Botkyrkas Översiktsplan - Nu Till 2040

Botkyrkas översiktsplan - nu till 2040

Miljökonsekvensbeskrivning

Antagandehandling Maj 2014

’

Medverkande: Beställare: Botkyrka kommun Medverkande tjänstemän: Heidi Pintamo, Lars Olson, Dan Arvidsson, Hannes Flemming

Konsult: Iterio AB, Miljö Uppdragsansvarig: Pernilla Troberg Medverkande: Elisabeth Mörner, Sanna Almheden Granskare: Camilla Bertals Mattsson

Foton och kartor: Botkyrka kommun, om inte annat anges

Iterio AB 2 (76) Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING ...... 4

1. INLEDNING ...... 6

1.1 BAKGRUND ...... 6 1.2 SYFTE OCH BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING ...... 6 1.3 KORT OM KOMMUNEN ...... 7

2. AVGRÄNSNINGAR ...... 8

2.1 SAKLIG ...... 8 2.2 GEOGRAFISK ...... 8 2.3 TIDSMÄSSIG ...... 9 2.4 NIVÅ ...... 9 2.5 STUDERADE ALTERNATIV ...... 9 2.6 OSÄKERHETER I BEDÖMNINGARNA ...... 10

3. ALTERNATIVREDOVISNING ...... 11

3.1 PLANFÖRSLAG MÅLBILD 2040 ...... 11 3.2 FRAMTIDSSCENARIO LÅGLÅG 2040 ...... 14 3.3 NOLLALTERNATIV ...... 16

4. KONSEKVENSER AV PLANERINGSSTRATEGIERNA ...... 19

4.1 LEVA KLIMATSMART ...... 19 4.2 PLATS ATT VÄXA ...... 19 4.3 HEMMA I STORSTADEN ...... 19 4.4 NÄRA TILL STORSTADSNATUR ...... 20 4.5 UTRYMME FÖR KREATIVITET ...... 20

5. KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAG MÅLBILD 2040 OCH SCENARIO LÅGLÅG ...... 21

5.1 VATTENMILJÖER ...... 21 5.2 NATURMILJÖER SAMT VÄXT- OCH DJURLIV ...... 29 5.3 KULTURMILJÖER ...... 35 5.4 REKREATION ...... 40 5.5 BULLER ...... 44 5.6 UTSLÄPP TILL LUFT ...... 48 5.7 RISKER OCH SÄKERHET ...... 53

6. KONSEKVENSER NOLLALTERNATIVET ...... 60

7. SAMLAD BEDÖMNING AV ÖVERSIKTSPLANENS MILJÖMÄSSIGA HÅLLBARHET OCH ROBUSTHET ...... 62

7.1. MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET ...... 63 7.2. ROBUSTHET INFÖR FRAMTIDA KLIMATFÖRÄNDRINGAR ...... 66 7.3. ÖVERSIKTSPLANENS RELATION TILL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL ...... 67

8. UPPFÖLJNING ...... 70

8.1. FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING ...... 70

9. REFERENSER ...... 71

BILAGA 1 – NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL ...... 72

BILAGA 2 – ORDLISTA ...... 74

Miljökonsekvenserna beskrivs i huvudsak Sammanfattning på en övergripande nivå med utgångs- punkt i översiktsplanens detaljeringsgrad. Bakgrund I MKB:n konsekvensbedöms och jämförs Den nuvarande översiktsplanen för Bot- översiktsplanens målbild med två andra kyrka kommun antogs år 2002 med en utvecklingsalternativ, ett nollalternativ tidshorisont till år 2030. Under 2006 aktu- (målbild enligt nuvarande översiktsplan alitetsförklarades översiktsplanen. Under från 2002) och ett alternativt framtidssce- 2011 påbörjades processen med att ta nario kallat LågLåg. fram ett nytt förslag till översiktsplan. Översiktsplanens långsiktiga och strate- Syftet med översiktsplanen är bland annat giska nivå tillför vissa osäkerheter till be- ge förutsättningar för att nå det långsiktiga dömningarna. Att analyserna dessutom målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. baseras på ett antal relativt översiktliga Till exempel ska framkomlighet för fot- bedömningsgrunder ger också vissa osä- gängare, cyklister och kollektivtrafik prio- kerheter i de bedömningar som gjorts. riteras samt platser och anläggningar som kan komma att skadas av klimatföränd- Alternativskiljande konse- ringar identifieras. kvensbedömning Samtliga studerade alternativ bedöms på Miljöbedömning olika sätt påverka miljön, klimatet och häl- Parallellt med översiktsplanens framta- san i både positiv och negativ riktning. gande inleddes arbetet med översiktspla- nens miljöbedömning. Syftet med miljö- Generellt kan tillväxt, som innebär många bedömningen är att utvärdera översikts- fler medborgare och nya bostä- planens konsekvenser med avseende på der/arbetsplatser, värderas som ej hållbar miljö, hälsa och säkerhet. Arbetet med ur ett miljömässigt perspektiv. Tillväxt går miljöbedömningen har delats in i två steg. ofrånkomligt hand i hand med ökad re- sursförbrukning, ökade utsläpp och en I steg 1, inför samråd, inleddes arbetet rumslig expansion. Men om den regionala med att identifiera de viktigaste miljöfrå- tillväxten inte skulle äga rum i Botkyrka gorna och framtida utmaningarna som eller andra kommuner med liknande för- översiktsplanen har att hantera. Det inle- utsättningar, och som enligt RUFS pekas dande arbetet presenterades i ett separat ut som en strategiskt och geografiskt bra PM Miljöanalys Botkyrka kommun (samråds- belägen kommun i Stockholmsregionen, handling mars 2013) och var ute på sam- så skulle tillväxten sannolikt äga rum på råd parallellt med översiktsplanen. mindre lämpliga och mer perifera orter i I steg 2 har själva konsekvensbedömning- regionen. arna genomförts och detta arbete doku- Målbild 2040’s huvudprincip att förtäta i menteras i denna miljökonsekvensbe- kollektivtrafiknära lägen är mer fördelaktigt skrivning (MKB). än både nollalternativet och scenario Låg- Låg, bland annat med avseende på att Avgränsning minska negativ klimatpåverkan samt att Eftersom Botkyrka kommuns miljöstatus hushålla med naturresurserna. Ur ett reg- också har en stark koppling till grann- ionalt perspektiv innefattar exempelvis den kommunerna och till hela Stockholmsreg- effektiva markanvändningen ett bevarande ionen behandlar MKB: n även gränsöver- av både länets och kommunens natur, kul- skridande miljöaspekter. tur- och rekreationsvärden. Samtidigt ger den ett bättre underlag för utbyggnad av

Iterio AB 4 (76)

befintliga och framtida kollektivtrafikför- med hög täthet promenerar i regel mer, har bindelser samt effektivt samnyttjande av lägre risk för fetma, högt blodtryck och teknisk infrastruktur, vilket skapar förut- andra kroniska sjukdomar jämfört med sättningar för att utsläppen av växthusgaser invånare i utglesade samhällen. Å andra minskar, per person räknat. sidan finns det risker med en alltför tät Målbildens tillväxt är större än både nollal- stadsstruktur, där miljöförhållandena kan ternativets och scenario LågLåg. Intention- bli besvärliga med till exempel lägre solvär- en är att bevara så mycket som möjligt av den, bullerstörningar och försämrad luft- de stora sammanhängande grön- och re- kvalitet, vilket är negativt för hälsan. I dessa kreationsområdena genom att i huvudsak avseenden är målbild 2040 både bättre och bygga ut kommunens befintliga tätorter sämre i jämförelse med nollalternativet och genom förtätning. Den koncentrerade be- scenario LågLåg, beroende av vad som byggelsen gör att de stora sammanhäng- värdesätts. Kompletterande bebyggelse ande grönområdena i hög grad kan sparas. invid de större vägarna kan innebära en Förtätningen inom de sammanhållna kär- förbättrad ljudnivå vid bakomliggande be- norna ökar dock trycket på lokala natur- fintlig bebyggelse. Men det kommer även och parkområden som många gånger är av finnas befintlig bebyggelse som får försäm- stor vikt för vardagsmotion, lek och utevis- rade bullernivåer till följd av att trafiken telse. Nya parker och grönytor i bebyggel- utanför husen ökar. seområdena, vilket är en intention i försla- Målbilden medför, framförallt i jämförelse get till ny översiktsplan, kan dock komma med scenario LågLåg, en ökad andel hård- att fungera som framtida komplement till gjorda ytor, mer bebyggelse som delvis är bostadsnära natur. belägna inom vattenskyddsområden och en Med robust kollektivtrafik och fler ut- ökad befolkning som medför ett ökat tryck byggda gång- och cykelvägar kan också på kommunens dricksvattenförsörjning. tillgängligheten till kommunens friluftsom- Förslaget till ny översiktsplan ger goda råden samt Mälaren, öka. Befintliga boende möjligheter för omhändertagande och kan dock lokalt få något längre till rekreat- rening av dagvatten samt minska belast- ionsområden och grönska på grund av nya ningen och spridning av föroreningar till bebyggelseområden. Det finns å andra si- recipienter. Det är dock av högsta vikt att dan befolkningsgrupper som är mer bero- översiktsplanens intentioner säkerställs i ende av rekreationsytor nära bostaden, till efterföljande arbete, dels så att inte kom- exempel äldre, funktionshindrade och små munens dricksvattenförsörjning äventyras barn, som påverkas på ett negativt sätt om och dels så att möjligheten att uppnå fast- många lokala grönytor försvinner. Det lagda miljökvalitetsnormer för vatten inte finns också risk att slitaget på de stadsnära försvåras. och urbana parkerna blir hårt och/eller att Sammanfattningsvis är bedömningen att idag värdefulla närparker och sociala gröny- målbild 2040 är fördelaktig ur regional kli- tor försvinner i och med att befintliga be- matsynpunkt. Detta innefattar bland annat byggelseområden förtätas. ett effektivt nyttjande av befintliga struk- Målbild 2040´s inriktning mot att bli mer turer och att kollektivtrafik samt gång- och gång- och cykelvänlig kommer att påverka cykel kan få en större betydelse för kom- folkhälsan mer positivt än både scenario muninvånarnas resor i vardagen. I detta LågLåg och nollalternativet. Fler männi- avseende är målbilden bättre än både nol- skor ges möjlighet till aktiv rörelse genom lalternativet och scenario LågLåg. att man kan gå, cykla och röra sig mer i vardagen. Människor som bor i samhällen

riteras samt platser och anläggningar som 1. Inledning kan komma att skadas av klimatföränd- ringar identifieras. Kommunen har inte 1.1 Bakgrund rådighet över strategiska beslut som ex- Den nuvarande översiktsplanen för Bot- empelvis rör pågående täktverksamhet, kyrka kommun antogs år 2002 med en skogsbruk och kollektivtrafikutbyggnad. tidshorisont till år 2030. Under 2006 aktu- Översiktsplanen tydliggör dock kommu- alitetsförklarades översiktsplanen. Under nens ståndpunkt avseende till exempel 2011 påbörjades processen med att ta täktverksamhet och kollektivtrafikutbygg- fram ett nytt förslag till översiktsplan. nad. Översiktsplanen är ett av verktygen för att styra kommunens fysiska utveckling – var 1.2 Syfte och behov av bebyggelsen ska utvecklas, var vägar och miljöbedömning spår ska dras, vilka gröna områden som Parallellt med översiktsplanens framta- har stora värden och så vidare. gande inleddes arbetet med översiktspla- Under 2011 förde kommunen samtal med nens miljöbedömning. En kommun ska Botkyrkabor om inriktningen för Botkyr- enligt 6 kap. 11 § miljöbalken genomföra kas nya översiktsplan och sammanlagt en miljöbedömning av planer som kan deltog 350 Botkyrkabor genom att lämna antas innebära en betydande miljöpåver- förslag på hur Botkyrka kommun bör ut- kan. Översiktsplan för Botkyrka är en plan vecklas i framtiden. Samtalen fördes med som omfattas av det kravet. En översikts- utgångspunkt i kommunstyrelsens inrikt- plan ska enligt 4 kap. 6 § plan- och bygg- ningsbeslut. Samtidigt har det förts en rad lagen också utformas så att innebörden interna samtal inom kommunens olika och konsekvenserna av den framgår tyd- förvaltningar och inom politiken. Var ska ligt. Syftet med miljöbedömningen är att Botkyrka växa? Hur kan kommundelarna utvärdera översiktsplanens konsekvenser kopplas ihop bättre? Hur kan Botkyrka med avseende på miljö, hälsa och säker- bättre ta tillvara på de boendes kreativitet? het. Syftet är vidare att ”integrera miljöa- Syftet med översiktsplanen är bland annat spekter i planen eller programmet så att en ge förutsättningar för att nå det långsiktiga hållbar utveckling främjas” (miljöbalken 6 målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. kap. 11 §, andra stycket). Till exempel ska framkomlighet för fot- gängare, cyklister och kollektivtrafik prio-

Vad är en miljöbedömning?

En miljöbedömning är ett förfarande som består av ett antal processteg som bland annat omfattar behovsbe- dömning, avgränsning samt samråd. Inom ramen för en miljöbedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas.

Syftet med att genomföra en miljöbedömning är ”att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas” (miljöbalken 6 kap. 11 §, andra stycket). Miljöbedömningen ska fungera som stöd för, och ge underlag till, arbetet med att hitta en lämplig utformning av planen. Den ska vara pådrivande för ökad miljöhänsyn och göra det möjligt att redan i planarbetet väga miljökonsekvenser mot andra viktiga faktorer.

Med miljökonsekvensbeskrivningen ges allmänheten och beslutsfattare ett underlag som beskriver översiktspla- nens positiva och negativa påverkan på miljön.

Vilka uppgifter en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla regleras av bestämmelserna i 6 kap. 12 och 13 §§ miljöbalken

Iterio AB 6 (76)

Miljöbedömningen fokuserade inlednings- forskningscentrum och en av Sveriges få vis på att identifiera de viktigaste miljöfrå- kvarvarande försöksgårdar. Separator, gorna och framtida utmaningarna som Tumba Bruk och västra stambanans ut- översiktsplanen har att hantera och som byggnad under 1860-talet är några av or- ska utredas och redovisas i tillhörande sakerna till att Tumba utvecklades till cen- miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Det tralort och som 1905 blev municipalsam- inledande arbetet benämnt Miljöanalys Bot- hälle. kyrka kommun (samrådshandling mars Förslag om ny bostadsbebyggelse i kom- 2013) var på samråd parallellt med över- munens norra stadsdelar togs under 1960- siktsplanen. talet och den snabba expansionen skedde 1.3 Kort om kommunen sedan under några få år i början av 1970- talet. Bostadsområde efter bostadsområde Botkyrka tillhör den del av Stockholms- växte upp utefter tunnelbanan. Den regionen som befolkades först. I Botkyrka största delen av bebyggelsen färdigställdes har det bott människor i över 7 000 år. åren 1970–1977 och består till stora delar Många fynd från arkeologiska undersök- av flerbostadshus. I de yttre delarna finns ningar visar att Botkyrkabygden var rik uppbyggda småhus, villabebyggelse och och tämligen tätbefolkad redan under för- landsbygd. historisk tid. Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett Vårsta tillkom under 60-talet, då flera minnesmärke vid motorvägen står än idag större bostadsområden och villaområden Botkyrka kyrka (Bothwidiia Kirkia) sten- planerades i Botkyrka. kyrkan från 1100-talet. Namnet har den Till Botkyrka har människor flyttat från fått efter Sankt Botvid, martyren och när och fjärran och idag har Botkyrka skyddshelgonet. Genom historien har kommun cirka 87 500 invånare varav hälf- Botkyrka upplevt både bondehemman och ten bor i miljonprogramsområdena. Bot- frälsegods, egendomslösa statare, grevar kyrka är en unik, intressant och mångkul- och friherrar. De talrika herrgårdarna runt turell kommun i en av Södermanlands om i kommunen vittnar om en svunnen äldsta kulturbygder. storhetstid. De många gravhögarna från bronsåldern till vikingatid utgör forntida monument. Vid Mälaren har flera tegelbruk uppförts som levererade tegel till Stockholm och vid Fittja gästgiveri och skjutsstation kunde resenärer, som färdats på Göta Landsväg vila ut. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba, en gammal hantverkstradition som finns manifesterad i Tumba Bruk. Från 1925–1940 var Tumba Bruk Europas största pappersbruk. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 1970. 2002 övertogs Tumba Bruk av det amerikanska företaget Crane Co. 1894 förvärvade AB Separator Hamra Gård, ett lantbruk med anor från medeltiden. Idag är Hamra Gård DeLavals

2. Avgränsningar

2.1 Saklig Under de miljöaspekter där viktiga eko- systemtjänster bedöms beröras görs en Enligt lagstiftningen (miljöbalken 6 ka- kvalitativ bedömning över hur dessa på- pitlet 13 §) ska en miljökonsekvens- verkas av studerade alternativ. Dessa kapi- beskrivning avgränsas till den mest bety- tel är kap. 5.1 (vattenmiljöer), 5.2 (natur- delsefulla påverkan på människa och miljö miljöer samt växt- och djurliv), 5.3 (kul- som planens genomförande kan antas turmiljöer) och 5.4 (rekreation). Eko- medföra. Enligt miljöbalken ska miljökon- systemtjänster delas in i nedan kategorier: sekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma om planen genomförs. I första steget med miljöbedömningen (Miljöanalys Botkyrka kommun, samrådshand- ling mars 2013) gjordes en avgränsning av planens betydande miljöpåverkan. Nedan- stående miljöaspekter pekades ut som betydelsefulla för Botkyrkas framtida utveckling; • Vattenmiljöer • Naturmiljöer samt växt- och djurliv • Kulturmiljöer • Rekreation • Buller • Utsläpp till luft • Risk och säkerhet

Beskrivningen ska även innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: 2.2 Geografisk • Bedömningsmetoder och aktuell Översiktsplanen omfattar hela Botkyrka kunskap kommun och även vissa mellan- • Planens innehåll och detaljerings- kommunala och regionala frågor. MKB:n grad fokuserar huvudsakligen på Botkyrka • Allmänhetens intresse kommun. Eftersom Botkyrka kommuns • Att vissa frågor kan bedömas miljöstatus också har en stark koppling till bättre i samband med prövning av grannkommunerna och till hela Stock- andra planer och program eller i holmsregionen behandlar MKB:n även tillståndsprövning av verksamheter gränsöverskridande miljöaspekter. Det eller åtgärder. handlar framförallt om vattenförsörjning och avrinningsområden, den regionala grönstrukturen, regionens transportsystem samt buller och luft. På kartan på sidan 9 redovisas kommunen och berörda grann- kommuner.

