DOCSLIB.ORG

Befolkningsstatistik: Statistisk Folder 2018

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Statistik om Uppsala kommun 2018 Landareal 2 182 km² Folkmängd 219 914 varav 111 297 kvinnor och 108 617 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2017 !Befolkning"#$%&'(')* i( *Uppsala+,,-.%.* &kommun$//0'*12 201734 =Män>' :Kvinnor;(''$6 5Ålder%<"6 #100-w!!)- *95-99')** *90-94!)*& ,85-89'),* ,80-84!),& +75-79')+* +70-74!)+& (65-69')(* (60-64!)(& '55-59')'* '50-54!)'& &45-49')&* !Befolkning"Befolkning#$%&'(')* i( i*Uppsala Uppsala+,,-.%.* &kommun kommun$//0'*123 2017 20174 &40-44!)&& %35-39')%* %30-34!)%& =MänMän>' $25-29')$* :KvinnorKvinnor;(''$6 $!)$& 5ÅlderÅlder%20-24<"6 #')#* #100-w100-w!!)-15-19 *95-9995-99')*#*10-14!)#& *90-9490-94!)*'5)&* -9 ,85-89'85-89),*!0)& -4 ,80-84!80-84),& )(" )'" )&" )%" )$" )#" !"+75-7975-79')+* !" #" $" %" &" '" (" -6% -5% -4% -3% -2% -1% 0%+70-7470-74!)+& 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% (65-69'65-69)(* (60-64!60-64)(& '55-59'55-59)'* '50-54!50-54)'& &45-4945-49')&* 5Årlig6%( )folkökning*#$%&7&' (i' Uppsala)*(*+,,-.% kommun.*&$//0' &40-4440-44!)&& 8Antal'9.% %35-3935-39')%* %30-3430-34!)%& $25-2925-29')$* $20-2420-24!)$& @@550022 #15-1915-19')#* #10-1410-14!)#& @5000222 '5)5* -9 -9 Årlig folkökning i Uppsala!0)0 -4& -4 kommun ?@22 )(-6%-6%" )'-5%-5%" )&-4%-4%" )%-3%-3%" )$-2%-2%" )#-1%-1%" !0%"0% !0%"0% #1%1%" $2%2%" %3%3%" 4%&4%" 5%'"5% 6%("6% 4500 AntalAntal 5ÅrligÅrlig6%( )folkökning *#folkökning$%&7&' (i i'Uppsala) Uppsala*(*+,,-.% kommun kommun.*&$//0' 8AntalAntal'9.% ??2550055002 ?22500050002 A?2450045002 A22400040002 @?2350035002 @22300030002 1?2250025002 122200020002 3?2150015002 322100010002 ?25005002 200 2 3 1 @ A ? C 4 D B 2 3 1 @ A ? C 4 D B 2 3 1 @ A ? C 4 3BB199019903BB199119913BB199219923BB199319933BB1994199419953BB199519963BB199619973BB199719983BB199819993BB1999200012220002001122200120021222002200312220032004122200420051222005200612220062007122200720081222008200912220092010123201020111232011201212320122013123201320141232014201512320152016123201620171232017 MIntäkterIntäkter415/1 22017 20176:$!#+ CFörsäljningFörsäljningF6D5EG43 av4 av> : 0=: 2exploateringsfastigheterexploateringsfastigheter8JE9012634>D?0D13><2126 &4%4%" 22 KÖvrigaÖvriga=63>0 intäkter :intäkter3415/126 1%#1%" LBidragBidrag3B60> 10%#!10%" CFörsäljningFörsäljningF6D5EG43 av4 av> : 0=: =verksamhetverksamhet26/D0H<21 och :och9;< : /konsulttjänster9konsulttjänster4DIE11G54D126 %3%3%" CFinansiellaFinansiella3404D32EE intäkter intäkter0:3415/126 #1%1%" @HyrorHyrorA69 6och och:9;< arrenden :arrenden06624B24 $2%2%" 7TaxorTaxor0896 :och 9och;< :avgifter0 avgifter=>3?126 %3%3%" .Skatteintäkter/Skatteintäkter01123415/126 +(76%76%" Folkmängd efter ålder 2016 % 2017 % Ålder Antal Antal 0 2 558 1,2 2 500 1,1 1–5 12 826 6,0 13 154 6,0 6 2 652 1,2 2 623 1,2 7–9 7 537 3,5 7 940 3,6 10–12 6 947 3,2 7 241 3,3 13–15 6 493 3,0 6 895 3,1 16–18 6 263 2,9 6 590 3,0 19 2 451 1,1 2 511 1,1 20–24 19 697 9,2 19 303 8,8 25–44 63 585 29,6 66 004 30 45–64 47 783 22,3 48 444 22 65–79 27 238 12,7 27 949 12,7 80– 8 529 4,0 8 