Grönt Kort För Återvinning

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Grönt Kort För Återvinning Samhällsinformation från Avfallshantering Östra Skaraborg • December 2012 FALKÖPING • HJO • KARLSBORG • SKÖVDE • TIBRO • TÖREBODA – KOMMUNER I SAMVERKAN Informationsbrev till alla hushåll i Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro och Töreboda om vår gemensamma avfallshantering. GRÖNT KORT FÖR ÅTERVINNING Nu ska det bli lättare att lämna avfall på återvinningscentralen. Om försöket vid Timmers- dala återvinningscentral slår väl ut, kan flera centraler följa efter och få dygnetruntöppet för alla som vill sortera och slänga sitt skräp oberoende av tid på dygnet. – Kom så ofta du vill och använd kortet när du vill, säger – På det här sättet kan man öka tillgängligheten väldigt förvaltningschef Lars Persson på Avfallshantering Östra mycket till en låg kostnad, säger Lars Persson och jämför Skaraborg, AÖS om projektet. med om man skulle ha personal på plats vid exempelvis Kortet är i det här fallet brukarens körkort, som genom kvällar och helger. en registrering på återvinningscentralen sedan kan använ- Nu testar AÖS systemet med en referensgrupp, för att das i kortläsaren vid entrégrinden när centralen är stängd. säkerställa att det fungerar och för att åtgärda eventuella – Tanken bakom att vi använder körkortet är att du ofta brister. Efter en utvärdering återstår att se om det blir grönt har bilen när du åker till de här ställena, förklarar Lars kort för ytterligare fler återvinningscentraler i området. Persson. Efter en kort utbildning på plats, så registreras man som användare. Det är denna del som kan liknas vid golfens gröna kort: – Innan man får spela på banan går man en utbildning och får grönt kort. Utbildningen sköts av den ansvarige på återvinningscen- tralen, vilket även gör att man får en ordentlig genomgång av avfallssortering på cirka en halvtimme. Men är inte risken att det slängs otillåtet material på återvinningscentralen när den är obemannad? – Vi har kamerabevakning och vid utbildningen med ansvarig, så etableras en personlig kontakt vilket jag tror är viktigt, förklarar Lars Persson. Kamerorna kommer även att hjälpa driftspersonalen att se när det är dags att tömma kärl samt vara ett stöd vid snöröjning. Troligtvis är man först ut med den här typen av projekt i Sverige. Linda Moularé testar det nya systemet genom att dra sitt körkort vid entrég- rinden vid återvinningscentralen i Timmersdala. Hallå där Stig Säll, driftschef på biogasanläggningen i Falköping, som tar emot cirka 110 ton matavfall från hushållen varje månad. Hur går det med allt matavfall ni får in? biogas och så alla privatbilar. Nu svarar vi upp till behovet, – Det ökar hela tiden och det ser bra ut. Det är jättebra men det ökar ju hela tiden. Det är verkligen ett lokalt krets- kvalitet på det vi får in. lopp. Hinner ni ta hand om allt? Varför ska man sortera ut sitt matavfall? – Jadå, men just nu planerar vi för fullt för att bygga ut vår – För att ta till vara på resurser och minska vårt fossil- rötkammare. Det ser ut som om vi får in mer matavfall än beroende, som ju är en ändlig resurs. Vi måste hitta nya vad vi först beräknade, så därför utökar vi. energiformer. Hur lång tid tar det för matavfallet att bli biogas? Vad är viktigast att tänka på för den som sorterar sitt – Vi har en nedbrytningsprocess som tar 20 dygn. Rötres- matavfall? ten efterkomposteras sedan i två plus två veckor och av den – Det viktiga är att man fortsätter att hålla det så bra sor- blir det väldigt bra kompostjord, för