Figur 1: Översiktskarta Botkyrka kommun. 2.3 Tidsmässig 2.5 Studerade alternativ Då översiktsplanen omfattar perioden I MKB:n konsekvensbedöms och jämförs fram till 2040 bedöms det lämpligt att tre olika alternativ översiktligt. I och med även MKB:ns har år 2040 som tidshori- detta bedöms kraven på rimliga alternativ sont. (6 kap. 12 § första stycket miljöbalken) vara uppfyllt. Utöver översiktsplanens 2.4 Nivå målbild 2040 bedöms ett nollalternativ Konsekvenserna beskrivs på en övergri- och ett alternativt framtidsscenario kallat pande nivå med utgångspunkt i översikts- LågLåg. Alla alternativ beskrivs i kapitel 3. planens detaljeringsgrad. MKB:n fokuserar på de aspekter som bedöms få störst betydelse för översiktsplanens genomfö- rande och för allmänhetens intressen.

2.6 Osäkerheter i bedöm- ningarna Planens strategier har ett förhållandevis stort tolkningsutrymme.

Planens strategiska nivå tillför således vissa osäkerheter till bedömningarna. Att analyserna dessutom baseras på ett antal relativt översiktliga bedömningsgrunder ger också vissa osäkerheter i de bedöm- ningar som gjorts. Den målbild som pre- senteras i översiktsplanen och som stude- rats i miljöbedömningen är en övergri- pande markanvändningsstruktur. Viktigt att notera är att genomförandet och för- valtandet av målbilden i hög grad påverkar det verkliga utfallet. I arbetet med miljö- bedömningen har osäkerheter diskuterats och vägts in i de redovisade bedömning- arna.

3. Alternativredovisning

3.1 Planförslag Målbild 2040 Översiktsplanens viljeinriktning och mar- Utrymme för kreativitet: I Botkyrka ska kanvändningsstrategi målbild 2040 baseras det vara möjligt för människor att förverk- på ett tidsperspektiv till år 2040. I planen liga sina idéer och det ska därför finnas redovisas de värden och riktlinjer för hur plats och miljöer för nya och växande mark och vatten ska användas för att en företag, för skapande och kreativa verk- lämplig och hållbar utveckling ska främjas. samheter, för spännande arkitektur och Översiktsplanen ska fungera som ett verk- för upplevelser. tyg för att utvecklingen i Botkyrka kom- Planförslaget presenterar en markanvänd- mun ska ske enligt den utpekade visionen ningsstrategi som belyser de områden som som lyder: kommunen har planer för. Översiktspla- ”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats nen syftar till att redan bebyggda områden, full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet med god kollektivtrafik, ska förtätas. och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättning- arna för en hållbar framtid” • På 30 år förväntas översiktsplanen För att gå vidare från den övergripande ge rum för cirka 20 000 nya bostä- visionen har, under arbetet med översikts- der. planen, fem planeringstrategier identifie- • Detta motsvarar en utbyggnads- rats. Dessa är: takt om cirka 650 nya bostäder per år. Leva klimatsmart: Översiktsplanen ska ge förutsättningar för att nå det långsiktiga Målsättningen är att utveckla en samman- målet att Botkyrka ska bli klimatneutralt. hållen kommun med tydliga kopplingar till Planen ska till exempel prioritera fram- övriga delar av stockholmsregionen, både komlighet för fotgängare, cyklister och Stockholms innerstad och viktiga region- kollektivtrafik samt identifiera platser och ala stadskärnor som Flemingsberg, Kung- anläggningar som kan komma att skadas ens kurva – Skärholmen och Södertälje. av klimatförändringar. Vidare syftar översiktsplanen till att säker- Plats att växa: Översiktsplanen ska väl- ställa att kommunens grönområden till- komna en växande befolkning. Fler bostä- gängliggörs. der behövs och fler arbetsplatser behöver tillkomma inom kommunen. De områden i Botkyrka kommun där bebyggelseutveckling kommer att ske är: Hemma i storstaden: Översiktsplanen ska bidra till social sammanhållning. Bot- Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och kyrkaborna ska känna sig hemma i Bot- Eriksberg: kyrka och samtidigt uppfatta sig som tyd- lig del i storstadsregionen. − Upprustning av miljonprogram- Nära till storstadsnatur: Översiktspla- områdena nen ska bidra till att Botkyrkas natur- och − Möjliggöra för attraktiva och mer kulturvärden utvecklas och förvaltas så att varierade boendeformer kommunens attraktivitet ökar och att − Bevara gröna samband genom dessa värden blir tillgängligare för Botkyr- området och öka tillgängligheten kaborna. till större grönområden (entréer)

Iterio AB 11 (76)

Tullinge: − Förtätning inom hela området − Stärka förbindelsen till Flemings- berg

− Bevara gröna samband och öka tillgängligheten till större grönom- råden genom entréer − Avsluta Hamra grus- och bergtäkt

Tumba och Vårsta: Förtätning inom hela området − − Bevara gröna samband och öka tillgängligheten till större grönom- råden genom entréer − Den fördjupade översiktsplanen för östra Vårsta upphör att gälla då denna översiktsplan antas

Grödinge och övrig landsbygd:

− Bevara natur- och kulturvärden och områdets landsbygdskaraktär för att öka attraktivitet − Ge utrymme för bostäder och

verksamheter i vissa avgränsade stråk ( i övrigt begränsad byggnation) − Erbjuda god service − Förbättra trafiksäkerheten − Förbättra allmänhetens tillgång till natur- och kulturmiljön på landsbygden.

Figur 2. Planförslag målbild 2040.

Iterio AB 13 (76)

3.2 Framtidsscenario Låg- I Tumba och framförallt i Tullinge förvän- Låg 2040 tas bostadsbyggandet att fortsätta, om än i låg takt. Även på Grödingelandet förvän- Framtidsscenario LågLåg innebär att nya tas viss ny men begränsad bostadsbebyg- översiktsplanen inklusive målbild 2040 gelse tillkomma, då det fortfarande kom- antas. Dock innebär olika omvärlds- och mer att finnas intresse av att bo på lands- marknadsfaktorer att kommunens tillväxt bygden. På Grödingelandet finns inte avtar och att utvecklingen fram till år 2040 ekonomiska resurser för ökad VA- tar en annan vändning. En anledning till utbyggnad och service. en avtagande tillväxt och befolkningsök- ning kan vara att Stockholm tappar i kon- Se figur 3 för utveckling enligt scenario kurrenskraft – vilket kan leda till att Bot- LågLåg. kyrka snabbt tappar drivkrafterna för sin utveckling. En annan anledning kan vara att Stockholms regionala obalans förstärks där den norra regionhalvans fortsatta och förstärkta attraktivitet och utveckling leder till negativa konsekvenser för den södra regionhalvan. Scenariot ger en lägre befolkningsutveckl- ing än målbild 2040, vilket också ger strukturella och fysiska skillnader i den framtida exploateringen. Tillväxten kan jämföras med tidigare negativa utveckl- ingsperioder då befolkningsutvecklingen för Botkyrka avstannat, exempelvis ol- jekrisen i mitten av 1970-talet och finans- krisen i början av 1990-talet. Scenario LågLåg innebär vidare att nä- ringsliv och sysselsättning minskar och leder till en nedgång av företagsetablering- ar och satsningar inom infrastruktur och kollektivtrafik. Den negativa utvecklingsperioden innebär även att upprustning av miljonprogramsområden uteblir samt att bostadsbyggande avtar. • Scenario LågLåg innebär i genom- snitt att cirka 150 nya bostäder byggs per år. • Detta motsvarar totalt 4500 nya bostäder till år 2040.

Figur 3. Scenario LågLåg.

3.3 Nollalternativ kommunens utveckling i ett framtida perspektiv. Nollalternativet beskriver förväntad utveckling av Botkyrka kommun till år 2040 • Totalt medger nollalternativet en om förslaget till ny översiktsplan inte full- utbyggnad av cirka 7000 nya bo- följs genom ett beslut om antagande. städer till år 2030 som är gällande I nollalternativet bedöms gällande över- översiktsplans tidshorisont. siktsplan från 2002 (aktualitetsförklarad • Detta motsvarar en utbyggnads- 2006) vara det strategiska dokument som takt om cirka 350 nya bostäder per ger vägledning vid planering av markan- år. vändning inom kommunen. I aktualitets- förklaringen från 2006 konstaterades att Av de förändringsområden som pekades översiktsplanen till största delen var aktu- ut i översiktsplanen från 2002 är det få ell. Den gav ett tydligt uttryck för kom- som ännu har planlagts eller byggts. munens uppfattning om hur mark och Det område där störst utbyggnad skett i vatten ska användas för att åstadkomma enlighet med intentionerna i gällande en hållbar utveckling. I aktualitetsförkla- översiktsplan är Riksten Friluftsstad som ringen drogs också följande slutsatser: totalt ska inrymma cirka 2 500 bostäder. I dagsläget har cirka 500 bostäder byggts • I området kring E4/E20 finns be- och inflyttning skett. Utbyggnaden pågår hov av ytterligare mark för arbets- etappvis. I utpekade förändringsområden platser och annan markanvänd- kring Norsborg, Fittja och Hallunda har ning än jordbruksmark kommer det näst intill inte skett någon utbyggnad därför på sikt att övervägas och alls. I Tumba har enstaka detaljplanearbete studeras. Vidare måste trafikpro- för huvudsakligen bostäder påbörjats. blem som Hågelbyledens brister och höga luftföroreningshalter vid Inte heller i förändringsområdet på lands- Alby lösas genom särskild plane- bygden kring Sibble har det skett någon ring. utveckling enligt översiktsplanen. I övrigt har mindre utbyggnad skett i områden • För att kommunens avsikter gäl- som inte pekats ut i gällande översiktsplan, lande bevarandet av landsbygden då främst på landsbygden eftersom det i (gäller särskilt kommunens södra kommunen finns ett intresse av att bo på delar som till exempel Grödinge- landsbygden och en permanentering av bygden) ska vara tydliga behöver fritidshus till året runt boende pågår re- översiktsplanen kompletteras med dan. detaljerade riktlinjer för olika del- områden. I kommunens gällande översiktsplan finns även nya väg-korridorer utmärkta, bland I enlighet med detta har ett program tagits annat ny förbifart vid Vårsta. Den är inte fram för Hågelby-Eriksberg-Lindhov med längre aktuell. Det är därmed inte rimligt utveckling av arbetsplatser vid E4/E20, en att anta att denna väg-korridor byggs ut i ny sträckning av Hågelbyleden och med nollalternativet. en ”familjepark” vid Hågelby gård. För att få ett samlat grepp kring utvecklingen av Eftersom förändringsområdena även ges landsbygden har viss detaljplaneläggning stöd i förslag till ny översiktsplan så liknar påbörjats liksom arbete med att ta fram i många avseenden förslaget och nollalter- riktlinjer för byggandet i Grödingebygden. nativet varandra. En skillnad mellan befintlig översiktsplan och förslaget till ny I figur 4 redovisas gällande översiktsplans plan är att befintlig översiktsplan bygger intentioner och hur det skulle påverka

på att utbyggnad sker i randområden till redan bebyggda områden, det vill säga att redan bebyggda områdena växer. Det nya förslaget till översiktsplan bygger mer på en kraftigare förtätning av befintliga om- råden och en utveckling av miljonpro- gramområdena i kommunens norra stadsdelar, Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby. Dessa intentioner är i linje med ut- vecklingsprogram, stadsbyggnadsidéer och detaljplaneprogram som tagits fram för exempelvis Alby och Fittja. En annan skillnad mellan befintlig översiktsplan och förslaget till ny översiktsplan berör landsbygden. I den nya styrs bebyggelseutveckl- ingen på landsbygden mer i stråk. Den gamla översiktsplanen har en tydligare inriktning mot ett bevarande av landsbygden i till exempel Grödinge. Som nämnts tidigare har det dock ändå skett mindre utbyggnad på landsbygden i Grödinge. Av ovanstående kan utläsas att trycket på byggande av bostäder i Botkyrka kommun inte har nått upp till en förväntad genom- snittlig nivå under översiktsplanens första tioårsperiod. I och med att förändrings- områdena är utpekade i översiktsplanen kan dessa ändå bli aktuella för utbyggnad i nollalternativet. Nollalternativet, liksom målbild 2040, innebär planer för utveckling av både bostadsområden och verk- samhetsområden. Utbyggnad bedöms även kunna ske utanför utpekade föränd- ringsområden genom detaljplaneläggning för förtätning inom Botkyrkas stadsdelar. I och med likheterna mellan nollalternativet och förslaget till ny översiktsplan kommer konsekvensbeskrivningen av nollalternativet att fokusera på skillnader- na mellan de två översiktsplanerna. Denna beskrivning redovisas separat i kapitel 6. I övrigt hänvisas till kapitel 5 där förslag till ny översiktsplan konsekvensbedöms.

Se figur 4 för karta över nollalternativet.

Figur 4. Markanvändningskarta i enlighet med nollalternativet, gällande översiktsplan från år 2002.

Iterio AB 18 (76)

4. Konsekvenser av planeringsstrategierna

Nedanstående avsnitt beskriver vilka posi- 4.2 Plats att växa tiva och negativa konsekvenser som följer med de olika planeringsstrategierna. Varje Förtätning och förnyelse inom befintliga rubrik motsvarar en planeringsstrategi. bebyggelseområden och stadsdelar ger positiva miljökonsekvenser genom att det 4.1 Leva klimatsmart minimerar behovet av att ta sammanhäng- Planeringsstrategin riktar sig dels mot hur ande natur- och jordbruksområden i an- kommunens klimatpåverkan kan minska språk för nyexploatering och genom att och dels hur kommunen kan anpassa sig befintlig infrastruktur utnyttjas effektivare. till klimatförändringarna. Att bygga tätt Samtidigt kan förtätning ge negativa kon- och i kollektivtrafiknära lägen är generellt sekvenser i form av minskade andel friytor positivt för klimatet. Kommunen har och grönytor lokalt, liksom tätare stads- också höga ambitioner att göra kollektiv- rum med minskade grönytor kan leda till trafiken, resande med cykel samt gångtra- sämre luftkvalitet, ökade temperaturer och fik mer konkurrenskraftigt gentemot priv- ökat buller. atbilismen, genom att investera i och ge Utöver att förtäta uttrycker kommunen en kollektivtrafik samt fotgängarna och cy- viljeinriktning att bygga i områden som klisterna företräde inom och mellan kan omvandlas från en tidigare använd- kommunens stadsdelar. Att bredda och ning till en ny, till exempel grustäkter och tillgängliggöra utbudet av service och upp- gamla industriområden. För att minska levelser vid och i närheten av betydelse- bilberoendet och att öka samutnyttjande fulla knutpunkter och tätorter bidrar också av andra tekniska system är det också po- till ett klimatsmart samhälle, genom att sitivt att de befintliga stadsdelarna och resandet och bilberoendet kan minska. orterna stärks med avseende på bebyg- Det är både hälsomässigt, ekonomiskt och gelse, kollektivtrafik, handel och service. ekologiskt positivt att översiktsplanen Planeringsstrategin innebär också att anger säkerhetsavstånd från kommunens stadsdelar ska bindas samman med olika stränder samt anpassar ny bebyggel- varandra samt att stråk och entréer ut i det ses nivå med hänsyn till översvämningar i gröna förstärks. Detta skapar förutsätt- lågt liggande områden. I strategin nämns ningar för att kommuninvånarna väljer också hur bebyggelsen kan anpassas för andra färdmedel än bilen samt att befint- att minska energianvändning av uppvärm- liga barriärer byggs bort. Det är ur ett ning och kylning vilket är positivt. Det- folkhälsoperspektiv positivt om tillgäng- samma gäller kommunens ambition att ligheten till kommunens stora och små bevara befintliga samt peka ut två skydds- grönområden kan stärkas. värda områden med grundvattentillgångar för att säkra den framtida dricksvattenför- 4.3 Hemma i storstaden sörjningen. Den del av planeringsstrategin som påver- Genom att förtäta i tätorterna kan befint- kar miljön och hälsan är främst att inrikt- liga system för fjärrvärme nyttjas. Så länge ningen att effektivisera trafiksystemen för fjärrvärmen kommer från förnyelsebara minskad bilanvändning. Att planera för att bränslen är detta positivt för klimatet. Att kommuninvånarna i första hand ska gå förbättra och energieffektivisera befintliga eller cykla när de ska uträtta vardagsären- miljonprogramsområden är positivt med den nära eller lokalt är positivt ur ett mil- avseende på energianvändningen. jöperspektiv. Detsamma gäller satsningar på att stärka kollektivtrafikunderlaget samt

utöka utbudet genom nya bussförbindel- kreativa som ekologiska värden, och ex- ser och en idé om nya spårvägsdragningar. ploatering. Dock kan investeringar i vägnätet inne- Översiktsplanen pekar ut vilka fysiska bära att bilanvändningen lokalt ökar, ge- barriärer som i första hand måste stärkas nom förbättrad framkomligheten i vägsy- med avseende på ekologiska och rekrea- stemen. En ökad befolkning bedöms ge- tiva passager, vilket skapar förutsättningar nerellt också innebära ökade personbils- för att minska barriäreffekterna. Förtät- transporter såväl lokalt som regionalt. ning innebär dock att befintliga samband Kommunens ambition att prioritera spår- riskerar försvagas ytterligare. Det är posi- bundna resor eller resor med stombuss tivt att zonerna närmast stränderna lämnas regionalt, är dock positiv ur ett miljöper- obebyggda, både ur risk-, ekologisk- och spektiv. rekreationssynpunkt. 4.4 Nära till storstadsnatur 4.5 Utrymme för kreativitet Det är som tidigare nämnt positivt att Strategin innebär att kommunen ska skapa kommunen i hög grad vill bevara sam- utrymme för kreativitet hos företag och manhängande natur- och kulturmiljöer. andra aktörer inom Botkyrka. Detta är Kommunen har också en ambition att positivt då fler arbetstillfällen kan bidra till utveckla områdenas sociala och ekologiska bättre lokalekonomi. Detta i sin tur kan värden. Att områdena till stor del bevaras skapa ekonomiska resurser som krävs för och att tillgängligheten, liksom att trygg- att kunna investera i till exempel miljö- heten, förstärks är positivt. I takt med att mässiga förbättringar. Fler arbetsplatser i kommuninvånarna blir fler kommer dock kollektivtrafiknära lägen kan också bidra slitaget på kommunens små och stora till att reseunderlaget i kommunen ökar naturområden att öka. Viss jungfrulig och härmed kan vissa investeringar i kol- mark i anslutning till befintliga tätorter lektivtrafiknätet ”skyndas på”. Fler arbets- kommer att bebyggas men strategin inne- platser inom kommunen skulle också bär samtidigt att så mycket som möjligt av kunna minska in- och utpendling. kommunens naturmark ska bevaras.

Översiktsplanens intentioner är också att arbeta med sina grönområden utifrån deras sociala funktion. Botkyrka erbjuder ett stort utbud av natur- och friluftsområden.