760 4,0 Totalt 214 559 100 219 914 100 Folkmängdens förändringar 2016 2017 Folkökning 4 433 5 355 Födda 2 562 2 508 Döda 1 364 1 461 Födelseöverskott 1 198 1 047 Inflyttade 14 842 16 083 Utflyttade 11 612 11 823 Flyttningsnetto 3 230 4 260 därav med utlandet 2 249 2 585 3 Personer med utländsk bakgrund* 2016 2017 Samtliga 52 649 57 023 Kvinnor 26 454 28 469 Män 26 195 28 554 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2017) Irak 4 714 4 913 Iran 4 788 4 884 Finland 4 611 4 608 Syrien 3 255 4 200 Turkiet 2 477 2 600 Tyskland 1 669 1 744 Libanon 1 401 1 449 Polen 1 412 1 445 Kina 1 261 1 355 Afghanistan 1 027 1 313 *Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Utländska medborgare* 2016 2017 Samtliga 18 790 21 298 Kvinnor 8 885 9 960 Män 9 905 11 338 Därav de tio vanligaste medborgarskapsländerna (per år 2017) Syrien 1 315 1 999 Finland 1 390 1 376 Tyskland 1 005 1 048 Afghanistan 654 932 Kina 791 875 Eritrea 564 720 Statslös 725 704 Storbritannien och Nordirland 652 681 Polen 633 651 Norge 605 632 *Inklusive personer som inte har medborgarskap i något land, s.k. statslösa. 4 Folkmängd i kommunens delområden 2016 2017 Uppsala tätort 163 665 168 096 Uppsala landsbygd 50 596 51 818 Vattholmaområdet 11 447 11 610 Hagundaområdet 8 923 9 105 Bälingeområdet 9 002 9 081 Almungeområdet 8 630 8 696 Rasboområdet 7 305 7 675 Björklingeområdet 5 289 5 352 Folkmängd i kommunens tätorter 2016 2017 Uppsala 163 665 168 096 Storvreta 6 348 6 343 Björklinge 3 393 3 443 Bälinge 2 462 2 474 Lindbacken 1 311 1 552 Lövstalöt 1 448 1 457 Vattholma 1 424 1 454 Vänge 1 303 1 299 Gunsta 962 969 Almunge 873 876 Vreta–Ytternäs 773 793 Länna 681 672 Knutby 678 672 Skyttorp 648 658 Gåvsta 576 584 Järlåsa 520 543 Danmarksby 434 448 Skölsta 377 408 Ramstalund 321 346 Blackstalund 236 242 Läby 224 235 Karta över hela Uppsala kommun, inklusive del- områden och tätorter, visas på mittuppslaget. 5 Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2016 2017 Luthagen - 17 090 Sala backe 10 380 10 818 Blingeomret attolmaomret Gottsunda 8 648 8 793 inaken ttort Fålhagen - 7 455 Centrum - 7 277 Ärna Gamla Uppsala asoomret Flogsta–Ekeby 7 146 7 095 Eriksberg 7 018 7 091 Nyby Gränby 5 949 6 984 Brillinge Br age Kapellgärdet 6 628 6 910 öten rn Tuna backar Sunnersta 6 243 6 202 irokusorg artken apellgret Årsta 6 024 6 012 Årsta arngret Sala backe Främre Luthagen–Fjärdingen - 5 890 ögans Bertgall Luthagen Stenhagen 5 456 5 686 lagen Rickomberga Centrum Slavsta Svartbäcken 5 439 5 532 rmre utagen ringen Stenhagen Valsätra 5 052 5 109 Slottet- Bolnerna ungsgret Sjukhuset Fyrislund Sävja 5 086 5 086 Flogsta-Ekeby ungsngen Kvarnbo Löten 4 874 4 862 o Polacksbacken Kungsängen 3 594 4 511 Eriksberg Uppsala kungsng Nyby 4 209 4 183 Rosendal Norby 3 961 3 979 Ullerker ga Kvarngärdet 3 493 3 716 Norby Nåntuna–Vilan 3 535 3 520 alstra Uppsa Höganäs - 2 965 Bergsbrunna Ultuna Kåbo - 2 632 ntunailan Tuna backar 2 507 2 480 Bklösa a Gottsunda Gamla Uppsala 2 321 2 336 amlaöra Slavsta 1 928 1 917 Gottsunda Rosendal 1 145 1 838 agunaomret rstra Gamla–Södra Gottsunda 1 598 1 616 Sunnersta Ulleråker 1 651 1 614 Almungeomret Uppsävja–Bergsbrunna 1 392 1 372 Bärby hage 1 038 1 036 Rickomberga - 966 retatterns ttort Kungsgärdet - 797 Berthåga–Hällby 618 630 Ultuna - 449 Håga 321 324 Vårdsätra 293 305 *Områden med färre än 300 invånare ingår ej i redovisningen. I vissa fall kan jämförelse mellan åren inte göras då en justering av områdesindelningen genom- förts mellan 2016 och 2017, dessa områden är markerade med ett streck (-). 