KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÖVDE KOMMUN

DE NIO MINDRE TÄTORTERNA

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 2011 DEL 1 IGELSTORP, LERDALA, SKULTORP, STÖPEN

Innehåll Inledning 1

Sammanställningen bygger på många källor 2

Kulturarv och kulturmiljö 3

Redovisning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 5

De mindre tätorternas historia i teman 9

Igelstorps tätort 37 Igelstorp Kulturmiljöer: Brunnsvägen och Fältvägen 42 Igelstorps stationssamhälle 44 Parkvägen och Brunnsvägen 47 Sventorps kyrkby 49 Villavägen 56 Igelstorp Byggnadsobjekt 57

Lerdala tätort 59 Lerdala Kulturmiljöer: Kvarnvägen 63 Lerdala 65 Lerdala Byggnadsobjekt 76

Skultorps tätort 77 Skultorp Kulturmiljöer: Siriusvägen - Stjärnvägen 88 Skultorps gamla by 91 Jon Måns väg - Källbäcksvägen 98 Norra Kyrketorps kyrkomiljö 104 Pilvägen 108 Riksbyggenvägen 110 Billingsro 113 Bussatorp 116 Kanikerukan 118 Loringavägen 120 Sjövägen 125 Svärtagårdsskolan och Valthornsvägen 127 Skultorp Byggnadsobjekt 130

Stöpens tätort 145 Stöpen Kulturmiljöer: Backatomtsvägen 149 Binnebergsvägen och Jättadansen 151 Frösve skola och Skogsäter 154 Tallstigen 156 Stöpen Byggnadsobjekt 158

1

Inledning för landsbygden, så att ett färdigt kultur- miljöprogram kan omfatta hela Skövde Kulturmiljöprogram - underlag kommun och vara ett måldokument med samlade riktlinjer för kommunens kul- Skövde kommun har ett rikt kulturarv. turmiljöarbete. Att landsbygden i nuläget Varje ort har sin egen historia och identi- inte ingår är den stora kritiska synpunkt tet, sin egen själ. som framförts av hembygdsföreningarna. För att få en bättre överblick över kul- turmiljön i Skövde kommun och förankra Rapportens innehåll - de nio mindre vad som är värt att slå vakt om inför fram- tätorterna tiden pågår arbetet med att ta fram ett kul- Denna rapportdel motsvarar etapp 2, de turmiljöprogram. Arbetet bedrivs som ett nio mindre tätorterna. Rapporten inne- samverkansprojekt. Kulturförvaltningen håller en översiktlig beskrivning av de i Skövde kommun driver projektet. För nio mindre tätorterna Igelstorp, Lerdala, det praktiska genomförandet har Väs- Skultorp, Stöpen, Tidan, Timmersdala, tergötlands museum svarat, med bistånd Ulvåker, Väring och Värsås och deras av Plan-, Bygg- och Lantmäteriförvalt- fysiska kulturmiljö. ningen i Skövde kommun. Styrgruppen Rapporten inleds med en kort beskriv- för projektet omfattar Kulturförvaltningen ning av projektet och kulturmiljöpro- och Plan-, Bygg- och Lantmäteriförvalt- gramsarbetet. ningen, Skövde kommun, Västergötlands Därefter följer programdelen som museum och Västarvet, Västra Götalands- börjar med en översiktlig tematiserad regionens Natur- och Kulturförvaltning. gemensam historik. för de nio mindre tät- Arbetet har även innefattat en dialog orterna. med berörda hembygdsföreningar och Sedan presenteras tätorterna var för sig Musei Vänner. Den lokalt förankrade kun- i bokstavsordning. För varje tätort ges en skapen är en viktig tillgång i den fysiska inledande bebyggelseöversikt. Därefter planeringen. Hos kommuninvånarna finns följer de utpekade värdefulla kulturmil- stor kunskap om vad som är viktigt i den jöer som är särskilt viktiga att slå vakt om. egna hembygden. Det kan exempelvis De aktuella områdena redovisas översikt- gälla historien med sina avtryck i form av ligt på karta med preliminär avgränsning. forntida lämningar, hus och öppna land- Till varje område finns förslag till åtgär- skap eller särskilda identitets- och upp- der. Förslagen är rekommendationer om levelsevärden kopplade till olika platser att framför allt upprätta fördjupade rikt- eller företeelser. linjer för att tillvarata de kulturhistoriska Kulturmiljöprogrammets första etapp värdena. I vissa fall, t.ex. där kulturmiljön berörde Skövde stad och pågick under både har särskilda kulturvärden och är 2009 samt början av 2010. Etapp 2 omfat- mycket rikt sammansatt, rekommenderas tade de nio mindre tätorterna och har att en bevarandeinriktad detaljplan upp- genomförts under 2010 och början av rättas. 2011. Etapp 3som är slutfasen omfattar Därefter följer en lista med värdefulla en sammanställning där även de synpunk- enskilda byggnadsobjekt som ligger utan- ter som inhämtats i etapp 1 och etapp 2 för de utpekade områdena.Rapporten arbetas in och underlaget till programmet avslutas med färdigställs. Utöver detta finns material som sedan Rapporten är nu ett underlag för kom- tidigare finns framtaget. En del ligger munens fortsatta arbete med att genomföra som digitala skikt i Länsstyrelsens plane- ett kulturmiljöprogram. I nuläget finns ringsunderlag, främst fornminnesinvente- således ett underlag för staden och ett för ringen. de nio mindre tätorterna. Det rekommen- De olika miljöerna och enskilda objek- deras starkt att kommunen även låter ta ten kommer, när programmet så små- fram ett motsvarande kulturmiljöunderlag ningom är klart, också att finnas inlagda 2 i kommunens kartdatabas för att finnas Andra exempel på underlag tillgängliga i planeringen. - Fornminnesinventeringen, Riksantikva- rieämbetet (Fmis) - Odlingslandskapets natur- och kultur- Sammanställningen bygger på värden. Länsstyrelsen, 1992 många källor - Översiktsplan (ÖP) för Skövde 1991 Kunskapen om kulturmiljön och kultur- (Underlag omfattar ej centralorten) arvet finns att hämta på flera håll. Över- - Naturvårdsprogram för Skövde kom- gripande inventeringar som utförts av mun, Länsstyrelsen, 1984 Länsstyrelsen, Länsmuseet och Kommu- - Riksintressen för kultur och natur i nen utgör viktiga underlag i kulturmiljö- Skövde kommun programsarbetet. Här skall framför allt - Lövskogsinventering nämnas följande: - Lokalhistorisk litteratur och övrig fack- Underlaget i programarbetet för Skövde litteratur kommuns nio mindre tätorter har framför allt baserats på den inventering av kultur- Övrigt historiskt värdefull bebyggelse i Skövde Fotografer till nutida fotografier är, där kommun som utfördes 1988 med Thomas inget annat anges, Erik Holmström och Carlquist som projektledare, dåvarande Ulf Larsson, Västergötlands museum. Skaraborgs länsmuseum. Vad gäller industrihistoria skall särskilt Förkortningar: nämnas Skövde museums projekt ”Sten- BNA- Byggnadsnämndens arkiv rika Skövde”, Curry Heimann, 2008. SM - Skövde museum Vidare skall nämnas ”Skövdes industrier VGM - Västergötlands museums arkiv. förr och nu” av Kenneth Alfredsson, 1985. Kyrkogårdarna i Norra Billings, Norra Arbetets uppläggning Kyrketorps och Skövde pastorat samt Framtagandet av underlag för de nio delvis Värsås pastorat har inventerats av mindre tätorterna i Skövde kommun har Västergötlands museum, 2004-2007. genomförts under 2010 med viss kom- Svenska kyrkans byggnader har inven- plettering 2011. Arbetet har utförts av 1: terats av Skara stift 2004 och är inlagda i e antikvarierna Erik Holmström och Ulf Bebyggelseregistret. Larsson, Västergötlands museum. Det har I Bebyggelseregistret finns numera omfattat följande: även inlagt kommunens byggnadsinven- - En översiktlig komplettering av dels tering 2004-2005. bebyggelse från 1960 till 1985, dels avse- En viktig källa är Skövde kommuns ende industrihistoriska miljöer hemsida: Kartor, planer och fastigheter. - Översyn, komplettering och revidering Vidare finns en rik tillgång på hem- av miljöurval bygds-, fack- och landskapslitteratur. - Rekommendationer och åtgärdsförslag Andra viktiga källor är t.ex. Byggnads- - En övergripande sammanställning av nämndens arkiv (digitaliserade hand- varje orts bebyggelseutveckling, delvis lkingar), Skövde kommun, Skövde genom komplettering av tidigare gjorda museums arkiv och Västergötlands muse- översikter ums arkiv, Skara. - Tematisering av historiken En ytterst viktig kunskapsresurs är den betydelsefulla lokalt förankrade kunskap En övergripande arbetsmall samt sam- som hembygdsrörelsen och andra intres- manställning av allmänna texter rörande seorganisationer är verksamma med. lagstiftning, planering, programarbete och vissa historiska bakgrundstexter har sammanställts av enhetschef Marie Oden- bring Widmark, Regionmuseum Västra 3

Götaland, Västarvet. Erfarenheter från om, förutom Värsås, är Lerdala, Stöpen Marie Odenbring Widmarks arbeten med och Ulvåker. Många konstruktiva och kommunala kulturmiljöprogram i Göta klargörande förslag och synpunkter har i älvdalen har varit av stor betydelse även övrigt inkommit. Det är synpunkter som för arbetet med Skövde kommuns tätor- är av mycket stort värde och som tillför ter. underlaget lokalhistoriskt förankrad kun- Arbetet med underlaget till kultur- skap och därmed en högre kvalitet. miljöprogram för Skövde för den del För fördjupad information om dialog- som omfattar de nio mindre tätorterna gruppernas synpunkter se Samrådsredo- har genomförts 2010. Det har omfat- görelse (i rapportens bakre del). tat genomgång och sammanställning av redan befintligt material, fältarbete i de mindre tätorternas kulturmiljöer och sam- Kulturarv och kulturmiljö manställning av detta. Tidigare arbeten har inventerats, bebyggelsemiljön i tätorten Vad menas med kulturmiljö? har karaktäriserats, bebyggelsehistorien Begreppet kulturmiljö har sedan ett par har beskrivits och kompletterats o.s.v. decennier varit ett ledord när man arbetar med den fysiska omgivningen med alla de spår och lämningar som mänsklig aktivi- Dialogarbetet tet skapat. Det kan vara olika företeelser Avsikten är också att en sammanvägning som byggnader, gravlämningar, vägar, av den lokalt förankrade kunskapen och ortnamn och ägostrukturer men man har kulturmiljövårdens mer övergripande också betonat helhetsmiljöer som på olika kunskap skall ge en nyanserad beskrivning sätt speglar vår historia. Tidigare arbetade och värdering av kulturmiljön. Dialog och man mer med begreppet kulturminnes- samråd med hembygdsföreningarna utan- vård med betoning på enstaka monument för Skövde stad inleddes vid ett möte den och minnesmärken. 9 februari 2011. Med Skövde hembygds- Idag används gärna begreppet kultur- förening och Musei Vänner inleddes dia- arv istället för att visa att minnen och logen 2010 i samband med arbetet med berättelser, ett mer immateriellt kulturarv, staden. också är viktigt att slå vakt om. Man kan I februari 2011 överlämnades materia- säga att vårt kulturarv är de historier vi let om de mindre tätorterna på samråd till omger oss med och det är därför viktigt dialoggrupperna som bereddes tillfälle att att fundera kring vilka perspektiv som komma in med förslag på vad man anser får utrymme och vilka historier vi skall vara viktigt att bevara. Synpunkterna har berätta. Omsatt i materiell kultur så berät- arbetats in i programmet i sammanställ- tar ju också våra byggnader, ortsnamn, ningsfasen. dansbanor, kommunikationer, industrier Vid informationsmötet den 9 februari o.s.v. historier och utgör därmed en medverkade hembygdsföreningarna i väsentlig del av vårt kulturarv. En viktig Häggum, Skultorp, Skövde, Sventorp- fråga vi människor måsta ställa oss är vad Forsby och Väring-Locketorp samt för vårt kulturarv betyder och vad vi vill föra Binnebergsorten och Norra Billing. vidare till kommande generationer. Inventeringsunderlaget för de mindre tät- Det övergripande målet för samhälls- orterna överlämnades till samtliga dessa planeringen är hållbar utveckling, såväl föreningar samt utskickades även till hem- miljömässigt som socialt och ekonomiskt. bygdsföreningarna i Tidan och Värsås. Vårt kulturarv har stor betydelse för fram- Av berörda föreningar har samtliga tidens miljö och för social sammanhåll- utom en varit positiva. Värsås hembygds- ning, välfärd och trygghet. Kulturarvet förening har avböjt medverkan. De flesta utgör en grundläggande resurs i samhälls- föreningar har lämnat synpunkter. De utvecklingen. tätorter som det ej inkommit synpunkter 4

Kort kan man säga att kulturarvet/kultur- nation med ett rikt och varierat kulturarv miljön har två mycket viktiga funktioner: – styr ofta valet. - Som livsmiljöskapare Det kan också röra sig om omvand- - Som identitetsbyggare lingsområden såsom gamla industrimil- jöer i attraktiva lägen som kan omvandlas Kulturarvet är helt enkelt en viktig del till spännande och exklusiva boendemil- av infrastrukturen i kommunen – en sorts jöer. Livsmiljön handlar också om väl kollektiv nyttighet som det gäller att ta utformade arkitektoniska rum, om miljöer hand om på bästa sätt! med lång historisk kontinuitet, om det öppna odlingslandskapet med åker- och Kultur och regional utveckling betesmarker på klevkanter och skifferter- Riksantikvarieämbetet har satt upp åtta rasser i platåbergslandskapet. tematiska sätt att indela kultur och kultur- arv utifrån viljan att arbeta med natur- och 3. Kultur som näring kulturarv som lokal och regional utveck- Företagande som innebär att gamla hant- lingsfaktor. verkstraditioner kan räddas kvar eller som bygger på vissa produkter som har en stark - Kultur som upplevelsenäring kulturhistorisk identitet kan man säga - Kultur som livsmiljö använder kulturen som näring, ofta kopp- - Kultur som näring lad till turism. Detta är en viktig ingång till - Kultur för profilering och marknadsfö- frågor om kulturarv och entreprenörskap. ring De medel som finns tillgängliga via EU:s - Kulturell kompetens som marknadsmäs- fonder och program spelar en stor roll för sig fördel ett ökat kulturarvsföretagande i Sverige. - Kultur som grund för samverkan Att kunna SNI-koda (Svensk näringsin- - Kultur som kreativitetsfrämjare delning) kulturarvsföretagandet skulle ge - Kultur som hälsofrämjare en ytterligare dimension till sektorn.

Alla dessa definitioner kan appliceras på 4. Kultur för profilering och mark- kulturarvet i Skövde. (Texten är i grunden nadsföring från Riksantikvarieämbetet). Kulturarvet spelar en viktig roll genom att det ger mervärde – gör en produkt spe- 1. Kultur som upplevelsenäring ciell i förhållande till andra. Här handlar Kulturarvet har ett instrumentellt värde det om en plats eller en regions attrakti- som blir tydligt genom t.ex. dramati- vitet. Hur används kulturarvet i mark- seringar och upplevelser av historiska nadsföringen? Vilka kulturarvssymboler företeelser i fakta och fiction såsom Arn- i ett landskap blir karaktärsskapande för turismen. Här kan konstateras att kultur- ett område? Dessa kulturarvssymboler sektorn genererar effekter och ett positivt eller landmärken blir normgivande även mervärde inom andra samhällssektorer. för andra sektorer i marknadsföringen av deras varor och tjänster. 2. Kultur som livsmiljö Skövde bjuder på många fantastiska mil- 5. Kulturell kompetens som marknads- jöer, både vad gäller natur och kultur och mässig fördel oftast i ett samspel dem emellan. De är En hög andel utbildade personer inom kulturarvets vardagsmiljöer – de som vi kultur- och kulturarvsområdet i kombi- inte alltid tänker på men som finns runt nation med ett rikt kulturarv och kultur- omkring oss och som efterfrågas vid till företagande kan ge en extra drivkraft åt exempel val av boende eller vid en före- en region. Kulturarvet fungerar som en tagsetablering. Företagsekonomiska och naturlig miljö för många olika kulturar- transportekonomiska faktorer – i kombi- rangemang. 5

6. Kultur som grund för samverkan de fria konstarterna betyder för hälsa och Kulturarvsprojekt skapar engagemang hos välbefinnande. Såväl Riksantikvarieäm- människor och bidrar till ett nätverksbyg- betet som flera landsting och regioner har gande. Alla har vi ett förhållande och ett startat arbeten med nätverk kring Kultur förhållningssätt till kulturarvet och erfa- och hälsa och skall i detta arbeta exempli- renheter från olika platser och miljöer. fiera kulturarvets betydelse för hälsan. Vid planerade stora ingrepp i natur- och Upplevelsen av natur- och kulturvär- kulturmiljöer skapas ofta en opinion med den sammantaget stärker vårt välbefin- ett engagemang mot detta. nande. Odling har erkänt gott inflytande Känslan för den egna hembygden och på vår hälsa. En rogivande plats är både karaktärsobjekt såsom församlingskyr- vacker och fylld av igenkännanden som kan är stark. Det är viktigt att dra nytta skänker trygghet och förankring. av engagemanget för kulturarvet i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Exempelvis hembygdsföreningar och andra intresseföreningar gör ett ovärder- Redovisning av kulturhistoriskt ligt arbete och i samverkan med dem kan värdefulla miljöer man uträtta mycket. Värdefulla miljöer – vad innebär det? Man kan säga att kulturarvet är en viktig 7. Kultur som kreativitetsfrämjare del av infrastrukturen i kommunen – en Det finns en föreställning om att männis- kollektiv nyttighet som det gäller att ta kor med kulturella utbildningar oftast är hand om på bästa sätt! Egentligen skulle kreativa människor och att det också ur man inte behöva peka ut särskilda kultur- många kultur- och kulturarvsprojekt föds miljöer. Kulturarvet finns ju överallt och kreativa tankar och idéer för att stärka borde ligga som en självklar grund i all och utveckla en region. Vi människor blir planering och verksamhet. Det finns all- helt enkelt kreativa genom att arbeta med tid kulturhistoriska kvaliteter att ta till- kultur. Genom kulturprojekten skapas ett vara som förstärker vår identitet och ger öppet och kreativt sinne. en rikare livsmiljö. I vissa områden är dock historien och 8. Kultur som hälsofrämjare kulturarvet extra tydligt närvarande och Flera forskare har skrivit om kulturens och där behövs en signal om detta. kulturarvets betydelse för att förebygga Som utgångspunkt för översyn och ohälsa. De har också påvisat kulturens urval har använts byggnadsinventeringen ”helande och läkande effekt – en balsam från 1988, Thomas Carlquist, Skaraborgs för själen” och vad kulturarvet i kombi- länsmuseum. Omfattande kompletteringar nation med ett rikt och varierat utbud av har nu gjorts av detta tidigare urval. Kul- Skultorps gamla byplats med Fornbyn är en värdefull kulturmiljö i anslutning till dagens fritids- och rekreationsområde i det vackra natur- och kulturlandskapet på Sydbillingens sluttning. 6

Timmersdala stationssamhälle har mycket stort I Väring finns ett av flera goda exempel på folk- kulturhistoriskt värde eftersom kulturmiljön vitt- hemsepokens flerbostadshus när de små tätor- nar om järnvägen som drivkraft och den betydelse terna byggdes ut på 1960-talet. stationssamhällena haft för expansionen av svensk tätortsutveckling. I förteckningen över enstaka bygg- nadsobjekt har samtliga objekt tagits med turmiljöer och byggnadsobjekt som till- som är skyddade enligt Kulturminnesla- kommit 2010-2011 markeras med *. gens fjärde kapitel. Det motsvarar svenska I nu befintlig sammanställning har kyrkans kyrkobyggnader byggda t.o.m. förslag till 46 större och mindre miljöer 1939, samt de som är yngre och besitter redovisats. De speglar på olika sätt kom- särskilda kulturvärden. munens fysiska kulturarv i de nuio min- Generellt brukar man tala om flera dre tätorterna. Flera områden är sedan bakomliggande kriterier för urval av vär- tidigare uppmärksammade i olika sam- defulla kulturmiljöer. I flertalet miljöer manhang, men flera nya har också till- samspelar dessutom olika kriterier. kommit. En del av områdena fanns med även i 1988 års byggnadsinventering av I de nio mindre tätorterna har miljön landsbygden utanför centralorten. Andra framför allt valts ut för att den: ”nya” områden är redovisade som ett - på olika sätt återspeglar tätortens enskilt byggnadsobjekt i 1988 års inven- bebyggelsehistoria. Detta är ett tungt tering, men har nu omdefinierats till en vägande kriterium som bildar en utgångs- lite större kulturmiljö. I flera miljöer i tät- punkt för inventeringen. Övriga kriterier orternas ytterområden är landskaps- och är framför allt komplement till detta. fornlämningsstruktur av särskild bety- - speglar viktiga historiska fenomen delse. Objekt som getts klass ett och två eller skeenden i tätortsutvecklingen, som i Länsstyrelsens odlingslandskapsinven- även står i tydligt sammang med utveck- teringen har också tagits med. Det är dock lingen på regional och/eller nationell inte många sådana som berörs av tätorter- nivå. Bland många goda exempel kan här nas område. De tre villorna vid Skolgatan uppfördes 1954-1956 som lärarbostäder till den nya centralskolan i Väring. De är bland de finaste exemplen på små 1950-talsvillor i Skövde kommun. 7

Fältvägen i Igelstorp med de karaktäristiska ked- Timmersdala skola från 1952-53 är en av de bästa jehusen i tegel är en värdefull kulturmiljö som vitt- exemplen i Skövde kommun på institutionsmiljöer nar om de små tätorternas 1960-talsexpansion. i 1950-talsmodernism. 1970-talsvillor vid bl.a. Sjövägen, samt särskilt nämnas stationssamhällena, med välbevarade flerbostadsområden vid Riks- Timmersdala stationssamhälle som den byggenvägen från 1958-60, vid Pilvägen mest kompletta kulturmiljön som ger från 1969 och Bussatorp från 1970. Vil- uttryck för järnvägen som drivkraft och lamiljöerna från 1950-talet vid Skolgatan den betydelse stationssamhällena haft för i Väring samt 1960-talet vid Parkvägen, expansionen av svensk tätortsutveckling. Brunnsvägen och Fältvägen i Igelstorp är I Ulvåker står det nationalromantiska också bra exempel.. stationshuset som ett monument över - återspeglar näringar och verksam- järnvägens betydelse för tätortens fram- heter som varit av särskild betydelse för växt. ortens utveckling. Här finns många exem- - innehåller en bebyggelsemiljö med pel, t.ex. textilindustrins betydelse med prägel av kontinuitet och har många spår den industrihistoriskt värdefulla Ylle- från olika tidsperioder. Ett av de mest tyd- fabriken i Tidan från 1910 som främsta liga exemplen är Lerdala med den välbe- representant men även Timatrikå AB med varade kyrkbyn, gammalt sockencentrum småskalig textilindustri från 1940-talet i med medeltidskyrka och tre välbevarade Timmersdala och Silkeskonfektion AB äldre skolhus samt stationssamhällets från 1940- och 1950-talet i Väring. Silitfa- tidiga 1900-talsbebyggelse och villasam- briken från 1950-talet i Skultorp är också hällets miljöer från 1950- och 60-talen. ett intressant industriminne. Jordbruksnä- - är ett särskilt gott exempel på hur ringarnas stora betydelse återspeglas bl.a. traditioner, tankar och ideal om t.ex. pla- i tröskverksfabriken i Igelstorp, Tidans nering, arbete, byggande och boende väx- två mejerier från 1920- och 40-tal samt lat under olika tider. Inte minst Skultorp Värsås ståtliga mejeri i tegel från 1890- har många goda exempel på detta från talet och Centralföreningens 1940-tals- folkhemsepoken på 1950- och 60-talet byggnader i Väring och Tidan när orten expanderade starkt. T.ex. kom- - återspeglar hur samhällslivet varit munhuset från 1957-58, villaområden uppbyggt och organiserat under olika kring Källbäcksvägen-Brogatan samt på tider. T.ex. vad gäller infrastruktur med Kanikerukan, modernistiska exklusiva kommunikation och samhällsservice, samt Värsås är en av de bäst bibehållna äldre bymil- Tidans Condis från 1956 är ett av de främsta jöerna i Skaraborg och är som gammal vägknut modernistiska minnesmärkena i Skövde kommun. även av stort kommunikationshistoriskt intresse. 8

F.d. Yllefabriken i Tidan från 1910 är ett av de främsta industriminnena i Skaraborg och ingår idag i en större kulturmiljö som är av riksintresse för kulturmiljövården. religion, utbildning, men även ordens- vis kan nämnas Skultorps gamla by med och föreningsliv, rättsväsende med mera. fornbyn. Här kan särskilt nämnas tingshus, kyrko- - har tydliga pedagogiska kvaliteter. byggnader, skolmiljöer etc. Bland annat Det vill säga, att det dels är lätt att visa den mycket förnämliga 1800-talsmiljön på värdena i kulturmiljön, dels att de är kring bytorget i Värsås kyrkby, samt de lätta att uppfatta och ta till sig. Det gäller modernistiska skolmiljöerna från 1950- exempelvis de gamla kyrkbyarna såsom talet i Stöpen och Väring som är mycket bl.a. Sventorp i Igelstorp, Värsås, Tim- fina och representativa exempel på detta. mersdala samt Värings kyrkomiljö. Timmersdalas förnämliga institutions- miljööer kring kommunal administarion, De utpekade miljöerna har således ett skola och äldreboende från 1950- 60-tal brett och varierat innehåll som tillsam- hör till de främsta i Skaraborg. Värsås har mans ger en bra bild av Skövde kom- ståtliga frikyrkor från 1880-tal och 1950- mun. tal som är av mycket stort kulturhistoriskt Meningen är inte att tiden förväntas värde i likhet med Sörbacka äldreboende stå still i de utpekade miljöerna. Men de från 1950-talet. innehåller på olika sätt värden som det är - återspeglar miljöer för rekreation viktigt att slå vakt om i den kommande och social samvaro, t.ex. parker, modern planeringen. Miljön har kulturhistoriska fritid, idrott, nöjesliv med mera. Här kan kvaliteter och sammanhang som på olika bl.a. nämnas Tidavallens idrottsplats och sätt kräver hänsyn. Att de pekats ut är en Olstorps festplats, båda i Tidan, som är statusmarkering. mycket goda exempel på detta. För varje miljö ges en karaktärisering - innehåller välbevarade miljöer som och värdering. Enskilda objekt har lis- är en särskild resurs ur kulturmiljösyn- tats. Numreringarna hänvisar till de olika punkt. Exemplen är många på kulturmil- inventeringar och underlag som använts, jöer som innebär en resurs för orten att främst fornminnesregistret. För varje utvecklas kring. Exempelvis bör nämnas miljö finns också förslag på eventuella den riksintressanta kulturmiljön i Tidan; åtgärder och säkerställande. I en del fall kring Yllefabriken, Vaholms herrgård och behövs en fördjupad dokumentation för bro och Askeberga skeppssättning. att klargöra vilka hänsyn som bör tas. - har stor betydelse som samlingspunkt kring kulturarvet för människor som bor och verkar på orten, men som också är en resurs för utifrån kommande som vill lära sig mer om orten/bygden. Exempel- 9

Värsås kyrkby har varit en knutpunkt av rang i det gamla agrarsamhället och är en rikt sammansatt kulturmiljö med mycket stora värden. De mindre tätorternas historia i Följande teman har uppmärksammats: teman Bakgrund Igelstorp Under arbetets gång med kulturmiljöpro- - De agrara näringarna grammet har några historiska företeelser - Sockencentrum - kyrka och skola börjat framträda tydligt som viktiga pro- - Handel och kommunikationer - stations- filer i de mindre tätorternas utveckling. samhället Det är företeelser och skeenden som på - Industrialismen och folkhemmet olika sätt varit betydelsefulla i samhällets utveckling och hör till dess egen karak- tär. Om man så vill kan man kalla dem för tätortens övergripande karaktärsdrag Lerdala eller teman, i regel förknippade med de - De agrara näringarna drivkrafter och den utveckling som varit - Sockencentrum/kommuncentrum -kyrka avgörande för hur tätorten vuxit fram och och skola tagit form. Det finns också något exem- - Kommunikationer - stationssamhället pel på att redan befintliga kulturhistoriska - Industrialismen och folkhemmet spår och lämningar i landskapet har inför- livats i den växande tätorten och idag sät- ter en så stark prägel på kulturmiljön att Skultorp det är befogat knyta dem till ortens karak- - Handel och kommunikationer - stations- tärsdrag, även om de i sig inte är kopplade samhället till samhällets framväxt. - Industrialismen och folkhemmet Flera av kulturmiljöerna men också - De agrara näringarna de enskilda byggnadsobjekten har för- - Sockencentrum/kommuncentrum -admi- ankring i dessa teman. Givetvis går flera nistration, kyrka och skola teman mer eller mindre in i varandra och flera kulturmiljöer och objekt har berö- ringspunkter med flera teman. Men det är ett sätt att återberätta delar av de mindre Stöpen tätorternas historia som man möter den i - De agrara näringarna - Järnålder och dagens bebyggelsestruktur. 1800-tal - Skolorten - Industrialismen och folkhemmet 10

Den stora skeppssättningen ”Jättadansen” i Stöpen vittnar bl.a. om järnålderns människor i Skövde- bygden. Tidan Väring - Handel och kommunikationer - stations- - De agrara näringarna samhället -Sockencentrum/kommuncentrum -kyrka - Industrialismen och folkhemmet och skola - De agrara näringarna -Handel och kommunikationer - stations- - Sockencentrum/kommuncentrum -admi- samhället nistration, kyrka och skola -Industrialismen och folkhemmet

Timmersdala -De agrara näringarna -Sockencentrum/kommuncentrum -admi- nistration, kyrka och skola -Handel och kommunikationer - stations- samhället Värsås -Industrialismen och folkhemmet -De agrara näringarna -Kommunikationer och rättsväsende - Ulvåker vägknut, tingsplats, gästgiveri -Handel och kommunikationer - stations- -Sockencentrum/kommuncentrum -kyrka samhället och skola -Industrialismen och folkhemmet - Industrialismen och folkhemmet

I Värsås tätort finns fortfarande en samlad bykärna kring sockenkyrkan, trots gårdsutflyttningar vid 1850-talets laga skifte. I stora drag känner man igen dagens bebyggelsemönster även på denna bykarta från år 1700. Lantmäteristyrelsens arkiv. 11

Lerdala kyrkby hör till de främsta exemplen i Skövde kommun på en äldre bymiljö med väl bibehållen karaktär och flera välbevarade gårdsbyggnader från 1800- och 1900-tal. De agrara näringarna Den stora befolkningsökningen som Skövdetrakten är sedan årtusenden en inträffade under sent 1700-tal och på jordbruksbygd som satt sin tydliga prägel 1800-talet var som störst inom den sam- på kulturlandskapet. Jord och boskap gav hällsklass som hade det sämst ställt, de inte bara mat och kläder utan också vik- som inte själva ägde någon jord, det vill tiga handelsvaror. Jordbruket var länge säga torpare och backstugusittare. På boskapsdominerat. Handeln med t.ex. landsbygden flerdubblades antalet torp kor, oxar, smör och ost var omfattande och backstugor. Många backstugor pla- och man sålde på 1600- och 1700-talet cerades i utkantslägen, t.ex. vid socken- såväl till Bergslagen och Stockholm som gränser eller på gårdsägor som tagits upp till Danmark och Småland. Boskapsdo- på gamla utmarker i skogs och random- minansen bestod fram mot 1700-talets råden i samband med laga skiftet. Många slut då spannmålsodlingen ökade kraftigt. torp och backstugor friköptes under 1900- Agrara näringar med jordbruk och i rand- talets första del t.ex. med hjälp av egna- bygderna även ett visst skogsbruk domi- hemslån. nerade bygden helt. Binäringar förekom Med undantag för östra delen av dåva- vid sidan av jordbruket, i Skövdebygden rande Skaraborgs län, som hade högre framför allt förknippat med byggenskap i grad av industrialisering, levde fortfa- Värsås och Varola samt kalkbränning och rande över 90% av befolkningen utanför stenbearbetning vid Billingen. städerna år 1900. Under 1800-talet satte den havredo- Odlingsmaximum nåddes runt 1920- minerade spannmålsproduktionen stark och 1930-talen. Därefter skedde en omfat- prägel. Samtidigt förvandlades bebyggel- tande minskning av åkerareal, särskilt semönster och kulturlandskap i samband utanför slättbygderna. Under perioden med enskifte och laga skifte, när gårdar 1920-1945 dominerade ett familjedrivet flyttades ut från byarna och gamla ängs- I norra utkanten av Stöpens tätort ligger flera f.d. och utmarker odlades upp kring gårdarna. backstugor och torpställen i rad längs vägen mot Frösve kyrka. Frösve 24:1 Sandstena. Det animalieinriktade jordbruket, domi- nerat av kött- och mjölkproduktion vann sedan åter insteg vid 1900-talets början. Vallodling satte prägel på kulturlandska- pet redan under 1800-talets senare del. Den jordbrukstekniska utvecklingen, inklusive nya maskiner, jämte elektrici- tetens utbyggnad, bidrog till jordbrukets mekanisering under 1900-talets första del 12 blandjordbruk med både djur och spann- Kulturlandskapet har också i högre målsproduktion på varje gård. Ett exem- utsträckning präglats av en rationalise- pel från Värings socken får exemplifiera ring, Jordbruksmarken anpassades för Skövdetraktens enormt starka agrara de allt större maskinerna genom sam- förankring. På 1920-talet, när odlings- manslagning av mindre åkrar till större maximum nåddes, fanns sammanlagt 132 enheter. Stora mängder odlingsrösen och brukningsdelar som tillsammans omfat- stenmurar har tagits bort. ”Bondens skö- tade 24 mantal. Åkermarken omfattade naste kulturprodukt”, ängen, fick under ca 2000 hektar och skogen ca 1770. Fort- 1900-talet träda tillbaka för skogen, åker- farande fanns 32 jordtorp i socknen. Inte marken och vallodlingen. Omställningen mindre än tre mejerier var då verksamma av jordbruket har också inneburit skogs- bara inom Väring. plantering eller igenväxning av tidigare Efter andra världskriget ersattes öppna hävdade marker. blandjordbruket på många håll av spe- På 1990-talet ökade intresset för ett cialisering. Kreaturslösa jordbruk blev ekologiskt hållbart jordbruk och i sam- allt vanligare. Å andra sidan uppfördes band med Sveriges anslutning till EU för- rena mjölk- och svingårdar med enbart stärktes också insatserna för bevarande av foderväxtodling. Jordbruket genomgick biologisk mångfald och värdefulla kul- en snabb och genomgripande mekanise- turmiljöer i jordbrukslandskapet, värden ring med exempelvis traktorer och skör- som egentligen är en biprodukt av äldre detröskor. Vid sidan av mekaniseringen tiders jordbruk. ökade användningen av konstgödsel och Även om agrara näringar som jord- kemiska bekämpningsmedel. och skogsbruk fortfarande har stor bety- År 1950 bodde fortfarande 70% av delse för Skaraborg är antalet sysselsatta länets invånare på landsbygden eller i inom näringarna mycket färre än för 50 mindre tätorter. Agrara näringar spelade år sedan. fortfarande mycket stor roll för Skaraborg. Jordbruket genomgick en enorm pro- Agrarsamhällets stora betydelse för många tätorters kulturmiljö duktivitetsökning samtidigt som avfolk- Idag bär flera av tätorterna mer eller min- ningen av landsbygden ökade dramatiskt. dre prägel av att de vuxit fram ur eller Industrisamhällets svenska jordbruk har invid agrarsamhällets gamla byar. Det idag blivit vetenskapligt, rationellt och gäller i stort sett samtliga förutom Ulvå- högproducerande. Allt färre bönder pro- ker, även det yngsta samhället, Stöpen, ducerar allt mer. bär drag av agrarsamhället. Även inom de mindre tätorterna finns på så vis flera Höbärgning i Timmersdala, troligen 1920-tal. Foto: Gustaf Wennerholm. VGM. 13

Sventorps by i norra delen av Igelstorps tätort har helt och hållet en agrar karaktär med en mycket väl bibehållen, laga skiftespräglad bymiljö, med drag av äldre bymönster. mycket rikt sammansatta, utpräglat agrara en mycket väl bibehållen bymiljö, en av kulturmiljöer: de främsta i Skövde kommun, där såväl Skultorps gamla byplats är en välbe- äldre tiders bymönster som laga skiftets varad och rikt sammansatt agrar kultur- bebyggelseeffekter samverkar. Byn är ett miljö på Sydbillingens kalkstensterrass stort gammalt socken- och bygdecentrum där miljön kring den gamla bytån med med sockenkyrka, prästlöneboställe, flera välbevarad bebyggelse, en ståtlig fägata skolhus samt bytorg, f.d. tingshus och f.d. mellan stenmurar och ett småskaligt kul- gästgivaregård samt flera välbevarade turlandskap i platåbergsbygden förenar gårdsmiljöer med byggnader från 1800- både äldre bystrukturer med laga skiftets och 1900-talet samt ett f.d. mejeri från 1800-talsmönster. Kulturmiljön ligger i 1896. direkt anslutning till det moderna villa- Sventorps kyrkby är en egen enhet samhället. inom Igelstorps tätort och ligger på den Lerdala är också en rikt mångfasette- största av ändmoränerna på Kåkindsslät- rad kulturmiljö i Billingsbygdens fortfa- ten. Nära byn finns förhistoriska fornläm- rande småskaligt präglade kulturlandskap ningar. Byn har helt och hållet en agrar i ett påtagligt naturskönt läge i kanten karaktär med en mycket väl bibehållen, av Vallebygden. Byn är en medeltida laga skiftespräglad bymiljö, med drag av storby som idag har många välbevarade äldre bymönster. Den är ett typiskt gam- strukturer från såväl äldre tider som från malt sockencentrum och inrymmer flera 1800-talets enskifte och laga skifte. Flera välbevarade gårdsmiljöer med byggnader välbevarade gårdsmiljöer och byggnader från 1800- och 1900-talet. finns från 1800- och 1900-talet. Vid den Timmersdala by omfattar en egen helt gamla bytån finns en särskild enhet med agrar enhet inom tätorten, ett gammalt bl.a. smedja och bastu samt även ett mis- byläge med medeltida kyrkplats och ett sionshus från 1880-talet. Byn omfattar anslutande starkt laga skiftespåverkat kul- även ett ovanligt välbevarat sockencen- turlandskap kring utskiftade bondgårdar. trum med delvis medeltida kyrka, små- Här finns flera välbevarade gårdsmiljöer skola, f.d. lanthandel och f.d. handelsbod och byggnader från 1800- och 1900-talet. och mejeri. Påtagligt är det omgivande fortfarande Värsås är den enda av de mindre tät- småskaligt präglade kulturlandskapet i orterna i Skövde kommun där den gamla sluttningen mot skiffer- och kalkstenster- kyrkbyn av egen kraft utvecklats till en rasser. tätort i modern mening. Här var redan på Värings gamla by bestod av Stora 1600-talet en knutpunkt på Kåkindsslät- Väring och Lilla Väring med förhistoriskt ten med tingshus och gästgiveri. Värsås ursprung. Inom den nuvarande tätorten kyrkby som utgör tätortens östra del är ligger Stora Värings gamla bytomt med 14

Kulturlandskap i Billingsbygd med förhistorisk bakgrund, idag med en ovanligt väl bibehållen småska- lig prägel med ursprung från 1800-talets laga skifte. Timmersdala by, enstaka kvarliggande gårdar, omgiven av ribyggnader från 1800-talet, en av de få flera utskiftade gårdar från laga skiftets industriella verksamheter som före indu- tid på 1800-talet. Framför allt finns här strialismens genombrott förekom i större den samlade kulturmiljö som utgörs av skala ute i jordbruksbygderna. Värings kyrkomiljö med sockenkyrkan på Stöpens tätort har vuxit upp i grann- medeltida grund, Värings prästgård med skapet av den vidsträckta Stöpaskogen 1600- och 1800-talsbyggnader och präst- som inrymt Stöpens kronoallmänning gårdens f.d. löneboställe. Flera gårds- och Östra Stöpens häradsallmänning. miljöer och byggnader från 1800- och Flera byar och gårdar har haft utmarker i 1900-tal finns på övriga gårdar, framför skogskantens randzon, kring sockengrän- allt finns den gamla Sven-Bengtsgården sen mellan Frösve och Säter. På 1880- med manbyggnad från 1790. Värings sta- talet fanns på platsen för dagens moderna tionssamhälle utvecklades under 1800- tätort minst ett femtontal torp och back- talets senare del invid den gamla byn. stugor. Detta sätter fortfarande prägel på Inom Tidans samhälle finns rester av den äldre bebyggelsen i tätorten och dess Lunne by och av Vads by med bl.a. Hara- närhet. Längs Binnebergsvägen norrut är gården och en kvarnplats, nära den med- ett gammalt utmarksområde med dels väl- eltida sockenkyrkan. Framför allt finns bevarad förhistorisk fornlämningsmiljö den närbelägna Vaholms välbevarade bl.a. skeppssättningen Jättadansen, dels herrgårdsmiljö med ett rikt sammansatt kvarvarande inslag av tidstypisk utkants- byggnadsbestånd från 1800- och 1900- bebyggelse från 1800-talet. tal, en mycket märklig övertäckt bro, en valskvarn, samt alléväg och omgivande Sockencentrum/kommuncentrum kulturlandskap kring ån Tidan. Området - kyrka, skola, rättsskipning och ingår i en stor kulturmiljö av riksintresse administration som även innefattar den stora skeppssätt- Kyrka och senare även skola står för vik- ningen Rane stenar, en väldig gravanlägg- tiga samhällsfunktioner i det gamla agrar- ning från järnåldern vid Askeberga nära samhället och även in i vår egen tid. Flera tätorten. I Tidans samhälle finns en av mindre tätorter har ursprung från byar Skaraborgs mycket få kvarvarande garve- som varit lokala centrum, först under århundraden för kyrka och samhällsliv, och under 1800- och tidigt 1900-tal även för skolan. Under 1900-talet utvecklades de flesta tätorter som lokala centrum, och på 1950- och 60-talet blev flera av dem en administrativ centralort i en storkommun. De flesta av dem har senare fortsatt vara betydelsefulla som kommundelscentrum Värings Prästbol 12:1. Prästgården från 1600- och 1800-tal är jämte den övriga kyrkomiljön i Väring ett gott exempel på äldre tiders kyrkliga knutpunkter och sockencentrum. 15

De medeltida sockenkyrkorna är i regel våra äldsta byggnader som bevarats i bygden och är unika bärarare av bygdens historia och identitet, samtidigt som de återspeglar historiens växlingar genom århundraden. Vads delvis medeltida kyrka och den mycket ålderdomliga klockstapeln. inom Skövde kommun, efter kommun- efter en brand på 1830-talet. I Vad och sammanslagningen år 1971. Lerdala finns delvis medeltida kyrkor och på landsbygden utanför Skultorps tätort Sockenkyrkornas stora betydelse står Norra Kyrketorps gamla sockenkyrka Kyrkorna är landmärken i landskapet. från 1100-talet, en av Västergötlands mest Sockenkyrkan är ofta den äldsta byggnad välbevarade medeltidskyrkor. Inne i tätor- som bevarats i bygden. Den speglar en ten byggdes en ny kyrka 1923. över många århundraden utsträckt bebyg- gelsehistoria, från tidig medeltid och Folkskola - grundskola framåt. Samtidigt är alla kyrkor unika, 1842 införde folkskolestadgan med all- bärare av just sin bygds historia och iden- män skolplikt för barn i Sverige. Folk- titet – var och en med sin byggnadshisto- skoleväsendet byggdes ut efterhand, även ria, sina inventarier, sina särmärken och om det kom att dröja nästan hundra år berättelser. Under många hundra år var till innan alla barn på landsbygden fick kyrkan sockenbornas viktigaste gemen- gå i skolan varje vardag. På landsbygden samma byggnad. Man svarade gemensamt var det till att börja med vanligt med en för underhållet och kyrkan var inte endast ambulerande skolverksamhet. Först på ett tempel utan också i hög grad en bygg- 1850-talet byggdes mer allmänt särskilda nad där man samlades för gemensamma skolhus. Åren 1865 och 1878 utfärdade offentliga angelägenheter. Så var det till staten, genom Överintendentämbetet, långt fram på 1800-talet, när kyrkobygg- särskilda mönsterritningar för folksko- nadens roll som tempel förstärktes och lebyggnader. Nya, förändrade mönster- t.ex. skolhuset blev platsen för världsliga ritningar kom efterhand att produceras i sammankomster. takt med att skolpolitiken utvecklades och Många medeltida kyrkobyggnader revs skolans roll i samhället förändrades. Sko- eller blev drastiskt om- och tillbyggda lans tidigare starka koppling till kyrkan under 1800-talet. I Skövde kommuns ersattes med att den blev en uppgift för mindre tätorter finns exempel på detta: den borgerliga kommunen. Sventorp (i Igelstorp), Väring och Vär- Lerdala folkskola från 1883, som sås. Timmersdala kyrka har delvis med- fortfarande används som skola, är ett av eltida murar, men blev starkt ombyggd Skaraborgs främsta exempel på 1878 års 16

Lerdala 3.13. Lerdala folkskola från 1883, som fort- Frösve skola i Stöpen byggdes 1959 som en av två farande används som skola, är ett av Skaraborgs nya centralskolor i den dåvarande storkommunen främsta exempel på 1878 års mönsterritningar. Binneberg. mönsterritningar. Lerdala tätort har även fanns emellertid inga fasta tingsplatser två andra mycket fina exempel på tidsty- utan tingen ambulerade mellan socknar- piska skolhus, småskolan från 1924 och nas olika byar och gårdar. Under 1600- mellanskolan från 1926. I Värsås kyrkby talet organiserades rättsväsendet i fastare finns två äldre skolhus, från 1848 och former och statsmakten verkade för att 1890. Skultorps folkskola från 1932 är ett särskilda tingshus skulle uppföras. För fint exempel på 1920-talets mönsterritade att underlätta resor och inkvartering av skolhus, präglade av den tidens stilström- tingsbesökarna fördes tingsförhandling- ningar i nationalromantik och 1920-tals- arna i många fall i närheten av eller i en klassicism. Ett av Skövde kommuns äldsta gästgivargård. skolhus, från 1840-talet, om än ombyggt Värsås kom att bli tingsplats i Kåkinds på 1920-talet, är Frösve gamla skola, härad och Binneberg för södra delen av beläget strax utanför Stöpens tätort. Vadsbo härad. Värsås hade tingsstuga I och med 1950-talet, i samband med redan 1626. Nuvarande ståtliga tingshus- storkommunreformen 1952 påbörjades en byggnad uppfördes 1811-13 och innehöll centralisering av skolväsendet på lands- även arrestlokaler. Tingshuset var i bruk bygden som därefter fortsatts. Skolhusen fram till 1938 när hela Skövdebygdens har successivt blivit färre och större, i tingsväsende centraliserades till Skövde regel koncentrerade till de mindre tätor- stad. Värsås f.d. tingshus är en av Skara- terna. Ofta byggdes nya stora centralsko- borgs kulturhistoriskt värdefulla minnes- lor i tegel som skulle svara upp mot de märken över tingen och rättsskipningen. nya utbildningsmål som enhetsskolan, Polisväsendet var fram till 1965 en närmaste föregångaren till den nioåriga kommunal angelägenhet, därefter blev grundskolan, innebar och som ersatte polisen förstatligad och kallades länspo- folkskolan. Nästan alla tätorter fick nya lis. Små poliskontor har tidigare på 1900- eller utbyggda skolbyggnader: Igelstorp talet funnits i flera av de mindre orterna, (Sventorps skola), Skultorp (Billings- t.ex. i Lerdala. Polisväsendet är numera dal och Svärtagården), Stöpen (Frösve sedan länge centraliserat. skola), Tidan, Timmersdala, Väring och Sedan medeltiden fanns ett självstyre Värsås. Frösve skola, Svärtagårdsskolan, på sockennivå som efterhand tog över Timmersdala skola och Värings skola hör mer samhälleliga än de tidigare rent kyrk- till de välbevarade skolbyggnaderna från liga ärendena. 1862 års kommunallagar 1950- och 60-talet i Skövde kommun. innebar en kommunreform där i regel varje socken blev en kommun. Fram till Administration, rättsskipning, vård och rösträttreformen 1921 då allmän och lika omsorg rösträtt infördes styrdes rösträtten av jor- Förutom kyrkan var häradets tingsplats dinnehav eller annan egendom, ju större den viktigaste mötesplatsen för män- egendom desto fler röster. Småkommu- niskor i äldre tid. Långt tillbaka i tiden 17

Tingshus (till vänster, från 1811-1813) och gästgiveri (Anneberg, från 1909) bidrog till att Värsås redan i tidigt 1600-tal blev en viktig knutpunkt i östra Skaraborg. nerna förmådde inte svara upp mot fler I norra utkanten av Stöpens tätort ligger och fler ansvarsområden i det moderna Frösve f.d. ålderdomshem från 1918, som folkhem som byggdes upp. 1952 lades är ett fint exempel på de ofta national- Sveriges småkommuner samman i stor- romantiskt präglade ålderdomshem som kommuner; i Skövde bildades Timmers- byggdes i åren efter första världskrigets dala, Binnebergs, Tidans, Värsås och slut. Skultorps kommuner. De mindre tätor- I skapandet av folkhemmet i årtion- terna blev centralorter och olika samhälls- dena kring 1900-talets mitt hade stat och funktioner knöts starkare till dem. 1971 kommun övertagit det fulla ansvaret för lades storkommunerna samman med offentlig vård och omsorg, vilket inne- Skövde stad till nuvarande Skövde kom- burit en utvecklad omsorgslagstiftning mun. I några mindre tätorter finns mycket och generella krav på högre standard och fina exempel på modernistiska små kom- komfort. I och med 1950-talet byggdes munhus eller motsvarande administrativa de moderna ålderdomshemmen, ofta som anläggningar. (Se nedan) fristående enheter, gärna som paviljonger Långt tillbaka var olika former av social i parkmiljö grupperade och anslutna till vård och omsorg kyrkans ansvar, i den en tvåvånings kärnbyggnad. Nästan alla mån detta förekom. På 1700-talet över- tätorter har en liknande anläggning från tog socknen ansvaret för fattigvården och 1950-60-talet (se nedan). Ibland infoga- byggandet av särskilda fattighus påbjöds des äldreboendet i en serviceanläggning år 1776. Befolkningstillväxten och den med flera samhällsfunktioner, såsom i ökade andelen egendomslösa under 1800- Timmersdala. I de mindre tätorterna finns talet gjorde fattigvården betungande. Med flera mycket goda, välbevarade exempel inrättandet av kommuner 1862 övertog på detta (se nedan). dessa ansvaret. Med 1918 års fattigvårds- lag blev fattig- och åldringsvården något humanare genom att rotegång och bortauk- Sventorp 1:5 Kvistebo. I Sventorps kyrkby i norra tionering till lägstbjudande välbeställda delen av Igelstorps tätort finns ovanligt nog den förbjöds. Det skedde också en uppdelning f.d. fattigstugan kvar på platsen för den gamla av de vårdbehövande inom olika typer bytån. Under 1900-talets första del byggdes huset om till bostadshus. av vårdanstalter. Gamla, handikappade, barn och psykiskt sjuka skulle inte längre behöva trängas på samma ställe. De äldre fattigstugorna ersattes under 1900-talets förra hälft av nyuppförda ålderdomshem. I Sventorps kyrkby i Igelstorp finns ovanligt nog den f.d. fattigstugan Kvis- tebo fortfarande i behåll, som bostadshus. 18

Från sent 1960-tal, men framför allt under miljön kring Vads kyrkomiljö i Tidan har 1970- talet byggdes systemet med vård- en särprägel. Detta inte endast p.g.a. den centraler ut i landet. Kommundelarnas delvis medeltida kyrkan och en mycket små centralorter försågs i regel med en ålderdomlig klockstapel, utan också p.g.a. vårdcentral, ofta helt nybyggd och ofta av den närbelägna, mycket välbevarade integrerad i en större anläggning för sam- textilindustrin från 1900-talets början vid hällsservice. fallen i ån Tidan, en del av en större, riks- Värdefulla gamla sockencentrum och intressant kulturmiljö. Timmersdala kyr- moderna offentliga miljöer komiljö präglas framför allt av den högt Mycket stora kulturhistoriska kvaliteter och naturskönt belägna kyrkplatsen med har den ovanligt välbevarade sockencen- en ursprungligen medeltida kyrka och trummiljön i Värsås, en av Skaraborgs kyrkogård med stiglucka. mest väl bibehållna. Den innefattar 1800- I sina äldsta delar har kyrkogårdarna talskyrka, flera skolhus (1800-1900-tal), i regel en ålderdomlig karaktär i behåll, gästgivargård (1909) och tingshus (1811) ofta i samspel med en eller flera utvidg- samt välbevarad äldre bondgårdsbebyg- ningar från 1900-talet. Gravvårdarna gelse. Lerdala kyrkomiljö med delvis speglar genom inskrifter och utformning medeltida kyrka, kyrkogård, bytorg, små- socknens historia genom åtminstone de skola, f.d. handelsbod m.m. är också en två senaste seklerna. Kyrkogårdarna i av Skaraborgs mest karaktärsfulla äldre Lerdala och Timmersdala har dessutom kyrkomiljöer. Lerdala har också en sär- äldre gravvårdar från 1700- och 1800- prägel med de tre välbevarade skolhusen talet. Stora märkliga gravmonument från från 1883, 1924 och 1926. 1700-talet sätter prägel på Sventorps Värings kyrkomiljö är ett välbevarat och Värsås kyrkogårdar. Sventorps nya sockencentrum med sockenkyrka från begravningsplats bär en mer modernistisk 1811 och prästgårdsbebyggelse från 1600- prägel i likhet med t.ex. Vads, Värings och 1800-tal. Sventorps kyrkomiljö i Igel- och Värsås 1960-talsutvidgningar. storp är också ett genuint och välbevarat Den förnämligaste kommunala servi- sockencentrum, bl.a. med 1800-talskyrka ceanläggningen tillkom i Timmersdala vid med medeltida torn, två kyrkogårdar, samt 1950-talets början (Bäckedalen 1:61 och gammal bytå med kyrkvaktmästarstuga, 1:62) och är ett av Skövde kommuns främ- f.d. skolhus och f.d. fattigstuga. sta exempel på modernistisk institutions- Norra Kyrketorps nationalromantiskt arkitektur från den tiden. Den omfattar en präglade kyrkomiljö, med kyrka, skola, anläggning med flera samhällsbärande prästgård, i Skultorp är mycket speciell, institutioner. Först byggdes Centralskolan eftersom den i sin helhet tillkommit så 1952-1953. 1950-talsmodernism präglar sent som på 1920- och 30-talet. Kultur- även resten av anläggningen som dock Sockenkyrkan och den f.d. småskolan i Lerdala år 2010, sinnebilden av ett gammalt sockencentrum. 19 uppfördes först 1964-1965. Då tillkom med yngre tillbyggnader i tegel och trä. dels kommunhus/bibliotek i rött tegel, (Skultorp 1:205, 1:115). Anläggningen dels äldreboendet Billingsdal. Både sko- kompletteras av en liten park och inne- lan och äldreboendet karaktäriseras bl.a. trädgård i 1950-talets anda. Billingsro är av de genomfärgade ädelputsfasaderna. jämte Sörbacka i Värsås och Billingsdal i Anläggningen tillbyggdes 1983 i tegel Timmersdala mycket goda representanter med vårdcentral och sjukhem. för sin tids arkitektur/planering av äldre- Av mycket stort intresse är den kom- omsorgsmiljöer. bination av flerbostadshus och adminis- Vad gäller välbevarade skolmiljöer från trativt centrum som uppfördes i Tidan den här tidsepoken måste särskilt nämnas 1952 och 1956 (Närlunda 5:1 och 5:2. Värings centralskola från 1954-1956. Här integrerades lokaler för kommunal- Detta bör vara den mest välbevarade cen- hus, polisstation och postkontor i två fler- tralskolemiljön från 1950-talet i rött tegel bostadshus. Lamellhusen har fasad i rött i Skövde kommun. Den är välplanerad tegel och till det f.d. postkontoret vetter och samkomponerad med skolgård och en stramt modernistiskt utformad huvud- grönområde, efterhand kompletterad med entré. Husen samkomponerades med en låga tegelbyggnader. Inramningen med liten park- och torgbildning som betonar likaledes välbevarade villor, främst i gult centrumkaraktären. och rött tegel, från samma tidsperiod för- Att manifestera centralortens roll som stärker det mycket goda helhetsintrycket. storkommuncentrum blir mycket tydligt i Ett gott exempel på offentliga miljöer det representativa kommunhus som upp- från sent 1950- och 1960-tal finns i Stö- fördes i Skultorp 1957-1958. Här fanns pen kring Frösve skola Det är en välbe- ambitionen att skapa ett nytt centralt belä- varad tidstypiskt utformad modernistisk get tätortscentrum med utgångspunkt från institutionsmiljö i rött tegel med dels en det nya kommunhuset som även inrymde centralskola från 1959, dels en separat bibliotek m.m. Anläggningen, uppfördes intilliggande anläggning byggd 1970 för delvis i souterräng med fasader i rött tegel äldreboende och puts. I Värsås tätort ligger Sörbacka äldre- I Skultorp byggdes även Billingsro äld- boende med ädelputsade envåningslängor reboende 1959, senare successivt utbyggt förenade med pelare i rött tegel, i genom- fram till idag. Den ursprungliga anlägg- brutna hörn, under flacka tegeltak. 1950- ningen har en karaktäristisk utformning talsexteriören är mycket väl bibehållen med röda tegelfasader med fasadfält i och Sörbacka är ett av Skövde kommuns grön karosseripanel, senare kompletterad främsta exempel på modernistiska bygg- Kommunalhuset i Skultorp uppfördes 1957-1958 efter att Skultorp 1952 blivit centralort i den nya storkommunen. 20

