Invandrarnas kulturarv i Botkyrka: En inventering av föreningsarkiv.

1 Förord

I november 2003 påbörjade Föreningsarkiven i län (FSL) en inventering av invandrarföreningar i Botkyrka kommun och deras arkiv. Ekonomiska medel för genomförandet av ett fyramånaders projekt erhölls från Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv och Botkyrka kommun. Arkivarie Magnus Lundberg anställdes på deltid för att genomföra projektet, som avslutades i maj 2004.

Arkivprojektet i Botkyrka har genomförts i nära samarbete med arkivkonsulent Kerstin Söderman vid FSL och Botkyrkas kommunarkivarie Kristina Karlsson. De tre lokala föreningsråden i Alby, och Hallunda-Norsborg har också varit viktiga samarbetspartners.

Stockholm i augusti 2004,

Magnus Lundberg Arkivarie, Föreningsarkiven i Stockholms län.

2 Bakgrund

Efterkrigstidens invandring

Från 1940-talet till början av 1970-talet dominerades immigrationen till Sverige av arbetskraftsinvandring. Efterkrigstidens ökade efterfrågan på svenska industriprodukter hade lett till en akut brist på arbetskraft och svenska företag började aktivt rekrytera arbetskraft utomlands för att täcka behoven. Först inriktade sig företagen sig på länder som Finland, Ungern, Österrike och Italien. Men under andra halvan av 1960-talet gjordes liknande värvningsförsök också i Jugoslavien och Turkiet. Även om arbetskraftsinvandringen dominerade anlände också betydande flyktinggrupper under efterkrigstiden. Direkt efter krigsslutet anlände grupper av överlevare från nazisternas utrotningsländer och senare kom större flyktinggrupper från Öst- och Sydeuropa.

Till följd av den internationella lågkonjunkturen i början av 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen nästan helt och 1972 stoppades den aktiva rekryteringen av utländsk arbetskraft. Den nordiska, i synnerhet finländska, arbetskraftsinvandringen fortsatte dock som tidigare. Under senare delen av sjuttiotalet kom istället flyktinginvandringen att stå för en allt större del av immigrationen till Sverige, och andelen utomeuropeiska immigranter ökade markant. Efter militärkuppen i Chile 1973 kom till exempel många chilenare att slå sig ned i Sverige, tillsammans med politiska flyktingar från andra latinamerikanska stater. Grupper av assyrier/syrianer och kurder från Turkiet, Irak och Syrien anlände vid samma tid, och efter den islamiska revolutionen 1979 kom iranska flyktingar till Sverige.

3 Under 1980- och 1990-talen anlände också bland annat irakier, somalier och etiopier samt kinesiska båtflyktingar från Vietnam. Till skillnad från decennierna efter kriget, då majoriteten av invandrarna hade arbetarklass- eller bondebakgrund, har senare decenniers flyktingar inte sällan varit relativt välutbildade personer som tillhört över- eller medelklassen i hemländerna. Från och med början av 1990-talet kom stora grupper flyktingar till Sverige till följd av kriget i före detta Jugoslavien. Under senare år har också så kallad anknytningsinvandring varit ett vanligt immigrationsskäl. Med detta menas inflyttning av anhöriga till personer med uppehållstillstånd i landet.1

Invandrarnas föreningsliv i Sverige

Det är ett universellt fenomen att immigranter redan snart efter ankomsten till det nya hemlandet brukar försöka skapa kontakter med landsmän, för att utbyta erfarenheter och för att få tillfälle att tala sitt modersmål och vidmakthålla traditioner. Dessa möten mellan landsmän kan naturligtvis vara av mer eller mindre organiserat slag. Inte sällan har immigranter dock efter en kort tid i det nya landet slutit sig samman till mer organiserade föreningar.