6 Karta över Uppsala tätort Blingeomret attolmaomret inaken ttort Ärna Gamla Uppsala asoomret Nyby Brillinge Br age öten rn Tuna backar irokusorg artken apellgret Årsta arngret Sala backe ögans Bertgall Luthagen lagen Rickomberga Centrum Slavsta rmre utagen ringen Stenhagen Slottet- Bolnerna ungsgret Sjukhuset Fyrislund Flogsta-Ekeby ungsngen Kvarnbo o Polacksbacken Eriksberg Uppsala kungsng Rosendal Ullerker ga Norby alstra Uppsa Bergsbrunna Ultuna ntunailan Bklösa a Gottsunda amlaöra Gottsunda agunaomret rstra Sunnersta Almungeomret retatterns ttort Karta över hela Uppsala kommun, inklusive del- områden och tätorter, visas på mittuppslaget. 7 Bostadsbeståndet 2017 Samtliga Småhus Flerbo- Övriga Special- lägenheter stadshus bostäder Antal 108 586 28 591 63 498 1 688 14 809 Upplåtelseform Hyresrätt 39 177 809 22 948 890 14 530 Bostadsrätt 42 533 1 000 40 531 798 204 Äganderätt 26 770 26 766 4 0 0 Uppgift saknas 106 16 15 0 75 Byggnadsår –1930 6 645 4 027 2 148 220 250 1931–1940 4 798 1 349 3 370 45 34 1941–1950 7 827 1 385 6 190 36 216 1951–1960 13 616 1 106 9 137 30 3 343 1961–1970 23 024 4 445 13 372 301 4 906 1971–1980 14 436 6 240 6 910 169 1 117 1981–1990 11 123 3 990 6 497 306 330 1991–2000 5 840 1 980 3 459 35 366 2001–2010 9 646 2 438 4 903 265 2 040 2011– 9 333 1 544 6 747 19 1 023 Uppgift saknas 2 298 87 765 262 1 184 Specialbostäder totalt 14 809 för studenter 11 261 för äldre/funktionshindrade 2 928 övriga 620 Bostadsbyggande* 2016 2017 Färdigställda lägenheter 1 700 1 703 Småhus 325 275 Flerbostadshus 1 375 1 428 Hyresrätt 377 1 075 Bostadsrätt 1 065 443 Äganderätt 258 185 Uppsala tätort 1 408 1 448 Övriga tätorter 187 140 Glesbygd 105 115 *Antal lägenheter som tillkommit genom ny- eller ombyggnation. 8 Utbildning, elever i genomsnitt 2016 2017 Förskola 1–5 år totalt 10 485 10 741 kommunal förskola 6 815 6 874 enskild förskola 3 670 3 867 Grundskola F–9 23 631 24 684 därav i fritidshem 9 589 9 784 kommunal regi 8 505 8 502 enskild regi 1 084 1 282 Förskoleklass 6 år 2 312 2 571 kommunal regi 2 076 2 288 enskild regi 236 283 Grundskola åk 1-9 21 319 22 113 kommunal regi 16 784 17 343 enskild regi 4 535 4 770 Grundsärskola 225 236 kommunal regi 150 172 enskild regi 75 64 Gymnasieskola 9 109 9 218 kommunal regi 6 657 6 545 enskild regi 2 452 2 673 Gymnasiesärskola 116 116 kommunal regi 97 96 enskild regi 19 20 Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning 1 284 1 596 Gymnasial vuxenutbildning 4 552 5 073 SFI 3 855 4 521 Lärvux 125 110 (särskild utbildning för vuxna) *Antal lägenheter som tillkommit genom ny- eller ombyggnation.
Recommended publications
  • Förslag Om Regionalt Cykelnät I Uppsala

