UPPSATSER Kulturgeografiska Institutionen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
UPPSATSER Kulturgeografiska institutionen Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat Karin Svensson Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2020 Handledare: Jan Amcoff Kursansvarig: Cecilia Bygdell ABSTRACT Svensson, K. 2020. Har kvinnor förändrade pendlingsmönster? En kvantitativ studie om kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män som tidigare till viss del förklarats med hänvisning till pendling, eftersom män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Idag har kvinnor en högre utbildningsnivå än män. Eftersom tidigare studier visar på ett samband mellan utbildning och pendling undersöker föreliggande studie antagandet att kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå ökat. För att undersöka detta analyseras skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster över både tid och rum, samt samband mellan utbildningsnivå och pendling. Detta görs genom en kvantitativ metod baserad på data över Sveriges befolkning. Resultatet visar på att kvinnors pendlingsmönster har förändrats, i många avseenden på andra sätt än mäns. Framförallt har pendlingsbenägenheten ökat mer för kvinnor än för män, vilket skulle kunna förklaras med kvinnors ökade utbildningsnivå, och går således i linje med det antagande som studien baseras på. Om det verkligen är så att förändringen beror på den ökade utbildningsnivån eller av andra anledningar är dock oklart, eftersom utbildningsnivå och pendling inte tycks ha det tydliga samband som tidigare sagts. Keywords: Pendling. Utbildningsnivå. Genusskillnader. Spatiala data. Handledare: Jan Amcoff INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING .......................................................................................................................... 1 1.2 Syfte och frågeställningar ................................................................................................ 2 1.3 Avgränsningar .................................................................................................................. 2 2. TEORI .................................................................................................................................... 3 2.1 Genus ............................................................................................................................... 3 2.2 Pendling ........................................................................................................................... 3 2.3 Arbeten inom reproduktion respektive produktion .......................................................... 5 3. TIDIGARE STUDIER ........................................................................................................... 6 4. METOD ................................................................................................................................. 7 4.1 Kvantitativ metod ............................................................................................................. 7 4.2 Analys av spatiala data ..................................................................................................... 7 4.3 Datamaterial ..................................................................................................................... 8 4.4 Tillvägagångsätt i verktygen SPSS, Excel och ArcGIS ................................................... 9 4.5 Datatillförlitligheten ......................................................................................................... 9 4.6 Gränsdragning pendelavstånd ........................................................................................ 10 4.7 Gränsdragning inpendlingsorter ..................................................................................... 11 5. RESULTAT ......................................................................................................................... 12 5.1 Kvinnors benägenhet att pendla ..................................................................................... 12 5.2 Skillnader i pendlingsavstånd mellan pendlande män och kvinnor ............................... 17 5.3 Utbildningsnivås samband med pendling ...................................................................... 21 6. DISKUSSION ...................................................................................................................... 26 7. AVSLUTNING .................................................................................................................... 29 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ...................................................................... 