1 För en översikt över invandringens historia i Sverige, se Ingvar Svanberg & Mattias Tydén Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria, 1992. För efterkrigstidens invandrarhistoria, se s. 325-386. För en översikt av olika etniska grupper i Sverige, jämför Ingvar Svanberg & Harald Runblom (red.) Det mångkulturella Sverige. En handbok om etniska grupper och minoriteter. 2 uppl. Stockholm 1990, som innehåller artiklar om ett åttiotal invandrargrupper och etniska minoriteter i Sverige.

4 Så har det också varit i Sverige. Redan under 1800-talet grundades danska och tyska föreningar. 1898 grundades en finsk förening i Stockholm och 1909 togs initiativ till en italiensk förening i Nacka. Under andra världskriget bildades de estniska och lettiska kommittéerna i Stockholm och även polacker och sudettyskar grundade egna sammanslutningar. I och med den stora arbetskraftsinvandringen under 1960- och 1970-talen skedde en stark tillväxt av antalet föreningar. Vid denna tid grundades också riksorganisationer för olika etniska grupper, vilka har till uppgift att samordna lokala föreningars arbete.

Ibland har föreningsbildandet i Sverige skett genom att man skapar en nationell eller språklig förening inom en redan existerande organisation, som till exempel socialdemokraterna, KFUM eller IOGT- NTO. Oftast har man dock valt att grunda föreningar utan någon sådan tillhörighet. Invandrarföreningarna i Sverige har inte sällan haft en allmänkulturell och social inriktning, men olika typer av idrottsföreningar är också mycket vanliga. Ingvar Svanberg och Mátyas Szabó gör en distinktion mellan föreningar som håller liv i det gamla hemlandets språk och traditioner och föreningar med en mer ”Sverige- orienterad” verksamhet. På det lokala planet kan det dessutom ofta finnas flera, i vissa fall konkurrerande, organisationer som samlar personer med samma etniska ursprung.2

Invandrarföreningars arkiv

Trots att det finns så många invandrarföreningar i Sverige, finner vi ytterst få av dessa föreningars arkiv på de svenska arkivinstitutionerna.

2 Ingvar Svanberg & Mátyás Szabó, Etniskt liv och kulturell mångfald. En handbok i invandrardokumentation. Stockholm 1993, s. 167-172. Se även Henry Bäck Invandrarnas riksorganisationer, Stockholm 1983.

5 Om vi undantar finska och estniska föreningar, som är ganska rikt representerade, finns nästan inga lokala invandrarföreningars arkiv bevarade i kommun- och folkrörelsearkiven i Stockholms län. Ungefär likadant ser det ut i andra delar av landet. Betänker vi samtidigt att antalet invandrarföreningar som verkar eller har verkat inom Stockholms läns gränser uppgår till flera hundra, är detta en speciellt olycklig situation. En väsentlig del av kulturarvet riskerar härigenom att gå förlorad inför framtiden.

Sedan början av 1990-talet har därför ett antal svenska arkivinstitutioner genomfört projekt som syftat till att inventera invandrarföreningars arkiv och aktivt verka för att samla in arkivmaterial från dessa organisationer. Mellan 1995 och 2000 genomförde Riksarkivets byrå för enskilda arkiv projektet ”Invandrarnas kulturarv”, som speciellt riktade sig till invandrarföreningarnas riksorganisationer. Genom inventering av arkivmaterial, rådgivning och utbildning ville Riksarkivet uppmärksamma föreningarnas arkivsituation och verka för att föreningar skulle deponera sina äldre arkivhandlingar hos arkivinstitutioner. För att informera om vikten av att bevara föreningsarkiv lät Riksarkivet trycka en informationsbroschyr med uppmaningen ”Rädda ditt föreningsarkiv” som sändes ut till invandrarorganisationer.

Arkivinventeringar har också genomförts på regional och lokal nivå. I början av 1990-talet genomförde Folkrörelsearkivet i Uppsala en grundläggande inventering av invandrarföreningarna i Uppsala kommun. Därefter informerade man de aktiva föreningarna om Folkrörelsearkivets verksamhet och försökte stimulera föreningarna till att bevara sin historia och se över sin arkivsituation.