    Förslag Om Regionalt Cykelnät I Uppsala

    Förslag till Regionalt cykelnät i Uppsala län Uppsala Cykelförening 2017-10-12 Tack till Som underlag till analysen har använts Open Streetmap för översikt av vägar och cykelvägar, och projektdokument från Trafikverket för beslutade men inte färdiga cykelvägar. Trafik- och väguppgifter från NVDB (Nationell vägdatabas) har använts för att bedöma cykelbarhet på befintlig väg, bland annat översiktligt sammanställt via tjänsten Roadfinder (roadfinder.se). Många medlemmar i UCF har kommit med förslag om länkar i cykelnätet. Vi har också skickat ut förslaget till cykelklubbar och bygdeföreningar i länet och fått flera värdefulla svar, och använt det material som kommuner i länet sammanställt inför länstransportplaner. Vi vill bland annat tacka Randonneur Stockholm, Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk och Kickans hälsohörna i Tärnsjö för bra tips och lokalkännedom. Bakgrundskartor © Open streetmap med bidragsgivare. Bilder © Per Eric Rosén om ingen annan fotograf anges. Omslagsbild: Från cykelvägen Vegby-Landeryd Regional gång- och cykelväg i Ringe, Danmark Uppsala Cykelförening - Förslag till plan för Regionalt cykelnät i Uppsala län 2017-10-07 1/50 Tack till 1 Varför ett regionalt cykelnät? 3 Syfte och avgränsning 5 Möjligheter med cykel 5 Principer bakom förslagen 8 Prioritering av sträckor 8 Typer av cykelvägar 11 Förslag per stråk 15 Uppsala-Knutby 15 Förbindelse till Fjällnora 16 Faringe-Norrtälje på banvall 17 Gåvsta-Hallstavik 18 Uppsala-Öregrund 19 Rasbokil-Gåvsta 20 Kustlinjen Älvkarleby-Hallstavik 21 Uppsala-Skyttorp-Örbyhus-Gävle
  • Statistik Om Uppsala Kommun 2020

