3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3 Förutsättningar

Målbild Förutsätt- Funktioner Åtgärder Effekter ningar Sammanställda Dagens: Hur systemet bör Analys och Måluppfyllelse i t.ex. Befolkning fungera och byggas alternativ- Omgivnings- Internationella Arbetsplatser upp för att möta generering enligt påverkan, Nationella Trafik, resande målen fyrstegsprincipen Trafik, Samhälle Regionala Infrastruktur Tillgänglighet etc Lokala Miljö mm

3.1 Planering och markanvändning är en förutsättning för en fortsatt utbyggnad av Riksten. I samband med bildandet av Lida Då järnväg är en långsiktig investering är det viktigt naturreservat har kommunen gett utrymme för att man i planeringen tar hänsyn till det som redan en breddning av befintligt spårområde i form av finns på plats och till vad som kommer att ske ett föreslaget järnvägsreservat längs det parti kring den färdiga järnvägsanläggningen. Därför av banan som går i ytläge. Det geografiska läget studeras lokala planer, satsningar och idéer som för reservatet redovisas i beslutskartan för Lida rör området. Planeringen sker i samspel med andra naturreservat. samhällssektorer så resultatet av planeringen vad sid 3 gäller markanvändning och infrastruktur blir så I översiktsplanen redovisas också en idé till effektiv och lyckad som möjligt. spårförbindelse mellan Flemingsberg – Tumba – Norra Botkyrka som bland annat passerar 3.1.1 Huddinge parallellt med väg 571 (Pålamalmsvägen) och utefter befintlig järnväg i Tumba. I Flemingsberg återfinns stora Översiktsplanen redovisar också en vägkorridor verksamhetsutövare såsom Södertörns sydost om Vårsta. Som gröna bevarandeområden högskola, Karolinska institutet och Karolinska föreslås Vinterskogen norr om Vårsta, ett område universitetssjukhuset samt Novum forskningspark. nordost om Vårsta samt två områden utefter Flera av verksamheterna fortsätter att expandera den befintliga järnvägen i Tumba. Föreslagna och behöver mer mark. I området finns också två förändringsområden återfinns vid Riksten, arbetsområden bestående av en övre del sydöst om sydost och norr om Vårsta, centrala Tullinge sjukhuset samt en nedre del vid järnvägsstationen samt vid gränsen till Salems kommun väster där, enligt översiktsplanen, ett högkvalitativt om Tumba. Vid Riksten pekas även två gröna arbetsområde med högt markutnyttjande förändringsområden ut. Sedan översiktsplanens planeras växa fram. Det finns flera områden som antagande har ett detaljplanarbete för Rikstens i översiktsplanen föreslås bli bostadsområden av företagspark påbörjats. Se karta i bilaga 1. kompletterande typ, dvs. småhus/radhus och lägre flerbostadshus. 3.1.3 Södertälje

Enligt översiktsplanen föreslås mark reserveras I Södertälje kommuns översiktsplan föreslås flera för en spårväg mellan Älvsjö-Fruängen- områden nära centrala Södertälje utgöra utrednings- Skärholmen och för en framtida trafikplats på väg och utbyggnadsområden för bostäder och företag. 226 (Huddingevägen). Se karta i bilaga 1. Där återfinns även några områden som föreslås vara reservområde för bostäder och områden där en 3.1.2 Botkyrka fördjupad översiktsplan bör upprättas.

I Botkyrka kommuns översiktplan redovisas Utefter Hallsfjärden pekar översiktsplanen ut ett kommunens landsbygd som bevarandevärd i sin större område där hänsyn ska tas till natur och helhet (se även miljömålen för kommunen). För rekreation. Riksten föreslås en utbyggnad med bostäder och verksamheter kombinerat med en ny dragning Sedan översiktsplanens antagande har av väg 226 (Huddingevägen), förbifart Tullinge. programarbete för bland annat Brandalsund, Vidare beskriver översiktsplanen att förbifarten Bränninge gård, Pershagen och Hall påbörjats.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 25 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.1.4 Riksintressen för kommunikationer befolkningstillväxt. Denna utveckling medför att en allt större andel av landets befolkning Inom utredningsområdet finns flera riksintressen kommer att leva i en storstadsregion i framtiden. för kommunikationer. Dessa är E4 och E20, väg Stockholms län har idag knappt 2 miljoner 259, Västra stambanan och Södertälje kanal samt invånare, varav drygt 800 000 personer bor i farleden genom Hallsfjärden. Se karta i bilaga 1. Stockholms stad. Tillsammans med övriga fyra kommuner som den aktuella järnvägssträckan 3.2 Befolkning går igenom, Huddinge, Botkyrka, Salem och Södertälje, uppgår folkmängden till knappt 1,1 I Sverige bor idag ca 9,3 miljoner människor. Det miljoner människor11. är en ökning med över en miljon sedan 1970, då folkmängden i landet uppgick till 8 miljoner. Till Med anledning av att resandebehovet mellan år 2020 beräknas hela Sveriges folkmängd närma Stockholm och Järna baseras på framtida sig 10 miljoner och enligt prognos kommer den utveckling i ett större perspektiv än Stockholms att passera 10 miljoner någon gång mellan 2021 län är utvecklingen i andra län också relevanta. och 2028. I Figur 7 visas befolkningsutvecklingen för ett antal utvalda län i Götaland och Svealand. En stor del av invånarna är koncentrerade till Storstadslänen (Stockholm, Västra Götaland och storstadsområdena och här har även den största Skåne) dominerar både vad gäller storlek och befolkningstillväxten skett. Omkring 80 procent tillväxttakt. Södermanland och Östergötland har av Sveriges befolkningstillväxt har sedan 1970 dock att stort intresse i att tillgängligheten till skett i storstadsområdena. Befolkningstillväxten och från Stockholm säkerställs för sin framtida förväntas även fortsättningsvis att ske utveckling. framförallt i storstadslänen, som likaså framöver väntas stå för omkring 80 procent av landets 11 SCB, Befolkningsstatistik.

Figur 6 Befolkningsutvecklingen 1985-2005 samt med grundantaganden till 2050. Källa: RUFS 2010

26 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Befolknigsutveckling i aktuellt område 3000

2500 ) l a t

n 2000

e Stockholms län s u t Södermanland län (

g 1500 n i Östergötland län n k l

o Skåne län

f 1000 e

B Västra götalands län 500

0 1970 1980 1990 2000 2008 2020 2030 2040

Figur 7 Befolkningsutveckling i ett antal utvalda län 1870-2008 enligt SCB, samt prognossiffror från SAMS-databas 2030.

3.3 Arbetsplatser och arbetsresor behöver dock inte ha förändrats. Detta är en utveckling som enligt analyser kommer fortsätta I takt med att kommunikationerna inom vartefter kollektivtrafiken förbättras. Mälardalen har förbättrats ökar arbetspendlingen. Mellan 2000 och 2007 ökade pendlingen från En timme används generellt som en gräns för Södermanlands län mot Stockholms län med arbetspendling, dvs. det är så lång tid en resa drygt 20 procent. Det tillgängliga trafikutbudet till arbetet som mest får ta. Utifrån principen styr i stor utsträckning varifrån pendlingen sker. om max en timme obruten resa på tåget, går idag arbetspendlingsgränsen mot Stockholm Mot bakgrund av att tillgängligheten förbättras vid Eskilstuna, Flen och Nyköping. Tre timmar med effektivare kollektivtrafik ökar de möjliga används generellt som en gräns för en resa över pendlingsavstånden (enligt SCB:s definition fanns dagen. Utifrån principen om max tre timmars det 187 stycken lokala arbetsmarknadsområden enkel resa för tjänsteärende över dagen går (LA) år 1970, mot endast 87 stycken år 2007). gränsen mot Stockholm vid Alvesta i söder och Detta innebär att människor idag reser längre Göteborg och Arvika i väster, se Figur 8 neden. till sina arbeten än vad de gjorde 1970, restiden

3.07 Eskilstuna Strängnäs Arvika 2.30 Örebro 1.04 0.50 Stockholm Karlstad 1.46

1.42 Flen 1.14 1.01 Hallsberg Katrineholm 1.02 Nyköping 1.42 1.39 Norrköping 1.39 2.12

Linköping 1 timme – restidsgräns arbetspendling 3.01 Göteborg

3.05 Alvesta

3 timmar – restidsgräns tjänsteresa över dagen

Malmö 4.28 Regionaltåg Fjärrtåg

Figur 8 Restider till Stockholm Central med X2000 och regionaltåg år 2009. Källa: www.resrobot.se

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 27 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Stockholmsregionen har en näringsstruktur Med avregleringen kan en fokusering som präglas av en större branschbredd och från operatörerna mot de mest lönsamma specialisering än i andra delar av landet. I marknaderna förväntas och med den Stockholms län ligger en fjärdedel av Sveriges utvecklingen av nya trafikeringskoncept. Det företag och många av landets huvudkontor. innebär samtidigt att samhällets ansvar för Näringslivet har en internationell inriktning och att planera och upphandla övrig trafik blir allt präglas av en stor andel forsknings-, utvecklings- viktigare. och ledningsverksamheter12. 3.4.1 Avregleringen av järnvägen I Stockholms län finns idag ca 1 miljon arbetstillfällen13. Stockholms innerstad På uppdrag av regeringen färdigställdes i oktober utgör den absolut största koncentrationen av 2008 utredningen ”Konkurrens på spåret” (SOU arbetsplatser med 336 000 sysselsatta. Andra 2008:92). Utredningen fungerade som underlag stora koncentrationer med arbetsplatser längs till regeringspropositionen med samma namn järnvägen mellan Stockholm och Järna återfinns (2008/09:176) som fastställdes av riksdagen den i Södertälje och Flemingsberg, med Astra Zeneca, 16 juni 2009. Detta innebär en stegvis öppning Södertälje sjukhus och Scania i Södertälje samt av marknaden som inleddes med att SJ ABs Huddinge sjukhus, Södertörns högskola och ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell Karolinska Institutet i Flemingsberg14. grund upphävdes. I och med det kunde alla med tillstånd att bedriva persontrafik ansöka 3.4 Marknadsutveckling om att köra charter- och nattågstrafik, helg- och veckoslutstrafik samt internationell persontrafik. Den snabba tillväxten på resemarknaden i Slutpunkten i den stegvisa avregleringen innebar kombination med kapacitetsbristen på järnvägen att marknaden för inrikes persontrafik öppnades har drivit fram en utveckling där marknaden för helt från och med oktober 2010. tågresor allt tydligare håller på att delas upp. Från att järnvägen tidigare svarade mot samhällets Avregleringen av persontrafik kommer i första baskrav på transporter har allt tydligare och hand att påverka de resenärsintensiva stråken mer marknadsanpassade trafikeringskoncept där kommersiellt lönsam trafik kan bedrivas. utvecklats. Ett tydligt steg i denna riktning I förlängningen, om fem till tio år när fler var när SJ introducerade snabbtåget X2000 operatörer har etablerat sig på marknaden, i början av 1990-talet. Snabbtågen har sedan kan en ökad konkurrens även förväntas i dess allt mer inriktats mot sällanresenärer där övriga stråk där trafiken huvudsakligen är betalningsstarka tjänsteresenärer utgör en samhällssubventionerad. Trafikhuvudmännens viktig målgrupp. I samband med utbyggnaderna rätt att organisera och driva egen trafik är dock av järnvägssystemet i Mälardalen under andra fortfarande begränsad till trafik inom det egna halvan av 1990-talet har även regionaltågstrafiken länet. Det finns dock inget som hindrar flera utvecklats och fått en allt tydligare funktion. regioner att bilda en gemensam trafikhuvudman och upphandla trafik från en kommersiell 12 Fakta om företagandet i Stockholm 2008, Stockholm operatör. Business Region 13 SCB Arbetsmarknadsstatistik 14 Arbetsplatsernas lokalisering i Stockholms län År 1070-2005, Rapport 2:2009, Regionplane- och trafikkontoret, s. 72 f. f.