växthus och liknande. terat som i dag. Många har ju haft hemkompost tidigare och Vart kan man tanka er biogas någonstans? då är det samma grejer som man lagt i den egna komposten. – På det lokala tankstället i Falköping, som drivs av For- Ingen plast och inga metaller är viktigt! donsgas Sverige. Det är i dag fyra stadsbussar, som körs på • Se till att matavfallet runnit av ordentligt innan du lägger det i påsen. • Slå in matavfallet i lite hushållspapper som suger upp fukten. T IPS I • Lägg lite tidnings- eller hushållspapper i botten av påsen. • Låt påsen ligga ute och frysa till lite innan du slänger den i kärlet, gärna under VINTER en hink för att hindra djur från att komma åt påsen. • Se till att matavfallet inte ramlar ur påsen när du slänger den i kärlet. • Om kärlet är rent fryser påsarna inte fast lika lätt. tack för maten Stort intresse för insamling av matavfall AÖS sluter kretsloppet Under hösten har flera nya områden tillkommit bland de I början av 2013 kommer en ny biogasbil att tas i drift av villahushåll, som nu har möjlighet att sortera ut sitt matav- AÖS. Lastbilen som är en Scania, kommer att sluta det fall för återvinning. I Karlsborg samt Hentorp, Igelstorp, lokala kretsloppet. Först hämtar den matavfall, som körs Lerdala, Norrmalm, Tidan, Värsås och Nybo har nu mat- till biogasanläggningen i Falköping, där biogas utvinns ur avfallsinsamling påbörjats. matavfallet, vilken bilen sedan tankas med. – Vi har haft mycket välbesökta informationsträffar där folk är nyfikna och vill veta mer om sortering, säger Inge- mar Gustavsson, utredare på AÖS och tillägger: – Rekordet var i Värsås där det kom 120 personer på två dagar. Till våren kommer hushållen i Hjo samt även i Falköping ges möjlighet att påbörja sortering. Falköping påbörjade sin insamling för tio år sedan, men nu kommer taxorna att ses S TERAOR över och därmed ska fler få möjligheten att delta. Naturvårdsverket har även ökat kraven på insamling MERA av matavfall, med etappmål om att minst 50 procent av Ska du lämna in farligt avfall matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger som färg eller lacknafta? Använd sorteras ut senast år 2018. originalförpackningen. Om innehålls förteckningen syns ordentligt så räcker- Införandet av matavfallssortering inom AÖS-området det, annars märk förpackningen med beräknas pågå under hela nästa år. För nya uppstartsom- vad den innehåller. råden kommer AÖS att fortsätta att bjuda in till informa- tionsmöten och svara på frågor om allt från kärl och påsar till taxor och abonnemang. Inbjudan skickas till dig när det är dags för ditt område att börja sortera. Hjärt- och lungräddning för all personal Nya taxor för 2013 Nu har personalen inom AÖS genomgått utbildning i Beslut om avfallstaxor för 2013 togs i slutet av hjärt- och lungräddning. En del av utbildningen bestod i november. Du hittar nästa års taxor på: att lära sig att sköta en defibrillator (hjärtstartare). Nu har www.aos.skovde.se även defibrillatorer satts upp vid återvinningscentralerna i Falköping, Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda samt på Risängens avfallsanläggning i Skövde. Samhällsinformation från Avfallshantering Östra Skaraborg • December 2012 V ÄLKOMMEN TILL DIN ÅTERVINNINGSCENTRAL Dessa öppettider gäller för närvarande. Eventuella ändringar aviseras på www.aos.skovde.se Falköpings kommun Tidan återvinningscentral Falköpings återvinningscentral Vaholmsvägen 24 , vid avloppsreningsverket Mossvägen 45 Tisdag 17.00–20.00 Måndag, onsdag och fredag 07.00–15.45 Lördag 09.00–12.00 Tisdag och