Billingsdal i Timmersdala, ett mycket gott exem- Ulvängen 1:18 i Ulvåker. Radhuslänga från pel på ett modernistiskt äldreboende, anlägg- 1963 med karaktäristisk utformning, uppförd som ningen bär snarare en typisk prägel av 1950-tal pensionärshem i Ulvåkers tätort. Liknande små även om den uppfördes först 1964-1965. äldreboenden byggdes vid den tiden i flera min- nader för social omsorg från folkhemmets dre tätorter i Skaraborg. I Skövde kommun finns tidsepok (Värsås 8:3). andra bra exempel på detta, t.ex. i Väring. den gamla gästgivaregården anlades 1921 Värings busstation och Väring kom fram Handel och kommunikation - vägknu- till 1960-talet, i likhet med Timmersdala, ten och stationssamhället att bli en av de viktiga bussknutarna i Vägknutar och gästgiverier södra Vadsbo. Värsås kyrkby var en av de För att gynna handeln och utveckla det tidiga knutpunkterna i bygden, långt före nationella försvaret lät statsmakten bygga järnvägarnas tillkomst. Här passerade det ut vägnätet på 1500- och 1600-talet. Gäst- betydelsefulla färdstråket från Östergöt- giveriförordningen 1649 resulterade i att land, via Vättern och Hjo, in mot Skövde fler och fler gästgivargårdar etablerades och övriga Västsverige. I vägknuten Vär- för att tillhandahålla mat och husrum, sås fanns gästgiveri åtminstone redan på skjutsningar och hästbyten. I takt med 1600-talet. Värsås är en av Skaraborgs att konturerna till det moderna samhället bäst bevarade knutpunkter från det gamla allt mer tog form klingade gästgiverisys- agrarsamhällets tid, innan industrialis- temets förutsättningar av allt mer, efter mens och järnvägarnas nya typer av sam- att järnvägsnätet byggdes ut i landet efter hällsbildningar omvandlade landsbygden. 1850-talet. 1908 upphörde det centralt Det välbevarade sockencentrum i kyrkbyn reglerade gästgiveriväsendet. var en viktig vägknut med gästgivaregård I Värings by, som låg på sträckan Skövde- (1909), tingshus (1811), sockenkyrka Hova, delades gästgiverifunktionen mel- (1857), (skolhus 1848, 1890) och bytorg lan Hållaregården och Ledsgården. Vid med gammal vägsträckning, vägskäl

Sörbacka i Värsås från 1950-talet är i likhet med Billingsdal i Timmersdala och Billingsro i Skultorp, bland de finaste exemplen i Skövde kommun på social institutionsarkitektur i 1950-talsmodernism. 21

Gulfmacken vid landsvägen Skövde-Töreboda i Tidans tätort, 1950-tal. Foto: Anders Karlsson. VGM. och stort magasin (1800-tal), vägmärken socknen, vilket säger en del om privatbi- (fornlämningar) och stenmurar. Anneberg lismens intensiva utveckling i Sverige på i Värsås som byggdes 1909 på det gamla 1950-talet. gästgiveriets plats är nedlagt sedan länge men är idag en av endast ett fåtal kvar- Stationssamhället - järnväg och handel stående f.d. gästgiveribyggnader i Skara- Fram till 1800-talets mitt var städer och borg. byar samt enstaka brukssamhällen de Ur kommunikationshistorisk synpunkt enda egentliga samhällsbildningar som är även bilverkstäder som minner om fanns i Skaraborg i likhet med övriga bilismens expansion och motoriseringen bygder i inlandet. Helt nya förutsättningar av landsbygden under folkhemsepoken skapades under 1800-talet när jordbruket av stort intresse. Igelstorp har Halvars- omstrukturerades, näringsfrihet infördes, torp 4:32 Gunnars Bilverkstad som är järnvägar byggdes och industrialiseringen en tidstypisk verkstadsbyggnad från ca tog fart. 1950-talet. Timmersdala 16:1 inrymmer Handel hade länge varit en stadsnäring en tidstypisk bilverkstad från 1950-talet i som på landsbygden bara fick bedrivas gult tegel under flackt tak. vid ett fåtal godkända marknader. I övrigt I Tidan, vid genomfartsvägen väg skulle handeln knytas till städernas mark- 200, invid Tidans Bensin och Kiosk, nader och 1622 hade varor som fördes in står en liten kioskbyggnad från ca 1950- från landet till staden blivit tullpliktiga. talet (Lunne 1:54) som ett minne från en Handelstvånget lättades något på 1700- tidigare mackanläggning. Vägkrogen i talet. Först när Sverige fått näringsfrihet Skultorp från 1960-talet, med tillhörande 1846 och full handelsfrihet 1864 blev det servicestation, har byggts om på senare år helt fritt för landsbygdens befolkning att men hör samman med Skultorp som tidi- bedriva handel och söka sin försörjning gare genomfartsort för riksväg 26. av annat än agrara näringar. Naturahus- I Sveriges Bebyggelse från 1953 sägs hållning ersattes med penninghushållning, om Väring att många, särskilt ungdomar, när man nu allt mer köpte varor istället för bor i samhället men åker buss och tåg för att producera själv så mycket man kunde. att arbeta på andra orter. Särskilt nämns Handelsboden inrymdes ofta i en del av Pentaverken (Volvo) som arbetsgivare åt ett boningshus på landsbygden eller loka- en del ortsbor. I Värsås påpekades sam- liserades till de framväxande stationssam- tidigt att det fanns ett 80-tal personbilar i hällena. 22

den meningen inom Skövde kommun. Ofta hade en liten järn- vägsstation placerats i anslutning till en äldre kyrkby, t.ex. Igelstorp, Lerdala, Tidan, Timmers- dala och Väring. En helt ny samhällsbildning blev Ulvåker, medan det snabb- växande samhället Skultorp fick namn efter en utskiftad by med några kvarliggande gårdar. Några samhällen Locketorp 15:3 Ulvåkers fd. stationshus. Det nationalromantiska såsom Skultorp och Tidan stationshuset från 1919 är det enda stationshus som idag finns kvar i växte snabbt på grund de f.d. stationssamhällena längs Västra stambanans dragning genom av industriell expansion. Skövde kommun Andra såsom Igelstorp, När Västra stambanan mellan Stockholm Lerdala och Ulvåker för- och Göteborg drogs genom Skövdetrak- blev ganska små. Gemensamt för samt- ten 1859 kom detta att få en avgörande liga stationssamhällen är att de kom att betydelse, inte endast för Skövde stads- bli lokala knutpunkter för kommunikation utveckling. Detta fick stora positiva och handel. konsekvenser för bygden som knöts in i Särskilt handeln med spannmål och det landsomfattande kommunikationsnä- andra jordbruksprodukter blev generellt tet. Flera tätorter i Skövde kommun har en betydelsefull drivkraft i stationssam- ursprung som stationssamhällen, till- hällenas utveckling i jordbruksbygderna. komna under perioden ca 1860-1920. Kommersen och det sociala livet kring Vid Västra stambanan tillkom efterhand stationen drog efterhand till sig annan Tidan, Väring, Ulvåker och Skultorp. handelsverksamhet och även hantverk 1876 öppnades statsbanan mellan Skövde och service. Fler människor slog sig ner och fästningsorten Karlsborg. Detta resul- vid stationen och olika småföretag eta- terade bl.a. i ett litet stationssamhälle vid blerades. Samhällsinstitutioner såsom Igelstorp i Sventorp. Efter att trafiken på postkontor, telefonstation och bankverk- Skara-Timmersdala Järnväg öppnats hös- samhet knöts oftast till stationssamhället. ten 1909 tillkom små stationssamhällen i Exempelvis fick Väring. telefon- och tele- Lerdala och Timmersdala. Persontrafiken grafstation 1896. på banan upphörde 1932, godstrafiken Stationssamhällenas tidiga bebyggelse fortlevde i viss mån till 1952. Sköfde- var oreglerad och växte upp på den mark Axvalls Järnväg, i drift 1904-1961, gav som stod till buds. I regel dröjde det till inte upphov till något stationssamhälle i långt in på 1900-talet innan särskilda planer upprättades för att strukturera användningen av mark och utformningen av bebyggelsen. Den äldsta bebyggelsen bestod i regel av ett stationshus med uthus, ofta ett spannmålsmagasin, handelsbodar med lager, ofta ett mindre snickeri samt en liten grupp bostadshus med uthus. På 1930-talet hade i regel stations- samhällets första lilla bebyggelseklunga börjat växa ut med flera egnahem, en eller Det f.d. stationshuset i Timmersdala från 1909. 23

Sveaborg från 1910, byggt med affärslokal och Räls, ledningsstolpar och lastkaj mm vittnar om bostad, idag ett mycket viktigt minnesmärke från stationsamhället Igelstorps ursprung. stationssamhället Skultorps tidiga skede. i trakten än av stadsbebyggelsen. Vid ett par reparationsverkstäder och en buss- huvudgatan kunde i regel byggas några hållplats. Cykel- och bilreparationsverk- mer stadsmässiga villaliknande bostads- städer fanns redan på 1920-talet. Både hus i trä, i övrigt dominerade ljusmålade Timmersdala och Väring var betydelse- panelklädda små trähus, omgivna av träd- fulla kommunikationscentraler, båda var gårdar samt faluröda bodar och andra bussknutar med busstationer. ekonomibyggnader. Ibland fanns även Väring blev ett av de stationssamhäl- äldre befintlig agrar bebyggelse i form len där handeln satte stark prägel. Väring av bondgårdar, f.d. torpställen eller små var på 1800- och tidigt 1900-tal även en backstugor som kom att införlivas i det betydande marknadsplats med två stora växande stationssamhället. marknader per år. Fortfarande på 1930- Skillnaderna mellan stadens och sta- talet hölls en stor kreatursmarknad i okto- tionssamhällets bebyggelse suddades ut ber samt månadsmarknader dagen innan efterhand. Egnahemmen och efterkrigs- månadsmarknaderna inne i Skövde. I tidens småhusbebyggelse skilde sig inte samhället fanns på 1920- och 30-talet två från motsvarande bebyggelse inne i sta- speceriaffärer, Konsum från 1938, två den. kött- och charkaffärer, tre klädesaffärer, en järnhandel m.fl. Den tidiga bebyggelsen var ofta mer präglad av bostadshusen på gårdarna Godståg med arbetslag vid Lerdala station, troligen 1909. Ej angiven fotograf. VGM. 24

Bebyggelsen från början av 1900-talet vid spårområdet och Årekullsvägen i Värings stationssamhälle. Stationssamhället - en karaktärsmiljö Lerdala, Timmersdala och Ulvåker är de bland Skövdes kulturmiljöer enda stationssamhällen i Skövde kommun Timmersdala och även det betydligt min- där det f.d. stationshuset fortfarande finns dre Lerdala är det största och mest väl- kvar. Stationshusen i Igelstorp, Skultorp, bevarade stationssamhället inom Skövde Tidan och Väring lät SJ riva 1982. Fortfa- kommun idag, trots att järnvägen för- rande 1990 var både Ulvåker och Väring svann på 1950-talet redan. Timmersdala bland de mer välbevarade stationssam- centrum är en kulturmiljö från stations- hällena i Skaraborg. Den karaktären för- samhällsepoken som fortfarande ger en ändrades sedan en hel del, bl.a. i och med god helhet av tidigt 1900-tal. Flera vik- ombyggnaderna kring Västra Stambanan tiga byggnadsobjekt har en välbevarad på 1990-talet som orsakade en del riv- utformning som är typisk för stationssam- ningar av äldre bebyggelse. hällena. Här finns det välbevarade f.d. Ulvåker har kvar det mycket förnäm- stationshuset (1909) och vid Torggatan/ liga nationalromantiska stationshuset Mariestadsvägen affärs- och bostadshus från 1919, (arkitetkt Folke Zetterwall), från 1910-30-talen samt uthus- och verk- det enda bevarade vid Västra stambanan stadslängor från samma tid. utanför staden i Skövde kommun. Vidare Stationssamhället utgör en väsentlig finns Torsborgsvägen med en liten samlad del av kulturmiljön i Lerdala, som har en bebyggelsemiljö från 1910-30-tal, bl.a. en mycket välbevarad karaktär från den epo- välbevarad smedja. ken. Det har ett karaktäristiskt bebyggel- I Väring finns en mycket liten men semönster med flera typiska byggnader viktig kulturmiljö, Årekullsvägen, som och miljöer som förenar drag av både land bibehåller viktiga karaktärsdrag från sta- och stad. Av mycket stor lokalhistorisk tionssamhällets tidiga skede. Här finns betydelse är givetvis det f.d. stationshuset exempel på tidstypisk bank-, villa- och 1909, idag bostadshus med en välbevarad, verksamhetsbebyggelse från 1910- och varsamt upprustad exteriör (Lerdala 2:62). 20-talet. Av central betydelse är kultur- Här finns små karaktäristiska bostads- miljön vid Väringsvägen som både har miljöer såsom t.ex. Fridhem 1 (Lerdala starka rötter i Väring som stationssam- 13:8), Gerdhem (Lerdala 3:20), samt från hälle och som småindustriort. Här finns 1920-30-talet egnahem på Lerdala 2:25 bl.a. den välbevarade Stora Väring 8:95, och 2:39. Det välbevarade Lerdala 33:1 i bysmedjan från ca 1914, som är av central 1930-talets funkisstil har inrymt postkon- kulturhistorisk betydelse. I andra delar av tor och bostadshus. tätorten finns betydelsefulla byggnads- 25 objekt som minner om stationssamhället. devägen är en lite större tvåfamiljsvilla Exempelvis de två ståtliga villorna Stora från 1947 med karaktäristisk utformning. Väring 8:11 från 1909 och Stora Väring Exteriören är så gott som intakt sedan 9:26 från 1928 1940-talet vilket medför att Solliden är Kulturmiljön Igelstorps stationssam- av stort kulturhistoriskt intresse. Skultorp hälle från 1876 vid den numera avställda 1:99 vid Skövdevägen/Skolvägen har ett Karlsborgsbanan har endast några väl- tidstypiskt tvåvånings bostadshus med en bevarade byggnader kvar, däribland det mycket välbevarad 1940-talsexteriör med betydelsefulla Enekullen från 1850-talet. fasad i gult tegel, vita perspektivfönster Däremot har Igelstorp järnvägsmiljön i och tvåkupigt taktegel samt fasaddetaljer behåll - frånsett det 1982 rivna stations- i original. Skultorp 2:36 i centralt läge vid huset - med banvall, räls, ledningsstolpar, Skövdevägen är ett mycket välbevarat, perrong och lastkaj, allt av stort intresse. karaktäristiskt bostadshus med funkisprä- Om Timmersdala och Lerdala är väl- gel från 1940-talet, med gul tegelfasad, bevarade stationssamhällen är Skultorp, och en vidbyggd f.d. kiosk/gatukök. som var ett stort stationssamhälle, betyd- Bl.a. i Väring finns exempel på välbe- ligt mer förändrat. Av den ursprungliga varade små flerbostadshus med 1940-50- sammanhängande stationssamhällsmiljön talsprägel under valmat tak med putsfasad finns endast delar kvar i dagens Skultorp. och balkonger med sinuskorrugerade Bebyggelseexpansionen och genomfarts- fronter. trafiken i tätorten under 1900-talets senare I Tidan som expanderade både som sta- del förvandlade det äldre bebyggelse- tions- och industrisamhälle efter att Wes- mönstret drastiskt. Av stationsmiljön åter- tergötlands Yllefabrik etablerats 1910 är står perrong och lastkaj samt det faluröda det kanske svårt att resonera kring karak- godsmagasinet som på 1980-talet flyttats tärsdrag som är specifika för just stations- upp från järnvägen något. Kring Loringa- samhället, eftersom båda företeelserna vägen finns den enda idag sammanhäng- integrerats i Tidan. Industrisamhällets ande större miljön med bebyggelse från prägel är dock mycket stark och tydlig (se stationssamhällsepoken på 1910-30-talet, nedan). t.ex. det ståtliga Solbacken från 1915. Här Stationssamhället Tidan kanske mest finns också två mycket välbevarade vil- präglas av gatorna närmast den f.d. järn- lamiljöer från 1920-talet, Tuvan och Sol- vägsstationen, såsom, Hantverkargatan, gården, som hör till de främsta exemplen Slingvägen och Stationsvägen, och av i sitt slag inom Skövde kommun, båda är den agrara småindustri som varit loka- av stort kulturhistoriskt värde. Här finns liserad i järnvägens närhet (se nedan). också yngre tidsskikt av villabebyggelse. Tätortens äldre del kring det 1982 rivna Skultorp har även andra enstaka bygg- stationshuset har genomgått en del för- nader av stor betydelse från stationssam- ändringar på senare år och här framträder hällsepoken. Framför allt måste nämnas bara mycket små välbevarade samman- det mycket välbevarade Sveaborg (Skul- hängande bebyggelsestråk. Däremot finns torp 2:9) vid Skövdevägen som byggdes Slingvägen i Tidan med bebyggelse från stations- 1910 och består av två parallellställda, samhällets storhetstid på 1910-, 20- och 30-talen. sammanbyggda huskroppar, ett resultat av en tillbyggnad 1924. Huset har hela tiden inrymt bostad på övervåningen och affärslokaler i bottenvåningen; t.ex. char- kuteri- och speceriaffär, café, bageri, klä- desaffär m.m. Skultorp har även flera tvåfamiljs- och små flerbostadsvillor med drag av 1930- och 40-talets funkisstil som är välbe- varade. Särskilt måste nämnas Solliden (Skultorp 11:3) vid Loringavägen/Sköv- 26

Lunne såg, Tidan. Foto. Anders Karlsson, 1941. VGM. flera intressanta byggnadsobjekt i den Flera småindustrier etablerades i sent här delen av tätorten. Ett nyckelobjekt är 1800- och tidigt 1900-tal i de framväx- det stora faluröda godsmagasinet från ca ande stationssamhällena. Stenindustrin 1930-40-tal invid järnvägen, (Götlunda har haft stor betydelse i Skövdebygden, 16:1). Närlunda 4:29 är en f.d. snickeri- i de mindre tätorterna främst vad gäller verkstad som är typisk för järnvägssam- kalkindustrin och lättbetongindustrin i hällenas tätortsutveckling. Närlunda 4:30 Skultorp (se nedan) men även för Lerdala och 4:32 är välbevarade bostadshus från och Timmersdala med transporter av kalk 1920- och 30-talet som ingick i den nya och sten via järnvägsstationerna. tätortens representativa fasad mot Sta- Kalkframställningen på denna del av tionsgatan och järnvägen. Tidan har också Sydbillingen var en starkt bidragande tidstypiska bostads- och affärshus med orsak bakom tillkomsten av Skultorps drag av 1930- och 40-talets funktiona- järnvägsstation 1875. I nuvarande tätor- lism, t.ex. Närlunda 4:33 och 4:39. tens södra utkant finns lämningar efter de tre bruken Nolgården, Mellomgården och Lillegården. Etableringen av de tre kalk- Industrialismens samhälle bruken mellan ca 1880 och 1890 bidrog Industrialiseringen av Sverige tog ordent- både till järnvägsstationens och stations- lig fart på 1870-talet. I Skaraborg var samhällets utveckling. Kalkindustrin var i man sedan långt tidigare igång med detta likhet med övrig kalkframställning i Fal- i bruksbygderna i öster, men i de centrala och Billingsbygderna länge ganska små- slättbygderna kunde det ibland dröja till skalig och med låg mekaniseringsgrad. fram mot år 1900 innan industrialise- Nolgården som var störst sysselsatte ca ringen kom igång på allvar. Näringsfri- 25 arbetare vid fyra kalkugnar och där hetens införande, befolkningsökning, förekom även kalkstenhuggeri för bygg- jordbruksreformer, teknisk utveckling och nadsändamål. Nolgården lades ned 1937, utvecklade kommunikationer var några de två andra 1946 och 1951. grundförutsättningar för industrialismens Vid Vallmovägen och järnvägen norr framväxt och expansion. I Skövdetrak- om Skultorps tätort ligger den f.d. Silit- ten var stenindustrin redan igång sedan fabriken (Skultorp 14:1) som var en av länge. Redan 1756 omnämns bönderna i Skövdetraktens lättbetongindustrier. Timmersdala by som slipstenhuggare, en Verksamheten igångsattes 1946 av AB viktig binäring till jordbruket. Silit och nedlades av dem 1955. I annan 27

AB Timatrikås f.d. textilfabrik från 1940-talet i Timmersdala är en av Skövde kommuns värdefulla indu- striminnen. regi fortsattes verksamheten till 1958. 1953 fanns ca 30 anställda. Alunskiffer bröts i ett närliggande brott. efter krossning och upphettning till 1200 grader i ringugn göts plattor och block. Det industri- Pettersson med bl.a. de tre bröderna och historiskt intressanta området har sedan kyrkobyggmästarna Anders, Petter och haft olika användning. Av stort lokalhis- Lars Pettersson och generationen därefter toriskt intresse är en liten vill från 1956 med byggmästaren P.A. Pettersson, lant- på Egnahemsvägen i Billingsdal i Skul- bruksarkitekten kallad. Anders Pettersson torp, uppförd av silit från fabriken (Hene byggde bl.a. Sofiakyrkan i Jönköping. 18:27). De tre bröderna Jonsson från Brogården I Skultorps stationssamhälle fanns verkade som byggmästare i Borås bl.a. även flera mindre industriföretag såsom Byggmästare till bl.a. Oscarskyrkan i t.ex. cementgjuteri och metallgjuteri. Vid Stockholm var P.J. Pettersson. Broberg, Skultorps södra infart ligger fortfarande Djurman, Thorsén och Öhman är andra en välbevarad liten snickerimiljö med byggmästarnamn. bl.a. faluröda byggnader från perioden Värsåsstugan som från början omfat- ca 1920-tal-70-tal (Regumatorp 7:1). Vid tade fritidshus har sannolikt rötter i Skövdevägen ligger en enplans industri- 1800- och det tidiga 1900-talets många byggnad i blekrött tegel, från ca 1950-60- verksamma byggmästare i Värsås. Före- tal, med tillhörande bostad från samma tid taget etablerades 1948 under namnet (Hene 25:1). Värsås Träindustri. Värsåsstugan bytte Snickerier och sågverk har funnits så småningom namn igen till Värsås- flera. Väring hade ångsåg under 1900- villan och flyttade redan på 1960-talet talets första del. Värings snickeri (rivet till Lundsbrunn. Möbelindustrin i Vär- 1992) var verksamt 1930-1960. I Väring sås utvecklades på 1940-talet vid Nybo, fanns också J.A. Lindhs Orgelfabrik. En utanför tätorten. Företaget Sjödalshus i snickerifabrik från 1923 var drivkraften Timmersdala växte särskilt på 1970- och bakom tillkomsten av samhället Stöpen 80-talet till en större småhusproducent. som växte ut till tätort på 1960- och 70- Företaget är numera helt och hållet lokali- talet. serat till Götene. En mycket viktig binäring till jord- Framför allt har det i Skövdebygden och skogsbruk i Värsås och Varola har funnits agrar småindustri typ kvarnar, varit byggenskap, Värsås var vida känt andelsmejerier samt ofta jordbruksrela- som byggmästarsocknen under 1800- terade mekaniska verkstäder och/eller talet och 1900-talets början. En stor mängd byggmästare från socknen har verkat inte bara i trakten utan i andra delar av Sverige. Skaraborgsbygden från 1923 ger flera uppgifter: Bland flera verksamma byggmästar- släkter märks särskilt familjen

Agrara näringar har kännetecknat många av bygdens mindre tätor- ter. Centralföreningen i Väring från 1940-talet. 28

Westergötlands Yllefabrik i Tidan anlades år 1910. Textilfabriken var verksam till 1966 och är idag en av de viktigaste industriminnena i Skövde kommun. Äldre foto, vykort. Fotograf: Thure Elgåsen, Älgarås, troligen ca 1935. VGM. motor- och reparationsverkstäder. Tidan Textilindustrin har spelat stor roll i norra har även haft garveri, kvarnar, mejeri, delen av Skövdetrakten under främst centralförening, flera silos m.m. Väring 1900-talets första del, då med Westergöt- har bl.a. haft elektrisk kvarn, mejeri och lands Yllefabrik i Tidan som kraftcentrum, centralförening Timmersdala har bl.a. haft en av Skaraborgs största textilindustrier mejerier och även i Lerdala fanns ett litet när det begav sig. Yllefabriken i Tidan mejeri. Den välbevarade mejeribyggna- från 1910-talet är ett av Skaraborgs för- den där uppfördes 1929 (Lerdala 13:2). nämliga industriminnen (se nedan). Igelstorps tröskverksfabrik, belägen Timmersdala med bl.a. AB Tima- något öster om Igelstorp var i bruk 1907 trikå har också varit textilanknutet, även - 1944. Efter att tröskverkstillverkningen Väring med bl.a. AB Silkekonfektion och upphört tillverkades där flak- och tippan- Värings Textilindustri. AB Timatrikå i ordningar till lastbilar, sedan blev fabriken Timmersdala från 1942 och AB Silkekon- åter verkstad. Den f.d. tröskverksfabriken fektions byggnader från 1930- och 1950- i rött tegel, (Igelstorp 3:21), är idag av talet i Väring (Stora Väring 8:82 och stort kulturhistoriskt intresse som ett gott 8:64), är också av stort intresse. I Väring exempel på agrar småindustri. Värsås f.d. startades 1941 firma Silkekonfektion i ett andelsmejeri i rött tegel från 1896 är ett bostadshus. Man hade år 1953 moderna mycket bra exempel på mejeribyggnader och snabbgående maskiner och produ- från tiden runt 1900, sedermera omvand- cerade då damunderkläder och blusar av lad till bilverkstad. nylon, rayon och siden. Firman hade 12 anställda och tre hemsömmerskor vid den Centralföreningens spannmålsmagasin från 1940- tiden. 1954 byggdes en ny och större fabrik talet i Tidan med silon i bakgrunden. på närbelägna Stora Väring 8:64. Silke- konfektions båda byggnader finns kvar och är väl bibehållna exteriört. I Skövde kommun med mycket ”tung” industriell verksamhet är det viktigt att också efter- sträva bevarande av industriminnen från mer kvinnodominerade industrier, vilket tekoindustrin i regel varit. I Väring fanns även Värings Textilindustri som var i drift 1939-1976, som mest fanns 12 anställda. 29

Produktionen omfattade först charmeuse det på 1800-talet fanns flera garverier i till damunderkläder, sedermera även tyg jordbruksbygdens byar. till herrskjortor noch kostymer samt gar- Tidansortens Mejeriförening startade diner, enligt Väring - I ord och bild... 1928 och 1953 levererade ca 800 med- Den f.d. industribyggnaden från 1939 är lemmar över 49 ton mjölk dagligen. Från numera helt ombyggd. 1928 är den äldsta mejeribyggnaden, Tidan är det mest utpräglade industri- ”Mesosten”, (Berglunda 3:54). 1940 togs samhället i Skövde kommun, uppvuxet en ny mejeribyggnad i bruk (Berglunda kring textilindustrin vid fallen i Tidan 3:14). Industribyggnader kopplade till och även en centralort för den omgivande agrara näringar som denna är av agrarhis- jordbruksbygden. Westergötlands Yllefa- toriskt intresse i en så utpräglad jordbruks- brik anlades år 1910 (Vads-Kvarntorp 2:1) bygd som Vadsboslätten. Berglunda 3:19 och blev avstamp och drivkraft för Tidans omfattar centralföreningens f.d. magasin utveckling till tätort fram till fabriksned- från 1940-talet. Vid järnvägen i sydvästra läggningen 1966. Yllefabrikens stora Tidan finns fortfarande en agrart industri- byggnader av tegel och trä från 1910-talet ellt präglad miljö (Lunne 15:2) som bl.a. utgör den enda större äldre industrianlägg- innefattar två silotorn, ett från 1947 och ningen i Skövde kommun utanför stads- ett yngre, större från 1972. området. Som samhällsskapande faktor Vad 12:1 vid Tidan är en på 1900-talet och som uttryck för det begynnande 1900- ombyggd äldre kvarnbyggnad. Vaholms talets utveckling inom textilindustrin är valskvarn vid Vaholms herrgård strax industrimiljön av mycket stort kulturhis- nordväst om tätorten är i nuvarande toriskt och industrihistoriskt värde. Till utformning en stor anläggning i betong industrimiljön hör även f.d. disponent- med kvarn och siloceller från 1946 bostad, faluröda arbetarbostäder och f.d. (Vaholms valskvarn 1:1). bankhus (Närlunda 4:52 och 12:1-12:3) och annan bostadsbebyggelse med kopp- Folkrörelser ling till textilindustrin, (Vad 5:38) samt I industrialismens spår växte folkrörel- radhusbebyggelse och lamellhus från ca serna fram, ofta förankrade i de nya sam- 1945-55 (Vad 5:39-5:60) m.fl. hällena kring industri och järnväg. Den En annan industriell anläggning i Tidan frikyrkliga väckelsen och nykterhetsrö- är kraftverket som är en industrihistoriskt relsen etablerades redan under 1800-talet. intressant bebyggelsemiljö i anslutning till Arbetarrörelsen, hembygdsrörelsen och Lunne f.d. by- och kvarnplats vid Tidan idrottsrörelsen kom i Skaraborg i fokus (Lunne 9:1, 9:2, 9:3, 6:8 och 2:30). Här främst strax efter 1900.I några tätorter finns en välbevarad kraftstationsbyggnad byggdes lite större frikyrkobyggnader i i tidstypisk industriarkitektur i tegel från tegel såsom i Värsås, vars missionsför- 1921, en dammanläggning samt elverks- samling är i verksamhet även idag. Det och sågverksbyggnader. I kulturmiljön stora missionshuset i rött tegel från 1883 ingår bl.a. välbevarade f.d. tjänstebostä- är ett ståtligt exempel på den tidens fri- der till elverket. Ursprungligen var här en kyrkobyggnader, tillbyggd i tidstypisk kvarnplats, känd sedan 1600-talet. modernism på 1970-talet. I Värsås bygg- Som agrart centrum för den omgi- vande jordbruksbygden har även Tidan flera byggnader med agrarhistorisk kopp- ling. Här finns garvaregården med den kulturhistoriskt mycket intressanta gar- veribyggnaden i trä från 1800-talet, en av mycket få kvarvarande i Skaraborg där

Betaniakyrkan från 1950-talets början i Värsås är en av de mest välbevarade modernistiska folkrö- relsebyggnaderna i Skaraborg. 30

Fotbollslag, Tidan. Tidigt 1940-tal. Foto: Per Adolf Larsson, Tidan.VGM. av arbetarekommu- nen och senare Fol- kets Husföreningen i Tidan fram till 1973. Efter 1977 har den återuppstått i privat regi och med nya byggnader. En god exponent för idrotts- rörelsen i Skaraborg är Vadsbovallen des i tidigt 1950-tal även frikyrkobyggna- (Vads-Häljatorp 3:3) den Betania, som är mycket välbevarad som fortfarande ger ett bra helhetsintryck och av stort kulturhistoriskt intresse, i av en idrottsplats från 1930-40-tal med Skövde det kanske främsta exemplet på kur, två omklädningsrum, klubbstuga, modernismens frikyrkobyggen. sittbänkar och inramning av trådstängsel. I det unga samhället Stöpen spelade pingströrelsen en framträdande roll. Den moderna tätorten - folkhem och Pingstkyrkobyggnaden med fasad i vit post-industrialism mexisten har en 1960-talsutformning. Det var framför allt 1950-talet, efter andra I Tidan finns två viktiga representan- världskrigets slut 1945, som de små sta- ter för folkrörelsens anläggningar. Ols- tions- och orterna även byggdes ut med torps festplats (Vad 4:5) har en mycket flerbostads- och villaområden. Flera min- stor regionalhistorisk förankring i Skara- dre tätorter blev kommuncentrum i de borgs nöjesliv och är ett bra exempel på nya storkommuner som bildades i landet hur en festplats etableras och utvecklas i 1952 och organiserades som centralorter en mindre industritätort i en omgivande för utbyggnaden av det svenska samhäl- jordbruksbygd. Festplatsen grundades lets administration och utbyggda sociala 1937 av brandkåren men övertogs snart service. Detta framgår mycket väl i några Tidan blev centralort i den nya storkommunen Tidan 1952 och man började i samband med detta att förvandla samhällets centrala del till ett modernt litet centrum. Här byggdes bl.a. flerbostadshus med lokaler för kommunal administration, polis och post. Ett tidstypiskt liten offentlig plats, utformad som en parkmiljö, anlades framför det nya området. I anslutning till detta byggdes även det modernistiska Tidans Condis 1956 vid Skövdevägen, till vänster i bild. Ej angiven fotograf, ca 1960. Vykort i privat ägo. 31

Flerfamiljshusen vid Riksbyggenvägen i Skultorp byggdes i två etapper 1958 och 1960. tätorter som tydligt markerade sin nya 1973 samt förstärkningen av Skövde som roll som storkommuncentrum när man lät försvarsort och industriort, som även i hög anlägga centrumbebyggelse med moderna grad bidrog till en stor expansion också av kommunhus, ofta i kombination med de omgivande mindre tätorterna. andra samhällsbärande verksamheter. Samtliga mindre tätorter präglas mer Ett av de främsta exemplen är Tim- eller mindre av de senaste 50-60 årens mersdala tätort som mellan 1952 och 1965 samhällsutveckling. En del gör det mer erhöll en ny centrumanläggning med cen- än andra som Skultorp som omvandlats tralskola, äldreboende, kommunhus och starkt under den här tidsperioden och idag bibliotek, allt i 1950-talsmodernism, ett har en mycket stor mängd kulturmiljöer av de främsta exemplen på detta i Skövde och byggnader från folkhemmets och kommun. I Skultorp uppfördes ett stort modernismens epok. Skultorp har flera modernistiskt kommunhus 1957-1958 mycket bra exempel på flerbostadsom- efter storkommunsammanslagningen. I råden från 1960-70-talet, fler än övriga Tidan samkombinerades kommunhus- mindre tätorter sammantagna. Vad gäller funktionen i på 1950-talet med lokaler villabebyggelsen är Skultorp i det avse- för polis, post och bostäder integrerade endet i särklass i Skövde kommun, även i bostadsområdet i en demokratisk folk- i jämförelse med Skövde stad, eftersom hemsanda (Närlunda 5:1 och 5:2). Bygg- Skultorps villor i högre grad har den naderna är ett mycket fint exempel på ursprungliga, kvalitativa exteriören helt i tidstypiska flerbostadshus med omsorgs- behåll. fullt utformad exteriörer i samklang med Det finns åtskilliga kulturmiljöer som en liten platsbildning. på ett särskilt bra sätt återspeglar tät- I takt med förverkligandet av den ortsutvecklingen fr.o.m. sent 1950-tal och svenska folkhemsepokens samhällsvisio- framåt. Skultorp dominerar stort både ner och i samklang med god samhällskon- flerbostads- och villabebyggelsen i de junktur, bilismens utveckling och högre mindre tätorterna. Riksbyggenvägen ned- levnadsstandard kunde drömmen om den anför Skövdevägen i Skultorp planlades egna villan kan realiseras för allt fler. Det 1957 och bebyggdes i två etapper 1958 innebär att det är i industrialismens slute- och 1960. Husen har en tidstypisk linjär pok på 1960- och 70-talet som de moderna placering där terrängens branta nivåskill- villasamhällena tar form. nader är tänkta att mjuka upp det lite stela Det var inte minst utbyggnaden av bebyggelsemönstret. De sju lamellhusen Skövde som en ny centralort i Skaraborg, har en egen utformning med ljusa slät- framför allt tillkomsten av Kärnsjukhuset putsade fasader, med indragna trapphus, 32

Bussatorp i Skultorp är, jämte Storegården i Skövde, de kanske främsta exemplen idag på flerbostads- områden från 1960-talets folkhemsepok i Skövde kommun. Bussatorp planerades och bebyggdes 1969- 1970. under asymmetriska sadeltak. Pilvägen av rött tegel, balkonger i blågrå sinuskor- vid Norra Kyrketorps kyrka i Skultorp är rugerad plåt och tidstypiska svarta smi- ett välbevarat litet flerbostadsområde från desräcken och plåtavtäckta takkupor. 1969, med tre lamellhus i vit mexisten Vid Götgatan/Slingvägen i Tidan lig- kring en öppen gårdsplan i en delvis brant ger tre välbevarade tre lamellhus från slänt med grönytor och glesa lövträd. perioden 1960-1969 med putsfasader samt Bussatorp i södra delen av Skultorp är, fasadinslag av panel eller tegel, inramade jämte Storegården i Skövde, de kanske av en gårdsplan med grönytor och lövträd. främsta exemplen idag på flerbostads- Området ger ett mycket gott helhetsin- områden från 1960-talets folkhemsepok i tryck av ett flerbostadskvarter från folk- Skövde kommun. Eftersom detta var en hemsepoken och återspeglar en expansiv stor expansionsperiod för såväl Skövde period i Tidans tätortsutveckling som Skultorp har Bussatorp en viktig Vid Långgatan i Timmersdala finns ett samhällshistorisk betydelse i kommunen. välbevarat flerbostadskvarter från 1960- Bostadsområdet är planerat och uppfört talet, beläget vid den f.d. fabriken AB 1969-70 med en karaktäristisk planering Timatrikå från 1940-talet, som helhet en och placering av flerbostadshus, radhus intressant kulturmiljö. Det innehåller fyra och garagelängor i trafikseparerad miljö. putsade lamellhus med ursprungligt utse- Området är ovanligt välbevarat, lamell- ende bevarat, samt grönytor och lövträd, i husen i gult tegel har sällsynt nog helt tidstypisk samplanering. Området har en oförändrade exteriörer från 1970, så även stark historisk förankring i efterkrigsti- i huvudsak radhusen. dens expansiva tätortsutveckling för Tim- Efter Skultorp är Tidan den ort där fler mersdala som småindustriort och nyblivet än endast något flerbostadsområde upp- storkommuncentrum. förts utöver enstaka byggnader. Tidigare Ett av de tidigare exemplen på den har nämnts det fina flerbostadskvarteret i moderna tätortsexpansionen i bygden finns centrala Tidan där bostäder och kommu- vid Klövervägen i Värsås, en mycket bra nal förvaltning kombinerats (Närlunda representant för folkhemsepokens bygg- 5:1 och 5:2). Lamellhusen från 1952 och nadsutveckling under de goda åren på en 1956 kännetecknas av en stor omsorg om mindre ort. Det lilla området lades ut i såväl helhet som detaljer. Husen har fasad byggnadsplan 1955. Flerbostadskvarteret 33

Intill Timmersdala skola från 1952-1953 byggdes även några utpräglade små 1950- talsmodernistiska villor. omfattar två välbevarade lamellhus från närmare 1960 med fasader i ljus puts och kontrasterande rött tegel. Intill ligger frikyrkobyggna- den Betania som har en helt intakt exteriör från tidigt 1950-tal bl.a. med fasad i ljust blågrå ädelputs och en mycket fin och tidstypisk entré i trä och glas. geln uppfördes först 1960. Kulturmiljön Väring blev i likhet med flera andra vid Kvarnvägen i Lerdala ger fortfarande tätorter i kommunen en förstad med stor en god bild av det sena 1950-talets villa- inpendling till Skövde. Detta var etable- område i gult och rött tegel. Ett liknande rat redan på 1950-talet med en betydande område som fortfarande har stora kvalite- inpendling till Volvo. Nyponvägen i ter byggdes efter 1957 och åren därefter Väring bebyggdes vid 1960-talets början vid Närlundavägen i sydvästra delen av med dels äldreboende i form av tre rad- Tidan. Kulturmiljön återspeglar ett expan- huslängor i en våning med källare, dels sivt skede i tätortens byggnadshistoria. tre små flerfamiljshus som är en typ av En särställning har Skultorp genom låga punkthus, i två våningar med källare. sina många villaområden från 1950- och Samtliga hus har putsfasader samt i gavel- tidigt 1960-tal när stationssamhället bli- fasader rött tegel. Båda husgrupperna har vit storkommuncentrum och upplever en en välbevarad exteriör, så gott som oför- mycket expansiv ut byggnadsperiod. Vid ändrad sedan 1960-talet. 1960 började Siriusvägen-Stjärnvägen-Orionvägen i Villagatan bebyggas med ljusputsade vil- Hene i norra delen av samhället finns ett lor, ritade vid AB Stenhus i Skövde. Vil- av de äldre områdena. Det domineras av lorna är placerade i rad med ena kortsidan mindre villor från tiden kring 1960, ofta vänd ut mot gatan. Det är envåningshus med sen 1950-talsprägel med fasad i gult med källare, i regel med garage i källaren. eller rött tegel, tidstypiska entréer, och De har också en 1950-talskaraktär även tegeltäckt sadeltak. Här finns även vil- om de byggdes först vid övergången mot lor från hela 1960-talet och 1970-talets 1960-talet. början. Gemensamt är villor i 1-11/2 plan Vid Villavägen i Igelstorp finns put- med tegelfasader, de äldre har alltid käl- sade villor med snedställd placering mot lare, i regel med garage i källaren, yngre gatan, också producerade vid AB Stenhus, har ofta vidbyggda garage. Några inslag Skövde. Det var Värsås storkommun som finns av mer modernistiska villor med tog initiativet till uppförandet av villorna, annan fasadutformning. som trots den tidstypiska 1950-talsprä- Skultorp har utpräglade villa- och småhusområden i tegel från sent 1950- tidigt 1960-tal, mycket karak- täristiska för folkhemsepokens tätortsutbyggnad, bl.a. i Hene i norra Skultorp (till vänster). Ett annat exempel är Kvarnvägen i Lerdala (till höger). 34

råde med friliggande villor, vars äldsta del har tydlig 1950-talsprägel med villor i ett plan med källare, fasad främst i gult tegel och tidstypiska entréer med smides- räcken. En av de mer intressanta villamil- jöerna från 1950-talet i Skövde kommun ligger omedelbart väster om skolan. Den omfattar tre villor (Stora Väring 10:68, 10:69, 10:70) som är mycket lika varan- Igelstorp. Parkvägen med tidstypiska 1960-tals- dra, uppförda som rektors- och lärarbo- villor i souterräng med flacka tak, röda tegelfasa- der och långa balkonger. städer 1954-1956. Envåningshusen med Vid Jon Måns väg - Källbäcksvägen är källare har bl.a. fasad i gult tegel med mer flertalet villor bra exempel på folkhems- omsorgsfullt utformade fasaddetaljer än byggande och representerar olika typer av vad som då var allmänt förekommande. kataloghus, främst från sent 1950-tal, men Området byggdes snart ut söderut med även från 1960-talet och in på 1970-talet. 1960-talsvillor med fasad i rött eller brunt Området är ett av de större sammanhäng- tegel under sadeltak med mörka betong- ande villaområdena från den här tidsepo- pannor. ken i kommunen. Kulturmiljöerna med villabebyggelse I de mindre tätorterna finns också från 1960-talet vid Brunnsvägen, Fältvä- flera fina exempel på 1950-talsvillor med gen och Parkvägen i Igelstorp ger främst en något mer detaljerad arkitektonisk en god bild av den tidens stora och varie- utformning. Som exempel kan nämnas rade utbud av kataloghus. Motsvarande från Väring Stora Väring 8:66 uppfört typ av område finns i Värsås, särskilt kring som disponentvilla för textilfabriken i gult Syrenvägen-Västerleden-Videvägen. Det tegel och entré med elegant smidesräcke, återspeglar även rekordåren i svensk samt enluftsfönster tidstypiskt isärmålade samhällsutveckling som till stor del även med vita bågar i mörka karmar och sadel- sammanfaller med Skövdetraktens stora tak med tvåkupigt tegel. expansionsperiod och en allmänt för- I Väring präglas tätortens sydvästra del höjd levnadsstandard. Lokalhistoriskt sett kring Värings skola - Skolgatan - Rönn- återspeglar områdena den stora utbygg- bärsvägen helt av det sena 1950-talets nadsperioden för bygdens mindre tätorter tätortsexpansion med utgångspunkt i den under den tidsperioden. då nya centralskolan från 1954-1956. Den Även vad gäller 1960- och 70-tals- tidstypiska skolanläggningen är den mest villor dominerar Skultorp mycket stort. välbevarade skolmiljön i rött tegel från Ett mycket påtagligt sådant område med denna tidsperiod i kommunen. I anslut- välbevarad utformning är Kanikerukan ning till skolan planerades ett bostadsom- i Skultorp som blev planlagt 1964 och Kanikerukan i Skultorp bebyggdes ca 1965-1975 med tidstypiskt utformade villor som ger flera goda exempel på den tidens olika kataloghus och villaideal. 35

I Skultorp finns merparten av de modernistiska villor, utanför Skövde stad, som byggts i en mer avance- rad villaarkitektur på 1950- och 60-talet och in på 1970-talet. 1950-talsvilla vid Källbäcksvägen. bebyggdes därefter fram till sent 1970-tal. ca 1965-75. Backatomtsvägen är däremot Generellt dominerar enplans- och souter- ett villaområde med något mer påkostade rängvillor, dels med fasad i rött tegel (ofta villor i ett plan och souterräng med mexis- med mörka fogar), ibland i kombination tensfasader från 1972. Lokalhistoriskt sett med slammade/putsade ljusa fasadpartier, återspeglar de här områdena den intensiva dels fasader i vit mexisten kombinerat utbyggnadsperiod av Stöpens tätort som med mörka panelpartier. Flackt sadeltak då tog fart och som återkopplas till den med matta mörka betongpannor domine- expansion som då pågick även i stadens rar de äldre villorna och är vanliga även utveckling. på 1970-talshusen, men i övrigt förekom- I Skultorp finns merparten av de moder- mer såväl pulpettak som platta tak. Här nistiska villor, utanför Skövde stad, som förekommer många fina ursprungliga byggts i en mer avancerad villaarkitektur entrépartier med dörrar i trä med sidoljus på 1950- och 60-talet och in på 1970-talet. i gul- eller grönfärgat glas och smides- Vid Sjövägen ligger tre modernistiska vil- räcken. Området ger uttryck för tidstypisk lor från ca 1960-73, på rad i strandnära villabebyggelse samt speglar Skultorps läge vid Sjötorpssjön. Volymer, takfor- intensiva tätortsutveckling ca 1965-75. mer, material och utformning är mycket Vid Slånvägen i Skultorp byggdes typiskt för mer exklusiv villabebyggelse 1970 nio friliggande villor som står så tätt från 1960- tidigt 1970-tal. Vid Valthorns- att husen på håll ger intryck av kedjehus. vägen vid Svärtagårdsskolan i södra Skul- Användningen av den lokalt tillverkade torp ligger några mer exklusivt utformade lättbetongen (Durox) förstärker husens modernistiska villor från 1965-70 i sam- lokalhistoriska förankring. manhang med en grupp karaktäristiska Stöpen utvecklas under 1960-, 70-och kataloghus i något enklare utförande från 80-talen från en liten husgrupp till en av de ca 1960-70. I Billingens sluttning kring större tätorterna i Skövde kommun. Längs Källbäcksvägen finns en mer exklusiva Tallstigen finns ett väl sammanhållet vil- villor med en modernistisk arkitektur laområde som ger en generellt bra bild av med sen 1950-talsprägel, av stort intresse. småhus- och villatyper från tidsperioden Exempelvis märks t.ex. Skultorp 15:16 Vid Valthornsvägen/Fagottvägen nära Svärtagårdsskolan i Skultorp ligger flera villor från tidigt 1960- tal, utformade i en utpräglad modernism. 36

Solskensvägen i Värsås från 1978-1981 hör till de villaområden som bäst ger uttryck för det sena 1970- talets utbyggnad av de mindre tätorterna i Skövde kommun. som är en 1950-talsvilla i ett plan med Solskensvägen i Värsås hör jämte Kär- källare med garage, fasad med gul ädel- leksstigen i Timmersdala till de villaom- puts, vita släta lister, karosseripanelad råden som bäst ger uttryck för det sena dörr och svart smide, tvådelade fönster 1970-talets och 1980-talets utbyggnad i de med fönsterluckor, allt i vitt under svart mindre tätorterna. Många sådana områden papptäckt tak. Huset har en mer ovan- finns runt om i kommunens tätorter, men lig arkitektonisk utformning, välbevarad de ovannämnda har inte förändrats utan stark 1950-talsprägel. Skultorp 15:22 är bibehåller det tidstypiska utseendet. en mer exklusivt utformad villa i rött tegel Solskensvägen från 1978-1981 omfat- under platt tak från ca sent 1960-tal, sam- tar två grupper med två typer av källar- manbyggd med garage i vinkel. lösa villor och är en bra representant för Vid Basvägen i Svärtagårdsområdet, den tidens villabyggande. Den ena, äldre på en naturtomt finns en exklusiv 1960- gruppen villor ligger så tätt att husen talsvilla (Skultorp 1:201) med drag av en på håll ger intryck av kedjehus. De har betydligt mer avancerad modernism än fasad av vit mexisten samt stående panel de flesta andra villor i Skövde kommun. i gavelrösten och röda betongpannor på Villans upphovsman var arkitekten Hans- de höga sadeltaken. 1980-talsvillorna i ett Erland Heineman som ritade 1965 den plan består av tvådelade huskroppar, med som privatbostad till sig själv. Den består bostad och garage. De har fasad av träpa- av flera sammanfogade huskroppar, som nel och på sadeltaken röda betongpannor. även förenas av mursträckningar. Den Kärleksstigen i Timmersdala omfat- pulpettaktäcka villan har fasad i slammat tar villabebyggelse med karaktär från tegel med en- och tvåluftsfönster samt sent 1970-tal med fasad i gult tegel samt fönsterrader som glasade partier. panel i gavelrösten, indragna balkonger Vid Loringavägen ligger en villa i tegel i gavelfasaden, sadeltak med mörka från 1965 (Skultorp 1:196) med en utpräg- betongpannor och ett vinkelbyggt garage. lad modernistisk utformning. Huset som I anslutning till villorna sparades en del har tvådelad byggnadskropp, med garage av kulturlandskapet som ett grönområde i del av bottenvåningen, har utkragande med stengärdesgårdar och förhistoriska övervåning under pulpettak. Igelstorps fornlämmningar. främsta modernistiska villa, Sventorp 1:58, byggdes 1964 vid Björkliden. 37 IGELSTORPS TÄTORT

Statsbanan Skövde- Karlsborg från 1876 lade grunden för Igelstorps utveckling till 1900-talets tätort. Bebyggelsemönster socknens gamla centrum är helt och hållet Byn ger bakgrunden en agrar bymiljö, i dominerande läge på Sventorps socken, som är den till ytan den största av ändmoränerna på Kåkinds- den största socknen i Skövde kommun, slätten. Byn är känd sedan 1400-talet, ligger i Kåkindsslättens utkant öster om men kan mycket väl ha en förhistorisk Skövde stad. Socknens yta består delvis bakgrund. I den nuvarande kyrkbyn finns av utpräglad skogsbygd, delvis av öppen, utöver sockenkyrka och två kyrkogårdar odlad slättbygd, genomkorsad av åsar även några bondgårdar, en sentida präst- och mäktiga ändmoräner, där den äldsta gård/pastorsexpedition samt församlings- bebyggelsen ligger. hem (f.d. folkskola). I socknens centrala del ligger tätor- ten Igelstorp som numera även innefattar Utveckling och drivkrafter Sventorps kyrkby, även om den moderna Söder om vägen ligger den egentliga tät- bebyggelsen är starkt avgränsad från kyrk- orten Igelstorp som har ursprung som byn. Sventorps kyrka och dess omgivande stationssamhälle och fick namn efter den bebyggelse ligger i sin helhet norr om väg närbelägna byn Igelstorp när järnvägs- 49 mellan Skövde och Tibro. Byn som är stationen tillkom 1876. Detta år invig- Häradskartan från 1877-1882 ger en bild av dåtidens agara samhälle, helt dominerat av Svenstorps by. Järnvägsstationen från 1876 var bara några år gammal. Endast en liten husgrupp finns vid stationen. 38

Igelstorps järnvägsstation med stationshuset tillkom 1876 och lade grunden för tätortens utveckling. Foto: Ludvig Ericson, troligen ca 1890. VGM. des statsbanan Skövde- Karlsborg som störst roll var Igelstorps tröskverksfabrik, genomkorsar socknen. Utöver bostadshus belägen något öster om samhället, på etablerades även affärer. Vid 1880-talets mark som tillhörde Västergården i Igel- början fanns där dock bara ett par tre hus storps gamla by. Tröskverksfabriken var och här låg länge endast en mycket liten i bruk mellan 1907 och 1944. Efter att husgrupp på var sida om spåren. Kommer- tröskverkstillverkningen upphört produ- sen och det sociala livet kring stationen cerades där lastflak och tippanordningar drog efterhand till sig annan handelsverk- till lastbilar. Så småningom blev den f.d. samhet och även små verkstäder för olika fabriken åter verkstad. hantverk. Olika småföretag etablerades. Samhällsinstitutioner såsom postkontor Det moderna villasamhället tar form och telefonstation knöts till stationssam- Det var framför allt i mitten av 1900-talet, hället. På 1930-talet hade stationssamhäl- efter krigsslutet 1945, och inte minst efter lets första lilla husklunga börjat växa ut storkommunreformen 1952, som Igels- med flera egnahem, en eller ett par repa- torps tätort började bli till. Det var då som rationsverkstäder och en busshållplats. den svenska folkhemsepokens samhälls- I samhällets närhet anlades även indu- visioner började förverkligas och god strier, karaktäristiska för jordbruksbygden. samhällskonjunktur, bilismens utveckling Framför allt gäller det tröskverksfabriken och högre levnadsstandard bidrog till att vid Västergården närmare Igelstorps by i drömmen om den egna villan så små- öster samt tegelbruket. Sventorps tegel- ningom kunde förverkligas. Det innebär bruk som låg omedelbart sydost om järn- att det är i industrialismens slutepok på vägsstationen var kanske den viktigaste 1960- och 70-talet som det moderna Igel- industriella verksamhet som låg i direkt storp tar form. anslutning till tätorten. Idag finns inte Stationssamhället vid järnvägen kom- många spår av detta. Det industriföretag pletterades successivt med ett villasam- som under 1900-talets första del spelade hälle under 1900-talets senare del, som så smått på 1950-talet, men framför allt fr. o m 1960-talet och in på 1970-talet, till- växte norrut upp mot södra sidan av nuva- rande väg 49. Folkskolan från 1911 uppe vid Sventorps kyrkby hade 1955 ersatts av en ny gemensam, tidstypisk central- Sventorp 1:6 Enekullen är stationssamhällets äldsta hus och lokalhistoriskt sett av största bety- delse för förståelsen av samhällets historia. Ene- kullen är av stort kulturhistoriskt värde. 39

Flygvy över Igelstorps stationssamhälle, troligen 1930-tal. I förgrunden syns Sventorps Tegelbruk och ungefär mitt i bild stationshuset närmast spåren. Foto: Anders Karlsson. VGM. skola nere i Igelstorp. Den nya skolan Stombergs väg och Villavägen som lades byggdes ut efterhand och idag finns en hel in i plan. Den delen av tätorten kom att skolmiljö med låga längor i tegel och trä. domineras helt av friliggande villabebyg- Den ursprungliga 1950-talsexteriören har gelse. Värsås storkommun tog aktiv del emellertid förändrats en hel del på senare och stod som byggherre till villorna vid år. Den äldre skolbyggnaden vid kyrk- Villavägen som fick bygglov 1960. byn byggdes om till församlingshem vid Redan 1963 upprättades inte min- 1960-talets början. dre två nya byggnadsplaner för tätortens I Igelstorp som 1952, jämte övriga expansion i nordväst, mot norr begränsad Sventorps kommun, blivit en del av Vär- av väg 49. Områdets fortsatta utbyggnad sås storkommun upprättades 1960 en reglerades i en ny byggnadsplan 1967. Det byggnadsplan. Planen omfattade i sin var villaområdena kring Brunnsvägen, södra del den befintliga bebyggelsen från Fältvägen och Parkvägen som blev plan- sent 1800- och tidigt 1900-tal i det gamla lagda. Förutom friliggande villor byggdes stationssamhället på var sida om järnvä- här även ett stråk med radhus och ett med gen. I norra delen inrymde den nya bygg- små kedjehus vid Fältvägen. nadsplanen tätortens expansion kring den 1970 upprättades en byggnadsplan för nya centralskolan från 1955 på Öster- tätortens nordöstra expansion, öster om gårdsvägens västra sida och vidare norrut Östergårdsvägen. Området kring Lördags- upp mot väg 49. Framför allt i det sist- vägen, Söndagsvägen, med flera gator, nämnda området var det tomterna kring kom uteslutande att präglas av friliggande 1907 anlades tröskverksfabriken i Igelstorp av fabrikören Simeon Jansson. Foto: Anders Karlsson, troligen ca 1920-30. VGM. 40

Sventorps kyrkby har ett markant höjdläge på krön och sluttning av den mäktiga ändmoränen som reser sig över den omgivande lerslätten. Vy från norr. villor och bebyggdes på 1970- och 80- De rikliga spåren av en lång historia talet framför allt. Även yngre inslag av - tätorten som kulturmiljö villor har tillkommit där. Igelstorps tätorts bakgrund i några helt 1992 detaljplanerades ett område vid olika samhällstyper är mycket tydlig. Det gamla reningsverket sydväst om järn- är dels agrarsamhällets gamla kyrkby, vägen. Det kom att bebyggas med villor dels det moderna villasamhälle som vuxit kring Solstrålevägen, utformat som ett fram ur det sena 1800-talets stationssam- tidstypiskt villaområde. hälle. Väg 49 är idag en tydlig avgräns- Det var inte minst utbyggnaden av ning mellan de två huvuddelarna och är Skövde som en ny centralort i Skaraborg, därigenom även en konkret markör för framför allt tillkomsten av Kärnsjukhuset tätortens ursprung och framväxt. 1973 samt förstärkningen av Skövde som Flera kulturmiljöer och enstaka objekt försvarsort och industriort, som även i hög återberättar tätortens historia, från by till grad bidrog till en stor expansion också villasamhälle. Sventorps kyrkby är en kul- av de omgivande mindre tätorterna. Igel- turmiljö med mycket stora kulturvärden storp kom i likhet med flera andra tätorter och innefattar ett stort antal byggnader i kommunen att bli en förstad med stor och små miljöer, inklusive fornlämningar, inpendling till Skövde, i kyrkbyn finns av mycket stort kulturhistoriskt och lokal- dock fortfarande verksamma bondgårdar. historiskt värde. Allt från sockenkyrkan Igelstorp är på 2010-talet en av kom- med omgivande kyrkomiljö och f.d. bytå munens mindre tätorter, men har alltsedan till välbevarade bondgårdsmiljöer från senare delen av 1900-talet haft en positiv 1800- och 1900-tal (se nedan). befolkningsutveckling. I samband med Den f.d. tröskverksfabriken, Igelstorp tätortens omvandling till villasamhälle 3:21, är av stort kulturhistoriskt intresse under 1960- och 70-talet ökade invånar- och är av största betydelse lokalhistoriskt antalet stadigt, för att under senare tid ha sett. Den ligger egentligen ett stycke från stabiliserat sig kring 650-700 invånare. tätorten, men på grund av fabrikens stora Vägen Skövde-Tibro delar av tätorten Igelstorps två huvuddelar. Den tydliga uppdelningen i kyrkby och stationssamhälle har historiska orsaker. 41 betydelse för samhällets utveckling så Några enskilda byggnadsobjekt från uppmärksammas den här. Fabriksbyggna- den första utbyggnaden som särskilt bör dens äldsta del är från 1907, byggd i tegel lyftas fram är Sventorp 2:13, en välbeva- och blev tidigt utbyggd till en tvåvånings rad 1950-talspräglad villa från 1957-58 länga i rött tegel. med gul tegelfasad och dubbelgarage, Vad gäller kulturhistoriskt värdefulla belägen vid Östergårdsvägen, samt Sven- bebyggelsemiljöer har stationssamhäl- torp 1:55 vid Stationsvägen, en villa från let genomgått en hel del förändringar ca 1960 i rött tegel. Sventorp 4:26 från på senare år. Inte minst rivningen av det 1962 vid Stombergs väg är ett mycket gott nedlagda stationshuset 1982 har påverkat exempel på en hustyp som producerades samhällets karaktär. Järnvägen finns fort- av AB Elementhus i Mockfjärd, Dalarna. farande kvar men har inte trafikerats sedan Minst ett par tre likadana hus av det sla- slutet av 1900-talet och spårområdet har get byggdes i Igelstorp, husens främsta börjat bli bevuxet. Järnvägsmiljön, som, särdrag är aluminiumplåtfasaden som är frånsett stationshuset, fortfarande finns utformad för att efterlikna karosseripanel. i behåll, inklusive järnvägsövergången, Igelstorps främsta modernistiska villa, är av stort kulturhistoriskt intresse. Här Sventorp 1:58, byggdes 1964 vid Björk- finns också några mer välbevarade bygg- liden i rött tegel. nader kvar av den äldre bebyggelsen. Kulturmiljön vid Brunnsvägen och Allra främst är det lokalhistoriskt mycket Fältvägen i nordväst, från tidsperioden viktiga Enekullen från 1850-talet, idag 1963-70, ger både en god bild av den stationssamhällets äldsta bevarade hus, tidens stora och varierade utbud av kata- samt Hälledal från 1912. loghus och den stora utbyggnadsperioden Ur kommunikationshistorisk synpunkt för Igelstorps tätort. Brunnsvägen karak- är även bilverkstäder som minner om täriseras av friliggande enplansvillor med bilismens expansion och motoriseringen fasad av tegel eller mexisten. Norra sidan av landsbygden under folkhemsepoken av Fältvägen kännetecknas av kedjehus i av stort intresse. Igelstorp har Halvarstorp ett plan med mellanliggande garage och 4:32 Gunnars Bilverkstad som är en tidsty- tegelfasad. Längs Parkvägen och angräns- pisk verkstadsbyggnad från ca 1950-talet ande del av Brunnsvägen i nordväst ligger med tillhörande fristående bostadshus i villor med en tydlig prägel av villaområde rött tegel från 1960-talet. från folkhemsepokens senare del på 1960- Det finns några kulturmiljöer som på och tidigt 1970-tal. ett särskilt bra sätt återspeglar tätortsut- vecklingen fr.o.m. sent 1950-tal och framåt. Vid Villavägen norr om Sventorps skola ligger ett stråk av enhetligt utfor- mad villabebyggelse som blev planlagd och uppförd 1960. Här finns en välbeva- rad rad med fem villor från tätortens för- sta utbyggnadsfas under efterkrigstiden.