Snabbtåg ”Folktåget” Regionaltåg • Självfinansierad • Subventionerad • Sällanresenärer • Daglig pendling • Hög betalningsvilja • Lägre betalningsvilja • Kort restid • Längre restider • Få stopp • Fler uppehåll

Figur 9 Illustration av den pågående uppdelningen av resandemarknaden.

28 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Det är fortfarande (våren 2011) ovisst hur regionalt efterfrågade trafiken. Det kan t.ex. avregleringen kommer att slå igenom. En bärande vara trafik i syfte att möjliggöra daglig pendling grundtanke med avregleringen är dock att mellan Stockholm och Eskilstuna. Resterande tågtrafik så långt som möjlighet ska klara sig på utrymme på banan kan därefter sökas fritt. För marknadsmässiga villkor och att samhällets roll planering och finansiering av den trafik som ingår som ansvarig ska begränsas. Utifrån detta har två i trafikförsörjningsplanerna ansvarar samhället. tänkbara alternativ diskuterats. En eller flera operatörer upphandlas sedan i konkurrens och därigenom ges de fördelar ett I det första alternativet sker avregleringen fullt ut. konkurrensutsatt system medför. Det innebär i grova drag att hela järnvägssystemet för nationell och länsöverskridande trafik Den här förstudien utgår från det andra öppnas upp och att samtliga tåglägen kan sökas genomförandealternativet, det vill säga från att fritt. Blir efterfrågan på tåglägen större än vad trafikförsörjningsplaner kommer att upprättas banan medger kommer en prioritering att ske och att den regionala samhällssubventionerade bl.a. utifrån en samhällekonomisk värdering. trafiken garanteras ett visst utrymme på banorna. Mycket talar för att den samhällssubventionerade Detta ligger också i linje med regeringens förslag trafiken kommer att få svårt att hävda sig i (Prop. 2009/10:200) till ny kollektivtrafiklag. konkurrensen och att den därmed riskerar att trängas av banan. Genomförs avregleringen 3.5 Trafik- och infrastrukturförutsättningar enligt detta alternativ blir det svårt att förutse vilken trafik som kommer att trafikera banan och Spårsystemet mellan Stockholm och Järna har vilka krav den kommer att ställa på ett framtida stor betydelse för tågtrafiken i södra Sverige. järnvägssystem. Den fyller både en nationell, regional och lokal funktion för olika typer av person- och I det andra alternativet sker avregleringen med godstrafik. På sträckan passerar all fjärr- och vissa restriktioner där samhället har möjlighet regionaltågstrafik från södra och västra att styra vilken trafik som ges utrymme på Sverige som ska till Stockholm och vice versa. banorna. Styrningen kan ske genom upprättande Trafiksituationen på sträckan påverkar därför av trafikförsörjningsplaner vilka svarar mot den i stort sett all tågtrafik söder om Stockholm.

Figur 10 Karta över de aktuella järnvägssträckorna, samt antal spår.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 29 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Uppstår en störning på ett södergående tåg i Vid Stockholm Södra börjar den fyrspåriga Stockholm sprider sig förseningen på ett par sträckan söderut, där pendeltåg separeras från timmar till Östergötland och efter ytterligare fjärrtågen som går på ytterspåren. Godstågen ett par timmar når problemen Skåne. Även trafikerar generellt innerspåren tillsammans genomgående trafik samt tåg som ska norrut från med pendeltågen, eftersom dessa håller ungefär Stockholm påverkar trafiksituationen på den samma medelhastighet. Den fyrspåriga sträckan aktuella sträckan. Samtidigt finns flaskhalsar i fortsätter till Flemingsberg där banan delar sig omkringliggande järnvägssystem som påverkar i två dubbelspåriga banor, Grödingebanan till trafiken till/från Stockholm. Södertälje Syd Övre och Västra stambanan via Södertälje hamn. Grödingebanan trafikeras av Sträckan mellan Stockholm Central och Älvsjö fjärr-, regional- och godståg. Totalt trafikerar är en av landets mest trafikerade banor med ungefär 210 tåg banan, summerat för båda strax över 550 tåg per dygn, varav över 90 riktningarna, ett vardagsmedeldygn (tidtabellen procent är persontåg. Särskilt belastad är delen för våren 2010). Persontrafiken dominerar med ca Stockholm Central- Stockholm Södra där 85 procent av all trafik. Västra stambanan, mellan kapacitetsbrist råder under större delar av dygnet. Flemingsberg och Södertälje Hamn, trafikeras av I dagsläget råder även kapacitetsbegränsningar pendeltågstrafik samt enstaka godståg. på Grödingebanan och innerspåren (pendeltågspåren) mellan Stockholm Södra och De två dubbelspåren från Södertälje Syd Övre och Älvsjö. Södertälje Hamn löper i två olika korridorer fram till Järna, där banorna knyts ihop till en fyrspårig sträcka.

Enköping/Västerås Uppsala/Arlanda Märsta/Upplands Väsby Bro/Bålsta

Karlberg 2010 Stockholm C Stockholm Södra Västra stambanan Älvsjö

Västerhaninge/Nynäshamn Flemingsberg

Västra stambanan

Grödingebanan Södertälje C Södertälje Hamn Pendel-, fjärr- och regionaltågstation Södertälje Syd Pendeltågstation (urval av vissa) Svealandsbanan Grödingebanan Fjärr- och regionaltågstation Strängnäs/Eskilstuna /Örebro Pendeltåg Västra stambanan Övriga persontåg (Fjärr- och regionaltåg)

Järna Södra stambanan

Vagnhärad/Nyköping Gnesta Västra stambanan Göteborg/Malmö Katrineholm/Norrköping/Linköping sid 1 Figur 11 Infrastruktur och trafik idag (2010).

30 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.5.1 Trångt på spåren

Trafikverket (dåvarande Banverket) förklarade våren 2008 infrastrukturen i Stockholmsområdet för överbelastad på grund av stor efterfrågan på kapacitet och dålig punktlighet under högtrafik. Vissa kortsiktiga åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen. Det innebär att det i dagsläget kan köra 24 tåg i timmen in till Stockholm Central söderifrån. När tågen körs så tätt får även små förseningar stora konsekvenser.

Trafikverket bedömer årligen kapacitetssituationen på Sveriges järnvägar baserat på kapacitetsutnyttjandet. Resultatet visas i en förklarande bild med färgkoder för att illustrera var de stora problemen i järnvägssystemet finns.

Enligt trafikverkets bedömning på den aktuella sträckan mellan Stockholm Central och Järna finns det medelstora kapacitetsbegränsningar på Grödingebanan år 2010.

Figur 12 Visar kapacitetsbegränsningar år 2010 under ett medeldygn, baserat på Trafikverkets bedömning.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 31 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.5.2 Nuvarande persontrafik

Sträckan Stockholm Central - Järna trafikeras i dagsläget av ett flertal olika persontrafikssystem.

Fjärrtågstrafik från Göteborg, Karlstad och Malmö/Köpenhamn sammanstrålar i Södertälje Syd. Via Grödingebanan går trafiken vidare in till Stockholm Central.

Regionaltågstrafik finns idag mellan Stockholm och i stort sett hela Mälardalen; till Arboga, Katrineholm/Hallsberg och Linköping. Även denna trafik sammanstrålar i Södertälje Syd och går på Grödingebanan in till Stockholm.

Pendeltågstrafiken i Stockholms län består idag av tre stomlinjer: Märsta-Södertälje Centrum, Bålsta-Nynäshamn och Södertälje Centrum- Gnesta. De två förstnämnda trafikerar Stockholm med kvartstrafik en stor del av dagen. Södertälje Centrum- Gnesta har halvtimmestrafik under högtrafik och timmestrafik under lågtrafik. Förutom stomlinjerna finns dessutom ett antal insatståg under högtrafik.

Stockholm-Arboga/Örebro Märsta-Södertälje Regionaltåg Pendeltåg Oregelbunden 30-minuterstrafik i HT

Södertälje-Gnesta Pendeltåg Bålsta-Nynäshamn 30-minuterstrafik i HT Pendeltåg 30-minuterstrafik i HT 15-minuterstrafik från Stockholm – Västerhaninge Göteborg Stockholm- Malmö/Köpenhamn Fjärrtåg

Stockholm-Linköping Regionaltåg Pendeltåg 60-minuterstrafik i HT Regionaltåg Stockholm-Hallsberg Fjärrtåg Regionaltåg 60-minuterstrafik i HT

Figur 13 Trafikutbud under högtrafiktid 2009 uppdelat på olika tågtyper. Källa: www.resplus.se

32 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.5.3 Nuvarande godstrafik Det finns tre målpunkter för godstrafiken i området, Tomteboda- och Älvsjö godsbangård År 2009 transporterades till, från och inom samt Södertälje kombiterminal/hamn. Vid Sverige totalt omkring 400 miljoner ton gods. Tomteboda anländer tågen företrädesvis Drygt en tredjedel av detta transporterades i under tidig morgon och rangeras om för östra mellansverige, som innefattar Mälardalen vidare distribution till respektive destination, samt delar av Gävle. Majoriteten av godset fortfarande med tåg (vagnslastsystem). På transporteras med lastbil. Stockholmsområdet eftermiddagen är situationen det omvända då är en viktig målpunkt och plats för vidare tågen anländer med nya vagnar från området som distribution av gods. Generellt sett är skall till övriga delar av Sverige. Dessa vagnar Stockholmsområdet förbrukare av varor, vilket rangeras sedan om till avgående godståg. innebär att det går lastade vagnar in till staden och tomma vagnar därifrån. För Stockholm Älvsjö godsbangård hanterar vagnar på innebär detta att godstransporter på järnväg liknande sätt men har inte samma betydelse till området i stor utsträckning sker under för vagnslastsystemet som Tomteboda. sena natten till tidig morgon och trafiken från Älvsjö godsbangård är däremot av stor området sker främst sen eftermiddag/tidig kväll. betydelse för kombitrafiken eftersom Årsta Merparten av de lokala godstågen inom området kombiterminal ligger precis intill bangården. går under dagtid, dock undviks i de flesta fall På en kombiterminal sker omlastning mellan rusningstrafiken. lastbilstrafik och järnvägstrafik. Godset transporteras på järnväg i container för att Järnvägsgodset i Stockholmsregionen skiljer sig sedan omlastas till lastbil och distribueras inom från genomsnittet för Sverige då det är betydligt regionen. mer högförädlat (72 % högförädlat gods och 28% övrigt gods, i övriga Sverige råder i stort sett motsatt förhållande).

