DOCSLIB.ORG

Markanvändningskarta Skövde Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

N N Fjället ÖP 2025 N vä g Framtida användning av mark och vatten Skövde kommuns översiktsplan 26 N fr Tidan å Framtida användning av mark och vatten n Markanvändningskarta Karta A - Markanvändning Ma Skövde kommun ri es Antagandehandling t ad Stöpen N Till översiktsplanen hör denna markanvändningskarta. K NB T U 36 I Den visar hur kommunen har planerat att marken ska NB 26 Vallersjön NB Ulvåker NB användas långsiktigt. Bostäder, verksamheter, handel, NB T högskola, grönområden och så vidare. Du kan läsa 25 i teckenförklaringen vad de olika färgerna illustrerar. N Några av de större utvecklingsområdena har vi här N NB U valt att peka ut med hjälp av textbubblor. Du kan läsa ÖP2025 i sin helhet på www.skovde.se/oversiktsplan NV NB Skövde flygplats Ö sa n n a n ba m a N t s a r t U s Lerdala NV Framtida användning av mark och vatten 80 53 Vä 52 Väring NV Framtida användning av mark och vatten NV 27 NB NV 5 NB Fjället NB NB NV N NV 5 U 52 81 Norra Ryd NV NV I N 51 NB NV T T K K Område för etablering av verksamheter. Utbyggnad NB Kärnsjukhuset Södra Ryd NB 3 K I NB kommer ske etappvis. T NB 3 K C NB 4 NB 2B N NB 2A 8 NB NV NB 1 N Karstorpssjön NV 1 N 54 NB T Ekängen NB NV T T 9 T Norrmalms och Stallsikens I H I T 6 NB 1 I NB N H Trädgårdsstaden handelsområden NB I Stadsskogen 10 Lunden H H NB NB 7 H N Skövde har tre handelsområden, City (stadskärnan), H F H H Stadsskogen utgörs av ett större område som kom- H Norrmalm och Stallsiken. Dessa ska bibehållas och H H mer att inrymma bostäder i olika former, verksam- H 20 T T NV NB vidareutvecklas. Här ska detaljhandeln fortsätta P K Hålls dammen P NB K heter, ett lokalt centrum, grönområden samt nya I H H 55 19 T NB 28 att växa. Billingens NB 11 friluftsområde T trafiklösningar. Området ska planeras mer i detalj i T T Norrmalm NB rån Tibro NB ett kommande fördjupningsarbete. K P Väg 49 f Igelstorp NB IgelstorI p Framtida användning av mark och vatten Ulvåker 12 P Framtida användning av mark och vatten NB 13 HF I K P P P 57 NV K K P K Billingens friluftsområde NB T v P 17 äg Centrum P P 49 P NB f NV rån C P P S Östermalm18 58 kar P Markanvändning NB a P NB Ösan Billingens friluftsområde har med sitt stora utbud Västermalm P Trädgårdsstaden El högspänning luftledning P Markanvändning och många möjligheter stora kvaliteter. Området ska Kommungräns T El högspänning luftledning bibehållas och utvecklas som fritids- och rekreations- K Bostadsområde med en blandad bebyggelse i form NB Västra stambanan (riksintresse) NB NV V 59 Kommungräns äg N 19 av radhus, parhus, flerbostadshus och friliggande område. T Skaraborgs Föreslagen framtida vägsträckn4 ing fr N ån I I regemente Västra stambanan (riksintresse) H Ny väg jo villor. Här planeras förskola samt grundskola för de T Föreslagen framtida vägsträckning Vattenområde lägre åldrarna. 6 2 Ny väg U P g P Vä Grönstråk I Vattenområde T N F Friluftsområde Grönstråk Centrum P Parkmark F Friluftsområde Hentorp N I N N Skyddad natur P Parkmark 16 NB T Tätortsnära naturområde Centrala Skövde består av stadskärnan och område- N Skyddad natur U Högskola/Forsknings- och 15 T K Begravningsplats na i närheten av kärnan. Stadens centrum innehåller T Tätortsnära naturområde innovationsföretag C Centrumbebyggelse bostäder och andra funktioner, bland annat utgör det K Begravningsplats N HF C HöCegskontrumbla/Forebskygninggelses- och innovationsföretag ett av Skövdes tre handelsområden. Ett fördjupnings- Utvecklingsområde för Högskolan, Gothia Science 16 I HFIdroHöttsgsomkorålade/Forsknings- och innovationsföretag U K N arbete ska göras för centrala Skövde, bland annat Simsjön Timmersdala NB I NyIda robottsstomäderråde Park och växande småföretag. Framtida användning av mark och vatten för att titta på möjligheterna till förtätningar i staden. Värsås U NBUtreNydnina bogsstomräderåde Framtida användning av mark och vatten T U SeUtrvicreedningsområde NB NV BeSefintrvligicae bostadsområden P NV I P U T H HaBendfielntliga bostadsområden I K Sjötorpssjön 60 NV H NyHaa vendrkelsamheter Utredningsområde NV N NVBeNyfintalig vea rkvesarksamhmheteretsområden 23 K Skultorp I NB K T MiliBetäfir ntanläligagg venirkngsa ocmhhet masomrrk åden NV T Förutsättningarna för en större byggnation av nya N NV PågåendeMilitär anl maägrkgnaningvä ocndhning mark T NB 60 I Pågående markanvändning T bostäder i Simsjöområdet ska utredas. Detta ska 24 N N NB Samrådsutställning 20 11-05-10 - 2011-07-04 U 82 U NB N 2011-12-12 - 2012-02-29 göras i ett separat arbete. Utredningen ska bland UtstSaälmrlninådgsu ts täll ni ng 20 11-05-10 - 2011-07-04 2012-06-18 § 96 Antagen av KF 2011-12-12 - 2012-02-29 g Utställning annat visa vilka möjligheter och vilka begränsningar in 2012-07-19 p Laga kraft 2012-06-18 § 96 ö Antagen av KF U lk a 2012-07-19 NB /F Laga kraft g som finns. in p ö N N k n 05 00 1000 1500 m ö J n å 0500 1000 1500 m fr 6 /4 6 N 2 g ä V Några strategiska mål i ÖP2025 Vem har beslutat