DOCSLIB.ORG

Balgö Uppvisar Ett Naturskönt Odlingslandskap Med Många Tydliga Balgö Spår Efter Den Omfattande Jordbruksverksamhet Som Tidigare Bedri- Vits På Ön

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Balgö Uppvisar Ett Naturskönt Odlingslandskap Med Många Tydliga Balgö Spår Efter Den Omfattande Jordbruksverksamhet Som Tidigare Bedri- Vits På Ön 206 20 Balgö uppvisar ett naturskönt odlingslandskap med många tydliga Balgö spår efter den omfattande jordbruksverksamhet som tidigare bedri- vits på ön. Balgö var bebodd året runt till 1966. Idag består ön av Lindbergs socken ett bitvis kargt betespräglat kulturlandskap i yttersta kustbandet. De varierade naturbetesmarkerna utgör historiska biotoper med mycket höga natur- och kulturvärden. Till miljön hör fina stenmu- rar samt en välbevarad gårdsbebyggelse, med bl.a. två manbyggna- der samt två mäktiga ladugårdar från sent 1800-tal. I strandnära lägen ligger fornlämningar som gravrösen och tomtningar. Balgö utgör ett ovanligt fint exempel på ett skärgårdsjordbruk, vars skif- tande historia avspeglar människors förmåga till försörjning i en utsatt miljö. Ön har därtill en spännande historia, bl.a. som plats för nordiska kungamöten under medeltid. 207 Balgö ligger i yttersta kustbandet cirka en kilometer utanför Tångaberg och är med sina 250 hektar landområde den största av Hallands öar. Det i sydväst liggande Grässkär är skilt från huvudön med ett vadbart sund. Balgö har ett varierat och innehållsrikt odlingslandskap, med mån- ga välbevarade markslag och spår efter äldre tiders jordbruksaktiviteter, vilka åt- minstone går tillbaka till 1600-talet. Be- byggelsen ligger samlad på en tomt cen- tralt på ön, väl avgränsad mot omgivande marker av vällagda stenmurar. Landskapet på det flacka Balgö består av en mosaik av betade f.d. åker- och Balgö ligger strax utanför Tångaberg. Ön präglas numera av ett betat stenmurslandskap. Inägomarken låg på öns norra del och i söder bredde utmarken ut sig. gräsmarker samt utmarker. Naturbe- tesmarken utgörs bl.a. av hällmarkshe- dar med ljung och enbuskar, torr- och friskängar, strandängar samt kala klap- perstensfält och strandvallar. Det öppna kulturlandskapet hyser en hävdgynnad flora och fauna, varav flera rödlistade ar- ter. På ön finns viktiga häcknings- och rastplatser för såväl sjöfågel som vadare, en livskraftig koloni av knubbsäl samt länets största population av den i Hal- land numera mycket sällsynta strandpad- dan (tidigare kallad stinkpadda). Främst norr och öster om bebyggelsen finns ett omfattande och innehållsrikt På häradskartan över Balgö från tidigt 1920-tal ser man gårdsbebyg- gelsen på tomten, omgiven av åkermarker. Ett par av de större åkerdi- fossilt odlingslandskap, med långsmala kena syns i kartan. Närmast sommarbryggan finns en större åkerlycka, På Balgö finns flera monument över gods- parceller och svagt välva tegar, en stor med en centralt placerad märgelhåla. I söder ligger den s.k. Sparrisa- ägaren och arrendatorn Alfred Bexells vurm för mängd röjningsrösen, bortröjda block lyckan, där bl.a. köksgrödor odlades. Bladen Getterön och Åskloster. skapande med stora stenar och stenhuggeri. och stora stentippar. Här finns även 208 Strandnära stenmur kring en f.d. åkeryta söder om gårdstomten. Ladugårdsfönster med tegelomfattning. åtskilliga välbevarade stenmurar och lyckor samt i söder en muromgärdad yta med rester efter gårdarnas odling av De två mäktiga ladugårdarna i sten som Alfred Bexell lät uppföra på ön under sent 1800-tal. Från ladu- gårdshörnen löper raka stenmurar ut. köksgrödor, kallad Sparrisalyckan. Un- der 1930-talet skedde omfattande drän- eringsarbeten på centralt belägna åkrar och vallar och dikena efter dessa är fort- farande tydliga. Några av de större dike- na kantas av kraftiga jordvallar. Balgö tycks ha varit bebott åtminstone sedan tidigt 1600-tal. Jordeboken 1646 Stenmurslandskapet på den gårdsnära f.d. åkermar- ken. Idag betas området av nötkreatur och hjortar. 