Figur 14 Antal godståg per sträcka 2009 mellan Stockholm och Järna.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 33 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

I Södertälje hanteras både vagnslaster och 3.5.4 Planerade infrastrukturprojekt kombitransporter. Bland annat ankommer lastbilshytter med tåg till Scania (från Göteborg). Nedan beskrivs kort utbyggnader i järnvägsnätet Containerhanteringen utgör en stor andel av som påverkar tågtrafik och resande mellan Södertälje hamns omsättning, de stora volymerna Stockholm - Järna. är containers som ankommer med tåg till kombiterminalen för vidare transport med lastbil. • Citybanan. Helt avgörande för framtida Hanteringen av containers från båt utgör en utveckling av tågtrafiken till och från betydligt mindre andel. I Södertälje finns även en Stockholm är öppnandet av Citybanan år 2017. oljeterminal. Oljan ankommer idag med båt men Med Citybanan flyttas pendeltågstrafiken det finns avsikter att lägga över transporter av bort från Stockholms Centralstation och olja från båt till järnväg. välbehövlig kapacitet kommer att frigöras på spåren för interregional och nationell En karta över de platser i stockholmsområdet tågtrafik. En ny tågtunnel under Stockholms som hanterar järnvägsrelaterat gods presenteras innerstad kommer förbättra möjligheten nedan. Kartan visar både platsernas lokalisering att arbetspendla inom Stockholms län med och godshanteringens omfattning. tätare pendeltågstrafik och ett utvecklat regionaltågskoncept.

Figur 15 Större godsnoder i Stockholmsregionen.

34 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

• Svealandsbanan. Utbyggnad av Nedan presenteras omgivande projekt som fysiskt Svealandsbanan från enkelspår till partiellt ligger i potentiell konflikt med utbyggnad av dubbelspår pågår. Syftet är att säkerställa god järnvägen. kvalitet i dagens trafik. Långsiktigt finns även planer på ytterligare utbyggnader av banan • Väg 226 inklusive trafikplats Högskolan. och med dem möjlighet att förtäta trafiken. Utbyggnaden är en del i projekt ”Förbifart Utbyggnaden gör att störningar lättare kan Tullinge”. Vägen ligger i dagsläget tätt återhämtas. Det gynnar även trafiken på fjärr- inpå järnvägen vid Flemingsbergs station. och regionaltågsspåren mellan Södertälje och Utbyggnad av vägen till fler körfält Stockholm. samt utbyggnad av järnvägen behöver synkroniseras och samordnas. Problematiken • Södertälje Centrum - Södertälje Hamn. behandlas i ett samordningsprojekt som drivs Under rusningstrafik trafikeras idag av Trafikverket. enkelspåret mellan Södertälje Hamn – Södertälje Centrum av sex pendeltåg i • Södetörnsleden och trafikplats Solgård. vardera riktningen (fyra till/från Stockholm Södertörnsleden kommer att byggas för att - Märsta och två till/från Gnesta). Den täta förbättra framkomligheten, trafiksäkerheten trafiken är störningskänslig och många och boendemiljön i området samtidigt förseningar i pendeltågstrafiken uppstår på som den bidrar till den regionala denna sträcka. Till år 2013 ska sträckan vara utvecklingen i Södertörn. Södertörnsleden utbyggd till dubbelspår och anslutningen till passerar järnvägen på en bro strax norr Södertälje Hamn ska göras planskild. Under om Flemingsberg via trafikplats Solgård. åren fram tills Citybanan öppnar kommer En framtida utbyggnad av järnvägen utbyggnaden även få positiva effekter för fjärr- kan komma i konflikt med planerade och regionaltågstrafiken. vägprojekt. Problematiken behandlas i ett samordningsprojekt som drivs av Nedan beskrivs kort andra Trafikverket. infrastrukturutbyggnader som kan påverka resandet.

• E4, förbifart Stockholm. Utbyggnaden syftar till att minska trängsel och köer i vägnätet genom Stockholm. Den kommer öka robustheten i vägsystemet samt förbättra tillgängligheten till Arlanda från södra Mälardalen. Den stärker därmed möjligheterna för arbetspendling och regional utveckling.

• Norvik hamn. Stockholms hamnar planerar att bygga en ny hamn i Norvik (Nynäshamn) som enligt dagens planer kan vara färdig till år 2014. Avsikten är att möta framtidens krav på en effektiv godshantering. Från Norvik hamn kommer möjligheten att frakta containrar med järnväg finnas i och med att bygge av ett industrispår med anslutning till Nynäsbanan ingår i planerna.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 35 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.6 Miljöförutsättningar Landskapets huvudkaraktärer

Den övergripande karaktären kan vidare delas in 3.6.1 Landskapets karaktär i fyra huvudkaraktärer: Skogsområden, sjöar och vikar, småbrutet landskap samt bebyggelse och Landskapets övergripande karaktär tätorter. Lanskapets huvudkaraktärer visas på karta i bilaga 2. Utredningsområdet utgörs av ett område på ca 140 kvadratkilometer mellan Flemingsberg och 1. Skogsområden. Här redovisas sex stycken Järna. Det berörda landskapet består av en del av delområden som karaktäriseras av stora (mer nordvästra Södertörn och en mindre del nordost än två kvadratkilometer) sammanhängande om Järna. Området delas upp i två delar av skogsområden, företrädesvis barrskog. Hallsfjärden, som är en havsvik. Områdena domineras av berg, morän och sandjordar med enstaka dalar med ler- eller Berggrunden består av ett flackt urbergsplan med humusjordar. Skogsområdena är relativt högt sprickdalar. En stor del av bergrunden är bar eller belägna mellan 30-50 meter över havet med täckt av ett tunt jordtäcke. Vidare finns glaciala enstaka höjder på upp mot 80 meter över jordarter som moräner och isälvsavlagringar samt havet. postglaciala sediment som leror. a. Stångberget väster om Hallsfjärden är ett Den östra delen är sjöfattig medans den kuperat relativt orört skogsområde. västra delen har en större andel skogssjöar. Södertörnsdelen är relativt högt belägen b. Öster om Hallsfjärden finns ett område på med skogspartier på upp mot 80 meters höjd. ca 16 kvadratkilometer med skogsmark. Vegetationen på höjderna är generellt barrskog Området är relativt ostört och saknar med tyngdpunkt på tall. Skogar på lägre belägna större vägar och är nästan helt obebott. marker och mer näringsrika jordar har ett Skogen är delvis skogsbruksmark och de större inslag av lövträd. Detta gäller speciellt vid öppna partierna förutom hyggen består vattendrag. av våtmarker.

Den västra delen är genomkorsat av en rad c. Vinterskogen är ett skogsområde till stor infrastrukturstråk, främst i nord-sydlig riktning, del på hällmark. Centralt i området finns såsom vägar, järnvägar och kraftledningsgator. tre sjöar.

Stora delar av utredningsområdet är d. Husby Hammare, distinkt avgränsad förhållandevis glest befolkade. Bebyggelsen skogbevuxen höjd. Till stor del består inom området består till övervägande del terrängen av hällmarkstallskog. av villa- och radhusområden eller gles Grödingebanan går i tunnel genom flerfamiljshusbebyggelse. området.

e. Lidaområdets skogsområde består i västra delen till stor del av hällmarksskog och den östra delen består av skog på finkorniga jordarter, delvis på Tullingeåsens sandmarker, med högre andel lövskog. I den östra delen finns även en del uppodlade ytor. Grödingebanan går i ytläge genom åsområdet och i tunnel genom bergområdet.

f. Flemingsbergsskogen består av skogsmark på berghöjder med mellanliggande lägre områden med frodig skog.

36 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Figur 16 Utblick över Hallsfjärden från naturreservatet Öbacken-Bränninge.

2. Sjöar och vikar. Följande fyra vattenområden med insprängda skogsklädda bergknallar. (större än 0,5 kvadratkilometer) har Genomkorsas av järnväg, E4 och lokaliserats: Nyköpingsvägen.

a. Hallsfjärden är en havsvik. Vid b. Småbrutet landskap med ett flertal sjöar. Kungsdalen i områdets sydligare del Barriärer i form av E4, Nyköpingsvägen omges viken av högt belägna skogspartier och järnväg. på bägge sidor. Viken har här en fjordliknande karaktär och tränger in i c. Söder om Södertälje tätort finns ett Södermanland som en kil i landskapet område med småbrutet landskap. och skapar en karaktäristisk miljö på Området genomkorsas av ett flertal gränsen mellan Södertörn och övriga barriärer, tre järnvägssträckningar, E4, Södermanland. Från viken är det Nyköpingsvägen och Tvetavägen. utblickar åt nord och syd med en mil vatten endast avbruten av Igelstabron på d. I anslutning till Grödinge kyrka finns ett Grödingebanan i norr. stort område med småbrutet landskap. Nordväst om kyrkan i anslutning till b. Uttran är en långsmal sjö i en Malmsjön och Uttran finns ett utbrett förkastningsbrant, till större delen variationsrikt landskap med odlingsmark omgiven av jordbruksmark eller och skogsklädda höjdpartier som sträcker tätortsbebyggelse. sig bort mot Södertälje. Genom området löper Grödingebanan och väg 225. c. Malmsjön är en mindre sjö omgiven av skog, öppen mark och gles bebyggelse. e. Söder om Grödinge kyrka ligger ett jordbrukslandskap med insprängda d. Tullingesjön är en långsmal sjö som partier av skogbevuxna bergknallar. skiljer Tullinge från Tumba. Genom området går väg 569 som har en viss barriäreffekt. 3. Småbrutet landskap. En del av det mellansvenska sprickdalslandskapet. Relativt f. Mellan Malmsjön och sjön Getaren i lågt belägna områden med åker och äng med utredningsområdets utkant finns ett inslag av barrskogshöjder med lövskogsinslag. småbrutet landskap med odlingsmark och skogsklädda höjder. Här finns a. Nordost om Järna finns ett småbrutet även en golfbana. Genom området går landskap med hög andel skogsmark Grödingebanan. närmast Järna tätort. Jordbruksmark