I takt med att befintliga stadsdelar förtätas ges fler invånare möjlighet att bo nära kollektivtrafik och service men ändå nära storstadsnatur. Det är de inre grönområ- dena, i översiktsplanen kallade mörkgröna vardagsrum, som kommunen måste se över i takt med att stadsdelarna förtätas. Många gånger är det socialt och ekologiskt viktiga gröna stråk, spridningssamband och grönytor som bebyggs. Lokalt finns viss risk för målkonflikter mellan bevarande av vardagsnatur, som har såväl re-

5. Konsekvenser av planförslag Målbild 2040 och scenario LågLåg

kvaliteten i kommunen. Källorna till dessa 5.1 Vattenmiljöer kan vara till exempel dagvatten från hård- Nuläge gjorda ytor, jordbruksmark med mera. I Botkyrka kommun finns drygt trettio I kommunen finns två vattenskyddsområ- sjöar och en lång kust mot havet. Kom- den för ytvattentäkter, Östra Mälaren, munen har även kust mot Mälaren. För att Bornsjön (Stockholm Vattens reservvat- trygga vattenresurserna antogs år 2000 tentäkt som kan användas i händelse av en EU:s ramdirektiv för vatten, även kallat akut förorening av Mälaren). Inom varje vattendirektivet. Alla vatten ska uppnå vattenskyddsområde gäller särskilda god status till år 2015, i de fall detta inte är skyddsföreskrifter. Vattenskyddsområdena möjligt kan tiden förskjutas till som längst består av en primär- och en sekundär zon 2027. Direktivet omfattar grundvatten och med olika strikta föreskrifter. I exempelvis alla typer av ytvatten, dock inte öppet hav. Östra Mälarens vattenskyddsområde om- Arbetet för att skydda vattnet utgår från fattar den primära skyddszonen vattenom- avrinningsområden och Sverige har därför rådet samt landområde 50 m från strand- delats in i fem vattendistrikt. Botkyrka linjen (vid medelvattenstånd). I kommu- kommun ingår i Norra Östersjöns vatten- nen finns även fyra vattenskyddsområden distrikt. Vattenmyndigheten har fastställt för grundvatten, Tullinge, Segersjö, miljökvalitetsnormer för 25 vattenföre- SYVAB (Näs) och Pålamalm. Segersjö komster i Botkyrka kommun, det gäller 7 grundvattentäkt är för tillfället stängd på sjöar, 4 vattendrag 1 övergångsvatten grund av förhöjda kloridhalter. Diskussion (Hallsfjärden), 3 kustvattenbassänger och pågår om vilka åtgärder som ska vidtas. 10 grundvattenförekomster. Hälften av Tullinge grundvattentäkt är stängd på kommunens ytvattenförekomster upp- grund av förekomst av miljögiftet PFOS. nådde inte god ekologisk status 2009 men Miljögiftet PFOS fanns tidigare i brand- måste klara god ekologisk status senaste släckningsskum och spreds i naturen när 2021. Vattenförekomster som ej uppnår det användes på den före detta flygflottil- god ekologisk status i Botkyrka kommun jen F18 i Tullinge-Riksten. Kommunen är Kagghamraån, Älvestabäcken, Uttran har precis påbörjat arbetet med att projek- (inklusive Utterkalven), Näslandsfjärden, tera en reningsanläggning som ska rena Kaggfjärden, Himmerfjärden och Hall- dricksvattnet med aktivt kol och förhopp- fjärden. ningen är att Tullinge vattenverk åter ska vara i drift inom tre år. Samtliga grundvattenförekomster hade god kemisk och kvantitativ status vid Samtliga vattenskyddsområden visas i klassningen år 2009. I kommunens dag- figur 5. vattenstrategi (Botkyrka kommun, 2012) I kommunen produceras dricksvatten i två anges att om verksamheter och utsläpp olika vattenverk, Norsborgs vattenverk inte förvärras från dagens situation så är och Tullinge vattenverk (som för närva- det, i de flesta fall, inte någon risk att vat- rande är stängt). Hela kommunen får i tenförekomsterna inte uppnår miljökvali- dagsläget sitt vatten från Norsborg. Nors- tetsnormerna. Det är främst föroreningar borgs vattenverk försörjer ca 1 miljon samt näringsämnen som påverkar vatten- människor i Stockholmsområdet. Vattnet

Iterio AB 21 (76)

tas från Mälaren och passerar flera olika reningssteg innan det pumpas vidare till konsumenterna. Totalt förbrukas cirka 16 miljoner liter kommunalt vatten per dygn i kommunen.

Figur 5. Vattenskyddsområden, befintliga och förslag på nya.

Två stora grusåsar med isälvsavalgringar enter. I de flesta fall sker ingen rening löper genom kommunen från norr till innan det når recipienten. Botkyrka kom- söder. Det är två grenar av Uppsalaåsen- mun har tagit fram en dagvattenstrategi Tullingestråket och Uppsalastråket. Åsar- (Dagvattenstrategi, Botkyrka kommun, na är viktiga för dricksvatten- 2012) med mål för dagvattenhanteringen. försörjningen och innehåller stora grund- Huvudlinjen är att dagvatten ska tas om vattenmagasin som tillhör länets högst hand lokalt och att öppna system ska prio- prioriterade. riteras före slutna underjordiska lednings- Enligt 3 kap 8 § miljöbalken ska områden system. Vattnet ska renas och återföras till som är av riksintresse för anläggningar för marken på samma plats för att undvika vattenförsörjning skyddas mot åtgärder ändrade grundvattenförhållanden. Om det som påtagligt kan försvåra tillkomsten och inte är möjligt ska dagvattnet fördröjas utnyttjandet av anläggningarna. Länssty- innan det leds bort. För att skydda käns- relsen har på uppdrag av Havs- och vat- liga sjöar mot föroreningar har kommu- tenmyndigheten tagit fram ett regionalt nen byggt dagvattendammar för fördröj- underlag med förslag om anläggningar av ning och rening och mer mark ska avsättas riksintresse för vattenförsörjning med till detta. För att undvika att förorenat tillhörande influensområden. Botkyrka är dagvatten når recipienterna, bland annat berörd av två sådana föreslagna anlägg- Mälaren som är en dricksvattentäkt, pågår ningar/områden av riksintresse, Nors- en satsning i kommunen, Projektet Dag- borgsverket och Bornsjön. Underlaget har vatten Norra Botkyrka. Projektet syftar till remitterats till kommunerna och ska efter att ta reda på hur dagvattnet bäst kan re- bearbetning skickas till Havs- och vatten- nas i stadsdelarna. Kommunen har bland myndigheten där ett nationellt förslag över annat beslutat att vattnet ska renas i våt- riksintressen kommer att tas fram. marker, dammar och vattenstråk i stadsdelarna. Ett första steg i denna satsning är Kommunens stadsbygd är försörjd med anläggandet av dammar/våtmarker i Fittja kommunalt vatten och avlopp. I de södra äng och Alby strand (Dagvatten Norra delarna av kommunen, framförallt på Botkyrka, 2011). Grödingelandet, är många boende och verksamheter inte anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. I dessa kommundelar har de boende egna vatten- täkter och enskilda anläggningar för avlopp. Det vanligaste är att de har en egen borrad eller grävd grundvattenbrunn eller att flera hushåll delar på en vattentäkt. I områden med stora grundvattenuttag kan vattennivåerna sjunka och saltvatten kan Norsborgs vattenverk. tränga in. Risk för saltvatteninträngning finns längs hela havskusten i Botkyrka. Miljökvalitetsnormer för vatten Botkyrka kommuns totala areal uppgår till Syftet är att vattenkvaliteten i sjöar och ca 223 km2, de hårdgjorda ytorna i kom- vattendrag inte ska försämras och att en munen upptar ungefär 17 % (ca 5 km2) av god vattenstatus ska uppnås i enlighet med den totala tätortsarean och består fram- Eus vattendirektiv. Av praktiska skäl har än så länge endast sjöar och vattendrag av en förallt av byggnader, vägar och parkering- viss storlek fått fastställda miljökvalitets- ar. Dagvattnet från dessa ytor avleds ge- normer. Dessa vatten benämns vattenföre- nom ledningar och diken till olika recipi- komster.

Iterio AB 23 (76)

Ekosystemtjänster i vattenmiljöer Konsekvenser Målbild 2040

Uppsalaåsen med dess grundvattenmaga- Sammanfattning sin är betydelsefull för den försörjande ekosystemtjänsten färskvatten. Intrång i Förslaget till ny översiktsplan bedöms kunna åsen på grund av grustäkter har minskat medföra negativa konsekvenser för kommu- åsens vattenresurser och möjligheter att nens vattenmiljöer, huvudsakligen genom ökad rena vattnet. Mälaren och Bornsjön är exploatering, växande befolkning och mer även de betydelsefulla för människan på hårdgjorda ytor som ökar belastningen och risken för spridning av föroreningar till recipi- grund av dess försörjande ekosystemtjäns- enterna. Målbild 2040 ger goda möjligheter ter. Andra viktiga ekosystemtjänster från för omhändertagande och rening av dagvatten kommunens vattensystem och omkring- men det är av yttersta vikt att översiktspla- liggande områden är reglerande eko- nens intentioner säkerställs i efterföljande systemtjänsterna som vattenrening och arbete. Dels så att inte kommunens dricksvat- vattenreglering. Åsarna är även betydelse- tenförsörjning äventyras, dels så att möjlighet- en att uppnå fastlagda miljökvalitetsnormer fulla för ytvattenrening. Exempelvis tar för vatten inte försvåras. Kommunen vill mini- Kagghamraån, som är riksintresse för na- mera antalet grustäkter samt stärka skyddet turvården, emot renat vatten från åsen. för de grundvattentäkter som är belägna i anslutning till kvarvarande täkter. Detta be- döms som positivt ur vattenförsörjningssyn- punkt.

Nybyggnation och förtätning medför en växande befolkning, ökad trafik och en ökad andel hårdgjorda ytor. En växande befolkning innebär utmaningar för dricks- vattenförsörjningen och innebär större krav på att dricksvattnet håller god kvalitet och att de dricksvattentäkter som finns Lida Friluftsområde. Foto: Rasmus Storkamp kan försörja den växande befolkningen. Kvaliteten på dricksvattnet är beroende av

att dricksvattentäkterna skyddas från bland annat föroreningar och näringsäm- nen. I förslaget till ny översiktsplan upp- rätthåller kommunen befintliga vatten- skyddsområden och utöver dessa pekas två ytterligare områden ut som skydds- värda grundvattentillgångar. Inom vatten- skyddsområdena gäller skyddsföreskrifter och därigenom restriktioner i till exempel markanvändning som syftar till att skydda

dricksvattentäkterna. Stora delar av förtät- ningsområdena i kommunens norra stadsdelar ligger inom vattenskyddsområde för Östra Mälaren och Bornsjön. På sikt vill kommunen avveckla Fittja värmeverk för utveckling av bostäder. Detta medför att värmeverket som riskkälla försvinner vilket är positivt med avseende på Mälaren som dricksvattentäkt. Vid nybyggnation

och förtätning i dessa delar kommer det (Riksten och Pålamalm) och Hanve- att ställas hårda krav på exempelvis hur denmossen (enbart masshantering) samt bebyggelsen uppförs, vilket byggnads- att avveckla övriga grustäkter. Att mini- material som används samt hur det vatten mera antalet grustäkter bedöms som posi- som uppstår inom dessa delar omhänder- tivt för berörda vattentäkter då dessa kan tas för att undvika belastning på Mälaren bibehållas till vattenförsörjning och ris- och Bornsjön. Detta ligger i linje med kerna att dessa påverkas negativt av på- kommunens dagvattenstrategi och arbetet gående verksamheter minskar. Samtidigt med att anlägga dagvattendammar och ligger verksamheten i Pålamalm och Riks- våtmarker. Vid vidare planering av dessa ten i Tullingestråket och den grundvatten- områden kommer dagvattenhanteringen bildning som sker är av mycket stor bety- särskilt studeras. Även nybyggnation och delse för två större grundvattentäkter förtätning i Tullinge och Tumba berör (Tullinge och Haninge). Om till exempel vattenskyddsområden där krav på bygg- en olycka eller ett utsläpp skulle ske inom nadsmaterial, noggrann dagvattenhante- detta område kan vattenkvaliteten påver- ring med mera kommer att ställas. kas vilket skulle kunna medföra stora kon- En ny förbifart vid Tullinge planeras ge- sekvenser för vattenförsörjningen. nom Tullinge vattenskyddsområde. Dock Kommunen har dock som avsikt att utöka flyttas vägens läge längre bort från brunn- skyddet på platsen för att enklare kunna sintaget till vattenskyddsområdet. Dagvat- påverka hur masshanteringen sker, detta ten från vägar innehåller både gödande med syfte att skydda grundvatten- och försurande ämnen. Även slitage av förekomsterna. Kommunen anger till ex- däck och vägbanor samt spridning av väg- empel i förslaget till översiktsplan att salt och metaller är stora föroreningskäll- masshanteringen ska ske på vattnets vill- or. Vid planering av trafikleden bör dag- kor. Detta bedöms medföra goda möjlig- vattenhanteringen från vägen utföras så att heter att skydda grundvattentillgången vattnet renas innan det når recipient och men behöver säkerställas i efterföljande ner till grundvattenmagasinet. Detta ligger arbete. Kommunen nämner också att de i linje med vad förslaget till ny översikts- kommer att behöva initiera en fördjupad plan anger. Att vägens läge hamnar längre planering av hanteringen av kommunens bort från brunnsintaget bedöms som posi- grustäkter kopplade till kommunens tivt. skyddsvärda vattenskyddsområden. De stora grustillgångarna som finns inom Se figur 6 för karta över platser för mass- kommunen har inneburit att Botkyrka har hantering och täkter i Botkyrka kommun. försett stora delar av stockholmsregionen med naturgrus och annan masshantering som återvinning av berg- och schaktmas- sor. Denna verksamhet skadar åsarna och leder till att åsarna inte kan rena och kvar- hålla vattnet längre. Dessutom kan tung trafik till och från verksamhetsområdena medföra spill och utsläpp som riskerar att påverka grundvattnet. Kommunens avsikt är att minimera antalet grustäkter och annan masshantering i kommunen. Målet är att koncentrera grustäktsverksamhet och masshantering till Pålamalmsområdet

Figur 6. Befintliga täkter för avverkning, platser för masshantering och täkt samt riskklassade förorenade områden och farlig verksamhet.

Iterio AB 26 (76)

En växande befolkning, nybyggnation och utan har egna enskilda lösningar av skif- förtätning medför generellt ökad trafik tande kvalitet. Omvandling sker också av och en ökad andel hårdgjorda ytor vilket hus från fritidsboende till permanentbo- också ställer krav på bättre hantering och ende. I takt med att fler personer bosätter rening av dagvatten. Ökad andel hård- sig i fritidshusområden utmed exempelvis gjorda ytor kan minska möjligheten till kusten ökar vattenförbrukningen och ut- upptag av dagvatten i växtlighet vilket i sin släppen från hushållens avlopp vilket kan tur kan medföra att dagvattnet medför påverka vattenkvaliteten i recipienterna. större belastning på sjöar och vattendrag. Vid permanent boende ökar belastningen Detta kan framförallt ske om inte dagvat- på avloppsanläggningar som är byggda för tenhanteringen studeras i samband med fritidshusboende vilket leder till att an- förtätning och nybyggnation. Dagvatten- läggningarna fungerar dåligt och att ut- frågan studeras idag i dessa sammanhang släppen av till exempel näringsämnen som och avsikten är densamma i förslaget till fosfor och kväve ökar vilket medför över- ny översiktsplan. gödning som redan idag är ett problem i I områden med en stor andel hårdgjorda många sjöar och vattendrag. Kommunen ytor kan stora mängder vatten skickas allt vill ansluta Kagghamra, Sibble och delar för snabbt till VA-nät och recipienter vil- av Eldtomta (delar av Grödingelandet) till ket kan innebära problem. Dagvatten kan kommunala ledningar för vatten och av- till exempel tränga in i ledningsnätet för lopp och de har för avsikt att vara restrik- spillvatten vilket gör att ledningar och tiva till nya permanenta bostäder och nya avloppspumpstationer blir överbelastade fritidshus i områden med risk för vatten- och att orenat avloppsvatten bräddar till brist. Utöver detta kommer kommunen omgivningen. Med anledning av detta är att ställa krav på godkända vatten- och det viktigt att ledningsnät för dagvatten avloppslösningar vid bygglovsförfrågning- dimensioneras och utformas så att de kla- ar om tillbyggnader. Genom dessa åtgär- rar kraftigare nederbörd i framtiden, vilket der bedöms utsläpp till sjöar, vattendrag också är en riktlinje i kommunens dagvat- och hav kunna minska. tenstrategi. För att klara av ökade mängder För att inte äventyra kommunens dricks- nederbörd i framtiden kan det finnas ett vattenförsörjning eller försvåra möjlighet- behov av att avsätta markreserver för för- en att uppnå fastlagda miljökvalitetsnor- dröjning av dagvatten. Vid förtätning är mer för vatten är det av högsta vikt att det viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka översiktsplanens intentioner säkerställs i platser som är strategiskt viktiga att spara efterföljande arbete. Detta gäller till ex- och utveckla utifrån omhändertagande av empel hur bebyggelse utformas vid förtät- dagvatten och att säkerställa att dagvatten- ning inom vattenskyddsområden och hur systemen inte är underdimensionerade. I dagvattnet hanteras i områden med till- förslaget till ny översiktsplan avser kom- kommande nybebyggelse och förtätning. munen att arbeta med gröna tak, mycket Påverkan på vattenmiljöernas växlighet och grönska, genomsläppliga ekosystemtjänster markytor och andra lösningar i gestalt- ningen vilket innebär att negativa effekter Fortsatt täktverksamhet kan leda till ökad av förtätning och ett framtida klimat kan risk för negativ påverkan på både kvalitet minska. och kvantitet av yt- och grundvatten och därmed negativ påverkan på försörjande I de södra delarna av kommunen, fram- och reglerande ekosystemtjänster (exem- förallt på Grödingelandet, är många bo- pelvis färskvatten och vattenrening). Vid ende och verksamheter inte anslutna till avslutade grustäktsområden, där bebyg- det kommunala vatten- och avloppsnätet

gelse planeras, kan negativ påverkan på Konsekvenser Scenario LågLåg vattenresurserna uppkomma. Det finns här en konflikt mellan områdenas lämp- Scenariot bedöms medföra att utbyggnad lighet för bebyggelse och bevarandet av av bostäder, verksamheter och infrastruk- grundvattentäkter. Det utökade vatten- tur minskar i jämförelse med målbild skyddet som föreslås i översiktsplanen 2040. Detta medför lägre exploatering innebär att kommunen kan ha större möj- inom vattenskyddsområden samt att ande- lighet att påverka hur verksamheterna len hårdgjorda ytor inte fortsätter att öka sköts. Dessa val av strategier är betydelse- på samma sätt som i förslaget till ny över- fulla för den framtida samhällsekonomin siktsplan. En mindre mängd dagvatten kan då den försörjande ekosystemtjänsten medföra att även belastningen på sjöar färskvatten är betydelsefull att värna för och vattendrag blir mindre jämfört med framtiden. För god vattenkvalitet och målbild 2040. resilienta vattensystem är det betydelsefullt En negativ trend kan betyda lägre prioritet att värna om de reglerande ekosystem- på att bygga ut de kommunala vatten- och tjänsterna vattenrening och vattenregle- avloppsystemen ute på landsbygden, till ring. Ett upprätthållande av dessa tjänster exempel på Grödingelandet. I dessa om- är även betydelsefullt för biologisk mång- råden bedöms det därför huvudsakligen fald (stödjande ekosystemtjänster). vara enskilda vatten- och avloppslösningar som fortsätter att dominera vilket kan medföra större utsläpp och belastning, i jämförelse med målbild 2040, av förore- ningar och näringsämnen till sjöar, vattendrag och hav vilket bedöms som negativt för vattenmiljön. Utöver detta kan också satsningen på dagvattendammar och våt- marker bli mindre prioriterad i kommunen vilket bedöms som negativt med avseende på vattenmiljön.