30 BILAGA: LISTA ÖVER INPENDLINGSORTER ................................................................. 32 1. INLEDNING Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) tjänar män mer än vad kvinnor gör. Jämförs kvinnors och mäns löner för år 2018 tjänar kvinnor i genomsnitt 89 procent av vad män tjänar, en löneskillnad på 11 procent. En del av denna skillnad menar SCB beror på att män och kvinnor jobbar i olika delar av arbetsmarknaden och har olika typer av utbildning. Tas hänsyn till detta, det vill säga görs en standardavvägning, erhålls resultatet att det ändå skiljer sig 5 procent mellan mäns och kvinnors löner. För den här skillnaden kan SCB inte hitta någon enkel förklaring (SCB, 2020). Denna löneskillnad har till viss del tidigare förklarats med hänvisning till pendling, då män pendlar i högre utsträckning än vad kvinnor gör (SCB, 2020). Anledningen är att pendling, genom att möjliggöra fler val på arbetsmarknaden, kan ses som en viktig del för att individer ska kunna göra karriär och avancera lönemässigt (Gil Solá, 2013, s. 1). Ett ytterligare faktum är att högutbildade pendlar i högre utsträckning och längre sträckor än de med lägre utbildning (Jönsson & Scholten, 2010, s.17; Niedomysl & Malmberg, 2010, s.50). Det anses alltså finnas ett samband mellan pendling och utbildningsnivå. Idag har 49 procent av kvinnor mellan 25–64 år en postgymnasial utbildning, och motsvarande siffra för män är 38 procent. Betydligt fler kvinnor än män har följaktligen en postgymnasial utbildning. Jämförs dessa siffror med hur det såg ut för året 1990 är andelen 23 procent för kvinnor och 22 procent för män (SCB, 2020). Kvinnors utbildningsnivå är alltså högre, men löneskillnaderna kvarstår. Här väcks ett antal frågor. Kvinnors utbildningsnivå har ökat. En ökning som skiljer sig från mäns. Har detta påverkat kvinnors pendlingsmönster? Är sambandet mellan pendling och utbildningsnivå så tydligt som tidigare sagts? Utifrån dessa frågor formas det antagande som denna studie ämnar undersöka: att kvinnors utbildningsnivå har ökat på ett sätt som skiljer sig från mäns, och att denna utveckling har påverkat kvinnors pendlingsmönster. Denna studie ämnar undersöka detta i en svensk kontext, utifrån geografisk räckvidd på arbetsmarknaden. Detta görs med en kvantitativ undersökning av geografiska data, även benämnt som spatiala data. Jämförelser kommer att ske över tid, men också över rum. Tidsaspekten grundas i att jämförelser kommer att ske mellan åren 1990 och 2017. Den rumsliga aspekten baseras på att datasetet är geografisk kodat, vilket möjliggör jämförelser på en geografisk mer specifika nivå än Sverige som helhet. Detta möjliggör att undersöka om kvinnors pendlingsmönster utvecklats på olika sätt beroende på exempelvis om pendling sker till storstad eller landsbygd, men även om det finns tätorter som sticker ut från den generella utvecklingen i Sverige och vad det i så fall kan ha för betydelse. Intresset att undersöka kvinnors pendlingsmönster grundar sig i Sveriges politiska mål. Regeringen har ett övergripande jämställdhetsmål som lyder: att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv (Regeringen, 2020). I denna studie kommer skillnader mellan mäns och kvinnors pendlingsmönster att analyseras. Skillnader i pendling i sig kanske inte ett problem, men är de på grund av strukturella skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter och restriktioner utgörs de möjligtvis av ojämställdhet (Gil Solá, 2013, s.239). Studien ämnar alltså visa på eventuella skillnader, men lämnar till läsaren att bedöma vad som är positivt eller negativt jämställdhetsmässigt. Att undersöka antagandet att kvinnors utbildningsnivå har ökat på ett sätt som skiljer sig från mäns, och att denna utveckling har 1 påverkat kvinnors pendlingsmönster är även intressant för att pröva tidigare studier, att utbildningsnivå påverkar i vilken utsträckning pendling sker. Flertalet tidigare studier har gjorts på ämnet pendling ur ett genusperspektiv, såväl med kvalitativa som kvantitativa metoder. Tidigare kvantitativa metoder tycks baserats på data från Sverige som helhet. Denna studie ämnar bidra med en ny bild inom detta relativt uppmärksammade område genom att undersöka pendlingsmönster på en geografisk mer specifik nivå. Relevansen för studien ges även av anledningen att testa antagandet att kvinnor har ett förändrat pendlingsmönster på grund av en ökad utbildningsnivå som skiljer sig från mäns. Detta är ett antagande som det förefaller inte ha gjorts några tidigare studier om. I och med att data från år 2017 används ger studien en relativt aktuell bild av detta. 1.2 Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, kvinnors pendlingsmönster har påverkats av att deras utbildningsnivå