    Statistik Om Uppsala Kommun 2020

    Statistik om Uppsala kommun 2020 Landareal 2 182 km2 Folkmängd 230 767 varav 116 434 kvinnor och 114 333 män 1 Befolkning i Uppsala kommun 2019 Folkmängd efter ålder 2018 % 2019 % Ålder Antal Antal 0 2 612 1,2 2 597 1,1 1–5 13 268 5,9 13 533 5,9 6 2 658 1,2 2 673 1,1 7–9 8 013 3,6 8 184 3,5 10–12 7 693 3,4 7 984 3,5 13–15 7 164 3,2 7 420 3,2 16–18 6 892 3,1 7 098 3,1 19 2 590 1,2 2 744 1,2 20–24 19 521 8,7 19 973 8,7 25–44 67 903 30,2 69 983 30,3 45–64 49 181 21,8 49 944 21,6 65–79 28 578 12,7 29 229 12,7 80– 9 091 4,0 9 405 4,1 Totalt 225 164 100 230 767 100 Årlig folkökning i Uppsala kommun Folkmängdens förändringar Antal 2018 2019 Folkökning 5 250 5 603 Födda 2 608 2 597 Döda 1 468 1 455 Födelseöverskott 1 140 1 142 Inflyttade 16 219 16 647 Utflyttade 12 129 12 246 Flyttningsnetto 4 090 4 401 därav med utlandet 2 320 2 062 2 3 Personer med utländsk bakgrund* Folkmängd i stadsdelar i Uppsala tätort* 2018 2019 2018 2019 Samtliga 60 798 64 550 Luthagen 14 104 14 194 Kvinnor 30 253 31 993 Sala backe 11 204 11 411 Män 30 545 32 557 Gottsunda 8 635 8 729 Gränby 7 472 7 920 Därav från de tio vanligaste bakgrundsländerna (per år 2019) Kapellgärdet 7 169 7 493 2018 2019 Fålhagen 7 417 7 383 Syrien 4 839 5 267 Flogsta-Ekeby 7 037 7 204 Irak 5 039 5 236 Centrum 7 250 7 195 Iran 5 067 5 191 Eriksberg 7 154 7 144 Finland 4 605 4 579 Kungsängen 5 597 6 683 Turkiet 2 673 2 781 Sunnersta 6 241 6 277 Afghanistan 1 685 2 051 Främre Luthagen-Fjärdingen 5 906 6 018 Tyskland 1 814 1 861 Årsta 5 970 5 997 Eritrea 1 477 1 800 Stenhagen 5 715 5 682 Bangladesh 1 391 1 614 Svartbäcken 5 553 5 491 Kina 1 452 1 614 Sävja 5 126 5 309 Valsätra 5 179 5 232 * Utrikes född eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.
  • In the Landscape and Between Worlds

    In the Landscape and Between Worlds

    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
  • The Biotech Heart of Sweden Second in a Series Covering the “Hot Spots” of Biotech Research and Business Around the Globe

    The Biotech Heart of Sweden Second in a Series Covering the “Hot Spots” of Biotech Research and Business Around the Globe

    The Biotech Heart of Sweden Second in a series covering the “hot spots” of biotech research and business around the globe. BY FELICIA M. WILLIS Läby Harbo Skyttorp Åkerlänna Alunda Björklinge Vattholma Jumkil Lövstalöt Storvreta Bälinge Rasbo ICELAND Norwegian Gamla Uppsala Sea Länna Järlåsa Almunge SWEDEN FINLAND Vänge Gulf UPPSALA Gunsta North NORWAY of Atlantic Bothnia Ocean Sävja • UPPSALA Gottsunda • STOCKHOLM RUSSIA Bergsbrunna ESTONIA North Sunnersta Sea LATVIA DENMARK Baltic HusbyLång IRELAND Sea LITHUANIA Alsike U. K. NETH. BYELARUS Örsundsbro Knivsta Skeppture GERMANY POLAND English Channel BELGIUM Skokloster UKRAINE LUX. CZECH SLOVAKIA MOLDOVA FRANCE AUSTRIA SWITZERLAND HUNGARY Bay of Biscay SLOVENIA ROMANIA CROATIA Black BOSNIA Sea SERBIA BULGARIA weden is the fourth-largest biotech nation ANDORRA MONTENEGRO PORTUGAL ITALY MACEDONIA in Europe and accounts for 1–4% of articles in scientific SPAIN Adriatic Tyrrhenian ALBANIA Sea TURKEY journals. Uppsala, nicknamed “the world’s most biotech- Aegean S GREECE Ionian intense city”, is 50 miles northwest of Stockholm. Uppsala started Mediterranean Sea Sea in biotech in the 1940s with a lone pharmaceutical company, known amounts CYPRUS then as Pharmacia. Since that time, the company has made of money in research many changes, including merging with Upjohn, forming a biotech- and product development. This nology products joint venture with Amersham, and being acquired trend continued during the 1970s, when the pas- later by Pfizer. Although many other companies are in Sweden sion that Swedish companies felt about R&D became known now, Pharmacia laid the groundwork for the upsurge of biotech. internationally. In the early 1980s, the Swedish endeavor began to According to information from Uppsala BIO, 8% of Uppsala’s work- increase rapidly, and it grew at an average annual rate of about 20% force is employed in biotech.
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Tätorter 2000 MI0810