Villavägen som bebyggdes 1960 kom att bli det 1963 planlades området kring Brunnsvägen som första moderna villaområdet i Igelstorp. sedan bebyggdes under 1960-talet. 42

IGELSTORP KULTURMILJÖER 1963. Brunnsvägen ingår i ett vil- laområde som till största delen bebyggdes med friliggande villor på 1960-talet och in på 1970-talets början. Kulturmiljön här omfattar Brunnsvägens nordvästliga del som kantas av villor som byggdes i sent 1960-tal och ca 1970 (Sven- torp 2:37-2:38, 2:40-2:43). De är enplansvillor som återspeglar den tidens stora variation av katalog- hus. Här förekommer platta tak, pulpettak och sadeltak. Fasadma- terialet är antingen rött tegel eller vit mexisten, ibland med inslag av Brunnsvägen och Fältvägen* partier med vit fjällpanel. De flesta hus har garaget vid ena kortsidan. Husen har Motiv och uttryck för miljön genomgående ett välbevarat yttre sedan tiden Kulturmiljön med villabebyggelse från 1963- då de byggdes. De omges av tidstypiska små 70 som är av stort intresse bl.a. eftersom den villatomter. ger en god bild av den tidens stora och varie- Längst i nordväst, vid Fältvägens mynning, rade utbud av kataloghus. Den återspeglar ligger två lite större modernistiska villor med även rekordåren i svensk samhällsutveckling nästan identiskt utseende, som fick bygglov som till stor del även sammanfaller med Sköv- 1968. De är enplansvillor med platta tak, bred detraktens stora expansionsperiod. Lokalhis- takfotssarg i ljusblått respektive ljusgrönt, toriskt sett återspeglar kulturmiljönen stor fasad i vit mexisten och med entrén indragen utbyggnadsperiod för Igelstorps tätort. i fasadlivet (Sventorp 2:44 och 2:45). Brunnsvägen karaktäriseras av friliggande I övrigt kännetecknas Fältvägens norra enplansvillor med fasad av tegel eller mexis- sida av små kedjehus (Sventorp 2:15), till ten. Fältvägen karaktäriseras framför allt av skillnad från de friliggande villorna. Längs enplans kedjehus med tegelfasad och mel- denna del av Fältvägen gavs hösten 1963 lanliggande garage. Både villor och kedjehus bygglov för uppförandet av kedjehus med är välbevarade sedan 1960-70-talen, även i totalt åtta lägenheter. Byggherre var HSB:s exteriördetaljer, frånsett kedjehusens i sen tid i Skövde Bostadsrättsförening Östergården. utbytta fönster. Arkitekt var HSB:s Riksförbund, Villaav- delningen. Kedjehusen med fasad i rött tegel bibehåller helt en tidstypisk 1960-talsprägel, Beskrivning frånsett att fönstren senare förändrats. Husen Brunnsvägen avslutar Igelstorps tätort i väs- sammanlänkas av garage med panelfasad, ter. Gatan ingår i ett villaområde som blev oftast målad i ljus färg. Tomterna framför planlagt med byggnadsplan 1967 förutom husen har karaktären av förgårdar med gräs- Fältvägen som fick byggnadsplan redan matta, planteringar och låga träd. Igelstorp. Brunnsvägen med de tidstypiska villorna som uppfördes ca 1965-1970. 43

1963 byggdes Fältvägens kedjehusen med fasad i rött tegel och garage med panelfasad. Här uppmärksammas inte några enskilda Åtgärder byggnadsobjekt, det är helheten i området Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde som är mest betydelsefull. att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Ingår också i ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur Detaljplan kulturmiljöns värden skall tillvaratagas.

Gällande skydd - - - - Ingående enskilda objekt i miljön

Fornlämningar Rekommendationer - - - - Det är viktigt att områdets välbevarade 1960- talsutformning bevaras. Den utpekade bebyg- Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- gelsen bör underhållas med material och tering metoder som tar hänsyn till det kulturhisto- - - - riska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- mande fall vara mindre nyttobyggnader som Övriga inrapporterade kulturlämningar placeras med hänsyn till befintlig och ges en - - - - god utformning.

Igelstorp. Fältvägen med de tidstypiska kedjehusen från 1963. 44

Igelstorps stationssamhälle korsningen med landsvägen mot Sventorps * kyrkby och Värsås. Motiv och uttryck för miljön Till det lilla stationsbebyggelsen knöts Kulturmiljö som helt präglas av den histo- några affärer och hantverksföretag. Ett tegel- riska kärnan i Igelstorps stationssamhälle. bruk anlades på södra sidan av järnvägen. Området är litet men är lokalhistoriskt sett Först i och med villabebyggelsens expansion av största betydelse för Igelstorp, för att man norrut på 1960-talet växte stationssamhället överhuvudtaget ska kunna uppfatta ortens upp mot väg 49 och kyrkbyn. historia och ursprung i den fysiska miljön. Stationssamhällets bebyggelse har genom- Det är även av kulturhistoriskt intresse som gått flera förändringar på senare år. Inte minst karaktäristisk småskalig stationssamhällesbe- rivningen av det nedlagda stationshuset i bör- byggelse. Kulturmiljön karaktäriseras dels av jan av 1980-talet har påverkat dess karaktär. tidstypisk småskalig bostadsbebyggelse för Järnvägen finns fortfarande kvar men har inte ett stationssamhälle från 1800-talets senare trafikerats sedan slutet av 1900-talet. Efter del-1900-talets början, dels av ett välbeva- senare tiders förändringar är samhällets mer rat spårområde med järnväg, järnvägsöver- ursprungliga delar en ganska liten kulturmiljö gång, perrong med lastkaj, ledningsstolpar idag. Den består av järnvägsområdet med m.m.Välbevarat byggnadsobjekt, ortens järnvägsövergången och bebyggelse på järn- äldsta hus, av stort kulturhistoriskt värde. vägens norra sida. Även om kulturmiljön är liten bibehåller den viktiga karaktärsdrag från samhällets tidiga skede . Av central betydelse Beskrivning är givetvis järnvägen med spårområdet, led- När statsbanan mellan Skövde och Karlsborg ningsstolpar, skyltar, järnvägsövergång, samt invigdes 1876 inrättades en järnvägsstation perrong och lastkaj och platsen för det rivna med stationshus ett stycke väster om Igel- stationshuset. Spårområdet är numera på väg storps by. Vid 1880-talets början fanns där att växa igen och bli förblyat. bara ett par tre hus och länge fanns i stort sett På norra sidan ligger det välbevarade lilla en rad med hus på var sida av järnvägen. Cen- Enekullen, Sventorp 1:6 vid Stationsvägen, trum var själva stationshuset och järnvägs- som idag är Igelstorps äldsta hus, byggt ca

Igelstorp. Stationssamhällets bebyggelsekärna idag med Enekullen (där en varsam upprustning av bostadshuset pågår 2010) till vänster och Hälledal till höger. 45

Igelstorp. Järnvägsövergången i stationssamhället där landsvägen som är samhällets genomfartsväg korsar statsbanan Skövde-Karlsborg. 1850 som manbyggnad på en liten bondgård, Åtgärder men efter 1876 bostadshus i det nya stations- Om det skulle gå så långt att järnvägen helt samhället. Enekullen är lokalhistoriskt av överges och blir borttagen är det ytterst väsent- största betydelse för förståelsen av samhällets ligt att bevara banans dragning, perrong/last- historia och är av stort kulturhistoriskt värde. kaj m.m. vilket t.ex. skulle kunna integreras Hälledal, Sventorp 1:9, från 1912 är också ett i ett parkområde eller motsvarande. Utpekad bra exempel på samhällets tidiga bebyggelse. bebyggelse är av sådant värde att den bör Till bostadshusen hör faluröda uthus omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säkerställa det kul- Ingår också i turhistoriska värdet bör en bevarandeinriktad Detaljplan detaljplan upprättas. Enekullen och Hälledal uppmärksammas som enstaka objekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt Ingående enskilda objekt i miljön värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun. 1988. Fornlämningar - - - - Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Gällande skydd tering - - - - Sventorp 1:6 Enekullen Stationsvägen 24 Rekommendationer Enekullen ligger vid Igelstorps f.d. järnvägs- Det är viktigt att områdets välbevarade karak- station på norra sidan av järnvägen. Omkring år tär av stationssamhälle från sent 1800- och 1880 fanns endast två-tre byggnader på platsen, tidigt 1900-tal bevaras. Järnvägsområdet spe- förutom stationshuset, en av dessa var Enekullen lar mycket stor roll för denna karaktär och som idag är Igelstorps äldsta hus, sedan alla andra det är angeläget att bevara kulturmiljön för äldre byggnader, inklusive stationshuset, rivits. att samhällets bakgrund som stationssamhälle Enekullen som är byggt ca 1850 var fram till att överhuvudtaget ska vara möjlig att uppfatta järnvägen tillkom 1876 manbyggnad på en liten även i framtiden. bondgård. Huset har en mycket stark förankring Den utpekade bebyggelsen bör underhållas i Igelstorps historia. Här fanns inte endast bostad med material och metoder som tar hänsyn till utan också affär och Igelstorps telegrafstation. det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör Huset har fasad av gul profilerad locklistpanel, i förekommande fall vara mindre nyttobygg- med bruna foder, en öppen veranda vid ingången nader som placeras med hänsyn till befintlig och tvåkupigt taktegel. Vid inventeringstillfället i och ges en god utformning. maj 2010 genomgick exteriören en varsam reno- 46

Sventorp 1:9 Hälledal från 1912 är jämte det när- liggande Enekullen stationssamhällets bäst bibe- hållna äldre bebyggelse idag. vering. Huset omges av en liten trädgårdstomt med trägrind vid ingången. Enekullen är ur lokalhistorisk synpunkt av största betydelse för tätortens historia som det äldsta nu befintliga och dessutom det mest väl- bevarade äldre huset. Det är vidare av stort kul- turhistoriskt värde som en fin representant för de Igelstorp. Perrongen nära platsen där stationshu- bostadshus med agrart ursprung som integrerades set låg fram till 1982. i de nya stationssamhällena under 1800-talets från byggnadstiden. Det renoverades 1988 varvid andra hälft, en typ av byggnader som varit vanliga bl.a. fönstren förändrades. Hälledal är ett av de i Skaraborg, men numera blivit allt mer sällsynta äldsta nu befintliga bostadshusen från stationssam- med en välbevarad exteriör. hällsepoken och mot den bakgrunden av lokalhis- torisk betydelse och viktigt att uppmärksamma. Sventorp 1:9 Hälledal Skogsdalsvägen 1/Fridhemsvägen Bostadshus uppfört 1912 i stationssamhället, inte Övriga inrapporterade kulturlämningar långt från den f.d. järnvägsstationen. Timmerhuset - - - - har ursprunglig panel och vid ingången en veranda

Igelstorp. Järnvägen år 2010 samt samhällets angränsande äldre bebyggelse på järnvägens sydsida. 47

Parkvägen och Brunnsvägen men det förekommer även inslag av fasader i * vitt tegel eller puts, eller i kombination med Motiv och uttryck för miljön rött tegel. Gavelfasader har mestadels rött Kulturmiljö av stort intresse bl.a. eftersom tegel. Samtliga har långa utkragande bal- den ger en mycket god bild av ett välbeva- konger mot gatan. Garagen är placerade som rat, väl sammanhållet villaområde från folk- en utskjutande vinkelbyggnad på ena sidan. hemsepokens senare del på 1960- och tidigt På grund av husens indragna läge får tomten 1970-tal. Kulturmiljön karaktäriseras av att i en karaktär av förgård mot gatan, avgränsad stort sett alla hus inom det uttagna området av låga trästaket. bevarar en ursprunglig karaktär. Här finns Nästan alla villor i området har en många goda exempel på några olika kata- ursprunglig karaktär i behåll, särskilt vad gäl- loghustyper från den tidsperioden, som kän- ler volym, fasadutformning och entréparti, netecknas av en genuin villaprägel med lite ofta även fönster. Både rött lertegel och mörka enklare utformning men med stor omsorg om betongpannor förekommer som taktäckning. helhet och detaljer. Här uppmärksammas inte några enskilda byggnadsobjekt, det är helheten i området som är mest betydelsefull. Beskrivning Kulturmiljön som uppmärksammas här Ingår också i omfattar Brunnsvägens södra sida (Sventorp Detaljplan 2:25-2:29) och Parkvägens norra sida (Sven- torp 2:46-2:54). Gällande skydd Denna del av Brunnsvägen, i nordvästra delen av Igelstorps villabebyggelse, blev - - - - planlagt med byggnadsplan redan 1963, sam- tidigt med Fältvägen. Parkvägen erhöll bygg- Rekommendationer nadsplan 1967 och då planerades ett större Det är viktigt att områdets välbevarade 1960- område med souterrängvillor, vilket framgår och 70-talsutformning bevaras. Den utpekade av bygglovet från 1966. Resultatet blev inte bebyggelsen bör underhållas med material fullt så omfattande som tänkt, även om Park- och metoder som tar hänsyn till det kulturhis- vägen kom att nästan helt domineras av sou- toriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- terrängvillor. mande fall vara mindre nyttobyggnader som Vid Brunnsvägen ligger enplanshus med placeras med hänsyn till befintlig och ges en källare under flackt sadeltak. De tidstypiska god utformning. villorna ger bra exempel på kataloghus med lite enklare utformade exteriörer. Fasader är utformade i antingen rött tegel, ofta med mörka fogar, eller vit mexisten med rött tegel Åtgärder i gavlar, vita tvåluftsfönster, entréer med smi- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde desräcken etc. att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Vid Parkvägen dominerar helt souterräng- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- villor med lite flackare sadeltak med kortare ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- taksprång. Husen är producerade vid Myresjö- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur hus i Småland. Husen har fasader i rött tegel kulturmiljöns värden skall tillvaratas. 48

Brunnsvägens enplansvillor med källare och röd tegelfasad byggdes vid 1960-talets mitt.

Ingående enskilda objekt i miljön

Fornlämningar - - - -

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering

- - - -

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Bygglov för Parkvägens souterrängvillor utfärdades 1966. Här dominerar fasader i rött tegel men det förekommer även inslag av fasader i mexisten eller puts i kombination med rött tegel. 49

Sventorps kyrkby sluttning av den mäktigaste av ändmoränerna som löper över den uppodlade Kåkindsslätten. Motiv och uttryck för miljön Kyrkbyn har helt och hållet en agrar karaktär Kulturmiljö av mycket stort kulturhistoriskt med bondgårdar i två täta klungor på åsen värde som i sin helhet kännetecknas av en väl väster och öster om den ursprungligen medel- bibehållen, laga skiftespräglad bymiljö, med tida sockenkyrkan, samt en modern prästgård drag av äldre bymönster, i typiskt högt ter- (1973). På Klockarebacken som är en del rängläge. Ett typiskt gammalt sockencentrum av den f.d. bytån finns en timrad enkelstuga med medeltida kyrkplats-två kyrkogårdar- (1800-tal) som varit kyrkvaktmästarbostad. prästgård- f.d. bytå med kyrkvaktmästarbo- Här finns också den lilla Nya begravnings- stad-f.d. skolhus-f.d. fattigstuga. Bondgårdar platsen (1900-talets mitt) med modernistiskt med karaktäristisk funktionsuppdelning och bisättningshus och längre ner, vid vägskälet, utformning av byggnader. Flera välbevarade på bytån ligger f.d. folkskola (1911), på 1960- gårdsmiljöer och byggnader från 1800- och talet ombyggd till församlingshem och den 1900-talet. Kyrkomiljön med sockenkyrka, f.d. fattigstugan Kvistebo (1800-tal), sedan delvis ålderdomlig kyrkogård, trädkrans och länge privatbostad. bogårdsmur samt tätt intilliggande bond- I söder avgränsas området av landsvägen gårdar. 1900-talets begravningsplats med Skövde-Karlsborg, i övrigt omges ändmorä- modernistiskt bisättningshus, trädkrans och nen av lägre belägen öppen jordbruksmark. stenmur. Byvägnät, stora alléer. Inslag av Mot Halvarstorp i väster övergår den mar- småskaligt kulturlandskap med hagmark kerade ändmoränen i en kullig slättbygd och enbuskmark, stenmurar. Separat samlad med öppna odlingsmarker, lövträddungar, gårdsbebyggelse i väster med allé. Förhisto- hagmarksinslag och en allé av lövträd längs riska fornlämningar väster om byn. framfartsvägen till gården. I väster, kring Halvarstorp, nedanför den Beskrivning samlade bybebyggelsen, finns förhistoriska fornlämningar. Dessa utgörs dels av några Tätortens norra del, norr om Skövde-Tibrovä- gravar (en hög och två stensättningar), dels gen, består av Sventorps kyrkby som ligger i en järnframställningsplats, dels en boplats- ett traditionellt markant höjdläge på krön och Översikt norrifrån mot byläget på den mäktiga ändmoränen. Hela nordsidan av höjdryggen är utpräg- lad jordbruksbygd, i likhet med i väster och öster. 50

Landsvägen västnordväst om byn bort mot fornlämningsområdet och Halvarstorp lämning, samtliga troligen med koppling till den 1850-1950 dominerar, även om enstaka järnåldern (Raä Sventorp 16:1, 16:2, 63:1, inslag finns av yngre byggnader. Gårdarna har 67:1, 68:1). en traditionell funktionsuppdelning i mangård Halvarstorp räknades förr till Sventorps och fägård. De i regel ljusmålade manbyggna- by. Numera ligger gården som en separat dernaflankeras av vårdträd samt faluröda min- enhet strax väster om den samlade bybe- dre bostadshus eller uthus. Fägården präglas byggelsen. Halvarstorp har karaktären av en av faluröda ekonomibyggnader, ibland med liten herrgård med en lång allé av lövträd mindre inslag av rött tegel, sten och betong. I längs framfartsvägen och samlad bebyggelse. öster, i klungan vid kyrkan, bör särskilt upp- Gårdsbebyggelsen är idag delvis förändrad märksammas den ena av Stommengårdarna och moderniserad jämfört med vid invente- (Sventorp 1:4), en väl bibehållen gårdsmiljö ringen 1988 och uppmärksammas inte sär- med stor ladugård och äldre mangårdsbygg- skilt. Något nordväst om byn ligger även den nader i anslutning till kyrkogårdsmuren. I den utflyttade Skrivaregården. västra delen måste särskilt framhållas enheten Sventorps by omnämns i skrift 1442. År med Liden (Sventorp 4:36) och Östergården 1561 fanns tre hela hemman i byn, gården (Sventorp 2:2), båda med välbevarad äldre Liden (ursprungligen Halvarstorp) räkna- gårdsbebyggelse. des från sent 1500-tal in i byn som en fjärde Kyrkplatsen har anor åtminstone från enhet. Därefter bestod byn av gårdarna Liden, 1100-talet när den tidigare romanska absid- Stommen, Västergården (även kallad Skriva- kyrkan uppfördes. Av medeltidskyrkan åter- regården) och Östergården. står numera främst tornets murar och kanske Det gamla bebyggelsemönstret i själva byn murverk i västgaveln, efter två stora om- och är i stora drag väl bibehållet, eftersom bebyg- tillbyggnader 1766 och 1857. Den stenmurs- gelsen även efter gårdsomflyttningarna vid hägnade kyrkogården, med järngrindar och 1830-talets laga skifte ligger koncentrerad i trädkrans av höga lövträd, är en fint samman- två grupper, en västlig och en östlig. De flesta hållen gammal sockenkyrkogård, med flera bondgårdarna ligger i en tät klunga vid och ålderdomliga partier samt ett märkligt grav- öster om kyrkan. Byggnader från tidsperio- monument som ger den en stark särprägel. Vägskälet på den f.d. bytån med Klockarbacken 1:1 med det f.d. skolhuset från 1911 och Kvistebo, den f.d. fattigstugan, från 1800-talets senare del. 51

Sventorp 6:1 Sockenkyrkan med tornmurar från medeltiden ligger högt uppe på ändmoränen. En allé av höga lövträd följer delvis vägen Kulturmiljön är uppmärksammat som område västerifrån fram mot kyrkplatsen, en ensidig 29 i Carlquist, T. Kulturhistoriskt värdefulla allé går närmare kyrkan. En allé av lövträd byggnader och miljöer i Skövde kommun. följer även uppfarten till kyrkan nerifrån väg 1988. Halvarstorp och Östergården upp- 49 i söder. Alléerna är mycket viktiga inslag märksammades som enstaka byggnadsobjekt i kyrkomiljön. Ett småskaligt kulturlandskap 1988. med hagmarker, lövträddungar m.m. känne- Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) tecknar Klockarbacken kring kyrkvaktmäs- Raä. tarstugan och Nya begravningsplatsen. På Holmström, E.& Orebäck Krantz, E. Sven- åssluttningen i söder finns ett nu igenväxande torps kyrkogård. Bevarandeplan XXXX. stråk av enbevuxen hagmark, med inslag av Byggnadshistorisk rapport 2006. Västergöt- stenmurar, samt även en stödmur längs lilla lands museum. vägen ner mot f.d. skolan och Kvistebo. Naturvårdsprogram för Skövde kommun Några enstaka egnahem/villor från 1900- 1984. talets mitt och senare del ligger inom områ- Översiktsplan 1991. det. Gällande skydd Ingår också i Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Område av riksintresse för naturvården. KML Odlingslandskapets natur- och kulturvärden Kyrkobyggnad och kyrkogårdar är skyddade 1992. Länsstyrelsen, Skaraborgs länsmu- enligt 4 kap. KML. seum. Sventorp är en mycket karaktärsfull äldre kyrkomiljö med sockenkyrka, en delvis ålderdomlig kyrko- gård, högvuxen trädkrans, stenmurar, grindstolpar samt den genuina faluröda ladugården på Sventorp 1:4 som är en mycket värdefull del av såväl bymiljön som kyrkomiljön. 52

Klockarbacken 1:3 På Klockarbacken på den gamla bytån bodde kyrkvaktmästaren under 1800-talet. Detta är ett mycket välbevarat och genuint inslag i bymiljön som är av stort kulturhistoriskt värde. Bostadshuset av enkelstugutyp är troligen från 1860-1880-tal. Församlingen har låtit ta fram en bevarande- Liden och Östergården. Samtliga har värde- plan för kyrkogården som underlag för vård- fulla äldre bostadshus och Stommens ladu- och underhållsplan. gård är ett betydelsefullt inslag i öster, såväl i Biotopskydd gäller för stenmurar, odlingsrö- bymiljön som i kyrkomiljön. sen och motsvarande i det öppna odlingsland- De karaktärsskiljande egenskaperna mel- skapet. lan å ena sidan villasamhället i söder och kyrkbyn i norr bör man även fortsättningsvis Rekommendationer eftersträva att bibehålla. Den välavgränsade bybebyggelsen på ändmoränen utgör en tyd- Området har en allmänt småskalig karaktär lig och mycket traditionellt belägen enhet i som är viktig att bevara och som hör samman relation till den omgivande jordbruksmarken, med områdets agrara karaktär. Överhuvudta- vilket är viktigt att bevara. get är det viktigt att uppmärksamma strukturer Den utpekade bebyggelsen bör underhål- från den gamla byn såsom bebyggelsemöns- las med material och metoder som tar hänsyn ter, vägnät, kyrkomiljön, bytåkaraktären på till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse Klockarbacken med enheten f.d. skolan - bör placeras med hänsyn till befintlig och ges Kvistebo samt hagmarksstråken, stenmurar en god utformning. med mera. Fornlämningsmiljön i väster är viktig att uppmärksamma. Kyrkomiljön med omgivande kyrkogård och anslutande alléer Åtgärder är en hel och mycket väl sammanhållen egen Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde enhet med särskilda kultur- och miljömäs- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e siga värden att värna om. Klockarbacken med st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som Nya kyrkogården, kyrkvaktmästarstugan och uppmärksammats 2010 bör dokumenteras småskaligt kulturlandskap är också av särskilt närmare. För att säkerställa det kulturhisto- värde. Gårdsallén i väster bör uppmärksam- riska värdet skall kommunen upprätta fördju- mas. Välbevarade bondgårdsmiljöer som spe- lar stor roll för upplevelsen av bymiljön är Sventorp 1:4 Stommen är en av byns genuina dels Stommen intill kyrkan, dels enheten med äldre gårdsmiljöer från 1800-tal-1900-talets bör- Sventorp 2:1 Nya kyrkogården är en kulturhisto- jan, bl.a. med fägårdens stora vinkelbyggda ladu- riskt värdefull kyrkogårdsanläggning från 1900- gårdslänga från ca 1900, ett värdefullt inslag i talet. både bymiljö och kyrkomiljö. 53

Klockarbacken 1:1 På den gamla bytån, i sluttningen nedanför sockenkyrkan ligger Kvistebo, den f.d. fattigstugan från 1800-talets senare del, under det tidiga 1900-talet ombyggd till bostadshus. pade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden faluröd locklistpanel och tvåkupigt taktegel. Jord- skall tillvaratas. källare i sten och betong. Kvistebo är kulturhisto- Kulturlandskapet på åsen vårdas, t.ex. att riskt värdefullt i egenskap av f.d. fattigstuga, det varsamt ta fram enbuskmarken på lilla vägens är inte vanligt att den kategorin byggnader fortfa- nersida ovanför Kvistebo. Alléer ses över och rande finns i behåll. vårdas. Det faluröda skolhuset inrymde både folkskola Fornlämningarna i väster utgör en lite och småskola. 1955 byggdes nu befintlig skola nere blandad grupp, eftersom de, frånsett gra- i Igelstorp. Det äldre skolhuset från 1911 inrätta- varna, inte är så lätta att uppfatta i terrängen. des till församlingshem i början på 1960-talet och Här föreslås att man ser över möjligheten att byggdes då om, bl.a. förändrades fönstren helt och ta fram ett enkelt vård- och skyltprogram för ytskikten byttes ut, det har senare moderniserats fornlämningarna. ytterligare. Genom sin f.d. funktion som skola och det centrala läget vid vägskälet nedanför kyrkan Ingående enskilda objekt i miljön är det f.d. skolhuset mycket betydelsefullt, dels för kulturmiljön i kyrkbyn dels ur lokalhistorisk Fornlämningar synpunkt. - Raä Sventorp 16:1 och 16:2. Två övertorvade stensättningar, en rund och en närmast rund. Klockarbacken 1:3 Klockarbacken* - Raä Sventorp 63:1 Boplatslämning, eventuellt Sventorp Klockarbacken från järnålder, ca 70x15 m. På Klockarbacken bodde kyrkvaktmästaren under - Raä Sventorp 67:1 Blästbrukslämning (slaggfö- 1900-talet. Timrat bostadshus av enkelstugutyp, rekomst), ett ca 90x50 m troligen från 1860-80-tal. Huset har fasad av falu- stort område med sotfärgad mark. röd locklistpanel, kvadratiska spröjsade fönster - Raä Sventorp 68:1 Hög med kantkedja. och tvåkupigt taktegel. Den inbyggda farstun är från 1900-talet. Mindre förråd med faluröd panel, Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- spröjsade fönster och pulpettak med korrugerad tering plåt Även ett utedass och en yngre förrådsbyggnad Klockarbacken 1:1 Kvistebo och Församlings- med faluröd panel. Stenmursomgärdad tomt med hemmet* bl.a. höga lövträd. Sventorp Församlingshemmet och Sventorp Kvis- tebo Sventorp 1:4 Stommen* Nedanför åsen ligger Kvistebo, den f.d. fattigstu- Sventorp Stommen 1 och 2 gan, samt Församlingshemmet som fram till 1955 Den ena av de två Stommengårdarna ligger precis var folk- och småskola för Igelstorp och Sventorps norr om Sventorps sockenkyrka. Stenstolpar vid kyrkby. Kvistebo från sent 1800-tal bibehåller en framfarten till gården. Separat mangård med en numera rödmålad locklistpanel, tvåkupigt taktegel i stort väl bibehållen äldre manbyggnad från ca samt en fin öppen veranda från ca 1920-talet. Vid 1850-70-tal, frånsett en del yngre fönster. Huset 1900-talets mitt gjordes en modernisering, bl.a. har bl.a. vitmålad locklistpanel, tvåkupigt tak- byttes fönstren ut mot ny fönstertyp. En bod har tegel, äldre spröjsad dörr, yngre öppen veranda. Som flygel ligger ett bostadshus från 1800-talet, 54

Sventorp 2:2 Östergården är en av byns välbevarade gårdsmiljöer med 1800-talsbyggnader. men mer förändrat i sen tid med tilläggsisolerad formigt vinds- och gavelkammarfönster. Man- fasad. Huset har faluröd locklistpanel, spröjsade byggnaden från 1870-talet är renoverad och något fönster, tvåkupigt taktegel, vita foder. En ekono- moderniserad. Den har ljusgul locklistpanel, vita miflygel är renoverad, har faluröd locklistpanel, fönsterbågar i röda karmar och tvåkupigt taktegel. spröjsade fönster och röda betongpannor. Träd- Fägården omfattar bl.a. en stor vinkelbyggd ladu- gård, höga lövträd. gård, delvis ombyggd i sent 1900-tal Fägården med en stor vinkelbyggd ladugårds- länga och en mindre uthusbyggnad ligger på andra Sventorp 4:9 Sventorps prästgård* sidan vägen. Längan från ca 1900 är delvis timrad, Sventorps Prästgård Igelstorp har faluröd panel, tandad panelkant, bräddörrar, Ny prästgård med pastorsexpedition byggdes 1973 spröjsade fönster och tvåkupigt taktegel. Den min- nära församlingshemmet (f.d. skolhuset). Huset dre byggnaden har pulpettak, faluröd panel och utformades som en modern tvåvånings villa med rad av småspröjsade fönster. Den kan ha inrymt pastorsexpedition och garage vidbyggda i ett plan traktorgarage, kanske verkstad eller hönshus? vid ena kortsidan. I exteriören återknöts till en Stommen är en fin helhetsmiljö, av särskild bety- mer traditionell utformning med fasad av faluröd delse p.g.a. det direkta läget invid kyrkogårdsmu- locklistpanel och vita fyr- och flerdelade fönster. ren, som en del av sockenkyrkans närmiljö. Den Exteriören är väl bibehållen sedan 1970. äldre manbyggnaden och fägårdsbyggnaderna bör särskilt uppmärksammas som enskilda byggna- Sventorp 4:36 Liden* der. Sventorp Liden 1 och 2 Gården ligger jämte Östergården i kyrkbyns väs- Sventorp 2:1 Nya kyrkogården* tra del. På mangården finns ett äldre bostadshus Nya kyrkogården ligger vid Klockarebacken på som ligger som flygel till en i senare tid ombyggd åskrönet strax väster om den äldre kyrkogården. manbyggnad. Det äldre huset har en välbevarad Den har trädkrans av höga lövträd och murom- exteriör från ca 1850-70-tal. Det har fasad av falu- gärdning av kallmurad kluven gråsten samt ingång röd locklistpanel, spröjsade vita fönster, pardörr, med järngrind och klotkrönta fyrsidiga granitstol- förstukvist från ca 1930 och små lunettformiga par. Den har ett enkelt men regelbundet gångsys- gavelkammarfönster samt trekupigt taktegel. En tem, huvudstråket mot bisättningshuset markeras mindre länga i rött tegel kan vara från ca 1970. av en tuktad allé av lövträd. Bisättningshuset Fägården på landsvägens andra sida omfattar en som är kyrkogårdens centralpunkt är uppfört i en stor ladugård från ca 1920-30-tal med fähus och stram och enkel modernism. Det har fasad i hug- stall i rött tegel, i övrigt faluröd panel, stora kryss- gen kalksten, stora svarta pardörrar och skiffertak. tagade dörrar och skivtäckt tak. Med enstaka äldre undantag domineras gravvår- darna av låga, breda stenar från 1900-talets mitt och senare del. Kyrkogården är en kulturhistoriskt Sventorp 6:1 Sventorps kyrka och kyrkogård* värdefull kyrkogårdsanläggning från 1900-talet. Sventorps kyrka Sventorps kyrka och kyrkogård har ett framträ- Sventorp 2:2 Östergården dande läge på krönet av den mäktiga ändmoränen Sventorp Östergården 1 och 2 ovanför det omgivande öppna odlingslandskapet. Gården ligger jämte Liden i kyrkbyns västra del. Kyrkobyggnaden är en vitputsad långkyrka med Mangården omfattar manbyggnad och ett äldre tresidigt avslutat kor i öster, en sakristia utbyggd i bostadshus som ligger som flygel till denna. Den nordost och ett stort västtorn krönt av en lanternin. äldre manbyggnaden har en mycket välbevarad Den romanska kyrkan från 1100-talet avbildades i exteriör från 1850-talet. Det har fasad av faluröd sent 1600-tal för Peringskiölds Monumenta Sueo- slät spontad panel, spröjsade vita fönster, ingång Gothorum och bestod då av långhus, ett lägre med gammal dörr och överljus och små lunett- smalare absidförsett kor i öster och ett bastant 55

Sventorps kyrka ligger högt uppe på ändmoränen. Detta var ursprungligen en romansk absidkyrka från 1100-talet,men efter stora ombyggnader 1766 och 1857 återstår av den äldre kyrkobyggnaden främst det bastanta medeltida tornet och murpartier i väster. Kyrkogården är en välbevarad äldre sockenkyr- kogård som delvis har ålderdomliga partier i behåll. Familjen Lind af Hageby som satt på Knistads säteri lät i sent 1700-tal bygga det märkliga gravmonumentet i form av en hög, krönt av en obelisk. västtorn. 1766 blev medeltidskyrkan om- och till- 1800-tal–tidigt 1900-tal. Mot korväggen står en byggd och 1857 blev kyrkobyggnaden till största porträttgravsten av 1600-talstyp som troligen är delen nybyggd efter att ha eldhärjats efter ett blixt- den nu äldsta befintliga gravvården på kyrkogår- nedslag. Idag är det sannolikt främst tornmurarna den. Kyrkogårdens märkligaste gravmonument och kanske delar av långhusets västparti som har dominerar södersidan med den imposanta Lind medeltida ursprung. Med nuvarande utformning af Hageby till Knistads familjegrav från 1791 Det är byggnaden ett bra exempel på de enkelt utfor- omfattar ett runt gravrum av kalksten övertäckt made nyklassicistiskt präglade kyrkobyggnader av jord som en monumental gravhög, krönt av en som uppfördes under 1800-talets första del och hög, smal sten. Monumentalgraven ger Sventorps mitt. kyrkogård en stark särprägel. Kyrkogården utgör tillsammans med kyrkan Gravvårdarna speglar genom inskrifter och och den omgivande bebyggelsen en väl beva- utformning bygdens historia genom åtminstone rad helhet av en gammal sockenkyrkogård i en de två senaste seklerna, särskilt knutet till bond- central odlingsbygd. Detta uttrycks bl.a. genom gårdarna och de många herrgårdarna. Ofta finns kyrkobyggnaden, kallmurad bogårdsmur, entréer en intressant variation av titlar och sociala benäm- med portstolpar och grindar, trädkrans av höga ningar som bl.a. återspeglar det agrara samhälls- lövträd, allé, häckar, gamla gravträd, resterande livets förändring i bygden under 1800- och tidigt grusgångar, samt en stor mångfald och variation 1900-tal samt stationssamhällets framväxt. Kyr- av tidstypiska gravvårdar från främst sent 1800- kogården har stora kulturhistoriska värden, den tal och 1900-tal. Det sistnämnda är ett utmär- äldsta delen mycket stora värden. kande drag för kyrkogården. I sina äldsta delar har kyrkogården en direkt ålderdomlig karaktär i behåll, präglad av det sena 1700-talets, det sena Övriga inrapporterade kulturlämningar 1800-talets och det tidiga 1900-talets kyrkogård. Översiktlig kulturhistorisk lämning, enligt Raä Framför allt två småskaliga kvarter i norr, med Fornminnesregistret: resta stenar samt ramgravar med grusbädd, häckar - Raä Sventorp 12:1 fyndplats för stenyxa och gravträd har mycket av äldre karaktär i behåll - Raä Sventorp 23:1 Sammanförda lämningar liksom ett område med ramgravar längs östmuren. (uppgift om att rösen funnits, eventuellt odlings- Stor karaktärs- och miljöskapande betydelse har rösen?) t.ex. också de många högresta stenarna från sent - Raä Sventorp 66:1 Fyndplats för slagg 56

Villavägen Detta är sannolikt den första fasen i utbyggna- * den av den moderna tätorten. Intressant är att Motiv och uttryck för miljön Värsås storkommun var byggherre, vilket för- Kulturmiljö med mycket stark koppling ankrar utbyggnaden i att den relativt nyblivna till det moderna Igelstorps framväxt. Den storkommunen satsade på att utveckla de små karaktäriseras av en liten villamiljö med fem tätorter som fanns. Husen byggdes först 1960 friliggande villor från tätortens första utbygg- även om deras utformning mer knyter an till nadsfas som tog konkret form 1960. De är 1950-talet. Arkitekt var AB Svenska Sten- ett gott exempel på en variant av folkhem- hus, Skövde. De är friliggande villor i 11/2 mets villabebyggelse. Husens snedställda, plan med källare. De omfattade tre rum och förskjutna tomtplacering är starkt karaktärs- kök i bottenvåningen samt i källaren garage skapande. Husen är i viss mån modernise- och förråd med pannrum. Övervåningens två rade men har kvar en ursprunglig karaktär. rum ingick inte i leveransen utan husägaren Tidstypiska villatomter, någon har kvar en förväntades färdigställa och rummen på egen ursprunglig smidesgrind. hand. Husen gavs en snedställd placering på tomten och ligger förskjutna i förhållande till Beskrivning varandra, vilket rytmiserar upplevelsen av Villavägen ligger strax norr om Sventorps gaturummet. skola i Igelstorps tätort. Denna del av Igels- Fem av husen (Sventorp 4:11, 4:12, 4:13, torp blev planlagd 1960 och bebyggdes där- 4:17, 4:18) har fortfarande kvar ett i stora efter och in på 1960-talet med mindre villor. drag ursprungligt utseende. Sventorp 4:13 är minst förändrat. De har slätputsad fasad Villavägen har den äldsta villabebyggelsen från tätortens moderna expansion och har därmed stor lokalhistorisk betydelse i Igelstorp. De ljusputsade husen som byggdes 1960 gavs en snedställd pla- cering på tomten och ligger förskjutna i förhållande till varandra, vilket rytmiserar upplevelsen av gaturummet. 57 i beige, beigerosa eller vitgrått, på betong- IGELSTORP BYGGNADSOBJEKT stomme, entréer med smidesräcken och i flera fall ursprungliga dörrar. Några har fått nyare Halvarstorp 4:32 Gunnars Bilverkstad* typ av tvåluftsfönster och takteglet ersatt Skogsdalsvägen 18 med betongpannor. Husen har tidstypiska I samhällets södra utkant, söder om järnvägen ganska öppna villatomter med häckar eller och det f.d. stationsområdet, ligger denna tidsty- trästaket mot gatan, någon tomt har ännu en piska verkstadsbyggnad från ca 1950-talet med ursprunglig smidesgrind. Helheten av de fem tillhörande fristående bostadshus från 1960-talet. husen präglas fortfarande av 1960 och ger ett Verkstaden är uppförd i ett plan med ljust gul slät mycket gott intryck. putsfasad, bruna ursprungliga fönster och sadel- Här uppmärksammas inte några enskilda tak med grön korrugerad plåt. Bostadshuset är en byggnadsobjekt, det är helheten i området villa med fasad i rött tegel, med mörka fogar, och som är mest betydelsefull. ursprunglig entré med trädörr med sidoljus samt smidesräcken. Fönstren är däremot ersatta med moderna pivotfönster.

Ingår också i Igelstorp 3:21 Detaljplan Igelstorp Västergården 1 Något öster om samhället, vid en liten körväg längs åsen bort mot Igelstorps gamla byplats, lig- Gällande skydd ger en husgrupp som bl.a. omfattar Igelstorps f.d. - - - - tröskverksfabrik. År 1907 uppförde Simeon Jans- son tröskverksfabriken som var i bruk till 1944. Jansson hade bedrivit tillverkning av tröskverk sedan 1890-talet och 1907 etablerat sig vid Väster- Rekommendationer gården i Igelstorp. Tröskverken uppskattades för Det är viktigt att områdets väl bibehållna sin goda kvalitet och fabrikören blev belönad på ursprungliga karaktär från 1960 bevaras. Den flera lantbruksutställningar. Därefter tillverkades utpekade bebyggelsen bör underhållas med där lastflak och tippanordningar till lastbilar. Efter material och metoder som tar hänsyn till det att ha varit militärförråd en tid blev den f.d. fabri- kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i ken åter verkstad. Fabriksbyggnadens äldsta del är förekommande fall vara mindre nyttobyggna- från 1907, byggd i tegel och blev tidigt utbyggd till der som placeras med hänsyn till befintlig och en tvåvåningslänga i rött tegel. Efterhand byggdes ges en god utformning. verkstadslokalerna ut ytterligare. Den f.d. trösk- verksfabriken är av stort kulturhistoriskt intresse som ett gott exempel på agrar småindustri, starkt Åtgärder förankrad i omgivande jordbruksbygd. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Sventorp 1:17 Källedal* st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Stationsvägen 15 ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- Litet bostadshus från ca sent 1800-tal, beläget i tät- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur ortens äldre del på norra sidan av järnvägen. Huset kulturmiljöns värden skall tagas till vara. har faluröd locklistpanel, veranda från ca 1920- 30-tal och tvåkupigt taktegel. Det genomgick en stor renovering 1940 och fick bl.a. ny ytterdörr och hela tvåluftsfönster. Huset omges av en liten fruktträdgård. Uthuslänga från ca sent 1800-tal Ingående enskilda objekt i miljön med faluröd locklistpanel och taket omlagt med korrugerad plåt. Även ett garage hör till tomten. Fornlämningar Sventorp 1:17 är av lokalhistoriskt intresse efter- - - - - som det minner om tätortens tidiga historia och det i övrigt finns kvar så lite bebyggelse från den tiden som inte är starkt förändrad. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering Sventorp 1:42 Rosenhill* Se områdesbeskrivning ovan Skogsdalsvägen 3 I utkanten av stationssamhällets äldre del, söder Övriga inrapporterade kulturlämningar om järnvägen, ligger dels en mindre envånings- - - - - byggnad från ca sent 1800-tal och ett bostadshus med prägel av 1940-tal. Envåningsbyggnaden kan 58

Halvarstorp 4:32 Gunnars Bilverkstad Bilverk- stad och villa med prägel av 1950-60-tal. Sventorp 4:26. Bostadshus från 1962, ett mycket ha inrymt t.ex. en verkstad eller en affär. Trästom- gott och välbevarat exempel på en hustyp som men har faluröd locklistpanel, spröjsade föns- producerades av AB Elementhus i Mockfjärd. ter och en gavelplacerad ingång med en yngre, karosseripanelad dörr. Taket är omtäckt med kor- Sventorp 2:13* rugerade asbestcementskivor. Bostadshuset som Östergårdsvägen 11 byggdes 1950 har gråmålad sockel, fasad av blek- 1950-talsvilla i tätortens västra del. Byggherre gul slätputs, och vita fönsterbågar i bruna karmar. var John Persson som erhöll bygglov 1957. Rit- Entrédörren är sentida. Fin smidesgrind och form- ningarna till villan är osignerade, men byggleda- gjutna stolpar vid ingången till tomten. ren Einar Persson står som arkitekt till det stora dubbelgaraget som fick bygglov 1958. Villan som Sventorp 1:55* är uppförd i 11/2 plan med källare har en mycket Stationsvägen 34 väl bevarad exteriör. Huset har fasad i gult tegel Villa från ca 1960 i 11/2 plan med garage i källa- med mönstermurade fönsteromfattningar, vita ren under huset. Mycket välbevarad exteriör med tvåluftsfönster, intakt entré med lackad karosse- mörkgrå sockel, fasad i rött tegel med grå fogar, ripanelad dörr och smidesräcken samt täcks av tidstypisk entré med glasad trädörr och smides- ett sadeltak med tvåkupigt taktegel. En tidstypisk räcken, samt vita ursprungliga tvåluftsfönster och trädgårdstomt omger villan. Till villan hör ett väl- tvåkupigt taktegel. Villan är belägen nära Sköv- bevarat stort dubbelgarage från 1958 i rött tegel devägen. med omfattningar i gult tegel samt stora bruna slagportar.

Sventorp 1:58* Sventorp 4:26* Björkliden 3 Stombergs väg 3 Igelstorps mest utpräglat modernistiska villa Ett mycket gott och välbevarat exempel på en hus- är belägen i skogskanten nära järnvägen i östra typ som producerades av AB Elementhus i Mock- utkanten av Igelstorps tätort. Bygglov till denna fjärd, Dalarna. Byggherre var Karl-Erik Johansson souterrängvilla utfärdades 1964, byggherre var som 1962 fick bygglov för ett enfamiljshus i ett Sven-Olof Henningsson. Arkitekt var Henry plan med källare. Huset har den karaktäristiska Lahall Arkitektkontor AB, Örebro. Villaexteriören mycket fint korrugerade plåtfasaden, som är präglas av motfallstak med takfotssarg i koppar- utmärkande för AB Elementhus, i behåll (den plåt samt fönsterrader som glasade fasadpartier. imiterar karosseripanel) samt vita tvåluftsfönster Fasaden är i rött tegel med inslag av vit liggande och tidstypisk entré med karosseripanel och smi- panel samt vitputsad souterrängvåning. Tidstypisk desräcken. Garaget i källaren bibehåller karosse- lång balkong utmed fasaden, med nyare räcke, i ripanelade slagportar i original. Ytterligare några övrigt har villan en mycket välbevarad exteriör. liknande hus byggdes i Igelstorp men de är betyd- ligt mer förändrade än detta. Igelstorp 3:21. Den f.d. tröskverksfabriken från 1907 är av stort kulturhistoriskt intresse 59 LERDALA TÄTORT

Lerdala bygata strax sydväst om sockenkyrkan, fotot är taget mot nordost, troligen ca 1900. Ej angi- ven fotograf. VGM. Vyn har en stark förankring i den obetydligt äldre häradskartan från ca 1880, se nedan. Bebyggelsemönster hälle. Tätorten ligger i ett långt utdraget Byn ger bakgrunden stråk av bebyggelse på avsatser i kambro- Lerdala socken, ligger på nordvästslutt- silursluttningen ovanför sjön Lången. Det ningen av Billingen, ca 15 kilometer är en av de mest naturskönt belägna tätor- nordväst om Skövde stad. Socknens yta terna i Skövde kommun. består delvis av utpräglad skogsbygd på Längs den gamla landsvägen mel- Klyftamon i väster, delvis av odlings- lan Skara och Mariestad återfinns den bygd i den bördiga kambrosilurbygden på äldsta bebyggelsen, det vill säga kyrk- bergssluttningens nedre del som präglas byn. Kyrkan, från 1100-1200-talet, och av Vallebygdens småkuperade kameland- jordbruksbebyggelsen vid vägskälet mot skap med kullar, gropar och småsjöar. Timmersdala och Berg utgjorde bakgrun- Utöver jord- och skogsbruk var kvarndrift den till den tätortsbildning som skulle en viktig näring, liksom den småskaliga komma att ske under 1900-talet. Byn är men intensiva kalkindustrin som bedrevs känd sedan medeltiden men är säkerligen i Billingsbygden. betydligt äldre, troligen av förhistoriskt Lerdala tätort innefattar i sin nordöstra ursprung. Befintliga förhistoriska gravar, del den gamla kyrkbyn men har i övrigt bl.a. ett litet järnåldersgravfält, ligger framför allt ursprung som stationssam- främst ett stycke sydväst om den gamla bytomten, i utkanten av tätorten, utanför Häradskartan från 1877-1882 visar den utsträckning Lerdala by fått längs landsvägen efter 1800-talets enskifte och laga skifte. När stationssamhället började utvecklas efter 1909 följde bebyggelsen i stort befintlig landsväg och anslutande småvägar ner i västsluttningen. 60

Lerdala järnvägsstation år 1909, alltså samma år som den invigdes. Ej angiven fotograf. VGM. agrarsamhällets kyrkby, dels stationssamhället, dels det moderna villasamhället.