torsdag 07.00–18.00 Lördag 08.00–13.00 Timmersdala återvinningscentral Bäckedalsvägen 10 Floby återvinningscentral Tisdag 17.00–20.00 Ullenevägen, bakom ridhuset/reningsverket Lördag 09.00–12.00 Tisdag 09.30–13.00 Torsdag 14.00–18.00 Värsås återvinningscentral Vid Värsås gamla reningsverk Stenstorp återvinningscentral Tisdag 17.00–20.00 Utmed gamla vägen mellan Stenstorp och Skultorp, Lördag 09.00–12.00 mot Ranstad (gamla Skövdevägen) Måndag 14.00–18.00 Skultorp återvinningscentral Onsdag 12.30–16.00 Industrigatan Ej inhägnad, öppet dygnet runt Hjo kommun Här kan du endast lämna återvinningsbart material; Hjo återvinningscentral förpackningar, metallskrot, träavfall och trädgårdsavfall. Timmervägen 1 Måndag–fredag 09.00–12.30 och 13.00–15.00 Tibro kommun Kvällsöppet måndag 16.00–19.00 Tibro återvinningscentral Lördag 09.00–12.00 Rydsgatan 9 Måndag–fredag 07.00–16.00 Karlsborgs kommun Kvällsöppet tisdag 16.00–19.00 Karlsborgs återvinningscentral Lördag 09.00–12.00 Tippvägen 12 Måndag–fredag 09.00–12.30 och 13.00–15.00 Töreboda kommun Kvällsöppet måndag 16.00–19.00 Töreboda återvinningscentral Lördag 09.00–12.00 Borreboda avfallsanläggning, infart från väg 200 strax söder om Töreboda tätort. Skövde kommun Måndag 12.00–19.00 Risängens återvinningscentral Tisdag, onsdag och fredag 12.00–16.30 Komponentvägen Torsdag 12.00–19.00 Måndag 07.00–19.00 Lördag 09.00–12.00 Tisdag–fredag 07.00–16.30 Lördag 08.30–14.00 Södra Ryd återvinningscentral Västra Skogsrovägen, mitt emot Spånvägen Tisdag 17.00–20.00 Då har vi stängt! Lördag 09.00–12.00 Stöpen återvinningscentral Dessa helgdagar och röda dagar håller vi stängt: Utefter vägen mellan Ulvåker och Stöpen (Allén 25) julafton, juldagen, annandag jul, nyårsafton, nyårsdagen, Tisdag 17.00–20.00 första maj, Kristi himmelsfärds dag, pingstafton, nationalda- Lördag 09.00–12.00 gen, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag. Verkstadsvägen 4, 541 83 Skövde • 0500–49 80 00 • [email protected] Produktion: Infobolaget AB Tryck: Litorapid Media AB.
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Markanvändningskarta Skövde Kommun
    N N Fjället ÖP 2025 N vä g Framtida användning av mark och vatten Skövde kommuns översiktsplan 26 N fr Tidan å Framtida användning av mark och vatten n Markanvändningskarta Karta A - Markanvändning Ma Skövde kommun ri es Antagandehandling t ad Stöpen N Till översiktsplanen hör denna markanvändningskarta. K NB T U 36 I Den visar hur kommunen har planerat att marken ska NB 26 Vallersjön NB Ulvåker NB användas långsiktigt. Bostäder, verksamheter, handel, NB T högskola, grönområden och så vidare. Du kan läsa 25 i teckenförklaringen vad de olika färgerna illustrerar. N Några av de större utvecklingsområdena har vi här N NB U valt att peka ut med hjälp av textbubblor. Du kan läsa ÖP2025 i sin helhet på www.skovde.se/oversiktsplan NV NB Skövde flygplats Ö sa n n a n ba m a N t s a r t U s Lerdala NV Framtida användning av mark och vatten 80 53 Vä 52 Väring NV Framtida användning av mark och vatten NV 27 NB NV 5 NB Fjället NB NB NV N NV 5 U 52 81 Norra Ryd NV NV I N 51 NB NV T T K K Område för etablering av verksamheter. Utbyggnad NB Kärnsjukhuset Södra Ryd NB 3 K I NB kommer ske etappvis. T NB 3 K C NB 4 NB 2B N NB 2A 8 NB NV NB 1 N Karstorpssjön NV 1 N 54 NB T Ekängen NB NV T T 9 T Norrmalms och Stallsikens I H I T 6 NB 1 I NB N H Trädgårdsstaden handelsområden NB I Stadsskogen 10 Lunden H H NB NB 7 H N Skövde har tre handelsområden, City (stadskärnan), H F H H Stadsskogen utgörs av ett större område som kom- H Norrmalm och Stallsiken.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • De Nio Tätorterna Del 1
    KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÖVDE KOMMUN DE NIO MINDRE TÄTORTERNA KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 2011 DEL 1 IGELSTORP, LERDALA, SKULTORP, STÖPEN Innehåll Inledning 1 Sammanställningen bygger på många källor 2 Kulturarv och kulturmiljö 3 Redovisning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 5 De mindre tätorternas historia i teman 9 Igelstorps tätort 37 Igelstorp Kulturmiljöer: Brunnsvägen och Fältvägen 42 Igelstorps stationssamhälle 44 Parkvägen och Brunnsvägen 47 Sventorps kyrkby 49 Villavägen 56 Igelstorp Byggnadsobjekt 57 Lerdala tätort 59 Lerdala Kulturmiljöer: Kvarnvägen 63 Lerdala 65 Lerdala Byggnadsobjekt 76 Skultorps tätort 77 Skultorp Kulturmiljöer: Siriusvägen - Stjärnvägen 88 Skultorps gamla by 91 Jon Måns väg - Källbäcksvägen 98 Norra Kyrketorps kyrkomiljö 104 Pilvägen 108 Riksbyggenvägen 110 Billingsro 113 Bussatorp 116 Kanikerukan 118 Loringavägen 120 Sjövägen 125 Svärtagårdsskolan och Valthornsvägen 127 Skultorp Byggnadsobjekt 130 Stöpens tätort 145 Stöpen Kulturmiljöer: Backatomtsvägen 149 Binnebergsvägen och Jättadansen 151 Frösve skola och Skogsäter 154 Tallstigen 156 Stöpen Byggnadsobjekt 158 1 Inledning för landsbygden, så att ett färdigt kultur- miljöprogram kan omfatta hela Skövde Kulturmiljöprogram - underlag kommun och vara ett måldokument med samlade riktlinjer för kommunens kul- Skövde kommun har ett rikt kulturarv. turmiljöarbete. Att landsbygden i nuläget Varje ort har sin egen historia och identi- inte ingår är den stora kritiska synpunkt tet, sin egen själ. som framförts av hembygdsföreningarna. För att få en bättre överblick över kul- turmiljön i Skövde kommun och förankra Rapportens innehåll - de nio mindre vad som är värt att slå vakt om inför fram- tätorterna tiden pågår arbetet med att ta fram ett kul- Denna rapportdel motsvarar etapp 2, de turmiljöprogram. Arbetet bedrivs som ett nio mindre tätorterna.
    [Show full text]
  • Detaljplan För Tallstigen Och Dunshult 5:1 M.Fl. Planbeskrivning
    Detaljplan för Tallstigen och Dunshult 5:1 m.fl. Planbeskrivning Samrådshandling Dnr PLAN.2019.26 Upprättad 2020-06-10 Sektor samhällsbyggnad SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Samrådshandling 2020-06-10 INNEHÅLL TIDPLAN 3 GATOR OCH TRAFIK 20 Allmänt PLANHANDLINGAR 4 Gång- och cykeltrafik PLANBILAGOR 4 Kollektivtrafik Motortrafik PLANENS SYFTE 4 Varutransporter Parkering PLANENS HUVUDDRAG 4 Ljussättning AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN 4 SOCIAL HÅLLBARHET 22 Riksintresse TEKNISK FÖRSÖRJNING 24 PLANDATA 5 Vatten och avlopp (VA) Lägesbeskrivning Dagvatten Areal EL, Fiber och TELE Markägoförhållanden Värme Avfall TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 Översiktsplan 2025 STÖRNINGAR 25 Detaljplaner Trafikbuller Boendestrategiskt program Transport av farligt gods Skyddsområde för vattentäkt MILJÖKVALITETSNORMER 26 PLANENS HANDLÄGGNING 7 MKN för omgivningsbuller Förfararande MKN för utomhusluft Miljöbedömning och Miljökonsekvensbeskrivning MKN för vatten PLANFÖRSLAGET - SAMMANFATTNING 9 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 27 Organisatoriska frågor FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRING 10 Fastighetsrättsliga frågor Mark och vegetation Ekonomiska frågor Geotekniska förhållanden mm Teknisk försörjning Radon Utredningar Föroreningar Fornlämningar och kulturmiljöer AVGIFTER OCH TAXOR 31 Klimatanpassningsåtgärder Vatten och avlopp Ekosystemtjänster Bygglov, bygganmälan och planavgift Lantmäteriförrättning BEBYGGELSEOMRÅDEN 12 Befintlig bebyggelse ADMINISTRATIVA FRÅGOR 32 Planerad bebyggelse Genomförandetid Offentlig och kommersiell service Utökad lovplikt Tillgänglighet