5.2 Naturmiljöer samt växt- och djurliv

Nuläge Botkyrkas naturmiljöer karaktäriseras av Spridningssamband /biologisk mångfald ett varierande skogslandskap och ett öp- Botkyrka har stora sammanhängande pet kulturlandskap. Landskapstypen, som natur- och kulturmiljöer. Två av stock- karaktäriserar Botkyrka och hela Mälar- holmsregionens tio gröna kilar sträcker regionen brukar kallas sprickdalslandskap. sig igenom Botkyrka – Bornsjökilen i Många av dalarna på fastlandet är sjöar norr och Hanvedenkilen i sydost. Befint- som bildades vid senaste istiden. I Bot- liga vägar och tätbebyggda områden utgör kyrka finns ca 30 sjöar – vissa med värde- barriärer mellan de större grönområdena fullt växt- och djurliv. Uppsalaåsen, en (se figur 7). Dessa barriärer har bidragit rullstensås, sträcker sig igenom Botkyrka till ett fragmenterat landskap vilket på- kommun. Åsen är uppdelad i ett Upp- verkar spridningsvägar för växter och salastråk och ett Tullingestråk. djur. Typiska geologiska landformer som bil- Botkyrkas skogar domineras av barrskog. dats i samband med grusåsarna är strand- Dock återfinns, främst vid stränder och vallar och klapperstensfält samt dödis- vid våtmarker, löv- och blandskog. Dessa gropar som idag ofta är vattenfyllda sjöar miljöer är mycket artrika. Vid kalkhaltig (Bysjön och Brudträsket). Stora intrång berggrund återfinns mindre områden har gjorts i grusåsarna i form av täkter med ädellövträd (Naturvårdsprogram, och tippar. I Botkyrka finns många bäck- Botkyrka kommun, 2010). raviner med rikt växt- och djurliv.

Brinkbäckravinen vid Tegevreten Foto: Sten Modén

Iterio AB 29 (76)

Figur 7. Kartan visar kommunens gröna kilar och svaga respektive starka gröna samband.

Utdikning, uppodling och plantering av rerna på vissa ställen fragmenterats. Dock granskog har bidragit till minskade arealer har boende i Botkyrka kommun god till- av löv- och blandskogar. I vissa delar av gång till närnatur. kommunen har det pågått en förhållande- Ekosystemtjänster i naturområden vis stor skogsavverkning som har påver- kat den biologiska mångfalden negativt. Naturmiljöerna i Botkyrka levererar eko- systemtjänster som är betydelsefulla för Skyddade områden människan i både ett lokalt och regionalt I Botkyrka finns tolv naturreservat som perspektiv. För att ekosystemtjänster ska utgör cirka 10 procent av kommunens vidmakthållas krävs det välfungerande yta. Dessa är Bornsjön, Brinkbäcken, motståndskraftiga (resilienta) ekosystem. Ekholmen, Ensta Ö, Hörningsnäs, Lida, De stora sammanhängande grönområ- Pålamalm, Stora Träsket, Vinterskogen, dena tillsammans med parker och grön- Åvinge, Östra Bröta och Svarkällsskogen. strukturer i tätbebyggda områden ger De restriktioner som gäller i respektive bland annat ett flertal reglerande- och reservat regleras enligt 7 kap. 4-8 § miljö- stödjande ekosystemtjänster som är vär- balken. I kommunen finns även fem Na- defulla för befolkningen i och omkring tura 2000-områden. Natura 2000- Botkyrka. Skogsekosystem renar luft ge- områden har tillkommit med stöd av nom att föroreningar fastnar på trädkro- EG:s art- och habitatdirektiv. Natura norna, de reglerar klimatet (lokalt och 2000-områden är skyddade i 7 kap. 27 § regionalt), ger skugga och skydd mot vind miljöbalken. I Botkyrka återfinns även och fungerar som kolsänkor. Särskilt dålig skyddad natur i form av biotopskydds- luftkvalitet återfinns i kommunens norra område och naturminne. Biotopskydds- delar (vid E4 och Hågelbyleden), se kapi- område är en typ av naturskydd som av- tel 5.6 för mer information om luftkvali- ser mindre områden som utgör viktiga tet. Sammanhängande grönområden, habitat för skyddsvärda växt- och djurar- som kilarna Bornsjökilen, Hanvedenkilen ter. Naturminnen är en skyddsform som och kommunens kulturlandskap, utgör avser skydd av särpräglat naturföremål. viktiga områden för stödjande ekosystem- Biotopskyddsområden och naturminnen tjänster, det vill säga ekosystemtjänster regleras även de av 7 kap. i Miljöbalken. som utgör grunden för de andra eko- Två riksintressen för naturvård finns i systemtjänsterna. De skapar förutsätt- kommunen – Kagghamraån och Born- ningar för habitat för arter och för biolo- sjön. Se figur 8 för karta över skyddade gisk mångfald på olika skalor (bland an- områden i Botkyrka. Stränderna längs nat genetisk diversitet). Dock har mindre Botkyrkas vattendrag är artrika miljöer lokala ingrepp bidragit till uppdelningen som omfattas av strandskyddet som syf- av kilarna med negativ påverkan på de tar till trygga tillgången till strandområden stödjande ekosystemtjänsterna (biologisk och att bevara goda livsvillkor för djur- mångfald på lokal och regional skala). och växtliv på land och i vatten. Särskilt smalt samband påträffas där Bornsjökilen löper mellan de tätbebyggda Närnatur områdena i norra Botkyrka Parker och grönstrukturer i tätbebyggda områden är viktiga för människan och som spridningssamband för växt- och djurarter mellan de större grönområdena i ytterkanten av bebyggelseområdet. Som ett resultat av exploateringen i kommunens norra delar har spridningskorrido-

Figur 8. Skyddade områden i Botkyrka (Karta, Botkyrka kommun, 2013).

Konsekvenser Målbild 2040 utsättas för slitage, med negativ påverkan på biologisk mångfald som följd. Sammanfattning Förtätning kan innebära att parker och Förslaget till översiktsplan innebär negativa grönstrukturer i tätbebyggda områden konsekvenser för Botkyrkas naturmiljöer då ianspråktas vilket kan leda till att viktiga kilarna fragmenteras ytterligare, bebyggelseut- lokala habitat försvinner och ytterligare veckling sker i riksintresse för naturvård samt bidra till ökad fragmentering av sprid- att lokalt viktiga habitat riskerar att påverkas ningskorridorer för växt-och djurarter. negativt av ökat slitage och exploatering. Sam- tidigt innebär förtätning att de större samman- Konsekvensernas betydelse beror omsi- hängande grönområdena till största delen kan der på hur och om man väljer att bevara, sparas, vilket är positivt. stärka och anlägga parker och grönstruk- turer i detaljplanearbetet samt hur man väljer att bevara befintliga spridningskor- Förslaget till översiktsplan syftar till att ridorer mellan de större grönområdena. stärka de gröna områdenas värden genom Förtätning av bebyggelseområden vid att upprätthålla gröna samband och där- Tumba och Vårsta sker i anslutning till med skapa en sammanhängande grön- naturreservat. Den nya dragningen av struktur. Förslaget innebär vidare att Hågelbyleden innebär intrång i naturland- tyngdpunkterna Norsborg, Hallunda, skapet vilket kan leda till en negativ på- Fittja, Eriksberg, Tullinge, Tumba och verkan på natur- och åkermark vid Bot- Vårsta ska växa genom förtätning där det kyrka kyrka. Det är även på dessa platser är lämpligt. Detta innebär att målbild viktigt att den framtida planeringen tar 2040 hushåller med oexploaterad mark hänsyn till dessa värden så att inte nega- vilket innebär att de större sammanhäng- tiva konsekvenser för natur- och kultur- ande grönområdena till stor del kan beva- miljöer uppkommer. ras. Dock innebär en förändrad markan- vändning att vissa grönytor tas i anspråk för bebyggelse. Bornsjökilen som sträcker sig igenom norra Botkyrka riskerar att fragmenteras ytterligare då bebyggelseutveckling sker i Hågelby, Alby, Eriksberg och norra Tumba (där ett svagt samband påträffas idag). De gröna sambanden i nord-sydlig riktning förväntas även det smalna av genom att en ny väg- och spår- vägsdragning föreslås. Kagghamraån. Foto: Sten Modén Det finns risk att viktiga samband i grön- I målbild 2040 planeras för stråk av bo- strukturen försvinner vilket kan leda till städer på landsbygden – i Grödinge. negativa konsekvenser för biologisk Denna bebyggelse innebär intrång i ett mångfald då livsvillkor för olika arter kan riksintresse för naturvården, Kagghamra- hotas. Lokala ingrepp i kilarna kan leda ån, som är ett i Stockholms län unikt me- till effekter och konsekvenser i ett region- andersystem med unik geologi och rik alt perspektiv. Den ökande befolkningen, flora och fauna. Ån är bland annat ett tillsammans med att tillgängligheten till betydelsefullt reproduktionsområde för grönområden ökar leder till ökat befolk- en ursprunglig stam av havsöring samt ningstryck i vissa naturmiljöer vilket kan innehar även ett flertal rödlistade arter, innebära att känsliga miljöer riskerar att bland annat snäckan Valvata macrostoma

(Naturvårdsprogram, Botkyrka kommun, stödjande ekosystemtjänsterna (biologisk 2010). mångfald) genom försvagning av sprid- Det finns viss risk att viktiga naturvärden ningsvägar samt fragmentering av grön- påverkas negativt som ett resultat av den områden. Biologisk mångfald är viktig för bebyggelsen inom riksintresset. Vid ex- resilienta system. Minskad resiliens kan ploatering i riksintresset Kagghamraån är innebära att kommunens motståndskraft det särskilt viktigt att den framtida explo- mot exempelvis klimatförändringar mins- ateringen tar de skyddande områdena och kar. I ett längre perspektiv kan en påver- dess värden i beaktning. Senare planering kan på dessa ekosystemtjänster leda till får alltså pröva huruvida detta kan ge- mer direkta sociala och ekonomiska ef- nomföras mot det överordnande riksin- fekter och konsekvenser som följd. tresset. Konsekvenser Scenario LågLåg Områden längs med stränderna är artrika Scenario LågLåg förväntas inte leda till miljöer där strandskyddet är viktigt att någon större negativ påverkan på natur- värna. I förslaget till översiktsplan belyses miljöer, då utvecklingen i detta alternativ att strändernas tillgänglighet ska öka sam- till stor del endast sker genom att ett fåtal tidigt som dess värden ska säkras. Målbild nya bostadsområden etableras. Detta 2040 innehåller ett antal områden där innebär att kommunens naturmiljöer till medeltät- till gles bebyggelse planeras i stor del kan bevaras och utvecklas i likhet strandnära lägen. Exempelvis planeras för med nuläget. Dock finns risk att naturen sjönära stadsdel vid Slagsta Strand och miljöer tas i anspråk, även i detta alterna- bebyggelseområde vid Tullingesjön tiv. Det finns en viss risk att naturområ- (Hamringes gamla industriområde). Vid den utan lagskydd exploateras då utveckl- exploatering i strandnära lägen finns risk ing och skötsel av naturmiljöer inte prio- för negativ påverkan på naturvärden. Här riteras som ett resultat av eftersatt eko- är det viktigt att hänsyn tas till naturvär- nomisk utveckling. Om dessa tas i an- den, tillgänglighet och strandskydd. språk för bostadsbebyggelse kan negativa Påverkan på ekosystemtjänster konsekvenser för arters habitat och spridningsmöjligheter uppstå. Lokali- Bebyggelseutveckling kan leda till en på- sering, utformning och omfattning av verkan på viktiga ekosystemtjänster som tillkommande bebyggelse inom detta al- levereras från kommunens naturmiljöer. ternativ styr konsekvensernas betydelse. I De reglerande ekosystemtjänsterna, som scenario LågLåg sker endast viss nybygg- exempelvis luftrening och lokal klimatre- nation på Grödingelandet vilket innebär glering (skugga och temperaturreglering) att landsbygdskaraktären i stora drag be- kan komma att minska, då naturmark varas i likhet med nuläget. Den negativa exploateras. Detta blir tydligast i och om- påverkan på naturmiljöer bedöms dock kring förtätade områden där luftkvaliteten som mindre i scenario LågLåg än i mål- är sämre och där den ökande förtätningen bilden. förväntas leda till mindre andel grön- strukturer i tätbebyggda områden som renar luften och bidrar till tillfredställande lokalklimat.

En bebyggelseutveckling i Botkyrka kommun kan tillsammans med exploatering i omkringliggande kommuner leda till ökad fragmentering av större natur- områden. Detta kan främst påverka de

5.3 Kulturmiljöer − Grödinge centralbygd (tre delom- råden) Nuläge − Tumba pappersbruk Botkyrka har varit befolkat i över 8000 år. − Bornsjön (delvis) De första människor som kom till kommunen var jägare och fiskare. Under I översiktsplanen anges att riksintressenas bronsåldern, för 3000 år sedan, började kärnområden, gröna kulturmiljöer (kul- naturen formas genom jordbruk och bo- turmiljöer med naturvärden) samt forn- skapsskötsel. Det var början till dagens lämningar, byggnadsminnen (Tumba kulturlandskap. Under järnåldern togs nya bruk) och olika religiösa byggnader är marker i besittning för lantbruket och de särskilt betydelsefulla. En hänvisning flesta av dagens gårdar i kommunen finns också till kommunens kulturmiljö- fanns etablerade redan under vikingati- program (antogs i maj 2014) där miljöer den, för cirka 1000 år sedan. I kommu- som är särskilt betydelsefulla har pekats nen har det funnits både stora gårdar ut. Programmet tydliggör miljöernas kul- tillhörande rika adelsmän och flera självä- turhistoriska karaktärsdrag och anger gande bönder. Under 1700- och 1800- riktlinjer för framtida plan- och bygg- talet utvecklades industrierna i Botkyrka lovshantering. Urvalet av områden är med tegelbruk vid Mälaren, sedelpappers- tydliga informationsbärare av viktiga pe- tillverkning vid Tumba bruk och separa- rioder i kommunens historiska utveckl- tor (senare Alfa Laval) med jordbruks- ing. produkter. I orter som Tullinge och Tumba växte stationssamhällen upp kring Kustområdet i kommunens södra del är, järnvägen med tillhörande stationer i mit- enligt 4 kap miljöbalken, av riksintresse ten av 1800-talet. I början av 1900-talet med hänsyn till de natur- och kulturvär- byggde Stockholms stad Norsborgs vat- den som finns i områdena. Här får explo- tenverk i anslutning till Mälaren för att ateringsföretag och andra ingrepp i miljön säkra stadens dricksvattenförsörjning. komma till stånd endast om det inte mö- Under 1970-talet byggdes flera nya bo- ter något hinder och det kan ske på ett stadsområden upp och på några få år sätt som inte påtagligt skadar områdenas skapades bostäder för 45 000 personer. natur- och kulturvärden. Trakten förändrades därmed från lands- Ekosystemtjänster av betydelse för kul- bygd till förort. turmiljöer I och med Botkyrka kommuns långa Viktiga ekosystemtjänster som är betydel- historia har kommunen rika och mång- sefulla för kommunens kulturmiljöer är skiftande kulturmiljöer med allt från häll- bland annat kulturella, försörjande och ristningar till moskéer och kyrkor. Det stödjande ekosystemtjänster. finns även många fornlämningar i kom- I Botkyrka återfinns jord- och skogsbruk, munen som visar att kommunen var rela- främst i södra delen av Botkyrka kom- tivt tätbefolkad redan under förhistorisk mun. Denna mark är viktig för försör- tid. jande ekosystemtjänster som livsmedel, I kommunen finns fem riksintresseområ- produktionsgrödor och virke. Dock har den för kulturmiljövård (se figur 9): en ökning av dessa ekosystemtjänster lett till en minskning av andra. Mekanisering Mörkö (delvis, södra spetsen på − av jord- och skogsbruk har lett till homo- Näslandet) geniserade miljöer med negativa följder − Branddalssund (delvis, området på andra ekosystemtjänster (exempelvis kring Näs by) biologisk mångfald).

Jordbruket bidrar även med utsläpp av näringsämnen med negativa följder för exempelvis kommunens vattensystem. Ett diversifierat odlingslandskap är dock betydelsefullt för biologisk mångfald. Odlingslandskapet i kommunen är även viktigt för bland annat dess kulturhistoriska värden, estetik och landskapsbild. (kulturella ekosystemtjänster).

Figur 9. Områden av riksintresse för kulturmiljövården inom Botkyrka kommun.

