transportu wodnego Empfohlener Radweg Baltic Sea www.campingsydost.se www.skargardstrafiken.com Zalecany szlak rowerowy 119 Ryd Djuramåla Saleboda DENMARKGullabo Buskahult Skumpamåla Spetsamåla Söderåkra Lyckebyån Siggamåla Åbyholm Farabol 119 Eringsboda Alvarsmåla Tjurkhult Göljahult Kolshult Falsehult POLAND130 126 GERMANY Mien Öljehult Husgöl Torsåsån Värmanshult Hjorthålan Holmsjö Fridafors R o Leryd Sillhöv- Kåraboda Björkebråten n Ledja n Boasjö 27 e dingen Torsås b y Skälmershult Björkefall å n Ärkilsmåla Dalanshult Hallabro Brännare- Belganet Hjortseryd Långsjöryd Klåvben St.Skälen Gnetteryd bygden Väghult Ebbamåla Alljungen Brunsmo Bruk St.Alljungen Mörrumsån
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]