Mellan 1996 och 1997 genomförde Skånes Arkivförbund en systematisk

6 kartläggning av invandrarföreningar verksamma i Skånes 33 kommuner. Resultatet dokumenterades i rapporten Immigrantarkiv i Skåne. En inventering av invandrarföreningar (1997), som också innehåller delrapporten Korset, månen och stjärnan, en inventering av invandrarnas trossamfund i Skåne. Det skånska projektet var brett upplagt. Det syftade inte bara till att samla in arkivmaterial i strikt betydelse, vilket visade sig vara mycket svårt. De verkade också för att dokumentera föreningarnas historia och verksamhet genom intervjuer och uppteckningar, samt genom att samla in uppsatser av invandrarungdomar.3

Åren 1999-2001 genomförde Östergötlands Arkivförbund ett inventeringsprojekt av vad man valde att kalla ”föreningar med immigrantanknytning”. Projektet benämndes ”Immigranternas kulturarv i Östergötland”. Som ett första steg inventerades föreningsarkiv i Norrköpings kommun. Därefter följdes projektet upp i övriga kommuner i länet. Vid sidan av inventeringsdokumentationen sammanfattades resultatet av projektet i två skrifter: Immigranternas kulturarv: Projekt Norrköping (1999) och Immigranter i Östergötland förr och nu. (2001). Rapporterna innehåller förutom listor över föreningar i länet också en studie av immigrationen till Östergötland, samt korta historiker över ett antal lokala invandrarföreningar som studerats speciellt noggrant.4

3 Eva Larsson & Eva Sjögren Immigrantarkiv i Skåne. En inventering av invandrarföreningar – Korset, månen och stjärnan. Invandrarnas trossamfund i Skåne. En inventering av arkiv. Lund, 1997.

4 Mona Hallström Immigranternas kulturarv. Projekt Norrköping. [Östergötlands läns föreningsarkivs skriftserie nr. 7], Norrköping, 1999. Börje Hjort (red.) Immigranter i Östergötland. Förr och nu. [Östergötlands läns föreningsarkivs skriftserie nr. 9], Norrköping, 2001.

7 Projektet i Botkyrka kommun

Mål

Målet med arkivprojektet ”Invandrarnas kulturarv i Botkyrka”, som genomfördes på deltid mellan november 2003 och maj 2004, har varit att stimulera de lokala föreningarnas intresse för sin egen historia och att verka för att denna betydelsefulla del av kulturarvet och föreningslivet bevaras för framtiden. För att nå detta övergripande mål har vi försökt komma i kontakt med de invandrarföreningar som är verksamma i Botkyrka kommun. Vi har gett föreningarna möjlighet till rådgivning och utbildning om arkivering, men också erbjudit dem möjlighet till en säker och kostnadsfri förvaring av sina äldre arkivhandlingar i kommunarkivet i Botkyrka.

Utgångspunkter

Det första steget för att nå målet blev att identifiera målgruppen för projektet – det vill säga lokala invandrarföreningar med verksamhet i Botkyrka kommun. Alla definitioner är till en viss grad godtyckliga och det gäller inte minst begreppet invandrarföreningar. Det finns föreningar som har klar inriktning på en etnisk eller språklig grupp, medan andra föreningar har en bredare inriktning. Vad är det till exempel som säger att en utpräglad idrottsförening ska räknas som en invandrarförening och inte just som en idrottsförening? I vår inventering har vi velat inkludera så många föreningar som möjligt. Vår inventering innehåller därför både olika typer av kulturella föreningar samt religiösa samfund.