om vår översiktsplan? Vi har en plan för vad vi gör • I Vision Skövde 2025 är regionsam- • Det är viktigt att i samhällsplaneringen Översiktsplanen utgår från Vision dialog med många interna och externa God samhällsplanering kräver att vi allt från byggande, kommunikationer arbetet ett av de prioriterade utvecklings- beakta och planera för sådana åtgärder Skövde 2025. Den är framtagen i en aktörer. Vid flera tillfällen presenteras för- ÖP 2025 tar hänsyn till alla olika aspekter av och miljö till folkhälsa, sociala villkor områdena. Skövde kommun ska för- som stärker det hälsofrämjande i de livs- demokratisk process och antogs av slagen offentligt så att allmänheten har samhället och att vi alltid sätter män- och jämställdhet med perspektivet att stärka rollen som attraktiv centralort och miljöer där vi bor, arbetar och tillbringar kommunfullmäktige i juni 2012. Pro- möjlighet att komma med synpunkter. skövde kommuns niskan i centrum. Skövde kommuns Skövde har vuxit till 60 000 invånare år verka för att skapa en större, gemensam större delen av vår fritid. cessen är offentlig och bygger på en översiktsplan ÖP 2025 berör därför 2025. arbetsmarknadsregion, arbeta för en ut- översiktsplan veckling av infrastrukturen och vara en • Tillgänglighet är en generell samhälls- aktiv och tydlig aktör i Västra Götaland. byggnadsfråga som berör alla. Skövde kommun ska främja en utveckling som Vad har vi för nytta av den? • Utmed stambanans hela sträckning skapar goda förutsättningar för alla oavsett genom kommunen ska mark reserveras funktionsnedsättning att bo, arbeta, röra Översiktsplanen syftar till att få alla Den är både strategisk och vägledande för ett eventuellt tredje spår. sig fritt och verka i samhället. Bra att känna till! pusselbitar på rätt plats och skapa en för vardagsbeslut i plan- och byggären- sammanhållen helhetsbild av Skövde. den. Den hjälper oss att tänka efter i god • Översiktsplanen ÖP 2025 ser till helhet och samman- • För en långsiktigt hållbar utveckling ska • Vid planeringen av nya bostadsom- Det handlar, kort sagt, om att alltid ha tid före, skapar beredskap för det opla- hang och berör kommunens samtliga ansvarsområden. befintlig infrastruktur utnyttjas så effektivt råden, och även vid annan planläggning, en plan för vad vi gör. Det centrala är att nerade och bidrar till ett hållbart sam- som möjligt. ska tillgång till förskola och grundskola • Den ger ett långsiktigt underlag för beslut och kopplar översiktsplanen ger oss ett långsiktigt hälle med en god kommunal ekonomi. beaktas. den fysiska planeringen till välfärd och tillväxt. och allsidigt underlag för beslut. • Vid planering av nya områden bör tillgängligheten för samtliga trafikslag • Ett rikt utbud av kultur- och fritidsakti- • Den är framtagen i en demokratisk process och antogs särskilt beaktas. Samhällsplaneringen viteter är viktiga framgångsfaktorer för nya av kommunfullmäktige i juni 2012. Till planen hör en miljö- ska stödja ett förändrat beteende som är kommuninvånare och bidrar till Skövdes konsekvensbeskrivning hållbart på lång sikt. attraktivitet. För fortsatt utveckling av • Du hittar ÖP 2025 i sin helhet på Översiktsplanen skapar förutsättningar Skövde som mötesplats och som en bra www.skovde.se/oversiktsplan • Vid planering av nya områden ska plats för ungdomar är tillgången på lokaler framkomligheten för kollektivtrafiken och andra anläggningar viktiga. • Planen ger en helhetsbild och struk- • Nya områden skapar förutsättningar beaktas. tur för ett långsiktigt hållbart samhälle. för nya och växande verksamheter samt • Billingens fritidsområde ska bibehållas för nya bostäder. • Det är av största vikt att Resecen- och utvecklas som fritids- och rekreations- • En god samhällsplanering som visar trums förutsättningar och framtida behov område. vägen för framtida utveckling och ex- • Högskolans möjligheter att växa, beaktas och tas tillvara. Resecentrum pansion är en förutsättning för att svara liksom Gothia Science Parks möjligheter, har en avgörande funktion för Skövdes • Skövde ska år 2050 inte bidra med upp mot behov och nå uppsatta mål och skapas genom att närliggande mark- fortsatta utveckling. några nettoutsläpp av växthusgaser till visioner. Översiktsplanen tar ansats i områden reserveras för verksamheter atmosfären. översiktsplan – öp 2025 Vision Skövde 2025 där kommunen med utbildning, forskning och innova- • Vi ska skapa attraktiva boendemiljöer anger färdriktningen för Skövdes fort- tionsföretag. som är anpassade efter människors olika • Utsläppen av växthusgaser från Sköv- satta utveckling. intressen och behov. de kommun år 2020 bör per invånare vara • Planförslaget skapar förutsättningar 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Översiktsplanen ger helhet och sammanhang • Översiktsplanen bidrar till att skapa för en fortsatt positiv utveckling av han- • Närheten till grönska, attraktiva förutsättningar för ökad tillväxt och bidrar deln i Skövde.
Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010