209 Den västra, äldre manbyggna- upptar ett helt mantal kronohemman, den på gårdstomten. Plåttaket har ersatt ett ursprungligt halm- som då var prästänkesäte till Träslövs tak, vilket framgår av de inmu- pastorat. I landsbeskrivningen 1729 om- rade droppstenarna på ena skor- nämns fyra arrendebönder på ön, vilka stenen. Till höger syns den s.k. källarvinden. Den blå kulören hade varsitt bostadshus, kålgårdar och på dörrar och förstukvistar torde åkrar avgränsade mot den magra ängen vara av sent datum. Förstukvis- av stenmurar. Tidvis har ön även använts tarna är vackert utformade i en till insamling av ejderdun för avsalu. nationalromantisk allmogestil. Under 1800-talet bedrevs ett intensivt jordbruk på Balgö. Friskängen som vid sentida inventeringar klassats som ”f.d. Detalj av fasad med de två cen- trala entréerna med spröjsade odlingsmark”, omfattar ca 35 hektar. fönster och skärmtak på det Denna areal utgjorde stommen i den åker östra bostadshuset. och äng som brukades här på 1800-talet. Övriga marker nyttjades främst till bete. Här fanns då fyra hemmansdelar om ¼ mantal vardera. Då godsägaren på Torstorp i Grimeton, Stenmurar med grindstolpar vid Alfred Bexell, blev arrendator på Balgö norra infarten till gårdstunet. 1875, avhystes bönderna och ett mer rationellt jordbruk skapades. Under hans tid på ön skedde en viss uppodling och jordförbättring med hjälp av märg- ling och tånggödsling. Bexell höll en stor besättning nötkreatur på ön, vilken sköttes av anställda statare. Två stora ladugårdar byggdes och rejäla dubbla stenmurar kom till stånd. Sedan Bexell avlidit år 1900, minskade jordbruksak- tiviteterna på Balgö för en tid. 1918 förlades dock Svenska Fåravels- föreningens stamschäferi för avel av cheviotfår till Balgö, en verksamhet som 210 under 1940-talet omfattade ca 400 får. Periodvis förekom även storskalig gås- uppfödning! Fåren sköttes under alla år av familjen Johansson, vilka lämnade Balgö 1950 när schäferiet avvecklades. Mellan åren 1954 och 1966 fanns endast en tillsyningsman kvar på ön, som där- efter inte längre varit bebodd året runt. Sedan 1960-talets mitt har inget hö bär- gats på ön och all gödsling upphört. Sedan slutet av 1960-talet har Balgö ar- renderats för sommarbete med nötkrea- tur, fr.o.m. 1989 av Lindhov som även Gårdsbebyggelsen på Balgö sedd från ovan. Notera de breda stenmurarna som omger tomten! haft mufflonfår samt dovhjortar ute på ön. Betet har därmed fortgått kontinu- Kungamöten på Balgö erligt och Balgö är idag ett utpräglat be- Under medeltiden var Balgö plats för nord- teslandskap. Numera upprätthålls betet iska kungamöten. Ön omnämns första gån- av ungefär 100 ungnöt under ordinarie gen 1308, då ett vapenstillestånd mellan betessäsong. Dessutom betar förvildade Kung Håkon V av Norge och Kung Erik av mufflonfår och ett antal inplanterade Danmark undertecknades här. Två år senare dovhjortar året runt. Trots detta har slöt Kung Håkon förbund med hertigarna viss igenväxning med främst enbuskar Erik och Valdemar av Sverige på ön. Att och slån skett. Sedan 2011 pågår därför undertecknandet av dessa storpolitiska för- åtgärder med restaurering av öns betes- drag skedde på en relativt oansenlig plats som marker, där riset bl.a. körs bort med häst. Balgö, hade troligen flera anledningar. Ön ansågs säkert neutral och strategiskt belägen samt saknade styrkesymboler som t.ex. bor- Den välbevarade och samlade gårds- gar. Under 1500-talet berördes Balgö, som då Intill den östra gården på tomten finns en liten lycka om- miljön är symmetriskt anlagd och tillhörde