8 Huvudkällan för att avgöra vilka föreningar projektet skulle rikta sig till är de föreningslistor som ges ut av Kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka kommun. I denna källa fann vi ett sextiotal föreningar som kan räknas till gruppen invandrarföreningar. Listorna innehåller emellertid endast de föreningar som får kommunala bidrag för ungdomsverksamhet. Därutöver finns ett ganska stort antal andra föreningar som är verksamma inom Botkyrka kyrka. Därför hämtade vi kompletterande uppgifter från föreningsregister på Immigrantinstitutets hemsida.5 Kompletterande uppgifter om religiösa samfund återfanns i Guide till Världsreligionernas Stockholm (2001).6 Denna basinventering gav ett slutresultat på 101 föreningar/samfund som var verksamma innanför Botkyrka kommuns gränser. Trots det relativt stora antalet föreningar gör vår inventering inget anspråk på att vara fullständig.7

Jämfört med de flesta andra svenska kommuner är invandrarnas föreningsliv i Botkyrka kommun relativt välkänt. Det betyder dock inte att mycket av föreningarnas arkivmaterial har bevarats på arkivinstitutioner. I kommunarkivet finns inte en enda invandrarförenings arkiv bevarat. En del material återfinns troligen på två andra kulturinstitutioner: Mångkulturellt centrum i Fittja och Immigrantinstitutet i Borås.

Mångkulturellt centrum i Fittja är en rik källa till kunskap om förenings- och församlingslivet i Botkyrka kommun. Vid centret

5 http://www.immi.se/sweden/foreningar

6 Guide till Världsreligionernas Stockholm. Stockholm, 2000.

7 En lista över dessa föreningars namn finns bilagd denna rapport; kontaktuppgifter finns hos Föreningsarkiven i Stockholms län och på kommunarkivet i Botkyrka.

9 arbetar man bland annat med samtidsdokumentation. Inom detta verksamhetsområde dokumenteras till exempel fester och andra högtider. Resultatet presenteras bland annat i form av publikationer och utställningar på Mångkulturellt centrum. Enligt uppgift insamlades visst arkivmaterial från föreningar i Botkyrka under slutet av 1980-talet, vilket numera magasineras hos Mångkulturellt centrum. Detta material är dock tyvärr inte förtecknat och det har därför inte varit möjligt att få reda på vilka Botkyrkaföreningar som finns representerade hos Mångkulturellt centrum i Fittja.8

Sedan 1970-talet har Immigrantinstitutet i Borås verkat aktivt för att bevara invandrarföreningars arkiv från olika delar av landet. Detta material förvaras i institutets arkiv och bibliotek i Borås. Tyvärr är inte heller detta material förtecknat, varför det är svårt att få en överblick över det. Av denna anledning har det inte varit möjligt att få reda på om något material från lokala Botkyrkaföreningar förvaras hos Immigrantinstitutet i Borås.9

8 Bland senare publikationer, som speciellt inriktar sig på föreningslivet i Botkyrka kommun finns till exempel Jesper Fundbergs Möten med föreningar. En studie av invandrarnas föreningsliv i Botkyrka kommun (1996), som framförallt inriktas på relationerna mellan representanter för föreningar och kommunala tjänstemän; Nadia Banno Gomes, Tjejer kan!: en bok om Exit, en mångkulturell tjejgrupp i Botkyrka. (1996), Nadia Banno Gomes, Tjejer i Botkyrka : en kartläggning av tjejgruppsverksamheten i kommunen (1998), samt i viss mån antoologin Botkyrka i fokus : sju etnologiska uppsatser (1999).

9 Se Immigrantinstitutets mycket innehållsrika webbsida, http://www.immi.se

10 Genomförande

Arbetet med inventeringen av invandrarföreningars arkiv i Botkyrka inleddes i november 2003. På ett tidigt stadium sändes ett informationsblad om projektet ut till samtliga registrerade föreningar. För att informera en större publik om det pågående projektet sammanställdes också en broschyr, som bland annat distribuerades till bibliotek och medborgarkontor inom kommunens gränser. Information om det pågående projektet har också funnit på ett antal webbsidor, som till exempel HallundaNorsborg.nu och albydialogen.com, samt foreningsarkiven.a.se. På ett tidigt stadium presenterades projektet på medlemsmöten med de lokala föreningsråden i Hallunda-Norsborg och Fittja samt på en föreningsdag som anordnades av föreningsrådet i Alby i november 2003.