Konsekvenser Målbild 2040 landsbygden som i staden, och fungera som underlag inför vidare planering och Sammanfattning nybyggnation. Ett gediget underlag om kommunens kulturmiljöer kan också Förslaget till ny översiktsplan bedöms kunna stärka skyddet av kommunens kulturvär- medföra negativa konsekvenser för kulturmiljön den. i och med att ny bebyggelse och infrastruktur planeras i anslutning till eller inom riksintresse- Ett antal utpekade förändringsområden områden för kulturmiljön. Hur stora konsekven- är belägna i anslutning till eller inom ett serna blir beror på hur ny bebyggelse och infra- område som är av riksintresse för kul- struktur utformas och placeras i förhållande till turmiljövården. Ett av dessa riksintresse- berörda kulturmiljöer och dess värden. Detta kommer enligt förslaget att studeras vidare från områden är Bornsjön som utgörs av ett fall till fall i efterföljande planarbete. Samtidigt herrgårdslandskap ut med Mälaren och innebär förtätning att områden med kulturhi- sjön Aspen och som bland annat präglas storiska värden till största delen kan sparas, av ett sedan bronsåldern utvecklat jord- vilket är positivt. Även att tillgängliggöra kom- bruk, kommunikationerna på vatten och munens kulturmiljöer samt att upprusta miljon- land samt stora herrgårdsanläggningar. programsområdena bedöms som positivt ur kulturmiljösynpunkt. Inom och i anslutning till riksintresseom- rådet har kommunen för avsikt att bland Genom att förtätning och nybyggnation annat utveckla Slagsta med gles stadsbygd av bostadsbebyggelse och arbetsplatser samt att utveckla området vid Hallunda sker i redan bebyggda områden och ge- gård för bostäder. Även i området kring nom målsättningen att inte ta nya större Botkyrka kyrka planeras gles stadsbygd. områden, som till exempel jordbruks- Inom riksintresseområdet och i närområ- mark, i anspråk kan viktiga kulturmiljöer det finns redan idag moderna inslag som och kulturhistoriska samband på lands- till exempel Fittja värmeverk och E4:an, bygden bibehållas. Att bevara jordbruks- men ytterligare utveckling av dessa områ- och betesmark medför att landskapsrum den kan medföra att kulturhistoriska kan hållas öppna med kvarvarande vyer samband bryts och att de kulturhistoriska vilka ofta är viktiga värden inom kultur- värdena i området blir svårare att urskilja. miljöer. I ren stadsmiljö är kulturmiljö Områdena är dessutom mycket fornläm- mer föränderlig vilket innebär att ny- ningsrika vilket innebär att nybyggnation i byggnation inom redan bebyggda miljöer dessa områden kan medföra fysisk påver- ofta innebär ett tillskott i stadsmiljön och kan på fornlämningar. Fornlämningar, bidrar till en ytterligare årsring i stadsmil- byggnadsminnen och kyrkor byggda före jöns historia. I linje med att stadsmiljön 1940 skyddas av Lag (1988:50) om kul- är föränderlig kan alla årsringar i en turminnen med mera1 och vid ingrepp i stadsmiljö betraktas som ett kulturarv, till till exempel en fornlämning krävs till- exempel kan miljonprogramsområdena i stånd från länsstyrelsen. Vid planering av kommunens norra stadsdelar ses som ett dessa områden bör därmed hänsyn tas till kulturarv från just sin tid och en viktig del de kulturhistoriska värdena. Ett ytterli- av det moderna samhällets kulturarv. gare utvecklingsområde inom Bornsjöns Genom att rusta upp miljonprogramsom- riksintresse är området vid Hågelby där rådena kan dessa områden bli attraktiva det planeras för en familjepark med bland och bebyggelse från olika tidsepoker tyd- annat stugbyar och camping. ligt framstå även i framtiden. Genom att kommunen arbetar fram ett nytt kulturmiljöprogram kan kulturmil- 1 jöer utvecklas och bevaras, likväl på Ny lag träder i kraft 1 januari 2014. Kulturmiljölag (1988:50)

Iterio AB 37 (76)

I detta område riskerar upplevelsen av bostäder. Bland annat vill kommunen se kulturmiljön påverkas när det öppna stor- en utveckling av landsbygden med små skaliga jordbruks- och säterilandskapet grupper av nya bostäder samlade i stråk ersätts med stugor och camping. En de- längs med väg 225 mellan Vårsta och taljplan med tillhörande MKB har upprät- Tegelvreten och längs med väg 259 till tats där det bedöms att utbyggnaden Eldtomta. Kommunen har också för medför en negativ påverkan på riksin- avsikt att utveckla och omvandla befint- tresse för kulturmiljövården (MKB för liga fritidshusområden i Grödingetrakten Hågelby familjepark, 2010). med till exempel större byggrätter och I Tumba planeras kollektivtrafiknära bo- avstyckningar. Dessa områden är belägna ende i Lilltumba och ett ianspråktagande inom riksintresseområdet Grödinge som av jordbruksmark. Detta område ligger i utgörs av en centralbygd med förhistorisk närheten av riksintresseområdet Tumba bruknings- och bosättningskontinuitet pappersbruk som speglar en industri- och med mindre herrgårdar och stor forn- bruksmiljö sedan 1700-talet. Tumba bruk lämningsrikedom. Även dessa planer kan är också byggnadsminne med ett skydds- påverka kulturmiljöns värden genom att område som sträcker sig upp till Lill- landskapsrummen förlorar sin stor- tumba. och/eller småskalighet och att kulturhistoriska samband försvinner. Hur ny bebyggelse kan planeras i området utan att påverka riksintresseområdet I och med att Grödinge är av riksintresse och/eller byggnadsminnet kommer att kommer kommunen från fall till fall att behöva beaktas i efterföljande planarbete, pröva lämpligheten i relation till de re- vilket även uttrycks i förslaget till ny striktioner som finns och att ny bebyggel- översiktsplan ses läge och placering behöver harmoni- era med kulturmiljön och landskapets På landsbygden, framförallt i Grödinge, karaktär. har kommunen markerat att de vill ge utrymme för mindre grupper med nya

Tumba bruk – riksintresse för kulturmiljövården samt byggnadsminne (Stockholm Läns Museum, 2013).

Kommunen slår själva fast att alla utpe- tjänster, som kulturella och stödjande kade lägen inte är lämpliga för nya bostä- värnas. der. Traditionella byggnadslägen i bryn, intill vägar eller i kanten till det öppna Konsekvenser Scenario LågLåg landskapet ska eftersträvas vilket kan Scenariot bedöms medföra att mindre ny medföra att karaktärsdragen och läsbar- bebyggelse sker i anslutning och/eller heten i kulturlandskapet bevaras vilket är inom riksintresseområden för kulturmil- positivt för kulturmiljön. jön eller i andra miljöer som har kulturhi- Utveckling av infrastruktur, som utbyggd storiska värden i jämförelse med målbild kollektivtrafik och nya vägförbindelser 2040. Scenariot bedöms därmed som mer riskerar att dela upp större områden med fördelaktigt för kommunens kulturmiljöer kulturhistoriska värden, bilda barriärer vars värden kan bibehållas, kulturhisto- och försvåra förståelsen av ett kulturhi- riska samband hållas intakta, förståelsen storiskt landskap, särskilt i storskaliga av det kulturhistoriska landskapet bibe- landskap. Detta berör särskilt den idé till hållas och att de kulturhistoriska värdena spårväg Botkyrka som finns inplanerad fortfarande går att urskilja i landskapet. mellan till exempel Tumba och Eriksberg På Grödingelandet finns inte ekonomiska och som berör Bornsjöns riksintresseom- resurser för ökad VA-utbyggnad och råde. service varför endast enstaka nybyggnat- Berörd infrastruktur bör därför planeras ioner tillkommer i denna del av kommu- utifrån att göra minsta intrång och påver- nen. Även detta bedöms som mer fördel- kan på befintliga områden med kulturhi- aktigt för områdets kulturmiljövärden storiska värden. jämfört med målbild 2040. I förslaget till översiktsplan lyfter kom- I scenariot LågLåg bedöms någon upp- munen fram att kulturmiljöerna ska till- rustning av miljonprogramsområdena i gängliggöras så att dessa kan användas kommunens norra stadsdelar inte komma mer och av fler. Detta bedöms vara posi- till stånd. Detta kan leda till att områdena tivt då kommunens invånare samt besö- förfaller och förlorar sina värden som det kare i kommunen kan få ökad möjlighet kulturarv som de utgör från just sin tid. till förståelse för kommunens historia och Scenariot bedöms heller inte medföra att dess kulturvärden. kommunen satsar på att tillgängliggöra kommunens kulturmiljöer vilket därmed Påverkan på betydelsefulla ekosystem- inte bidrar till att dessa kan användas mer tjänster frekvent och av fler människor. Detta Förslag till översiktsplan innebär att den bedöms medföra negativa konsekvenser i största delen av kommunens försörjande jämförelse med målbild 2040 i och med ekosystemtjänster värnas om. På ett par att möjligheten till förståelse för kommu- platser där jordbruksmark finns, planeras nens historia och dess kulturvärden dock bebyggelse. Dessa områden ligger minskar för kommunens invånare samt vid Botkyrka kyrka, vid Hågelby och Lill- för besökare i kommunen. tumba. I ett långsiktigt perspektiv be- döms lokal livsmedelsförsörjning bli än mer betydelsefullt, eftersom det globala behovet av produktiva marker förväntas öka. Det är därför viktigt att värna om en hållbart bevarande av diversifierade jord- bruksmarker där även andra ekosystem-

5.4 Rekreation områdets storlek och karaktär. Alla de skogar som omnämns i rapporten Rekre- Nuläge ationsskogar i Botkyrka kommun I Botkyrka kommun finns större mark- (Dahleman, 2009) har höga sociala vär- och vattenområden som är betydelsefulla den. för rekreation och aktivt friluftsliv. De områden som uppvisar högst värde Denna naturmark nyttjas av såväl botkyr- för rekreation är bland annat iordning- kabor som andra besökare. Landskapet i gjorda större friluftsområden som Hå- Botkyrka är varierat och generellt har gelby, Vinterskogen och Lida friluftsom- kommuninvånarna god tillgång till rekre- råde samt strandpromenad längs med ation- och friluftsområden. Närheten till Mälarens strand, ett sammanhängande tätortsnära grönområden är av stor bety- grönområde vid sjön Aspen norr om delse för människors välbefinnande. De Tumba samt ett grönområde som sträck- gröna kilarna utgör sammanhängande er sig söder om Alby och Ablysjön mot grönområden, viktiga för rekreation och Tullinge. Området Ågesta-Lida-Riksten friluftsliv. utgör ett riksintresse för rörligt friluftsliv. Parker och grönstrukturer i tätbebyggda Området sträcker sig över tre kommuner, områden är viktiga för vardagsrekreation, Botkyrka, Haninge och Huddinge. promenader, lek, och estetisk uppskattning och trivsel. Dessa är särskilt betydelsefulla då de utgör viktiga rekreationsvär- den i vardagen. De är även särskilt viktiga för grupper av människor som inte har möjlighet eller vilja att ta sig till de större naturområdena (exempelvis barn, äldre och funktionshindrade). De uppodlade sprickdalarna i söder med omgivande berg, isälvsavlagringar och skogar är viktiga inslag för landskapsbil- Fittja med Albysjön i förgrunden. Foto: Sten Modén den i denna del av kommunen. Mälaren, Ekosystemtjänster av betydelse för re- Bornsjön, Aspen, Tullinge- och Albysjön kreation är vackra områden som ger en känsla av frihet och rymd och nyttjas för olika re- De större sammanhängande grönområ- kreativa ändamål (Sociala värden i Bot- dena i Botkyrka är betydelsefulla för de kyrkas tätortsnära grönområden, 2002). kulturella ekosystemtjänster som områdena Tysta områden är viktiga att värna om i levererar i form av rekreation, friluftsliv, en storstadsregion. I Botkyrka återfinns lärande (utomhusklassrum), kulturhistoria denna typ av område främst i kommu- och tysta områden. Grödingelandet är ett nens sydvästra del. Se figur 10 för tysta kulturlandskap som genom sitt öppna områden (i bullerutredningen över tysta landskap bidrar till estetisk uppskattning. områden har dock inte bullerkällor utan- Park-och naturområden inom tätorten för kommunens gränser eller båttrafik erbjuder kulturella tjänster i form av lek- inom kommunen tagits med i beräkning- miljöer, större parker, gångstigar med arna). mera. Även vattenmiljöerna i kommunen Huruvida ett område är betydelsefullt ur levererar kulturella ekosystemtjänster, rekreationssynpunkt beror på ett flertal som fritidsfiske, båtliv, bad och prome- olika faktorer som tillgänglighet men även nader längs med sjöar och vattendrag.

Figur 10. Grönområdens sociala funktion i Botkyrka kommun.

Kommunens vatten- och grönområden områden. Samtidigt skapar nya bebyggel- ger därmed ett flertal tjänster till männi- seområden, väg och järnvägar barriärer skan och är betydelsefulla ur ett folkhäl- som kan minska tillgängligheten till dessa soperspektiv, för kommunens attraktivi- områden för vissa människor, särskilt för tet och i ett längre perspektiv även eko- boende i stadsdelskärnorna. Upplevelse- nomi. värden i större delar av kommunen för- väntas dock att bibehållas då förtätning Konsekvenser Målbild 2040 sker. Sammanfattning Konsekvensernas betydelse beror dock på hur man väljer att bevara befintliga Målbild 2040 bedöms innebära både positiva grönområden i stadsdelarna och om man och negativa konsekvenser beträffande rekreat- väljer att tillskapa nya parker, vilket är ion då strategin skapar goda förutsättningar för betydelsefullt för lek, promenader, este- ökad tillgänglighet till större frilufts- och rekreat- ionsområden. Bebyggelseutveckling och förtät- tisk uppskattning och tillfredställande ning kan dock leda till fler barriärer och att lokalklimat. Viktigt är även att skapa ett lokalt viktiga områden för närrekreation tas i varierat utbud av grönområden som bi- anspråk. drar med olika typer av värden. Detta gynnar därmed ett flertal människor. Målbild 2040 innebär både positiva och En ökad befolkning i kommunen, till- negativa konsekvenser för rekreation. sammans med mer tillgängliga grönområ- den, kan leda till ökat slitage på känsliga I planförslaget definieras tre olika ”nyan- miljöer, vilket i sin tur kan leda till mins- ser av grönt” beroende på hur naturen kad vilja att nyttja området på grund av används. (se figur 10). Intentionen med minskad attraktivitet. Likväl är attraktivi- målbilden är därmed att skapa möjlighet- teten beroende av tillgänglighet, skyltning er att nyttja naturen för olika syften – och information vilket är viktigt att pla- både som vardagsrekreation och för fri- nera för i senare skeden. En ökad befolk- luftsliv i större sammanhängande natur- ning, kan trots ökad satsning på kollektiv- och kulturmiljöer, vilket är positivt. Till trafik innebära en ökad trafik inom stor del värnar målbilden om de större kommunen med ökat buller som följd. sammanhängande rekreation- och fri- Detta kan leda till negativ påverkan på luftsområden genom att exploatering sker tätortsnära upplevelsevärden i kommu- inom och i anslutning till redan bebyggda nens rekreationsområden och bör tas områden. Syftet med planförslaget är att hänsyn till i planeringen. tillgängliggöra och utveckla vissa rekreat- ionsområden genom målbildens ambition Intentionen med målbild 2040 är att till- att förstärka entréer och stärka vissa gängliggöra stränder. Dock finns en viss svaga samband. Samtidigt innebär förtät- risk att bebyggelseutveckling i strandnära ning av stadsdelarna att lokalt viktiga om- lägen kan leda till minskad tillgänglighet- råden, som nyttjas av människor, riskerar en till dessa områden. För att värna om att försvinna och rekreationsmöjligheter- tillgängligheten till strandnära lägen bör na minskar. Den största negativa påver- områdena utvecklas på ett sätt där till- kan på rekreationsområden förväntas gängligheten bibehålls, exempelvis kan därmed uppkomma i de tätbebyggda om- det göras genom strandpromenader. rådena. Det är även viktigt att värna om strand- En bebyggelseutveckling nära grönområ- skyddet i dessa områden. den, viktiga för rekreativa värden, bidrar till god tillgänglighet för boende i dessa

Konsekvenser Scenario LågLåg Scenario LågLåg innebär ett relativt litet ianspråktagande av naturmiljöer, viktiga för rekreation, då den bebyggelsen som det planeras för i huvudsak sker i redan förtätade områden. Samtidigt finns risk att den negativa utvecklingsperioden i kommunen har bidragit till att skötsel och tillskapande av rekreations, aktivitets- och friluftsområden eftersatts, vilket kan Skridskoåkning på Getaren vid Lida friluftsgård. Foto: minska dess attraktivitet och besöksfre- Sten Modén. kvens. Inga större satsningar på att öka tillgängligheten till större grönområden Påverkan på ekosystemtjänster görs heller i detta alternativ, varpå detta De kulturella ekosystemtjänsterna förvän- alternativ skapar sämre förutsättningar att tas till stor del att bevaras då bebyggelse- öka tillgängligheten till grönområden än utveckling främst sker på redan bebyggda vad målbild 2040 gör. marker. Möjligheten att nyttja de sam- En liten negativ påverkan kan förväntas i manhängande grönområdena för dess förtätade områden där grönytor, viktiga kulturella ekosystemtjänster förväntas, i för vardagsrekreation, riskerar att tas i vissa fall, att öka då grönområden till- anspråk. Den negativa påverkan på par- gängliggörs genom nya eller förstärkta ker och rekreationsområden i tätorterna entréer. är dock större i målbild 2040 än i detta Förtätning kan dock innebära att befint- alternativ. Som ett resultat av den efter- liga kommuninvånare får sämre tillgäng- satta satsningen på kollektivtrafik finns lighet till närrekreation och naturupple- risk för högre bilanvändning per person, i velser, som en följd av att grönstrukturer jämförelse med målbild 2040. Detta kan i tätbebyggda områden tas i anspråk för innebära att natur- och rekreationsområ- bebyggelse och nya bebyggelseområden den intill vägar kan påverkas negativt av hamnar mellan befintliga natur- och bo- trafikbuller och luftföroreningar från stadsområden. En viss negativ påverkan kommunens gator. Detta kan leda till en på de kulturella ekosystemtjänster kan viss negativ påverkan på upplevelsevär- därför förväntas. den som till exempel känslan av att vistas i tysta områden. Indirekt innebär detta viss minskning av möjligheter för rekreation, vardagsmotion, lek och estetisk uppskattning i vardagen. De kulturella ekosystemtjänsterna är bland annat betydelsefulla för människors hälsa och kommunens attraktivitet.

5.5 Buller sömnsvårigheter, stress och hörselskador. Ett flertal bullerutredningar pågår Nuläge Ingemansson Technology AB (2006) har Tabell 1: Politiskt beslutade riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder eller kartlagt buller i kommunen med avseende vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. på ekvivalent och maximal ljudnivå. Se Riksdagens beslut avseende prop. 1996/97:53 figur 11 för ekvivalent ljudnivå för väg, järnväg, flyg, industrier och täkter. Deras kartläggning visar att det framför- allt är kommunens norra stadsdelar som är mest bullerstörda. Det är tätortsnära områden med intensivare trafik och där fler företag och industrier är lokaliserade. Det är även i dessa områden som en stor del av invånarna är bosatta. I delar av kommunens bebyggda områden över- skrids riksdagens riktvärden för trafikbuller. De huvudsakliga bullerkällorna i Bot- kyrka kommun är från väg och järnväg. Det rör främst E4/E20, Dalvägen, Hå- gelbyleden, Huddingevägen, tunnelbanan, pendeltåget och Grödingebanan. Kommunens norra stadsdelar, försörjs Avstegsfall med spårbunden trafik och buss. Bebyg- gelseområdena utmed E4/E20 och Hå- Boverket har tagit fram allmänna råd gäl- gelbyleden är särskilt utsatta för negativ lande planering av bostäder som är utsatta miljöpåverkan med avseende på buller. för buller från väg- och spårtrafik (Boverket, 2008). Här anges under vilka förutsättningar Bullret uppkommer som följd av genom- avsteg från de nationella riktvärdena får fartstrafiken mellan Stockholm och Sö- göras. I stockholmsregionen tillämpas ofta dertälje samt mellan Stockholm och södra de så kallade avstegsfall A och B (Länsstyrel- och västra delarna av Sverige. Dock finns sen i Stockholms län, 2007). även, i Botkyrkas södra delar, ett flertal verksamheter, vägar och järnvägar som Avstegsfall A: innebär avsteg från riktvärden ger upphov till buller. Exempelvis rör det utomhus från 70 dB(A) maximal ljudnivå och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Samtliga väg 225, Grödingebanan, täkt- och kross- lägenheter ska dock ha tillgång till mindre verksamheter, motorbanor och skjutba- bullrig sida för minst hälften av bonings- nor. Småhusbebyggelsen i mellersta och rummen med betydligt lägre nivåer än 55 södra kommunen är spridd och har låg dB(A). Tyst uteplats bör också kunna ord- kollektivtrafikförsörjning och procentu- nas i anslutning till bostaden (högst 55 ellt hög bilanvändning. dB(A) ekvivalentnivå, 70 dB(A) maximalnivå)

I kommunen finns utpekade tysta områ- Avstegsfall B: utöver avstegen i fall A sänks den. De påträffas främst i kommunens kravet på ljudnivån utomhus på den mindre södra delar (se figur 11, områden med bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan ekvivalent ljudnivå under 40 dB(A)). Bul- frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst ler kan orsaka en rad olika effekter för 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för minst hälf- hälsan. Det kan till exempel leda till ten av boningsrummen.