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 37 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Figur 17 Grödingelandet söder om Grödinge kyrka

g. Hamringe i Huddinge väster om d. Större delen av detta område består Tullingesjön är ett tätortsnära relativt av Tullinge som domineras av oexploaterat jordbrukslandskap av villabebyggelse med inslag av höghus. mellansvensk sprickdalstyp. I öster i Huddinge kommun vid Flemingsbergs station består bebyggelsen 4. Bebyggelse och tätorter. Terräng som av Huddinge sjukhus, höghusområden domineras av bostadsområden, byggnationer, mm. vägar mm. e. Rikstens friluftsstad (under byggnation). a. Södra delarna av Södertälje tätort med hamnområdet och Pershagens 3.6.2 Naturmiljö villabebyggelse. I detta avsnitt beskrivs naturmiljön inom b. Industri- och institutionsområde med utredningsområdet. De skyddade områdena samt relativt stora delar naturmark. I norr ytterligare områden beskrivs närmare i tabellen i Karleby med AstraZenecas anläggningar bilaga 7-9. För lokalisering av områdena, se karta samt i söder kriminalvårdsanstalten i bilaga 3. Hall. Mellan dessa byggnationer går Grödingebanan. Stockholm – Flemingsberg

c. I den västra delen av detta område i Från Stockholm och ner mot Huddinge sträcker Salems kommun finns tätorten Rönninge, sig den befintliga järnvägen huvudsakligen som domineras av villabebyggelse. I genom bebyggelse. Söder om Älvsjö, utmed den södra delen av detta område järnvägens västra sida, ligger dock Älvsjöskogen. finns Vårsta som domineras av villa- Skogsområdet är det största naturområdet och radhusbebyggelse. I öster finns i Älvsjö och dess samband med Huddinges Tumba som domineras av villa- och grönområden och naturmiljöer i omgivande radhusbebyggelse med inslag av bebyggelseområden fyller en viktig funktion som höghusområden. Vid Tumba station spridningsväg för flora och fauna. Längs den finns ett mindre centrum med östra sidan om järnvägen sträcker sig området höghusbebyggelse. Sjöängen. Norr om Älvsjö, väster om järnvägen ligger Solbergaskogen som trots sin ringa storlek rymmer ett stort antal naturtyper.

38 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Skydd av naturmiljö och rekreationsområden

Natura 2000 Riksintressen

Natura 2000 är ett nätverk inom EU som Områden som inrymmer sådana speciella syftar till att värna om naturtyper och arter värden eller har så speciella förutsättningar som EU-länderna har kommit överens att de bedömts ha nationell betydelse kan om är av gemensamt intresse. I Sverige är klassas som område av riksintresse enligt Natura 2000-områden skyddade med stöd miljöbalken. I ett område av riksintresse får av miljöbalken och alla är klassade som områdets värde eller betydelse inte påtagligt riksintresse. För att bedriva verksamhet eller skadas av annan tillståndspliktig verksamhet vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan som innebär ändrad markanvändning. påverka miljön i ett Natura 2000-område krävs Riksintresset väger alltid tyngre än ett tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånd lämnas eventuella motstående lokalt allmänintresse endast om det saknas alternativa lösningar, och områden av riksintressen ska prioriteras verksamheten måste genomföras av tvingande i den fysiska planeringen. Om den ändrade orsaker som har ett väsentligt allmänintresse markanvändningen skulle innebära ”påtaglig och om erforderliga kompensationsåtgärder skada” på ett riksintresse så är huvudregeln att vidtas. ändringen inte kan få tillstånd.

Naturreservat Biotopskydd

Naturreservat bildas för att bevara biologisk Biotopskyddsområden är mindre områden som mångfald, vårda och bevara värdefulla utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter naturmiljöer, tillgodose områden för eller som annars är särskilt skyddsvärda. friluftslivet samt skydda, återställa eller Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas nyskapa värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer verksamhet eller vidtas åtgärder som kan för skyddsvärda arter. Naturreservat skada naturmiljön. Länsstyrelsen får dock, om är skyddade enligt miljöbalken. Varje det finns särskilda skäl, lämna dispens. Vissa naturreservat är unikt och har därför egna biotoper är skyddade med automatik, s.k. föreskrifter för att bevara dess naturvärden. generellt biotopskydd (t.ex. alléer), medan Syftet med naturreservatet avgör vilka andra skyddas genom särskilt beslut. begränsningar och inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som gäller. Det kan t.ex. gälla förbud mot bebyggelse, upplag, schaktning, avverkning, och användning av bekämpningsmedel.

I höjd med Huddinge kyrka, väster om järnvägen Flemingsberg – Hallsfjärden rinner Fullerstaån. Vid Huddingevägens pelare/ viadukt finns en anlagd dagvattendamm kallad Mellan Flemingsberg och Hallsfjärden sträcker kyrkdammen som nyttjas av fåglar och för sig Grödingelandet med flera värdefulla rekreation. Söder om Flemingsberg ner mot och skyddade naturområden som bl.a. Lida Gladö kvarn sträcker sig Flemingsbergsskogen naturreservat, Kagghamraåns sjösystem och naturreservat med delvis gammal naturskog. Stora träsket naturreservat. Stora delar av Flemingsbergs naturreservatet gränsar mor området ligger också inom Hanvedenkilen Gladöskogen naturreservat och Orlången som från Malmsjön via Riksten sträcker sig naturreservat och bildar på så sätt ett större österut in i Huddinge och Haninge. Större delen sammanhängande grönområde österut. Mellan av området ligger inom Botkyrka kommun Flemingsbergs gård norr om järnvägen och som i sitt naturvårdsprogram har klassat Flemingsbergsskogen går ett svagt grönt stråk naturvärdesområden i en skala från 1-4 där klass 1 med viss spridningsfunktion. utgör högsta värde.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 39 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Figur 18 Skogsmark vid Öbacken inom Öbacken-Bränninge naturreservat.

Inom området finns två vattenskyddsområden, naturreservat. Tullinge vattenskyddsområde väster om Tullinge och Segersjö vattenskyddsområde väster om Tumba. Norr om Kagghamråns sjösystem i de centrala Inom vattenskyddsområdena gäller föreskrifter delarna av Grödingelandet sträcker sig områden till skydd för vattnet så att det kan användas för med småbrutet landskap och öppen odlingsmark. vattentäkt under ett flergenerationsperspektiv. Det Här finns utpekade kulturmiljöer med gäller restriktioner vad gäller schaktningsarbeten, naturvärden i Botkyrkas naturvårdsprogram. spridning av bekämpningsmedel och ändring av avrinningsförhållanden m.m. Öster om Hallsfjärden, sydost om Kungsdalen ligger Stora träsket naturreservat. Reservatet Runt sjön Getaren ligger naturreservatet omfattar sjön Stora Träsket med omgivande Lida. Området är kuperat och delar av skogen naturskog med höga naturvärden. innehåller höga naturvärden. Naturreservatet bildades 2010 i syfte att bevara och utveckla Söder om Hallområdet ligger Marsjön. Sydost natur-, frilufts- och upplevelsevärdena knutna till om Marsjön finns ett ekologiskt särskilt känsligt de vidsträckta skogsområdena runt Lida och sjön område med rödlistade växter och svampar. Getaren. Naturreservatsområdet runt Getaren Området är delvis avsatt som biotopskydd. Inom samt en utvidgning österut längs Bockån och Hallområdet finns värdefull ängs- och hagmark. Bysjön söder om Riksten friluftsstad är utpekat som naturvärdesområde av klass 2 i Botkyrkas Området öster om Vårsta karaktäriseras av naturvårdsprogram. Området mellan Getaren och skogslandskap med mindre våtmarksområden. järnvägen pekas också ut som bevarandeområde i Mellan Tumba och Tullinge ligger Stora och Botkyrkas översiktsplan. Lilla Dammen som är naturreservat enligt Botkyrkas översiktsplan. Området väster om Sydväst om sjön Getaren ligger Kagghamraåns Vårsta karaktäriseras av småbrutet landskap sjösystem med Kagghamraån som största med odlingsmark och skogsklädda höjdpartier. vattendrag. Kagghamraån, som rinner från Inom området närmast järnvägarna finns Getaren och mynnar ut i Kaggfjärden i söder, inga skyddsvärda naturmiljöområden. Norr utgör tillsammans med två biflöden Uringeån om Vårsta ligger Vinterskogens naturreservat och Brinkbäcken riksintresse för naturvård. och Natura 2000-området Brosjön. Sjöarna Området som helhet har en ovanligt rik flora Brosjön, Mellansjön och Övrasjön med närmast och fauna. Kagghamraån ingår i Länsstyrelsens omgivande skog ingår i Natura 2000-område naturvårdsprogram och är avsatt som klass medan hela skogsområdet är skyddat som 1-område i Botkyrkas naturvårdsprogram. naturreservat. I sjön Uttran, en km sydost om Öster om Kagghamraåns dalgång ligger Åvinge Rönninge station ligger Ensta ö naturreservat.

40 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Hallsfjärden – Järna sprickdalslandskap där skogs- och hällmarker omväxlar med myrar, sjöar och uppodlade Järnvägen mellan Södertälje och Järna omges i dalgångar. Riksintresset är tack vare sin varierade huvudsak av småbrutet landskap. Längs kusten natur och sina anordningar för friluftslivet går en grön kil från Järna upp mot Södertälje ett mycket värdefullt och välbesökt område. med flera värdefulla och skyddade naturområden. Lokalklimatet medför goda snöförhållanden Längre in i landet utgör E4:an och järnvägen under vintern, vilket gör området särskilt lämpat stora barriärer i landskapet. för skidåkning och andra vintersportaktiviteter. I området ligger även friluftsgården Lida beläget Söder om bebyggelsen i Pershagen i södra vid sjön Getarens norra strand. Där finns bland Södertälje, ligger Öbacken – Bränninge annat omfattande löp- och längdskidspår som naturreservat. Söder om det skogsbevuxna berget binder ihop Lida friluftsgård med IFK Tumbas Öbacken ligger en värdefull hagmark. Längre klubbstuga (Harbrostugan) öster om Tumba söderut, utmed inloppet till Södertälje ligger och Brantbrinks idrottsplats söder om Tullinge. Natura 2000-området Stångberget. Sörmlandsleden passerar området och det finns gott om andra markerade leder, elljusspår Väster om järnvägen, norr om sjön Lanaren etc. Väster om riksintresset vid Nolinge ligger ligger Natura 2000-området Kvedesta. I Botkyrka golfbana. anslutning till sjön Lanarens sydvästra strand ligger Natura 2000-området Brant Syd Lanaren. Inom riksintresset söder om Flemingsberg ligger Båda områdena består av naturtypen gammal även Flemingsbergsskogen med höga värden för barrblandskog. friluftslivet.