Stationssamhället växer fram Under 1900-talet har ett samhälle vuxit fram omedel- bart väster och sydväst om Lerdala kyrkby. Drivkraften det område som uppmärksammats här. var Skara – Timmersdala Lerdala by var före 1800-talets enskifte Järnväg (STJ) som invigdes 1909, var- och laga skifte en stor by, om 10 hemman, vid ett av banans större stationshus bygg- och omfattade utöver bondgårdar även des, längre ner i sluttningen, inte långt flera kvarnar. Redan före enskiftet 1815 från Lerdala kyrka. Järnvägens dragning hade Bossgårdens säteri flyttats ut från medförde att byn ökade i betydelse, där byn, längre åt nordost, egendomen kall- handlare och hantverkare bidrog till ett las även Nya Lerdala eller Lerdala gård. differentierat näringsliv. Via Stations- Fortfarande finns en samlad klunga går- vägen knöts järnvägsstationen ihop med dar nordost om kyrkan. Några gårdar som den gamla kyrkbyn och längs Skaravägen flyttades ut från byn, t.ex. Bommagården, och angränsande mindre vägar växte sta- Vassagården och Skrivaregården, pla- tionssamhället fram och förenades på kort cerades längre ner i sluttningen, i väster tid med kyrkbyn. Persontrafiken på STJ och sydväst och ligger numera i tätortens lades emellertid ned redan 1932 och 20 år utkant. senare lades järnvägen i sin helhet ned. Samhället är starkt koncentrerat i ett På 1930-talet fanns åtskilliga verk- långt stråk kring landsvägen mot Skara, samheter i samhället, t.ex. hotell med inklusive med mindre förgreningar ner i café, åkeri, polis, taxistation, telefonsta- den branta västsluttningen mot den f.d. tion, poststation, skräddare, smed, snick- järnvägsstationen. I nordost ligger den eriverkstad, sågverk, ett par speceri- och gamla byns gårdar i grupper kring vägskä- diverseaffärer samt ett mejeri med mjölk- let mot Berg och den gamla Timmersda- affär på Sethsberg. lavägens dragning. Kring sockenkyrkan i kyrkbyns utkant finns ett typiskt gammalt Villasamhället tar form sockencentrum som är mycket väl beva- Det är främst på 1950-talet, efter andra rat. Bebyggelsemönstret ger en tydlig världskrigets slut 1945, som det moderna upplevelse av att tätorten har bakgrund villasamhället formas, när den svenska i några helt olika samhällstyper - dels folkhemsepokens samhällsvisioner börjar Vy över Lerdala mot Fridhem 2 och Sethsberg år 1930. Ej angiven fotograf. VGM. 61

Flygfotot från år 1964 visar Lerdalas centrala del med kyrkomiljön, den f.d. småskolan och Klockare- gården i förgrunden, till vänster Fridhem 2, den f.d. handelsboden samt Sethsberg. Vägen till den f.d. järnvägsstationen ringlar ner över sluttningen i bildens vänsterkant. Några gårdar som utskiftades från byn på 1800-talet ligger nere i sluttningen. Jordbruksmark inramar bybebyggelsen. Foto: AB Flygtra- fik, Dals-Långed. VGM. förverkligas och god samhällskonjunk- västra delar som helt domineras av vil- tur, bilismens utveckling och högre lev- labebyggelse. I Lerdala tätort upprättades nadsstandard bidrar till att drömmen om 1963 en byggnadsplan. Den omfattade den egna moderna villan kan realiseras. större delen av den befintliga bybebyg- Det innebär att det är i industrialismens gelsen från sent 1800- och tidigt 1900- slutepok på 1960- och 70-talet som det tal samt den tidiga 1900-talsbebyggelsen moderna Lerdala tar form. i stationssamhället. Här lades även fast 1952 uppgick Lerdala i Timmersdala utbyggnaden mot sydväst, kring Kvarn- storkommun. Timmersdala blev centralort vägen och yttre delen av Skaravägen, där och det var där storkommunens offentliga det uppfördes friliggande villabebyggelse byggnader uppfördes. Trots järnvägens i sent 1950-tal och tidigt 1960-tal. nedläggning fortsatte tätortens område Från 1970-talet har villabebyggelsen att växa, främst i form av ny villabebyg- expanderat längs den sydvästra infarten gelse, även om antalet invånare minskade. till Lerdala, och här har bostadsområdena Befolkningen uppgick i mitten av 1950- även kompletterats med en förskola. 1977 talet till ca 600 invånare. upprättades en detaljplan för samhällets År 1971 uppgick Timmersdala stor- fortsatta expansion åt sydväst. Den delen kommun, och därmed Lerdala tätort, av tätorten har helt kommit att domineras i Skövde kommun. Det var inte minst av villor från sent 1970-tal och framåt. utbyggnaden av Skövde som en ny central- Numera finns varken lanthandel eller ort i Skaraborg, framför allt tillkomsten av bensinstation i samhället och antalet Kärnsjukhuset 1973 samt förstärkningen näringsidkare har minskat. Det närbe- av Skövde som försvarsort och industri- lägna Timmersdala har övertagit mer av ort, som även i hög grad bidrog till en stor central- och servicefunktioner. Lerdala expansion också av de omgivande mindre växer däremot på nytt som villasamhälle. tätorterna. Lerdala blev i likhet med flera Skola och förskola är fortfarande i verk- andra tätorter i kommunen en liten förstad samhet. Invånarantalet uppgår numera till med stor inpendling till Skövde. ca 400. Expansionen av tätorten de senaste 50- 60 åren präglar främst samhällets yttre, 62

Utsnitt av målning som föreställer Lerdala by inklusive kyrkomiljön med bytorget. Målningen som är från 1900-talets första del hänger i församlingshemmet, den f.d. småskolan. De rikliga spåren av en lång historia Stationssamhället utgör en väsentlig del av – tätorten som kulturmiljö kulturmiljön Lerdala som har en mycket Lerdala tätort av idag är till stor del en välbevarad karaktär från den epoken. Det mycket väl bibehållen kulturmiljö som växte fram dels i sluttningen mellan järn- återspeglar tätortens utveckling och långa vägsstationen och kyrkplatsen, dels längs historiska koppling med den gamla byns bygatans fortsättning utmed landsvägen kontinuitet. Här finns kyrkbyn som har mot Skara i sydväst. Av största lokalhis- många välbevarade strukturer från såväl toriska betydelse är det numera varsamt äldre tider som från 1800-talets enskifte upprustade f.d. stationshuset från 1909, och laga skifte. Flera välbevarade gårds- idag bostadshus (Lerdala 2:62). Här miljöer och byggnader är från 1800- och finns tidstypiska små fina egnahems- och 1900-talet, t.ex. Smedsgården och Lerdala bostadsmiljöer från stationssamhällets 3:4, 22:10, 7:2 och 13:3. Vid den gamla första tid såsom t.ex. Fridhem 1 (Lerdala bytån finns en särskild enhet av stort 13:8) och Gerdhem (Lerdala 3:20) samt intresse med bl.a. smedja och bastu samt från 1920-30-talet Östvi (Lerdala 2:25) även ett missionshus från 1880-talet. och Lorensberg (Lerdala 2:39). Alfhem Byn är i hög grad även ett karaktäris- (Lerdala 33:1) i 1930-talets funkisstil har tiskt gammalt sockencentrum där en stark inrymt postkontor och bostadshus. särprägel för Lerdala är den välbevarade Kulturmiljön vid Kvarnvägen ger fort- kulturmiljön kring det lilla bytorget, med farande en god bild av det sena 1950- den delvis medeltida kyrkan och fort- talets villaområde i gult och rött tegel. På farande ålderdomlig sockenkyrkogård 1950-, 60- och 70-talet har även en och (Lerdala 43:1), f.d. småskola från 1924 annan nybyggd villa tillkommit bland (Bommagården 6:9), f.d. lanthandel (Ler- stationssamhällets befintliga bebyggelse dala 34:1) och Sethsberg med f.d. bostad/ längs Skaravägen och anslutande småga- affär och f.d. mejeri från 1929 (Lerdala tor. Bra exempel på detta är t.ex. Lerdala 13:2). 3:31, 22:2, 40:4 och 40:13. Bygatan vid Lerdala 13.2 Sethsberg och den f.d. handelsboden Lerdala 34:1 Fridhem 2 63

LERDALA KULTURMILJÖER

Kvarnvägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö som karaktäriseras av ett litet villaområde med mycket väl bibehållen prä- gel av ca 1955-60. Kännetecknande är fri- liggande 1-1/2-plansvillor med välbevarade, tidstypiska exteriörer med tegelfasad främst i gult samt tvåluftsfönster och smidesräcken. Garage främst i källaren. Tidstypiska villa- tomter. Kulturhistoriskt sett är området bety- delsefullt dels eftersom det är karaktäristiskt för villabebyggelse från den tidsperioden, dels för att det vittnar lokalhistoriskt om den mindre utbyggnad av tätorten som påbörjades i sent 1950-tal. Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Beskrivning st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- I tätortens västra del, invid vägen mot Ler- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- dala kvarnar ligger en grupp 1950-talsvillor i munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur slänten mellan Skaravägen och Kvarnvägen. kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Bebyg- Så gott som samtliga präglas av perioden ca gelse som uppmärksammats 2010 bör doku- 1955-60. De är 1-1/2-plansvillor med källare menteras närmare. och har fasad i gult tegel, tvåluftsfönster och smidesräcken. Undantag är ett hus med fasad i rött tegel och ett med grå puts. Flera har kvar ursprungliga dörrar, merparten av tegel- taken har dock ersatts med röda betongpan- Ingående enskilda objekt i miljön nor. Något har fått ett vidbyggt garage vid ena kortsidan, men nästan alla har kvar garaget i Fornlämningar källaren. - - - - Husen omges av tidstypiska villatomter med låga fruktträd, planteringar samt bär- och prydnadsbuskar, en del tomter avgränsas Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- mot gatan av en låg kalkstensmur, eller gjuten tering stödmur, några av låga trästaket. Lerdala 2:61 Lerdala 2:61* skiljer ut sig något från de övriga villorna Kvarnvägen 17 genom att ha en mer betonad arkitektonisk Denna 1950-talsvilla har en arkitektoniskt mer utformning (se nedan). detaljerad modernistisk utformning än områdets övriga villor. Huset har fasad i gult tegel, samt ett smalt stråk i rött tegel, mörkgrå sockel, röda föns- Ingår också i terbågar och ursprunglig entré med glasad trädörr Detaljplan och svarta smide. Sadeltaket, som numera täcks av betongpannor, är neddraget som ett skärmtak över ingången, skorsten med karaktäristisk asymme- Gällande skydd trisk placering. Garagets entré med röda slagportar - - - - är indragen från fasadlivet. Tidstypisk villatomt, separat trappa från infarten upp till husets entré. Rekommendationer (Se foto nästa sida). Det är mycket viktigt att områdets välbeva- rade 1950-talskaraktär kan bibehållas. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med Övriga inrapporterade kulturlämningar material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i - - - - förekommande fall vara mindre nyttobyggna- der som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. 64

Ovan och till höger: Kännetecknande för det 1950-talspräglade området längs Kvarnvägen är friliggande 1-1/2-plansvillor med välbevarade, tidstypiska exteriörer med nästan uteslutande tegelfasader, främst i gult, samt tvåluftsfönster och smidesräcken. Garage finns främst i källaren.

Nedan: Lerdala 2:61 (till höger i bilden) har en mer detaljerad arkitektonisk utformning än områ- dets övriga villor. 1950-talets modernistiska vil- lastil är mycket väl bibehållen. Till vänster syns en av kulturmiljöns fåtaliga villor i rött tegel. 65

Lerdala I direkt anslutning till byn framväxte åren 1909-1932 ett stationssamhälle med dels Motiv och uttryck för miljön karaktäristiska byggnader såsom post och En hel och sammanhållen kulturmiljö av mejeri, dels tidstypiskt utformade små mycket stort kulturhistoriskt värde. Kultur- bostadshus och egnahemsvillor omgivna av miljön karaktäriseras av en mångfald intres- trädgårdar. Även inslag av välbevarad yngre santa strukturer från olika tidsskeden och villabebyggelse från 1950-70-tal. Karaktäris- som innefattar en välbevarad bymiljö och f.d. tiskt bebyggelsemönster längs bygatans för- stationssamhälle. Kärnan är en medeltida by längning. i karaktäristiskt sluttningsläge på Billingen, präglad av såväl äldre tiders oskiftade by som 1800-talets enskifte och laga skifte. Ett typiskt Beskrivning gammalt sockencentrum med sockenkyrka Lerdala by utgör nordöstra delen av Lerdala - tre skolhus - f.d. lanthandel, bytå, gammal tätort och har ett för Billingsbygden traditio- vägsträckning, milsten. De tre välbevarade nellt byläge, på en avsats i det starkt småkupe- skolhusen ger Lerdala en särprägel. Bondgår- rade kamelandskapet på kambrosilurbygdens dar med karaktäristisk funktionsuppdelning norrsluttning. Nedanför bybebyggelsen slut- och flera välbevarade gårdsmiljöer och bygg- tar terrängen brant mot lerdalstråket längs nader från 1800- och 1900-talet. Missionshus sjön Lången. Sluttningarna kring byn omfat- 1800-tal. Kyrkomiljön med medeltida kyrka, tar ett småskaligt präglat kulturlandskap med delvis ålderdomlig sockenkyrkogård, bisätt- odlingsmark, hagmarker, lövträddungar och ningshus, trädkrans och bogårdsmur. Inslag inslag av stengärdesgårdar. Odlingslandska- av småskaligt kulturlandskap med odlings- pet öppnar sig helt i de vidsträckta utblickarna mark, hagmark, lövträddungar, stenmurar. över norrsluttningen ner mot Lången. Längre Fornlämningar. ner i nordväst ligger Lerdala kvarnar som förr stått i ett nära förhållande till byn. Bymiljön närmast öster om sockenkyrkan med den väl bibehållna fägården från 1800-talets senare del- 1900 på Lerdala 7:2 Skottagården. 66

Kyrkomiljön med bytorget är en av Skaraborgs mest karaktärsfulla äldre kyrkomiljöer. Lerdala 43:1 är Lerdala sockenkyrka, delvis från 1100-1200-tal. Bommagården 6:9 är den f.d. småskolan från 1924. Närmast den gamla bytomten finns endast ett Vid storskiftet i Lerdala by 1759 låg gårdarna fåtal kända förhistoriska fornlämningar, fler fortfarande samlade kring bytån med vägskä- finns dock längre åt väster och öster, utanför let mot Berg respektive Timmersdala. Säteriet det aktuella området. Bland fasta fornläm- Bossgården (senare kallat Nya Lerdala) med ningar inom området märks bl.a. en fångst- Nolgården flyttade ut från byn redan efter grop i söder och en hålväg i sydost. (Raä storskiftet. Enskifte genomfördes 1815 och Lerdala7:1 och 80:1). I sydost finns andra laga skifte 1837, varvid bl.a. Ambjörnsgården kulturhistoriska lämningar i form av husgrun- och Skottagården fick ligga kvar på gammal der från historisk tid, bl.a. efter byns fattig- plats, några t.ex. Klockaregården fick nya stuga. lägen inom den gamla bytomten, och några Landsvägen från Skara och Skärv mot flyttades ut helt såsom Skrivaregården, Stom- Berg var fortfarande på 1700-talet en del av men och Vassagården. huvudvägen mellan Stockholm och Göte- Kring dammen vid bytån öster om kyrkan borg, det vill säga föregångaren till vår tids och upp längs gamla Timmersdalavägen i E20. Vid vägskälet Berg - gamla Timmersda- nordost ligger fortfarande en tät klunga bond- lavägen står en milsten från 1700-talets början gårdar. Byggnader från tidsperioden 1850- (Fast fornlämning Raä Lerdala 5:1). Gamla 1950 dominerar, även om enstaka inslag finns Timmersdalavägen är en väl bibehållen äldre av både äldre och yngre byggnader. Gårdarna vägsträckning av kulturhistoriskt värde. har en traditionell funktionsuppdelning i Lerdala by omnämns 1397 och var enligt mangård och fägård. Manbyggnaden flanke- jordeboken 1564 en storby som omfattade tio ras ofta av faluröda mindre bostadshus eller hela hemman, två kvarnar och en kyrkoäng. uthus. Fägården präglas främst av faluröda Byn omfattade på 1700-talet Ambjörnsgården, ekonomibyggnader, ibland med inslag av rött Bommagården, Bossgårdens säteri, Klocka- tegel, sten och betong. regården (även kallad Bäsagården), Nolgår- I den täta klungan vid gamla Timmersda- den, Skottagården, Smedsgården, Stommen, lavägen framträder särskilt tre gårdsmiljöer Skrivaregården och Vassagården. Ursprung- som bildar väl bibehållna helheter. Det är dels ligen räknades även Kvarnegården till byn. Ambjörnsgården (Lerdala 3:4) och Smedsgår- Lerdala 43:1 är Lerdala sockenkyrka, från 1100-1200-tal med korparti nybyggt 1751. 67

Bykaraktären är påtaglig i öster där bygatan övergår i gamla Timmersdalavägen. den (Lerdala 5:19) med välbevarade bostads- Sethsberg (Lerdala 13:2) från 1910 som bl.a. flyglar och äldre ladugårdar, dels Lerdala inrymt handelsbod och även har ett separat 22:10 med ålderdomligt magasin och stor f.d. mejeri i putsat tegel från 1929. I närhe- skiftesverksladugård. Vid bytån måste sär- ten ligger den mycket välbevarade folkskolan skilt framhållas en enhet med tre små faluröda från 1883 (Lerdala 3:13) och mellanskolan byggnader, bl.a. smedja och bastu (Lerdala från 1926 (Lerdala 5:17). Förhållandet med 3:2) samt Skottagården (Lerdala 7:2), med de tre välbevarade skolbyggnaderna ger Ler- äldre uthus och delvis timrad ladugård. I kan- dala gamla sockencentrum en särprägel. ten av tån ligger det karaktäristiska faluröda Stationssamhället växte fram dels i slutt- missionshuset från 1880-talet (Lerdala 7:8). ningen mellan järnvägsstationen och kyrk- Klockaregården (Lerdala 13:33) nära socken- platsen, dels längs bygatans fortsättning kyrkan har en fin, delvis tegelmurad ladugård utmed landsvägen mot Skara i sydväst. Ler- och en traditionell, tegeltäckt jordkällare, ett dala stationssamhälle är som helhet mycket viktigt inslag i miljön vid bygatan. väl bibehållet från det tidiga 1900-talet. Det Kyrkplatsen (Lerdala 43:1) har anor har ett karaktäristiskt bebyggelsemönster och åtminstone från 1100- eller tidigt 1200-tal när flera typiska byggnader och miljöer som kän- den romanska absidkyrkan uppfördes, till- netecknar ett mindre stationssamhälle från byggd med ett nytt, stort korparti 1751. Den den tiden och som förenar drag av både land stenmurshägnade kyrkogården, med järngrin- och stad. Spjälstaket och syrenhäckar bidrar dar och trädkrans av höga lövträd, är en väl också mycket till den småskaliga tätheten sammanhållen gammal sockenkyrkogård, längs bygatan, t.ex. vid Fridhem 1. med flera ålderdomliga partier och gravvår- Det nyligen upprustade f.d. stationshuset dar som ger den en särprägel. med sin tidstypiska panelarkitektur från 1909 Kyrkplatsen med det lilla bytorget, med (Lerdala 2:62) ligger för sig längst ner i slutt- f.d. småskola från 1924 (Bommagården 6:9) ningen, en kulturhistorisk märkesbyggnad i och den f.d. lanthandeln Fridhem 2 (Ler- tätortens historia. Den övriga äldre bebyggel- dala 34:1) har sedan länge varit ett centrum sen ligger framför allt uppe längs Skaravägen i bygden. Mitt emot ligger det välbevarade och anslutande små vägkorsningar. De äldsta

En enhet av mycket stort kulturhistoriskt intresse är de tre små faluröda byggnaderna, bl.a. smedja och bybastu, på Lerdala 3:2 vilket ger platsen vid dammen en tydlig karaktär av gammal bytå. 68

Lerdala 22:10 är av stort kulturhistoriskt värde bl.a. med sin ålderdomliga bostadsflygel och den stora skiftesverksladugården från 1800-talet. Lerdala 22:10 är mycket viktig för bymiljöns äldre karaktär. små bostadshusen och egnahemsmiljöerna Expansionen av tätorten de senaste 50-60 åren från sent 1800- tidigt 1900-tal karaktäriseras präglar främst samhällets yttre, västra delar av bostadshus med ljusa panelfasader och som helt domineras av villabebyggelse, utan- faluröda uthus, omgivna av trädgårdar, t.ex. för området. På 1950-, 60- och 70-talet har Fridhem 1 (Lerdala 13:8) och det mycket väl- även en och annan villa uppförts i anslutning bevarade Gerdhem (Lerdala 3:20) som har till den äldre bebyggelsen och införlivats i exteriören från ca 1920 helt intakt. På Lövha- stationssamhällets befintliga bebyggelsestråk gen (Lerdala 3:26) finns ett ålderdomligt f.d. längs Skaravägen och anslutande smågator bostadshus. Väl bibehållna egnahemsmiljöer nere i sluttningen. Fina exempel på detta är med bostadshus präglade av 1930- och 30- Lerdala 3:31, 3:37, 22:2, 22:9, 40:4, 40:5 och talets villastilar är Östvi (Lerdala 2:25) och 40:13. Omnämnas bör även Lerdala 13:31 ett Lorensberg (Lerdala 2:39). f.d. äldreboende från 1960-talet som på senare Både bostadshus och uthus har ibland år blivit ett litet flerbostadshus. även inrymt affärer eller andra verksamhe- ter. Lerdala 3:21 och Lerdala 13:7 är mycket bra exempel på faluröda gårdshus och uthus- Ingår också i längor som inrymt olika verksamheter. Det Område av riksintresse för naturvården välbevarade Alfhem (Lerdala 33:1) byggdes Område av riksintresse för friluftslivet som postkontor och bostadshus på 1930-talet Natura 2000-område och exteriören i funkisstil är fortfarande helt ?? Odlingslandskapets natur- och kulturvär- intakt. På Lerdala 2:35 finns en större garage- den 1992. Länsstyrelsen, Skaraborgs länsmu- byggnad från ca 1930-talet. seum. Övriga äldre bostadshus har genomgått en Område 23 Lerdala uppmärksammas i Carl- del ombyggnader och förändringar i senare quist, T. Kulturhistoriskt värdefulla byggna- tid, några enstaka har rivits och ersatts med der och miljöer i Skövde kommun. 1988. nybyggnader, men det goda helhetsintrycket Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) av det tidiga 1900-talet dominerar bebyggel- Raä. semiljön i stationssamhället. Molander, L. Förslag till bevarandeplan för kyrkogårdarna i Norra Billings pastorat. Ler- dala kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport Lerdala 13:31 Klockaregården är med bl.a. den 2008:38. Västergötlands museum. karaktäristiska jordlällaren i nivå med bygatan av Lerdala 3:20 Gerdhem är ur kulturhistorisk syn- mycket stor betydelse för kulturmiljön vid bygatan punkt mycket betydelsefull för försteåelsen av Ler- i Lerdala. dala som stationssamhälle. 69

Lerdala 2:62. Det på senare år varsamt iståndsatta f.d. stationshuset är en av ortens kulturhistoriska märkesbyggnader. Kulturhistoriskt värdefull väg, klass I. Kultur dessa har värdefulla äldre flyglar, uthus och på väg i Skaraborg, Länsstyrelsen och Väg- ladugårdar som är betydelsefulla inslag dels verket 1997 vid kyrkan , dels i östra delen av bymiljön. Här bör även uppmärksammas jordkällaren Detaljplan på Lerdala 13:33 i dess karaktäristiska läge vid bygatan. Naturvårdsprogram för Skövde kommun Kyrkomiljön med omgivande kyrkogård, 1984. trädkrans och bogårdsmur är en hel och Översiktsplan 1991. mycket väl sammanhållen egen enhet med särskilda kultur- och miljömässiga värden Gällande skydd att värna om. I kyrkomiljön innefattas även Områdesbestämmelser för kyrkomiljö, del av bytorget, som inramas av kyrkplatsen, små- bybebyggelsen i nordost. skolan, Sethsberg och Fridhem 2, som också Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. är en enhetlig och mycket karaktärsfull liten KML kulturmiljö som är mycket viktig att bevara. Kyrkobyggnad och kyrkogård är skyddade Förhållandet med de tre välbevarade skolhu- enligt 4 kap. KML. sen är speciellt för Lerdala och bör särskilt Församlingen har låtit ta fram en bevarande- uppmärksammas. plan för kyrkogården som underlag för vård- Bebyggelsemönstret längs bygatan och och underhållsplan. angränsande småvägar är generellt viktigt att Biotopskydd gäller för stenmurar, odlingsrö- bibehålla. Stationshuset är av fundamental sen och motsvarande i det öppna odlingsland- kulturhistorisk betydelse för förståelsen av skapet. ortens historia. För stationssamhällskaraktä- ren spelar välbevarade tidiga 1900-talsmiljöer Rekommendationer mycket stor roll såsom Fridhem, Gerdhem och Området har en allmänt småskalig karaktär Sethsberg, egnahemsmiljöer såsom Lorens- som är viktig att bevara och som hör sam- berg och Östvi samt Alfhems funkismiljö. man dels med områdets agrara karaktär, dels Den utpekade bebyggelsen bör underhål- med stationssamhället. Överhuvudtaget är las med material och metoder som tar hänsyn det viktigt att uppmärksamma strukturer från till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse den gamla byn såsom bebyggelsemönster, bör placeras med hänsyn till befintlig och ges bytå, vägnät, kyrkomiljö, skolmiljöerna och en god utformning. det småskaliga kulturlandskapet. Den välav- gränsade bybebyggelsen i sluttningen utgör Åtgärder en tydlig och traditionellt belägen enhet i Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde relation till den omgivande jordbruksmar- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e ken, vilket är viktigt att bevara. Flera välbe- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som varade bondgårdsmiljöer spelar stor roll för uppmärksammats 2010 bör dokumenteras upplevelsen av bymiljön (se nedan). Samtliga närmare. För att säkerställa det kulturhisto- 70

Lerdala 2:25 Östvi (till vänster) och Lerdala 2:39 Lorensberg (till höger) är båda fina exempel på egnahem i villastil som vittnar om Lerdalas utveckling som stationssamhälle på 1910-1930-tal. riska värdet skall kommunen upprätta fördju- den tidstypiska villastilen i behåll. Uthuslänga pade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden också från 1920-talet med faluröd locklistpanel skall tillvaratas. och gula bräddörrar . Det tvåkupiga tegeltaket har delvis ersatts med betongpannor. Hus och trädgård Ingående enskilda objekt i miljön bildar sammantagna en karaktäristisk egnahems- miljö, med bl.a. fruktträd, bärbuskar och plante- Fornlämningar ringar med perenner, samt smidesgrindar med gjutna stolpar. Fast fornlämning enligt Raä Fornminnesregistret: - Raä Lerdala 5:1 Vägmärke. Avser en milstolpe Lerdala 2:35 i kalksten med Karl XII:s namnchiffer. Står vid * Stationsvägen 4 vägskälet mot Berg på den gamla bytån. Större garagebyggnad i ett plan, till största delen - Raä Lerdala 7:1 Fångstgrop. Belägen i slutt- byggt i trä med fasad av gulmålad locklistpanel. ningen ovanför byn i söder. Till en del har byggnaden gul slätputsad fasad och Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- hörnkedjor i konststen. Garaget som har svart- tering målade slagportar och täcks av ett svart papptak kan härstamma från ca 1930-40 och bibehåller ett tidstypiskt utseende. Byggnaden ligger ensam vid Bommagården 6:9 F.d. Lerdala småskola gatan i norra utkanten av tätorten. Det är angeläget Parkvägen 14 att bevara även den här kategorin av enklare nytto- Småskolan intill kyrkplatsen och bytorget byggdes byggnader som berättar om tätortens utveckling. 1924 på platsen för byns första skola som uppförts på 1840-talet men rivits redan 1881. Undervis- Lerdala 2:39 Lorensberg ningen i småskolan upphörde 1950, därefter var Kvarnvägen 4 skolhuset enbart bostad tills det 1978 byggdes Nära ovannämnda Östvi ligger Lorensberg, ett om till församlingshem. Trots inre ombyggnader liknande bostadshus, byggt 1934. Ursprungligen är exteriören fortfarande oförändrad sedan 1924, fanns en affär i bottenvåningen, vars skyltfönster frånsett att takteglet på senare år ersatts med togs bort 1973. Huset har plankstomme med fasad betongpannor. Fasaden har faluröd panel, fönstren av fasspåntpanel på växlande ledd, numera rosam- är korspostfönster med spröjs och entrén flankeras ålad. Flertalet fönster är spröjsade och det brutna av en tidstypisk portal med kolonner och tempel- taket täckt med cementpannor. Glasveranda under gavel. I inskriftsfältet står ”SMÅSKOLA”. Den pulpettak, numera täckt av korrugerad plåt. Ved- mycket välbevarade uthuslängan från 1924 inrym- boden tillbyggdes på 1970-talet med ett garage mer vedbod, brygghus och dass. Småskolemiljön med brun locklistpanel. är mycket väl bibehållen och en av de främsta exemplen på en liten skolmiljö på landsbygden i Lerdala 2:62 F.d. Lerdala stationshus tidigt 1900-tal i Skövde kommun. Läget vid bytor- Stationsvägen 12 get och som en del av kyrkomiljön förstärker små- Hösten 1909 öppnades trafiken på Skara-Timmers- skolans stora kulturhistoriska värden ytterligare. dala Järnväg. P.g.a. bristande lönsamhet upphörde persontrafiken 1932 och stationshusen längs banan Lerdala 2:25 Östvi såldes av. Alla tre stationshusen i Istrum, Lerdala Kvarnvägen 1 och Timmersdala finns kvar idag, som bostadshus, I slänten vid vägskälet mot Lerdala kvarnar lig- samtliga byggdes 1909, möjligen efter ritningar av ger detta bostadshus, av egnahemstyp, byggt 1924 göteborgsarkitekten T.J. Folcke som ritat snarlika med två lägenheter. Huset har en frontespis på stationshus på andra enskilda järnvägar i Göta- vardera långsidan. Plankstommen har fasad av lig- land. Stationshuset i Lerdala ligger lite för sig vid gande fasspåntpanel och glasveranda med pardörr. Stationsvägens mynning nere i nordvästra utkan- Huset har renoverats på senare år. Det har i stort 71

Ovan: Bommagården 6:9 Den välbevarade f.d. småskolan från 1924. Till höger: Lerdala 5:17 Mel- lanskolan i välbevarad 1920-talsklassicism. Nedan: Lerdala 3.13 Lerdala folkskola från 1883, som fortfarande används som skola, är ett av Skaraborgs främsta exempel på 1878 års mönsterritningar.

ten av samhället. Byggnaden inrymde ursprung- och ett brygghus eller smedja. Enheten med de tre ligen väntsal, expedition och avdelningskontor små enhetliga byggnaderna med tidig 1900-tals- för Nordiska Handelsbanken. Övervåningen var prägel är ett karaktäristiskt inslag som är viktigt stinsbostad. Stationshuset användes efter försälj- att ta vara på. Det här är även byggnadstyper som ningen till olika verksamheter. generellt är viktiga att bevara. Vid inventeringstillfället 1988 stod det f.d. stationshuset öde sedan en längre tid och hade Lerdala 3:4 Ambjörnsgården börjat förfalla. Sedan dess har byggnaden tagits Jon Ambjörnsgården 1 om hand och rustats mycket varsamt till privat- I gårdsklungan, längs med den äldre sträckningen bostad. Byggnaden har den ursprungliga karaktä- av Timmersdalavägen, ligger denna bondgård som ren mycket väl bibehållen. Här finns betydligt fler likt granngårdarna omfattar flera faluröda bygg- detaljer i behåll. Fasaden är tidstypiskt utformad nader med en karaktäristisk uppdelning i dels en med panel av olika typer och på flera ledder, t.ex. avgränsad mangård från 1800-talet med trädgård , snedställda spån i våningsbandet och fasspåntpa- dels en lite yngre, sidoplacerad fägård. Manbygg- nel i solfjädersform i ena gavelröstet. En mindre naden från 1850-talet är moderniserad i senare tid. tillbyggnad har anpassats väl till husets karaktär. Gården har två små flyglar, troligen från samma Lerdala stationshus är ur kulturhistorisk syn- tid, där den ena tycks vara oförändrad exteriört. punkt en märkesbyggnad med ett mycket starkt Fägården präglas av den mycket välbevarade symbol- och identitetsvärde för Lerdala tätort. ladugården i trä och rött tegel från 1924, som ger I Skövde kommun är stationshuset ett av endast gårdsmiljön mycket av dess karaktär. Helhetsmil- tre återstående f.d. stationshus utanför staden, vid jön, flyglar och ladugård bör främst framhållas. sidan av Timmersdala och Ulvåker. Lerdala 3:13 Lerdala Folkskola Lerdala 3:2* Skaravägen 19 Lerdala Arvidsgården Lerdala Folkskola togs i bruk 1883, uppförd efter Utanför gården, mellan en damm och en mindre Överintendentämbetets normalritningar från 1878 väg, på den gamla bytån, står tre faluröda uthus för folkskolebyggnader. Bottenvåningen inne- på rad längs vägen. Samtliga har faluröd locklist- höll lärosal, materielrum och lärarbostad samt panel och vita småspröjsade fönster samt tegeltak. ett bostadsrum på vinden. Skolhuset är ett av de Två av dem har skorstenar i rött tegel. Läget lite främsta exemplen på skolhus av den här typen. för sig i förhållande till övrig gårdsbebyggelse, Lerdala är fortfarande en levande skolmiljö och i nära dammen och vägen, för tankarna till en bastu sen tid har en helt modern tillbyggnad utförts på 72

Lerdala 13:2 Sethsberg med bostadshus och uthuslänga från 1910 samt f.d. mejeri från 1929 är av stort kulturhistoriskt värde. Sethsberg är även en välbevarad helhetsmiljö, karaktäristisk för ett sta- tionssamhälle såväl vad gäller husens funktioner som deras utformning. För Lerdala tätort har Seths- berg ett mycket stort lokalhistoriskt värde. baksidan. Frånsett detta är 1870-talsexteriören Lerdala 3:26 Lövhagen ovanligt välbevarad, även i detalj, till vilket kom- Skaravägen 21 mer färgsättningen med benvit panel på växlande I indraget läge vid bygatan ligger Lövhagen. Inne ledd, brunröda fönster och ockragula omfatt- på gården står ett litet falurött panelat timmerhus ningar. Skolhuset har mycket stort kulturhistoriskt med ålderdomliga bräddörrar. Ursprungligen lär värde, det är ett av de främsta exemplen på en det vara byggt vid 1800-talets mitt i Sparresä- landsbygdsskola från 1800-talets senare del såväl ter, men senare överflyttat till Lerdala. Även en i kommunen som regionalt i Skaraborg. I Lerdala faluröd vedbod kan vara samtida med det lilla bymiljö är folkskolehuset av största betydelse. bostadshuset. Det större bostadshuset är ursprung- ligen ett timmerhus från ca 1860 som byggdes om Lerdala 3:20 Gerdhem i en tidstypisk villastil 1936, med ljusmålad panel, Skaravägen 29 glasveranda och brutet tak. Det har senare moder- Bostadshuset skall vara byggt i slutet av 1800- niserats ytterligare, efter inventeringstillfället 1988. talet, men fick det nuvarande utseendet vid en Helhetsmiljön är viktig för bygatumiljön, som bygg- ombyggnad ca 1920. Det har inrymt två bostads- nader är det lilla bostadshuset av störst intresse. lägenheter och ett skrädderi. Med sin locklistpa- nelade fasad, tidstypiska fönster och glasveranda Lerdala 3:31* samt tegeltaket är huset oförändrat exteriört sedan Skaravägen 23 1920 ca. Huset är inbäddat i en gammal trädgård. Enplansvilla med rödbrunt tegel med mörka fogar Det faluröda uthuset har en ålderdomlig panel av och i gavelrösten blå panel samt mörka betong- ”bakar”. Fortfarande på 1940-talet var det hemvist pannor på sadeltaket. Ursprunglig entré i trä med för en gris och några höns. Det välbevarade Ger- sidoljus och mörka träräcken. Garage på sidan i dhem har stort kulturhistoriskt värde som en liten vit mexisten under pulpettak. Villan ligger på en bostadsmiljö från tidigt 1900-tal med de orörda tidstypisk villatomt vid Lerdala bygata. byggnaderna och trädgården. Gerdhem är mycket betydelsefullt i Lerdala bymiljö i egenskap av tidig Lerdala 3:37* tätortsbebyggelse vars utseende bevarats oföränd- Skaravägen 20 rat sedan stationssamhällets första tid. Souterrängvilla från 1960-talet med fasad i röd- brunt tegel med mörka fogar, blå panel i gavel- Lerdala 3:21* rösten, vita fönster och mörka betongpannor. Skaravägen 31 Ursprunglig entré med dörr i lackat trä och dubbla Äldre bostads- och åkerifastighet som på 1950- sidoljus. Garage med ursprunglig utformning. talet även inrymde ett café, enligt Sveriges Bebyg- gelse. Verkstads- och garagelänga, huvudsakligen byggd i trä med fasad av faluröd locklistpanel, en Lerdala 5:17 Lerdala Mellanskola del är av sten eller tegel och har slätputsad fasad. Skaravägen 11 Längan har spröjsade fönster, bruna slagportar Mellanskolan byggdes 1926 på platsen för två min- och flacktegeltak. Vid längan står en äldre bensin- dre hus. Den innehöll ett klassrum, en gymnastik- pump från Gulf uppställd. Det faluröda bostads- sal, ett materielrum, en slöjdsal och en lärarbostad. huset, från 1890, ombyggdes 1945 och är senare På övervåningen inreddes ett rum till kommunal- renoverat och förändrat. kontor. I källaren inrymdes först skolkök, seder- mera matbespisning. Huset har plankstomme med 73

Lerdala 7:2 Skottagården är en fint sammanhållen gårdsmiljö med en kulturhistoriskt värdefull ladu- gård från 1800-talet som är en viktig del av såväl kyrkomiljö som bymiljö i Lerdala. fasad av faluröd locklistpanel. Byggnaden utfor- Lerdala 7:2 Skottagården mades med drag av en stram 1920-talsklassicism, * Lerdala Skottagården 1 bl.a. med det höga avvalmade taket och den cen- Nära sockenkyrkan ligger denna bondgård med en tralt placerade entréns klassicistiska portal. Huset mer sentida manbyggnad, men med faluröda uthus är exteriört helt oförändrat sedan byggnadstiden och fägårdsbyggnader som bildar en fint samman- och ett av Lerdalas tre kulturhistoriskt värdefulla hållen helhet av en gårdsmiljö från sent 1800- och skolhus. tidigt 1900-tal. Här finns bl.a. ett timrat uthus och ett magasin på hörnstenar samt en delvis timrad Lerdala 5:19 Smedsgården ladugård under sentida plåttak. Lerdala Smedsgården 1 I gårdsklungan, längs med den äldre sträckningen av Timmersdalavägen, ligger denna bondgård som har en ljusmålad, i sen tid moderniserad man- Lerdala 7:8 Lerdala missionshus byggnad, men i övrigt likt granngårdarna omfat- Lerdala missionshus tar flera faluröda byggnader med en karaktäristisk Missionshuset, vid landsvägen mot Berg, i nord- uppdelning i dels en mangård med trädgård , dels östra kanten av den gamla bytån, byggdes 1884 en sidoplacerad fägård. På mangården står en och har senare tillbyggts i vinkel och renoverats, ålderdomlig timrad flygel under åstak med deko- främst 1952. Det innehåller en större och en min- rativa dörr- och fönsteröverstycken, kanske byggd dre samlingslokal. Tillbyggnaden knyter an till den ca 1800, men tillbyggd och renoverad senare. Små mer traditionella, enkla utformning som ofta kän- faluröda byggnader med bl.a. brygghus, hönshus netecknar de äldre missionshusen på landbygden. och dass finns också. Fägården präglas av den Den faluröda locklistpanelade byggnaden med faluröda 1800-talsladugården med småspröjsade karaktäristiska vita spröjsade fönster och tvåku- fönster under ett nytt plåttak. Helhetsmiljön, man- pigt tegeltak ger ett mycket gott helhetsintryck. gårdsflygel och uthus samt ladugård bör främst framhållas. Av stort kulturhistoriskt värde som ett karaktäristiskt missionshus på landsbygden och en viktig del av den välbevarade bymiljön i Lerdala är Lerdala 7:8 74

Lerdala 13:33 Klockaregården är med bl.a. den tidstypiska ladugården från 1900-talets början och jordkällaren är en värdefull gårdsmiljö av mycket stor betydelse för kulturmiljön vid bygatan i Lerdala.

Lerdala 13:2 Sethsberg Lerdala 13:8 Fridhem 1 Skaravägen 2 Skaravägen 7 På andra sidan bygatan, mittemot bytorget, bygg- Ett av de äldsta bostadshusen i Lerdala tätort är des 1910 detta affärs- och bostadshus som inrymde Fridhem 1 som ligger lite indraget i trädgården handelsbod med charkuteri. Byggherre var J.L. bakom ett falurött spjälstaket med grind. Timmer- Seth. Sethsberg hade ännu på 1970-talet kvar huset som har panel i ockra, fönsteromfattningar i den ursprungliga, karaktäristiska butiksentrén i engelskt rött och glasade pardörrar inrymde även ett avskuret hörn mot vägskälet. Därefter bygg- en affärslokal fram till 1912. Vid östra gaveln des huset om till enbart bostadshus. Sethsberg tillkom runt 1900 en mindre tillbyggnad. Sedan som har fasad av vitgrå spåntad panel bibehåller inventeringstillfället 1988 har huset renoverats, i dock mycket av den karaktäristiska exteriören samband med detta gjordes en motsvarande lägre från 1900-talets början. Inne på gården ligger ett tillbyggnad vid västra gaveln. Bakom huset står fristående mejeri, byggt 1929. Tegelstommen är faluröda uthus såsom tvättstuga, vedbod, hönshus spritputsad i gulvitt, de spröjsade fönstren brun- och garage. Fridhem 1 med sin väl bibehållna hel- röda och sadeltaket tegeltäckt. I vinkel står en del- hetsmiljö, med bostadshus, uthus och trädgård, i vis putsad uthuslänga som inrymt slakteri, stall, centralt läge vid bygatan, är av stor betydelse för svinhus, vedbod och tvättstuga. Sethsberg med upplevelsen av bymiljön. bostadshus, mejeri och länga är av stort kultur- historiskt värde som en välbevarad helhetsmiljö, Lerdala 13:33 Klockaregården* karaktäristisk för ett stationssamhälle såväl vad Lerdala Klockaregård gäller husens funktioner som deras utformning. I den branta slänten vid bygatan mitt emot sock- För Lerdala tätort har Sethsberg ett mycket stort enkyrkan ligger denna bondgård som omfattar en lokalhistoriskt värde. i senare tid ombyggd liten manbyggnad (ca 1880, om- och tillbyggd 1915 och 1952 bl.a.) och några Lerdala 13:7* intressanta ekonomibyggnader, som tillsammans Skaravägen 6 utgör en fin och välvårdad helhet med karaktär av Större uthuslänga med sockel av huggen sten, trä- tidigt 1900-tal. Gårdsmiljön är av stor betydelse stomme med faluröd locklistpanel, svartmålade för upplevelsen av kyrkomiljön och även för hel- bräddörrar och vita spröjsade fönster. Längan har hetsintrycket av kulturmiljön vid bygatan i denna tidigt blivit tillbyggd med en smalare del, vilket del av kyrkbyn. Ladugård från ca 1910-talet i trä även markeras genom en indragning i det gemen- med faluröd panel samt fähus och stall i rött tegel samma takfallet. Äldre nyttobyggnader av det här med gula tegelomfattningar samt bräddörrar i gul- slaget är mycket viktiga att uppmärksamma, de brunt. Ovanligt nog löper en mönstermurad bård vittnar om tätortens utveckling från kyrkby till sta- i gult och rött mellan tegelmuren och den över- tionssamhälle. Bostadshuset har genomgått en del byggda skullen. Taken är omlagt med korrugerad förändringar i samband med renoveringar under plåt. Vid ena gaveln finns ett vidbyggt dass. En 1900-talet. vagnbod med faluröd panel har spröjsade fönster, tvåkupigt taktegel och svartmålade dubbla slag- portar. Av stort värde för miljön längs bygatan är gårdens överbyggda jordkällare, som på traditio- nellt vis ligger ingrävd i slänten, med det tvåku- piga tegeltaket i höjd med landsvägen.

Lerdala 13:7. Fint exempel på större uthuslänga som vittnar om tätortens utveckling från kyrkby till stationssamhälle. 75

Lerdala 34:1 Fridhem 2 Skaravägen 3 Fridhem 2 ligger intill den f.d. småskolan och är även en del av sockencentrummiljön kring kyrkan. Här var handelsbod under nästan hela 1900-talet. Ursprungligen ett 1800-talshus byggdes huset om 1923 med ljusmålad panel, brutet tak och fronte- spis. Sedan inventeringstillfället 1988 har huset byggts om till endast bostadshus och framsidans entréer har ersatts med en enda ingång. Från tiden som affär finns en stor sentida bakre utbyggnad. Huset uppmärksammas p.g.a. sin f.d. funktion Lerdala 22:9 Ca 1965-1970 byggdes denna som handelsbod i centralt läge. karaktäristiska souterrängvilla i tegel med inslag av grå puts. Lerdala 40:4* Lerdala 22:2* Alvägen 3 Skaravägen 17 Villa från 1970-talets början med välbevarad Villa från ca 1965-70 med fasad i rött tegel, samt exteriör, belägen nere i sluttningen mot den f.d. vid altan och fönsterrad fasadparti i vit mexisten. järnvägsstationen. Huset har fasad i rött tegel med Indraget entréparti med ursprunglig utformning mörka fogar, bruna perspektivfönster, entréparti i i ljust trä och dubbla sidoljus. Villan ligger intill mörkt trä och platt tak med bred takfotssarg. Tids- nästföljande villa vid Lerdala bygata. typisk villatomt.

Lerdala 22:9* Lerdala 40:5* Skaravägen 15 Alvägen 4 Granne med ovannämnda 1960-talsvilla ligger Villa från 1970-talets början med välbevarad denna souterrängvilla från ca 1965-70 med fasad i exteriör, belägen nere i sluttningen mot den f.d. rödbrunt tegel med mörka fogar, även fasadparti i järnvägsstationen. Huset har fasad i rött tegel med grå puts, samt vita perspektivfönster. Ursprunglig mörka fogar, bruna fönster och entréparti i mörkt entré i vitputsat fasadparti med teakdörr och sido- trä med träräcken. Det täcks av ett flackt sadeltak ljus. Indragen balkong med nyare typ av räcke. med mörka betongpannor. Det är hopbyggt med ett garage med brun panel och platt tak med bred Lerdala 22:10* takfotssarg. Tidstypisk villatomt. Lerdala Skottagården 2 I gårdsklungan i byns nordöstra del ligger denna Lerdala 40:13* gårdsanläggning som främst består av faluröda Björkvägen 11 byggnader från 1800- och tidigt 1900-tal. Man- Tvåvåningsvilla som ligger nere i sluttningen. byggnaden är senare moderniserad. Framträdande Husägaren berättar att han själv ritat huset som byggnader ur helheten är främst en stor skiftes- byggdes 1969-70 som den första av de moderna verksladugård på delvis hög stenfot och ett ålder- villorna i denna del av samhället. Exteriören är domligt magasin, båda av stort intresse ursprunglig, endast ett fönster är utbytt men till ett likadant som det tidigare tvåluftsfönstret. Huset Lerdala 33:1 Alfhem har gråputsad bottenvåning, fasad i rött tegel med Skaravägen 13 mörka fogar, frånsett grå stående panel i gavelrös- Alldeles intill Mellanskolan byggdes år 1943 ten, samt balkong med vit fjällpanel. Tidstypisk detta funkisinspirerade hus som inrymde bostad, villatomt. telefonstation och poststation. Tegelstommen är vitputsad och det flacka taket tegeltäckt. Mycket tidstypiska fönster och entréparti. Exteriören är intakt sedan 1940-talet. Alfhem är idag ett av de bästa exemplen i Skövde kommun på bostadshus i en enkel, sober funkisstil. Lokalhistoriskt sett i Lerdala är det mycket betydelsefullt genom sin karaktär och de samhällsfunktioner som funnits här.

Lerdala 33:1 Alfhem är idag ett av de finaste exemplen i Skövde kommun på bostadshus i en enkel, sober funkisstil. 76

Övriga inrapporterade kulturlämningar - Gamla Timmersdalavägens sträckning. Välbeva- rad gammal väg, delvis mellan stenmurar, bond- gårdar och småskaligt kulturlandskap.

Översiktlig kulturhistorisk lämning enligt Raä Fornminnesregistret: - Raä Lerdala 11:1-11:4 Två gravhällar vid kyrk- väggen samt två stenkistegravar på kyrkogården. - Raä Lerdala 76:1 Husgrunder från historisk tid, bl.a. efter fattigstugan som stod här fram till ca 1920. - Raä Lerdala 76:2 Husgrunder från historisk tid - Raä Lerdala 150:1 Fyndplats för slagg. Vid grus- tag, vid gamla vägskälet mot Timmersdala och Berg.

LERDALA BYGGNADSOBJEKT Lerdala 2:40* Lerdala 43:1 Lerdala kyrka och kyrkogård* Skaravägen 34 Lerdala kyrka Villa i tätortens sydvästra del. Huset, som troli- Lerdala kyrka har långhuset kvar från 1100-talet gen byggdes i sent 1960-tal, är uppfört i en våning eller början av 1200-talet. Den romanska kyrko- med källare, vinkelbyggt, med indragen entré i byggnaden avbildades för Peringskiölds Monu- vinkeln. Exteriören är välbevarad. Entrén har en menta Sueo-Gothorum i sent 1600-tal och bestod mycket tidstypisk utformning med dörr i mörkt då av långhus, ett lägre, smalare absidförsett kor i trä med dubbla sidoljus och svarta smidesräcken. öster och ett vapenhus på sydsidan. Då fanns även Huset har fasad av vit mexisten, med vit stående en fristående, inklädd klockstapel i trä. Nuvarande panel i gavelrösten, samt har grå sockel och vita stora polygonala korparti, som är bredare än lång- perspektivfönster med vita fönsterluckor. Sadel- huset, tillbyggdes 1751. År 1768 byggdes trätornet taket täcks av rödbruna betongpannor. Tidstypisk som rider i väster över långhuset och västgaveln villatomt. avvalmades. En sakristia är utbyggd mot norr. Kyrkobyggnaden renoverades bl.a. 1922-23, 1974 Lerdala 2:47* och 1998. Skaravägen 28 Kyrkogården omdanades 1922-23 av arkitekt 1950-talsvilla i tätortens sydvästra del. Villan är Axel Forssén och utvidgades mot söder och öster byggd i 11/2 plan med källare och exteriören bibe- 1961 efter ritningar av arkitekt Adolf Niklasson. håller ett ursprungligt utseende. Huset har fasad i 1961 tillkom bl.a. det modernistiska bisättnings- gult tegel och vita tvåluftsfönster. Sadeltaket med huset i kalksten under skiffertak. Kyrkogården har tvåkupigt taktegel är neddraget som ett skärmtak i sin äldre del en ålderdomlig karaktär i behåll, över entrén som bevarar originalutseendet med präglad av det sena 1800-talets och tidiga 1900- dörr i lackat trä och tidstypiskt eleganta svarta talets kyrkogård med bl.a. kallmurad bogårdsmur, smidesräcken. Samma typ av smide återfinns i bevarad trädkrans av höga lövträd, enkel kvar- balkongräcket. Tidstypisk villatomt. tersindelning och flera kvarvarande grusgångar. Utmärkande är den stora mängden gravvårdar från 1700- och 1800-talen, med en karaktäristisk Bebyggelsemönster mångfald och variationsrikedom. Kyrkogården, inklusive 1960-talsutvidg- Lerdala 2:40 är en liten villa av 1960-talstyp. ningen, utgör tillsammans med kyrkan och den omgivande bebyggelsen en bevarad helhet av en gammal sockenkyrkogård i en central odlings- bygd. Gravvårdarnas utformning och inskrip- tioner med gårdsnamn och titlar återspeglar dels agrarsamhällets verksamhet, dels Lerdalas sam- hällsutveckling under 1900-talet med järnvägens utbyggnad och tätortens framväxt med dess olika verksamheter. Hela kyrkogården har mycket stora kulturhistoriska värden. 77 SKULTORPS TÄTORT Skultorp - störst av de mindre tätorterna Skultorps roll som centralort för en stor- Skultorp är idag den största av de min- kommun genom att bygga ett nytt kom- dre tätorterna i Skövde kommun och har munalhus 1957-58 närmare Loringavägen. under 1900-talets senare del utvecklats Man hade uppenbarligen ambitionen att till en förstad till Skövde, i det närmaste även skapa ett nytt modernt centrum vid sammanvuxen med stadsområdet. kommunalhuset men det stannade vid Strukturomvandlingen av tätorten på några nybyggda flerbostadshus och små framför allt 1960-, 70 och 80-talet har affärshus från ca 1960. Den satsningen resulterat i att det idag endast återstår återkom i viss mån på 1980-talet när en spridda delar av stationssamhällets äldre ny vårdcentral byggdes där, och även en bebyggelse. Eftersom Skultorp ända in liten platsbildning med park har senare på 2000-talet var genomfartsort för dåva- tillkommit där. Något samlande centrum rande riksväg 46/48, i form av Skövdevä- har dock inte utvecklats där. De kommun- gen, har gatans sträckning och breddning delscentrumfunktioner som idag är knutna påverkats av den intensiva trafikens till Skultorp är lite utspridda, det finns behov, vilket även påverkade kringlig- inte något självklart centrum i samhället gande bebyggelse och angöringen till idag, varken ur gestaltningssynpunkt eller befintligt gatunät. upplevelsemässigt. Påtagligt är också den centrumför- Skultorps by väster om järnvägen skjutning som skett under 1900-talet och präglas av laga skiftet 1848-49 och är en har fått till följd att tätorten idag saknar välbevarad agrar miljö med bybebyggelse ett egentligt centrum. Stationssamhällets och ett småskaligt kulturlandskap, karak- centrum låg vid Västra stambanan och täristiskt för kambrosilurbygden vid Bil- Skövdevägen, kring järnvägsstationen lingen. Bymiljön ligger i direkt anslutning och Norra Kyrketorps kyrka. Stations- till den moderna tätorten. huset revs 1982, godsmagasinet flyttades De centrala delarna av Skultorp ger upp från järnvägen och det äldsta cen- idag ett lite splittrat intryck, vid en för- trumläget är idag inte helt lätt att uppfatta. sta anblick, men tätortens bebyggelsehis- På 1950-talet avsåg man att manifestera toria går egentligen utmärkt att uppfatta

Järnvägen och Skövdevägen, de två huvudstråken i Skultorps framväxt som tätort. 78

Nära Skultorps station, troligen sent 1870-tal, vid tiden för häradskartans tillkomst (se nedan). Foto: Carl-Fredrik Andersson. VGM. om man läser av de olika tidsskikten. De dels på ostsluttningen av Sydbillingen, omgivande villa- och flerbostadsområden dels på den flacka lerslätt som angränsar som idag dominerar tätortens bebyggelse nedanför i öster. Skultorps tätort ligger är tydliga tidsmarkörer och återberät- på avsatserna till platåbergets kalkstensk- tar Skultorps bebyggelsehistoria på ett lev och skifferterrasser, som delvis täcks mycket konkret sätt. av ett mycket småkuperat kamelandskap med ett myller av kullar och gropar i Landskapet ger inramningen - byn ger sluttningen ner mot Sjötorpssjön i öster. bakgrunden Ner från berget rinner ett par bäckar som Skultorps tätort ligger i Norra Kyrketorps gröpt ur branta bäckraviner i det småkul- socken som ligger strax söder om Skövde stad och Våmbs socken. Socknen ligger Häradskartan från 1877-1882 visar omfattningen av bebyggelsen vid Skultorp vid denna tid. Platsen för den gamla byn med kvarliggande gårdar ligger på västsidan av järnvägen. I anslutning till järn- vägsstationen finns endast en liten byggnadsgrupp. Mycket av det som idag är tätortsområde var då odlings- och betesmarker i de småkulliga sluttningarna väster och sydväst om Sjötorpssjön. 79

Gården Kullabolet med sin karaktäristiska allé av gamla lövträd ligger kvar på gammal gårdstomt i Skultorps by, intill den stora murkantade fädreven. liga kamelandskapet och som också sätter på denna del av Sydbillingen var en starkt stark prägel på tätortens topografi. bidragande orsak bakom tillkomsten av Idag ger kamelandskapets många små Skultorps järnvägsstation 1875, då ett kullar och djupa bäckdalgångar, med sina litet samhälle efterhand utvecklades vid lövträddungar, parkkaraktär åt stora delar stationen. Etableringen av de tre kalk- av samhället, t.ex. kring Billingsro och bruken Nolgården, Mellomgården och delar av Billingsdal och Svärtagården. Lillegården, strax söder om nuvarande Den kraftigt stigande, naturligt terrasse- tätorten, mellan ca 1870 och 1890, bidrog rade sluttningen upp mot berget ger stark både till järnvägsstationens och stations- karaktär åt villaområdena som ligger väs- samhällets utveckling. Kalkindustrin var ter om Skövdevägen. ganska småskalig och med en låg meka- Byn Skultorp som ligger strax ned- niseringsgrad. Nolgården lades ned 1937, anför höjdpartiet Skultorps Nabbe har de två andra 1946 och 1951. åtminstone medeltida ursprung och var I motsats till Skultorps by som legat en medelstor by som omfattade sex hela väster om järnvägen, började stationssam- hemman. Efter gårdsutflyttningar i sam- hället att breda ut sig öster om stambanan. band med laga skiftet 1848-49 så ligger Utöver järnvägsstationen på järnvägens några gårdar kvar vid den gamla bytomten västsida var platsen även en knutpunkt och några omflyttade gårdar ligger strax där vägarna från Häggum och Sjogerstad intill. På den gamla bytån ligger även idag löpte samman med vägar från Loringa by kvar en klunga små stugor vid vägskälet och Klagstorps säteri. Stationssamhället mot en stor fägata som anlades i samband utvecklades till ett lokalt litet handels- med laga skiftet upp mot betesmarkerna centrum och redan vid sekelskiftet 1900 på bergssluttningen.