Den viktigaste metoden har emellertid varit att ta direkt kontakt med de enskilda föreningarna. Därför följdes det första utskicket upp av telefonsamtal till föreningarnas kontaktpersoner. Ibland har de kontaktuppgifter som stått till buds varit ofullständiga eller felaktiga. Vissa föreningar har visat sig ha upphört med sin verksamhet. När det gällt uppgifter från kommunen har dock uppgifterna i de flesta fall varit korrekta, eftersom de uppdateras kontinuerligt. Ibland har uppgifterna varit förlegade och det har varit nödvändigt att fortsätta sökandet efter andra kontaktpersoner. Denna del av arbetet har varit mycket tidskrävande och trots upprepade försök har det i många fall inte varit möjligt att få tag i någon representant för föreningen.

Liksom när det gäller inventering av andra typer av föreningar har de föreningar vi lyckats komma i personlig kontakt med visat olika grad av intresse för arkivfrågor. Reaktioner har funnits i ett spektrum från stort intresse via ointresse till misstänksamhet. Om intresse funnits från föreningens sida har telefonsamtalet följts upp med ett personligt

11 möte med en eller flera representanter för föreningen. Ibland har mötet skett med ordföranden eller annan kontaktperson. Ibland har ett samtal skett i samband med ett styrelsemöte. Vid mötet har samtal förts om föreningens historia och om vilken typ av material som ingår in föreningens arkiv, till exempel protokoll, dokumentation av aktiviteter, korrespondens, egna publikationer (medlemsblad, tidskrifter), samt fotografier, videoinspelningar och webbsidor.

Vid mötena har det inte sällan funnits möjlighet att titta närmare på materialet. Projektets målsättning har dock inte varit att inventera materialet i detalj, utan framförallt att bidra till att öka intresset för arkivfrågor. Vid dessa möten har anteckningar förts. En mer detaljerad sammanställning av inventeringsuppgifter finns hos Föreningsarkiven i Stockholms län och kommunarkivet i Botkyrka. Föreningsrepresentanter har vid dessa möten också informerats om möjligheten att deponera sitt äldre arkivmaterial i Kommunarkivet i Tumba och om möjligheten att gå en kostnadsfri grundutbildning i arkivering för föreningsmänniskor under våren och hösten 2004.

Resultat

Det finns ett brett spektrum av invandrarföreningar i Botkyrka. Ett par föreningar har varit aktiva under trettio eller till och med fyrtio år, medan de allra flesta varit aktiva i mindre än tio år. -Tumba finska förening, som grundades 1962, är den äldsta av invandrarföreningarna inom kommunen. Under slutet av 1960-talet och början av sjuttiotalet grundades också en rad lokala grekiska, jugoslaviska och turkiska föreningar. Från mitten av 1970-talet och framåt grundades ett stort antal syrianska/assyriska föreningar, samt syrisk-ortodoxa församlingar.

12 Det material som finns bevarat är värdefullt inte bara för den egna föreningen utan också för forskningen. Många föreningar har inte känt till att det finns möjlighet att deponera material kostnadsfritt i kommunarkivet. Att nå ut med denna information till föreningarna i Botkyrka har varit ett av de viktigaste resultaten av projektet.

De sedan länge etablerade föreningarna har ofta en fast föreningslokal och i vissa fall en hel- eller deltidsanställd kanslist. Det rör sig emellertid om en liten grupp föreningar som har sådana föreningslokaler. Även om en del föreningar har tillgång till bra föreningslokaler och möjlighet att förvara arkivmaterialet på ett tillfredsställande sätt är platsbristen ett stort problem för de flesta föreningar. I många fall återfinns handlingarna hemma hos styrelsemedlemmar, där platsbristen kan vara stor. Risken är också stor att handlingar försvinner när styrelsen byts ut eller vid flytt. Deponering av material i kommunarkivet kan i dessa sammanhang vara en tilltalande lösning, då man där dessutom kan bevara arkivet på ett säkert sätt.