Figur 11. Ekvivalent ljudnivå för dygn i dB(A) för väg, järnväg, flyg, industrier och täkter i Botkyrka kommun. I bullerberäk- ningen har bullerkällor utanför kommunens gränser och båttrafik inom kommunen inte tagits med i beräkningarna.

Konsekvenser Målbild 2040 dessa områden kommer att leda till att ett flertal människor utsätts för buller. Kom- Sammanfattning pletterande bebyggelse invid de större vägarna kan dock innebära en förbättrad Målbild 2040 bedöms medföra negativa hälso- ljudnivå för exempelvis bakomliggande effekter för människor boende i norra stadsdelarna avseende bullernivåer, då bebyggelse bostäder. planeras i närheten av bullerstörda genomfarts- I översiktsplanen ger kommunen förslag leder. Utbyggd kollektivtrafik, gång- och cykel- på avstegsfall för buller som kommer att vägar skapar dock förutsättningar för minskad bilanvändning och mindre spridd trafik vilket krävas för att kommunen ska ha möjlig- bedöms som positivt för bullernivåerna, särskilt i het att lokalisera bebyggelse i redan ian- kommunens tysta- och viktiga friluftsområden. språktagna, kollektivtrafiknära områden. Detta innebär att både befintliga och nya bostadsområden utsätts för bullernivåer Tätorter (Hälsa) över riktvärden. Ökat buller kan leda till negativa konsekvenser som försämrad Målbild 2040 syftar till ökad kollektivtra- hälsa hos befolkningen. Genom att bygga fik, gång- och cykelvägsutbyggnad. Detta kontorshus och liknande utmed trafikle- skapar förutsättningar att minska de var- derna kan bakomliggande bostadshus dagliga bilresorna vilket är positivt för skärmas av från bullret, vilket är positivt bullernivåerna. Likväl innebär tätare och beträffande människors hälsa med avse- mer sammankopplade tätorter förutsätt- ende på buller. ningar att minska bilaanvändningen som ett resultat av ökad tillgänglighet till ser- Beträffande de större regionala genom- vice inom cykel- eller gångavstånd. fartslederna förväntas inte översiktspla- nens implementering ha någon nämnvärd Gles- och medeltät stadsbyggnad har, på betydelse för bullernivåerna. I likhet med vissa platser (exempelvis delar av Riksten nuläget bedöms målbild 2040 medföra att och Tullinge) i målbilden ett avstånd på riktvärdena för buller överskrids längs ca 1000 meter till kollektivtrafik, vilket med de större genomfartslederna. Anled- kan anses vara långt för ett vardagligt ningen är att trafiken på dessa vägar är promenadavstånd. SLs riktvärde för beroende av andra faktorer än vad Bot- högsta rekommenderade gångavstånd till kyrka kommun kan råda över, exempelvis flerbostadshus, med högst tre våningar, är befolkningsökningen i ett nationellt per- 500 meter (SL, 2008). Längre avstånd spektiv och antalet tunga transporter på godtas vid radhus och villor (700- respek- vägarna. Tillsammans med en ökad be- tive 900 meter). Det finns därmed en risk folkning och exploatering i angränsade att den förtätning som sker inte skapar kommuner kan trafiken på genomfarts- tillräckligt goda förutsättningar för god vägarna öka och därmed även bullret från kollektivtrafikförsörjning i de mer peri- dessa genomfarter. fera delarna av tätorterna. Detta är dock beroende av hur bostadsområdena ut- På lång sikt syftar målbild 2040 till att formas och vart exempelvis busshållplat- delar av E4/E20 ska bli överdäckad. Om ser placeras. Målbild 2040 kan leda till detta realiseras kan mark i närheten av ökat buller som ett resultat av ökad trafik transportvägarna nyttjas på ett annat sätt på befintliga gator samt trängre och tätare än idag, eftersom detta skapar helt andra gaturum. Samtidigt innebär målbild 2040 förutsättningar gällande buller. att bebyggelseutveckling sker i anslutning Avvecklingen av täktverksamheter nära till genomfartsleder som idag är starkt bebyggda områden förväntas leda till bullerpåverkade miljöer. Förtätning i mindre bullernivåer. Grönområden nära

bullerstörda områden är viktigt att värna Konsekvenser Scenario LågLåg om och utveckla för att minska bullerni- Befolkningsökningen i scenario LågLåg är våerna. De kan även bidra till ett flertal så pass låg att ingen större trafikökning andra nyttor, som bättre luftkvalitet. och därmed bullerökning förväntas ske i Landsbygd och friluftsområden kommunen. Dock sker heller inga större satsningar på kollektivtrafikutbyggnad Målbild 2040 syftar till att knyta samman vilket innebär sämre förutsättningar för stadsbygder både inom kommunen och att minska antalet bilresor i kommunen, i till övriga delar av regionen. Detta sker jämförelse med målbild 2040. Detta gäller främst genom ökad kollektivtrafik. Ex- både för befintliga invånare och nyinflyt- empelvis innebär Spårväg Botkyrka att tade. Detta scenario liknar till stor del tvärförbindelsen mellan nuvarande tätor- nuläget. I Tumba och Tullinge sker viss ter förbättras. Detta skapar långsiktiga bostadsutbyggnad vilket kan leda till mer förutsättningar för både mindre spridd kompakta gaturum, ökad trafikbelastning biltrafik och minskad biltrafik mellan på befintliga vägar och ökat buller som kommunens tätbebyggda områden. Detta följd. En annan trolig konsekvens av sce- skapar även förutsättningar för minskat nario LågLåg är att det sannolikt inte buller på landsbygd och i friluftsområden. finns resurser att satsa på bullerskyddsåt- Satsningar på en mer sammanlänkad kol- gärder i befintlig miljö. Antalet människor lektivtrafik förväntas därmed leda till som kan påverkas negativt av buller är förutsättningar att bibehålla och värna dock färre än i målbild 2040. viktiga upplevelsevärden i friluftsområden och de mindre tätbefolkade delarna av Då inga större satsningar på en samman- kommunen. Kommunens tysta områden länkande kollektivtrafik sker i scenario bör värnas och tas i beaktning i efterföl- LågLåg skapas sämre förutsättningar än jande planering. målbild 2040 att minska bilanvändningen, särskilt nära och lokala resor. Detta kan påverka tysta miljöer och viktiga frilufts- områden negativt på grund av att den spridda trafiken skapar buller i dessa. I likhet med nuläget, förväntas scenario LågLåg medföra att riktvärdena för buller överskrids längs med de större genomfartslederna.

5.6 Utsläpp till luft Botkyrka kommun mäter kontinuerligt luftkvaliteten. År 2012 gjordes en utred- Nuläge ning över luftkvaliteten i Alby (Luftför- I Botkyrka kommun är det främst vägtra- oreningar i Botkyrka kommun, 2012). fiken som ger upphov till luftförore- Beträffande kvävedioxider överskreds ningsutsläpp. Trafiken från E4/E20 är 2011 miljökvalitetsnormerna till skydd för den enskilt största källan för luftförore- människors hälsa i Alby, som är det mest ningar. Andra källor som orsakar luftför- utsatta området för luftföroreningar i oreningar i kommunen är värmeverk, kommunen. Dygnsmedelvärdet 60 industrier och enskild uppvärmning. µg/m3 överskreds 8 gånger mot tillåtna 7 Dålig luftkvalitet återfinns främst i kom- men årsmedelvärdet och timmedelvärdet munens norra delar, längs med E4/E20 klarades. Miljökvalitetsnormerna för och Hågelbyleden. Luftföroreningar från svaveldioxid, SO2, marknära ozon, O3, trafiken på E4/E20 leder till negativa och partiklar PM10 klarades i Alby under konsekvenser för närliggande bebyggel- den period då mätningar utfördes. Se seområden. I norra stadsdelarna finns figur 12 och 13 för kartor över kvävedi- flera tunnelbanestationer i anslutning till oxid- respektive partikelhalter i Botkyrka bebyggelseområdena, vilket är positivt ur kommun. luftkvalitetssynpunkt. På landsbygden (Grödingelandet) är bilanvändningen procentuellt högre än i de norra stadsdelarna. Den största orsaken till att luftkvalitet är sämre längs med E4/E20 och Hågelbyleden är på grund av genomfarts- trafiken.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft

Syftet med miljökvalitetsnormer är att skydda människors hälsa och miljön samt I Botkyrka finns flera genomfartsleder som är hårt trafikerade. uppfylla krav som ställs genom EU. Idag gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft för till exempel kvävedioxid, kväve- oxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly och partiklar.

Miljökvalitetsnormer regleras enligt 5 kap. miljöbalken.

Figur 12. Kvävedioxid, som dygnsmedelvärde, i Botkyrka kommun år 2010 (SLB-analys, 2010).

Iterio AB 49 (76)

Figur 13. Partiklar som dygnsmedelvärde, i Botkyrka kommun år 2010 (SLB-analys, 2010).

Iterio AB 50 (76)

Konsekvenser Målbild 2040 områden då detta avstånd, av vissa män- niskor, anses som för långt för ett vardag- Sammanfattning ligt nyttjande.

Målbild 2040 skapar förutsättningar för mins- För att minska bilanvändningen på lands- kad bilanvändning då befolkningsunderlaget bygden (Grödingelandet) krävs stora in- ökar i befintliga bebyggelseområden, vilket vesteringar i utökad och sammanlänkande skapar bättre reseunderlag och härmed att kollektivtrafik, vilket inte planeras för i kollektivtrafik, cykel- och gångvägar byggs ut. översiktsplanen. Detta bedöms sammantaget vara positivt då utsläpp till luft från transporter kan minska. I målbild 2040 planeras det för nya vägar Dock innebär målbild 2040 att en större andel (Förbifart Tullinge och ny dragning av av befolkningen riskerar att utsättas för höga Hågelbyleden). Detta kan till viss del av- luftföroreningshalter. Detta till följd av förtät- ning och härmed fler trånga gaturum utmed lasta befintliga vägar. Samtidigt innebär trafikerade gator. upprustning och effektivisering av vägar att fler väljer bilen framför kollektiva

färdmedel, vilket kan leda till högre halter Klimat av luftföroreningar och ökad belastning Användningen av fossila bränslen ökar på klimatet. halten av koldioxid i atmosfären vilket Målbilden innebär totalt sett ökade ut- förstärker den naturliga växthuseffekten släpp av växthusgaser till följd av bland och ökar jordens medeltemperatur. Trafi- annat uppvärmning och ökad energian- ken är en stor orsak till utsläpp av koldi- vändning till en stor andel nya hushåll. oxid och andra klimatpåverkande gaser. Framtida tuffare energikrav, fler alterna- Målbild 2040 skapar förutsättningar för tiva energikällor med mera kan dock in- att minska antalet bilresor per person, nebära att utsläppen inte ökar i den takt och därmed klimatpåverkande utsläpp, som dagens utbyggnader innebär. både inom kommunen och i ett regionalt Hälsa perspektiv. Detta möjliggörs genom att satsningar görs på kollektivtrafik, gång- Målbilden innebär att det kommer att och cykelvägar. Tätare strukturer med skapas tätare bebyggelsestrukturer vid ökad service skapar även det förutsätt- och i närheten av genomfartsleden (ex- ningar för minskad bilanvändning. Tätare empelvis E4/E20 och Hågelbyleden) där bebyggelsestrukturer är även positivt för luftkvaliteten idag är som sämst. Detta utbyggnad av fjärrvärme, fjärrkyla och kan leda till negativ påverkan på boen- avfallshantering. Detta är positivt ur ett demiljön och konsekvenser för männi- klimatperspektiv. För att nå klimatmålen skors hälsa. är det viktigt att både utveckla tekniska Tvärförbindelse med kollektivtrafik, Spår- lösningar för mer energieffektiva och väg Botkyrka, mellan kommunens tätorter miljövänliga fordon likväl som det är förväntas vara positivt för luftkvaliteten, betydelsefullt att i planeringen skapa för- då den skapar förutsättningar för en ökad utsättningar för ett förändrat beteende. andel resor med kollektivtrafik i jämfö- Målbilden bedöms styra i denna riktning. relse med nuläget. Dock innebär en för- Dock planeras det, på vissa ställen, för tätning och utbyggnad av befintliga bo- gles- till medeltät stadsbygd relativt långt stadsområden att trafiken inom befintliga från kollektivtrafik (ca 1000 meter). På stadskärnor kan öka och kan tillsammans dessa platser finns risk att kollektivtrafik- med att gaturummen blir trängre leda till användningen inte ökar i samma ut- försämrad luftkvalitet och därmed boen- sträckning som i mer kollektivtrafiknära demiljö.

Gällande luftkvaliteten i Botkyrka är det Konsekvenser Scenario LågLåg dock viktigt att påpeka att luftkvaliteten i områden längs med de större genomfar- I scenario LågLåg har befolkningstillväx- terslederna (E4/E20 och Hågelbyleden) ten och utvecklingen i kommunen så gott inte kan påverkas av ett förändrat resande som stannat upp. Detta innebär att ut- bland befolkningen inom Botkyrka släpp från trafik inte förväntas öka i nå- kommun. Här är det istället särskilt vik- gon större grad gentemot dagens förhål- tigt att hänsyn tas till hur exploateringen lande. I jämförelse med målbild 2040 sker i anslutning till vägarna. Ovarsamma förväntas färre människor utsättas för exploateringar kan påverka människors dålig luftkvalitet då bostadsbyggandet i hälsa, konstruktioner och byggnader, detta scenario är lägre än i målbilden. I vilket kan innebära stora kostnader för Tumba och Tullinge, där viss bebyggelse- samhället. utveckling sker, finns risk att förtätning, med trängre gaturum, har bidragit till Miljökvalitetsnormerna riskerar att över- försämrad luftkvalitet i jämförelse md skridas utmed de mest trafikerade ge- nuläget. nomfartsvägarna. Särskilt tydligt blir det i områden med trånga gaturum och hårt I Scenario LågLåg görs inga större sats- trafikerade vägar som byggs på både sidor ningar på kollektivtrafik vilket resulterar i av vägen. Dock finns ett åtgärdsprogram sämre förutsättningar att minska antalet för Stockholms län för att klara miljökva- privatbilsresor. Detta innebär att en viss litetsnormerna, vilket tillsammans med ökning av utsläpp till luft kan förväntas i förmodad teknikutveckling kan innebära jämförelse med nuläget (då viss befolk- att de klaras år 2040. ningsökning sker). Detta scenario be- döms därmed som sämre ur klimatsyn- En ny dragning av Hågelbyleden kan punkt än målbild 2040. verka positivt för människors hälsa då den nya sträckningen går väster om Er- Även i detta scenario är det viktigt att iksbergs industriområde. påpeka att den tekniska utvecklingen kan ha bidragit till exempelvis mer miljövän- liga och energieffektiva fordon och industrier.

5.7 Risker och säkerhet I Botkyrka kommun finns även andra tillståndspliktiga verksamhet, exempelvis Hantering av risker är kopplad till den Tumba Bruk (A-klassad) och Fittja vär- fysiska planeringen genom plan- och meverk (B-klassat). bygglagen, 2 kap. 5 §, och miljöbalken, 1 kap. 1 § där det beskrivs att människors Kommunen har en sevesoanläggning. hälsa och säkerhet ska beaktas. Himmerfjärdsverket (avloppsrenings- verk). En sevsoanläggning är en verk- Nuläge samhet som hanterar ett visst ämne i så- Transporter av farligt gods dan omfattning att den kan bedömas som särskilt farlig ur risk- eller miljösynpunkt. På vissa av kommunens vägar transporte- För att förebygga allvarliga olyckor och ras farligt gods. I Botkyrka kommun är begränsa följderna för människor och det särskilt på E4/E20 som transporter miljö antog EU sevesodirektivet. med farligt gods förekommer. De pri- mära transportlederna för farligt gods är vägarna 225, 259, Dalvägen och Hågelby- Tabell 2: Rekommenderade skyddsavstånd för trans- portvägar för gods samt för bensinstationer (Länsstyrel- vägen, E4/E20 samt Grödingebanan, sen i Stockholms län, 2000). Västra Stambanan och fartyg och båt- transporter i Mälaren och Östersjön mot Södertälje. Det finns även sekundära transportleder för farligt gods i kommunen. Se figur 14 för befintliga primära och sekundära transportleder för farligt gods. Tillståndspliktig verksamhet: Indu- strier, täkter, tippar med mera I Botkyrka kommun finns tätortsnära tillståndspliktiga grustäkter. Enligt miljö- balkens definition är täktverksamhet en miljöfarlig verksamhet. Täktverksamheter kan ge upphov till miljöpåverkan som berör hydrologin, vattenkvalitet, natur- miljön samt leda till buller, vibrationer och dammspridning. I Botkyrka finns idag fem naturgrustäkter. Tre av dessa ligger i närheten av tätare bebyggda om- råden - vid Tumba, Tullinge och Vårsta. Täktverksamheten för med sig tung trafik till och från täkterna samt risk för spill och utsläpp från maskiner. Föroreningar i mark och grundvatten återfinns ofta där miljöfarlig verksamhet bedrivs eller har bedrivits. I kommunen finns 12 MIFO- områden (metodik för inventering av förorenade områden). Se figur 6 för karta över förorenade områden.

Två (en i Fittja och en i Skyttbrink) åter- vinningscentraler återfinns i Botkyrka. Utöver dessa finns det i kommunen ett antal miljöstationer som tar emot farligt- och brännbart avfall. I kommunen finns även ett flertal verksamhetsområden med industrier, andra mindre verksamheter som bilverkstäder och bensinstationer. Dessa kan också medföra störningar och säkerhetsrisker för omgivningarna.

Ras- skred- och översvämningsrisk

Viss skred- och rasrisk finns utmed kommunens sjöar, vattendrag och utmed Östersjön i söder. Skredrisken ökar vid kraftiga regn, höga vattenflöden och has- tigt sjunkande vattennivåer. Naturliga nederbördsvariationer ger risk för över- svämning av mark utmed Mälaren, Al- bysjön, Tullingesjön, Kaggfjärden och Östersjön. De bebyggda områden där översvämningsrisk är som störst är i om- rådena kring Albysjön, Mälaren och Tull- ingesjön. Andra områden som riskerar att översvämmas är låglänta områden samt tätbebyggda områden med mycket hård- gjorda ytor. Se figur 15 för karta över översvämningsrisk respektive figur 16 för karta över markstabilitet.