danska kronan, av flera förläningar. ramad av en vällagd stenmur, sannolikt en äldre kålgård. innehåller två manbyggnader, ladugård, Ön var till stor del bevuxen med ekskog och lada samt fähus och källarvind. Vidare tycks ha hyst en gård. Balgö har åtminstone finns en mindre sommarstuga samt ett sedan tidigt 1600-tal tillhört Träslövs försam- hönshus invid gården. På sydöstra delen ling som prästlönetillgång, stadfäst 1689 av av ön finns ett fritidshus från 1930-talet svenske Kung Karl XI. och vid sommarbryggan finns ett garage. Fritidshuset på öns södra del med en påkostad skorsten i den för övrigt anspråkslösa arkitekturen. 211 Den västra manbyggnaden är en fram- flera familjer, i nationalromantisk stil, på ett äldre hönshus samt en mindre som- kammarstuga från första hälften av dubbel rumsbredd och med stomme i marstuga. Vid gården finns en planterad 1800-talet på enkel rumsbredd och med stående plank, men i övrigt med liknande lövträdsdunge. timmerstomme och fasad av rödfärgad utformning. locklistpanel. Taket vilar på längsgående På Balgö finns ett flertal fornlämningar. ryggåsar, synliga vid den norra gaveln. De imponerande ekonomibyggnader I markerade höjdlägen längs stränder- De karakteristiska två entréerna har dub- som Alfred Bexell lät uppföra består av na ligger ett antal stora gravrösen samt beldörrar, med överljus vid den södra. en ladugård och en lada med metertjocka ett par stensättningar från brons- och Förstukvistarna är nationalromantiskt stenmurar, från 1875 respektive 1883. järnålder, merparten placerade uppe på utformade, troligen från tidigt 1900- Port- och fönsteromfattningar är utförda klapperstensvallen och byggda av ste- tal. Grundläggningen är i uppmurad i gult och rött tegel i nygotisk stil och nen här. På ön finns även ett par s.k. sten. Interiören är välbevarad med bl.a. uppvisar stora likheter med Torstorps tomtningar, dvs. enkla lämningar efter en stänkmönstrad skänkkakelugn som ekonomibyggnader i Grimeton. Invid tillfällig fiskarbebyggelse uppförd sedan förmodligen är från mitten av 1800-talet, manhusen är en s.k. källarvind i murad medeltid och fram i nyare tid. På gårds- ett eldstadskomplex i köket samt synliga sten samt ett fähus med källare och ett området finns rester efter äldre bebyg- takbjälkar. Den östra manbyggnaden är utedass. Tomten runt byggnaderna om- gelse i form av två husgrunder och andra en modernare variant av den västra. Hu- ges av vällagda
Load more

Recommended publications
  • Invitation to Acquire Shares in Fortinova Fastigheter Ab (Publ)
    INVITATION TO ACQUIRE SHARES IN FORTINOVA FASTIGHETER AB (PUBL) Distribution of this Prospectus and subscription of new shares are subject to restrictions in some jurisdictions, see “Important Information to Investors”. THE PROSPECTUS WAS APPROVED BY THE FINANCIAL SUPERVISORY Global Coordinator and Joint Bookrunner AUTHORITY ON 6 NOVEMBER 2020. The period of validity of the Prospectus expires on 6 November 2021. The obligation to provide supplements to the Prospectus in the event of new circumstances of significance, factual errors or material inaccuracies will not apply once the Prospectus is no longer valid. Retail Manager IMPORTANT INFORMATION TO INVESTORS This prospectus (the “Prospectus”) has been prepared in connection with the STABILIZATION offering to the public in Sweden of Class B shares in Fortinova Fastigheter In connection with the Offering, SEB may carry out transactions aimed at AB (publ) (a Swedish public limited company) (the “Offering”) and the listing supporting the market price of the shares at levels above those which might of the Class B shares for trading on Nasdaq First North Premier Growth Mar- otherwise prevail in the open market. Such stabilization transactions may ket. In the Prospectus, “Fortinova”, the “Company” or the “Group” refers to be effected on Nasdaq First North Premier Growth Market, in the over-the- Fortinova Fastigheter AB (publ), the group of which Fortinova Fastigheter counter market or otherwise, at any time during the period starting on the AB (publ) is the parent company, or a subsidiary of the Group, depending date of commencement of trading in the shares on Nasdaq First North Pre- on the context.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Biofilmens Funktion Och Korrelation Med Dricksvattnets Kvalitet