Assyriska kulturföreningen i , som har ett omfattande arkiv i sina kanslilokaler, har visat visst intresse för att deponera arkivmaterial. Även andra syrianska/assyriska föreningar vill diskutera möjligheten att deponera material. Finskspråkiga socialdemokratiska föreningen i Botkyrka och Finska pensionärsföreningen Kultaiset Voudet har också visat stort intresse för att deponera sitt material i kommunarkivet. Detsamma gäller Studiecenter Simon Bolívar och den nedlagda Chilekommittén. Det är emellertid inte bara de äldre föreningarna som visat intresse för att bevara sitt material för framtiden. Det gäller även yngre organisationer som till exempel Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdom (SOKU-Botkyrka), som är intresserade av att deponera sitt material och ta upp arkivfrågor på riksnivån, även om man i nuläget inte har något äldre material att

13 deponera i Kommunarkivet.

Uppföljning

Ett projekt av det slag som genomförts är mycket tidskrävande. I Botkyrka kommun rör det sig om ett hundratal föreningar och ännu fler aktörer. Det har ofta varit svårt att få tag i kontaktpersoner trots upprepade försök. Även om flera föreningar visat intresse för arkivfrågor och för att deponera handlingar i kommunarkivet återstår mycket arbete innan handlingarna verkligen kan deponeras. För att projektet på längre sikt ska anses ha varit lyckat krävs därför en uppföljning.

Kommunarkivet i Botkyrka har inga ekonomiska eller personella resurser för att förteckna större föreningsarkiv. Därför måste arkiv som ska deponeras i kommunarkivet vara ordnade eller åtminstone beskrivna innan de levereras till arkivinstitutionen. Det är också värdefullt att föreningarna själva bidrar till att bevara sin historia för framtiden. Tanken med att erbjuda arkivkurser är att föreningsrepresentanter ska få kunskaper om hur man ordnar ett arkiv, färdigheter som även kan vara användbara för hanteringen av aktuella dokument.

En viktig del av projektet har varit att planera arkivkurser för föreningar i kommunen, arrangerade av Kommunarkivet och Föreningsarkiven i Stockholms län. Under projektets gång har en sådan arkivkurs hållits i samarbete med föreningsråden i kommunen och fler kurser planeras under hösten 2004. Men även med kunskaper tar det naturligtvis tid att ordna materialet och det kan vara svårt föreningarna att få tiden att räcka till. I de fall handlingarna är skrivna på något annat språk än svenska är det önskvärt att arkivförteckningen skrivs parallellt på svenska och detta språk.

14 Försöket att bevara föreningarnas arkiv ska ses i samband med andra försök att bevara det lokala kulturarvet och göra det tillgängligt för forskare och andra intresserade. Det är viktigt att slå fast att arkivmaterial som deponeras i Botkyrka kommunarkiv blir sökbart i den Nationella Arkivdatabasen (NAD) samt arkivregister i Stockholms län (ASL), och därigenom sökbart för intresserade forskare. Arkivmaterial från invandrarföreningar i Botkyrka är inte bara potentiellt intressant för föreningarnas egna medlemmar och dem som studerar invandrarföreningar eller invandringens historia i Sverige eller Stockholms län, utan minst lika intressant för den som vill skriva Botkyrkas lokalhistoria eller föreningslivets historia i länet eller kommunen.

För att fortsätta verka för att bevara Botkyrkaföreningarnas arkiv för framtiden är det viktigt att samarbetet mellan kommunarkivet och föreningsråden i kommunen fortsätter. Föreningsråden har en viktig samordnande funktion i Hallunda-Norsborg, Alby och Fittja. Dessutom är Mångkulturellt Centrum i Fittja en mycket viktig samarbetspartner. Det viktigaste är dock att det engagemang och det intresse för att dokumentera sin historia som finns i många föreningar tas till vara.