Utveckling och drivkrafter - järnvägs- station och kalkindustri Västra stambanan Göteborg-Stockholm drogs förbi på östsidan av Skultorps gamla byplats 1859. Kalkframställningen Stationspersonal och rallare på dressin vid Skul- torp i sent 1800-tal. Foto: Carl-Fredric Andersson. VGM. 80

handelsverksamhet och även små verkstä- der för olika hantverk. Olika småföretag etablerades. Samhällsinstitutioner såsom postkontor och telefonstation knöts till stationssamhället. Stationssamhällets tidiga bebyggelse var oreglerad och växte upp på den mark som fanns att tillgå. Det dröjde till in på 1900-talet innan en byggnadsplan upp- Bostads- och affärshuset Sveaborg från 1910 vid rättades för att reglera användningen av Skövdevägen är idag ett av Skultorps främsta min- mark och bebyggelse. Samhällets bebyg- nesmärken från tiden som stationssamhälle. Foto gelse präglades fortfarande på 1920- och troligen 1920-tal. Huset inrymde då Norlanders Speceriaffär. Ej angiven fotograf. VGM. 30-talet mycket av den friliggande trähus- hade Skultorp handel, hantverk och indu- bebyggelsen från ca 1890-1910 i centrum stri. I 1900-talets början växte samhället kring Skövdevägen och järnvägsstatio- ut kring Skövdevägen och stationen med nen. Här måste särskilt nämnas Sveaborg en- och tvåvånings bostads- och affärshus vid Skövdevägen, idag Skultorps främsta i trä. exempel på byggnader från tiden efter När befolkningen i socknen allt mer 1900. Egnahem med stora trädgårdstomter koncentrerades till Skultorp, byggdes på och panelade eller putsade små bostadshus 1920-talet både sockenkyrka och präst- i trä byggdes t.ex. vid 1900-talets början gård i samhället. Då bodde drygt hälften i samhällets södra och sydöstra del. Här av socknens ca 1200 invånare i stations- och var byggdes lite större villabetonade samhället. Norra Kyrketorps gamla med- bostadshus i trä i den tidens panelarkitek- eltida kyrka, belägen norr om tätorten, tur t.ex. det stora Solbacken från 1915 och övergavs, men fick stå kvar och restau- den nationalromantiska villan Säterkullen rerades på 1930-talet. Några år efter det från 1916, båda vid Loringavägen. På att den nya kyrkan uppförts i Skultorp 1920-talet hade stationssamhället vuxit ut byggdes även Kyrkskolan 1932 i närheten avsevärt med fler egnahem, reparations- av kyrkplatsen. Tidigare hade man haft verkstäder och busshållplats. gemensam skola med Hagelbergs socken. I och med 1920-talet uppfördes både Man hade dels en folkskola vid Klags- egnahem och lite större villor, präglade av torps säteri, dels en småskola vid Altona den tidens lätt nationalromantiska villa- på ägorna till Sjötorps gård stil med ljusa putsfasader och tegeltäckta Kommersen och det sociala livet kring brutna tak, t.ex. Tuvan och Solgården i stationen drog efterhand till sig annan området kring Loringavägen samt även Vy från Norra Kyrketorps kyrktorn över centrala Skultorp mot sydväst med Skövdevägen, det vill säga dåvarande landsvägen Skövde-Falköping. På vägens högra sida syns några av ortens 1920-30-talsvil- lor, t.ex. Villa Göta. Foto: Erik Lugn, troligen ca 1930-40-tal. VGM. 81 flera villor vid Skövdevägen. På 1930- Storkommuncentrum och villasamhälle och 40-talet uppfördes flera villor och Stationssamhället vid järnvägen växte små flerbostadsvillor med drag av tidens under loppet av 1900-talet samman med funkisstil med ljusa putsfasader, stora den agrara miljön i sockencentrum kring fönstergrupper och flacka tegeltäckta tak. kyrkan. Exempelvis är Solliden vid Loringavägen Det var framför allt i mitten av 1900- samt Skultorp 1:99 och Skövde 2:36 vid talet, efter andra världskrigets slut 1945, Skövdevägen bra exempel på detta. som Skultorps tätort började expandera År 1941 upprättades en byggnadsplan kraftigt, när den svenska folkhemsepokens för samhället i dess dåvarande omfattning. samhällsvisioner började förverkligas Centrum låg vid järnvägsstationen samt och god samhällskonjunktur, bilismens kring Skövdevägen vid kyrkplatsen med utveckling och högre levnadsstandard Prästgården och Kyrkskolan. I nordost bidrog till att drömmen om den egna vil- begränsades planen av Skolvägen, i söder lan kunde förverkligas. Denna utveckling av Loringavägen, i sydost av Talgoxevä- fortsatte under industrialismens slutepok gen. Den östligaste gatan i 1941 års plan på 1960- och 70-talet och det moderna kom att bli Skogsbovägen. Även området Skultorp tog form. vid badplatsen vid sydänden av Sjötorps- Skultorp blev 1952 centralort i den sjön införlivades i 1941 års byggnads- nya storkommunen Skultorp som kom att plan. Vid denna del av sjön hade under bestå till 1971. tidigt 1900-tal byggts även en pensionats- Kommunsammanslagningen 1952 och restaurangbyggnad, dels en villa för resulterade i att byggnader efterhand upp- Kvinnornas Semesterhem i Skaraborg. fördes för offentlig förvaltning och ser- Sjötorps gård öster om sjön var fort- vice, i form av kommunalhus, bibliotek, farande en tydligt avgränsad jordbruks- ålderdomshem m.fl. Under de följande enhet utanför tätorten. Skultorps gamla decennierna planlades stora bostadsområ- byplats uppe i sluttningen i nordväst låg den i tätorten, i viss mån genom flerbo- fortfarande utanför själva tätorten, även stadshus men framför allt i form av stora om tåbebyggelsen vid den blivande Forn- villaområden. byn inte låg mycket mer än ett stenkast I Skultorps stationssamhälle fanns på bort från järnvägsstationen. 1950-talet även flera mindre industriföre- tag såsom t.ex. snickerier, cementgjuteri

Flygvy från 1960-talet över tätortens sydvästra del med Loringavägen och Billingsro äldreboende i för- grunden. I bildens övre vänstra del skymtar kommunalhuset. Foto:AB Flygtrafik, Dals-Långed. VGM. 82

Flygfoto från 1960-talets början åt nordost upp mot kyrkan och Skövdevägen som går som bilismens pulsåder genom samhället. I nedre vänstra hörnet syns järnvägsspåren och ute vid vägen funkishuset som senare fick kiosk och gatukök. Lamellhusen till höger var då nybyggda, idag är de relativt mycket ombyggda. Till höger mitt i bild syns kommunalhuset, byggt 1957-1958. Foto: AB Flygtrafik, Dals- Långed. VGM. och metallgjuteri. Vid Vallmovägen och I Skultorp fanns även ambitionen att järnvägen strax norr om Skultorps tätort skapa ett nytt centralt beläget tätortscen- anlades en av Skövdetraktens lättbetong- trum med utgångspunkt från det nya kom- industrier 1946 av AB Silit och nedla- munhuset (byggt 1957-1958) som även des av dem 1955. I annan regi fortsattes inrymde bibliotek m.m. Några flerbo- verksamheten till 1958. 1953 fanns ca 30 stadshus samt mindre enheter med affärs- anställda. Alunskiffer bröts i ett närlig- och verksamhetslokaler byggdes här vid gande brott. Efter krossning och upphett- 1960-talets början men centrumtanken ning till 1200 grader i ringugn göts plattor fullföljdes inte. och block. Under 1960-talet och 70-talets början 1957 kan sägas vara det år som expan- skedde en dramatisk befolkningsutveck- sionen av det moderna Skultorp etable- ling, där invånarantalet mer än fördubb- rades i en byggnadsplan. Då fastställdes lades. Visserligen byggdes småindustrier byggnadsplanen för huvuddelen av små- i samhällets nordöstra del, men genom hus- och villaområdena på Billingsdal i närheten till Skövde utvecklades Skultorp östra Skultorp, mellan Kyrkskolan och främst som en förstad till staden. Små- Sjötorpssjön. Det motsvarar området kring husområden växte vid denna tid främst Billingsdalsvägen, Sjövägen, Stallbacks- fram öster om järnvägen, där expansionen vägen och Gärdhemsgatan, i norr begrän- skedde åt såväl norr med Hene och söder sat av Industrigatan. Ut mot Skövdevägen med Kanikerukan och Svärtagården som planerades också det första moderna fler- åt öster med förtätningar av Billingsdal. bostadsområdet, i sluttningen kring Riks- 1960 upprättades en ny byggnadsplan byggenvägen. Här byggdes 1958-1960 för utbyggnaden av stadsdelen Svärta- sammanlagt sju putsade lamellhus i tre gården i östra delen av Skultorp med våningar under asymmetriska sadeltak. villabebyggelsen kring Valthornsvägen samt angränsande delar av Bofinksvägen, 83

Hene längst i norr kom att få en genuin prägel av De första små villaområdena väster om järnvägen folkhemsbygge från tiden kring 1960 med frilig- planlades 1961 och 1962. Bland annat byggdes då gande 1- 1 1/2-plansvillor med källare och fasader de första små villorna vid Linvägen. i gult eller rött tegel under tegeltäckta sadeltak. lan (byggd 1964-1966) som försågs med Svanvägen och Talgoxevägen. Även villa- byggnadsplan. 1964 blev också industri- kvarteren närmast Gitarrvägen och Trom- området planlagt mellan Industrigatan och bonvägen planlades 1960. Den första Militärvägen i Hene i nordöstra Skultorp. expansionen i den lilla skalan på västsidan 1966 planerades även ett litet flerbostads- av sidan järnvägen inleddes 1961 när en område med lamellhus vid Pilvägen strax byggnadsplan upprättades för radhusbe- söder om kyrkplatsen i centrala Skultorp. byggelse mellan Byvägen och Linvägen Området bebyggdes först 1969. År 1969 strax söder om stationen på järnvägens blev även Bussatorpsområdet längst i västra sida. 1961 och 1962 planerades söder planlagt. Här uppfördes 1970 tätor- även angränsande mindre villaområden tens största flerbostadsområde med flera vid Linvägen och Hästskovägen. trevånings lamellhus, i tidens anda sam- 1962 antogs byggnadsplanen för Hene- komponerat med låga radhuslängor, allt i området längst i norr, i backarna mellan gult tegel. Tidstypisk var också trafikse- Skövdevägen och järnvägen uppe i Bil- pareringen av området med p-platser och lingssluttningen. Här hade redan påbörjats garagelängor koncentrerade vid infarten byggnationen av vad som skulle bli ett av till området. tätortens största sammanhängande villa- områden. Området kom att få en genuin Dagens villaförstad tar form prägel av folkhemsbygge från sent 1950- Det var inte minst utbyggnaden av Skövde tidigt 60-tal med friliggande en- 11/2- som en ny centralort i Skaraborg, framför plansvillor med källare och fasad i gult allt tillkomsten av Kärnsjukhuset 1973 eller rött tegel under tegeltäckt sadeltak. samt förstärkningen av Skövde som för- 1964 upprättades byggnadsplanen för svarsort och industriort, som även i hög Kanikerukan längst i sydost med ett stort grad bidrog till en stor expansion också bostadsområde med småhus och villor av de omgivande mindre tätorterna. Skul- kring bl.a. Ringduvevägen och Morkulle- torp med sitt nära läge till staden kom i vägen. Samma år, 1964, planlades en del ännu högre grad än de andra tätorterna i av Svärtagården i östra Skultorp, direkt kommunen att präglas av en mycket stor nordost om Kanikerukan. Det var områ- inpendling till Skövde. Skultorps roll som det kring den planerade Svärtagårdssko- kommuncentrum ersattes med karaktären Bissgårdsvägen längst i sydväst är ett av de senast bebyggda områdena i tätorten. 84 av en förstad till Skövde, efterhand nästan sammanvuxen med stadsområdet. Även om mindre områden bebyggdes med småhus väster om järnvägen redan under 1960-talet, är det först under 1900- talets två sista decennier och 2000-talets början som denna del av Skultorp blivit bebyggt i större utsträckning. Det är även väster om stambanan som nyproduktion av villor sker idag i tätorten. Det sena 1900-talets expansion i Skultorp har på Skultorp 14:1 F.d. Silitfabriken från 1946-1958. så vis nästan helt kommit att handla om moderna villasamhälle som vuxit fram västsidan av järnvägen, frånsett mindre som en förstad till Skövde ur det sena förtätningar av befintlig bebyggelse. 1800-talets stationssamhälle. På 1980-, 90- och 2000-talet har vil- Flera kulturmiljöer och enskilda objekt laområdena successivt byggts ut mot återberättar tätortens historia, från by till sydväst mellan Sjogerstadsvägen när- villasamhälle. Skultorps gamla byplats är mast järnvägen och Ljungvägen uppe på av mycket stort kulturhistoriskt och lokal- sluttningen i väster. 1985 detaljplanera- historiskt värde, där kulturmiljön kring des området kring Rosenstigen. 1987 och den gamla bytån med välbevarad bebyg- 1989 planerades området mellan Sjoger- gelse, en stor fägata mellan stenmurar stadsvägen, Platåvägen och Ljungvägen. och ett småskaligt kulturlandskap förenar 1992 planlades Ljungvägens sydvästra både äldre bystrukturer med laga skiftets del. 2008 detaljplanerades området längst 1800-talsmönster. Kulturmiljön ligger i ut vid Bäckagården och fotbollsplanen. direkt anslutning till det moderna villa- De yngsta områdena präglas av flera mer samhället. påkostade större villor i ”nyfunkis” på Röken från kalkugnarna var under ofta ganska små villatomter. 1900-talets första hälft en del av livet i Under de senaste årtiondena har befolk- samhället, när vinden låg på söderifrån. ningsutvecklingen planat ut, och idag upp- Kalkindustrin var verksam från 1870-talet går invånarantalet till ca 3500. Skultorp till 1952 och var en pådrivande faktor är därmed kommunens näst största tätort bakom järnvägsstationens tillkomst 1875. efter centralorten Skövde. Den är alltså I nuvarande tätortens södra utkant finns störst bland de nio mindre tätorterna. lämningar efter de tre bruken Nolgården, Mellomgården och Lillegården. Den f.d. Spåren av en lång historia – tätorten silitfabriken i norr (Skultorp 14:1), verk- som kulturmiljö sam från 1946-1958, är av stort kulturhis- Tätortens bakgrund i några helt olika toriskt intresse och av största betydelse samhällstyper är mycket tydlig - dels lokalhistoriskt sett. Det industrihistoriskt agrarsamhällets gamla kyrkby, dels det intressanta området har haft olika använd- ning i senare tid. Av stort lokalhistoriskt Skultorp 47:1 innefattar både godsmagasinet intresse är en liten 1950-talsvilla på Egna- och tåbebyggelsen i Fornbyn, samtliga är min- hemsvägen i Billingsdal, uppförd av silit nesmärken som är mycket djupt rotade i Skultorps lokalhistoria. från fabriken (Hene 18:27). Tätorten av idag har flera småföretag men på 1950- och 60-talet fanns flera min- dre industriföretag såsom t.ex. cement- gjuteri och metallgjuteri. Vid Skultorps södra infart från gamla vägen mot Falkö- ping finns fortfarande en välbevarad liten snickerimiljö med bl.a. faluröda byggna- der från ca 1920-tal-70-tal (Regumatorp 7:1). Vid Skövdevägen ligger en låg indu- 85

Skultorp 1:33 Norra Kyrketorps nationalro- Skultorp 8:72 vid Skövdevägen i är ett bra exem- mantiska nya kyrkobyggnad från 1923 kom att pel på hur man i Skultorp på 1930- och 40-talet bli centralpunkt i det sockencentrum med kyrka- uppförde flera villor och små flerbostadsvillor prästgård-skola som byggdes upp på 1920-talet i med drag av tidens funkisstil med ljusa putsfasa- det växande stationssamhället. der och flacka tegeltäckta tak. stribyggnad i tegel, från ca 1950-60, som märkesbyggnad för tätortens historiska inrymt AB Sand&Grus, med tillhörande förankring som stationssamhälle. bostad från 1961 (Hene 25:1). Tuvan och Solgården nära Loringa- Vad gäller karaktärsmiljöer från sta- vägen hör till Skövde kommuns bästa tionssamhällets expansiva tid i sent exempel på hur man på 1920-talet upp- 1800- och tidigt 1900-tal har Skultorp förde både egnahem och lite större villor, förändrats kraftigt, särskilt på 1960- och präglade av den tidens lätt nationalroman- 70-talen. Bebyggelseexpansionen och tiska villastil med ljusa putsfasader och genomfartstrafiken i tätorten under 1900- tegeltäckta brutna tak. De är i hög grad talets senare del förvandlade det äldre mycket bra representanter för den typen bebyggelsemönstret drastiskt. Inte minst av villabebyggelse som byggdes i Skul- SJ:s rivning av det nedlagda stationshuset torp från 1910-talet till in på 1930-talet. 1982 har påverkat samhällets karaktär. Av Exempelvis Solliden vid Loringavägen stationsmiljön återstår idag perrong och samt Skultorp 1:99, Skövde 2:36, Gär- lastkaj samt det faluröda godsmagasinet devik och Olofsborg vid Skövdevägen, som på 1980-talet flyttats upp från järnvä- samt Skogsborg och Granhaga vid Klag- gen något. Kring Loringavägen finns den storpsvägen, är bra exempel på hur man i enda idag sammanhängande större miljön Skultorp på 1930- och 40-talet uppförde med bebyggelse från stationssamhälls- flera villor och små flerbostadsvillor med epoken på 1910-30-talet, t.ex. det ståtliga drag av tidens funkisstil med ljusa puts- Solbacken från 1915. Skultorp har även fasader, stora fönstergrupper och flacka andra enstaka byggnader av stor betydelse tegeltäckta tak. från stationssamhällsepoken. Framför allt Det finns åtskilliga kulturmiljöer måste nämnas det mycket välbevarade och byggnadsobjekt som på ett särskilt Sveaborg (Skultorp 2:9) vid Skövdevä- bra sätt återberättar tätortsutvecklingen gen som byggdes 1910 och blev tillbyggt fr.o.m. sent 1950-tal och framåt. Viljan i samma stil redan 1924. Sveaborg är en att manifestera centralortens roll som storkommuncentrum framträder tydligt Regumatorp 7:1 är en liten snickerimiljö från 1900-talets första del vid Falköpingsvägen 86

Loringavägen är idag den enda sammanhängande större miljön i Skultorp med bebyggelse från sta- tionssamhällsepoken på 1910-30-talet. i det representativa kommunalhus som genom om- och tillbyggnader på 2000- uppfördes i Skultorp 1957-1958. Anlägg- talet ningen är delvis byggd i souterräng och Som en konsekvens av Skultorps med fasader i rött tegel och puts. Arki- omvandling under de senaste 50-60 årens tekt till kommunhuset var Sigurd Pers- samhällsutveckling idag har orten idag son vid Neuendorf&Son Arkitektfirma åtskilliga mycket fina kulturmiljöer och i Skövde. Arkitektfirman kom genom byggnader från folkhemmets och moder- Sigurd Persson att utforma mycket av den nismens epok. Exempelvis finns flera nya bebyggelse som uppfördes i Skultorp mycket bra exempel på villaområden och på 1950- och 60-talen. Intill det f.d. kom- flerbostadsområden från 1960- och 70- munhuset har på senare år anlagts en liten talet. platsbildning med park. Riksbyggenvägen nedanför Skövdevä- I Skultorp byggdes även Billingsro gen planlades redan 1957 och bebyggdes i äldreboende i rött tegel 1959, också ritat två etapper 1958 och 1960. De sju lamell- av Sigurd Persson, och senare successivt husen har en egen utformning med ljusa utbyggt fram till idag. (Skultorp 1:205, slätputsade fasader, med indragna trapp- 1:115). Anläggningen är en god represen- hus, under asymmetriska sadeltak. Pilvä- tant för sin tids arkitektur/planering av gen vid Norra Kyrketorps kyrka i centrala äldreomsorgsmiljöer. Skultorp är ett välbevarat litet flerbo- Ur kommunikationshistorisk synpunkt stadsområde i vit mexisten från 1969. är vägkrogen vid Skövdevägen betydelse- Det jämnåriga Bussatorp, från 1969-70, i full eftersom den speglar dels bilismens södra delen av tätorten är, jämte Storegår- betydelse för Skultorps utveckling som den i Skövde, de kanske främsta exem- förstad, dels samhällets läge vid den stora plen idag på flerbostadsområden från genomfartsväg från Mariestad mot Jön- 1960-talets folkhemsepok i Skövde kom- köping respektive Falköping-Ulricehamn mun. Lamellhusen i gult tegel har sällsynt som Skövdevägen var ända in på 2000- nog helt oförändrade exteriörer från 1970, talet. Däremot har vägkrogen som bygg- så även i huvudsak radhusen. nad senare delvis genomgått förändringar En särställning har Skultorp genom sina många villaområden från 1950- och

Skultorp 1:63 är ett bra exempel på en modernistisk centrumbygg- nad från 1960-talets början som dessutom antyder att man i Skul- torp hade planer på att bygga upp ett nytt centrum i närheten av det nya kommunalhuset man låtit bygga 1958-1959. 87

Hene 18:65. Riksbyggenvägens lamellhus från Skultorp 1:207. Pilvägens flerbostadskvarter 1958-1960 med sina ljusa putsfasader och karak- nära Norra Kyrketoprs kyrka färdigställdes 1969. täristiska asymmetriska sadeltak var det första Området har en karaktäristisk utformning typisk större flerbostadsområdet i Skultorp och inledde för den tiden med lamellhusens flacka tak och den moderna tätortens uppbyggnad. ljusa mexistensfasader. tidigt 1960-tal när stationssamhället bli- byggts i en mer avancerad villaarkitektur vit storkommuncentrum och upplevde en främst på 1950- och 60-talet och även mycket expansiv utbyggnadsperiod. Vid in på 1970-talet. Vid Sjövägen ligger tre Siriusvägen-Stjärnvägen i Hene i norra modernistiska villor från ca 1960-73, på delen av samhället finns ett av de äldre rad i strandnära läge vid Sjötorpssjön. områdena. Det domineras av mindre villor Vid Valthornsvägen och Klagstorpsvä- från tiden kring 1960, ofta med sen 1950- gen i södra Skultorp ligger några mer talsprägel med fasad i gult eller rött tegel. exklusivt utformade modernistiska villor Här finns även villor från hela 1960-talet från 1965-70. I Billingens sluttning kring och 1970-talets början. Några inslag finns Källbäcksvägen finns mer exklusiva vil- av mer utpräglat modernistiska villor. lor med en modernistisk arkitektur med Vid Jon Måns väg -Källbäcksvägen är sen 1950-talsprägel, av stort intresse. Sär- flertalet villor bra exempel på folkhems- skilt märks t.ex. Skultorp 15:16 som är en byggande och representerar olika typer av gulputsad 1950-talsvilla. Skultorp 15:22 kataloghus, främst från sent 1950-tal, men är en mer exklusivt utformad villa från ca även från 1960-talet och in på 1970-talet. sent 1960-tal. Området är ett av de större sammanhäng- Vid Basvägen i Svärtagårdsområdet, ande villaområdena från den här tidsepo- på en naturtomt finns en exklusiv 1960- ken i kommunen. talsvilla (Skultorp 1:201) med drag av Även vad gäller 1960- och 70-tals- en betydligt mer avancerad modernism villor dominerar Skultorp mycket stort. än de flesta andra villor i Skövde kom- Ett mycket påtagligt sådant område med mun. Villans upphovsman var arkitekten välbevarad utformning är Kanikerukan i Hans-Erland Heineman som ritade den sydost som började bebyggas efter 1964. 1965 som privatbostad till sig själv. Vid Generellt dominerar enplans- och souter- Loringavägen ligger en annan modernis- rängvillor med dels fasad i rött tegel, dels tisk 1960-talsvilla (Skultorp 1:196) som fasader i vit mexisten kombinerat med emellertid är utformad i en mer konven- mörka panelpartier. Området ger uttryck tionell villaarkitektur än Heinemans. för tidstypisk villabebyggelse samt speg- Vad gäller villaområden från 1960- och 70-tal lar Skultorps intensiva tätortsutveckling dominerar Skultorp stort bland de mindre tätor- ca 1965-75. Vid Slånvägen i söder finns terna. Ett villaområde med välbevarad utformning är Kanikerukan i sydost som började bebyggas ett mycket enhetligt villaområde med efter 1964. stark 1960-talsprägel, dock uppfört först byggdes 1970. Området består av nio fri- liggande villor som står så tätt att husen på håll ger intryck av kedjehus. Här använ- des den lokalt tillverkade lättbetongen från Skövde (Durox). I Skultorp finns merparten av de moder- nistiska villor, utanför Skövde stad, som 88

SKULTORP KULTURMILJÖER NORRA/NORDVÄSTRA SKULTORP: I HENE OCH SKULTORPS GAMLA BY av mer modernistiska villor med annan fasadutformning.

Beskrivning Området ligger kring Orionvägen, Siriusvägen och Stjärnvägen i Hene längst i norr i Skultorp. Hene bebyggdes med mindre villor från ca 1960 och framåt, vilket präglar berörda delar av Stjärnvägen och Orionvägen. Hustypen anknyter ofta till sent 1950-tal med fasad i gult eller rött tegel, ofta med två- delad huskropp under tegeltäckt sadeltak. Här finns emellertid flera olika exempel på kataloghus Siriusvägen-Stjärnvägen* från hela 1960-talet. Tegelfasa- der dominerar, flera har tidstypiska entréer i Motiv och uttryck för miljön behåll, ofta med smidesräcken. Villatomterna Kulturmiljö av stort intresse, starkt präglad är tidstypiskt öppna, de äldre har ofta stenpar- av folkhemsepokens villabebyggelse. Hel- tier t.ex., och har anpassats till sluttningens hetsintrycket av området är gott och vittnar nivåskillnaderLängst upp i sluttningen, vid dels om tidstypisk villabebyggelse från den Siriusvägen, ligger några mer uttalat moder- tidsperioden, dels om Skultorps expansiva nistiska, exklusivt präglade villor från ca tätortsutveckling från sent 1950-tal till fram 1965-70. Dessa skiljer sig genom sin utform- på 1970-talet.Kulturmiljön karaktäriseras av ning från den övriga villabebyggelsens mer ett villaområde, dominerat av mindre villor homogena folkhemskaraktär. från tiden kring 1960, ofta med sen 1950-tals- Flertalet villor i det uttagna området har en prägel med fasad i gult eller rött tegel, tids- exteriör som bibehåller en ursprunglig karak- typiska entréer, och tegeltäckt sadeltak. Här tär, en del är mycket väl bibehållna. Några finns även villor från hela 1960-talet- 1970- enstaka har genomgått en del förändringar talets början. Gemensamt är villor i 1-11/2 på senare år. Helhetsintrycket av området är plan med tegelfasader, de äldre har alltid käl- dock att det är karaktäristiskt för tidsperioden lare, i regel med garage i källaren, yngre har och att det som villaområde betraktat är väl- ofta vidbyggda garage. Några inslag finns bevarat, både vad gäller helhet och detaljer.

Husen vid Stjärnvägen är mestadels från tidigt 1960-tal men anknyter ofta till sent 1950-tal med fasad i gult eller rött tegel, ofta med tvådelad huskropp under tegeltäckt sadeltak. Karaktäristiska är även tomtens stödmurar i kalksten mot gatan. 89

Även om tiden kring 1960 dominerar finns flera olika hustyper från 1960-talet representerade i områ- det. Rött eller gult fasadtegel och flacka sadeltak dominerar. Orionvägen. Ingår också i Ingående enskilda objekt i miljön Detaljplan Fornlämningar Gällande skydd ------Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Rekommendationer tering Det är viktigt att områdets välbevarade 1950- Hene 9:25* och 60-talskaraktär bevaras. Den utpekade Stjärnvägen 7 bebyggelsen bör underhållas med material Villa från ca 1960 med tvådelad huskropp, fasad och metoder som tar hänsyn till det kulturhis- i gult tegel, entré med ursprungliga smidesräcken toriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- och ny typ av dörr samt sadeltak med betongpan- mande fall vara mindre nyttobyggnader som nor. Tidstypiskt smidesstaket mot gatan. Ligger placeras med hänsyn till befintlig och ges en intill den snarlika Hene 9:26 god utformning. Hene 9:26* Åtgärder Stjärnvägen 5 Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Villa från 1961 med tvådelad huskropp, fasad i att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e gult tegel, perspektivfönster, entré med ursprung- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- liga smidesräcken och ny typ av dörr. Byggherre ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- var Nils Dahlstrand och byggnadsritningarna munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur utfördes vid Hultsfreds-Industrierna, Hultsfred. kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Den Sadeltaket bibehåller tvåkupigt tegel. Tidstypiskt bebyggelse som uppmärksammats först 2010 smidesstaket mot gatan. Garaget nybyggdes 1983. bör dokumenteras närmare. Ligger intill den snarlika Hene 9:25 Översikt av slänten ovanför Siriusvägen kring Hene 20 m.fl. i områdets östra del. 90

Hene 9:39 från ca 1960 vid Stjärnvägen.

Hene 9:26 från 1961 vid Stjärnvägen. Hene 9:42* Hene 9:37* Siriusvägen 12 Siriusvägen 14 Mer exklusiv villa från ca 1965-70 med fasad i Mer exklusivt utformad villa från ca 1960-talets rött tegel med vita fönster under flackt tak. Öppen början med vitmålad stenfot och fasad av röd tidstypisk villatomt med häck och gjuten stödmur panel och perspektivfönster under flackt tak med mot gatan. plåtbeklädd takfotssarg. Villatomten avgränsas av smidesstaket och gjuten stödmur.

Hene 9:44* Orionvägen 1 Hene 9:39* Mer exklusiv villa från 1963-64 uppförd efter Stjärnvägen 3 ritningar av byggnadsingenjör Nils E. Sandén, Villa från ca 1960 med tvådelad huskropp, fasad Skultorp. Byggherrar var Hugo Hufvudsson och i rött tegel, entré med ursprungliga smidesräcken Roland Spetz. Villan har tidstypisk utformning och ny typ av dörr samt sadeltak med tvåkupigt med fasad i rött tegel och platt tak med brun tak- tegel. Häck mot gatan. fotssarg samt bruna trädetaljer. Garaget tillbygg- des 1968. Öppen glesbevuxen hörntomt med stödmurar mot gatan. Hene 9:41* Orionvägen 4 Övriga inrapporterade kulturlämningar Tvåvånings villa med sen 1950-talsprägel, med Enligt Raä, Fornminnesregistret: fasad i gult tegel med vitgrå fasadpartier i puts, - Raä Norra Kyrketorp 3:1 Borttagen fornlämning. enlufts- och stora perspektivfönster, balkong i Denna var en grav, en eventuell hög, av förhis- huslivet och sekundär täckning av mörka betong- toriskt ursprung. På platsen finns numera villabe- pannor. byggelse.

Hene 9:42 vid Siriusvägen är en mer exklusiv villatyp från ca 1965-70.. 91

Observeras måste att fä- drevet som går från byn långt ner mot sydväst omfattas av områdesav- gränsningen i hela sin längd, även om det inte fram- går av denna karta!

Skultorps gamla by * med det stora fädrevet, en välbevarad bond- gårdsmiljö och det omgivande kulturlandska- Motiv och uttryck för miljön pet, sammantaget en kulturmiljö med mycket Området karaktäriseras av en hel och väl sam- stora kulturvärden. Godsmagasinet nere vid manhållen agrar kulturmiljö som omfattar järnvägen är av mycket central betydelse för Skultorps gamla by med bytå med vägskäl, förståelsen av Skultorps historia som stations- välbevarad tåbebyggelse, hembygdsgård, samhälle. Området har en mycket stark lokal- bodbyggnad, stort vårdträd på tån, gammalt historisk förankring i Skultorp och är ur den vägnät bl.a. en stor stenmurskantad fädrev aspekten en av tätortens kärnmiljöer. och omgivande småskaligt kulturlandskap. Allé av tuktade lövträd, stenmurar, skihag, Beskrivning kvarliggande bondgårdar på bytomten med Området som ligger i tätortens nordvästra bl.a. den välbevarade Jon-Månsgården. Natur- utkant omfattar Skultorps gamla byplats med reservat. kvar- och kringliggande bondgårdar, bytå Trots läget i kanten av tätorten är den med vägskäl och tåbebyggelse, gammalt väg- agrara kulturmiljön fortfarande väl bibehål- nät med bl.a. stor stenmurskantad fädrev och len och återspeglar många drag av en små- angränsande småskaligt kulturlandskap med skalig gammal bymiljö som präglas både av mera. Det karaktäriseras av läget i sluttningen äldre bymönster och av laga skiftets effekter. mellan kalkstensplatå och skifferterrasser och Bytån är kulturmiljöns kärna i kombination omfattas, frånsett bebyggelsen, av Hene-Skul- Skultorp 4:103 Sverkilsgården från 1860-talet i centralt läge vid byvägskälet på den f.d. bytån. 92

Kulturlandskap i Skultorps by, invid Skultorp 15:1 Jon-Månsgården, med undantagsstuga från 1850- talet och stenmurar kring tomt och ägor. torps naturreservat. Tätortens sentida villabe- kanten av utmarken strax norr om bykärnan. byggelse avgränsar i söder och sydost och i Bytån utgör den mycket väl bibehållna kärn- väster av den branta övre sluttningens yppiga miljön i området med sin småskaliga faluröda lövträdsvegetation upp mot Sydbillingen. I stugbebyggelse i backen, trädgårdar och sten- öster avgränsar västra stambanan och i norr murar, småvägarna och fädrevet som möts vidtar odlings- och betesmarker upp mot den här och de omkringliggande bondgårdarna. I f.d. silitfabriken. centralt läge på tån står ett stort gammalt löv- I norr, väster och sydväst vidtar ett små- träd med karaktär av vårdträd, betydelsefullt skaligt kulturlandskap på byns tidigare inägo- i kulturmiljön. mark, omfattande framför allt hagmark och Kvar på bytån ligger några stugor på öppna betesmarker, mindre åkrar, träddungar, ursprunglig plats från före laga skiftet, kring solitärträd och inslag av stenmurar. Uppe på dessa är Skultorps fornby (Skultorp 47:1) upp- sluttningen med dess yppiga lövträdungar byggd. Efter hand har andra byggnader från finns även inslag av gamla lövängsrester och Norra Kyrketorps socken flyttats dit. Central mer småskaliga gamla hagmarker. I sydväst är den välbevarade knuttimrade Sahlbergsstu- uppe i sluttningen finns bl.a. Kullabolets tor- gan, troligen från 1700-talet med en ditflyttad räng som i likhet med det övriga kulturland- ladugård i skiftesverk och sten, samt en gam- skapet ingår i naturreservatet. Kulturmiljön mal trädgård med brunn och kalkstensmur. har avgränsats i norr och sydväst för att inne- ”Klagstorps fattigstuga”, ett timrat bostads- fatta en del av den f.d. inägomarken, som i hus, flyttades till Fornbyn på 1960-talet. övrigt ingår i naturreservatet. Längs vägen i backen ligger en småska- Skultorps by omnämns i skrift 1495 och lig grupp av små faluröda timmerhus. Jona- bestod 1561 av sex hela hemman. Byn har sinas stuga ligger överst i gruppen, snett emot omfattat gårdarna Bäckagården, Jon Måns- Sahlbergsstugan. Den ålderdomliga Jonasinas gården, Kullabolet, Per Björsgården, Sver- stuga är välbevarad och kan härstamma från kelsgården och Svärtagården. Några gårdar 1700-talet. Längre ner i sluttningen står en flyttades helt ut från byn vid laga skiftet 1848- ditflyttad smedja. De små faluröda grannhu- 49, några flyttades inom bytomten och några sen i backen nedanför (Skultorp 48:1) är fort- fick ligga kvar på befintlig gårdstomt. farande bostadshus och har genomgått viss Själva den stora bytån, som bl.a. var upp- modernisering i senare tid. De är dock viktiga samlingsplats för kreaturen i den oskiftade för helhetsintrycket av bytåkaraktären. byn, är fortfarande upplevelsemässigt mycket Skultorp 4:103 Sverkilsgården (kallad påtaglig. Tån brukade vara vattningsställe i Sverkilsgården) är av mycket stor betydelse västgötabyarna, men just nere på Skultorps för kulturmiljön med framför allt ett faluröd tå hade man problem med tillgången på rin- magasin på hög kalkstensfot, samt en falu- nande vatten. I Skultorp hade man bäcken i röd enkelstuga med sidokammare, i centralt 93

Tåbebyggelse i Fornbyn i Skultorps by, Skultorp 47:1 Sahlbergsstugan, från 1700-talet och ladugår- den i sten och trä. läge vid korsvägen med fädrevet uppe på tån. karaktäristisk uppdelning i mangårds- och Skultorp 2:10 har ett falurött litet bostadshus, ekonomibebyggelse och har den enda kvarva- ursprungligen en ladugård från 1910-talet, rande ladugården i byn. Ett väsentligt inslag ombyggd till bostadshus på 1940-talet. i bymiljön är tillfartsvägens allé av tuktade Vad gäller bondgårdarna vid bytomten lövträd. så ligger Kullabolet kvar på ursprunglig Skultorp 15:1 Jon-Månsgården har flera gårdstomt. Jon Månsgården, Sverkelsgården välbevarade byggnader från 1800-talet, bl.a. och Svärtagården är något flyttade och fick undantagsstugan och flera uthus samt träd- nya gårdstomter inom den gamla bytomten. gård, ett skihag med trägrind mot bytån, samt Gårdarna har fortfarande bebyggelse från även stenmurar. Det goda helhetsintrycket 1800-talets senare del och 1900-talet. Jons- av den befintliga äldre gårdsbebyggelsen på Månsgården är den mest välbevarade äldre Jon-Månsgården är av mycket stor betydelse anläggningen. Svärtagården och Kullabolet för upplevelsen av Skultorps gamla byplats. präglas mer av modernisering i sen tid. Kul- Längre norrut ligger Skultorp 1:49 med egna- labolet har däremot fortfarande i behåll en hemmet Rosenberg med bostadshus i villastil Skultorp 47:1. Det faluröda godsmagasinet mittemot det f.d. stationshusets plats, är ur lokalhistorisk synpunkt ett omistligt minnesmärke över Skultorps utveckling som järnvägssamhälle. 94

Skultorps fädrev med mäktiga stenmurar från 1850-talet är av mycket stort agrar- och kulturhistoriskt värde. (1910-tal). I kanten av tån ligger dels Solhem, sluttningen, i anslutning till Fornbyn. Det falu- dels en annan större villa med 1920-talsprägel röda magasinet är ur lokalhistorisk synpunkt men båda moderniserade i senare tid. ett omistligt minnesmärke över Skultorps Av mycket stor betydelse och starkt karak- utveckling som järnvägssamhälle. Nedanför tärsskapande är det småskaliga vägnätet som godsmagasinet finns den f.d. järnvägsstatio- strålar samman på bytån, dels fädrevet mel- nen där det 1982 rivna stationshuset stod. lan stenmurar upp mot Nabben i väster, dels Stenskodd perrong med murad lastkaj är ett vägarna till gårdarna och längs tåbebyggelsen annat minnesmärke över stationen. i backen. Enligt hembygdsföreningen kall- lades vägen genom nuvarande Fornbyn för ”Gategår’n” och var en av byns utfarter. En Ingår också i annan utfart var vägen som går genom Jon Naturreservat Hene-Skultorp i norr, väster Månsgården (Skultorp 15:1) och som nog kan och sydväst. vara av mycket gammalt datum. Område av riksintresse för naturvård Det stora fädrevet tillkom under årtion- Natura 2000-område dena efter laga skiftet 1849, som ersättning Detaljplan för två äldre ängsvägar. Enligt uppgift från Molander, L. Förslag till bevarandeplan för hembygdsföreningen verkar det som om kyrkogårdarna i Norra Kyrketorps pastorat. benämningen Oxadrevet är ett sentida namn Byggnadshistorisk rapport 2007. Västergöt- som börjat användas först i modern tid och lands museum. inte varit förankrat bakåt i tiden. Drevet som Skultorp 15:1 Jon-Månsgården och Skul- är ca sex meter brett mellan murarna är ca en torp 47:1 Fornbyn uppmärksammades som kilometer långt och går ner mot sydväst paral- enstaka objekt i Carlquist, T. Kulturhistoriskt lellt med bergssluttningen och den nyaste värdefulla byggnader och miljöer i Skövde villabebyggelsen i samhällets sydvästra del. kommun. 1988. Skultorps fädrev har stort kulturhistoriskt värde, det är ett mycket gott exempel på en Gällande skydd fägata. Dess samband med den gamla bytån Naturreservat Hene-Skultorp för en stor del knyter även an till äldre tiders bystrukturer, av området, frånsett bebyggelsen samt åskådliggör också att samma principer Biotopskydd gäller för stenmurar, odlingsrö- för betesgång tillämpades även av enskilda sen och motsvarande i det öppna odlingsland- gårdar efter skiftena under 1800-talets senare skapet. del. Detaljplan? Av mycket central betydelse är godsma- gasinet (Skultorp 47:1) som på 1980-talet, i samband med rivningen av stationshuset, flyttades från järnvägen, ett kort stycke upp i 95

Av största betydelse är vägskälet på bytån där det stora fädrevet mot sydväst mynnar och små bygde- vägar och andra f.d. fägator ansluter. Vid vägskälet ligger Sverkilsgården och inne vid fädrevet Kul- labolets ladugård. Rekommendationer bevarade i Skövde kommun och har synnerli- Området har en allmänt småskalig karaktär gen högt agrarhistoriskt värde. som är mycket viktig att bevara och som hör Den utpekade bebyggelsen bör underhållas helt samman med områdets agrara karaktär. med material och metoder som tar hänsyn till Överhuvudtaget är det viktigt att uppmärk- det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör samma och bevara strukturer såväl från den i förekommande fall ske med stor eftertanke gamla byn som från laga skifteslandskapet och utformas och placeras med stor hänsyn till såsom bebyggelsemönster, det småskaliga landskapsbild och befintlig bebyggelse. vägnätet, fädreven, allé och gammalt lövträd, omgivande småskaliga kulturlandskap, sten- murar med mera. Tåbebyggelsen (Fornbyn Åtgärder med omnejd) är en väl sammanhållen egen Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde enhet med särskilda kulturvärden att värna att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., om. Magasinet i sitt centrala läge vid väg- 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som skälet är mycket viktig för upplevelsen av uppmärksammats först 2010 bör dokumen- tåkaraktären. En välbevarad bondgårdsmiljö teras närmare. För att säkerställa det kultur- som spelar mycket stor roll för intrycket av historiska värdet i de delar av området som bymiljön är Skultorp 15:1 Jon Månsgården. särskilt utpekats skall kommunen undersöka Godsmagasinet är ur lokalhistorisk synpunkt behovet av att upprätta en bevarandeinrik- en omistlig byggnad för förståelsen av Skul- tad detaljplan. I övriga delar av området för- torps tätorts ursprung som stationssamhälle. slås att fördjupade riktlinjer upprättas för att De karaktärsskiljande egenskaperna mel- säkerställa hur kulturvärdena skall tagas till lan å ena sidan den moderna tätorten i sydväst vara. och den gamla byn bör man även fortsätt- I händelse av behov av mer ingående ningsvis eftersträva att bibehålla. Byns går- avgränsningar i det småskaliga kulturland- dar utgör en tydlig och traditionellt belägen skapet bör en fördjupad landskapsanalys enhet, i relation till den omgivande jordbruks- göras för att få en förtydligad bild av vilka marken och bergssluttningens gamla ängs- kulturvärden kulturlandskapet innehåller. och betesmarker, vilket är viktigt att bevara. I Merparten av kulturlandskapet ingår i natur- nuläget har avgränsningen av området utförts reservatet. mot bakgrund att det mesta av kulturland- skapet i anslutning till den gamla byn ingår Ingående enskilda objekt i miljön i naturreservatet. Det ur kulturhistorisk syn- punkt ytterst viktiga fädrevet har i sin helhet Fornlämningar innefattats i det uttagna området. Som fägata - - - - betraktad är Skultorps fädrev en av de främsta 96

Skultorp 2:10 Detta lilla bostadshus i kanten av Skultorp 4:103 Sverkilsgården Mycket betydelse- bytån har en intressant bakgrund. Det byggdes på fullt för upplevelsen av bybebyggelsen i Skultorp 1910-talet som en liten ladugård/uthus och bygg- är detta lilla sädesmagasin från ca 1850 som står i des om till bostadshus med tre små lägenheter ett framträdande läge vid den lilla vägkorsningen 1940-talet. på den f.d. bytån.

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Skultorp 4:103 Sverkilsgården tering Carl von Linnés väg 3 Skultorp 1:49 Rosenberg* På bytån, vid korsningen mellan byvägen och Blåsippestigen 13 fädreven står ett litet sädesmagasin på hög sten- Ett stycke norr om bytån ligger, omgivet av slutt- fot av kalksten, byggt efter laga skiftet 1848-49. ningens lövskogsrika hagmarker, detta bostadshus Trästommen har faluröd locklistpanel, magasins- uppfört i en tidstypisk villastil 1919 med spåntad loft med faluröda träluckor, taket täcks av sentida panelfasad, öppen veranda och brutet tak med lätt betongpannor. Den panelklädda lilla manbyggna- rundad frontespis. Den numera gulmålade fasaden den, också från ca 1850, är en timrad enkelstuga var ursprungligen faluröd och taket täckt av tegel, med sidokammare samt en liten bakre köksut- numera betongpannor. Huset omges av en träd- byggnad på traditionellt vis. Ingång med lunett- gårdstomt med tillhörande uthus. formigt överljus. Huset är renoverat på senare år, panelen var tidigare gulmålad, numera faluröd. Skultorp 2:10* Byggnaderna ger ett mycket fint helhetsintryck av Linvägen 3 äldre bybebyggelse, magasinet är med sitt centrala Nära vägkorsningen vid bytån ligger Solhem med läge vid korsvägen på tån av särskild betydelse för bostadshus i villastil från tidigt 1900-tal, senare kulturmiljön i stort. moderniserat och förändrat. Framme vid byvä- gen står ett bostadshus. Det byggdes på 1910-talet Skultorp 15:1 Jon-Månsgården som en liten ladugård/uthus och byggdes om till Carl von Linnés väg 2 bostadshus med tre små lägenheter 1940-talet. Gården har flera välbevarade byggnader från Karaktären är dock mer av 1920-30-tal. Stengrun- 1800-talets mitt/senare del samt en förändrad den är delvis pågjuten, fasaden har faluröd lock- manbyggnad. Välbevarad är ett bostadshus som listpanel, taket täcks av betongpannor. Huset har byggdes ca 1860 som undantagsstuga åt gårdens ursprungliga vita spröjsade fönster, samt gröna äldre generation. Huset har fasad av terragul lock- dörrar med liggande panel. På taket en sentida listpanel och brunröd dörr med ett lunettformigt svart plåtskorsten. överljus till ingången. Från 1910-11 är ett magasin med faluröd panel och vita krysslagda foder. Man- Skultorp 15:1 Jon-Månsgården. Detta mycket byggnad från 1860, ursprungligen utformad likt välbevarade bostadshus byggdes ca 1860 som undantagsstugan, men senare starkt förändrat med undantagsstuga åt gårdens äldre generation. påbyggda frontespiser, mexistensfasad och plåt- tak. Mangårdshusen omges av en trädgård, tomten avgränsas mot tåplatsen av ett skihag med en grön trägrind vid ingången. Gråputsat uthus med tvåku- pigt tegel. Utanför mangården står lite avsides ett uthus byggt som tvättstuga/brygghus på 1930- talet, med faluröd lockpanel, småspröjsade fönster med luckor på kortsidan och till ovanloftet. Ladu- gården som inventerades 1988 finns inte kvar 2010. Det goda helhetsintrycket av den befintliga äldre gårdsbebyggelsen på Jon-Månsgården är av mycket stor betydelse för upplevelsen av Skul- torps gamla byplats. 97

Skultorps bytå var i den gamla byn en samfälld yta, en del av markerna där vägar och fägator möttes, där kreaturen samlades in för natten. Där fanns på 1700- och 1800-talet även små stugor och bostadshus vars invånare inte ägde någon jord. På den f.d. bytån i Skultorp står förutom tåstugorna i Fornbyn även detta stora gamla lövträd vid ett av vägskälen.

Skultorp 47:1* stugan är en timrad enkelstuga som också kan här- Byvägen 18 stamma från 1700-talet. Exteriören är välbevarad Godsmagasinet flyttades på 1980-talet, i samband även i detaljer och bibehåller t.ex. gamla fönster med rivningen av stationshuset, från järnvägen, ett och ytterdörr av bräder. Taket täcks av enkupigt kort stycke upp i sluttningen, i anslutning till Forn- tegel. Längre ner i sluttningen står ett ditflyttat lågt byn. Magasinet står på gjuten sockel, har fasad av grått timmerhus med spröjsade fönster och flack- faluröd locklistpanel, småspröjsade fönster och tegel på taket. Jonasinas stuga är jämte Sahlbergs- tvåkupigt taktegel. Lastbrygga på sentida typ av stugan av mycket stort intresse, eftersom de båda stolpar. Byggnaden präglas av att ytskikten förny- bevarar en ålderdomlig, mer ursprunglig utform- ats förmodligen i samband med flytten. Magasinet ning. De små faluröda grannhusen i backen ned- är värdefullt framför allt p.g.a. dess ursprungliga anför är fortfarande bostadshus och har genomgått funktion och att det är ett viktigt minnesmärke viss modernisering i senare tid. över Skultorps utveckling som järnvägssamhälle. Övriga inrapporterade kulturlämningar Skultorp 47:1 Fornbyn - Norra Kyrketorp 55:1 hembygdsgård. Skultorps Byvägen 19-21 fornby. ”Övrig kulturhistorisk lämning” enligt Kvar på Skultorps gamla bytå ligger några stugor Raä Fornminnesregistret på ursprunglig plats, kring vilka Skultorps fornby - Fädrevet från bytån mot sydväst, ca 6 m brett är uppbyggd Efter hand har andra byggnader från mellan vällagda stenmurar och över en km långt. Norra Kyrketorps socken flyttats dit. Central är - Övrigt gammalt vägnät Sahlbergsstugan, där medlemmar av släkten Sahl- - Allén längs Kullabolets tillfartsväg berg bodde fram till 1961. Det faluröda timmer- - Stort gammalt lövträd på bytån huset med utskjutande knutar anses vara byggt på - Stenmurar 1700-talet. Stugan har en ålderdomlig utformning - Nedanför godsmagasinet finns platsen för den som är mycket väl bibehållen. Ladugård i skif- f.d. järnvägsstationen där det 1982 rivna stations- tesverk och slammad sten med tröskvandring på huset stod. baksidan, flyttad till Fornbyn från Mellombacken. - Stenskodd perrong med murad lastkaj ”Klagstorps fattigstuga”, ett timrat bostadshus, flyttades till Fornbyn på 1960-talet, ursprungligen byggt i mitten av 1800-talet som bostad för mjölkpigorna på Klagstorps gods. Stenmurar, en hävstångsbrunn, lövträd och gamla trädgårdsväx- ter, mycket blommande örter och perenner, omger de två bostadshu- sen, särskilt kring Sahlbergsstugan. Jonasinas stuga ligger i sluttningen på andra sidan vägen från Sahl- bergsstugan sett. Den ålderdomliga Skultorp 47:1 Sahlbergsstugan i Fornbyn står på ursprunglig plats på den gamla bytomten. 98

CENTRALA SKULTORP

Jon Måns väg -Källbäcksvägen kommunen Skultorp. Bäckravin med mycket * stora natur- och skönhetsvärden. Naturreser- Motiv och uttryck för miljön vat. Kulturmiljö av mycket stort intresse p.g.a. att den på ett mycket åskådligt sätt återspeglar Beskrivning villabebyggelsens utformning under främst Villaområde beläget i den branta sluttningen 1950- och 60-talen. Villaområde på Billings- nordväst om Norra Kyrketorps kyrka och sluttningen där flertalet villor är goda exem- prästgård . Det omfattar huvudsakligen en del pel på folkhemsbyggande och representerar av villakvarteren närmast söder om bäckra- olika typer av kataloghus, främst från sent vinen, i sluttningen mellan järnvägen i väs- 1950-tal, men även från 1960-talet och in på ter och Skövdevägen i öster. Dominerande 1970-talet. Överst i sluttningen finns en helt är villor med sen 1950-talsprägel, troligen annan typ av villabebyggelse med mer exklu- byggda runt 1955-60, men inslag finns från siva villor med en modernistisk arkitektur hela 1960-talet och in mot 1970-talets mitt. med sen 1950-talsprägel, av stort intresse. Områdets nedre del kring Brogatan och Norr- Flertalet villor i det uttagna området har gatan, samt nedre delen av Källbäcksvägen, en exteriör som bibehåller en ursprunglig har en påtaglig folkhemskaraktär med villor karaktär, en del är mycket väl bibehållna. Vil- i 1-11/2plan med källare. En del villor har en laområdet har stark förankring i Skultorps tidstypiskt tvådelad huskropp. Tegelfasader byggnadshistoria, eftersom det återspeglar en och tegeltäckta sadeltak dominerar, även om intensiv fas i när den moderna tätorten bör- en del taktegel bytts ut mot betongpannor. jar ta form och expandera som en liten men Flera har tidstypiska entréer i behåll, ofta med stadsnära centralort för den omgivande stor- smidesräcken. Enstaka villor med sen 1940- Källbäcksvägen visar tydligt spännvidden mellan å ena sidan mer folkhemsbetonade villor från 1950- 60-tal i gult eller rött tegel och å andra sidan de mer modernistiskt utformade arkitektritade villorna såsom den välbevarade Skultorp 15:16 i förgrunden i bilden. 99

Speciell i området är den magnifika blommande Jon Måns väg vid Skultorp 15:5 m.fl. trädgården i den branta sluttningen på 15:12, intill Skultorp 15:7 vid Källbäcksvägen/Banvägen. talsprägel med ljus putsfasad och utpräglade enstaka har genomgått en del förändringar på sadeltak förekommer också. De lite yngre vil- senare år. lorna ligger ofta en bit upp i sluttningen, t.ex. Generellt för området är tidstypiska villa- vid Norrgatan. tomter med terränganpassning till den branta Inslag finns även av mer exklusivt utfor- sluttningen och bäckravinens lopp som är ett made villor från 1950-talet (Skultorp 15:7 och viktigt inslag i miljön. Brogatan karaktäri- framför allt 15:16 och 25:1) och även perio- seras av den branta norrsluttningen ner mot den 1960-65 (Skultorp 15:22). De utgör en bäckravinen, vilket präglar en del tomter. Spe- liten grupp högst uppe i sluttningen kring väs- ciell i området är den magnifika blommande tra delen av Källbäcksvägen. Det är enplans- trädgården i den branta sluttningen på 15:12, och souterrängvillor, 1950-talsvillorna med intill Skultorp 15:7 vid Källbäcksvägen/Ban- ljus putsfasad, tidstypiska fönster och papp- vägen. Utmärkande för området är den sena tak, de yngre med bl.a. tegelfasad, putspartier 1950-talsprägeln på många tomter, bl.a. med och flackare tak (Skultorp. En asymmetrisk stenpartier och planteringar. modernistisk villa från ca 1960 ligger längre ner mot Norrgatan (Skultorp 5:24). Flertalet villor i det uttagna området har en Ingår också i exteriör som bibehåller en ursprunglig karak- Område av riksintresse för naturvård (bäck- tär, en del är mycket väl bibehållna. Några ravinen) Detaljplan

Brogatan karaktäriseras av den branta norrsluttningen ner mot bäckravinen, vilket präglar en del tomter, t.ex. den välbevarade 1950-talsvillan på Skultorp 5:29. 100

Skultorp 5:24 En egen karaktär har denna villa från ca 1960 utformad i en mer avancerad modernism som tillför särskilda värden till kulturmiljöns 1950-60-talsprägel. Gällande skydd kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Den Bäckravinen ingår i naturreservat Hene-Skul- bebyggelse som uppmärksammats 2010 bör torp dokumenteras ytterligare.