    Rapport Rapport Biofilmens funktion Nr 2020-2 och korrelation med dricksvattnets kvalitet Caroline Schleich Sandy Chan Kristjan Pullerits Moshe Habagil Jennie Lindgren Catherine J. Paul Alexander Keucken Peter Rådström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Författaren är ensam ansvarig för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box 14057 167 14 Bromma Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10 [email protected] www.svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten. Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2020-2 Rapportens titel: Biofilmens funktion och korrelation med dricksvattnets kvalitet Title of the report: Biofilm function and correlation with drinking water quality Författare: Caroline Schleich (Vatten & Miljö i Väst AB [VIVAB]), Sandy Chan (Teknisk mikrobiologi, Lunds universitet [TMB, LU], Sweden Water Research AB [SWR] och Sydvatten AB), Kristjan Pullerits (TMB, LU och SWR), Moshe Habagil (VIVAB), Jennie Lindgren (VIVAB), Catherine J. Paul (Teknisk vattenresurslära och TMB, LU), Alexander Keucken (VIVAB) och Peter Rådström (TMB, LU) Rapportnummer: 2020-2 Antal sidor: 54 Sammandrag: Kvarnagårdens vattenverk i Varberg har en ny
    [Show full text]
  • Utvecklingsstrategi För Varbergs Kommun Med Fokus På Landsbygden
    1 (15) 2011-09-13 Dnr: KS 2011/0080-10 , Utvecklingsstrategi för Varbergs kommun med fokus på landsbygden Utveckling i alla kommundelar Förutsättningen för Varbergs kommuns utveckling är mycket god. Det gynnsamma geografiska läget med goda kommunikationer, den attraktiva och variationsrika naturen, det varierade och blomstrande näringslivet och en stadigt ökande befolkning. Kommunen utvecklas, men inte lika mycket överallt. Att Varbergs stads attraktivitet utvecklas och att innerstadens befolkning ökar, har stor betydelse för hela kommunen. Kopplingen mellan den expansiva stadens utbud och en positiv utveckling av kommunens serviceorter och omgivande landsbygd är belagd men utveckling sker trots det inte överallt i kommunen per automatik. För att serviceorterna och landsbygden skall utvecklas tillsammans med staden, krävs särskilt engagemang och särskilda insatser. Utveckling förutsätter initiativ från de som bor och verkar på landsbygden. Kommunens uppgift är att främja och underlätta människors vardag och möjlighet till lokal utveckling. Utvecklingsstrategin skall bidra till en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklingsstrategin anger inriktningen för kommunens arbete i frågor som berör serviceorterna med omland. Arbetet med att nå målbilderna bedrivs kontinuerligt med ett framtidsperspektiv som siktar mot år 2020. Strategins prioriterade områden − demokratifrågor − boende − näringsliv, sysselsättning och kompetensutveckling − kultur och fritid − kommunikation och infrastruktur − kommunal service POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, 0340-880 00 212000-1249 [email protected] Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg 432 80 Varberg 0340-67 64 52 www.varberg.se 2 (15) 2011-09-14 Dnr: KS 2011/0080-10 Förklaring av begrepp Serviceorter Med serviceorter menas här de orter där det finns omfattande offentlig service.