Figur 14. Karta över befintliga primära och sekundära transportleder för farligt gods.

Iterio AB 55 (76)

Figur 15. Kartan visar översvämningsriskområden (säkerhetsnivåer som gäller för ny bebyggelse i vattennära lägen).

Iterio AB 56 (76)

Figur 16. Kartan visar markstabilitet, det vill säga områden med ökad risk för ras och skred samt områden där man ska vara extra aktsam

Iterio AB 57 (76)

Konsekvenser Målbild 2040 ker från värmeverket, innan verket av- vecklats och utbyggnad av bostäder sker. Sammanfattning Botkyrka kommer i hög grad påverkas av Målbild 2040 kan innebära vissa risker där klimatförändringarna, till exempel kom- bebyggelseutveckling sker i anslutning till pri- mer risken för ras, skred, översvämning mära transportleder för farligt gods. Hänsyn till och smittspridning att öka. Översväm- klimatförändringar och dess effekter tas i över- ningar kan uppstå utmed sjöar och vat- siktsplanen. Dock kan förtätning leda till mer tendrag samt i förtätade områden med hårdgjorda ytor, med ökad risk för översväm- ning som följd. mycket hårdgjorda ytor, exempelvis Alby, Tullinge och Fittja. Dessa problem belyses i förslaget till översiktsplan och kom- I målbild 2040 planeras det för bebyg- munen är i deras planeringsstrategier väl gelse utmed viss transportleder för farligt medvetna om klimatförändringarnas ef- gods (exempelvis E4/E20, Hågelbyleden, fekter och konsekvenser, vilket är posi- väg 225 och Grödingebanan). Detta kan tivt. Förslaget till översiktsplan strävar innebära ökade risker från dessa vägar för efter att förtätning ska ske på befintliga, ett flertal människor, i jämförelse med redan hårdgjorda ytor, samt förespråkar nuläget. För att minimerar riskerna utmed gröna områden, gröna tak och väggar primära och sekundära transportleder för samt öppna dagvattenlösningar. Dock farligt gods är det betydelsefullt att inte finns, vid förtätning, alltid risk att grön- lokalisera bostäder och verksamheter områden tas i anspråk och mer hård- alltför nära dessa leder. Ur risksynpunkt gjorda ytor innebär ökade risker för över- bör avståndet mellan bebyggelse och väg svämningar. beakta de rekommendationer som finns för skyddsavstånd till vägar och järnvägar. Översvämningar kan leda till överbelast- Dock är riskens och störningens storlek ning på dag- och spillvattennäten i kom- alltid beroende av mellanliggande terrängs munen samt leda till skador på infrastruk- utseende. Säkerheten bör särskilt beaktas tur och kommunikationer. I översiktspla- i norra stadsdelarna där förtätning sker i nen beskrivs att det på platser där det är anslutning till vissa primära transportle- ekonomiskt motiverat kan man komma der för farligt gods, samt utmed väg 225 runt översvämningsproblematiken genom och Grödingebanan. tekniska lösningar. Botkyrka kommun satsar även på att utveckla dagvattenlös- I målbild 2040 är all masshantering lokali- ningar. Naturliga vattenrenings- och förd- serad till Pålamalm, Riksten och Hanve- röjningssystem är ett fördelaktigt alterna- denmossen. De andra grustäkterna är tiv till tekniska lösningar. avvecklade. Detta innebär att risker och störningar från grusverksamheten i kommunen kommer att minska då grus- täkterna lokaliserade närmst bebyggda områden avvecklas. Vid Fittja värmeverk vill kommunen kombinera verksamheten med utbyggnad av bostäder. På sikt förväntas behovet av värmeverket att minska och inga reinve- steringar förväntas. På lång sikt vill kommunen omvandla området till bo- stadsområde, vilket bedöms som positivt. Ängsbadet, Albysjön. Foto: Rasmus Storkamp Dock är det viktigt att hänsyn tas till ris-

Konsekvenser Scenario LågLåg

I scenario LågLåg sker, i jämförelse med målbild 2040, en liten nybyggnation utmed transportleder för farligt gods, vilket innebär att riskerna ur detta hänseende bedöms som mindre än i målbild 2040. Dock kommer fler människor bo och vistas i kommunen vilket innebär att konsekvenserna av ett större tillbud, totalt sett skulle kunna drabba fler kommunin- vånare. Riskerna utmed de större vägarna förväntas likna dagsläget. Risker från verksamheter förväntas att vara i likhet med nuläget, då ingen större utveckling inom dessa områden förväntas, på grund av den eftersatta ekonomin. Inte heller någon större utbyggnad av verksamhets- områden, som kan medföra nya riskkäl- lor, tillkommer. Generellt kommer Botkyrka kommun i hög grad påverkas av klimatförändringar- na, till exempel kommer risken för ras, skred, översvämning och smittspridning att öka. I jämförelse med målbild 2040 innebär scenario LågLåg färre andelar hårdgjorda ytor vilket bedöms som positivt då översvämningsrisken minskar. Dock finns även i detta alternativ en risk för att områden utsätts för ras, skred och översvämning som ett resultat av exploatering och klimatförändringar. Det är viktigt att i den fysiska planeringen skapa miljöer där effekter från klimatföränd- ringar förebyggs.

6. Konsekvenser Nollalternativet Även nollalternativet innebär planer för byggnaderna som riskerar att förfalla och utveckling av bland annat bostadsområ- dels för de boende i dessa områden. den och verksamhetsområden, både i I nollalternativet redovisas framförallt kommunens norra, mellersta och till viss Sibble-Eldtomta-Viad som ett föränd- del södra stadsdelar. Förslaget till ny ringsområde på landsbygden och att detta översiktsplan stödjer även de projekt som förändringsområde innebär en försiktig är aktuella i nollalternativet. På lång sikt utbyggnad som ej allvarligt inkräktar på liknar därmed planförslaget och nollalter- det öppna landskapet. Utöver detta har nativet varandra och nollalternativet det dock tillkommit viss bebyggelse på skulle också medföra en ökad trafik som Grödingelandet till följd av enskilda bygg- innebär störningar som buller och utsläpp lovsförfrågningar och att fritidsboende till luft, dels i områden som redan idag byggts om till permanentboende. I försla- påverkas av höga ljudnivåer och luftför- get till ny översiktsplan redovisas en tyd- oreningshalter och dels genom att områ- ligare möjlighet att tillåta bostadsbebyg- den som inte påverkas i dagsläget riskerar gelse i stråk på landsbygden där det tidi- att få något sämre boendemiljö. gare var utpekat som ”bevarande av En utbyggnad enligt nollalternativet be- landsbygd”. I gällande översiktsplan döms kunna medföra en mer splittrad nämns att landsbygdsmiljön med sina bebyggelse och därigenom att en ökad karaktärsdrag som helhet är bevarande- andel oexploaterad mark behöver tas i värd men att det ändock rymmer en viss anspråk, vilket ger liknande men något utveckling inom ramen för landsbygdens negativare konsekvenser i jämförelse med karaktär. Nollalternativet bedöms kunna planförslaget, det vill säga att rekreations- medföra ett något starkare bevarande- områden och biotoper rent fysiskt påver- skydd av landsbygdens natur- och kultur- kas eller att barriäreffekter och/eller värden med mindre bostadsbebyggelse än fragmentering uppstår. Även i nollalter- i det nya förslaget till översiktsplan. nativet finns det dock riktlinjer för hur Nollalternativet bedöms liksom planför- grönområden ska värnas och utvecklas. slaget medföra en ökad andel hårdgjorda Även för kommunens kulturhistoriska ytor med påverkan på dagvattnets mängd värden och landskapsbild bedöms nollal- och kvalitet som följd och därmed ökad ternativet kunna medföra liknande men risk för belastning och spridning av för- något större negativa konsekvenser jäm- oreningar till kommunens sjöar, vatten- fört med planförslaget. Utbyggnad av till drag och kust. exempel bostäder och infrastruktur riske- I befintlig översiktsplan finns en riktlinje rar att dela upp större områden med kul- om att öppnandet av nya tippar och täk- turhistoriska värden, bilda barriärer och ter bör undvikas och att befintliga bör försvåra förståelsen av ett kulturhistoriskt avslutas. Kommunen fattade dessutom landskap. Även i nollalternativet bedöms ett beslut 1993 om att verka för att de dock strategier finnas för att värna och tätortsnära tillståndspliktiga grustäkterna bevara befintliga kulturhistoriska värden. avvecklas. I gällande översiktsplan före- Nollalternativet bedöms inte medföra att slås detta omfatta alla grustäkter inom något helhetsgrepp tas kring upprustning kommunen, även Riksten- Pålamalm. En eller utveckling av miljonprogramsområ- avveckling av kommunens samtliga grus- dena. Detta bedöms som negativt för dels täkter skulle medföra positiva konsekvenser för kommunens grusåsar och grund-

Iterio AB 60 (76)

vattentäkter då det skulle leda till mindre risk för påverkan och störningar för vat- tenförsörjningen. Detta är dock ett beslut som inte kommunen enbart råder över. Enligt Länsstyrelsen är regionen och kommunen beroende av en stor material- produktion för framtida samhällsbyg- gande varför de inte är av samma åsikt som kommunen om att avsluta alla grus- täkter inom kommunen. Att realisera detta beslut bedöms därför som svårt vilket syns i förslaget till ny översiktsplan där strategin istället är att minimera antalet täkter i kommunen. Även nollalternativet bedöms innebära en ökad andel bostäder och arbetsplatser varför vissa risker finns för störningar på boende- och arbetsmiljö från riskkällor, till exempel från farligt gods transporter längs med E4/E20.

Även i nollalternativet planeras förtätning och utbyggnad delvis inom områden som riskerar att översvämmas och som riskerar att påverkas av erosion, ras och skred. Konsekvenserna bedöms därmed bli liknande som för planförslaget.

7. Samlad bedömning av översiktsplanens miljömässiga hållbarhet och robusthet

Översiktsplanen visar på olika framtida Denna samlade bedömning utgör ett utvecklingsmöjligheter. Att göra allting komplement till de i kapitel 5 gjorda kon- överallt samtidigt faller på sin orimlighet. sekvensbedömningarna, och slutsatserna Därför är strategiska intressekonflikter försöker besvara nedanstående frågeställ- och övergripande konsekvenser viktiga ningar: att uppmärksamma för att skapa tydlighet genom prioritering och turordning av − Innebär målbild 2040 att Botkyrka kommunens utbyggnad. I tidigare avsnitt kommun utvecklas i en miljömässigt har målbild 2040 som är kommunens hållbar riktning, jämfört med övriga huvudalternativ jämförts med ett nollal- studerade alternativ? ternativ och ett scenario kallat LågLåg. − Är målbild 2040 flexibel och robust Översiktsplanens planeringshorisont är inför framtida klimatförändringar? oavsett framtidsscenario år 2040. Detta − Bidrar målbild 2040 till att nationella innebär att Riksdagens så kallade genera- miljökvalitetsmål kan uppnås? tionsmål (som innebär att förutsättning- arna för att lösa miljöproblemen) ska ha Det bör nämnas att de två första fråge- uppnåtts. I detta ligger även arbetet med ställningarna utvärderas ur såväl ett glo- de nationella miljökvalitetsmålen. balt-regionalt som lokalt perspektiv och med utgångspunkt i vad som analyserats i En viktig frågeställning är om, och i så kapitel 5, medan miljömålsanalysen be- fall på vilket sätt, målbild 2040 och övriga döms ur ett nationellt perspektiv med studerade alternativ, bidrar till en miljö- fokus på vad som regleras inom respek- mässig hållbarhet. En annan viktig fråga tive miljömål. är om målbildens strategier och viljeinriktning bidrar till eller motverkar ett uppfyllande av de nationella miljökvali- tetsmålen.

Stendalsbadet i Tullinge. Foto: Rasmus Storkamp

7.1. Miljömässig hållbarhet

Samtliga studerade alternativ bedöms på Generellt kan tillväxt, som innebär många olika sätt påverka miljön, klimatet och häl- fler medborgare och nya bostä- san i både positiv och negativ riktning. En der/arbetsplatser, värderas som ej hållbar jämförande analys redovisas i text och i ur ett miljömässigt perspektiv. Tillväxt går värderosdiagrammet på nästa sida. ofrånkomligt hand i hand med ökad re- För att möta Storstockholms och kom- sursförbrukning, ökade utsläpp och en munens framtida befolkningsökning krävs rumslig expansion. Men om den regionala att kommunen växer och att nya bostads- tillväxten inte skulle äga rum i Botkyrka och arbetsplatsområden tillskapas. För att eller andra kommuner med liknande för- locka nya invånare till kommunen och utsättningar, och som enligt RUFS pekas samtidigt behålla nuvarande, behöver na- ut som en strategiskt och geografiskt bra tur- och markresurserna användas och belägen kommun i Stockholmsregionen, förvaltas på bästa sätt. Kommunens över- så skulle tillväxten sannolikt äga rum på siktsplanering utgör en viktig del i arbetet mindre lämpliga och mer perifera orter i med att uppnå en långsiktig hållbar plane- regionen. ring och hållbar utveckling.

Höghusområde i Fittja.

Målbild 2040’s huvudprincip att förtäta i idag värdefulla närparker och sociala gröny- kollektivtrafiknära lägen är mer fördelaktigt tor försvinner i och med att befintliga be- än de två andra studerade alternativen, byggelseområden förtätas. Även om det är bland annat med avseende på att minska positivt att ingen stor exploatering planeras negativ klimatpåverkan samt att hushålla i naturmark bedöms den regionalt betydel- med naturresurserna. Ur ett regionalt per- sefulla Bornsjö- och Hanvedenkilen lång- spektiv innefattar exempelvis den effektiva siktigt komma att försvagas, till följd av viss markanvändningen ett bevarande av både förlust och fragmentering av biotoper. länets och kommunens natur, kultur- och Målbild 2040´s inriktning mot att bli mer rekreationsvärden. Samtidigt ger den ett gång- och cykelvänlig kommer att påverka bättre underlag för utbyggnad av befintliga folkhälsan mer positivt än både scenario och framtida kollektivtrafikförbindelser LågLåg och nollalternativet. Fler männi- samt effektivt samnyttjande av teknisk in- skor ges möjlighet till aktiv rörelse genom frastruktur, vilket skapar förutsättningar för att man kan gå, cykla och röra sig mer i att utsläppen av växthusgaser minskar, per vardagen. Människor som bor i samhällen person räknat. med hög täthet promenerar i regel mer, har Målbildens tillväxt är större än både nollal- lägre risk för fetma, högt blodtryck och ternativets och scenario LågLåg. Intention- andra kroniska sjukdomar jämfört med en är att bevara så mycket som möjligt av invånare i utglesade samhällen. Å andra de stora sammanhängande grön- och re- sidan finns det risker med en alltför tät kreationsområdena genom att i huvudsak stadsstruktur, där miljöförhållandena kan bygga ut kommunens befintliga tätorter bli besvärliga med till exempel lägre solvär- genom förtätning. Den koncentrerade be- den, bullerstörningar och försämrad luft- byggelsen gör att de stora sammanhäng- kvalitet, vilket är negativt för hälsan. I dessa ande grönområdena i hög grad kan sparas. avseenden är målbild 2040 både bättre och Förtätningen inom de sammanhållna kär- sämre i jämförelse med nollalternativet och norna ökar dock trycket på lokala natur- scenario LågLåg, beroende av vad som och parkområden som många gånger är av värdesätts. Kompletterande bebyggelse stor vikt för vardagsmotion, lek och utevis- invid de större vägarna kan innebära en telse. Nya parker och grönytor i bebyggel- förbättrad ljudnivå vid bakomliggande be- seområdena, vilket är en intention i försla- fintlig bebyggelse. Men det kommer även get till ny översiktsplan, kan dock komma finnas befintlig bebyggelse som får försäm- att fungera som framtida komplement till rade bullernivåer till följd av att trafiken på bostadsnära natur. befintliga genomfartsleder och större vägar Med robust kollektivtrafik och fler ut- ökar. byggda gång- och cykelvägar kan också Målbilden medför, framförallt i jämförelse tillgängligheten till kommunens friluftsom- med scenario LågLåg, en ökad andel hård- råden samt Mälaren, öka. Befintliga boende gjorda ytor, mer bebyggelse som delvis är kan dock lokalt få något längre till rekreat- belägna inom vattenskyddsområden och en ionsområden och grönska på grund av nya ökad befolkning som medför ett ökat tryck bebyggelseområden. Det finns å andra si- på kommunens dricksvattenförsörjning. dan befolkningsgrupper som är mer bero- Förslaget till ny översiktsplan ger goda ende av rekreationsytor nära bostaden, till möjligheter för omhändertagande och exempel äldre, funktionshindrade och små rening av dagvatten samt minska belast- barn, som påverkas på ett negativt sätt om ningen och spridning av föroreningar till många lokala grönytor försvinner. Det recipienter. Det är dock av högsta vikt att finns också risk att slitaget på de stadsnära översiktsplanens intentioner säkerställs i och urbana parkerna blir hårt och/eller att efterföljande arbete, dels så att inte kom-

munens dricksvattenförsörjning äventyras Sammanfattningsvis är bedömningen att och dels så att möjligheten att uppnå fast- målbild 2040 är fördelaktig ur regional kli- lagda miljökvalitetsnormer för vatten inte matsynpunkt. Detta innefattar bland annat försvåras. ett effektivt nyttjande av befintliga struk- För att befolkningsökningen ska kunna ske turer och att kollektivtrafik samt gång- och på ett hållbart sätt behöver man vidta kraft- cykel kan få en större betydelse för kom- fulla åtgärder när den framtida bebyggel- muninvånarnas resor i vardagen. I detta sens utformning, tekniska system, material- avseende är målbilden bättre än både nol- val etcetera ska bestämmas. Det är viktigt lalternativet och scenario LågLåg. att kommunen uppmuntrar och ställer krav på byggherrar, entreprenörer med flera som sedermera kommer att bygga och för- valta det som byggs i Botkyrka.

Cirkelns mitt representerar ett sämsta tänkbara utslag, medan cirkelns ytterkant representerar bästa tänkbara. Om värdena binds samman skapas en bild, en värderos. Ju större bild, desto bättre är alterna- tivet ur miljö- och hushållningssynpunkt, det vill säga minsta möjliga negativa miljöpåverkan. I denna figur framgår nollalternativet som en grön värderos, målbild 2040 som en blå och scenario LågLåg som en röd värderos.