Öster om Järna invid Järnafjärden ligger I höjd med Tullinge planeras och byggs det Farstanäs naturreservat. Norra delen av Farstanäs nya bostadsområdet Rikstens Friluftsstad. upptas av flacka odlingsmarker och en del Området är utbrutet ur riksintresset för hagmark vid stranden mot fjärden, medan dess friluftsliv men i samband med planeringen södra del främst utgörs av en skogbevuxen höjd. av området har Botkyrka kommun tagit fram ett inriktningsprogram för friluftsområdet 3.6.3 Friluftsliv, grönstruktur och tysta områden Lida – Riksten. Syftet är bevara och utveckla tillgängligheten och attraktiviteten i denna del Stockholm - Flemingsberg av riksintresset samt skapa en integrerad helhet mellan den nya bebyggelsen och friluftsområdet. Från Stockholms central mot Flemingsbergs station sträcker sig den befintliga järnvägen Riksintresset ansluter också till marker som har huvudsakligen genom bebyggelse. Söder om ett mer lokalt friluftsintresse bland annat utanför Älvsjö, sträcker sig dock Älvsjöskogen utmed bebyggelsecentra vid Tumba och Tullinge. järnvägens västra sida ned mot Huddinge Sammanfattningsvis är det enligt länsstyrelsen och området Sjöängen längs den östra sidan. i Stockholm angeläget att de funktionella Älvsjöskogen är det största naturområdet sambanden mellan riksintresset och de lokalt i Älvsjö och fyller ett stort behov som intressanta friluftsmarkerna bibehålls. närrekreationsområde. Sjöängen fungerar också som en grön oas och har sociala värden med Utanför riksintresset norr om Vårsta ligger möjligheter till promenad, picknick och bollspel. Vinterskogens naturreservat. Området har mycket höga natur- och upplevelsevärden och Norr om Älvsjö, väster om järnvägen ligger är ett av Botkyrka kommuns mest välbesökta Solbergaskogen. Området har sociala värden och tätortsnära friluftsområden. Värdena är till stor är värdefull för stadsdelen, som är omgiven av del knutna till den kuperade och omväxlande industrier och hårt trafikerade vägar. skogen med de många lättpromenerade stigarna och motionsspåren. Flemingsberg - Hallsfjärden Som helhet, förutom delar av Hallsfjärdens västra Efter Flemingsberg minskar bebyggelsens täthet strand vid Kungsdalen och runt Gerstaberg, ingår och större naturområden tar vid. En stor del partiet mellan Flemingsberg och Hallsfjärden av ytan i detta parti ligger inom riksintresset i den så kallade Hanvedenkilen. Kilen har stor för friluftsliv Ågesta – Lida – Riksten. Området betydelse för Stockholms grönstruktur och är typiskt för Södertörn med ett markerat pekas ut som en av Stockholms gröna kilar i

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 41 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Figur 19 Entré till Öbacken-Bränninge naturreservat.

den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010. I anslutning till Järna, Södertälje och Kring sjön Getaren sträcker sig den så kallade Pershagen förekommer tätortsnära friluftsliv i ”värdekärnan Riksten-Pålamalm”. Värdekärnan omkringliggande skogar. Öbacken – Bränninge är ur friluftslivssynpunkt ett mycket attraktivt naturreservat vid Bränninge gård är av stor skogs- och sjöområde och med Lida friluftsgård betydelse som närströvområde för invånarna som naturlig målpunkt. De centrala delarna av i Södertälje och Pershagen. Farstanäs Grödingelandet ligger utanför tätbebyggt område naturreservat och landområdet norr därom och nyttjas inte så mycket för friluftsliv. Vidare pekas ut som ett viktigt område för Stockholms består större delen av området av odlingsmark grönstruktur. Ändamålet med Farstanäs vilket i allmänhet är mindre strövvänligt än naturreservat är att säkra ett för bad och rörligt skogar. friluftsliv värdefullt område.

Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad För mer information om värden för friluftslivet och Huddinge, Botkyrka och Hanninge kommun och lokalisering av dem se tabell och friluftskarta har startats i syfte att utveckla kilens värde för i bilaga 4. friluftsliv och naturvård. Viktig i projektet har varit att se hela kilens värde och utveckla viktiga 3.6.4 Kulturmiljö samband oavsett kommungränser. Stockholm – Flemingsberg De centrala delarna av Grödinge, nord-västra delarna av Flemingsbergsskogen samt delar söder Från Stockholms central till Flemingsbergs om Tumba har i ett av underlagen till RUFS station sträcker sig befintlig järnväg genom 2010 (Stockholms gröna kilar) beräknats ha en bebyggelse. Riksintresset Stockholms innerstad bullernivå som understiger 45dB(A) och har med Djurgården (AB 115)15 omfattar uttryck för därför definierats som tysta områden. Se även funktionen som huvudstad och förvaltningsstad friluftskarta i bilaga 4. från medeltid och framåt. Intresset omfattar aspekter som: Hallsfjärden – Järna • topografiska och kommunikationsmässiga Området runt Farstanäs naturreservat, förutsättningar för handel, samfärdsel och Järnafjärden, Näslandet och Kaggfjärden är i försvar sin helhet skyddat som riksintresse för rörligt friluftsliv (Område för riksintresse Tullgarn). • den medeltida storstaden med tät Inom riksintresseområdet ska turismens och stenbebyggelse friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av ingrepp i miljön. 15 Stockholms läns identifikationsnummer av riksintressen

42 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Skydd av kulturmiljöer över en fornlämning. Vid sidan av kända, registrerade fornlämningar finns ett stort Riksintressen antal ännu icke identifierade och registrerade fornlämningar. Framför allt handlar det om Områden som inrymmer sådana speciella fornlämningar som saknar markering ovan värden eller har så speciella förutsättningar mark. Även dessa är skyddade. Länsstyrelsen att de bedömts ha nationell betydelse kan lämna tillstånd till borttagande av kan klassas som område av riksintresse fornlämning om samhällsintresset överväger enligt miljöbalken. I ett område av fornlämningens betydelse. riksintresse får områdets värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan Byggnadsminnen och värdefull bebyggelse tillståndspliktig verksamhet som innebär ändrad markanvändning. Riksintresset KML skyddar även byggnadsminnen eller väger alltid tyngre än ett eventuella kyrkobyggnader. Det är den starkaste motstående lokalt allmänintresse och typen av lagskydd som finns i Sverige områden av riksintressen ska prioriteras i för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. den fysiska planeringen. Om den ändrade Skydd av kyrkobyggnader innebär bl a markanvändningen skulle innebära Kyrkobyggnader och -tomter tillkomna ”påtaglig skada” på ett riksintresse så är före 1939 får inte ändras utan tillstånd av huvudregeln att ändringen inte kan få länsstyrelsen. Skydd av byggnadsminnen tillstånd. innebär bl a att länsstyrelsen genom bestämmelser ange r i vilka avseenden den Fornlämningar inte får ändras. Bestämmelserna kan omfatta ett område kring byggnaden. Fasta fornlämningar är skyddade enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm (KML). Plan- och bygglagen reglerar byggnader Skyddet innebär att det är förbjudet att som är ”särskilt värdefulla från historisk, utan tillstånd från länsstyrelsen på något kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig sätt förändra, ta bort, skada eller täcka synpunkt”.

• bevarade rester av det äldsta gatunätet på skyddsvärda17. Gravfält tillhör de mest centralt Södermalm. lokaliserade i Stockholms stad.

• anpassningen till naturen, fronten mot I Huddinge kommun passerar befintlig järnväg vattenrummen, vyerna från viktiga Skogsäng och Segersminne, som är områden utsiktspunkter, blickfång. med tidstypisk villabebyggelse. Fullerstagård med kringliggande villaområde samt byggnader Fornlämningen RAÄ 10316 utgörs av kulturlager tillhörande kommun- och sockencentrum från medeltid till 1600-tal och omfattar Gamla är också värdefulla. Huddinge kyrka ligger Stan, Riddarholmen, Skeppsholmen samt delar av nära befintlig järnväg. Kyrkan är byggd under Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. 1100-talet och är statligt byggnadsminne.

På Riddarholmen, i Gamla stan och på Vid Flemingsberg finns Grantorp, med Mariaberget finns enligt Stockholms flerbostadshus typisk för 1970-talets stadsmuseum kulturhistoriskt värdefull miljonprogramsbebyggelse. Intill Grantorp bebyggelse av högsta bevarandevärde. Det ligger Glömstadalen och Flemingsbergs gäller även gamla Årstabron. Därtill finns bl a i herrgårdsanläggning. Västberga och Solberga bebyggelse som klassas som kulturhistoriskt värdefull. Flemingsberg – Hallsfjärden

I Stockholms översiktsplan utpekas Årsta I Grödingelandets centrala och östra delar ligger gård som ett värdefullt område. Byggnader, riksintresset Grödinge (AB7). Intresset omfattar parkområde och omgivande naturmark är en centralbygd med kontinuitet från förhistorisk tid. Landskapet är mycket fornlämningsrikt med

16 Riksantikvarieämbetets identifikationsnummer för 17 Stockholm, översiktsplan 1999 fornlämningar

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 43 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Figur 20 Grödinge kyrkogård med utblick söderut över Grödingelandet.