Rekommendationer Ingående enskilda objekt i miljön Det är viktigt att områdets välbevarade 1950- och 60-talskaraktär bevaras. Den känneteck- Fornlämningar nas bl.a. dels av de mer folkhemsbetonade katalogvillorna, dels de mer modernistiska - - - - villorna längre upp i sluttningen. Skultorp 15:7, 15:16, 15:22 och 25:1 har särskilda vär- den som modernistiska villor. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering Bäckravinen är ett väsentligt inslag i kul- turmiljön som är viktigt att framhålla, inklu- Skultorp 2:43* sive de många tidstypiska villatomterna. Jon Måns väg 13 Den utpekade bebyggelsen bör underhål- Villa i ett plan med källare, med tidig 1960-tal- las med material och metoder som tar hänsyn skaraktär, med fasad i rött tegel, vita ursprungliga till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- fönster, sadeltak med tvåkupigt tegel. Yngre dörr. gelse bör i förekommande fall vara mindre nyttobyggnader som placeras med hänsyn till Skultorp 2:44 befintlig och ges en god utformning. * Jon Måns väg 15 Mycket välbevarad mer exklusivt utformad Åtgärder enplansvilla vid Jon Måns väg från ca 1960. Villan Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde har fasad i rött tegel, med glasning mot trädgårds- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e sidan, allt under pulpettak med takfot i kopparplåt. st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Mycket fint utformat entréparti. Vitputsad garage- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- del. Uteplats. munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur Skultorp 5:24 Skultorp 2:44 En välbevarad, mer exklusivt utformad villa i * modernism från ca 1960. Norrgatan 1 Modernistiskt utformad souterrängvilla från ca 1960 nära Skövdevägen. Huset har fasad i rött tegel, under asymme- triskt sadeltak med svart shingelmönst- rad papp. Vita perspektiv- och smalare enluftsfönster. Garage i nedre planet. Intressant utformning, det fina helhets- intrycket av tidigt 1960-tal påverkas 101

Centralt placerad i en gatukorsning, med för området typiska stödmurar och höga thujor mot gatan, är den mycket välbevarade Skultorp 15:4 Bresäter, en av områdets äldsta villor, byggd redan 1951. dock något av yngre tillbyggnader, dels bakåt, smide till altan och entré. Garage i källaren under dels i rött trä vid ena gaveln. huset. Öppen tomt med låga barrträd, tidstypisk låg mur beklädd med kluvna kalkstensskivor, Skultorp 5:25* (vanligt i Skultorp) mot gatan. Norrgatan 2 1950-talsvilla i gult tegel med yngre dörr. Sadeltak Skultorp 5:42* med tvåkupigt tegel. Vita fönsterbågar i mörkare Brogatan 3 karmar, ursprungliga fönster. 1950-talskaraktären Enfamiljsvilla som erhöll bygglov 1961. Bygg- förstärks av den öppna tomtens fina smidesstaket herre var Knut Idberg och för ritningarna svarade och låga kalkstensmur mot gatan. Hultsfreds-Industrierna, Hultsfred. Villan har en påtaglig sen 1950-talskaraktär, även om den Skultorp 5:26* byggs först in på 60-talet. Exteriören är välbe- Norrgatan 9 varad med tvådelad huskropp, fasad i gult tegel, Villa från ca 1960 i gult tegel med ursprungliga samt entré i originalutförande med lackad dörr och fönster i vita bågar och mörka karmar. Något smidesräcken samt en ursprunglig altan med smi- yngre räcken. desräcken. Sadeltaket täcks av rödbruna cement- pannor. Det tidstypiska garaget vidbyggdes huset Skultorp 5:29* efter några år, 1965, och är exteriört väl bibehållet. Norrgatan 6 Villatomt med stenparti i slänten mot gatan. Villa från ca 1950-talet i ett plan med källare, putsfasad i ljust vitgult, fint bibehållen entré, Skultorp 15:4 Bresäter* bruna ursprungliga fönster, ursprunglig altan med Jon Måns väg 9 sinuskorrugerad balkongfront. 1950-talsprägeln Villa från 1951 med ljusputsad fasad, tvålufts- förstärks av den öppna trädgården med uppvuxna fönster med vita bågar med mörkgrön karm, tujor i slänten. balkongfront i grön sinuskorrugerad plåt. Röda betongpannor, ny entrédörr. Från början fanns här Skultorp 5:31* två lägenheter, en större och en lite mindre. Norrgatan 7 Villa från ca 1960 i ett plan med källare, fasad i rött tegel med vita fönster, ursprunglig men ommålad dörr. Garage under huset med ursprunglig dörr.

Skultorp 5:41* Brogatan 2 1960-talsvilla i mörkrött tegel under sadeltak med tvåkupigt tegel. Ursprungliga vita fönster. Fint

Skultorp 5:25 en av områdets välbevarade, tidsty- piska 1950-talsvillor. 102

En av de viktigaste och mest intressanta arkitektritade villorna i 1950-talsmodernism i Skövde kommun är Skultorp 15:16 vid Källbäcksvägen. Exteriören är mycket väl bevarad sedan byggnadsåret 1957. entré med omfattning i rött tegel, brun dörr och Skultorp 15:5 * smidesräcken samt putsad skorsten. Flackt sadel- Jon Måns väg 11 tak med tvåkupigt tegel. Omges av en stor tomt i Byggherre till denna enfamiljsvilla i gasbetong en starkt kuperad slänt (15:12) med en fantastisk var L.H. Hörnefält och villan ritades av Sigurd trädgård med växthus, vattenflöden, stenpartier Persson vid F.A. Neuendorf&Son Arkitektfirma, och mängder av blommande perenner och örter. Skövde. Bygglov beviljades 1950. 1953 erhölls Liten trädgårdsbod. bygglov för terrass med altan samt ett cykelför- råd (också av Sigurd Persson). Den tidstypiska villaexteriören från 1950-talets början är mycket Skultorp 15:14* väl bibehållen sedan 1950 med ljusputsad fasad, Banvägen 5/Jon Måns väg tvåkupigt taktegel, ursprunglig altan med smi- Villa med sen 1950-talsprägel i gult tegel under desräcken och front i sinuskorrugerad plåt, pla- sadeltak med tvåkupigt tegel. Vita två- och tre- cerad ovanpå garaget. Ett litet förråd vidbyggdes luftsfönster. Garage i gult tegel. senare. Skultorp 15:15* Jon Måns väg 24 Villa med sen 1950-talsprägel i gult tegel under sadeltak med tvåkupigt tegel. Stor trädgård.

Skultorp 15:16* Källbäcksvägen 11 Av stort kulturhistoriskt intresse är denna 1950- talsmodernistiska villa med en mer ovanlig arkitektonisk utformning. Den ritades som enfa- miljsvilla av Olofsson, Andersson Arkitektkontor, Skultorp 15:7 Villan har en välbevarad 1950- Skövde, byggherre var Evert Nilsson och bygglov talsexteriör. beviljades 1957. Huset har lättbetongstomme, en tidstypisk villaplanlösning och är byggt i ett plan Skultorp 15:7 och 15:12 * med källare. Villan har ljusgrå målad hög sten- Banvägen 1 fot, fasad med gul ädelputs, vita släta hörnlisener Enplansvilla med källare under huset (15:7) med och lister samt karosseripanelad dörr och svart välbevarad prägel av 1950-tal med fyrdelade röd- smide vid entré. Ursprungliga tvådelade fönster bruna fönster och ljusbeige slät putsfasad samt med fönsterluckor, allt i vitt. Svart papptäckt tak, vit plåtklädd skorsten. Garage under huset med ursprungliga, panelklädda dörrar. Huset har en välbevarad utpräglad 1950-talskaraktär som för- stärks ytterligare av den öppna omgivande tom- ten med prydnadsbuskar och i slänten mot gatan stenpartier.

Skultorp 15:15 vid Jon Måns väg med väl bibe- hållen 1950-talsexteriör. 103

Skultorp 15:22 År 1963 byggdes denna förnämliga modernistiska tidiga 1960-talsvilla.

Skultorp 15:22* Källbäcksvägen 18 Mer exklusivt utformad tidig 1960-talsvilla sammanbyggd med garage i vinkel. Huset rita- des vid Hultsfreds-Industrierna, Hultsfred, 1962. Byggherre var Bengt Ekberg och bygglov erhölls 1963. Enplansvilla i rött tegel med partier i vit liggande panel och med röd panelad tak- Skultorp 25:1 sarg till platt tak. Garage i rött tegel med röda * Källbäcksvägen 16 ursprungliga dörrar. En vitputsad mur (bygglov John Jarvik var byggherre till denna enfamilj- 1964) avgränsar innergården närmast husen. svilla som ritades av Sigurd Persson vid F.A. Neuendorf&Son Arkitektfirma, Skövde, och erhöll bygglov 1956. Enplansvillan har en tvåde- lad, vinkelbyggd huskropp och har överhuvudta- Skultorp 22:1 * get en tidstypisk utformning med fasad av vitgul Källbäcksvägen 12 spritputs under svart papptäckt tak, stora perspek- Tvådelad 1950-talsvilla i ett plan med källare och tivfönster. Fönster och entrédörr är rödmålade. Vit vind samt med fasad i gult tegel, kort taksprång plåtbeklädd skorsten med kopparplåtsarg. Öppen och sadeltak med enkupigt tegel. Ursprunglig tomt som avgränsas mot gatan av senare tillkom- entré med tidstypisk dörr och smide. Tvålufts- och men putsad mur som avtäcks med glaserat tegel. perspektivfönster. Tegelskorsten. Öppen tomt.

Skultorp 27:1* Jon Måns väg 16 Skultorp 24:1 * Villa i en våning med källare och vind från ca 1960 Källbäcksvägen 14 med fasad i rött tegel under sadeltak med tvåku- Enplans villa från ca 1965-70 i mörkrött tegel med pigt tegel. Ursprunglig entré med smidesräcken, putsade fasadpartier och vita fönster, ursprungligt sinuskorrugerad balkongfront. entréparti och vidbyggt garage. Taket täcks av svarta glaserade betongpannor. Öppen tomt. Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Skultorp 22:1 vid Källbäcksvägen är en tidstypisk 1950-talspräglad villa med tvådelad huskropp och fasad i gult tegel. Villan är karaktäristisk för villaområdena i norra och centrala Skultorp. 104

dens trädkrans med höga lövträd samt bogårdsmu- ren.

Beskrivning Området omfattar kyrko- miljön i vid mening i cen- trala Skultorp, i anslutning till Skövdevägen, Skolvä- gen och Kyrkvägen. Det har en tydlig karaktär av sockencentrum och har också utgjort central- punkten i stationssamhäl- lets tidiga utveckling, vid sidan av stationsområdet. Eftersom sockencentrum Norra Kyrketorps kyrkomiljö* tillkom först i och med kyrkobygget på 1920-talet har det en något Motiv och uttryck för miljön yngre karaktär än flertalet andra sockencen- Kulturmiljö av central betydelse i Skultorp trum, vilket ger Skultorp/Norra Kyrketorp en med Norra Kyrketorps välbevarade kyrko- särprägel. miljö från 1920-talet. Den är också av stort Sockenkyrkans (Skultorp 1:33) starkt kulturhistoriskt intresse som det kanske nationalromantiska utformning från 1923-25 yngsta traditionellt präglade sockencentrum med nakna kalkstensmurar och röda tegeltak, i Skaraborg, helt tillkommet så sent som den omgivande kyrkogården med trädkrans 1920-30. Här finns typiska sockencentrum- och bogårdsmur, dominerar området. Av stor funktioner koncentrerade med sockenkyrka, betydelse är Kyrkskolans (Hene 6:13) och prästgård, kyrkskola och kyrkvaktmästarbo- lärarbostadens välbevarade exteriörer från stad. Utformningen a kyrka och prästgård har 1932, med drag av tidstypisk nationalroman- stark prägel av nationalromantisk arkitektur, tik/1920-talsklassicism. Kyrkvaktmästarbosta- skolbyggnaderna även av 1920-talets klassi- den Kyrkebos småskaliga faluröda byggnader cism. Även villabebyggelse från 1900-talet utanför bogårdsmuren är från 1927, men bär ingår. Viktiga miljöinslag är bl.a. kyrkogår- en lite äldre prägel (Skultorp 1:100).

Skultorp 1:33 Norra Kyrketorps kyrka med kyrkomiljön från 1920-talet domineras helt av den monu- mentalt utformade nationalromantiska sockenkyrkan i kalksten. 105

Hene 6:13 Kyrkskolan är en mycket förnämlig, välbevarad skolmiljö från 1932, med drag av tidstypisk nationalromantik/1920-talsklassicism. 1920-tal och nationalromantik präglar även Gällande skydd Prästgården från 1922 (Skultorp 2:22)som Kyrkobyggnad och kyrkogårdar är skyddade ligger indragen på den parkliknande träd- enligt 4 kap. KML. gårdstomten på andra sidan Skövdevägen. Församlingen har låtit ta fram en bevarande- Eftersom Skövdevägen under årtionden varit plan för kyrkogården som underlag för vård- genomfartsväg för riksvägarna 26 och 48 har och underhållsplan. gatan breddats och förändrats, vilket medfört att kontakten mellan kyrkplats och prästgård Rekommendationer påverkats. Intill prästgården ligger det nya Området är av central betydelse i Skultorp och församlingshemmet från 1994. Prästgården har stora kulturvärden. Överhuvudtaget är det var tidigare församlingshem, numera använd viktigt att uppmärksamma att kyrkomiljön, bl.a. för kyrkans barnverksamhet. med kyrkplats-prästgård å ena sidan och I området ingår även mindre villor, några kyrkplats- skola å den andra, är enheter med enstaka mer förändrade från 1910- och 20- särskilda kultur- och miljömässiga värden talet, några 1930-40-talsvillor och några som måste bevaras. modernistiska villor med 1960-talsprägel Den utpekade bebyggelsen bör underhål- (främst Skultorp 1:101). Av 1930-40-talsvil- las med material och metoder som tar hänsyn lorna måste särskilt omnämnas den centralt till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse belägna, mycket välbevarade Skultorp 1:99. bör i förekommande fall främst avse mindre Hene 6:19 är en liten flerbostadsvilla från ca nyttobyggnader som placeras med hänsyn till 1935-45 som på 1970-talet erhållit fasadsten befintlig och ges en god utformning. på putsfasaden, men i övrigt är exteriören helt Skövdevägens breddning m.m. under oförändrad sedan huset byggdes. loppet av 1900-talet har medfört att den ursprungliga, upplevelsemässiga kontakten Ingår också i mellan kyrka och prästgård påverkats. Det är Prästgården, Kyrkskolan och Kyrkebo upp- angeläget att planeringsåtgärder kan göras för märksammas som enstaka objekt i Carlquist, att förstärka de befintliga samband som finns T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och mellan sockenkyrkan och prästgården; bygg- miljöer i Skövde kommun. 1988. naderna är uppförda samtidigt och präglas av Bebyggelseregistret (kyrka och kyrkogård) historiska, funktionella och arkitekturhisto- Raä. riska sammanhang. Det obrutna förhållandet Molander, L. Förslag till bevarandeplan för mellan kyrkplatsen och skolmiljön är också kyrkogårdarna i Norra Kyrketorp. Norra viktigt att bibehålla. Kyrketorps nya kyrkogård. Byggnadshistorisk rapport 2008:23. Västergötlands museum. Detaljplan??? Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- 106

Skultorp 1:100 Kyrkebo den f.d. kyrkvaktmästarbostaden från 1927 är en välbevarad småskalig miljö med karaktär av 1900-talets början, belägen precis intill kyrkogårdsmuren. munen undersöka möjligheten att upprätta en Skultorp 1:33 Norra Kyrketorps kyrka* bevarandeinriktad detaljplan. Skövdevägen 21 Den bebyggelse som uppmärksammats 2010 Norra Kyrketorps nya kyrkplats tillkom så sent bör dokumenteras närmare. som 1923-25 när tätorten börjat växa fram och behovet av en ny och större kyrkobyggnad aktua- liserats. Den medeltida sockenkyrkan fick stå kvar Ingående enskilda objekt i miljön på den gamla kyrkplatsen, vid Kyrketorps gamla bytomt, norr om tätorten och renoverades seder- mera. Fornlämningar Norra Kyrketorps nya kyrka har ett mycket - - - - framträdande läge i tätorten och flankeras av samtida prästgård, kyrkvaktmästarbostad och skolbyggnader. Kyrkobyggnaden utformades av Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- arkitekt Fredrik Falkenberg, Överintendentämbe- tering tet och uppfördes som en salskyrka med ett absid- Hene 22:7 Kyrkskolan/Billingsdalsskolan formigt utbygge i öster, sakristia i nordost och ett Skolvägen 3-5 bastant västtorn med vapenhus. 1972-73 tillbygg- År 1932 uppfördes folkskola och en separat lärar- des en ny sakristia invid den gamla, efter ritningar bostad strax öster om den nya kyrkplatsen. Båda av arkitekt Anders Ekman och under ledning av husen utformades med drag av små herrgårdsbygg- arkitekt Edgar Haasum. Kyrkobyggnadens välbe- nader, i enlighet med tidens rådande stildrag av varade nationalromantiska exteriör präglas av den nationalromantik och 1920-talsklassicism. Lärar- robusta kraftiga byggnadskroppen, fasadens röda bostaden med fyra lägenheter inreddes senare till kalksten med fönsteromfattningar i flisad kalksten skolhus. Husen med sina ljusgula panelfasader, och de stora takfallen med enkupigt tegel, inklu- vita lätt klassicerande listverk, frontespiser och sive tornets brant avtrappade, långt neddragna tegeltäckta brutna, valmade tak är fortfarande huv. exteriört välbevarade sedan 1932. Ursprungligen Kyrkogården utformades av arkitekterna Fred- var husen faluröda vilket understryker det natio- rik Falkenberg och Edgar Haasum. Ett förrådshus nalromantiska stildraget i utformningen. Husen i trä byggdes 1925, tillbyggt1972-73. Kyrkogår- ingår numera i den större skolanläggningen med den är idag en väl sammanhållen enhet med till Billingsdalsskolan från 1960-talet. Den äldre skol- stora delar enhetligt utformade gravvårdar från miljön med folkskola och f.d. lärarbostad är en av årtiondena kring 1950, inslag av ett fåtal äldre Skövde kommuns främsta bevarade skolmiljöer gravvårdar med en mer individuell utformning, från 1920-30-talen och som sådan av mycket stort samt ett eventuellt f.d. allmänt område med enk- värde. Den är av största betydelse för kyrkomiljön lare utformade vårdar. Gravvårdarnas gårds- och och dess karaktär av sockencentrum från tidigt platsnamn och titlar återberättar såväl socknens 1900-tal. som tätortens utveckling med övergången från äldre tiders agrara näringar till tätortens framväxt som industri- och järnvägssamhälle och starka 107

Ovan: Skultorp 1:101 har en väl bibehållen 1960- talsmodernistisk villastil. Till vänster: Skultorp 1:99 har en mycket väl bibe- hållen 1940-talspräglad exteriör i funkisstil. expansion efter 1900-talets mitt som storkom- landa. Byggherre var Carl-Gustaf Frejdh. Villan muncentrum och villaförort. Kyrkogården präglas har fasad och skorsten i vit mexisten och ljusbrun mycket av den nationalromantiska inramningen fjällpanelad taksarg till pulpettaket, samt enlufts- från 1920-talet. Viktiga karaktärsdrag är t.ex. den och perspektivfönster och entré med smidesräcke. välbevarade nationalromantiska kyrkobyggnaden, Garaget från 1974 har liggande panel och ändra- bogårdsmuren i kalksten och gråsten, entrèerna des något 1978-79. Liten villaträdgård. med smidesgrindar, trädkransen av höga lövträd, kvartersindelningen, grusgångarna och de låga rygghäckarna. Skultorp 2:22 Skultorps f.d. prästgård Svaréns väg 2 År 1922 byggdes prästgården på norra sidan av Skultorp 1:99 * Skövdevägen, indragen ett stycke på den dåva- Skolvägen 4 rande trädgårdstomten. Den uppfördes som en Stor hörntomt vid Skövdevägen/Skolvägen med tidstypisk stor nationalromantiskt präglad villa ett tvåvånings bostadshus med källare och vind. med vit spritputsad fasad, brunlaserad panel i Huset har en mycket välbevarad 1940-talsexteriör gavelrösten och tegeltäckt brutet tak med små tak- med fasad i gult tegel, vita perspektivfönster och kupor i båda fallen. Byggnaden bär typiska drag tvåkupigt taktegel. Även detaljer, såsom smides- av arkitektfirman F.A. Neuendorfs verksamhet, balkong på järnkolonner, originaldörr i glasat, de utformade en snarlik prästgård även i Värsås lackat trä och altan med smide, är välbevarade. exempelvis. Prästgården inrymde sju rum och Garaget i källaren har ursprungliga ljusgrå slag- kök samt pastorsexpedition. Byggnaden användes portar. Den tidstypiska öppna villatomten, bl.a. senare som församlingshem. Efter 1994 inryms med inslag av barr- och lövträd avgränsas mot här lokaler för kyrkans barnverksamhet. Exteri- gatan av häckar. ören är fortfarande väl bibehållen. . Vad som hänt sedan 1988 är att en balkong av brunt trä och en Skultorp 1:100 Kyrkebo brun trätrappa till andra våningen tillkommit. Skövdevägen 19 Prästgården är även mycket betydelsefull i rela- 1927 uppfördes bostadshuset på Kyrkebo som tion med den nationalromantiska sockenkyrkan kyrkvaktmästarbostad. Kyrkebo ligger precis som byggdes vid samma tid. Ur kulturmiljösyn- intill kyrkogårdsmuren. Huset uppfördes i en punkt är prästgården en ytterst väsentlig del av agrar byggnadstradition med faluröd locklistpa- kyrkomiljön/sockencentrum. nel, spröjsade fönster, små vindsfönster och tegel- tak och är mycket väl bibehållet sedan 1920-talet. Övriga inrapporterade kulturlämningar Det inramas av en traditionell trädgård med frukt- - - - - träd, bärbuskar, planteringar, grusgångar och gräs- matta. Ett falurött litet gårdshus var ursprungligen Skultorp 2:22 Skultorps f.d. prästgård uppför- stall men byggdes om till bostad, med spröjsade des 1922 i en nationalromantisk villastil med F.A. fönster och bibehållen äldre prägel. Det faluröda Neuendorf som arkitekt. garaget är nog relativt nytt. Kyrkebo med de falu- röda husen i den genuina äldre trädgården är en mycket viktig del av kyrkomiljön.

Skultorp 1:101* Skolvägen 8 Modernistisk villa belägen intill Norra Kyrketorps kyrka och f.d. kyrkvaktmästarbostaden Kyrkebo. Villan som består av ett par husdelar i ett och två plan har 1960-talsprägel men byggdes så sent som 1972 efter ritningar från AB Åsedahus, Vet- 108

Pilvägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö som karaktäriseras av ett mycket välbevarat litet flerbostadsområde från sent 1960-tal, med tre lamellhus i vit mexisten kring en öppen gårdsplan. Husen har helt ursprungliga exteriörer även i detaljer som t.ex. fönster, balkonger och entréer. Tidsty- pisk gårdsplan med grönyta, planteringar och lövträd. Ligger delvis i slänt. Området med de ursprungligt utformade 1960-talshusen är av stort intresse, dels eftersom det är så välbeva- rat, dels eftersom det återspeglar ett mycket Ingår också i expansivt skede i Skultorps historia, när det Detaljplan lilla stationssamhället blivit storkommuncen- trum och snabbt utvecklades till en modern tätort. Gällande skydd - - - - Beskrivning Flerbostadsområdet närmast söder om kyrk- Rekommendationer platsen i centrala Skultorp blev planlagt med Det är mycket viktigt att flerbostadsområ- byggnadsplan 1966. Det bebyggdes dock inte dets välbevarade sena 1960-talsutformning förrän 1969. Mellan Pilvägen, Kyrkvägen kan bevaras. Även gårdsplan med grönytor och Tallvägen anlades tre trevåningslängor med mera är viktig att uppmärksamma. Den med två och två sammanbyggda huskroppar utpekade bebyggelsen bör underhållas med kring en öppen gårdsplan med bl.a. lekplats, material och metoder som tar hänsyn till det planteringar och lövträd. Lamellhusen karak- kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i täriseras av vita mexistensfasader, tidstypiska förekommande fall vara mindre nyttobyggna- enluftsfönster med vädringsfönster och även der som placeras med hänsyn till befintlig och av ursprungliga entréer, franska fönster och ges en god utformning. balkonger. Gångtrappor av sten leder ner till husen från Kyrkvägen. Åtgärder Kulturmiljön har en stark förankring i Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Skultorps expansiva 1960-talsutveckling som att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e storkommuncentrum. st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer. Den Pilvägen, Flerbostadshusen på Skultorp 1:207 uppfördes 1969 med en tidstypisk utformning som är mycket väl bibehållen även 2011. 109

Skultorp 1:207 har mycket välbevarade exteriörer sedan 1960-talet, även när det gäller detaljer. bebyggelse som uppmärksammats 2010 bör som omfattade såväl enrums- och tvårums-, som dokumenteras närmare. trerums och fyrarumslägenheter. Längorna som delvis ligger i slänt fogas samman i hörnen med Ingående enskilda objekt i miljön överbyggnader på plan två och tre. Husen har Fornlämningar fasad av vit mexisten, gråmålad sockel, blekt - - - - blågrön plåt på överbyggnader och takfotssarger. Balkongfronter är målade i blekt blågrönt eller Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- brunt. Fönstren är vita enlufts med vädringsföns- tering ter. Även entréerna är ursprungliga med ljust grå Skultorp 1:207* vindfång och lackade trädörrar. Soprum nybygg- Pilvägen 3A-J des 1994. Fastigheten omfattar ett litet flerbostadsområde På gårdsplanen som vetter mot Pilvägen finns som täcker större delen av kvarteret som ligger bl.a. lekplats, piskställningar, gräsmatta, plante- söder om kyrkplatsen. Området blev planlagt 1966 ringar och lövträd. Från Kyrkvägen leder gång- och bebyggdes 1969, byggherre till bostadsområ- trappor ner kring husen, partier med kalksten det var byggmästare Carl Tesdorpf, Skövde. Arki- finns i slänten. Såväl området som helhet som tekt till husen, som ritades 1966-69, var arkitekt de enskilda husen är mycket välbevarade exteri- SAR Sven Löfström, Stockholm. Flerbostadshu- ört sedan 1960-talet och av stort kulturhistoriskt sen består av tre längor med karaktär av 1960- intresse. talets mitt, med två något förskjutna huskroppar per länga, med källare, två-tre våningar och vind. Övriga inrapporterade kulturlämningar De ritades från början med ett lägenhetsbestånd - - - -

Entrépartierna är ovanligt nog de ursprungliga med ljust grå vindfång och lackade trädörrar. Samma gäl- ler balkongfronterna i blekt blågrön eller ljust brun korrugerad plåt. De välbevarade fasaddetaljerna och det goda helhetsintrycket medför att Pil- vägen har stort kulturhistoriskt värde som ett tidstypiskt flerbostadskvarter från 1960-talets senare del. 110

Beskrivning Flerbostadsområde i centrala Skultorp där sju lamellhus ligger samlade i sluttningen nedan- för Skövdevägen. Husen är grupperade i två enheter i kring en gårdsplan med gräsmatta, lövträd, gångar och lekplats. Mot slänten finns stödmurar i kalksten. Husen har en tidstypisk rätvinklig place- ring för ett flerbostadsområde från mitten av 1960-talet,där terrängens nivåskillnader är tänkta att mjuka upp den lite stereotypa pla- ceringen. Området ingår i den första moderna byggnadsplan som lades ut över centrala Riksbyggenvägen delen av den nuvarande tätorten 1957. * Lamellhusen, med ljusa slätputsade fasader, Motiv och uttryck för miljön med indragna trapphus, under asymmetriska Kulturmiljö av stort intresse som karaktä- sadeltak, ger området dess huvudkaraktär. De riseras av ett välbevarat flerbostadsområde tillhör två separata fastigheter, varav 18:65 har från 1958-60 med sju lamellhus med karak- det ursprungliga utseendet till mycket stor del täristisk byggnadsgruppering, disponering av i behåll, t.ex. de karaktäristiska ursprungliga omgivande mark och med tidstypisk utform- entrépartierna. 18:65 tillför kulturmiljön sär- ning av bebyggelsens exteriörer. Området har skilda värden eftersom den sena 1950-talsut- en väl bibehållen helhet av sent 1950-tal, flera formningen är såpass välbevarad (se nedan). av husen har även i detalj en välbevarad exte- 18:42 har förändrats lite mer, t.ex. förändrade riör som tillför särskilda värden, specifika är entréer m.m. de asymmetriska sadeltaken som ger särskild Helhetsintrycket av flerbostadsområde karaktär. Grönytor, lövträd m.m. Området har från sent 1950-tal, med tidstypisk planering en särskild kulturhistorisk förankring i Skul- och byggnadsutformning, är väl bibehållet torps expansiva utveckling som stadsnära som helhet. storkommuncentrum på 1960-talet, eftersom detta var ortens första moderna flerbostads- Ingår också i område. Detaljplan

Hene 18:42 byggdes 1958. Hene 18:65 byggdes 1960 men ritningarna utfördes samtidigt med Hene 18:42, det vill säga, åren 1956-57, därför är husen mycket likartat utformad med ljusa putsfasader och tidstypiska fasaddetaljer, mest ursprungligt bevarat på Hene 18:65. Flerbostadsområdet är det äldsta i Skultorp och det enda i Skövde med de karaktäristiska asymmetriska sadeltaken. Karaktären av 1950- talets flerbostadsområde är mycket väl bibehållen. 111

Gällande skydd - - - - Rekommendationer Det är mycket viktigt att flerbostadsområdets välbevarade sena 1950-talsutformning kan bevaras. Även helheten med grönytor och löv- träd med mera är viktig att uppmärksamma. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekommande fall vara mindre nyttobygg- nader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning.

Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3: e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Den bebyggelse som uppmärksammats 2010 bör dokumenteras närmare. Hene 18:65 byggt 1960 har fler ursprungliga fasaddetaljer i behåll, t..ex. de fina entrépartierna med skärmtak, sidoljus och lackade trädörrar. Ingående enskilda objekt i miljön Byggherre var Riksbyggens Brf Skultorpshus nr 1. Ritningarna till husen utfördes 1956-57 vid Svenska Fornlämningar Riksbyggens Arkitektkontor i Stockholm. Arkitekt - - - - var Eino Talomaa, granskning utfördes av arkitekt Henning Orlando som även ritade situationsplanen Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- för området. Bygglov beviljades i januari 1958. tering Husen inrymde från början lägenheter med mellan Hene 18:42* ett och fyra rum och kök. Riksbyggenvägen 2A-D, Stallbacksgatan 3A-E Denna del av bostadsområdet är något mer Den södra, äldsta delen av flerbostadsområdet förändrad än den andra delen (18:65, se nedan). omfattar fyra av de totalt sju lamellhus som är lig- Lamellhusen har lättbetongstommen slätputsad i ger nere i slänten på sydsidan av Skövdevägen i ljust blekgult respektive vitgult under asymme- centrala Skultorp. Området blev planlagt 1957. triska sadeltak med sentida svart shingelmönstrad Vy från Hene 18:42 mot Hene 18:65. 112

De ljusputsade lamellhusen har en mer stram och sluten karaktär utåt men öppnar sig inåt mot de gröna, luftiga, tidstypiska gårdsrum som skapas mellan huskropparna. De två bilderna på denna sida visar Hene 18:65 som byggdes 1960 och idag är den mest ursprungligt bevarade enheten inom helhetsmiljön vid Riksbyggenvägen.

papp. Vita släta fönsteromfattningar inramar de i situationsplanen 1958 för denna del av området. sen tid inplåtade fönstren. Trapphusen markeras Bygglov beviljades 1960. Husen inrymde från av en indragning i fasadlivet. Entrépartier bevarar början trerumslägenheter. skärmtak i svart plåt, men har ny typ av dörrar. Denna norra enhet är mycket lik Hene 18:42, Balkonger med nya räcken och fronter i rödbrun se ovan, men är överlag mer ursprunglig, sentida sinuskorrugerad plåt (nya). Uteplatser har tillkom- förändringar har varit färre. Lamellhusen har ljus mit vid ena kortsidan. Ursprungliga smidesräcken slätputsfasad under asymmetriska sadeltak med till källartrappor, källarfönstren dock utbytta i ursprunglig shingeltäckning. Vita släta fönster- sen tid. Helheten av flerbostadshus från det sena omfattningar inramar i sen tid inplåtade fönster. 1950-talet finns ännu i behåll, trots vissa föränd- Trapphusen markeras av en indragning i fasad- ringar. Gårdsplan med gräsmatta, gångar, lövträd, livet. Entrépartier är intakta med marmorimite- kalkstensmur i slänten etc. Hene 18:42 och 18:65 rande stenskivor, lackade trädörrar med sidoljus, måste betraktas som en helhet ur kulturmiljösyn- tidstypisk glaslykta med gatunummer, samt små punkt. (Se även nedan). skärmtak. Balkonger har dock fått ny typ av orange plåtfronter. Ursprungliga smidesräcken till Hene 18:65* källartrappor, ursprungliga källardörrar finns ännu Riksbyggenvägen 1A-B, Industrigatan 2A-B,4A-B på några hus. Helhetsintrycket av flerbostadshus Den norra, några år yngre delen av flerbostadsom- från det sena 1950-talet är mycket väl bibehål- rådet omfattar tre av de totalt sju lamellhus som är let. Gårdsplan med gräsmatta, gångar, lövträd etc. ligger nere i slänten på sydsidan av Skövdevägen 18:65 och 18:42 måste betraktas som en helhet ur i centrala Skultorp. Området blev planlagt 1957. kulturmiljösynpunkt. Byggherre var Riksbyggens Brf Skultorpshus nr 1. Ritningarna till de tre husen utfördes 1956-57 vid Svenska Riksbyggens Arkitektkontor i Stock- Övriga inrapporterade kulturlämningar holm. Arkitekt var Eino Talomaa som även ritade - - - -

Hene 18:65 från 1960. 113

SYDVÄSTRA SKULTORP:

BILLINGSRO, BUSSATORP OCH KANIKERUKAN Billingsro* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö karaktäriserad av äld- reboende i tidstypisk social insti- tutionsarkitektur från 1950-talet, senare successivt kompletterat med väl anslutande tillbyggnader och nybyggnader fram till 2000- talet. I direkt anslutning ligger den tidstypiska villan Skoghall från 1930. Kvarteren närmast Billingsro omfattar friliggande 11/2-plansvillor med fasad i gult teren närmast Billingsro omfattar friliggande tegel och allmän prägel av sent 1950-tal. Kul- 11/2-plansvillor vid Solvägen/Westers väg turmiljön har en mycket fin helhet av 1950-tal främst med fasad i gult tegel och allmän prä- med välbevarad, tidstypisk institutions- och gel av sent 1950-tal. Flera har en ursprunglig bostadsbebyggelse i god samverkan såväl vad exteriör i behåll. gäller planering som husens utformning. Bebyggelsen vetter i sydost ut mot en liten tidstypisk platsbildning med grönytor och höga lövträd. Platsbildningen, som gränsar Beskrivning mot den småkuperade lövskogsparken ner I sydvästra delen av Skultorp byggdes Bil- mot bäcken, har stor betydelse för 1950-tals- lingsro äldreboende 1959, senare successivt prägeln i området. utbyggt fram till ca 2000-talet. Den ursprung- liga anläggningen med två längor i två plan, förenade av en lägre, envåningslänga har en Ingår också i karaktäristisk utformning med röda tegelfasa- Detaljplan der, med tidstypiska fönster och panelpartier. Anslutande yngre en- och tvåvåningslängor, Gällande skydd med ljus panelfasad och fasad i betongelement - - - - i blekrött och blekgult, kompletterar den äldre anläggningen. 1950-talsanläggningen formar en innegård på baksidan med kalkstensmur, Rekommendationer på framsidan huvudentré flankerad av tuktade Det är mycket viktigt att områdets välbeva- ekar. rade 1950-talskaraktär kan bibehållas. Bil- I direkt anslutning till Billingsro ligger den lingsro har särskilda värden som en tidstypisk tidstypiska villan Skoghall från 1930. Kvar- institutionsmiljö som senare kompletterats. Skultorp 1:205, 1:115 Billingsro är en mycket fin helhet av institutionsmiljö från 1950-talet, senare till- och utbyggd, men där de yngre tillbyggnaderna kompletterar den äldre anläggningen, som dominerar helhetsintrycket. 114

Skultorp 1:205, 1:115 Billingsro. Kärnan i anläggningen från 1959 är ett mycket gott exempel på den tidens sociala institutionsarkitektur, som gavs en lika omsorgsfull utformning oavsett om den byggdes i större eller mindre tätorter. Även parkinslag med grönytor, lövträd med Ingående enskilda objekt i miljön mera är viktiga att uppmärksamma. Den Fornlämningar utpekade bebyggelsen bör underhållas med - - - material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- förekommande fall vara mindre nyttobyggna- tering der som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. Skultorp 1:109 Skoghall Westers väg 2 Villa byggd 1930 med drag av 1920-talets lätta Åtgärder klassicism, och som fortfarande i huvudsak ger Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde ett bra helhetsintryck av 1920-tal. Trästommen är att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e reveterad med fasad i gul spritputs med kontras- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- terande slätputsade listverk i vitt. Huset är reno- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- verat. Exteriören är i stort sett densamma som vid munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur inventeringen 1988. Intill Skoghall byggdes 1959 kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Billingsro äldreboende som senare vuxit ut ytter- Den bebyggelse som uppmärksammats 2010 ligare. bör dokumenteras närmare. Skultorp 1:136* Solvägen 11 Villa belägen invid Billingsro, i en grupp av tids- mässigt ganska enhetliga villor från tiden strax före och efter 1960. Husets exteriör anknyter till sent 1950-tal. Villan har ett plan med vind och källare under huset. 1950-talsexteriören är mycket välbevarad, frånsett ett senare tillbyggt uterum vid södra gavelfasaden. Huset har fasad i gult tegel, ursprungliga fönster med tidstypisk färgsättning med bågar i vitt i blå karmar. Entrén har kvar Skultorp 1:109 Skoghall är en villa byggd 1930 med drag av 1920-talets lätta klassicism, och som fortfarande i huvudsak ger ett bra helhetsintryck av 1920-tal. 115

Skultorp 1:136 och 1:142 är två mycket välbevarade villor från ca 1955-1960 som är kärnan i den fina villamiljö som kompletterar Billingsro och ger helhetsmiljön en mycket genuin karaktär av sent 1950-tal. karosseripanelad dörr, samt karaktäriska småföns- ren är utbytt i senare tid, men smidesräckena är ter för den tidsperioden. Taket täcks av tvåkupigt ursprungliga. 1950-talsanläggningen formar en tegel. Villatomt med karaktäristiskt smidesstaket innegård på baksidan med kalkstensmur, på fram- mot gatan. sidan huvudentré flankerad av tuktade ekar. En tillbyggnad mot norr, också i två våningar, Skultorp 1:142* tillkom 1971 efter ritningar utförda av arkitekt Westers väg 3 Stig Morud, Moruds Arkitektkontor, Falköping, Villa belägen invid Billingsro, i en grupp av tids- 1970. Åren 1985 och 1995 skedde två om- och mässigt ganska enhetliga villor från tiden strax tillbyggnader. 1995 beviljades bygglov för Björ- före och efter 1960. Husets exteriör anknyter till kebo äldreboende (Skultorp 1:115) med Skanska sent 1950-tal. Villan har ett plan med vind och Väst som byggherre. Ritningar utfördes av Arki- källare under huset. Frånsett en ny ytterdörr och tektgruppen Heineman. Som exempel på de yngre uteplats vid ena kortsidan är 1950-talsexteriören anläggningarna kan nämnas en anslutande yngre intakt. Huset har fasad i gult tegel, ursprungliga envåningslänga med fasad i vit locklistpanel. Här fönster med tidstypisk färgsättning med bågar i vitt finns även en tvåvåningslänga med fasad i betong- i röda karmar. Entrén har karaktäriska småföns- element i blekrött och blekgult. ter för den tidsperioden. Taket täcks av tvåkupigt Billingsro är en mycket fin helhet av institu- tegel. Villatomt med karaktäristiskt smidesstaket tionsmiljö från 1950-talet, senare till- och utbyggd, mot gatan. men där de yngre tillbyggnaderna kompletterar den äldre anläggningen, som dominerar helhetsin- Skultorp 1:205, 1:115 Billingsro* trycket. Billingsro är jämte Sörbacka i Värsås och Westers väg 4/Solvägen 15 Billingsdal i Timmersdala bra representanter för I södra delen av Skultorp byggdes Billingsro äld- sin tids arkitektur och planering av äldreomsorgs- reboende 1959, senare successivt utbyggt fram miljöer. till ca 2000-talet. Arkitekt var Sigurd Persson vid Neuendorf&Son Arkitektfirma i Skövde. Från. början fanns plats för 24 pensionärer i enkel- eller Övriga inrapporterade kulturlämningar dubbelrum, samt matsal, kök, dagrum, hobbyrum, - - - - bad, expedition, personalrum m.m. Den ursprung- liga anläggningen med två längor i två plan, för- enade av en tvärställd lägre envåningslänga har en karaktäristisk utformning med röda tegelfasa- der, med tidstypiska fönster med fasadfält i grön karosseripanel samt grönmålat falsat plåttak. I övrigt dominerar tvåkupiga tegeltak. Entrédör-

Skultorp 1:205, 1:115 Billingsro. Äldreboendet har byggts ut i etapper på 1970-, 80- och 90-talen. 116

Bussatorp* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö av mycket stort intresse omfat- tande ett mycket väl bibehållet bostadsområde med prägel av sent 1960-tal med karaktäris- tisk planering och placering av flerbostadshus och radhus i trafikseparerad miljö. Området är ovanligt välbevarat, flerbostadshusen har sällsynt nog helt oförändrade exteriörer från 1970, så även i huvudsak radhusen. Lamell- hus i tre våningar med fasad i gult tegel, vita fönster, ursprungliga entréer i ljust trä och glas. Radhus i souterräng med liknande fasa- dutformning. Separata garagelängor samlade vid områdets gemensamma p-platser. Bussatorp är jämte Storegården i Skövde ningen av flerbostadshus och radhus för att de kanske främsta exemplen idag på flerbo- i den tidens anda motverka ekonomisk och stadsområden från 1960-talets folkhemsepok social segregering. Trafiksepareringen, med i Skövde kommun. Eftersom detta var en stor separata garagelängor vid p-platserna utanför expansionsperiod för såväl Skövde som Skul- området, är karaktäristisk för sent 1960-tal. torp har Bussatorp en viktig samhällshistorisk Tidstypisk för 1960-talet är även den rätlinjiga, betydelse i kommunen och är av mycket stort lite stereotypa byggnadsplaceringen, som här kulturhistoriskt värde. motverkas av nivåskillnaderna i sluttningen som mjukar upp helhetsintrycket och ger en god variation. Gräsmattor och gångar omger Beskrivning husen i sluttningen och området avgränsas av I sydvästra delen av Skultorp, i sluttningen förgårdar samt ut mot gatan av gräsbårder och nedanför Skövdevägen, anlades Bussatorps- låga lövträd. området åren 1969-70. Byggmästare var Området är ovanligt välbevarat, flerbo- skövdefirman Edgars Byggnads AB och arki- stadshusen har sällsynt nog helt oförändrade tekt var firman Sven Aspemyr, Byggnadsin- exteriörer från 1970, så även radhusen, där genjör, Katrineholm, en kombination som endast någon enstaka entrédörr bytts ut på var verksam även på andra håll i Skövde på senare år. Detta är av särskilt stor betydelse 1960-talet. Området bebyggdes med sex fler- att tänka på i områdets fortsatta utveckling. bostadshus och fem radhus i souterräng. Det har en karaktäristisk utformning med bland- Bussatorp är jämte Storegården i Skövde de kanske främsta exemplen idag på flerbostadsområden från 1960-talets folkhemsepok i Skövde kommun. Kulturmiljön är av mycket stort kulturhistoriskt värde. 117

Ingår också i Detaljplan

Gällande skydd - - - - Rekommendationer Det är mycket viktigt att flerbostadsområ- dets välbevarade sena 1960-talsutformning kan bevaras såväl i planstruktur som i husens exteriörers detaljer. Även grönytor, lövträd Bussatorp. Lamellhusen är genom sina välbeva- med mera är viktig att uppmärksamma. Den rade exteriörer från 1970 av ett mycket stort kul- utpekade bebyggelsen bör underhållas med turhistoriskt värde. material och metoder som tar hänsyn till det inslag av två-, fyra- och femrumslägenheter före- kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i kommer också. De sex oförändrade lamellhusen förekommande fall vara mindre nyttobyggna- från 1970 är byggda i tre våningar med källare och der som placeras med hänsyn till befintlig och har en utformning som är typisk för 1960-talets ges en god utformning. senare del. De har fasad i gult tegel, vita enlufts- fönster med vädringsfönster, samt dubbla fönster med vädringsfönster i mitten. Ursprungliga entréer Åtgärder med gula klinkers och nedtill plåtbeslaget ljust Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde lackat trä med dörr och sidoljus. Ovan entréerna att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e sitter ljusbeige plåt. Vit glasad källardörr, smides- st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- räcken. De platta taken har takfotssarg i ljus plåt. ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- Lamellhusen är genom sina välbevarade exteriörer munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur av ett mycket stort kulturhistoriskt värde. kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Bebyggelse som uppmärksammats 2010 Bussatorp 1:94-1:97, 1:98-1:101, 1:102-1:105, bör dokumenteras närmare. 1:106-1:110, 1:112-1:115* Bussatorpsvägen 7, 11, 15, 19, 21 Ingående enskilda objekt i miljön De fem radhuslängorna från 1970 ritades också Fornlämningar av Berth Eriksson, firma Byggnadsingenjör Sven -- - - Aspemyr, Katrineholm, på uppdrag av Edgars Byggnads AB (se ovan) och inrymde femrumslä- Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- genheter. De ligger i souterräng mot baksidan och tering täcks av pulpettak med vit plåtsarg längs takfo- Bussatorp 1:51.1, 1:51.2, 1:51.3* ten. Längorna har fasad i gult tegel, vita enlufts- Bussatorpsvägen 5, 9, 13, 17, 23, 25 fönster med vädringsfönster, samt i nästan alla Byggherre till hela området med lamellhus och fall ursprungliga entréer med trädörr i tidstypiskt radhus (se nedan) var skövdefirman Edgars Bygg- 1960-talsutförande. Vid varje entré finns ett litet nads AB som anlitade firman Byggnadsingenjör förråd i brun eller grå panel. Sven Aspemyr, Katrineholm. Arkitekt till husen Garagelängorna vid parkeringen uppe i väs- blev Berth Eriksson vid firman. Lamellhusen ter är byggda i en våning med pulpettak. De har byggdes framför allt med trerumslägenheter men brunmålad putsfasad och stora nya vita alumini- Bussatorps flerbostadshus är idag ovanligt väl- umportar. bevarade exteriört sedan 1970 och har även de ursprungliga fasaddetaljerna i behåll, t.ex. de Övriga inrapporterade kulturlämningar omsorgsfullt utformade entrépartierna med - - - - skärmtak, klinkers, glasrutor och lackat ljust trä. Bussatorp. Även radhuslängorna är mycket väl bibehållna sedan 1970. 118

Kanikerukan* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av ett väl bibe- hållet villaområde från 1965-75 med välbe- varade tidstypiska exempel på den tidens villor, både enklare kataloghus och något mer exklusivt modernistiska villor. Området vitt- nar både om tidstypisk villabebyggelse och Skultorps intensiva tätortsutveckling under tidsperioden. Generellt dominerar enplans- och sou- terrängvillor, med fasad i rött tegel eller vit mexisten, kombinerat med antingen ljusa puts- eller mörka panelpartier. Mörka betong- pannor är mycket vanliga. Många fina exem- pel på ursprungliga entrépartier ger också präglas Morkullevägen av villor med en något karaktär åt området. mer påkostad, modernistisk utformning, t.ex. Kanikerukan 1:118, 1:119 och 1:120. Yttre Beskrivning delen av Rödhakevägen karaktäriseras också Villaområdet Kanikerukan i södra delen av av motsvarande typ av villor, t.ex. med pul- Skultorp blev planlagt 1964 och bebygg- pettak, hög takfotssarg och fasad i vit mex- des därefter till in mot 1970-talets mitt. Här isten. har uppmärksammats ett ganska stort sam- Generellt dominerar enplans- och souter- manhängande område, där villorna i mycket rängvillor, dels med fasad i rött tegel (ofta stor utsträckning fått behålla en ursprunglig med mörka fogar), ibland i kombination med karaktär. slammade/putsade ljusa fasadpartier, dels Inre delen av Rödhakevägen har inslag av fasader i vit mexisten kombinerat med mörka enklare utformade, genuina katalogvillor i ett panelpartier. Flackt sadeltak med matta mörka plan med källare, fasad i rött tegel och flacka betongpannor dominerar de äldre villorna sadeltak. Ringduvevägen är till delar också och är vanliga även på 1970-talshusen, men i lite enklare utformad. Här finns gott om övrigt förekommer såväl pulpettak som platta enplansvillor med källare och flackt sadeltak tak och sadeltak med mer ordinär taklutning. samt även exempel på indragna entrépartier. Här förekommer många fina ursprungliga Ringduvevägen 10 är exempel på ett välbeva- entrépartier med dörrar i trä med sidoljus i rat lättbetonghus. gul- eller grönfärgat glas och smidesräcken. Ringduvevägens inre del är något mer Området har tidstypiska öppna villatom- påkostad i husens utformning, dock inte i ter, avgränsade mot gatan av t.ex. låga staket lika hög grad som vid Morkullevägen. Delvis Inre delar av Rödhakevägen och Ringduvevägen har många välbevarade inslag av folkhemmets genu- ina katalogvillor från 1960-talet i ett plan med källare, fasad i rött tegel, ofta indragna entréer med ljusputsade fasadpartier och flacka sadeltak med mörka betongpannor. 119

Kanikerukan kännetecknas även av villor med en något mer påkostad utformning i 1960-talsmodernism med flacka tak och fasad i ljus mexisten och/eller tegel, i regel med omsorgsfullt utformade entrépartier i glas, mörkt trä och smide. Stödmurar i kalksten eller mexisten är vanliga i området. i trä eller smide. Stödmurar i kalksten före- Åtgärder kommer också i området. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde Här uppmärksammas inte några enskilda att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e byggnadsobjekt, det är områdets helhet som st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- är mest betydelsefull. ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Ingår också i Detaljplan Ingående enskilda objekt i miljön Fornlämningar Gällande skydd ------Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering Rekommendationer Se ovan Det är mycket viktigt att villaområdets väl- bevarade 1960- och 70-talskaraktär kan Övriga inrapporterade kulturlämningar bibehållas. Den utpekade bebyggelsen bör - - - - underhållas med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekom- mande fall vara mindre nytto- byggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning.

Kanikerukans villaområde ger många välbevarade och tidsty- piska exemppel på villabebyggelse från tidsperioden ca 1965-1975. I de inre delarna av området finns flera fina enklare utformade kata- logvillor i rött tegel med träpanel i gavelspetsar och taktäckning av mörka betongpannor. 120

Loringavägen* Det uttagna området omfattar dels egna- hems- och villabebyggelse från ca 1900-35 Motiv och uttryck för miljön utmed Loringavägen, dels villabebyggelse Kulturmiljö av central betydelse för Skultorp, från 1950- och 60-talet längs Fläderstigen eftersom den innefattar ett av de mycket få och Slånvägen, dels ett stråk av tätt liggande kvarvarande sammanhängande stråken med enplansvillor från 1960-talet vid Slånvägen, bebyggelse från det tidiga 1900-talets Skul- som ytligt sett påminner om kedjehus men är torp, inklusive tätortens två mest intakta friliggande. villamiljöer från 1920-talet, båda av stort I början av 1900-talet nådde stationssam- kulturhistoriskt värde. Välbevarad tidsty- hällets bebyggelse från järnvägsstationen i pisk villabebyggelse från 1950- och 60-talet. nordväst ner längs landsvägen till Loringa Bebyggelsemönster med äldre vägnät beva- i sydväst. Även om området naggats i kan- rat, och med äldre och yngre bebyggelse ten genom rivningar och nybyggnader under som samverkar. Detta, i kombination med de 1900-talets senare del finns här fortfarande olika tidsskikten som återspeglar viktiga tids- ett sammanhängande stråk av tidig 1900- perioder med utbyggnadsskeden i tätortens talsbebyggelse, som vittnar om Skultorps utveckling, medför att området har en mycket tidiga byggnadshistoria. Framhållas bör t.ex. central lokalhistorisk betydelse. Kulturmiljön den lilla f.d. slakteriladugården (Bussator- är även intressant som stationssamhällesbe- pet 1:16) vid Fläderstigen, slakteriet är dock byggelse med kärna från tidigt 1900-tal. borta sedan 1960-talsvillorna byggdes. Trots att flera av bostadshusen senare för- Beskrivning ändrats i olika mån finns här fortfarande en Loringavägens äldre bebyggelse är idag den enda lite större sammanhängande, mer välbevarade bebyggelsemiljön från stationssamhällets epok i Skultorp, vilket medför att den är av största lokalhisto- riska betydelse för Skultorp. Kulturmiljön här är av mycket stort kulturhistoriskt värde. 121

Bussatorpet 1:13 Tuvan är en av de mest välbevarade 1920-talsmiljöerna i sitt slag i Skövde kommun och är av mycket stort kulturhistoriskt värde. helhet av 1910-30-tal som är representativ Här byggdes först enplansvillor med källare, för hur stationssamhällets bebyggelse tedde främst med tegelfasad under flacka sadeltak sig. Området karaktäriseras bl.a. av den med tegel eller matta mörka betongpannor. branta sluttningen kring Loringavägen med Några villor med sen 1950-talskaraktär har egnhems/villabebyggelse, med friliggande putsfasader och tegeltak. Tidstypiska vil- bostadshus i trä med panel- eller putsfasad, latomter, ofta med stenpartier, stentrappor, ofta med små gårdshus/uthus i trä och omgi- stödmur mot gatan etc., omger flera hus i de vande trädgårdstomter. brantare partierna mot Slånvägen. Mest framträdande i norr är det stora Nere vid Slånvägen ligger nio villor på rad, bostadshuset Solbacken (Bussatorpet 1:29) så tätt att de ger intryck av kedjehus, men de från 1915 som trots vissa sentida föränd- är friliggande souterrängvillor med vidbyggt ringar bibehåller mycket av den tidstypiska garage och ger ett mycket bra helhetsintryck panelarkitekturen. I sydost vid Bofinksvägen, av 1960-talets villabyggande (Bussatorpet den gamla vägen mot Sjötorpssjön, ligger 1:66-1:74). 1960-talsprägeln är påtaglig även några villor, med ljusa spritputsfasader, på om bygglov beviljades så sent som i decem- Tuvan och Solgården (Bussatorpet 1:13 och ber 1969 och byggandet av husen kom igång 1:65), båda i en mycket väl bibehållen villa- 1970. Exteriört är husen mycket välbevarade, stil från 1920-talet, med faluröda uthuslängor, Husen ritades vid AB Ytong, Stockholm med omgivna av större trädgårdstomter. Särskilt fasad i vit lättbetong, panel i gavlar, tidstypiska Tuvan är en ovanligt välbevarad 1920-tals- entrépartier och sadeltak med mörka betong- miljö. I öster angränsar det stora, kuperade, pannor. Husen inramas av öppna förgårdar lövskogpräglade parkområdet som avskiljer och gräsmatta mot gatan. Användningen av sydvästra Skultorp från Billingsdal och Svär- den lokalt tillverkade lättbetongen (Durox) tagården. till stomme och fasad förstärker husens lokal- Den befintliga tidiga 1900-talsbebyggel- historiska förankring. Husgruppen utgör en sen, vid landsvägen mot Loringa, komplet- sammanhållen helhetsmiljö inom det större terades 1963 med planläggning av områdets området kring Loringavägen. västra del kring Slånvägen och Fläderstigen.