7.2. Robusthet inför framtida klimatförändringar Det är många faktorer som kan komma och spillvatten samt pumpstationer. Med att styra kommunens utveckling åt ett målbild 2040 kan riskerna minskas ge- annat håll än vad som idag verkar troligt. nom att ny bebyggelse planeras i säkra Räntor, energipriser, förändrad lagstift- lägen, med tekniska åtgärder och att be- ning med mera, kan förändra efterfrågan byggelse och konstruktioners placering på boende och medföra resande i ny rikt- och utformning anpassas efter vattnets ning, men också livsstil och preferenser framtida förekomst och nivåer. Att pla- kan komma att förändras. En fysisk nera för mångfunktionella ytor och na- struktur måste vara hållbar i ett längre turliga översvämningsytor i närheten av perspektiv och kunna fungera med nya de täta strukturerna bidrar till en flexibi- förutsättningar. litet. Sammantaget bedöms målbild 2040 inne- Genom att anpassa framtida bebyggelse bära flera miljö- och klimatmässiga förde- så att så mycket grönska som möjligt i lar i jämförelse med nollalternativet och städerna sparas, liksom att borttagna träd scenario LågLåg. Bland annat skapar stra- kompenseras, kan konsekvenserna av tegin ”att bygga tätare stadsstrukturer i framtida klimatförändringar mildras. kollektivtrafiknära lägen”, goda förutsätt- Sammantaget bedöms att målbild 2040 ningar att bygga ut till exempel fjärrvärme har goda förutsättningar att möta fram- och fjärrkyla samt att samordna och effek- tida klimatförändringar. tivisera till exempel avfalls-hanteringen. Målbild 2040 bedöms sammantaget skapa förutsättningar för lägre utsläpp av växthusgaser samt lägre energi- konsumtion per person, genom att det kollektiva resandet samt gång och cykel- trafik ges en högre prioritet samt att en tät stadsstruktur och energieffektivt byggande innebär lägre uppvärmnings- behov. En förlust av närnatur i tätbebyggda om- råden kan långsiktigt komma att förändra lokalklimatet negativt. Exempelvis kan minskning av närnatur leda till stigande temperaturer i städerna på grund av minskad cirkulation och nedkylningsef- fekt samt naturlig luftrening. Värmeböljor kan också förväntas bli längre och inträffa oftare i framtiden vilket gör det ytterligare viktigt att ha träd och vegetation i tätbe- byggda områden som kan ge skugga. Kvarnsjön i Tumba. Ett varmare klimat med ökad nederbörd kan ge försämrad vattenkvalitet. Större och häftigare vattenflöden kan skapa problem med bräddning och kapacitets- brist vid befintliga ledningsnät för dag-

Iterio AB 66 (76)

7.3. Översiktsplanens relation till nationella miljökvalitetsmål

Det övergripande målet för miljöpolitiken I matrisen redovisas på vilket sätt målbild är att till nästa generation kunna lämna 2040 medverkar eller motverkar till ett över ett samhälle där de stora miljöpro- uppfyllande av de nationella miljömålen. blemen är lösta, utan att orsaka ökade Om målbilden både bidrar till och mot- miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges verkar ett uppfyllande redovisas detta med gränser. Riksdagen har beslutat om 16 en likgiltig gubbe, om översiktsplanen miljökvalitetsmål som beskriver det till- bidrar till ett uppfyllande av målet redovi- stånd som ska uppnås i ett generationsper- sas en glad gubbe och vid ett motverkande spektiv. Miljökvalitetsmålen ska vägleda av målbilden redovisas en sur gubbe. statliga myndigheters och andra samhälls- I bilaga 1 redovisas respektive nationellt aktörers åtgärder på miljöområdet. miljömål och vad de reglerar och omfattar för delområden.

Nationella Riktningsana- Målen beaktas genom att Målbild 2040 anger Målen riskerar motverkas genom miljömål lys Begränsad • Förtäta och komplettera staden i goda kollektivtrafiklägen, • Ökade transporter på grund av ökad klimatpåver- prioritera kollektivtrafik, gång och cykling. Tät och blandad befolkning. kan bebyggelse inom korta avstånd gör det lättare att gå och cykla. • Ökad energianvändning genom ny (Minska transportbehovet, underlättar miljöanpassade och bebyggelse och ökad befolkningsmängd. resurssnåla transporter samt ger mindre utsläpp av växthusga- • Framtida hälsorisker vid värmeböljor om ser). staden blir tätare med mindre grönska och • Förtäta staden - ökar möjligheten att använda fjärr- vatten som kyler och skapar cirkulat- värme/spillvärme/fjärrkyla/sopsug. ion/bris. • Vägledning för energieffektivisering, klimatsmart byggande • Viss exploatering utanför stadsdelarna minskad energianvändning och miljöpåverkan. där kollektivtrafikförbindelser är bristfäl- • Säkra avstånd från stränder och beakta risk för ras och liga. skred. • Bevara produktiv jordbruksmark, med vissa undantag. • Klimatsmart vattenhantering. Frisk luft • Förtäta och komplettera staden i goda kollektivtrafiklägen, • Allt fler människor bor och vistas i prioritera kollektivtrafik, gång och cykling. Tät och blandad centrala områden och utmed trafikleder bebyggelse inom korta avstånd gör det lättare att gå och cykla där luftkvaliteten är sämre, det vill säga lokalt. (Minskar transportbehovet, underlättar miljöanpassade fler utsätts för hälsofarliga luftförorening- och resurssnåla transporter och ger mindre utsläpp av hälso- ar. farliga kväveoxider och partiklar). • Förtätning kan innebära försämrad • Förtäta staden - ökar möjligheten att använda fjärr- luftkvalitet på grund av sämre luftgenom- värme/spillvärme/fjärrkyla/sopsug. strömning. • Bebyggelse i naturnära områden utanför tätorterna skapar • Höga föroreningshalter utmed kommu- hälsosamma boendemiljöer. nens genomfartsleder (Hågelbyleden och E4/E20)

Bara • Förtäta och komplettera staden i goda kollektivtrafiklägen, • Ökade transporter. naturlig prioritera kollektivtrafik, gång och cykling. Tät och blandad försurning bebyggelse inom korta avstånd gör det lättare att gå och cykla.

Iterio AB 67 (76)

(Minskar transportbehovet, underlättar miljöanpassade och resurssnåla transporter och ger mindre försurande utsläpp) • Förtäta staden (ökar möjligheten att använda fjärr- värme/spillvärme/fjärrkyla). Giftfri miljö • Förtäta staden eller omvandling av industritomter- innebär • Ökade transporter. ofta byggande på förorenad mark som då undersöks och • Ökade hårdgjorda ytor ger ökade dagvat- hanteras/åtgärdas. tenflöden som, om de inte omhändertas • Hantering av dagvatten i enlighet med kommunens dagvat- och renas innan det når recipienterna, tenstrategi. riskerar att försämra biologisk och kemisk • Ambition att lägga ner viss täktverksamhet. vattenstatus. • Fortsatt täktverksamhet vid Påla- malm/Riksten. Skyddande Ingen ozonskikt Ej relevant Säker Ingen strålmiljö Ej relevant Ingen över- • Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA) i kom- • Framtida ökade regnmängder riskerar gödning munen och ökade restriktioner. breddning av pumpstationer och brunnar • Hantering av dagvatten enligt kommunens dagvattenstrategi. då de ej är anpassade till framtida flöden och vattennivåer. • Ökade transporter. • Jordbruk kan påverka målet i negativ riktning. Levande sjöar • Ambition att lägga ner viss täktverksamhet. • Ökade transporter. och vattendrag • Stränder hålls obebyggda och tillgängliggörs för rekreation • Bebyggelse nära inpå känsliga vattendrag och friluftsliv. och sjöar. • Befintliga vattenskyddsområden upprätthålls • Ökad andel hårdgjorda ytor ökar belast- • Kommunalt VA byggs ut på landsbygden. ningen och risken för spridning av förore- ningar till sjöar och vattendrag. • Exploatering sker till viss del inom vattenskyddsområde. • Fortsatt täktverksamhet vid Påla- malm/Riksten.

Grundvatten Se levande sjöar och vattendrag. • Exploatering sker till viss del inom av god kvali- • Grustäktverksamhet ska minimeras. vattenskyddsområde. tet • Kommunalt VA byggs ut på landsbygden. • Fortsatt täktverksamhet vid Påla- • Kommunen vill verka för fler vattenskyddsområden. malm/Riksten.

Hav i balans • Kommunalt VA byggs ut på landsbygden. • Viss ny bebyggelse nära kusten. och levande kust och skärgård Myllrande • Värdefulla dammar och vattenmiljöer bevaras och utvecklas • Svårt att avgöra i ett översiktligt per- våtmarker för att värna samt öka den biologiska mångfalden som är spektiv knuten till dessa.

Iterio AB 68 (76)

Storslagna Ingen Ej relevant. fjäll Levande • Botkyrkas stora sammanhängande grönområden behålls i • Framtida förtätning vid Tumba, Tullinge skogar stort. samt Bornsjön tar viss naturmark i an- • Vissa idag svaga spridningssamband kan komma att stärkas språk och riskerar påverka spridningssam- enligt översiktsplanens intentioner. band. • Tillgängligheten ut i skogarna förbättras på sina håll. • Påverkan på kilarna då viss skog tas i anspråk för ny bebyggelse.

Ett rikt • En stor del av kommunens produktiva jordbruksmark • En mindre del jordbruksmark riskerar att odlingsland- bevaras och kulturmiljölandskapen och den biologiska mång- försvinna i samband med ny bebyggelse. skap falden kvarstår.

God • Målbilden innebär förtätning av centrala och kollektivtrafik- • Allt fler människor bor och vistas i bebyggd miljö nära delar, prioritering av gång och cykling för minskat trans- centrala områden och utmed trafikleder portbehov samt att miljöanpassade och resurssnåla transpor- där bullernivåer och halter av luftförore- ter främjas. ningar är högre. • Miljonprogramsområdena rustas upp. • Grönområden och gröna utblickar • Planeringsstrategierna uppmuntrar till energieffektivt byg- riskerar lokalt att försvinna samtidigt som gande och användning av förnyelsebara energikällor. andelen hårdgjord yta ökar. • Förtäta staden – ökar möjligheten att bygga vidare på befint- • Vissa tätortsnära grönytor kommer att lig fysisk och teknisk infrastruktur försvinna på grund av förtätning. • Grönytor avsätts lokalt för tätortsnära rekreation och områ- den med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och kulturlandskap bevaras. Förslag att göra kommunens naturområden mer tillgängliga.

Ett rikt växt • Planeringsstrategierna anger att särskilt värdefull natur ska • Framtida förtätning kommer att ta viss och djurliv bevaras och innebär att sammanhängande grönområden i hög park- och naturmark i anspråk. grad ska bevaras bland annat för biologisk mångfald. • Påverkan på kilarna då naturmark tas i • Värdefulla biotoper i park och naturmark samt värdefulla anspråk för ny bebyggelse. spridningssamband ska bevaras och utvecklas för att värna • Inre spridningssamband och lokal den biologiska mångfalden. natur/parkmark av värde för den biologiska mångfalden riskerar att försvinna i och med att staden växer inåt.

8. Uppföljning Uppföljningen bör genomföras regelbun- 8.1. Förslag till uppföljning det, varje eller vartannat år. I de fall upp- följningarna visar att översiktsplanens Planens miljöpåverkan bör följas upp i intentioner och riktlinjer avseende skyd- två avseenden. Kommunen bör dels kon- det av miljön och människors hälsa inte tinuerligt följa tillståndet i miljön och har tillgodosetts i efterföljande planer och hälsoläget hos befolkningen och dels program, bör avvikelser dokumenteras. regelbundet identifiera och utvärdera i Rapporten bör innehålla en beskrivning vilken grad översiktsplanens riktlinjer för av avvikelsen samt förslag på åtgärder för miljö och hälsa får genomslag i stadens att minimera den oönskade effekten. Av- planering och beslutsfattande. vikelserna bör gå till ansvarig nämnd för Den första delen, att följa det faktiska beslut om eventuella åtgärder. En sam- miljötillståndet i kommunen, kommer till manställning av avvikelserapporter och stor del att tillgodoses genom den upp- tillhörande nämndbeslut bör finnas som följning som sker inom ramen av kom- underlag inför stadens aktualitetsförkla- munens miljöövervakningsprogram, ringar av översiktsplanen. Luftvårdsförbundets luftkvalitetsöver- vakning samt kommunens årligt åter- kommande rapporteringar till Vatten- myndigheten om de olika vattenföre- komsternas miljöstatus. Såväl de inhämtade uppgifterna om miljö- förhållandena som uppgifter om befolk- ningens hälsotillstånd bör sammanställas som underlag till den aktualitetsförklaring som görs av översiktsplanen minst en gång varje mandatperiod. För att det ska gå att utläsa i vilken grad översiktsplanen kan behöva ändras för att tillgodose nationella och regionala miljömål, bör sam- manställningen även innehålla relevant regional och nationell miljöstatistik. Som en del av detta kan folkhälsobokslutet som kommunen gör vartannat år skulle kunna kopplas till uppföljningen av över- siktsplanens påverkan med avseende på kommuninvånarnas hälsa. Uppföljningen bör inriktas på planens direkta och indirekta miljöpåverkan, och denna del av uppföljningen samordnas lämpligen genom andra kommunala program och planer varigenom översiktspla-

nens miljöintentioner ska få genomslag: detta innefattar såväl kommunala plane- ringsunderlag som kommande program- arbeten och detaljplaner.

Iterio AB 70 (76)

9. Referenser Sociala värden i Botkyrkas tätortsnära grönområden (2002). Botkyrka kommun. Boverket (2008). Buller i planeringen. Pla- Scandiaconsult, Region- och trafikkon- nera för bostäder i områden utsatta för buller toret. Stockholm. från väg- och spårtrafik. Boverket. Allmänna Stockholm Läns Museum (2013) råd. Rapport 2008:1. http://www.stockholmslansmuseum.se/ Dagvatten Norra Botkyrka (2011). Förslag upptack_lanet/visa/b063/ Hämtad: till Åtgärder: Dagvatten Norra Botkyrka. 2013-11-12. Botkyrka kommun, 2011-09-14. Länsstyrelsen i Stockholms län, (2000). Dagvattenstrategi, Botkyrka kommun Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och (2012). Dagvattenstrategi. Antagen av järnvägar med transporter av farligt gods samt kommunfullmäktige 2012-11-22. bensinstationer. Rapport 2000:01, Rädd- nings- och säkerhetsavdelningen. Dahleman, M. (2009). Rekreationsskogar i Botkyrka kommun, en inventeringsmetod för Länsstyrelsen i Stockholms län (2003). bedömning av skogar med höga sociala värden. Trafikbuller i bostadsplaneringen. En vägled- Skogsstyrelsen, Tumba. ning för detaljplaneläggning med hänsyn till Ingemansson Technology AB, (2006). trafikbuller. Länsstyrelsen i Stockholms län. Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Rapport 2007:23. Fördjupad kartläggning. Rapport 2006:1 Miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. Walker, B., & Salt, D. (2006). Resilience Luftföroreningar i Botkyrka kommun thinking, Sustaining ecosystems and people in a changing world. Island Press. 174 s. (2012). Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Rapport 2012:1. Mätdata 2011, Samhälls- byggnadsförvaltningen, Miljöenheten, Natur och miljöanalys.

MKB för Hågelby familjepark (2010). Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Hågelby familjepark. Stockholm 2010- 12-07. Sweco Environment AB.

Naturvårdsprogram, Botkyrka kommun (2010). Botkyrkas gröna värden, Naturvårds- program för Botkyrka. Antagen av kom- munfullmäktige 2010-11-25.

SL (2008). RIPLAN, Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län. Stor- stockholms lokaltrafik. Rapport 2008:4. SLB-analys (2010). Luftföroreningsbe- räkningar avseende NO2 och PM10 för

år 2010, utfört på uppdrag av Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund.

Iterio AB 71 (76)

Bilaga 1 – Nationella miljökvalitetsmål

Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Detta övergripande mål har konkretiserats i sexton miljökvalitetsmål.

Iterio AB 72 (76)

Bilaga 2 – Ordlista

Barriäreffekt - (i transportsammanhang:) begränsa växters och djurs spridningsmöjlig- Inskränkning i rörelsefrihet får människor heter. och djurliv som orsakas av trafik och trafikanläggningar. Genetisk diversitet – Genetisk diversitet är variationsrikedom bland individer eller popu- Betydande miljöpåverkan - I en behovsbe- lationer inom en art. dömning tas det ställning till om en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan Hållbar utveckling - En utveckling som eller ej. Om planen antas medföra balanserar dagens behov utan att äventyra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbe- kommande generationers möjligheter att till- dömning och en miljökonsekvensbeskrivning godose sina behov. enligt miljöbalkens 6 kapitel genomföras och upprättas. Miljöbalken - Lagen infördes år 1999 och innehåller bestämmelser om hushållning med Biologisk mångfald - Variationsrikedom mark och vatten samt regler om till exempel bland levande organismer och de ekologiska miljökonsekvensbeskrivningar. processer och relationer i vilka dessa ingår. Begreppet innefattar genetisk variation Miljöbedömning - Den process inom vilken inom arter, mellan arter och variation mellan bland annat en miljökonsekvensbeskrivning biotoper och ekosystem. (MKB) upprättas och samråd genomförs.

Dagvatten - Ytavrinnande regn-, spol- och Miljökvalitetsnorm (MKN) - En miljökvali- smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor tetsnorm är en bestämmelse om kraven på eller på genomsläpplig mark via diken eller kvaliteten i luft, vatten, mark eller miljön i ledningar till recipient. övrigt. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar Spridningskorridor - Sammanhängande lagar och bestämmelser, t ex vid tillstånds- områden som gör det möjligt för en art eller prövning enligt miljöbalken eller vid plan- artgrupp att kunna sprida sig mellan två sam- läggning enligt plan- och bygglagen. manlänkande naturområden. Miljökvalitetsmål - Av riksdagen antagna Ekosystem - En del av naturen som omfattar mål (16 st) och riktlinjer för att nå hållbar alla levande organismer som lever i just utveckling. den aktuella delen, samspelet mellan dem och deras samspel med den icke-levande PFOS – Perfluorerade ämne som bland annat miljön. Ett ekosystem kan antingen utgöra används i brandskum. Ämnet är ett miljögift. hela jordklotet eller så kan en sjö eller ett träd utgöra ekosystem för en viss artgrupp. Ytvattenförekomst - En avgränsad och betydande förekomst av ytvatten, som kan vara Ekosystemtjänst - De produkter eller tjänster t.ex. hela eller delar av en sjö, å, älv eller som människan får direkt eller indirekt av kanal, ett vattenområde i övergångszonen naturen. Ekosystemtjänster brukar delas in i eller ett kustvattenområde. stödjande, reglerande, försörjande och kulturella tjänster. Vattenskyddsområde - Ett vattenskyddsom- råde är i Sverige ett av länsstyrelse eller Ekvivalent ljudnivå - Ett mått på medelljud- kommun inrättat geografiskt område till nivån under en tidsperiod, till exempel skydd för en vattenförekomst med betydelse dygnsvärde eller värden nattetid. för vattentäkt, antingen för en existerande vattentäkt eller möjlig framtida vattentäkt. Fragmentering - Uppsplittring av ett landskap/naturmiljö i mindre områden vilket kan

Iterio AB 74 (76)

Iterio AB 75 (76)

Miljökonsekvensbeskrivning Botkyrka kommuns översiktsplan