lämningar från sten-, brons och järnålder, bl a Håga och Hågelby, som avhystes när säteriet fornborgar och omfattande gravfält. Kaggfjärden Hall bildades. Fängelset Hall har sin bakgrund nådde tidigare till Grödinge kyrka, byggd på i säteriet och en åkerbrukskoloni för vanartiga 1100-talet. Siktstråket genom dalen till kyrkan barn. Jordbruksmarkers öppenhet, siktlinjer är ett viktigt landskapsbildselement. Kyrkan är samt övergångar mellan odlingsmarker och skog statligt byggnadsminne. Trakten karaktäriseras är bevaransvärda20 Riksintressets västra del av öppen odlingsmark, äldre vägsträckningar, sammanfaller med ett kommunalt intresse med avhysta bytomter och små herrgårdar från 1700- motsvarande värden. och 1800-talet. Bland särskilt intressanta miljöer finns bl a Iselsta klungby, handelssamhället Väster om Tumba station ligger riksintresset Rosenhill och Norrga kvarnmiljö. Delar av Tumba pappersbruk (AB15), en industri- och riksintresset är påverkat av exploateringar bland bruksmiljö som speglar tillverkningen av annat Botkyrka golfbana norr om järnvägen kvalitetspapper för bl a sedeltillverkning. Tumba vid Nolinge. Det öppna odlingslandskapet är pappersbruk utgör statligt byggnadsminne. särskilt känsligt för intrång. Centralbygden och sockencentrum är Grödinges ursprung och Hallsfjärden – Järna dessutom Botkyrkas enda kvarvarande landsbygd. Området har stort symbolvärde18. Riksintresset Brandalsund21 (AB 7) sträcker sig från Grödingelandet över Hallsfjärden till Riksintresset sammanfaller delvis med fem Järnatrakten. Det utgörs av en farledsmiljö kommunala intressen, som omfattar Grödinge med lång kontinuitet i bosättning och brukning. centralbygd, Malmsjö herrgård, helhetsmiljön Det försvarsstrategiska läget vid inloppet till Snäckstavik, Rosenhill bymiljö och Korsnäs- nuvarande Södertälje och Mälaren speglas av Nolinge. Det sistnämnda är länets största kända fornborgar, den medeltida borganläggningen stenålderscentra. Trindborgen och Brandalssunds säteri med vidsträckta ägor. Brandalsund rymmer ovanligt Sydöst om Södertälje ligger riksintresset Hall välbevarade strukturer från tidigt 1910-talet (AB8). Det omfattar en fornlämningsmiljö mönstergård. Järna- och Hallsfjärden utgjorde i kustnära läge och speglar bosättning en viktig förbindelse till Birka, Stockholms och och näringsfång från bondestenålder till andra Mälarstäder. 1600-tal19. Riksintresset omfattar bland annat bronsåldersgravar och boplatser, 20 Södertälje kommun, kulturmiljöprogram, särskilda riktlinjer järnåldersgravfält och tomter till byarna Hall, för bevarande. 21 Riksantikvarieämbetet 2009. Södertälje kommun, kulturmiljö- 18 Riksantikvarieämbetet 2009 program: Brandalssund är även kommunalt intresse, med särskilda 19 Riksantikvarieämbetet 2009. riktlinjer för bevarande.

44 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Buller och Trafikverket. I första hand skall tågbullernivåer jämföras med riktlinjernas Hur beskriver man buller? planeringsmål som utomhus avser frifältsvärden och inomhus ljudnivå i Ljudnivå anges som ekvivalent nivå och som normalt möblerade rum. maximal nivå i enheten decibel (dB). Den ekvivalenta nivån är medelljudnivån under Hur påverkas människan av buller? en tidsperiod, exempelvis ett dygn. Maximal ljudnivå är den högsta momentana ljudnivån Känsligheten för buller varierar mellan under en enstaka bullerhändelse som till olika grupper men också med vilken miljö exempel en tågpassage. Den maximala man befinner sig i. Särskilt känsliga grupper ljudnivån påverkas inte av mängden trafik. är bland annat barn och hörselskadade. Den tågtyp som ger högsta, momentana Om man befinner sig i en i övrigt tyst miljö bullernivån under en passage avgör den kan en del ljud upplevas som störande. maximala ljudnivån. I den ekvivalenta nivån Buller kan även överrösta ljud som man beaktas alla tågpassager under ett dygn. vill höra och på så vis upplevas som irriterande. Samtalsstörningar är också den Vad säger riktlinjerna? dominerande effekten vid exponering för tågbuller. Trots att buller inte uppfattas Trafikverket och Naturvårdsverket har som livshotande på samma sätt som många gemensamt publicerat riktlinjer och andra miljöstörningar betyder det mycket tillämpningar i skriften ”Buller och för vår hälsa och möjlighet till en god vibrationer från spårburen trafik”. I livskvalitet. Buller kan bland annat leda till riktlinjerna finns både planeringsmål sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och ett antal planeringsfall som kan och stress. En av de mest allvarliga tillämpas i olika situationer, till exempel effekterna av buller är just sömnstörning, nybyggnad och väsentlig ombyggnad eftersom ostörd sömn är en förutsättning av bana. Planeringsmålen gäller dock för att man ska fungera väl, fysiologiskt generellt som ett långsiktigt mål i alla och mentalt. Det finns även indikationer planeringssituationer. Med planeringsmål på att buller kan öka risken för höjt avses ”Riktvärde för miljökvalitet” blodtryck samt öka risken för hjärt- och enligt skriften från Naturvårdsverket kärlsjukdomar.

I riksintresset ingår i det sk Bergagarnet, en Moragarnet är liksom Bergagarnet en forntida forntida vik med sten- och bronsålderslämningar vik som tydligt markeras genom en tät i form av boplatser, gravar och hällristningar, som fornlämningsförekomst utmed Järnadalens sträcker sig förbi Gerstaberg. Vid Gerstaberg nordöstra gräns. finns ett säteri med en väl sammanhållen miljö med tillhörande park och underliggande torp. Järna är ett stationssamhälle som växte Herrgården ligger centralt i jordbruksmarken och fram längs västra stambanan mellan i området finns flera avhysta bytomter med rötter Stockholm-Göteborg. Intill det västra i förhistoriska bosättningar22. Kulturmiljöerna spåret ligger Godsmagasinet, den enda sammanfaller delvis med varandra och bildar ett kvarvarande järnvägsbyggnaden, med stort sammanhängande kulturlandskap. samhällshistoriskt och symboliskt värde knutet till stationssamhällets tillkomst23. Järnabygden karaktäriseras av stora gårdars/ säteriernas ägodominans och spridd bebyggelse För mer information om kulturmiljövärden och redan före laga skifte. I landskapet syns det bl a i lokalisering av dem se tabell och kulturmiljökarta form av stora sammanhängande ägor, storgårdar/ i bilaga 5. säterier med underliggande torp och ädellövträd.

22 Södertälje kommun, kulturmiljöprogram, särskilda riktlinjer 23 Södertälje kommun, kulturmiljöprogram, särskilda riktlinjer för bevarande. FÖP och Ostlänken för bevarande.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 45 Stockholm–Järna

3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Figur 21 Olika vardagsfenomens ljudnivåer

Figur 22 Den främsta ljudkällan på tåg är hjulens kontakt med rälsen. Tyngre tåg ger ofta starkare ljud, vilket gör att godståg generellt bullrar mer än persontåg. Ett modernt skarvfritt spår bullrar mindre än ett gammalt spår med skarvar. Källa: Trafikverkets bild

46 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.6.5 Ljudmiljö Grödingebanan trafikeras idag (tidtabellen för våren 2010) av ca 210 tåg per dag, persontågen Buller definieras vanligen som oönskat ljud. För dominerar stort med ca 175 tåg. På sträckan har att ge en uppfattningen om vad olika ljudnivåer fasadåtgärder för Trafikverkets etappmål 251 innebär illustreras olika exempel på ljudnivåer utförts för att uppnå riktvärdena för befintlig i Figur 21. Den främsta bullerkällan från miljö. Prognosen för banan visar på 369 tåg år tågtrafik orsakas av kontakten mellan hjul och 2020 varav 316 är persontåg, år 2030 bedöms räls, se Figur 22. Tyngre tåg ger ofta starkare antalet öka till 461 tåg varav 388 är persontåg. ljud, vilket medför att godståg generellt bullrar Godstrafiken planeras öka från 29 tåg idag till mer än persontåg. En eventuell utbyggnad av 53 tåg år 2020 och sedan ytterligare till 73 tåg år järnvägsförbindelsen mellan Flemingsberg och 2030. Fördelningen av godstrafiken på de olika Järna kommer att betraktas som nybyggnad banorna är idag inte helt känt men större delen av av bana. Riktvärdena angivna av riksdagen i tågen kommer med största sannolikhet att gå på infrastrukturpropositionen från 1997 bedöms Grödingebanan. vara gällande, se tabell nedan. Utöver dessa riktvärden har Trafikverket och Naturvårdsverket 3.7 Risk och säkerhet gemensamt tagit fram riktlinjer för buller och vibrationer från spårburen linjetrafik från 2006 som anger riktvärden för nybyggnad av 3.7.1 Metodik bana vid befintlig bebyggelse. Dessa riktvärden gäller för områden som tidigare inte utsatts Förstudieskedet kan i hög grad karaktäriseras för ljudstörningar från järnväg. Riktvärdena som ett riskinventeringsskede. Järnvägens anger ljudnivåer som inte bör överskridas för robusthet och säkerhet i samband med byggande att motsvara goda miljöförhållanden. Vidtas och drift kartläggs genom riskinventering. bullerdämpande åtgärder skall man alltid eftersträva att tillgodose riktvärdena men Syftet med denna riskanalys är i första hand att åtgärdernas omfattning måste avgöras med inventera vilken typ av olyckor och händelser hänsyn till vad som är tekniskt, ekonomiskt som kan inträffa vid byggande och drift av och miljömässigt motiverat i det enskilda fallet. nya spår mellan Stockholm Central och Järna. Eftersom förstudiens arbete har fokuserats på Tabell 3 Riktvärden för trafikbuller a) får överskridas högst fem gånger per natt, klockan 22-06, eliminerande av områden där nya spår inte bör b) får överskridas högst fem gånger per timme, dagtid. gå är det inte aktuellt att inventera konkreta Typ av risker förenade med nya spårsträckningar. Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå utrymme Riskinventeringen är därför utförd på en allmän Inomhus 30 dB(A) 45 dB(A) nattetida nivå.

70 dB(A) vid uteplats i Utomhus 55 dB(A) vid fasad anslutning till bostadb 3.7.2 Risker under byggskedet

Utbyggnad av järnvägen mellan Flemingsberg och Riksdagen har genom infrastrukturpropositionen Järna är ett omfattande och komplicerat projekt från 199724 angett riktvärden för trafikbuller som kommer att medföra risker för person- och som normalt inte bör överskridas när man egendomsskador under byggtiden. Risker för bygger ny trafikinfrastruktur som järnväg. Vid personskador kan uppstå såväl för tredje man järnväg gäller riktvärdet 55 dB(A) ekvivalent som för entreprenörer. Omfattande arbeten ljudnivå för uteplats, medan riktvärdet för kommer att utföras i tätbebyggd miljö och nära övrig utomhusmiljö i ett bostadsområde är 60 pågående järnvägs- och vägtrafik. Byggande av dB(A). Riktvärdena för utomhusmiljö avser bl.a. tunnlar, brofundament och stora skärningar frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till kommer att ske under grundvattenytan. frifältsvärden korrigerade värden.

I denna förstudie beskrivs ljudmiljön och påverkan på ljudmiljön i kvalitativa termer. Bullerberäkningar som mer noggrant redovisar bullernivåer kommer att utföras i senare 25 Etappmål 1 innebär att inga boende ska behöva planeringsskeden. utsättas för fler än fem störningstillfällen med maximal 24 Proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida ljudnivå i sovrum överskridande 55 dBA Lmax mellan klockan transporter 22.00-06.00

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 47 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

De risker som har identifierats är: arbeten med broar, tunnlar och komplicerade markförstärkningar för höga bankar och • Kollaps av konstruktion skärningar.