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 Localities 2000
    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
    [Show full text]
  • ÖP 2025 Skövde Kommuns Översiktsplan Antagen 2012
    ÖP 2025 skövde kommuns översiktsplan antagen 2012 kortversion ÖP 2025 - Kortversion Förord Förord Förord Vision Skövde 2025 lyder: ”Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor, möts verkar och mår bra.” ”Tillväxt handlar om att skapa ett rikare liv för alla i Skövderegio- nen – i alla avseenden. Den utgör en förutsättning för att säkra välfärden. Vi behöver också stärka Skövderegionens attraktivitet och konkurrenskraft. Det skapar förutsättningar för en hög livs- kvalitet, med fler utbildningar, jobb och bostäder att välja mellan och fler upplevelser av olika slag”. Översiktsplan 2025 är ett strategiskt viktigt dokument som skapar förutsättningar för att nå vår vision. ÖP 2025 visar på hur kommunens mark och vatten bör användas på bästa sätt för att nå en attraktiv och långsiktigt hållbar plats att bo och leva på. Katarina Jonsson Kommunstyrelsens ordförande ÖP 2025 - Kortversion Innehållsförteckning Inledning och övergripande mål 5 Med helheten i fokus 6 Vad är en översiktsplan? 6 Kortfakta om Skövde kommun 7 Översiktsplanen skapar förutsättningar 8 Fortsatt arbete 9 Övergripande riktlinjer 10 Visioner, mål och strategier 11 Allmänna intressen, bestämmeler & planeringsunderlag 11 Strategiska mål i ÖP 2025 12 Riktlinjer för genomförande av ÖP 2025 15 Inriktning för centrala Skövdes utveckling 16 Handel 17 Trafik 19 Bostäder och boende 21 Omsorgsboende – äldreboenden och boenden för socialförvaltningens målgrupper 22 Bebyggelseutveckling på landsbygden 23 Fritidsbebyggelse vid Simsjön 23 Utredningsområde
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Närtrafik Skövde
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett
    [Show full text]
  • Utgivningsplan 2020 Utgivningsplan 2020
    UTGIVNINGSPLAN 2020 UTGIVNINGSPLAN 2020 JANUARI 2020 FEBRUARI 2020 MARS 2020 ANNONS- ANNONS- ANNONS- MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N V Må Ti On To Fr Lö Sö On V Må Ti On To Fr Lö Sö On V Må Ti On To Fr Lö Sö On 1 1 2 3 4 5 1 5 1 2 9 1 2 6 7 8 9 10 11 12 8 6 3 4 5 6 7 8 9 5 10 2 3 4 5 6 7 8 4 3 13 14 15 16 17 18 19 15 7 10 11 12 13 14 15 16 12 11 9 10 11 12 13 14 15 11 4 20 21 22 23 24 25 26 22 8 17 18 19 20 21 22 23 19 12 16 17 18 19 20 21 22 18 5 27 28 29 30 31 29 9 24 25 26 27 28 29 26 13 23 24 25 26 27 28 29 25 14 30 31 MÅNADENS BILAGOR & SPECIALTIDNINGAR MÅNADENS BILAGOR & SPECIALTIDNINGAR MÅNADENS BILAGOR & SPECIALTIDNINGAR v. 4 22/1 KNALLEBLADET Stornummer v. 9 26/2 KNALLEBLADET Stornummer v. 10 4/3 STT BILAGA: Bygg, Bo & Energi v. 4 22/1 STT BILAGA: Rekryteringsmässa Tranemo v. 13 25/3 KNALLEBLADET Stornummer APRIL 2020 MAJ 2020 JUNI 2020 ANNONS- ANNONS- ANNONS- MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N V Må Ti On To Fr Lö Sö Ti On V Må Ti On To Fr Lö Sö Ti On V Må Ti On To Fr Lö Sö Ti On 14 1 2 3 4 5 1 18 1 2 3 23 1 2 3 4 5 6 7 3 15 6 7 8 9 10 11 12 7 8 19 4 5 6 7 8 9 10 6 24 8 9 10 11 12 13 14 10 16 13 14 15 16 17 18 19 15 20 11 12 13 14 15 16 17 13 25 15 16 17 18 19 20 21 16 17 17 20 21 22 23 24 25 26 22 21 18 19 20 21 22 23 24 19 20 26 22 23 24 25 26 27 28 24 18 27 28 29 30 29 22 25 26 27 28 29 30 31 27 27 29 30 V.