    [Show full text]
  • Underlag För Aktualitetsprövning Av Varbergs Kommuns Översiktsplan Har Tagits Fram På Uppdrag Av Kommunfullmäktige
    UNDERLAG FÖR AKTUALITETSPRÖVNING AV VARBERGS KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN 2017-11-22 KUNGSBACKA KOMMUN E6 MARKS KOMMUN Horred Löftaskog Kungsäter Veddige Väröbacka/ Bua Limabacka Derome Torpa Kärradal FALKENBERGS KOMMUN Tångaberg Tofta Rolfstorp/Skällinge Gödestad Ullared Varberg Träslövsläge Tvååker E6 Underlag för aktualitetsprövning av Varbergs kommuns översiktsplan har tagits fram på uppdrag av Kommunfullmäktige. Aktualitetsprövning ska enligt 3 kap 27 § PBL (2010:900) genomföras minst en gång under varje mandatperiod. Kommunfullmäktige tar då ställning till om planen behöver göras om, helt eller delvis. Underlag för aktualitetsprövningen har tagits fram av Samhällsutvecklingskontoret i samarbete med andra kommunala förvaltningar och bolag. Innehåll 1. SAMMANFATTNING....................................................... 5 2. INLEDNING..................................................................... 7 3. VARBERGS KOMMUNS ÖVERSIKTSPLAN................. 11 4. NYA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH UTMANINGAR.......... 17 5. UPPFÖLJNING AV ÖVERSIKTSPLANEN..................... 25 6. HUR AKTUELL ÄR DEN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLANEN?................................................... 39 7. HUR AKTUELLA ÄR DE FÖRDJUPADE ÖVERSIKTSPLANERNA?.............................................. 53 8. LÄNSSTYRELSENS SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSE............................................................. 59 9. SAMLAD BEDÖMNING.................................................. 61 10. BILAGOR........................................................................ 67 Underlag
    [Show full text]
  • Power to Gas
    LOCATIONAL STUDY — POWER TO GAS RAPPORT 2015:120 ENERGIGASER OCH FLYTANDE DRIVMEDEL Locational study – Power to gas KARIN BYMAN ISBN 978-91-7673-120-8 | © 2015 ENERGIFORSK Energiforsk AB | Telefon: 08-677 25 30 | E-post: [email protected] | www.energiforsk.se Förord This project, performed during the period 01-05-2014 – 30-04-2015, has had a reference group consisting of the following persons, who have read and given their comments on the report: Johan Zettergren, Swedegas Saila Horttanainen, Swedegas Tina Helin, E.on. Gas Sverige Bertil Klintbom, Region Gotland Stefan Sandelin, Cementa Jens Melin, Falkenberg Energy Erik Persson, Piteå kommun Ulf Westerberg, Piteå Science Park Lars Göransson, Öresundskraft Anna-Karin Jannasch, Energiforsk (former Svenskt Gastekniskt Center) Martin Ragnar, Energiforsk (former Svenskt Gastekniskt Center) Lena Berglund, Energigas Sverige Björn Aronsson, The Swedish Hydrogen Association Anders Hjörnhede, SP Anna Alexandersson, SP The project has been financed by the following organisations: The Swedish Energy Agency through Energiforsk, The ÅForsk Foundation, Swedegas AB, E.on. Gas Sverige AB, The Region of Gotland, Falkenberg Energy AB, The County of Piteå, Cementa AB and Öresundskraft AB. 3 Summary The task was to identify a suitable location for a demonstration plant for Power to gas in Swe- den. The following three municipalities participated in the study; Gotland, Falkenberg and Piteå. They have in common large scale plans to expand wind power and aim for increased use of biofuels. Otherwise, the conditions in their energy systems differ regarding the infra- structure and local energy balances, illuminating the concept of Power to gas from different perspectives. In a large scale expansion of wind power, its share of the electricity production can become so large locally, that all the electricity cannot be consumed due to limitations in the electricity network.