• Ras och skred Om ett ras eller skred inträffar så att en viktig kommunikationsled spärras av kan • Vattengenombrott konsekvenserna blir stora. Oftast kan järnvägen eller vägen öppnas igen efter en relativt kort • Vibrationer tid. För att minimera risken för ras och skred måste alla problemområden utredas ordentligt i • Kemikalieutsläpp kommande skeden.

• Trafikolyckor Med vattengenombrott avses bortspolning eller underminering av konstruktion. Detta kan • Olycka med farligt gods vara relevant vid avledning av vatten genom järnvägskonstruktionen eller via konstruktion i • Explosion eller brand anslutning till järnväg.

• Ändringar i grundvattenytans läge I byggfasen används ofta tillfälliga konstruktioner, exempelvis trummor, för att avleda vatten. • Sabotage Järnvägskonstruktionerna är inte heller färdigställda, under byggtiden, vilket kan Med kollaps av konstruktion avses brott i innebära en ökad sårbarhet. Vattengenombrott byggda konstruktioner, exempelvis järnvägsspår, sker dock ofta i samband med extrema bro eller grundförstärkning. Kollaps av vattenflöden, t.ex. ovanligt kraftiga vårfloder. konstruktion kan orsakas av yttre påverkan, De lokala förhållandena, såsom förekomsten av överbelastning konstruktions- och materialfel, vattendrag, är avgörande. underminering m.m. Vibrationer orsakas exempelvis av arbeten Om beslut om ny järnväg tas kommer projektet som sprängning, schaktning och packning. medföra att ett flertal broar behöver byggas Dessa vibrationer är förväntade och betraktas eller justeras, oavsett om den skulle dras längs inte som oönskade händelser. Dock finns det befintlig järnväg eller i ny sträckning. Den totala risk för att ytterligare vibrationer kan uppstå längden av de nya broarna har grovt uppskattats till följd av byggarbetena. Vibrationsrisken till 7-10 kilometer. En av de mest komplicerade kommer att få betydelse i kommande skeden broarna är en ny bro över Hallsfjärden, drygt och anläggningsarbetet måste anpassas till 2 kilometer lång. Arbetena med denna bro skadeobjekten i omgivningen. kommer med största sannolikhet innebära stora förstärkningsåtgärder på branta sluttningar på Med kemikalieutsläpp avses plötsliga och båda sidor av kanalen. oväntade utsläpp av miljö- och hälsofarliga kemikalier i fast, flytande eller gasform. Ett Vissa sträckor kommer att förläggas i tunnel. Den betydande antal kemikalier kommer att hanteras totala längden av de nya tunnlarna bedöms grovt på byggplatsen exempelvis bränsle till maskiner, till 4-6 kilometer. sprängämnen, samt härdare och acceleratorer m.m. för betong. Förvaring och hantering av Under byggtiden förekommer byggställningar, kemikalier innebär alltid risk för spill och utsläpp. formar för byggnadsverk, provisoriska konstruktioner och risken för kollaps bör Kemikalieutsläpp kan förekomma vid olyckor uppmärksammas. För att begränsa risken för med farligt gods på järnvägen eller närliggande skador krävs noggranna undersökningar och väg. Transporter av farligt gods kommer att ske kontroller under utförandet. på befintliga spår och vägar intill arbetsplatsen, vilket i innebär att risken för en sådan olycka Med ras och skred avses brottrörelser i naturlig behöver uppmärksammas. Farligt gods utgörs jord. De är relevanta bland annat vid djupa av ett flertal olika ämnen och deras toxicitet och schakter, komplicerade arbetsmetoder och fysikaliska egenskaper varierar. Personskador besvärliga geotekniska förhållanden. Den största kan uppstå vid olyckor med farligt gods där det risken för ras och skred kommer att finnas under farliga ämnet består av gasol, ammoniak, bensin,

48 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR eldningsolja, fenol och svavelsyra. Allvarliga Med sabotage menas skador som orsakas konsekvenser för människor uppstår främst vid uppsåtligt av människor. Under byggfasen olyckor med gasol, ammoniak eller bensin (döda kommer förmodligen råda en ökad eller svårt skadade). uppmärksamhet kring projektet. Många stora väg- och järnvägsbyggen under de senaste åren har Med trafikolyckor avses kollisioner mellan utsatts för sabotage och skadegörelse, ibland från fordon eller mellan fordon och oskyddade personer eller grupper som är motståndare till att trafikanter. Den största risken för trafikolyckor bygget genomförs. Sannolikheten för att någon under byggskedet är där arbeten utförs intill form av sabotage kommer att inträffa under trafikerade spår samt på och intill trafikerade bygget av detta projekt måste betecknas som stor. vägar. Vanliga bilar, entreprenadmaskiner, byggnadsarbetare och allmänhet kan tänkas vara 3.7.3 Driftskedet inblandade. Grundläggande olyckstyper inom järnvägstrafik Trafikolyckor på en arbetsplats kan leda till som under drift, direkt eller indirekt, kan ge allvarliga konsekvenser för ett begränsat antal upphov till påverkan på tredje person eller yttre människor. Om de inträffar i samband med miljö är: transporter på järnväg och på hårt trafikerade vägar kan konsekvenserna blir större. • Plankorsningsolyckor

Det finns alltid risk för obehörigt tillträde till • Sabotage arbetsområden. En orsak kan vara att personer upplever arbetsplatsen som rörig och av misstag • Brand hamnar på spåren eller vägen. Entreprenören är normalt ansvarig för tydlig skyltning av • Urspårning arbetsplatsen under pågående byggarbeten. • Kollision Explosion eller brand avser plötsliga och oväntade sådana. De kan vara sammankopplade • Utsläpp av farligt gods med trafikolycka, olycka med farligt gods, sabotage och arbeten i höga temperaturer med • Olycka med dominoeffekter (t.ex. kollision brandfarliga vätskor. brandutsläpp av farligt gods)

På arbetsplatsen kommer brandfarliga ämnen • Ras och skred och brännbart material att användas och förvaras, t.ex. oljeprodukter, kemikalier, gasflaskor med • Översvämningar mera. Explosion och brand kan uppstå på grund av ovarsam hantering av dessa material och • Tunnel- och broras ämnen samt olyckor. Om de dessutom inträffar i det instängda utrymmet i tunneln kan de Av dessa är plankorsningsolyckor, historiskt ge betydande konsekvenser för personal och sett, dominanta. Ett antal olyckor inträffar varje anläggning. år. Konsekvenserna efter en sådan olycka är som regel någon eller några omkomna och/eller Med ändringar av grundvattenytans läge avses skadade. Mellan Flemingsberg och Järna kommer plötsliga och oförutsedda förändringar orsakade det endast att finnas planskilda korsningar, vilket av byggarbetena. Medvetna och kontrollerade innebär att risk för plankorsningsolyckor är grundvattensänkningar beaktas inte. Planerad irrelevant. påverkan av grundvattenytan kommer med stor sannolikhet att ske i flera områden utmed Sabotage riktat mot järnvägar eller annan järnvägssträckan. Oväntade ändringar kan infrastruktur har förekommit i mycket begränsad framförallt inträffa när järnvägen går i skärning omfattning i Sverige. Årligen inträffar ett stort och de hydrogeologiska förhållandena är antal sabotagehändelser som t.ex. föremål på spår, komplicerade. Plötsliga grundvattensänkningar men konsekvenserna är inte så stora. Utomlands kan orsaka skadliga sättningar i närliggande har dock inträffat mycket allvarliga attentat konstruktioner och avvattning av naturresurser riktade mot resenärerna i tunnlar. och naturmiljöer.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 49 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Liksom all spårbunden trafik kommer de omgivningsrisker är det framförallt två kategorier nya spåren vara ett möjligt mål för sabotage av kollisioner som är intressanta: eller terrordåd. Behov och möjligheter för säkerhetshöjande åtgärder måste studeras i • Kollision mellan två tåg varav minst det ena kommande skeden. innehåller farligt gods.

Brand som påverkar omgivningen kan • Växlingsolyckor med vagnar med farligt gods. uppkomma till följd av t.ex. ”tjuvbroms”. Detta kan medföra att heta partiklar slungas Kollision mellan två tåg är mycket sällsynt i ut och antänder vegetation i närhet av spåret. dagsläget, bl.a. beroende på utbyggnaden av ATC- Sannolikheten för detta ska ge upphov till systemet. De kollisioner som förekommer med dödsfall för tredje person är dock ytterst låg. tåg gäller till största delen kollisioner med t.ex. arbetsfordon och vagnuttagningar. Brand eller annan olycka i tunnel kan medföra stora konsekvenser om ett persontåg berörs. Transporter av farligt gods förväntas att Trafikverket har formulerat en ambitionsnivå för förekomma på de nya spåren. En del av dessa säkerheten i tunnlar avsedda för järnvägstrafik: transporter kommer att innehålla explosivt och ”Järnvägstrafik per kilometer i tunnlar ska brandfarligt gods. Alla transporter av farligt vara lika säker som järnvägstrafik på markspår, gods kommer att regleras av RID – Europas exklusive plankorsningar”. Brand till följd av gemensamma regelverk för transport av farligt utsläpp av farligt gods behandlas vidare nedan. gods på järnväg. Grundtanken med RID är att risken för olyckor ska hållas på en acceptabel Brand i tåg kan bero på fordonsfel och övriga nivå oavsett var godset transporteras. fel men är väldigt sällsynt. Efterhand som gamla vagnar och lok byts ut till modernare material Utsläpp av farligt gods kan uppkomma om kommer antalet brandolyckor troligen att minska. behållare skadas i samband med urspårning eller kollision. Detta i sin tur kan ge upphov till Urspårningar och kollisioner kan ge upphov till betydande påverkan på omgivningen genom påverkan på tredje person på olika sätt: bl.a. brand, explosion och toxiska effekter. Utsläpp av farligt gods kan även uppkomma utan • Mekanisk påverkan genom att fordon lämnar föregående olycka, t.ex. genom läckage i flänsar spårområdet och skadar byggnader eller och ventiler. Denna typ av läckage är relativt personer i omedelbar närhet till spåret. vanligt förekommande men ger som regel ingen påverkan på omgivningen. Däremot kan insats • Påverkan genom utsläpp av farligt gods. från Räddningstjänst, t.ex. tätning av fläns eller tömning av läckande tank, erfordras. Risk för mekanisk påverkan föreligger i princip endast i omedelbar närhet av spåret, vid ca 80- Även om konsekvenserna av olyckor med farligt 85 procent av inträffade urspårningar stannar gods kan bli mycket allvarliga bör det framhållas vagnarna inom fem meter från spåret. Som att sannolikheten för dödsfall är låg. största påverkansområde brukar ofta anges et avstånd av 25-30 meter, hänsyn bör dock tas till I Sverige sker årligen ras och skred av vilka de topografisak förhållanden. flesta är relativt små eller mycket små och utgör en del av förändringsprocessen i naturen. Ibland Exempel på orsaker till urspårning kan vara förekommer dock stora ras eller skred. Jordskred rälsbrott, solkurva, spårlägesfel, växelfel, förekommer främst i finkorniga silt- och lerjordar, fordonsfel, lastförskjutning, operatörsfel, men även i andra jordar med inslag av ler och silt sabotage, snö/is, skred, ras. Dominerande som t.ex. finkornig morän. Jordras är vanliga där orsaker till kollisioner är olika typer av mänskligt åar och älvar skurit sig ned i sandlager. Utmed felhandlande, tågledning, mm, Det kan även vara vattendragen i mellersta och norra Sverige tekniska fel som, t.ex. bromsfel. inträffar många ras i slänter som består av sand- och siltjord. vid s.k. nipor. Bergras inträffar i Med avseende på farligt gods och branta bergslänter med uppsprucket eller vittrat berg. Bergrasen styrs ofta av sprickplanens geometri.