Karaktäristiskt för sluttningarna kring Loringavägen/Flädersti- gen/Slånvägen idag är att den tidiga 1900-talsbebyggelsen lig- ger invid villabebyggelse från främst 1960-tal. Området ger en bra återspegling av två stora expansionsperioder i Skultorps byggnadshistoria. I förgrunden syns den modernistiska villan på Bussatorpet 1:52 122

Ingår också i Detaljplan

Gällande skydd - - - -

Rekommendationer Kulturmiljön är mycket viktig att slå vakt om eftersom detta är den enda sammanhängande miljön med tidig 1900-talsbebyggelse i Skultorp, alltså från stationssamhällets framväxtpe- riod. I övrigt bör man särskilt ta vara på att kulturmiljön präglas av de tre tidsskikten med egnahem/villor från 1900-30-tal, småhus från 1950-60-tal och Slånvägens nio 1960-talsvillor. Bussatorpet 1:29 Solbacken med sin tidstypiska arkitektur Det ståtliga Solbacken och de enhet- är av stort kulturhistoriskt värde såsom en karaktäristisk liga 1920-talsmiljöerna på Tuvan och byggnad för ett stationssamhälle. Solgården bör särskilt lyftas fram som Åtgärder viktiga företrädare för Skultorps tidiga bygg- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde nadshistoria. Tuvan är en av de mest välbe- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e varade 1920-talsmiljöerna i sitt slag i Skövde st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- kommun och är av särskilt intresse. Slakte- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- riladugården vid Fläderstigen har ett starkt munen undersöka behovet av att upprätta en lokalhistoriskt intresse som en numera säll- bevarandeinriktad detaljplan enligt 5 kap. synt representant för den tidiga stationssam- PBL. hällsbebyggelsen i Skultorp. Småhusen har Den bebyggelse som uppmärksammats med sina omgivande villatomter och sin tids- 2010 bör dokumenteras närmare. typiska exteriöra utformning gemensamma karaktärsdrag. En särskild enhet att uppmärk- samma är de nio duroxvillorna från 1960-talet Ingående enskilda objekt i miljön vid Slånvägen, med sin homogena utformning och starka lokalhistoriska förankring. Fornlämningar Den utpekade bebyggelsen bör underhål- - - - - las med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- gelse bör i förekommande fall vara mindre tering nyttobyggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. Bussatorpet 1:13 Tuvan Bofinksvägen 3 Bostadshus i tidstypisk villastil från 1926, med namnet skrivet i putsen på frontespisen ut mot gatan. Huset har plankstomme med revetering av Bussatorpet 1:13 Tuvan är av stort kulturhistoriskt vit spritputs med vita slätputsade omfattningar, värde såsom en av de främsta villamiljöerna med under tegeltäckt brutet tak. Exteriören, inklusive mycket välbevarade byggnader från 1920-talet. entréparti och de jugendinspirerade fönstren, torde vara helt intakt sedan 1920-talet. Från samma tid är en stor uthuslänga med faluröd panel och tegel- tak. Trädgårdstomten inramas av spjälstaket med smidesgrindar. Tuvan är av stort kulturhistoriskt värde med sin ursprungliga 1920-talskaraktär bevarad. Detta är, jämte Solgården nedan, även den kanske främsta bostadsmiljön från 1920-talet i Skultorp och som sådan av ett mycket stort lokal- historiskt intresse. Tuvan är överhuvudtaget av ett mycket stort kulturhistoriskt värde såsom en av de främsta villamiljöerna med mycket välbevarade byggnader från 1920-talet. 123

Bussatorpet 1:28* Bussatorpet 1:52* Loringavägen 10 Slånvägen 7 Bostadshus i enkel villastil från ca 1915-30. Huset Modernistisk villa, troligen från ca 1965-70, i har ett indraget läge från gatan. Huset har kalk- ett plan med tvådelad huskropp och ett vidbyggt stenssockel, fasad av ursprunglig locklistpanel, garage. Hörnet är genombrutet och stöds av hörn- numera vitmålad. Nuvarande tvåluftsfönster är vit- pelare. Välbevarad exteriör med vit mexistensfa- målade, förstukvist med troligen sentida snickerier sad, stort glasat parti med fönsterrad med brun i vitt. Foder och lister är ommålade i ljust blått. fjällpanel under, bruna fönsterluckor. Garaget har Välbevarad uthuslänga med vitmålad liggande fasad i brun fjällpanel i tidstypisk kontrast mot spontad panel, ljust blågrå dörrar och tvåkupigt husets vita fasad. taktegel. Två portträd och en häck avgränsar mot gatan. Fortfarande finns ett fint helhetsintryck av Bussatorpet 1:53* ett egnahem från det tidiga 1900-talet, trots vissa Slånvägen 5 sentida förändringar. 1950-talsvilla i ett plan med källare. Exteriören är mycket välbevarad med grön terrasitputs, samt Bussatorpet 1:29 Solbacken indragen entré med ursprunglig dörr och omfatt- Loringavägen 8A ning i rött tegel. Ursprungliga är de bruna fler- Stort bostadshus, uppfört 1915 i en originell vil- delade fönstren. Taket täcks av tvåkupigt tegel. lastil med torn och stora konsolburna taksprång. Villatomten ligger i den branta slänten och har en Under 1900-talets senare del genomgick huset tidstypisk utformning med stenparti, gång av kalk- vissa förändringar, bl.a. då fönstren byttes ut mot stensplattor och en kalkstentrappa ner mot gatan. en helt ny fönstertyp. I stort har dock Solbacken Stödmur av gjutna block ner mot gatan. mycket av en tidstypisk panelarkitektur från 1910- talet i behåll. Jämfört med inventeringstillfället Bussatorpet 1:60* 1988 har fasaden numera fått en bättre färgsätt- Fläderstigen 4 ning med ljust grå fasspåntpanel,, vita fönster och Villa i ett plan med källare och vind, byggt 1963 grågröna fönsteromfattningar. Taket täcks av ett med gavelplacerad entré och sadeltak med kort rödmålat plåttak. Eventuella äldre uthus som fun- taksprång. Exteriören är mycket välbevarad med nits inne på gården har ersatts med en radhuslänga fasad i rött tegel, murade fönster- och dörromfatt- i trä i sent 1900-tal. Solbacken med sin tidstypiska ningar, vita fönster, ursprunglig entré med trädörr arkitektur är av stort kulturhistoriskt värde såsom och smidesräcke samt tvåkupigt taktegel. Öppen en karaktäristisk byggnad för ett stationssamhälle. tomt med gång av kalkstensplattor Den är en av Skultorps karaktärsbyggnader ur kul- turhistorisk synpunkt. Bussatorpet 1:65 Solgården Loringavägen 15 Bussatorpet 1:37* Villa från 1932 med trästommen reveterad med Fläderstigen 6 spritputs och kontrasterande slätputsat listverk, Från 1960-talets början är en villa i ett plan med allt i vitt. I likhet med inventeringstillfället 1988 källare, fasad i rött tegel och vita fönsterbågar i blå verkar Solgården även 2010 vara helt oförändrat karmar. Huset har en något mer ovanlig utform- sedan det byggdes. Den tidstypiska 1920-tals- ning med en indragen ingång i hörnet som vilar präglade villaexteriören är alltså intakt. Helheten på en tegelpelare. Tidstypisk smidesbalkong. För av 1920-tal förstärks ännu mer av den jämnåriga 1960-talet karaktäristisk villatomt med frukt- och lövträd, belägen i slänt.

Bussatorpet 1:53 är en villa vars 1950-talspräg- lade exteriör är väl bibe- hållen. Helhetsintrycket av 1950-tal vilar över hela tomten med dess tidstypiska utformning med gång och stödmur i kalksten. 124

Bussatorpet 1:65 Solgården byggdes 1932 och Bussatorpet 1:116 är lokalhistoriskt intressant är av stort kulturhistoriskt intresse med sin 1920- som en f.d. slakteriladugård. Byggnaden minner talspräglade villastil. I likhet med det närbelägna om stationssamhällets tidiga bebyggelse. Tuvan är Solgården av största betydelse för Skul- torp ur byggnadshistorisk synpunkt. av den lokalt tillverkade lättbetongen (Durox) förstärker lokalhistorisk förankring och bidrar till faluröda uthuslängan samt den omgivande villa- att husgruppen har ett stort kulturhistoriskt värde. trädgården. Solgården ligger i kanten av det stora Husgruppen bildar en sammanhållen helhetsmiljö parkområdet kring bäcken i södra Skultorp. Sol- inom det större området kring Loringavägen. gården är av stort kulturhistoriskt intresse och i likhet med Tuvan (se ovan) av största betydelse för Skultorp ur byggnadshistorisk synpunkt. Bussatorpet 1:116* Fläderstigen 2 Ensam ladugård i den gräsbevuxna slänten vid Bussatorpet 1:66-1:74 * Fläderstigen strax nedanför Loringavägen. Den Slånvägen 4-20 lilla ladugården hörde till Tibergs slakteri som Nere vid Slånvägen ligger nio enhetligt utformade låg nere vid nuvarande Slånvägen, berättar en villor på rad, så tätt att de ger intryck av kedjehus, granne. Slakteriet försvann när villorna vid Flä- men de är friliggande villor som mot söder har sou- derstigen byggdes på 1960-talet. Ladugården var terrängläge i slänten. De är byggda i ett plan med slakteriladugård där djuren förvarades i väntan på källare och med garage vidbyggt på ena kortsidan. slakt. Det ursprungliga utseendet från 1910-talet 1960-talskaraktären är mycket påtaglig även om är välbevarat, trästommen med urblekt röd slam- bygglov beviljades så sent som i december 1969 färgad liggande fasspåntpanel, vilar på en sockel och byggandet av husen kom igång först 1970. av kalksten. Byggnaden har små gröna kvadra- Enfamiljshusen ritades vid AB Ytong, Stockholm. tiska fyrspröjsade fönster med vita foder samt två Exteriört är husen mycket välbevarade: Fasaden bräddörrar. Taket täcks av flacktegel. Ladugården är vit lättbetong (Durox) med röd, brun, eller grön som är av lokalhistoriskt intresse hör numera till panel i gavlar (endast något enstaka har fått panelen grannvillan i väster. ommålad i en nutida kulör som bryter helheten). Husen har ursprungliga, tidstypiska entrépartier. De flacka sadeltaken täcks av mörka betongpan- nor. Närmast framför husen är förgårdar mot gatan med gräsmatta och låga fruktträd. Framför hus- Övriga inrapporterade kulturlämningar gruppen finns även en långsträckt gräsbård mot - - - - gatan med en rad av lövträd. Helhetsintrycket av välbevarat 1960-tal är mycket fint. Användningen

Bussatorpet 1:66-1:74 Helhetsintrycket av välbevarat 1960-tal är mycket fint. Användningen av den lokalt tillverkade lättbetongen (Durox) bidrar till att husgruppen har ett stort kulturhistoriskt värde. 125

SYDÖSTRA SKULTORP:

BILLINGSDAL OCH SVÄRTAGÅRDEN Sjövägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö som helt präglas av tre modernis- tiska villor från ca 1960-73, på rad i strandnära läge vid Sjötorpssjön. Volymer, takformer, exteriörmaterial och -utformning är mycket typiskt för mer exklusiv villabebyggelse från 1960- tidigt 1970-tal. Två villor har oföränd- rade exteriörer. Karaktäristiska naturinspire- rade villatomter. Helhetsintrycket av de tre villorna ovanför sjön är mycket gott. I Skövde Husen kännetecknas av volymerna, de flacka kommuns modernistiska bebyggelsehistoria taken och att de tre villorna utgör en tydlig, är den här lilla kulturmiljön en viktig del. separat enhet i förhållande till villabebyg- gelsen längre söderut längs gatan. Detta i och med deras mycket medvetet utformade Beskrivning modernistiska arkitektur, som vad gäller två I Billingsdalsområdet, vid norra delen av Sjö- av dem bör vara oförändrad sedan husen vägen, ligger tre villor från 1960- och tidigt byggdes (Hene 28:1 och 29:19. Den tredje 1970-tal, ovanför den branta sluttningen ned villan, som har träfasad, har förändrats något mot Sjötorpssjön. Enplansvillorna är samtliga på senare år, främst med avseende på exteri- utförda i en mer exklusiv modernism. jämfört örens färgsättning. med det mer folkhemsbetonade villaområdet närmare Billingsdalsskolan. Ovanligt nog går tomterna ner till sjökanten. Detta beror på att Ingår också i de tre villorna ersatte tre sommarstugor från Detaljplan ca 1920-30-talet på sjötomter som bonden på Billingsdals gård arrenderade ut till sommar- gäster. Detta enligt en sageskvinna som bott Gällande skydd länge i området. - - - -

Hene 28:1 Den äldsta av de modernistiska villorna vid sjökanten byggdes 1960 med en för den tiden karaktäristisk utformning. 126

Sjövägens tre modernistiska villor är placerade i rad ovanför Sjötorpssjön. Rekommendationer Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Det är mycket viktigt att villaområdets välbe- tering varade 1960- och 70-talskaraktär kan bevaras. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas Hene 28:1* med material och metoder som tar hänsyn till Sjövägen 3 det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör Modernistisk enplansvilla vid Sjötorpssjön, upp- i förekommande fall vara mindre nyttobygg- förd 1960 efter ritningar av Olofsson, Anderssons nader som placeras med hänsyn till befintlig Arkitektkontor AB, Skövde. Villan har en tvåde- och ges en god utformning. lad huskropp med vidbyggt garage och täcks av ett mycket flackt sadeltak. Huset har fasad av rött tegel med mörka fogar, vita enluftsfönster och Åtgärder tidstypisk entré med plåtavtäckt skärmtak, vit- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde putsat vindfång och lackad trädörr med sidoljus. att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Exteriören är oförändrad sedan 1960 och huset är en st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- mycket bra och tidig representant för en något mer ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- exklusiv villabebyggelse från 1960-talets början. munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Den bebyggelse som uppmärksammats 2010 bör Hene 29:1* dokumenteras närmare. Sjövägen 1 Modernistisk villa med souterräng mot sjösi- dan av Sjötorpssjön, uppförd 1971, med mycket Ingående enskilda objekt i miljön flackt pulpettak och takfall neddraget över alta- nen. Byggherre var Lars Åsander och arkitekt till Fornlämningar villan var Olofsson, Anderssons Arkitektkontor - - - AB, Skövde. Huset gavs en karaktäristisk, för den tiden modern planlösning med flera sovrum, var- dagsrum, matplats , gillestuga etc. Villan har vit mexistensfasad, bruna fönster, mörkbrun takfots- sarg och entré med mörk trädörr och sidoljus. Det vidbyggda garaget har mörk panel, i tidstypisk kontrast mot bostadshusets vita fasad. Exteriören är mycket väl bibehållen sedan 1970-talet.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Hene 29:1 bebyggdes 1971 med denna tidstypiska modernistiska villa. 127

Svärtagårdsskolan och Valthorns- des här längs Valthornsvägen och angräns- vägen* ande del av Fagottvägen några villor med mer prägel av folkhemsepokens kataloghus Motiv och uttryck för miljön från 1960-talet; enplanshus med källare och Kulturmiljö av stort intresse som karaktäri- tegelfasad under ett tegeltäckt flackt sadeltak. seras av en liten men väl bibehållen bebyg- Några mer exklusiva, modernistiska villor gelsemiljö från perioden tidigt 1960-tal-tidigt från ca 1965-70 byggdes som souterrängvil- 1970-tal, dels omfattande tidstypiska villor lor i sluttningen, med förskjutna byggnads- varav både kataloghus och mer exklusivt kroppar, fasad i vit mexisten eller tegel, under modernistiska villor, dels en sammanhållen platta tak. skolmiljö med välbevarad kärna från 1963. Svärtagårdsskolan byggdes som låg- och Kulturmiljön har en fint sammanhållen hel- mellanstadieskola 1964-66 och har senare het som även återspeglar Skultorps expansiva kompletterats med fler byggnader och pavil- bebyggelseutveckling under den tidsperio- jonger efterhand. Det är genomgående låga den. längor och paviljonger som förenas via täckta passager. Anläggningen öppnar upp sig mot skolgården i väster. Beskrivning Kulturmiljön har en bra helhet av tids- Områdets topografi karaktäriseras av att Valt- perioden 1960-70, dels beroende på att den hornsvägen följer ett utpräglat randläge vid ursprungliga skolbyggnaden bibehållit sin kanten av en terrass i den branta sluttningen. 1960-talskaraktär, dels även flertalet villor. Det blev planlagt i sammanhang med övriga Svärtagårdsområdet 1963. Ca 1960-70 bygg-

Kulturmiljön präglas dels av mer genuina småhusbetonade villor i rött tegel, dels av mer påkostat utfor- made modernistiska villor från samma tidsperiod, samtliga från tidigt 1960-tal - tidigt 1970-tal. 128

Skultorp 1:24 är en välbevarad modernistisk villa från 1972 som ligger i souterräng i sluttningen mot Klagstorpsvägen Ingår också i Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- Detaljplan tering

Skultorp 1:24* Gällande skydd Fagottvägen 3 - - - - Souterrängvilla belägen i markant sluttningsläge i villaområdet intill Svärtagårdsskolan. Huset har Rekommendationer en tydlig karaktär från tiden runt 1970, utformad Det är mycket viktigt att områdets välbeva- i en tidstypisk modernism med två förskjutna rade 1960-talsutformning kan bibehållas. byggnadskroppar, garage på sidan och fasad av vit Skolmiljöns ursprungliga kärna måste fram- mexisten under platt tak. Tomten avgränsas på ena hållas särskilt. sidan av en vit mexistensmur, ner mot Klagstorps- Den utpekade bebyggelsen bör underhål- vägen i norr stupar tomten kraftigt. Byggherre till las med material och metoder som tar hänsyn villan, som uppfördes 1972, var direktör Gunnar till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- Thunberg och arkitekt var byggnadsingenjör Lars gelse bör i förekommande fall vara mindre Hagebratt. nyttobyggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. Skultorp 1:149* Valthornsvägen 5 Åtgärder Villa vid Svärtagårdsskolan i 11/2 plan med källare Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde och fasad i rött tegel, vita tvåluftsfönster, ursprung- att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e lig entré med svart smidesräcke och sadeltak med st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- tvåkupigt taktegel. Garage med uteplats. ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Skultorp 1:158* Den bebyggelse som uppmärksammats Valthornsvägen 9 2010 bör dokumenteras närmare. Villa vid Svärtagårdsskolan. Tvådelad modernis- tisk villa med vidbyggt garage. Fasad av rött tegel, vitslammat tegel och brun panel, samt perspektiv- fönster och en hög vitslammad skorsten i fasad- Ingående enskilda objekt i miljön livet. Takfotssarg i ärgad kopparplåt. Tidstypisk villatomt med höga tujor. Fornlämningar

- - - - 129

Skultorp 1:171 är en mycket välbevarad villa i karaktäristisk modernism från ca 1960. ritningar av Byproj AB, Skövde. År 1994 ombygg- Skultorp 1:171 * des den södra längan mellan befintlig skola och Valthornsvägen 13 förskolan, efter ritningar av arkitekt Ingvar Blixt. Villa vid Svärtagårdsskolan. Enplansvilla med Förskolan ombyggdes 2004 efter ritningar av källare och tvådelad huskropp. Huset har fasad i Contekton Heineman. tegel, ursprungliga vita tvåluftsfönster och entré- Skolanläggningen består idag genomgående parti samt flackt sadeltak med enkupigt taktegel. av låga längor och paviljonger som förenas via Exteriören från ca 1960 är mycket väl bevarad täckta passager och i stora drag formar en tresidig och förstärks av den tidstypiska villatomten som anläggning som öppnar upp sig mot skolgården i avgränsas med trådnätstaket och häck mot gatan. väster. Den ursprungliga anläggningen har fasad av ljust blekgul lockpanel och rött tegel samt har vita fyrdelade fönster. Yngre paviljonger har falu- Skultorp 1:234 Svärtagårdsskolan * röd stående panel. Till anläggningen hör även en Fagottvägen 7 liten villa av tidig 1960-talstyp, med fasad i rött Svärtagårdsskolan i södra Skultorp byggdes som tegel och med ett flackt sadeltak. Kanske bygg- låg- och mellanstadieskola 1966 och har senare des den som personalbostad till skolan? Skolmil- kompletterats med fler byggnader och paviljonger jön präglas mycket av att den äldre anläggningen efterhand. Den äldsta anläggningen utformades bibehållit en ursprunglig karaktär, vilken är viktigt med AB Götene Träindustri som arkitekt. Denna att bibehålla. omfattade en låg- och mellanstadieskola, en för- skola i egen byggnad samt en särskild byggnad för matsal och gymnastiksal. En mindre ombygg- Övriga inrapporterade kulturlämningar nad skedde 1981. 1993 genomfördes en om- och - - - - tillbyggnad varvid en paviljong uppfördes efter Skultorp 1:234 Svärtagårdsskolan är i sin kärna en väl bibehållen 1960-talsanläggning. 130

SKULTORP BYGGNADSOBJEKT

Skultorp 6:26 ar en modernistisk villa med en väl Hene 8:60 har en välbevarad småhusexteriör från bibehållen exteriör från ca 1965-70. ca 1945-55 ing i Skaraborg. Numera är det privatvilla. Beläget Hene 6:25* i brant slänt med lövskogsdungar och vitsippsmat- Sjövägen 9 tor ovanför Sjötorpssjön. Huset är uppfört på en Modernistisk enplansvilla i Billingsdal vid Sjö- delvis hög kalkstenssockel, med en utbyggd öppen torpssjön. Villan har tvådelad huskropp under veranda med vitmålade snickerier mot sjösidan. flackt sadeltak. Exteriören är i stort väl bibehål- Det har fasad av gulmålad panel, småspröjsade len med fasad i vit mexisten, bruna fönster, brunt gröna fönster med vita fönsterluckor, samt tvåku- panelparti och ursprunglig entré. Garaget har ny pigt taktegel på det avvalmade sadeltaket. dörr. Hene 8:60* Hene 6:26* Polstjärnevägen 4 Sjövägen 13 Villa i Hene i norra Skultorp. Huset har prägel av Modernistisk enplansvilla i Billingsdal vid Sjö- perioden 1945-55, uppfört i ett plan med källare. torpssjön. Villan har tvådelad huskropp under Fasad av blekgul locklistpanel, vita fönster under pulpettak. Exteriören är i stort väl bibehållen med flackt sadeltak med röda betongpannor. Ligger i bl.a. fasad i vit mexisten, brun takfotssarg och slänt, tomten avgränsad av gjuten stödmur. ursprunglig entré. Garaget har ny dörr. Hene 8:71 Gärdevik* Hene 6:27* Skövdevägen 7 Sjövägen 15 Tvåvånings flerbostadsvilla nere vid Skövdevägen Modernistisk enplansvilla med vidbyggt garage, i Hene, uppförd 1947 med två lägenheter. Husets belägen vid Sjötorpssjön i Billingsdal. Villan trästomme ärr eveterad med ljust vitgul puts, som har prägel av sent 1960-tal har tredelad hus- enluftsfönstren har vita bågar med bruna karmar, kropp, fasad i gult tegel, bruna fönster och en helt det valmade taket täcks av tvåkupigt tegel. 1940- ursprunglig entré, under ett flackt pulpettak. Exte- talskaraktären mycket väl bibehållen, endast med riören till villa och garage är oförändrad och ett undantag för en moderniserad balkong. mycket fint prov på den tidens villabyggande. Hene 8:72 Olofsborg Hene 6:30 F.d.Kvinnornas Semesterhem * * Skövdevägen 11 Sjövägen 11 Tvåvånings flerbostadsvilla nere vid Skövdevä- Bostadshus i utkanten av Billingsdal i östra Skul- gen i Hene i norra Skultorp, uppförd 1947 med två torp, byggt i en tidstypisk villastil med prägel lägenheter. Huset som enligt Sveriges Bebyggelse av 1910-20-tal. Det uppfördes från början som är uppfört av sten (troligen betong) har fasad med semesterhem av Kvinnornas Semesterhemsfören- ljust vitgul puts, ursprungliga ljusbruna tvålufts- fönster under valmat tak. 1940-talskaraktären är överlag mycket väl bibehållen, endast med undan- tag för sentida mörka betongpannor.

Hene 8:87* Stjärnvägen 21 Villa uppe i sluttningen nära järnvägen, i Hene i norra Skultorp. Huset är från ca 1965-70 med fasad Hene 8:72 Olofsborg från 1947 är en av Skultorps flera fina funkisbetonade villor och flerbostadsvil- lor från 1930- och 40-talen. 131

Hene 18:27 byggdes från början 1956 med silit- stomme vilket gör huset teknikhistoriskt intressant. Hene 18:24 har en välbevarad exteriör från ca Det byggdes senare om utvändigt 1967 eller 1973 1945-55. till nuvarande utseende. i rött tegel under platt tak med markerad, bred tak- Hene 18:24* fotssarg. Ursprunglig entré. Vidbyggt garage. Sjövägen 2 Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvil- Hene 8:91* lan, med källare under, bär sen 1950-talsprägel Stjärnvägen 23 med burspråk på gavel och ”glasat hörn”, entré Villa uppe i sluttningen nära järnvägen, i Hene i i glas och trä samt sadeltak med tvåkupigt tegel. norra Skultorp. Enplans villa från ca 1965-70 med Fasad i ljusgrön locklistpanel, ursprungliga vita fasad i rött tegel med mörka fogar under flackt fönster, vita lister. Garage med ursprunglig slag- sadeltak. Entré överbyggd med bruna stolpar. Vid- port. Hörntomten är en tidstypisk villatomt med byggt garage. stenparti och stödmur av sten i slänten mot gatan. Det bidrar mycket till den fina helhet av 1950-tal Hene 8:98* som vilar över den välbevarade villan. Stjärnvägen 33 Villa uppe i sluttningen nära järnvägen, i Hene i Hene 18:26* norra Skultorp. 1960-talsvilla med flerdelad hus- Billingsdalsvägen 18 kropp, fasad i rött tegel, panelad takfotssarg. Villa med 1950-talsprägel på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvillan med källare under har Hene 13:4* fasad av grå slät puts, vita fönster, tidstypisk entré Castorvägen 5 med smidesräcken och flackt sadeltak med tvåku- Nere vid Skövdevägen, i Hene, längst i norr i pigt tegel. Garaget har ursprungliga slagportar samhället, ligger på rad tre enplans tegelhus med i behåll. En tillbyggnad mot baksidan bär 1960- källare och garage under huset. Husen är snarlika, talsprägel med vit stående panel och platt tak med men inte identiskt utformade med fasad i rött tegel mörk takfotssarg. under flackt sadeltak, alla med prägel av tiden runt 1960. Detta är det mest välbevarade, byggt med Hene 18:27* tvådelad huskropp, har ursprungliga vita fönster Egnahemsvägen 3 och entré med smidesräcken samt tvåkupigt takte- Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvillan gel. Garageporten är sentida. Villaträdgården, med som hade Bengt Hedlund som byggherre erhöll bl.a. barrbuskar avgränsas mot gatan av häckar. bygglov 1956 och uppfördes med murstomme av silit. Arkitekt var Sigurd Persson från skövdefö- Hene 18:23* retaget F.A. Neuendorf&Son Arkitektfirma, men Billingsdalsvägen 12 även en byggnadsritning från AB Silit användes. Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplans- Silit som var ett slags lättbetong användes på så villan, med källare under, uppfördes 1956 efter sätt att huset byggdes kring en murad silitpelare. typritning från Svenska Stenhus AB i Skövde. Det hade ursprungligen en annan exteriör utform- Gasbetongstommen har fasad i rött tegel och ning, men förändrades i samband med ombyggna- ursprunglig entré med tidstypisk dörr, omfattning der 1967 och 1973 till nuvarande fasadutformning av rött tegel och svart smidesräcke. Tvåluftsföns- i vit mexisten. Garaget är utbyggt i vinkel. Vil- ter av yngre datum. Det flacka sadeltaket täcks av latomten har stödmur i kalksten mot gatan. Vil- mer sentida svarta betongpannor. Skorstenen är lan är av ett betydande lokal- och teknikhistoriskt av rött tegel. Tillbyggd uteplats. Husen kan vara intresse eftersom den byggdes av lokalproducerad det äldsta i denna del av Billingsdal, de andra kom silit från Silitfabriken i Skultorp (nedlagd 1958). något senare, enligt uppgift från ägaren. Villatom- ten avgränsas mot gatan av en plattbeklädd stöd- Hene 18:38* mur. Egnahemsvägen 5 Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvilla med källare under, fasad av vit locklistpanel samt 132

Hene 18:38 från ca 1960 har en något äldre Hene 8:72 är en av Skultorps många villor med en karaktär.. fin sen 1950-talsprägel. brun karosseripanel i gavlar, tvåluftsfönster med är omtäckt med röda betongpannor, skorstenen vita bågar i bruna karmar, sadeltak med tvåkupigt inplåtad. I likhet med grannhuset 18:58 har huset tegel, neddraget över entrén. Exteriören från ca en lägre sidoutbyggnad med garage. Tidstypisk 1960 är väl bibehållen. Tidstypisk trädgårdstomt villatomt med fint smidesstaket mot gatan. med smidesstaket mot gatan. Hene 18:61* Hene 18:55* Gärdhemsgatan 2 Gärdhemsgatan 6 Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvilla Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvilla med vidbyggt garage med sen 1950-talsprägel: med garage på sidan från ca 1960. Huset har fasad Fasad i ljus slätputs och rött tegel, tvåluftsfönster i rött tegel, ursprunglig entré med dörr i lackat och flackt sadeltak med tvåkupigt tegel. Entrén är trä och etsat glas, vita fönster och skorsten i rött något förändrad, i övrigt är 1950-talsexteriören tegel. Karaktäristisk är det kontrasterande garaget välbevarad. Garaget är oförändrat exteriört. Till i ljus puts, samt fasadparti av brun panel. Det har helhetsintrycket bidrar även den tidstypiska vil- ursprungliga slagportar i grön karosseripanel. Vil- latomten. latomten avgränsas mot gatan av ett tidstypiskt svart smidesstaket. Hene 24:1* Orionvägen 7 Hene 18:58* Uppe i sluttningen nära järnvägen, i Hene i norra Stallbacksvägen 6 Skultorp, ligger denna mer exklusivt utformade Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvillan enplansvilla. Huset, som sannolikt uppförts ca med garage på sidan har 1950-talsprägel. Huset har 1965-70, är byggt i vinkel med förskjutna hus- fasad i vitgrå puts, tvåluftsfönster med vita bågar kroppar under platt tak. Fasad i rödbrunt tegel, i mörka karmar, grönputsad lägre utbyggnad och putsat garage. skorsten i rött tegel. Entré med röd tegelomfatt- ning och nyare dörr. Garaget är oförändrat exteri- Hene 25:1* ört och har slagportar i brunt Liten villatomt. Skövdevägen23A-B Enplans industribyggnad från ca 1950-60 vid Hene 18:59* Skövdevägen i Hene i norra delen av Skultorp. Stallbacksvägen 8 Byggnaden som inrymt Skultorps Sand&Grus har Villa på Billingsdal i östra Skultorp. Enplansvillan fasad i blekrött tegel, ursprungliga en- och trelufts- med garage på sidan har 1950-talsprägel. Exteri- fönster, ingång med karosseripanelad dörr under ören är väl bibehållen med gul putsfasad, röda pulpettak. Intill ligger en tidstypisk tidig 1960- enluftsfönster, ursprunglig entré med röd tegelom- talsvilla i rött tegel, byggd i ett plan med tvådelad fattning och en glasad, lackad trädörr. Sadeltaket huskropp, vita fönster, skorsten i rött tegel. Villan Hene 18:59 har en karaktäristisk 1950-talskaraktär. 133

Hene 25:1 från ca 1950-60-tal har inrymt AB Sand&Grus. som erhöll bygglov 1961 ritades troligen av bygg- sten. Huset har verandan påbyggd med en yngre nadsingenjör Gunnar Johansson, Skultorp. Gunnar balkong. Husen inramas av trädgårdstomt och Johansson var även byggherre. En häck avgränsar höga lövträd. mot gatan. Detta bör ha varit någon form av perso- nalbostad. Anläggningen ligger precis ovanför ett Kanikerukan 1:108-109* stort täktområde i sluttningen, numera soptipp. Rödhakevägen 26-28 Friliggande villa som ligger i grupp med tättlig- Kanikerukan 1:13* gande villor som för tankarna till grupper av Svanvägen 7 kedjehus. Detta är det mest ursprungliga av grann- I kanten av Kanikerukan i södra Skultorp ligger skapets likadana villor som förändrats betydligt denna 1950-talsvilla med källare under. Exteri- mer än detta. Det har fasad i rött tegel, vita fönster, ören är välbevarad med fasad i gult tegel, både ursprunglig entré som är gavelplacerad och sadel- fönstren med vita fönsterbågar i mörka karmar, tak med mörka betongpannor. Öppen gles villa- och entrén med smidesräcken är ursprungliga, det tomt med lövträd och buskage. flacka sadeltaket täckt med tvåkupigt tegel. Mot gatan stödmur och en tidstypisk smidesgrind. Regumatorp 1:20* Loringavägen 34 Kanikerukan 1:39* Bostadshus som troligen är från 1910-20-talet, Rödhakevägen 3 beläget vid bostadsområdet Kanikerukan. Det har På Kanikerukan i södra Skultorp ligger en fasad av ljus spritputs, ljusbruna spröjsade föns- enplansvilla med en något äldre karaktär jämfört ter, en frontespis på var långsida och brutet takfall. med övrig omgivande 1960-talsbebyggelse. Huset Yngre uteplats tillbyggd. har källare under, gråmålad sockel, gul locklist- panel, vita tvåluftsfönster och flackt sadeltak med Regumatorp 2:13* tvåkupigt tegel. Altan med sinuskorrugerad plåt- Skövdevägen 49 front. Husets exteriör är välbevarad. Garage med Utmed södra infarten från Falköpingshållet ligger fjällpanel med 1960-talsprägel. ett stråk av bebyggelse som ändå hänger ihop med tätorten som en slags gles förstadsbebyggelse. Här Kanikerukan 1:52* ligger blandat villor, småindustri och agrar bebyg- Morkullevägen 10 gelse. Ett f.d. småbruk eller torpställe har ett litet På villaområdet Kanikerukan i söder ligger ett timrat bostadshus av enkelstugutyp. Huset har bostadshus och ett mindre bostadshus som bör faluröd locklistpanel, flertalet fönster spröjsade vara en rest av äldre agrar bebyggelse i området. och vid ingången en grön pardörr. Det har genom- Husen har karaktär av sent 1800-tal-ca 1910 och gått mindre förändringar under 1900-talet men har har båda fasad av ljust gul locklistpanel samt röda i stort en karaktär av sent 1800-tal i behåll. I slutt- spröjsade fönster. De har tvåkupigt taktegel och ningen ligger en faluröd ladugård på gjuten sockel röda profilerade tegelskorstenar. Det större huset troligen från ca 1930-talet. ligger i slänt och har en delvis hög stenfot av kalk- Kanikerukan 1:52 omfattar ett bostadshus med en Regumatorp 2:13 omfattar ett f.d. småbruk eller mindre bostadsflygel med karaktär av sent 1800-tal. torpställe som ligger längs infarten från Falkö- De är en återstod av en tidigare bondgård på platsen. pingshållet. 134

Sjötorp 3:1 m.fl. Sjötorps gård på östsidan av Sjötorpssjön har anor från ett nybygge på kronomark på 1500-talet. Gårdsmiljön omfattar idag främst byggnader från 1800-talets senare del och 1900-talet. panel, glasat parti, perspektivfönster och stor last- Regumatorp 2:19 * port med karosseripanel. Vidare finns ett falurött Ringduvevägen 47 garage med småspröjsade fönster, samt en faluröd Modernistisk villa vid Kanikerukans villaområde. garage/förrådsbyggnad som har ett skadat tak. Till Villan har platt tak, fasad av brun stående panel anläggningen hör ett ombyggt bostadshus. Ur kul- samt ett vidbyggt garage. Huset har en väl bibe- turhistorisk synpunkt är anläggningen en intres- hållen 1960-talsutformning. sant helhet och ett gott exempel på tätortsnära småindustri. Regumatorp 3:21* Skövdevägen 43 I samma bebyggelsestråk längs södra infarten, Sjötorp 3:1, 3:5, 3:6, 3:7, 3:9 Sjötorp se ovan, ligger denna exteriört välbevarade stora Sjötorps gård 11/2plans villa, kanske från tidigt 1950-tal. Huset Sjötorps gård, som ligger i ett exponerat läge på omges av en trädgårdstomt med löv- och barrträd. sjöns östra sida, var på 1500-talet ett kronotorp Det har fasad av vitgrå slät puts, öppen veranda vid namn Sjön, gården var alltså ett nybygge på på stolpar framför entrén, markerat burspråk och kronans mark. Gården utvecklades senare till en vita fyrdelade fönster. Det ganska branta sadelta- större egendom. Från gården leder en alléväg till ket täcks av enkupigt tegel. På sidan ett vidbyggt Norra Kyrketorps gamla, medeltida kyrka. Gårds- garage. anläggningen omfattar dels en stor park med ädellövträd, näckrosdamm, lusthus m.m., dels ett Regumatorp 7:1* större byggnadsbestånd, som i senare tid delvis Skövdevägen 42-48 delats upp på fler fastigheter. I samma bebyggelsestråk längs södra infarten, Den timrade huvudbyggnaden kan möjligen se ovan, ligger ett snickeri med byggnader från ha uppförts kring 1800-talets mitt men har senare perioden ca 1920-tal-70-tal. Det inrymmer lokaler renoverats och förändrats. Nuvarande utformning för Snickeri och Trävaror. Huvudbyggnaden har i italiensk villastil, sammanbyggd med en större en välbevarad exteriör med faluröd locklistpanel, flygel, med fasad i vit sprit- och slätputs, härrör vita småspröjsade fönster under sadeltak med från en ombyggnad ca 1920. Interiört finns inred- tvåkupigt tegel. Från ca 1960-talet är en vid ena ningar från 1900-talets början. Ett f.d. stall står kortsidan tillbyggd del i två våningar med platt nära huvudbyggnaden och vid sjön ett välbevarat tak.Tillbyggnaden är välbevarad exteriört. Den badhus i tidstypisk panelarkitektur. Från 1870- har en skylt med Byggvaror, fasad av brun fjäll- talet är merparten av byggnadsbeståndet, t.ex. de många f.d. personalbostäderna såsom t.ex. Tri- Skultorp 1:8 Säterkullen från 1916 har en väl polis, Marocko och Boaledet. En del av dem hör bibehållen nationalromantisk villastil. Säterkul- numera till annan fastighet än huvudbyggnaden. len är idag en av Skultorps mest karaktäristiska Gårdsmiljön med huvudbyggnad-badhus-f.d. stall äldre byggnader. m.fl. med angränsande park är viktig att uppmärk- samma.

Skultorp 1:18 Säterkullen Loringavägen 7 Säterkullen ligger vid Loringavägen i tätortens sydvästra del. Villan byggdes 1916 och exteriören präglas av en tidstypisk nationalromantisk utform- ning, bl.a. med fasad av faluröd förvandringspanel och tegeltäckt, delvis valmat, brutet tak. Huset har genomgått mindre förändringar, men karaktären 135

Skultorp 1:32 Badhuset vid sjön bör vara från ca Skultorp 1:53 Troligen en f.d. verkstad och/eller 1920-30-tal av utformningen att döma. stall från ca 1900, en av mycket få äldre verksam- av 1910-tal är bibehållen. Till den tidstypiska vil- hetsbyggnader som finns kvar i dagens centrala lakaraktären bidrar även läget på en stor trädgårds- Skultorp. tomt med stödmur mot gatan. Säterkullen med sin slagport samt fyra ursprungliga bruna dörrar. välbevarade utformning är av stor betydelse för Taket täcks numera av korrugerad plåt, skorsten i Skultorp ur byggnadshistorisk sypunkt rött tegel. trädgårdstomt med fruktträd.

Skultorp 1:22 Svärtagården* Skultorp 1:57* Svanvägen 1 Vibogatan 6 Denna del av Svanvägen, i södra Skultorp, är Litet bostadshus från 1928. 1953 användes det som enligt uppgift från en Skultorpsbo en del av en personalbostad till Carlanders Väveri, enligt Sve- gammal vägsträckning mot Sjötorpssjön. Bostads- riges Bebyggelse. Det är något förändrat på senare huset är den f.d. manbyggnaden på Svärtagården år men helheten av tidigt 1900-tal är fortfarande uppfört 1915-16. Det har senare genomgått flera påtaglig. Det ligger indraget på tomten och har förändringar, bl.a. med eternitfasad och tillbygg- stommen beklädd med faluröd locklistpanel, samt nader. Det som tilldrar sig främsta intresset är vita spröjsade fönster och sadeltak med cement- gårdens f.d. ekonomibyggnader. Här finns en vin- pannor. Senare tillbyggd farstu med nyare dörr. kelbyggd ladugårdslänga med krysstagade dörrar, Välbevarad uthuslänga från samma tid med falu- spröjsade fönster, bl.a. spetsbågigt gavelfönster röd panel samt en lite yngre faluröd bod. En häck och tvåkupigt taktegel. Ladugården har längre avgränsar tomten mot gatan. Detta är trots några fram på 1900-talet inrymt bildhuggarverkstad för förändringar ett av de bästa exemplen på den lite bildhuggaren Sven Josefsson. En liten faluröd bod blandade småskaliga egnahems- och villabebyg- har vita foder och pulpettak. Vägslingan ner över gelse från perioden 1910-40 som kännetecknar slänten ringlar mellan höga lövträd. Svärtagården kvarteren kring Vibogatan/Klagstorpsvägen, men uppmärksammas dels för att den är en av ganska som i övrigt blivit ganska mycket ombyggd i sen få kvarvarande exempel på bondgårdsbebyggelse tid. som funnits i området, dels för att helhetsintrycket av ekonomibyggnaderna och vägslingan är gott. Skultorp 1:63* Som enskilda byggnader uppmärksammas endast Pilvägen 10 ekonomibyggnaderna. Denna tidstypiska lilla centrumbyggnad från 1965 återspeglar 1960-talets samhällsutveckling då Skultorp 1:32* ambitionen var att anlägga ett nytt, modernt cen- Sjövägen trum i det snabbväxande Skultorp. Byggnaden, Vid Sjötorpssjön, nära badplatsen, finns ett litet som är planerad som ett kombinerat flerbostads- badhus som nog kan förknippas med 1920-30- hus och affärsbyggnad, har en tvådelad huskropp talets framväxande utveckling av fritid/rekreation. Skultorp 1:57 från 1928 har varit väveribostad. Byggnaden som är renoverad har fasad av rödmå- lad liggande fasspåntpanel, vita foder och gavel- placerad ingång med en ursprunglig, vitmålad, skivbeklädd dörr.

Skultorp 1:53* Vibogatan 7 Eventuellt är detta en verkstad och/eller stall från tiden kring 1900 som fått en annan funktion i sen tid. Huset har en vit, spritputsad fasad, ursprung- liga bruna spröjsade fönster. Karosseripanelad 136

Skultorp 1:81 troligen från ca 1965. Skultorp 1:124 Granhaga tär ett väl bibehållet bostadshus i funkisstil från ca 1940-talet. och är uppförd i två våningar. Byggherre var träd- Skultorp 1:112 Skogsborg gårdsmästare Carl Gustavsson. Huset ritades med Tallvägen 15 tre etagelägenheter samt en butik med kylrum, Hörntomt vid Klagstorpsvägen/Tallvägen med avsedd som blomsteraffär. 1977 tillbyggdes bygg- tvåfamiljsvilla från 1941 i funkisstil. Exteriören naden mot baksidan med kontorsrum, uteplats och är i stort väl bibehållen. Tvåvåningshuset har en butikslokal. Framsidan erhöll en baldakin. gul slätputsfasad, ursprungliga vita tvåluftsföns- Fasaden är i rött tegel, de vita fönstren med ter. Entréparti med skärmtak avtäckt med röd pivothängning är ursprungliga, bottenvåningens plåt, omfattning i rött tegel och en av två dörrar skyltfönster är ursprungliga. Sadeltaket täcks av ursprungliga. Det avvalmade taket är omtäckt med bruna betongpannor. Dörrar är nya, en arkad av mörka betongpannor. Uthus från samma tid som vita järnstolpar mot gatan är sekundära liksom bostadshuset med vitgul locklistpanel och tvåku- en utbyggnad mot gården. Helhetsintrycket av en pigt taktegel. centrumbyggnad från 1960-talet är dock fortfa- rande påtagligt. Den kuperade tomten nås via en liten trappa. Skultorp 1:124 Granhaga* Skultorp 1:81* Klagstorpsvägen 22 Pilvägen 11 Bostadshus byggt med två lägenheter ca 1940-45 Enplansvilla i rött tegel, med murad skärmvägg med exteriör i en enkel funkisstil som, frånsett den och flackt sadeltak med mörka betongpannor (ori- nya entrédörren, ger ett ursprungligt intryck. Huset ginal). Ursprungliga vita fönster och entré med har gul putsfasad, ursprungliga tvåluftsfönster och lackad trädörr. Vidbyggt garage med vit mexis- ett genomgående trapphusfönster samt taktäck- tensfasad och ursprungliga slagportar. Villan med ning med tvåkupigt tegel. Huset som omges av garaget är ett välbevarat och mycket gott exempel en öppen tomt med gräsmatta och buskage ligger på en hustyp som inte var ovanlig vid 1960-talets invid en lövskogsbacke i sluttningen. mitt.

Skultorp 1:87* Skultorp 1:126* Pilvägen 14 Klagstorpsvägen 26 Villa med prägel av tiden 1955-60, i en våning Bygglov utfärdades i januari 1967 för detta fler- med källare och vind. Huset har fasad i gult tegel, bostadshus med tre våningar och källare, fram- vita fönster, ursprunglig entré med lackad trädörr, för allt inrymmande tre- och fyrarumslägenheter. skärmtak och smidesräcken. Ursprunglig tak- Frånsett ny typ av entrédörr och några mindre för- kupa, sentida balkong och uteplats på kortsidan, ändringar är helhetsintrycket av 1960-tal väl bibe- taket är omtäckt med röda betongpannor. Garage hållet. Byggherre var skövdebyggmästaren Edgar i källaren med ursprungliga slagportar. Villatom- Johansson. Arkitekt var Berth Eriksson som arbe- ten avgränsas mot gatan av stolpar i gult tegel tade vid den firma som drevs av byggnadsingen- och trådnätstängsel, in mot garaget även en rad av jören Sven Aspemyr, Katrineholm. Huset har en gjutna stolpar. En fin helhet av 1950-tal vilar över tidstypiskt utformad fasad i rött tegel och ljusgul villan och den omgivande tomten. puts, med orange fasadfält under de vita original- fönstren. Entréer med gröna klinkers. Pulpettaket har takfotssarg i vit plåt. Framför huset löper en tidstypisk gräsbård med rad av lövträd mot gatan.

Skultorp 1:127 är ett f.d. hönseri och är värdefullt eftersom det idag finns så lite kvar av äldre nytto- byggnader i centrala Skultorp. 137

Skultorp 1:139 bär prägel av ca 1910-20-tal. Skultorp 1:184 bär en tydlig prägel av 1950-tal.

Skultorp 1:127* Skultorp 1:139* Klagstorpsvägen 23 Mandolinvägen 4 Liten envåningsbyggnad under pulpettak, som I en björkbacke ovanför en bäckravin i utkanten av har inrymt ett hönseri, troligen byggd ca 1915-35. sydöstra Skultorp ligger detta lilla bostadshus som Skultorp har inte många kvar av den här typen av kan ha hört samman med Svärtagården. Huset har nyttobyggnader som var vanlig i det tidiga 1900- prägel av 1910-20-tal med fasad av rödmålad lig- talets stationssamhällen, därför är det extra viktigt gande fasspåntpanel samt spröjsade fönster med att ta väl vara på det lilla fåtal som ännu finns kvar. fönsterluckor i grågrönt och ett brutet takfall som Längan har sockel av tuktad kalksten, rödmålad täcks av grön pannplåt. stående panel, vita foder och svarta slagportar. Byggnaden är renoverad på senare år efter att ha Skultorp 1:176-1:179* blivit brandskadad. Den står ensam inne i tomt- Trumpetvägen 5, 7, 9, 11 gräns och bör ha fungerat som ett litet gårdshus. På rad längs Trumpetvägen, inte långt från Svärta- gårdsskolan, ligger fyra souterrängvillor i rad. Husen Skultorp 1:131* som är enhetligt utformade har samtliga välbevarade Klagstorpsvägen 20 exteriörer från 1960-talets början. De har en tids- Litet tvåfamiljshus byggt 1956 med Valdemar typisk snedställd placering i förhållande till gatan. Johansson som byggherre och som arkitekt Sigurd Husen omges av tidstypiska små villatomter. Bygg- Persson vid F.A. Neuendorf&Son Arkitektfirma, herre var AB Svenska Trähus, Stockholm, som själva Skövde. Huset har fasad i gult tegel med en mar- stod för byggnadsritningarna. Husen som uppfördes kant profilerad taklist och ett åttakantigt trapp- 1960-61 har gråmålad gjuten sockel, fasad i rött husfönster. Ursprungliga tvåluftsfönster frånsett tegel, brun balkong på vita kolonner (stålrör) över yngre pivotfönster mot gatan, gröna fönsterluckor. entrén, vita tvåluftsfönster och fina tidstypiskt utfor- Entrén har senare förändrats något, bl.a. har ett made entréer med etsat glas och lackat trä. Sadel- skärmtak på vita pelare tillkommit. Sadeltaket är taken täcks av tvåkupigt tegel, i något fall omtäckt omtäckt med betongpannor. Tomt med höga thu- med röda betongpannor. Garaget är inbyggt i botten- jor, mot gatan avgränsad med kedjor och granit- våningen, samtliga bevarar ursprungliga slagportar pollare. med vitmålad panel. De fyra husen har sin största betydelse tillsammans, betraktade som en helhet.