    [Show full text]
  • Swedish Parishes
    A Socken (Parish) Härad (District) Län (County) Notes Acklinga Vartofta Skaraborg Adelöv Norra Vedbo Jönköping Adelsö Färentuna Stockholm Adolf Fredrik see Stockholm City Agnetorp Vartofta Skaraborg also known as Ångarp Agunnaryd Sunnerbo Kronoberg Akebäck Gotland Norra Gotland also known as Follingbo Ala Gotland Norra Gotland Alanäs Hammerdal Jämtland Alboga Gäsene Älvsborg Alböke Slättbo Kalmar Ale-Skövde Ale Älvsborg Alfshög Faurås Halland Alfta Bollnäs Gävleborg Algutsboda Uppvidinge Kronoberg after 1969 see Kalmar län Algutsrum Algutsrum Kalmar Algutstorp Kulling Älvsborg Alia Helgona see Nyköping City Alingsås City - Alingsås Älvsborg Landsförsamling Alingsås City - Alingsås Älvsborg Stadsförsamling Allerum Luggude Malmöhus Allhelgona Göstring Östergötland Allhelgona Malmöhus see Lund City Allmänna see Stockholm City Barnbördshuset Almby Örebro Örebro after 1943 see Örebro City Almesåkra Västra Jönköping Almundsryd Kinnevald Kronoberg Almunge Närdinghundra Stockholm after 1971 see Uppsala län Alnö Skön Västernorrland Alseda Östra Jönköping Alsen Undersåker Jämtland many records destroyed in a fire in 1919 Alsike Ärlinghundra Stockholm after 1971 see Uppsala län Alskog Gotland S. Gotland Alstad before 1980 see Fru Alstad Alster Väse Värmland Altuna Simtuna Västmanland after 1971 see Uppsala län Alunda Oland Uppsala Alva Gotland S. Gotland Alvastra see Heda Alvesta Allbo Kronoberg before 1945 see Aringsås Ambjörnarp Kind Älvsborg Amnehärad Vadsbo Skaraborg Amsberg Falu södra Kopparberg many records destroyed in a fire 1848 after 1929
    [Show full text]
  • Varberg Living Cities – Competition Brief
    Europan is a biennial competition for young architects under 40 EUROPAN 16 years of age. VARBERG LIVING CITIES – COMPETITION BRIEF ”Transformation of a traffic barrier into a living town street for people” VARBERG 1 2 C www.europan.se Visit our website: 16 EUROPAN Page: ONTENT 04 INTRODUCTION 05 URBAN CONTEXT 08 E16 THEME 10 STUDY SITE (MARKED IN RED) 12 PROJECT SITE (MARKED IN YELLOW) 14 TASK 16 MISCELLANEOUS 17 REFERENCES 19 APPENDIX GENERAL INFORMATION Site Representative Jury evaluation Maria Söderlund With the participation of the site Municipality of Varberg representatives. Actor involved Post-competition intermediate Municipality of Varberg procedure Presentation of the rewarded ”Team representative” teams to the site representatives, Architect, landscape architect or followed by a discussion. urban planner The ambition of the municipality Expected skills regarding the is to involve the prize winning site’s issues and characteristics team(s) in an implementation Architecture, landscape process. architecture, urban planning Assignment after the competition Communication The prize winning team(s) will Anonymous local exhibition after continue the work with the the 1st jury round. competition assignment in a workshop with the municipality, After the competition there will with an option for further work be a public prize ceremony, towards an implementation of the a catalogue of results will be proposal, including workshops, produced, and the winners will various planning documents, be published on the website of illustrations, drawings and citizen Architects Sweden. dialogues. 3 3 INTRODUCTION PARTICIPATE IN EUROPAN 16! INTRODUCTION VARBERG The Municipality of Varberg Varberg is a steadily growing and Europan Sweden would city in an expansive region.
    [Show full text]
  • FRITIDSHUSUTREDNINGEN Områden Lämpliga För Helårsboende?