50 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

De nya spårens grundläggningssätt och stabilitet 3.7.4 Förutsättningar för järnvägstunnlar kommer att utredas vidare i kommande skeden. Det finns i Sverige två styrande dokument Med översvämning menas att vatten täcker avseende utformning av järnvägstunnlar, BV ytor utanför den normala gränsen för sjö, Tunnel (BVS 585.40) och Teknisk Specifikation vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar för driftskompatibilitet (TSD) för tunnel. De båda då marken är vattenmättad och inte kan ta kompletterar varandra, men ger ändå inte alla hand om det överskott som kommer i form nödvändiga förutsättningar för hur en tunnel bör av mycket regn eller med snösmältning. utformas. Översvämningar i Sverige sker vid olika tider under året och har olika karaktär. I samband med Utformningen av en järnvägstunnel måste väljas is- och snösmältningen kommer den så kallade i flera steg där flera parametrar spelar in. Om vårfloden som ibland orsakar översvämningar. en dubbelspårig järnväg förutsätts finns i första Kortvariga och lokala översvämningar sker steget möjlighet att välja mellan en dubbelspårig också spritt under året i samband med häftiga tunnel eller två enkelspåriga. Väljs det senare nederbördsmängder. Det finns också tillfällen kan man anlägga tvärtunnlar som möjliggör då även större områden har drabbats av evakuering mellan de båda tunnlarna. Väljs översvämning efter häftiga eller långvariga regn. däremot en enda dubbelspårig tunnel måste evakueringsmöjligheten ordnas antingen genom Risken för översvämning beror utöver en parallell tunnel eller genom tunnlar som nederbörden också på faktorer som mynnar i det fria. I båda fallen kan förbindelserna markens förmåga att absorbera vatten, även användas i samband med underhåll av dagvattensystemens kapacitet, havet och sjöarnas spåren. nivå, tappningsmängder vid dammar samt de vindar som råder. TSD tunnel och BV Tunnel har krav på evakueringsmöjligheter vilka är relativt lågt Vanliga problem i samband med översvämningar ställda, nämligen att det får vara högst 1 000 är att infrastrukturen, vägar, järnvägar och m mellan nödutgångar till det fria respektive broar, helt eller delvis blir obrukbara samt att 500 m mellan tvärtunnlar. Samma krav finns det blir översvämning i och kring fastigheter. i UIC 779-9 som är utgiven av Internationella Erfarenheter från tidigare inträffade händelser Järnvägsunionen. är att kunskapen hos den enskilde är låg inom området och därmed att effektiva åtgärder mot Om man har två eller flera parallella tunnlar översvämningar sätts in för sent. är det ofta lämpligt att låta dem vara utrymningsvägar åt varandra. Alternativet Bedömningar av risken för framtida är schakt direkt till det fria, vilka samtidigt översvämningar av nya spår med omgivningar kan vara ventilationsschakt för att minska de behöver studeras i kommande skeden av aerodynamiska effekterna och tillträdesväg för projektet. underhållsarbeten, speciellt för tillträde till utrustning som kan placeras några meter från Tunnel- och broras skulle i teorin kunna själva spåret (signalteknisk utrustning etc.). inträffa på grund av konstruktionsfel eller till följd av yttre påverkan, t.ex. överbelastning, Evakueringsvägen används också av konstruktions- eller materialfel, skred, räddningstjänsten för att ta sig in till omfattande brand eller liknande. Sannolikheten brandhärden via närmaste väg. För att släckning för att detta skulle ske är dock mycket liten ska vara möjlig är det i många fall nödvändigt eftersom det vid dimensionering av tunnlar att tunnlarna är utrustade med mekanisk och broar tas hänsyn till de laster som väntas brandventilation. förekomma. Konsekvenserna bedöms däremot kunna bli mycket omfattande om tunneln eller bron rasar eller kollapsar.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 51 Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

3.8 Byggnadstekniska förhållanden förstärkningsåtgärderna bli större än normalt. Tunnlarna bedöms även delvis komma att ha Bergrunden i området domineras av relativt liten bergtäckning (avstånd mellan metagråvacka, glimmerskiffer och granitoider. tunneltak och bergyta) och berget är ofta lite Gemensamt för de första två bergarterna är att de sämre nära markytan vilket kan leda till ökade bildats genom metamorf, dvs de har utsatts för tätnings- och förstärkningsåtgärder. högt tryck och hög temperatur. Vid järnvägsbyggen behövs stora mängder Granitoiderna har bildats ur framträngande bergmaterial för fyllning av bankar, underballast magmor (smält berg i jordens inre). Granitoider (frostisolering eller förstärkningslager) och finns i stor omfattning i utredningsområdets makadamballast. Därför har bergmaterialets nordöstra delar och i dess sydvästra delar samt i användbarhet i linjen stor betydelse ett smalare stråk däremellan. Svärmar av diabaser för hushållningen med naturresurser. (mörk bergart som bildats på stort djup) finns Den dominerande metagråvackan eller i området. I mindre omfattning har en granit glimmerskiffern tillhör bergkvalitetsklass 2 och trängt in i berggrunden i ett senare skede. Den kan troligtvis endast användas till fyllning av graniten bankar.

är grå till gråröd, jämnkornig och massformig och De mindre partierna med yngre graniter och brukar i trakten benämnas som Stockholmsgranit. delar av granitoiderna i nordöst och i sydväst Tre mindre gamla nedlagda järnmalmsgruvor tillhör bergkvalitetsklass 1 och kan användas till ligger i utredningsområdets närhet varav en inom förstärkningslager och berg som kan användas utredningsområdet strax norr om Getaren. till frostisoleringslager och makadamballast kan troligtvis finnas Svaghetszonerna i berggrunden i området består främst av tre system. De mest framträdande En bergtäkt för krossberg för ballastproduktion svaghetszonerna visar sig som lerfyllda dalar och finns i drift i Tullinge strax söder om Tullingesjön. långsträckta sjöar. Flertalet svaghetszoner finns i utredningsområdet i ostnordostlig riktning. I 3.8.1 Geoteknik nordnordostlig riktning finns dominerande svaghetszoner som är kända i området. En Geotekniska förhållanden i området utgår går längs kustlinjen genom Södertäljeviken ifrån inventering av befintligt material såsom och vidare genom Hallsfjärden till Näslandet. jordartskartor och flygbilder. De dominerande Denna utgörs av en betydande krosszon (ett jordarterna kan med denna metod identifieras. område eller stråk med krossad bergart som För att få grepp om exakta djup, utbredning bildats vid rörelse i jordskorpan). Ytterligare en och egenskaper behöver fördjupade studier betydande zon går genom Tullingeviken förbi genomföras i kommande planerings- och Tullinge och ner mot Tungelsta. Vid Södertälje projekteringsskeden. finns svaghetszoner med riktning västnordväst. Plastiska svaghetszoner (ett område eller stråk i Oberoende av var den nya järnvägen kommer berget där rörelser skett i berggrunden utan att att anläggas måste Hallsfjärden passeras på berget spruckit upp) finns främst i ostnordostlig bro. Detta kommer med största sannolikhet riktning i området. I plastiska svaghetszoner innebära stora förstärkningsinsatser. För att förändras bergarterna så att dess ursprung kan minimera grundläggningskostnaden för bron bör vara svårt att tolka. geotekniska undersökningar utföras i kommande skeden för att på så sätt styra broläget så att en Byggbarhet och materialanvändning bra geoteknisk lösning kan nås.

I granitoiderna och de mindre partierna I övrigt indikerar jordartskartan en hel del berg i med granit bedöms förstärkningsinsatserna området och sprängning av berg kan komma att bli av normal omfattning utom vid större bli aktuellt. sprick- och krosszoner där omfattande förstärkningsinsatser kan förväntas. I metagråvackan eller glimmerskiffern bedöms förstärkningsinsatserna bli större än normalt. Vid passage av svaghetszonerna, kontaktzoner mellan bergarterna och diabaserna bedöms tätnings- och

52 FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie Stockholm–Järna 3 FÖRUTSÄTTNINGAR

Vid jord eller jord/bergskärningar måste materialets egenskaper undersökas för att undvika ras eller skred i skärningsslänterna. Här kan t.ex. lösningar med så kallade gabioner (stenfyllda nät som kan skapa en brantare slänt än naturliga material) förekomma.

I de västra och norra delarna av utredningsområdet kan ett flertal större skärningar i berg/friktionsjord (t.ex. sand/grus)/ lera) bli aktuella. I övrigt finns partier med lera och organiska material (jordar med högt innehåll av rötter, blad, rottrådar, t.ex. torv, gyttja och dy) vilka kan kräva geotekniska förstärkningsåtgärder i form av KC-pelare26, lättfyllning 27eller annan lämplig metod.

I de östra och södra delarna av utredningsområdet finns stora partier med lera och organiskt material vilka kan kräva geotekniska förstärkningsåtgärder i form av KC- pelare, utgrävning (otjänligt material, t.ex. torv, grävs ut och återfylls med mer lämpliga massor, t.ex. sprängsten), lättfyllning (se förklaring ovan) eller annan lämplig metod. Vid passager i skärningar kan lösare jordarter kräva någon form av åtgärd för att minimera skärningsslänternas storlek.

26 Pelare med av en blandning mellan kalk och cement skapas i marken. 27 Banken byggs upp av lättare material än vanligt, sättningar kan minskas samtidigt som stabiliteten ökar.

FÖRSLAGSHANDLING 2011-05 Förstudie 53 Stockholm–Järna 54