    [Show full text]
  • The 2Nd Annual NORDQUA Field Trip Deglacial History and Geomorphic
    The 2nd annual NORDQUA field trip Deglacial history and geomorphic development of the area between Vänern and Vättern: Younger Dryas moraines, the Baltic Ice Lake drainage and the dynamic Vättern Lobe Field trip leaders: Helena Alexandersson, Martin Bernhardson, Svante Björck, Tom Dowling, Sarah Greenwood, Mark Johnson, Per Möller, Tore Påsse, Colby Smith, Henrik Swärd, Per Wedel, Christian Öhrling Guidebook by Mark D. Johnson with contributions from those listed above 1 2 Contents Information .............................................................................................................................................. 5 Course requirements: ........................................................................................................................... 5 Articles for the course ......................................................................................................................... 5 Introduction ............................................................................................................................................. 6 Take-home messages ........................................................................................................................... 6 Bedrock geology of the field-trip ........................................................................................................ 8 Baltic Ice Lake drainage and the Middle Swedish end-moraine zone between Skara and Götene ..... 8 Baltic basin water bodies during deglaciation ................................................................................
    [Show full text]
  • Tidningen Ny I Stan 2020-2021
    nyistan En tidning för alla nya Skövdebor Välkommen till Skövde! 2021 Välkommen till Skövde! Vad kul att du har valt att flytta till Skövde. Jag är glad att få hälsa dig välkommen hit, till en naturskön och växande kommun med mycket driv. Vi brukar säga att i Skövde finns både storstadens puls och småstadens lugn, vilket är en blandning som tilltalar många. Jag hoppas att du också ska trivas! I den här tidningen har vi samlat lite utav det vi tror att du kan ha nytta av som nyinflyttad. Vill du veta mer kan du gå in på webben – www.skovde.se – eller höra av dig till Kontaktcenter i Stadshuset på telefon 0500-49 80 00. En växande stad Skövde är attraktiv som boendeort och staden växer som aldrig förr. Idag är vi omkring 56 000 invånare och i vår vision säger vi att vi ska vara 60 000 år 2025. Ett mål som vi med dagens tillväxttakt kommer att nå. Runt om i Skövde byggs det bostäder i hög takt för att kunna erbjuda våra invånare olika boendeformer och lägen utifrån behov. Sedan några år tillbaka växer Trädgårdsstaden fram, en helt ny stadsdel som kommer att ha drygt 3 000 invånare när den står färdig. Ytterligare en ny stadsdel är Mariesjö som växer fram i centrala Skövde. Detta är ett projekt där kommunen omvandlar ett industri- och verksamhetsområde till en öppen och tillgänglig stadsdel. Målet är att integrera bostäder och verksamheter med ett levande stadsliv. På flera andra platser, både centralt och i yttertätorterna byggs eller planeras det även för nya bostäder.
    [Show full text]