    FRITIDSHUSUTREDNINGEN Områden lämpliga för helårsboende? ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 Fritidshusutredningen 1 Uppdraget ”Genomföra en översyn av byggrätterna i kommunens fritidshusområden i syfte att kartlägga möjligheterna och lämp- ligheten av ett ökat helårsboende i valda områden” 2 Fritidshusutredningen Sammanfattning Fritidshusutredningen är ett följduppdrag från översiktsplanen för Varberg, ÖP 2010. Uppdraget är att undersöka i vilka detaljplanelagda fritidshusområden en höjning av byggrätten kan anses vara lämplig. Genom att medge en höjd byggrätt bedömer kommunen att ett ökat helårsboende främjas (permanentning). 21 detaljplanelagda områden har studerats. Historiskt tillkom dessa efter andra världskriget då behovet av fritidsboende sommartid ökade dramatiskt. Under åren har standarden på fritidshusen förbättrats succesivt. Husen var ursprungligen av enkel standard och idag 50 till 60 år senare är det inte ovanligt att hus rivs och ersätts med nytt i samband med en önskad förändring. Under 1990-talet anslöts de flesta områdena utmed kusten till det allmänna va-systemet och vägarna asfalterades. Allteftersom Varbergs stad expanderar såväl norr som söderut blir näraliggande fritidshusområden alltmer attraktiva för helårsboende. 1992 fanns ca 5600 definierade fritidshus. 2010 var dessa 3820. När en INVENTERINGEN OMFATTAR: fastighetsägare folkbokför sig på sitt fritidshus betraktas det inte längre • 21 detaljplanelagda s.k. som fritidshus i statistiken utan som permanentbostad. Omvandlingen fritidshusområden av fritidshus pågår kontinuerligt. Ca 75 fritidshus per år blir helårsbostad. • 3704 hus, därav är 670 hus Ursprungligen kom en klart dominerande andel av fritidshusägarna från en helårsboende med 1390 annan kommun än Varberg. Omvandling innebär således att kommunen får boende. nya invånare och därmed skatteintäkter men med detta följer samtidigt krav • Ca 1050 hus medges ökad på kommunal service.
    [Show full text]
  • 1 2 4 3 5 There Are Several Different Types of Natural Habitats in The
    peregrine little tern avocet reeve great crested grebe 1 dabbling ducks coot curlew com mon tern ru 4 greenshank redshank black-headed gull shelduck reed warbler black-tailed godwit spotted redshank dunlin marsh harrier 3 curlew sandpiper greylag goose dunlin 5 2 yellow wagtail pintail reed bunting lapwing bearded tit shoveler mallard There are several different types of natural strawberry clover habitats in the nature reserve, each one of which has its particular importance for Getterön´s bird Dabbling ducks – wigeon males in their life. Naturum, the hides and the observation sea club- spring plumage position offer excellent views over the different rush environments. however during of grass and sedge, however other plants also grow here the winter their diet sea plantain sea aster such as sea aster, sea plantain and strawberry clover. In the garganey changes to reed seeds. intermediate area between land and water there are clumps 1 The pool of rushes that provide protection and food for many ducks. sight of both of these species is outside the reed hide and gadwall by means of a dam and pumps, so that the environment is the large hide where they often climb about amongst rush are an important basic food for the dabbling ducks. teal the reeds. During the early summer the monotonous verses of the reed warbler are to be heard throughout in the shallow water and they are food for ducks and wading 4 The lagoon birds (waders). During the late summer and the autumn the reeds, and perhaps also the more varied song of the Small organisms in the water sedge warbler.