15 Bilaga:

Invandrarföreningar i Botkyrka kommun

16 Acholi society ungdomsgruppen Alby kvinnocenter Alby turkiska arbetar- och kulturförening Alby turkiska ungdomsförening Al-Diwan Kulturförening Arameisk-syriansk kultur- och ungdomsförening Asociación de profesores de español de Botkyrka Assurföreningen Assyriska kulturföreningen i Botkyrka Babylon kulturföreningen i Botkyrka Bangladesh Kulturförening Bethnahrin kulturförening Bosna-Botkyrka Botkyrka islamiska förening Botkyrka islamiska ungdoms- och kulturförening Botkyrka turkiska invandrarflickors förening Botkyrka turkiska IOGT-NTO förening Botkyrka turkiska kultur och ungdomsförening Botkyrka turk-islamiska kulturförening Botkyrkavänskap Centro cultural El Oso y El madroño Chilenska kvinnor i exil AMCHE Dawah Tebligh Föreningen Eelam Tamiler Union Eritrianska föreningen i Botkyrka Etiopisk idrottsgala-arrangör Etiopiska idrottsföreningen i Botkyrka

17 Etiopiska kvinnoföreningen Eudoras Botkyrkaförening Eufrat familjeförening Filippinska kultur- och fritidsföreningen i Botkyrka Finska föreningen i sydvästra Stockholm Finskspråkiga socialdemokratiska föreningen i Botkyrka Fittja Föreningsråd Förenade kulturförening i Hallunda Förenade pakistaner Föreningen Montenegro i Botkyrka Föreningen Niños de los Andes Föräldraföreningen för barn och ungdom i Botkyrka Grupo juvenil la Fraguita Gujariti Hindu mandal Stockholm Gurdwara Sangat Sahib Harariska kulturföreningen i Botkyrka Hindu cultural mantain Iason IF Immigranternas kulturförening i Norsborg Internationella tamilska föreningen Irakiska Eufrat föreningen Irak-turkmenska kulturföreningen Islamiska förbundet Botkyrka Islamiska kulturcentrumunionen i Sverige

18 Islamiska ungdomsföreningen Tumba Islamiskt kulturcentrum i Botkyrka Islamiskt kulturcentrum i Fittja Islamiskt kulturcentrum i Tumba Joy Bangla kulturcentrum Kadisha IF Konyaspor kultur- och idrottsförening Kulturföreningen Andres Bello Kurdiska föreningen Kurdiska unionen i Botkyrka kommun Lautaro IFK Los Copihues IFK Los Latinos Midyat IF Muslimska föreningen i Botkyrka Muslimska handikappföreningen i Botkyrka Muslimska kvinnoföreningen i Botkyrka Mångnationella kinesiska föreningen Nigerian Union in Stockholm Nineveh förening Nuorisoseura kampparit 95 O'Higgins IFK Pakistan cultural society Pakistani Christian youngmen welfare association

Pakistanska föreningen Pensionärsföreningen Kultaiset Voudet

19 PRO Finska pensionärer i Botkyrka Pukthoon Förening Real Antarctica idrottsförening S:ta Maria syrisk-ortodoxa kyrka, kvinnoföreningen i Tumba Somaliska föreningen i Stockholm Sool och Hawd Sri-Lanka filmklubb Storvretens turkiska kulturförening Storvretens turkiska ungdomsförening Studiecenter Simon Bolívar Suryoyoföreningen i Tumba Tamils Swedish mekteb Alby Svensk-atjehnisiska föreningen Syrianska scoutkåren i Botkyrka Syrisk ortodoxa kyrkan, Hallunda Syrisk ortodoxa kyrkan, Tumba Syrisk-ortodoxa kyrkans ungdom (SOKU), Botkyrka The Simba club Tullinge-Tumba finska förening Ungerska scoutföreningen Zitouna kultur- och idrottsförening Österns apostoliska assyriska kyrka: Mar Thomas församling.

20