Skultorp 1:176-1:179 omfattar fyra välbevarade souterrängvillor från 1960-1961 i rad längs Trum- petvägen. 138

Skultorp 1:201 Hans-Erland Heineman ritade 1965 denna villa som sin privatbostad. Villan med sin karaktäristiska exteriör är idag en av de mest arkitektoniskt intressanta modernistiska villorna i Ska- raborg. mexisten och vita originalfönster, täcks av ett pul- Skultorp 1:184 * pettak med brun takfotssarg. Ursprungligt entré- Svanvägen 2 parti i behåll, inramat av brun panel. Tidstypisk I kanten av Kanikerukan i södra Skultorp ligger villatomt med gång av kalkstensplattor och en låg denna 1950-talsvilla med källare under. Exteriören stödmur i kalksten mot gatan. är välbevarad med fasad och skorsten i gult tegel, både de vita fönstren och entrén är ursprungliga, det flacka sadeltaket täckt med tvåkupigt tegel. Skultorp 1:198* Hörntomten har stödmur mot gatan. Klagstorpsvägen 15 Villa med en i stort välbevarad exteriör som för tankarna till perioden 1915-30. Huset har fasad av Skultorp 1:195 * vit spritputs och vitmålade spröjsade fönster och Basvägen 19 glasad veranda påbyggd med en yngre balkong. I Svärtagårdsområdet, i kanten av en lövskogs- Fasadparti med fjällpanel från 1960-talet, blåmå- backe mot en bäckravin, finns denna modernis- lat. Det brutna takfallet täcks idag av röda betong- tiska tvåvåningsvilla från sent 1960-tal Huset pannor. Omges av gräsmatta, grusplan och lövhäck har fasad i puts och brun panel, tidstypisk lång mot gatan. Detta är trots några förändringar ett av balkong samt yngre taktäckning av svart glase- de bästa exemplen på den lite blandade småska- rat tegel. Villatomt med stenparti och stödmur av liga egnahems- och villabebyggelse från perioden kalksten. 1910-40 som kännetecknar kvarteren kring Klags- torpsvägen och Vibogatan, men som i övrigt blivit Skultorp 1:196* ganska mycket ombyggd i sen tid. Loringavägen 11 Villa vid Loringavägen, uppförd 1964-65, med Skultorp 1:201 en utpräglad modernistisk utformning. Byggherre * Basvägen 21 var Ranstadsverken, det vill säga AB Atomen- I Svärtagårdsområdet, på en naturtomt i kanten av ergi. För byggnadsritningar svarade AB Svenska en lövskogsbacke med vitsippsmattor mot en bäck- Stenhus, Skövde. Huset som har tvådelad bygg- ravin, finns denna mer exklusiva 1960-talsvilla nadskropp med garage i del av bottenvåningen med drag av en betydligt mer avancerad moder- täcks av pulpettak. Fasad i rött tegel med inslag nism än de flesta andra villor i Skövde kommun. av putsade partier, röd tegelskorsten i fasadlivet, Villans upphovsman var arkitekten Hans-Erland vita fönster. Utkragande övervåning med hellång Heineman som ritade den 1965 som privatbostad balkong med räcken med bräder. Utbyggd altan på till sig själv. Den består av flera sammanfogade kalksten. Garaget har fina ursprungliga slagportar huskroppar, som även förenas av mursträckningar. med karosseripanel. Planlösningen utformades karaktäristiskt med En stor tidstypisk öppen villatomt med inslag fem sovrum, bibliotek, arbetsrum, matplats, hob- av lövträd och buskage, samt en stödmur av kalk- byrum, garage etc. Huset har regelstomme med sten mot gatan, förstärker det goda helhetsin- fasad i slammat tegel (halvstens-) samt en- och trycket av modernistisk 1960-talsvilla. tvåluftsfönster jämte fönsterrader som glasade partier. Det täcks av pulpettak med både papp och Skultorp 1:197* enkupigt tegel. Garaget ombyggdes till ateljé i Solvägen 10 samband med att en carport uppfördes 1986. Min- Villa från 1960-talet, nära Billingsro, med en dre tillbyggnad av garage utfördes 2005. Villan är utpräglad modernistisk utformning. Enplanshuset av stort intresse som ett av de främsta exemplen som har tvådelad byggnadskropp, med fasad i vit på 1960-talsmodernistiska villor i Skaraborg. 139

Skultorp 2:9 Sveaborg är ett av stationssamhället Skultorps äldsta hus och är av mycket stort kultur- historiskt värde. Skultorp 2:9 Sveaborg Skultorp 2:36 Skövdevägen 34 * Svaréns väg 3 Sveaborg vid Skövdevägen byggdes 1910 och Bostadshus med tillbyggd f.d. kiosk/gatukök, belä- består av två parallellställda, sammanbyggda hus- get vid Skövdevägen i centrala Skultorp. Huset kroppar, ett resultat av en tillbyggnad 1924. Huset har funkisprägel från ca 1940-tal med tvåkupigt har hela tiden inrymt bostad på övervåningen och taktegel, fasad i gult tegel, enlufts pivotfönster affärslokaler i bottenvåningen; t.ex. charkuteri- med vita fönsterbågar i röda karmar, balkonger och speceriaffär, café, bageri, klädesaffär m.m. i sinuskorrugerad plåt och svart smide. Kiosk- Sveaborg har en välbevarad exteriör sedan 1920- byggnad med ljusgul locklistpanel och bruna talet, 1948 insattes befintliga skyltfönster i gatufa- snickerier. Exteriören är välbevarad. Fristående saden, vilket också är av intresse. Huset har fasad garage från samma tid som bostadshuset med ljust av omväxlande liggande och stående fasspåntpa- gul spritputs och ursprungliga bruna fönster och nel, numera med en tidstypisk färgsättning i blek- dörrar med brun panel. Liten trädgård med tidsty- gult med fönstersnickerier i engelskt rött, takfallen piskt smidesstaket mot gatan. Skultorp 2:36 är av är tegeltäckta. Huset omges fortfarande av en liten stort kulturhistoriskt intresse som ett mycket gott fruktträdgård. exempel på centrumbyggnad från 1930-1940-talet Sveaborg är ett av Skultorps äldsta hus idag, ett i en mindre tätort. (Bild se nästa sida). av de få typiska bostads- och affärshus som finns kvar från stationssamhället i början av 1900-talet. Huset låg dessutom granne med den på 1980-talet Skultorp 4:27* nedrivna järnvägsstationen. Sveaborg är i egen- Byvägen 1 skap av en tidstypisk stationsamhällesbyggnad av Villa i 11/2 plan med källare som har en betyd- ett mycket stort kulturhistoriskt värde. För Skul- ligt mer avancerad villastil än kataloghusen från torps lokalhistoria är Sveaborg idag i hög grad samma tid, 1950-tal. Byggnaden har en tvådelad en märkesbyggnad, ett av de mest betydelsefulla huskropp med en bakre utbyggnad och ligger i en byggnadsobjekten ur kulturhistorisk synpunkt brant sluttning. Huset har en tidig 1950-talskarak- tär som i mångt och mycket är ursprunglig. Fasa- Skultorp 2:34 Filadelfia* Skultorp 4:27 är en ståtligt utformad 1950-tals- Banvägen 15 villa med ett nyligen omlagt tak. Frikyrkobyggnad i två våningar byggd i vinkel mot envånings bostadsdel. Byggnaden uppför- des 1934-36 och inrymde 1953 två samlingslo- kaler (en för 250 och en för 60 personer) och en bostadslägenhet om ett rum och kök. Ursprungli- gen hade byggnaden en putsfasad men fick fasad av rundhuggen vit mexisten på 1960-70-talet samt ytterdörr med sidoljus. På gavelfasaden sitter ett kors. I övrigt är exteriören ursprunglig med tvåku- pigt taktegel på sadeltaket, ljust gröna fönster. Gult tegel som omfattning till entré. 140

Skultorp 2:36 är av stort kulturhistoriskt intresse som ett gott exempel på en välbevarad centrumbygg- nad från 1930-1940-talet i en mindre tätort den är i gult tegel, perspektivfönstren grönmålade, Skultorp 4:66* entrépartiet tidstypiskt utformat. Huset har en stor Linvägen 23 1960-talstillbyggnad, in mot trädgården, i trä med Ovanför järnvägen i väster ligger denna enplans- platt tak och panelad takfotssarg. Sadeltaket är villa med gulputsad fasad och vidbyggt garage. nyligen omtäckt med röda betongpannor istället för det ursprungliga takteglet. Huset inramas av en stor tomt med bl.a. höga lövträd och planteringar. Skultorp 4:74* Linvägen 29 Skultorp 4:35* Ovanför järnvägen i väster ligger denna enplans- Linvägen 18 villa med källare under. Fasad i rött tegel samt Ovanför järnvägen i väster ligger denna tidstypiska ljusa putspartier. Välbevarat entréparti. Det flacka enplansvilla med garage på sidan, ett av 1960- sadeltaket täcks av mörka betongpannor. talets fina exempel på gediget utförda kataloghus. Exteriören är mycket välbevarad med fasad i brunt tegel, fin entré med trädörr och smidesräcken samt Skultorp 4:80, 4:81, 4:82 garage i vit mexisten . * Gullvivevägen 7,9,11 Tre villor ligger på rad och har alla en väl bibe- Skultorp 4:61* hållen karaktär av 1960-talets mitt. De är de mest Linvägen 28 välbevarade exemplen av flera likadant utformade Ovanför järnvägen i väster ligger denna modernis- villor i övre delen av villaområdet väster om järn- tiska enplansvilla med vidbyggt garage på sidan. vägen. Mest ursprunglig är Skultorp 4:81 som har Fasaden är vitputsad men har även partier med blå kvar originaldörren och troligen har en helt oför- fjällpanel. ändrad exteriör. Det är enplansvillor med källare under, gavelplacerad ingång, fasad i vit fjällpanel Skultorp 4:64* samt på kortsidor rött tegel, frånsett brun locklist- Linvägen 25 panel i gavelrösten. Vita tvåluftsfönster med grå Ovanför järnvägen i väster ligger denna modernis- foder. Garage i vit fjällpanel, i något fall finns ett tiskt utformade 1960-talsvilla med L-formad plan, likadant förråd vidbyggt garaget. hopbyggd med garaget. Villan har fasad med vit mexisten och en tidstypisk entré med mörk trädörr. Platt tak med panelad takfotssarg målad i blått. Skultorp 4:88* Linvägen 22 Enplansvilla från 1960-talets första del med rela- tivt lite förändrad exteriör. Fasad med gråmå- lad sockel, gul stående panel på långsidorna, på gavelfasader rött tegel, samt vita perspektiv- och enluftsfönster, entré med teakdörr och smides- räcken. Taket med rödbruna betongpannor.

Skultorp 4:64 är ett fint exempel på en modernis- tiskt utformad 1960-talsvilla. 141

Skultorp 4:97 Välbevarad modernistisk villa från ca 1963-65. Villan ligger intill den stora fädreven Skultorp 16:10 Bergshamra Villastilen från 1950- från Skultorps gamla byplats. talets början är väl bibehållen.

Skultorp 4:94* Skultorp 4:101* Mandelblomsvägen 12 Linvägen 12 Välbevarad 1960-talsvilla, belägen i övre delen av Ovanför järnvägen i väster ligger denna modernis- villaområdet väster om järnvägen. Området plan- tiskt utformade enplansvilla med sen 1960-talsprä- lades 1963 och villan byggdes troligen några år gel med tvådelad huskropp och vidbyggt garage. senare. Huset har mörkgrå gjuten sockel, fasad i Fasad i vitmålat tegel, gröna fönster, taksarg i vit rött tegel, frånsett vit mexisten i entrén och garaget, liggande panel. Det flacka taket är papptäckt. samt vit locklistpanel i gavelrösten. Fint exempel på ett bevarat entréparti från 1960-talet med över- Skultorp 4:106* byggd, indragen entré i vinkeln med teakdörr med Linvägen 8 sidoljus med betongglas. Garaget har ursprungliga Ovanför järnvägen i väster ligger denna moder- slagportar med karosseripanel.. nistiskt utformade enplansvilla med två-tredelad huskropp och vidbyggt garage. Fasad, dels i vit mexisten, dels i vit liggande panel.

Skultorp 4:97* Skultorp 6:10 Bergshamra* Gullvivevägen 19 Sjogerstadsvägen 2 Området vid Gullvivevägen erhöll en byggnads- Villa i 11/2 plan byggd 1951 med källare och plan 1963, i likhet med en stor del av det övriga garage under huset i en brant sluttning ovanför villaområdet väster om järnvägen. Tvåvåningsvil- järnvägens västra sida. Husets tidstypiska exte- lan har en tidstypisk utformning som är välbeva- riör är i mångt och mycket väl bibehållen. Den rad. På framsidan kragar övervåningen lätt ut över gråmålade gjutna sockeln är delvis hög, fasaden bottenvåningen. Fasad i svart stående panel och vit är vitputsad, två- och treluftsfönstren och den puts. Huset har en bakre utbyggnad i brunt tegel. ursprungliga, karosseripanelade ytterdörren är Den lilla villatomten ligger intill den välbevarade målade i ljust blågrått. Ursprunglig takkupa på fädreven från Skultorps gamla byplats och väster framsidan, altan mot baksidan, sekundär uteplats. om villan tar det lövskogspräglad, lundartade kul- Sadeltaket täcks av tvåkupigt tegel. Huset inramas turlandskapet vid på Billingssluttningen. av en stor tomt med trädgård med bl.a. höga träd och planteringar. Skultorp 4:101 Ovanför järnvägen i väster ligger denna modernistiskt utformade enplansvilla med sen 1960-talsprägel. 142

i det närmaste ursprunglig. Byggnaden har fasad i Skultorp 9:1 Villa Ramona * grå ädelputs och rött tegel, vita ursprungliga föns- Jon Måns väg 1 ter i olika utförande, sidoentréer med original- Liten villa från 1941, byggd med tre rum och dörrar och smidesbalkong, sadeltak med ljusgrå kök, invid Skövdevägen nära kyrkan. Huset har bandplåt. Vid huvudentrén finns ursprunglig väg- bandplåttäckt tälttak, trästomme reveterad med garmatur i gult glas. Byggnaden inrymmer numera vit puts, samt blekgröna tvåluftsfönster. Fin entré bibliotek samt barn- och ungdomsverksamhet. med smidesräcken och ursprunglig dörr. Tillbygg- Kommunalhuset är ett mycket gott exempel på nad på ena sidan. Trädgårdstomt. en tidstypisk offentlig förvaltningsbyggnad i ett litet kommuncentrum under 1950- och 60-talets Skultorp 10:1 Kommunalhuset* folkhemsepok. Den är en kulturhistorisk märkes- Kommunalhusplatsen 3 byggnad i Skultorp med sin starka förankring i I sent 1950-tal byggdes storkommunen Skultorps den expansiva samhällsutvecklingen under 1900- moderna kommunalhus. Bygglov utfärdades i talets mitt och senare del. augusti 1957, arkitekt var Sigurd Persson, F.A. Kommunalhusplatsen har dock tillkommit Neuendorf&Son Arkitektfirma, Skövde. Möjligen först på senare år. Den harmonierar dock mycket återanvändes en befintlig källarbyggnad i den nya väl med kommunhusets representativa karaktär, anläggningen. utformad som en liten park med gräsmatta, höga I kommunalhuset inrymdes en mängd offent- tallar, björkar, planteringar och en bronsstaty på liga verksamheter i tidens anda: På bottenplanet stensockel. inrymdes kommunfullmäktigesal, expeditioner Byggnaden har en mycket stor betydelse för för bank och post, sköterskemottagning och en Skultorp och vittnar om 1960-talets nya centrum- stor vestibul. Det övre planet inrättades för kom- bildning i samhället och ortens roll som stor- munalnämnd, sammanträdesrum, åhörarläktare, kommuncentrum åren 1952-1974. Den har stort kommunalkamrer, tekniker, expedition och skriv- kulturhistoriskt värde som ett gott exempel på ett rum, lunchrum samt en bostadslägenhet om två tidstypiskt kommunhus i en av det dåtida Skara- rum och kök. I källaren inrymdes bibliotek med borgs större storkommuner. entré från baksidan, utlåningsrum, läsrum, arbets- rum, arkiv/skyddsrum, samt pannrum, tvättstuga Skultorp 11:3 Villa Solliden och förråd. Loringavägen 3 1971 skedde en omdisponering av lokaler när Solliden som ligger exponerat på en hörntomt i kommun och bibliotek flyttade till övervåningen korsningen mot Skövdevägen är en lite större två- och apotek ersatte banklokalen. Torsten Thorén familjsvilla från 1947. Exteriören är så gott som var arkitekt. Garageportar mot norr omvandlades intakt sedan 1940-talet vilket medför att Solliden till fönster i en motionsanläggning. 2009 gjordes en är av stort kulturhistoriskt intresse. Huset har en fin utvändig förändring när huvudentrén förenklades. detaljutformning med fasad i ljust gulbeige ädel- Byggnaden är uppförd i souterräng och inrym- puts, fönster med vita bågar i gröna karmar, entré mer två våningar samt källarvåning. Frånsett det med skärmtak och smidesräcken, tidstypisk bal- sentida glaspartiet vid huvudentrén är exteriören Skultorp 10:1 Kommunalhuset Byggnaden har en mycket stor betydelse för Skultorp och vittnar om 1960-talets nya centrumbildning i samhället och ortens roll som storkommuncentrum åren 1952-1974. Den har stort kulturhistoriskt värde som ett gott exempel på ett tidstypiskt kommunhus 143

Skultorp 11:3 Villa Solliden har en exteriör som i stort sett är intakt sedan huset byggdes 1947. kong med indragen hörnpla- cering och enkupigt tegeltak. Till den genuina villakaraktä- ren hör även omgivande villa- tomt med bl.a. fruktträd, solur och stödmur.

Skultorp 11:4* Höglandavägen 3A-B Tvåvåningsbyggnad med käl- lare och vind uppförd 1951-53 som pensionärshem. Arkitekt var Sigurd Persson, F.A. Neuendorf&Son Arkitekt- firma, Skövde. Planbestämmelser för bebyggandet av denna del av centrala Skultorp upprättades dock först 1963. Huset har en mindre vanlig arkitekto- nisk utformning i Skultorp med framskjutande mittparti och tydligt markerade burspråk. Fasaden är ursprunglig och utförd i gult tegel. 1996 gjordes interiöra förändringar när enrummare slogs ihop till tvårumslägenheter och hiss installerades. De rödmålade fönstren är troligen nya, så även bal- Skultorp 11:4 F.d. pensionärshemmet byggdes kongfronternas och altanräckets sinuskorrugerade 1951-1953 och har i senare tid byggts om till ett plåt och entréns aluminiumplåtdörr. Vita balkong- vanligt flerbostadshus, dörrar, eventuellt nya. Sadeltaket täcks av tvåku- ter, enligt Sveriges Bebyggelse. 1953 fanns ca 30 pigt tegel (?). Förgård mot gatan med gräsmatta, anställda. Alunskiffer bröts i ett närliggande brott. små lövträd och en ny typ av staket. efter krossning och upphettning till 1200 grader i ringugn göts plattor och block. Området har Skultorp 14:1 Silitfabriken, f.d. AB Silit* sedan haft olika användning. Dominerande är ett Vallmovägen 11 stort silotorn, i övrigt består fabriksbyggnaderna Norr om samhället, på järnvägens västsida, ligger av längor och hallar i betong och trä. Numera bär den f.d. Silitfabriken som var en av Skövdetrak- den f.d. fabriken prägel av att vissa byggnader inte tens lättbetongindustrier. Verksamheten igångsat- haft någon funktion eller har underhållits på länge. tes 1946 av AB Silit och nedlades av dem 1955. Vid inventeringstillfället 2010 finns några olika I annan regi fortsattes verksamheten till 1958. Då verksamheter inrymda i de centrala byggnaderna, omfattade den totala golvytan ca 2000 kvadratme- bl.a. ett företag som producerar skorstensfoder.

Skultorp 14:1 Silitfabriken, f.d. AB Silit var i drift 1946-1958. 144

likhet med omgivande, senare starkt förändrade flerbostadshus, Enplansbyggnaden som har ett tidstypiskt pulpettak inrymde från början butiks- och verksamhetslokaler för damfrisör, herrfrisör, och Sparbankens expedition. Längan har en tids- typisk fasad i rött tegel med mörka fogar och vita fönster med röda plåtpartier under fönstren. Exte- riören är i stort väl bibehållen, de tre entréerna är i sig välbevarade men dörrarna är utbytta mot nya dörrtyper. Byggnaden är vidbyggd ett större lamellhus som uppfördes samtidigt, 1960, men Skultorp 35:1 byggdes 1961 och är ett gott exem- som dock blivit ombyggt på senare år. pel på den tidens flerbostadshus med affärslokaler i bottenvåningen.

Skultorp 35:1* Skultorp 37:1* Skövdevägen 39A-B Linvägen 30 Flerbostadshus med verksamheter i bottenvå- I villaområdet väster om järnvägen ligger detta ningen, uppfört 1961 (bygglov november 1960) fina exempel på en sen (?) 1960-talsvilla. Huset i hörnet av Skövdevägen/Loringavägen. Bygg- har en våning med vind, fasad i brunt tegel, vita herre var Sven Johansson och arkitekt var Sigurd fönster och ett flackt sadeltak med mörka betong- Persson vid F.A. Neuendorf&Son Arkitektfirma, pannor. Välbevarad entré med tidstypisk dörr. Mot Skövde. Lamellhuset består av två förskjutna trädgården en indragen uteplats med hörnpelare byggnadskroppar. I bottenvåningen ursprungliga samt skärmvägg i rött tegel. skyltfönster med en ny dörr till pizzeria Capri som är inrymd där sedan 1986. Nya garageportar i källaren. Smidesräcken till källartrappa. Frånsett Skultorp 50:2* garagedörrarna är exteriören mycket välbevarad. Klagstorpsvägen 29 Fasad i grå terrasitputs, gavelfasader i rött tegel. Bostadshus i Skultorps utkant, strax sydväst om Vita perspektivfönster, både med och utan väd- Sjötorpssjön. Enligt uppgifter från hembygds- ringsfönster, även ursprungliga balkonger i plåt föreningen var bakgrunden till husets tillkomst med fina tunna svarta smidesräcken. Bevarade tragisk, en anställd på Sjötorps gård omkom i entréer med fina dörrar i mörkt träslag. Det flacka samband med skogsarbete. Gårdsägaren lät då taket är papptäckt. uppföra huset som bostad för änkan. Huset bär prägel av ca 1910-20-tal. Det har fasad av stående fasspåntpanel, vita spröjsade fönster och sadeltak Skultorp 36:1* med tvåkupigt taktegel. Huset är senare tillbyggt Linvägen 30 med ett yngre entréparti. Färgsättningen med röd- Liten centrumbyggnad från 1960 beläget i det målad panel och svarta foder är inte ursprunglig. tänkta 1960-talscentrum som man ämnade skapa Tomten inramas av barr- och lövträd. nära Kommunalhuset. Byggnaden utformades av Olofsson, Andersson Arkitektkontor, Skövde, i Skultorp 36:1 byggdes 1960 och är ett fint exempel på den tidens små centrumbyggnader. 145 STÖPENS TÄTORT

Binnebergsvägen är huvudstråket genom tätorten och den äldre bebyggelsen följer vägen. Agrarsamhället ger bakgrunden Frösves fattigstuga, en typisk utkantsbe- Stöpen ligger ca 15 kilometer norr om byggelse belägen på ömse sidor av sock- Skövde, på gränsen mellan socknarna engränsen i ett gammalt utmarksområde. Frösve och Säter, där Vadsboslätten i norr Något längre söderut låg komministerbo- avgränsas av Stöpaskogens skogsbygd i stället Dunshult. Vid vägskälen växte på söder. Där landsvägen från Sörbylund i 1930-talet fram en liten husgrupp som öster möter gamla vägen mellan Skövde fick namnet Stöpen. och Mariestad är gränsmarker till den gamla häradsallmänningen Östra Stöpen, Utveckling och drivkrafter - Snickeri en del av den vidsträckta Stöpaskogen. och frikyrka Något hundratal meter söder om vägskä- Ursprunget till Stöpens tätort är en snick- let möter landsvägen den mindre lands- erifabrik som byggdes vid vägskälet och vägen mot Säter. Binnebergsvägen bildar det blivande samhället 1923. Fabriken här sockengräns mellan Frösve och Säter. brann emellertid ned och ersattes av en Kring vägskälen och upp längs vägen ny fabriksbyggnad på annan plats 1930. norrut mot Binneberg, Frösve och Marie- Likaså blev goda bussförbindelser med stad fanns fortfarande i slutet av 1800- Skövde och Mariestad gynnsamma för talet en samling torp och backstugor, samt

Häradskartan från 1877-1882 visar den glesa klunga av små- ställen som följer Bin- nebergsvägen norrut ovanför Dunshult. Väg- korsningen mot Sör- bylunds gård i öster och Säter i väster kom att bli utgångspunk- ten för tätortens fram- växt under 1900-talet. Mycket av det som idag är tätortsområde var då odlings-, betes- och skogsmarker. 146

Stöpens bebyggelseutveckling. År 1931 mens 1950-, 60- och 70-tal som det den började den första villabebyggelsen upp- moderna tätorten Stöpen tar form. föras, bl.a. av Axel Blom, en av snick- Under 1960-talet fortsatte tillväxten av erifabrikens grundare. Flera medlemmar samhället. I och med storkommunrefor- av släkten Blom byggde hus åt sig i Stö- men 1952 blev Stöpen införlivat med Bin- pen, och det lilla samhället kom att kall- nebergs storkommun. Som en följd av den las ”Blommastaden”. Redan på 1950-talet nya storkommunens bildande fick Stöpen fanns flera tidstypiska egnahem på träd- och Väring de två nya centralskolor som gårdstomter uppförda under 1930- och byggdes i kommunen under 1950-talet. 40-talet. Det lilla samhället hade då vuxit Det var 1959 som Frösve centralskola till ca 150 invånare och hade tre affärer. byggdes i Stöpen. På tomten intill skolan Samhället var koncentrerat kring de två planerades på 1960-talet Klåvastens vård- vägskälen och nådde i en snibb ner längs hem, ritat 1968 och uppfört 1970. Vård- Binnebergsvägen söderut till nuvarande hemmet bytte senare namn till Skogsäter. skolan. På 1960-talet planlades villaområden, Vid sidan av snickerifabriken hade dels i anslutning till befintlig småhus- och pingströrelsen en stark förankring i sam- egnahemsbebyggelse i norr och nordost, hället och hade även en viss betydelse för men även väster om Binnebergsvägen. att människor sökte sig till Stöpen. Ny Satsningen på Stöpen gav resultat. I slutet pingstkyrka uppfördes på sydsidan av av 1960-talet översteg Stöpens invånar- Sätersvägen på 1960-talet. antal 200 och därmed kom samhället att räknas som en tätort. Expansionsperioden - Skolort och vil- Tätortens stora expansionsperiod lasamhälle inträffar emellertid först i och med 1970- Det är framför allt på 1950-talet, efter talet. Binnebergs storkommun upphörde andra världskrigets slut 1945, som det när nuvarande Skövde kommun bilda- moderna villasamhället formas, när den des 1971. Detta sammanföll med en stor svenska folkhemsepokens samhällsvisio- expansionsperiod för Skövde, bl.a. som en ner börjar realiseras och god samhällskon- ny centralort i Skaraborg, framför allt i och junktur, bilismens utveckling och högre med tillkomsten av Kärnsjukhuset (KSS) levnadsstandard bidrar till att drömmen 1973, samt förstärkningen av Skövde som om den egna moderna villan kan förverk- försvarsort och industriort. Stadens expan- ligas. Det innebär att det är i industrialis- sion gynnade även de omgivande mindre tätorterna. Stöpen blev i likhet med flera Kring Allén m.fl. gator i nordost finns den äldre tätortsbebyggelsen med egnahem och villor från 1930- 40-talet. 147

Stöpenskolan och affären är samhällets centrumpunkt idag. Den stora p-platsen mellan dem fungerar som något av ett torg eller öppen plats. andra tätorter i kommunen en liten förstad gelsemönstret har delvis styrt även mer med stor inpendling till Skövde. Samhäl- sentida kompletteringar. Det är främst på let hör dock till de tätorter som blivit ett 1970- och 80-talen som mer tydligt plan- levande kommundelscentrum kring skola lagda villaområden tillkommit. Tätortens och service. centrumbildning, på östsidan av Binne- Under 1970-talet skedde en närmast bergsvägen, markeras mycket tydligt av explosiv ökning av antalet invånare i Stö- Stöpenskolan och livsmedelsaffären med pens tätort; från 360 invånare 1970 till den stora p-platsen däremellan som något 1455 invånare 1980. Invånarantalet blev av ett torg. under 1970-talet allt som allt fyra gånger Villaområdena från 1960-, 70- och så stort, vilket även avspeglas i bebyggel- 80-talen är i stor utsträckning centrerade seutvecklingen. Under 1970-talet planla- kring de två skolorna samt kring Tallsti- des flera stora villaområden i Stöpen och gen i öster och Rödegårdsgatan i väster. 1977-78 byggdes även den helt nya Stö- Något mer påkostade villor känneteck- penskolan som högstadieskola för Frösve nar det högre belägna villaområdet kring rektorsområde med upptagningsområde Backatomtsvägen nordväst om Frösve för hela den norra delen av Skövde kom- skola. mun. Tätortens expansion sammanfaller Söder om Stöpenskolan byggdes på med skolans tillkomst och utbyggnaden 1980-talet typiska bostadsområden med av KSS i Skövde. Närheten och möjlighe- villor och parhus som små enklaver län- ten att pendla dit är en av förklaringarna kade till en större matargata. Det innebar till Stöpens snabba tillväxt under 1970- bl.a. att den gamla komministergården talet. Dunshult kringbyggdes med villor och Stommen i det långsträckta bebyggel- numera ingår i tätortens södra del. semönstret i samhället är liksom tidigare Under 2000-talet har framför allt sam- Binnebergsvägen som styrt den närmast hällets sydvästligaste del, kring Björk- organiska, spontana framväxt av bebyg- backen m.fl. gator, byggts ut, bl.a. med gelsen som skedde under 1900-talets tidstypiska villor i ”nyfunkis”, en utbygg- första del, inklusive utbredningen kring nad som pågår i nuläget. Under senare år de viktiga vägskälen. Det gamla bebyg- har folkökningen dämpats och folkmäng- Kring Dunshultsvägen söder om Stöpenskolan har samhället expanderat kraftigt på 1980-talet. 148

Kring Björkbacken i sydväst har samhället vuxit ut med villor under 2000-talet. den i samhället ligger idag på knappt (t.ex. Frösve 14:1 och 22.1). Två typiska 1300 invånare. Stöpen är därmed, efter samhällsinstitutioner på landsbygden Skultorp, den näst största mindre tätorten under industrialismen är f.d. folkskola i kommunen. (1840- och 1920-tal), ålderdomshem (1920-tal) med välbevarade exteriörer Spåren av historien – tätorten som (Frösve 12:1 och Braxtorp 23:1). kulturmiljö Frösve skola och Skogsäter är en av Den moderna tätortens bakgrund i 1900- samhällets kulturhistoriska märkesmil- talets mitt och senare del är mycket tydlig. jöer. Här finns en välbevarad tidstypisk, Men spåren av tidigare bebyggelse och enkelt utformad modernistisk institu- markanvändning i det gamla agrarsam- tionsmiljö i rött tegel från 1959 och 1970 hället på platsen är också påtagliga. med centralskola och en anläggning för Flera kulturmiljöer och enstaka bygg- äldreboende. Kulturmiljön har stark för- nadsobjekt återberättar tätortens historia. ankring i Stöpens tätortsutveckling som Här finns kulturmiljön kring Binnebergs- tog fart på 1960-talet och återspeglar även vägen och Jättadansen i samhällets norra skolans roll för ortens utveckling. utkant och angränsande landsbygd. Här Om Stöpens utveckling under 1960-, framträder det gamla utmarksområdet 70- och 80-talen från en liten husgrupp till med dels välbevarad förhistorisk forn- en av de större tätorterna i Skövde kom- lämningsmiljö (järnåldersgravfält med mun vittnar t.ex. Tallstigen och Backa- bl.a. stor skeppssättning samt järnfram- tomtsvägen. Längs Tallstigen finns ett ställningsplats och fossil åkermark) i väl sammanhållet villaområde som ger småskaligt kulturlandskap, dels tidsty- en generellt bra bild av småhus- och vil- pisk utkantsbebyggelse från 1800-talet latyper från tidsperioden ca 1965-75 och längs gammal landsväg. Det är ett glest även innefattar Stöpens pensionärshem men sammanhängande stråk med faluröd med tidstypiska radhuslängor från 1970. bebyggelse med ursprung från småskalig Backatomtsvägen är däremot ett villaom- backstuge- och torpbebyggelse från 1800- råde med något mer påkostade villor i ett talet, som hör till Stöpens första bebyg- plan och souterräng med mexistensfasa- gelse. Här finns exempel på välbevarade der, samtliga byggda 1972. Lokalhisto- f.d. backstugor och en f.d. torpladugård riskt sett återspeglar de här områdena den intensiva utbyggnadsperiod av Stöpens tätort som då tog fart och som återkopplas till den expansion som då pågick även i stadens utveckling.

Frösve 3.15 Sofiero ligger numera inne i tätorten. Den har stort värde som ett minne från de många backstugor och torpställen som låg längs Binne- bergsvägen under 1800-talet. 149

STÖPEN KULTURMILJÖER

Backatomtsvägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö med stark koppling till Stöpens stora expansionsperiod i sent 1960- och tidigt 1970-tal. Den karaktäriserats av ett tidstypiskt villaområde med något mer påkostade villor från ca 1965-75. Enplans- och souterrängvil- lor med mexistensfasader och överhuvudtaget välbevarade exteriörer. Villatomter i med ter- ränganpassning till markant sluttningsläge.

Beskrivning 9:12 nybyggdes 2000 efter brand. Övriga vil- I västra utkanten av Stöpens tätort, strax väs- lor har kvar ursprunglig karaktär. Den nya ter om Frösve skola, och i kanten upp mot villan, från 2000-talet anknyter i stort till de åsens lövskogsbackar ligger Backatomtsvä- äldre. I villaområdets yttersta västra del lig- gen. Området har en lite mer exklusiv villa- ger några 1970-talsvillor som blivit mer för- karaktär än övriga motsvarande villaområden ändrade och inte medtagits i den kulturmiljö från Stöpens stora tillväxtperiod i sent 1960- som uppmärksammas här. Här uppmärksam- 1970-tal (främst villorna på Säter 9:3-9:7 och mas inte några enskilda byggnadsobjekt, det 9:17. Detta område bebyggdes helt 1972. är helheten i området som är mest betydelse- Här ligger enplans- och souterrängvillor som full. representerar en variation av hustyper från tiden kring 1970. Gemensamma drag är ljusa mexistensfasader, i regel med inslag av mörkt trä i takfotssarger, panelpartier, och tidsty- Ingår också i piska entréer, ofta med sidoljus. En del villor Detaljplan har förskjutna byggnadskroppar med två eller flera delar, medan andra är mer rektangulära. Gällande skydd Här finns sadeltak, platta tak, pulpettak och - - - - valmade tak. De tidstypiska villatomterna är anpassade till terrängen i sluttningen. Säter

Backatomtsvägen kännetecknas av lite mer påkostade villor från perioden 1965-1975. 150

Det är viktigt att kulturmiljöns tidstypiska villakaraktär kan bevaras.

Rekommendationer Det är viktigt att områdets välbevarade, något mer exklusiva villaprägel från 1965-75 beva- ras. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekommande fall vara mindre nyttobygg- nader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning.

Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3: e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas.

Ingående enskilda objekt i miljön

Fornlämningar - - - -

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering - - -

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - - 151

Binnebergsvägen och Jättadansen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av ett gam- malt utmarksområde med dels välbevarad förhistorisk fornlämningsmiljö (järnålders- gravfält med bl.a. stor skeppssättning samt järnframställningsplats och fossil åkermark) i småskaligt kulturlandskap, dels tidstypisk utkantsbebyggelse från 1800-talet längs gam- mal landsväg. Glest men sammanhängande stråk med faluröd bebyggelse med ursprung från småskalig backstuge- och torpbebyg- gelse från 1800-talet, som hör till Stöpens första bebyggelse. Exempel på välbevarade f.d. backstugor och en f.d. torpladugård. Två bestått av 14 resta stenar, numera 12, varav typiska samhällsinstitutioner på landsbygden 11 står upp. Gravfältet, som till merparten lig- under industrialismen - folkskola (1840- och ger öster om vägen, omfattar även 3 högar, 25 1920-tal) och ålderdomshem (1920-tal) med resta stenar samt 5 domarringar och resta ste- välbevarade exteriörer. nar. Öster om vägen finns även ett fornläm- ningsområde med fossil åkermark i form av Beskrivning fem ryggade åkrar (Raä Frösve 22:1). Stöpens norra utkant mot angränsande lands- Längre norrut, närmare den f.d. folksko- bygd kännetecknas av ett glest stråk av agrar lan, finns ännu en fornlämning, lämningar av bebyggelse som följer den smala, låga rygg en järnframställningsplats (Raä Frösve 32:1). som vägen mot Frösve kyrka och Binne- Invid denna finns en trolig boplats (Raä Frö- berg löper uppe på. Landskapsbilden öpp- sve 12:3)och två platser med uppgift om bort- nas upp mer och mer mot norr och präglas tagna stenkammargravar (hällkistor) (Raä av växlingen mellan dels lövskogsdungar och Frösve 11) samt en fyndplats (Raä Frösve barrskogsstråk, dels öppna betesmarker och 12:2). inslag av mer stenbunden hagmark på ryg- Omkring år 1880 låg här längs vägen ett gens sluttningar. stort antal torpställen och backstugor som då Troligen är det områdets karaktär av gam- nådde ännu längre söderut, ända ner i höjd mal utmark som bidragit till att järnålders- med Stöpens nuvarande centrum. Dagens gravfältet med skeppssättningen Jättadansen bebyggelsestråk är glesare men har tydliga bevarats (Raä Frösve 4:1). Gravfältet som lig- rötter i denna enkla utkantsbebyggelse. En ger på höjdryggens krön och sluttning, i hag- del av de små bostadshusen är samma som och skogsmark, genomkorsas av landsvägen. fanns på den tiden, även om merparten av dem Väster om vägen, nära det f.d. ålderdomshem- senare byggts till och moderniserats under met, ligger den stora skeppssättningen som 1900-talet. Här ligger även några f.d. små- Skeppssättningen Jättadansen är ett mäktigt monument som minner om järnålderns invånare. 152

Frösve 12:1 Frösve skola f.d., från 1840-talet, en av de äldre skolbyggnaderna i kommunen bruk med rötter i 1800-talets torpbebyggelse, Rekommendationer samt någon enstaka bondgård som utflyttades Det är mycket viktigt att områdets välbeva- från Frösve by i samband med laga skiftet. rade karaktärer kan bevaras. Fornlämnings- Husen ligger enstaka eller i små klungor. miljön tillför viktiga värden och historisk Flera har faluröd panel och tegeltak, ibland djupdimension till landskapet. Förutsätt- finns ett uthus eller en bodlänga på tomten. ningar för ett eventuellt kompletterande till- I en del fall har äldre hus blivit starkt om- gängliggörande (skyltning) bör utredas. Den och tillbyggt i senare tid eller också ersatts utpekade bebyggelsen bör underhållas med med en modern villa. Områdets karaktär av material och metoder som tar hänsyn till det utkantsbebyggelsen är dock fortfarande lätt kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör att uppfatta. Några av de f.d. backstugorna är i förekommande fall utformas och placeras fortfarande mycket välbevarade sedan 1800- med stor varsamhet i förhållande till fornläm- talets slut; t.ex. Frösve 14:1 och Frösve 24:1. ningsmiljöerna och redan befintlig bebyg- Till området knöts tidigt två av socknens gelse. Mindre nyttobyggnader placeras med samhällsinstitutioner. I områdets norra del hänsyn till befintlig bebyggelse och ges en ligger sedan 1840-talet socknens välbevarade god utformning. gamla folkskola, Frösve 12:1. I dess södra del byggdes efter första världskriget det nya ålderdomshemmet i socknen, Braxtorp 23:1. Åtgärder Ålderdomshemmen började vid denna tid Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att ersätta fattighusen på svensk landsbygd. den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som uppmärksammats först 2010 bör dokumen- Ingår också i teras närmare. För att säkerställa det kultur- Frösve 23:1 och Frösve 24:1 är uppmärksam- historiska värdet skall kommunen upprätta made som enstaka byggnadsobjekt i Carlquist, fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värden skall tillvaratas. miljöer i Skövde kommun. 1988. Här föreslås att man ser över möjligheten att ta fram ett enkelt kompletterande vård- och Gällande skydd skyltprogram för andra fornlämningar utöver Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Jättadansen. KML. Biotopskydd gäller för stenmurar, odlingsrö- Ingående enskilda objekt i miljön sen och motsvarande i det öppna odlingsland- Fornlämningar skapet. - Raä Frösve 4:1 Gravfält. Fast fornlämning. - Raä Frösve 22:1 Fossil åkermark. Fast fornläm- ning. - Raä Frösve 32: 1 Blästbrukslämning (Järnfram- ställningsplats). Fast fornlämning.

Frösve 22:1 Troligen är detta en f.d. torpladugård som idag står ensam längs landsvägen som en vik- tig vittnesbörd om den stora torp- och backstugu- bebyggelse som fanns här på 1800-talet. 153

Frösve 14:1 Välbevarat bostadshus av enkelstu- gutyp, troligen från ca 1850-70, karaktäristiskt för traktens f.d. backstugor och torpställen. Braxtorp 23:1 F.d. Frösve ålderdomshem är väl bibehållet sedan byggnadsåret 1923. - Raä Frösve 11:1 Stenkammargrav, borttagen. fasad av faluröd locklistpanel, vita kopplade föns- Bevakningsobjekt. ter (av 1920-talstyp) och sadeltak med tvåkupigt - Raä Frösve 11:2 Stenkammargrav, borttagen. taktegel. Bodlängan har renoverats. Skolhuset är Bevakningsobjekt. viktigt att uppmärksamma såsom ett av de äldre i - Raä Frösve 12:2 Fyndplats Bevakningsobjekt Skövde kommun. Den faluröda lärarbostaden blev - Raä Frösve 12:3 Boplats Bevakningsobjekt nybyggd efter en brand på 1990-talet, med drag av traditionell agrar bebyggelse. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering Frösve 14:1* Frösve Backgården 5 Braxtorp 23:1 F.d. Frösve ålderdomshem Omedelbart söder om Frösve f.d. skola står denna Frösve Jättadansen enkelstuga med sidokammare och bakåt utbyggt I det glesa bebyggelsestråket, som utgör tätor- kök. Huset har timmerstomme med faluröd lock- tens norra utkant, längs landsvägen upp mot Frö- listpanel och tvåkupigt taktegel. Dörr från 1900- sve, ligger Frösve f.d. ålderdomshem. Huset som talets mitt, i övrigt en bra karaktär av 1800-talets byggdes 1923 innehöll från början rum för 14 senare del. pensionärer, samlings- och matrum samt personal- rum. Sedan ålderdomshemmet nedlagts 1974 har Frösve 22:1 huset varit endast bostadshus. Det stora, närmast * Frösve Jättedalen kvadratiska huset har en exteriör som anknyter till Omedelbart norr om Jättadansen och det f.d. ålder- byggnadstidens nationalromantiska stildrag men domshemmet står en ensam liten ladugård invid med klassicistiska detaljer. Det f.d. ålderdoms- landsvägen. Ladugården har fähus i liggande tim- hemmet har renoverats men med i stort bibehål- mer och lada i stolpverk. Byggnadens små dimen- len 1920-talskaraktär.Panelen var ursprungligen sioner och lilla volym talar för att det är en f.d. faluröd men målades efter 1974 om i ljusgult. Till torpladugård. anläggningen hör en stor trädgårdstomt, en bod- länga av trä och trägrindar vid entrén till tomten. Frösve 24:1 Sandstena Frösve 12:2 Frösve f.d. skola* Frösve Sandstena Frösve Dogsberg 1 I det glesa bebyggelsestråket, som utgör tätortens Frösve f.d. skola byggdes på 1840-talet, byggdes norra utkant, längs landsvägen upp mot Frösve om 1926 och renoverades 1950, då huset tillbygg- sockenkyrka, låg kring år 1880 ett stort antal torp des. Fastigheten byggnadsinventerades 1988, men och backstugor. Den karaktären går fortfarande att medtogs inte i det slutliga urvalet. Sedan dess tycks urskilja även i dagens bebyggelsemönster. Sand- tillbyggnaden ha avlägsnats. En dörr har tagits upp stena är en av de välbevarade f.d. backstugeenhe- i östfasadens sydligaste fönsterrad. I övrigt har terna i området, huset byggdes 1892 på platsen för ingen exteriör förändring skett. Byggnaden har två äldre backstugor. Huset har faluröd locklistpa- nel, spröjsade fönster och tegeltak. Glasverandan bör ha tillkommit i början av 1900-talet. Exteri- ören är välbevarad. På tomten finns även en liten faluröd bodlänga med tegeltäckt pulpettak.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Frösve 24:1 Sandstena byggt 1892. 154

Frösve skola och Skogsäter* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av en välbeva- rad tidstypisk, enkelt utformad modernistisk institutionsmiljö i rött tegel, präglad av 1950- talets centralskola och det sena 1960-talets äldreboende. Kulturmiljön har stark förank- ring i Stöpens tätortsutveckling som tog fart på 1960-talet. Den återspeglar även skolans roll för ortens utveckling och har en mycket stark lokalhistorisk betydelse för Stöpen.

Beskrivning Området är beläget i samhällets mellersta del, mellan Kunskapsvägen i öster och Sätervägen i söder, i övrigt avgränsat av lövskogsdungar, främst. Stöpens samhälle har en viktig lokal- historisk förankring som skolort, först för Binnebergs storkommun, därefter för norra delen av Skövde kommun (Frösve rektorsom- längor i rött tegel, i det f.d. vårdhemmet även råde) fr.o.m. 1977. Området avspeglar en del vitputsad lättbetong, i en till två våningar. av denna utveckling. Invid Frösve skola från Husen inramas av grönytor och lövträd. Stråk 1959 uppfördes 1970-71 Klåvastens vård- med lövträd vetter även mot gatan. hem, en anläggning som ritades 1968 och bär en stark 1960-talsprägel. Anläggningen bytte Ingår också i senare namn till Skogsäter. Det uttagna områ- Detaljplan det präglas av de tidstypiska institutionsmiljö- erna i en enkel men väl utformad modernism i främst rött tegel starkt präglad av 1950-1960- Gällande skydd talets arkitekturimpulser. Senare tiders tillägg - - - - underordnas helheten. Karaktärsdrag framför allt är friliggande respektive sammanbyggda Säter 5:5 och 1:4 Frösve skola från 1959 är i sin kärna en väl bibehållen tidstypisk centralskolemiljö från 1950-talet. 155

Rekommendationer Arkitektkontor, Skövde. 2002 beviljades bygglov Det är mycket viktigt att områdets välbeva- för ombyggnad av vårdlokaler till flerbostadshus, rade institutionskaraktär från 1950-60-talet efter ritning av Arne Lundgren, Timmersdala. En bevaras, inklusive karaktäristiska grönytor paviljong byggdes om till sex lägenheter med två- och lövträd. Den utpekade bebyggelsen bör tre rum och kök. Liknande ändringar utförs 2006- underhållas med material och metoder som 2007 och 2009. tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny Anläggningen må ha byggts i början av 1970- bebyggelse bör i förekommande fall vara min- talet men dess grundkaraktär är 1960-tal med två dre nyttobyggnader som placeras med hänsyn parställda byggnadskroppar med två paviljonger till befintlig och ges en god utformning. i varje, med ett centralt, tvärställt byggnadsparti som sammanknyter byggnadskropparna. Fasad i vita lättbetongplank, rött tegel samt i gavlar träpa- Åtgärder nel. Hög skorsten i rött tegel i fasad. Flackt sadel- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde tak med mörka betongpannor. . att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Säter 5:5 och 1:4 Frösve skola ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- * Kunskapsvägen 1 och 3 munen upprätta fördjupade riktlinjer för hur Låg- och mellanstadieskola bestående av flera fri- kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Bebyg- liggande huskroppar kring en skolgård. Bygglov gelse som uppmärksammats först 2010 bör beviljades i januari 1959 utifrån ritningar från dokumenteras närmare. Kommunalbyggnadsbyrån, med Torsten Gustafs- Ingående enskilda objekt i miljön son, Stockholm, som arkitekt. Här inrymdes dels Fornlämningar småskola med två klassrum och folkskola med - - - - fyra klassrum samt lärarrum, bibliotek, gymnas- tiksal, kök, barnbespisning och slöjdsal. En min- Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- dre till- och ombyggnad gjordes 1970 mot väster. tering 1970 byggdes även en ny fristående skolpaviljong Säter 5:4 Skogsäter* byggdes i södra delen av skolgården. 1971 ritade Kunskapsvägen 5A-B, 7A-B, 9A-B, 11A-B, 13A-B AB Kärrhus, Bandhagen, en ny lågstadie- och lek- Anläggningen som uppförts som ålderdomshem/ skola i sydöstra hörnet av skolgården. Öster om serviceboende, används numera även för barn/ bollplanen uppfördes 1974 en ny skolpaviljong. ungdomsverksamhet och skola. Den ligger granne Ytterligare en ny skolpaviljong, nordväst om med Frösve skola och bildar en tidstypisk större bollplanen, tillkom 1977, ritad av OH Olofsson institutionsmiljö tillsammans med denna Anlägg- Arkitektkontor. Vissa om- och tillbyggnader av ningen har ursprung som Klåvastens vårdhem skolanläggningen gjordes 1980, 1997, 2000 och som ritades 1968 vid Sydsvenska Småhus AB, 2010. Malmö. Arkitekter vid småhusbyrån var arkitekt De äldsta skolbyggnaderna i två våningar har SAR I. Wennström, Malmö och arkitekt L. Lund- välbevarad exteriör från sent 1950-tal. Eventu- quist. Den ursprungliga anläggningen omfattade ellt ursprungliga vita fönster. Övriga byggnader en central byggnad med kök, matsal etc. samt fyra är främst envåningsbyggnader från tidsperioden paviljonger i förbund med denna. Bygglov bevil- 1959- ca1980, främst i rött tegel, frånsett någon jades i oktober 1970 och anläggningen byggdes enstaka länga i norr med faluröd panel. Skolmil- 1970-71 När vårdpaviljongen om- och tillbyggdes jön är en av de bäst bibehållna centralskolorna 1986 hade vårdhemmet bytt namn till Skogsäter. med 1950-talsprägel i Skövde kommun och har De olika enheterna kallades Backen, Ekhagen, mycket stark lokalhistorisk betydelse för Stöpen. Gläntan och Solhaga. 1990 beviljades bygglov för Skolan ligger granne med Skogsäter och bildar ombyggnad av delar av vårdhemmet till daghem en tidstypisk större institutionsmiljö tillsammans och fritidshem efter ritningar av Bengt Stiernström med detta.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Säter 5:4 Skogsäter byggdes 1970-71. 156

Tallstigen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av ett väl sam- manhållet villaområde som ger en generellt bra bild av småhus- och villatyper från tids- perioden ca 1965-75. Även inslag av tidsty- piska radhuslängor från 1970 med ursprung som kommunal institutionsbebyggelse för serviceboende. Lokalhistoriskt sett är kultur- miljön betydelsefull för Stöpen eftersom den återspeglar den intensiva utbyggnadsperiod av tätorten som tog fart under perioden.

Beskrivning Norr om tätortens centrum och Stöpenskolan rande Ingenjör Arkitekt, Mariestad. År 1973 ligger detta område som sträcker sig längs lät Skövde kommun omändra en lägenhet Tallstigen och framför allt har tre huvudka- till lokal för Posten. 1990 uppfördes ytter- raktärer. Norra delen omfattar småhus från ligare en länga som flerbostadshus med AB 1960-talet, mellersta delen radhuslängor från Högkullen som byggherre. Ritningarna till 1970 och södra delen främst villor från sent den utfördes vid Götenehus AB, Götene. De 1960- tidigt 1970-tal. ursprungliga radhuslängorna har fasader i gult I norra delen ligger sju små villor (Frö- tegel och mörka betongpannor på de valmade sve 13:19, 13:20, 13:22, 16:1, 17:1, 33:13 taken. Husens rödmålade fönster har blivit och 33:14). Det är enplansvillor med källare, moderniserade på senare år. Radhuspartiet är några har garaget vidbyggt på sidan. Husen väl sammanhållet och har en helhet av tidigt har tydlig 1960-talsprägel med främst fasader 1970-tal. Den yngre längan från 1990 har i rött tegel, även med inslag av träpanel eller panelad fasad. puts, entrépartier med smidesräcken, ibland I söder ligger villor från framför allt ca med bevarade tidstypiska trädörrar. Merpar- 1965-75, (Frösve 2:66, 272, 13:25, 13:26 och ten har flacka sadeltak, där takteglet ibland på 13:27). Husen är enplans- och souterräng- senare år ersatts med betongpannor. Någon villor med vita eller vitgrå mexistensfasader villa har ett pulpettak. Villatomterna har en med inslag av mörk träpanel under sadeltak tidstypisk öppen karaktär. eller pulpettak. Balkonger är utförda i mörkt I områdets mellersta del ligger fyra envå- trä, så även de välbevarade, tidstypiska entré- nings radhuslängor kring en gårdsplan med partierna i trä och glas, ofta med sidoljus. gräsmatta och lövträd (Frösve 2:76). De har Tomterna är tidstypiska öppna villatomter ursprung som pensionärsbostäder, vilka dåva- med gräsmatta, planteringar och prydnads- rande Binnebergs kommun lät uppföra 1970 buskar, ofta med en låg mur i ljus mexisten efter ritningar av Ernst Lefvander, Konsulte- mot gatan. Här uppmärksammas inte några

Tallstigens äldre del bebyggdes på 1960-talet och i tidigt 1970-tal. Den äldre delen har flera villor som knyter an till det tidiga 1960-talets kataloghus med röd tegelfasad, indraget putsat entréparti och flackt sadeltak. De mörka betongpannorna är kännetecknande för 1960-talets mitt och senare del. 157

Frösve 2:76 F.d. Pensionärshemmet byggdes 1970. enskilda byggnadsobjekt, det är helheten i Åtgärder området som är mest betydelsefull. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Ingår också i st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Detaljplan ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Gällande skydd - - - - Ingående enskilda objekt i miljön Fornlämningar Rekommendationer - - - - Det är viktigt att områdets välbevarade karak- tärer bevaras, med särskilt avseende på 1960- talsvillorna i norr, de något yngre villorna Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- från ca 1965-75 i söder och radhuslängorna tering från 1970 i områdets mellersta del. - - - - Den utpekade bebyggelsen bör underhål- las med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- Övriga inrapporterade kulturlämningar gelse bör i förekommande fall vara mindre - - - - nyttobyggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. Tallstigen kännetecknas i södra delen av villor från sent 1960-tal - tidigt 1970-tal. Fasader i mexisten och mörk träpanel är ett karaktärsdrag, liksom de flacka sadeltken med mörka betongpannor. 158

Frösve 3:46. Villan byggdes 1976 i en mer påkostad villastil med fasad i flamrött tegel och mörkbrun panel på takfotssarg och i gavelrösten. STÖPEN BYGGNADSOBJEKT 1970-talets början men är uppfört efter 1970- talets mitt, bygglov beviljades 1976. Byggherre var Aldor Svärd och arkitekt var Stig Aspemyr, Dunshult 12:69 Dunshult Skövde. Villan har tvådelad huskropp, fasad i Hemmansvägen 1 och 2 flamrött tegel, mörk takfotssarg och taktäckning Dunshult i Frösve socken har varit komminister- med mörka betongpannor. En valvbåge öppnar boställe i pastoratet. På Dunshults mark har en upp mot baksidan. Öppen tomt med endast låga stor del av villasamhället Stöpen vuxit fram sedan prydnadsbuskar och enstaka träd. 1960-talet. Gården ligger numera inom tätortens södra del, på den närmast omgivande f.d. jord- Frösve 33:12* bruksmarken ligger numera villabebyggelse från Allén 8 1970- och 80-talet framför allt. Med sina många Litet bostadshus med 1940-talsprägel, ljus slät- faluröda byggnader från 1800-talet och 1900- putsad fasad under tegeltäckt valmat tak. Altan talets början är Dunshult en väl sammanhållen utbyggd bakåt. gårdsmiljö av stort intresse. Manbyggnaden från 1856 har en ålderdomligt låg väggresning och har Frösve 33:15 aldrig blivit påbyggd med en frontespis. Som flyg- * Allén 10 lar står ett magasin och en f.d. arrendatorsbostad. Litet bostadshus med 1940-talsprägel, ljus slät- Drängstuga och magasin är timmerbyggnader putsad fasad under tegeltäckt valmat tak. Altan från 1800-talets mitt. Dunshult har renoverats på utbyggd. senare år, men med bibehållen karaktär.

Rödegården 1:4* Frösve 3:15 Sofiero * * Binnebergsvägen 7 Kunskapsvägen 10 Bostadshus från ca 1940-tal med gulbeige sprit- Enkelstuga med bakåt utbyggt kök som kan ha putsfasad, bruna snickeridetaljer, entré med uppförts ca 1870. Fasad av faluröd locklistpanel, skärmtak och enkelt smidesräcke. Trädgårdstomt. taktäckning med enkupigt tegel, hallaskorsten. Pardörrar i entré från 1900-talets början ca. Fönst- ren är utbytta i senare tid. Gjuten sockel talar för Stångesäter 4:6 Pingstkyrkan* att huset kan ha flyttats dit i sen tid? Huset står vid Sätersgränd 2 Binnebergsvägen bland yngre bebyggelse. 1976 erhöll Sionförsamlingen i Stöpen bygglov för en ny kyrkolokal i anslutning till ett befintligt bostadshus som sammanbyggdes med kyrkan. Frösve 3:46 * Lars E. Jorméus AB, Falköping, utförde bygg- Smedjevägen 2 nadsritningar för en stor tillbyggnad inrymmande Villa med en välbevarad något mer exklusiv stor och liten sal, estrad, kök, ungdomsvåning, modernistisk utformning. Huset bär prägel av grupprum, trivselhörna etc. Frikyrkobyggnaden 159

Stångesäter 4:6 Pingstkyrkan Bygglov utfärdades 1976 för en ny mycket tidstypisk kyrkobyggnad i anslutning till ett befintligt bostadshus. Pingstkyrkan har en stark lokalhistorisk förankring i Stöpen. omfattar kyrksal etc. med källare under, samman- äldre karaktär av 1940-50-tal med lägre sidopar- byggd i vinkel med en bostadsdel. Byggnaden har tier, slät rödrosa fasad och tidstypiska dörrar med en tidstypisk 1970-talsfasad med rundhuggen vit brun panel. Bostadshus från ca 1930-tal, dock mexisten och entréparti i mörkt träslag med sido- senare ombyggt. ljus. Sadeltak med mörka betongpannor. Kyrk- salen markeras exteriört av smala höga fönster. Frikyrkan har haft stark ställning i Stöpens sam- hälle ända från samhällets tidiga år och byggnaden Säter 10:4* har en stark lokalhistorisk förankring i Stöpen. Sätersvägen 2 Modernistiskt präglad villa med tvådelad, förskju- Stångesäter 7:1* ten huskropp, troligen från ca 1960. Vit putsfasad, Hästskovägen 2 fönsterluckor, flackt sadeltak med glaserat tegel. Dubbelgarage i centrala Stöpen, enligt byggnads- Naturinspirerad trädgårdstomt. nämndens arkiv uppfört 1965. Det har dock en

Frösve 33:12 Bostadshus vid Allén med en tidstypisk 1940-talsexteriör.