    [Show full text]
  • Pdfs/Papers/ICPHS0077.Pdf
    1 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV 2017 2 SWEDISH DIALECTS AND FOLK TRADITIONS Journal of dialectology, sociolinguistics, folklore research and cultural history Founded in 1878 by J. A. Lundell Published by THE ROYAL GUSTAVUS ADOLPHUS ACADEMY FOR SWEDISH FOLK CULTURE, UPPSALA in collaboration with THE INSTITUTE FOR LANGUAGE AND FOLKLORE Editors: FREDRIK SKOTT and MATHIAS STRANDBERG Editorial board: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch 2017 Volume 140 Distributed by Eddy.se 3 SVENSKA LANDSMÅL OCH SVENSKT FOLKLIV Tidskrift för talspråksforskning, folkloristik och kulturhistoria Grundad 1878 av J. A. Lundell Utgiven av KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR, UPPSALA i samarbete med INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN Redaktörer: FREDRIK SKOTT och MATHIAS STRANDBERG Redaktionsråd: Coppélie Cocq, Lars-Erik Edlund, Lennart Elmevik, Charlotte Hagström, Anna-Malin Karlsson, Bengt af Klintberg, Lars-Gunnar Larsson, Göran Malmstedt, Susanne Nylund Skog, Tomas Riad, Camilla Wide, Susanne Österlund-Pötzsch 2017 Årgång 140 Distribueras av Eddy.se 4 Årgång 140. H. 343 från början Samtliga forskningsartiklar som publiceras i tidskriften har genomgått anonymise- rad kollegial granskning av minst två granskare. All research articles published in this journal have undergone double-blind peer review by at least two referees. © Författarna och Kungl. Gustav Adolfs Akademien Sättning: John Wilkinson, Textgruppen i Uppsala AB Omslag: Mathias Strandberg Distribution: eddy.se ab e-post: [email protected] Box 1310, 621 24 Visby. Telefon 0498-25 39 00 http://kgaa.bokorder.se ISSN 0347-1837 Printed in Sweden by RK tryck, 2018 5 Innehåll Förord .
    [Show full text]
  • Nösslinge Kyrko- Arkiv, a I, 411967
    13 Nösslinge AI:1?husförhörslängd?1795 - 1852 med luckor : A I:1. - Nösslinge kyrko- arkiv, A I, 411967. - : SVAR, 1956. - 562 sidor 13 Nösslinge AI:1?husförhörslängd?1795 - 1852 med luckor : A I:2. - Nösslinge kyrko- arkiv, A I, 411286. - : SVAR, 1956. - 562 sidor 13 Nösslinge AI:1?husförhörslängd?1795 - 1852 med luckor : A I:3. - Nösslinge kyrko- arkiv, A I, 411287. - : SVAR, 1956. - 562 sidor 13 Nösslinge AI:1?husförhörslängd?1795 - 1852 med luckor : A I:4. - Nösslinge kyrko- arkiv, A I, 410902. - : SVAR, 1956. - 562 sidor 13 Nösslinge C:1?kyrkobok födde, döde, vigde?1712-1801.03-13 : C:1. - Nösslinge kyrkoarkiv, C, 411968. - : SVAR, 1956. - 252 sidor 13 Nösslinge C:1?kyrkobok födde, döde, vigde?1712-1801.03-13 : C:2. - Nösslinge kyrkoarkiv, C, 411969. - : SVAR, 1956. - 252 sidor 13 Nösslinge C:1?kyrkobok födde, döde, vigde?1712-1801.03-13 : C:3. - Nösslinge kyrkoarkiv, C, 410903. - : SVAR, 1956. - 252 sidor 13 Nösslinge döda 1860 - 1897?. - Nösslinge kyrkoarkiv, Halland, Himle, Nösslinge. - : SVAR. - 52 sidor 13 Nösslinge döda 1898-1912. - Nösslinge kyrkoarkiv, CK4747, Halland, Himle, Nösslinge. - : SVAR. - 52 sidor 13 Nösslinge födda 1860-1890. - Nösslinge kyrkoarkiv, Halland, Himle, Nösslinge. - : SVAR. - 73 sidor 13 Nösslinge födda 1898-1919. - Nösslinge kyrkoarkiv, CK4745, Halland, Himle, Nösslinge. - : SVAR. - 73 sidor 13 Nösslinge LI:1?Kyrkoräkenskaper?1726-1764 : L I:1. - Nösslinge kyrkoarkiv, L I, 411971. - Ramsele : SVAR, 1956. - 378 sidor 13 Nösslinge LI:1?Kyrkoräkenskaper?1726-1764 : L I:2. - Nösslinge kyrkoarkiv, L I, 411972. - Ramsele : SVAR, 1956. - 378 sidor 13 Nösslinge LI:1?Kyrkoräkenskaper?1726-1764 : L I:3. - Nösslinge kyrkoarkiv, L I, 411973.
    [Show full text]