    Tätorter 2000 MI0810

    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
  • Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling

    Vad Är Det Som Ska Utvecklas? – En Studie Av Två Kommuners Arbete Med Landsbygdsutveckling

    Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Vad är det som ska utvecklas? – En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? – A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Institutionen för stad och land Kandidatarbete • 15 hp Agronomprogrammet – landsbygdsutveckling Uppsala 2017 Vad är det som ska utvecklas? - En studie av två kommuners arbete med landsbygdsutveckling What will be developed? - A study of two municipalities work with rural development Linn Eriksson Handledare: Kjell Hansen, Sveriges lantbruksuniversitet, Institution en för stad och land Examinator: Malin Beckman, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för stad och land Omfattning: 15 hp Nivå: Grundnivå, G2F Kurstitel: Självständigt arbete i landsbygdsutveckling Kurskod: EX0523 Program/Utbildning: Agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Utgivningsort: Uppsala Publiceringsår: 2017 Upphovsrätt: Samtliga bilder i arbetet publiceras med tillstånd från upphovsrättsinnehavaren Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: Landsbygdsutveckling, byråkrati, policy, implementering, planering Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för stad och land - Organisation? sade hon. Vi söker ingen organisation. Det som är organiskt behöver inte organiseras. Ni bygger utifrån, vi byggs inifrån. Ni bygger med er själva som stenar och faller sönder utifrån och in. Vi byggs inifrån som träd, och det växer ut broar mellan oss som inte är av död materia och dött tvång. Från oss går det levande ut. I er går det livlösa in. Karin Boye, Kallocain 1940 1 Sammanfattning Är landsbygdsutveckling samma sak överallt? Den här kandidatupp- satsen som är gjord inom ämnet landsbygdsutveckling visar på hur två kommuner, med olika förutsättningar, arbetar med landsbygdsutveckl- ing. Studien är gjord som en jämförelse mellan Haparanda och Upp- sala kommun, dels genom studier av dokument och dels genom kvali- tativa intervjuer.
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År

    Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År

    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
  • &lt;Namn På Undersökning&gt;

    <Namn På Undersökning>

    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress:
  • Annual and Sustainability Report 2018

    Annual and Sustainability Report 2018

    Annual Report 2018 with Sustainability Report Contents General One of Sweden’s largest private property companies .... 1 The year in brief ...........................................................................2 Page Page Statement by CEO ........................................................................5 Business concept, vision and mission ................................6 Business model ............................................................................7 18Properties across 24Property management that The Rikshuset concept – a strategic property ..................8 all of Sweden makes a difference Rikshem’s five target areas .....................................................10 Global challenges and possibilities .....................................12 Navigating towards sustainability .......................................14 Rikshem holds stable market position ...............................16 Operations Properties across all of Sweden ............................................18 Property valuation .................................................................... 22 Active property management .............................................. 24 Actions for a brighter future .................................................. 30 Zoning plans that support growth ..................................... 34 Property development potential ........................................ 36 Residential areas for everyone ............................................ 38 Page Engagement as a driving force ............................................40
  • Tätorter 2005 Localities 2005

    Tätorter 2005 Localities 2005

    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
  • Renhållningsordning Uppsala Kommun.Pdf

    Renhållningsordning Uppsala Kommun.Pdf

    Renhållningsordning Uppsala kommun 1 Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022 1 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................................................... 3 1.1 Om Uppsala ............................................................................................................................. 3 1.2 Avfallshantering i Uppsala idag ............................................................................................... 4 1.3 Avfallshantering i Uppsala i framtiden ..................................................................................... 4 2 Övergripande målbild ................................................................................................... 5 3 Mål och åtgärder ........................................................................................................... 5 3.1 Målområde Från avfall till resurs ............................................................................................. 6 3.1.1 Effektmål Materialåtervinningen ska öka ............................................................................. 6 3.1.2 Effektmål Återanvändningen ska öka .................................................................................. 7 3.1.3 Effektmål Mängden felsorterat farligt avfall ska minska ...................................................... 8 3.1.4 Effektmål Negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska ................................ 8 3.2 Målområde Avfallshantering med människan i fokus .............................................................