    Tätorter 2010 Localities 2010

    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
  • Tätorter 2005 Localities 2005

    Tätorter 2005 Localities 2005

    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
  • De Nio Tätorterna Del 1

    De Nio Tätorterna Del 1

    KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÖVDE KOMMUN DE NIO MINDRE TÄTORTERNA KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 2011 DEL 1 IGELSTORP, LERDALA, SKULTORP, STÖPEN Innehåll Inledning 1 Sammanställningen bygger på många källor 2 Kulturarv och kulturmiljö 3 Redovisning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 5 De mindre tätorternas historia i teman 9 Igelstorps tätort 37 Igelstorp Kulturmiljöer: Brunnsvägen och Fältvägen 42 Igelstorps stationssamhälle 44 Parkvägen och Brunnsvägen 47 Sventorps kyrkby 49 Villavägen 56 Igelstorp Byggnadsobjekt 57 Lerdala tätort 59 Lerdala Kulturmiljöer: Kvarnvägen 63 Lerdala 65 Lerdala Byggnadsobjekt 76 Skultorps tätort 77 Skultorp Kulturmiljöer: Siriusvägen - Stjärnvägen 88 Skultorps gamla by 91 Jon Måns väg - Källbäcksvägen 98 Norra Kyrketorps kyrkomiljö 104 Pilvägen 108 Riksbyggenvägen 110 Billingsro 113 Bussatorp 116 Kanikerukan 118 Loringavägen 120 Sjövägen 125 Svärtagårdsskolan och Valthornsvägen 127 Skultorp Byggnadsobjekt 130 Stöpens tätort 145 Stöpen Kulturmiljöer: Backatomtsvägen 149 Binnebergsvägen och Jättadansen 151 Frösve skola och Skogsäter 154 Tallstigen 156 Stöpen Byggnadsobjekt 158 1 Inledning för landsbygden, så att ett färdigt kultur- miljöprogram kan omfatta hela Skövde Kulturmiljöprogram - underlag kommun och vara ett måldokument med samlade riktlinjer för kommunens kul- Skövde kommun har ett rikt kulturarv. turmiljöarbete. Att landsbygden i nuläget Varje ort har sin egen historia och identi- inte ingår är den stora kritiska synpunkt tet, sin egen själ. som framförts av hembygdsföreningarna. För att få en bättre överblick över kul- turmiljön i Skövde kommun och förankra Rapportens innehåll - de nio mindre vad som är värt att slå vakt om inför fram- tätorterna tiden pågår arbetet med att ta fram ett kul- Denna rapportdel motsvarar etapp 2, de turmiljöprogram. Arbetet bedrivs som ett nio mindre tätorterna.
  • Detaljplan För Tallstigen Och Dunshult 5:1 M.Fl. Planbeskrivning

    Detaljplan För Tallstigen Och Dunshult 5:1 M.Fl. Planbeskrivning

    Detaljplan för Tallstigen och Dunshult 5:1 m.fl. Planbeskrivning Samrådshandling Dnr PLAN.2019.26 Upprättad 2020-06-10 Sektor samhällsbyggnad SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT Samrådshandling 2020-06-10 INNEHÅLL TIDPLAN 3 GATOR OCH TRAFIK 20 Allmänt PLANHANDLINGAR 4 Gång- och cykeltrafik PLANBILAGOR 4 Kollektivtrafik Motortrafik PLANENS SYFTE 4 Varutransporter Parkering PLANENS HUVUDDRAG 4 Ljussättning AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN 4 SOCIAL HÅLLBARHET 22 Riksintresse TEKNISK FÖRSÖRJNING 24 PLANDATA 5 Vatten och avlopp (VA) Lägesbeskrivning Dagvatten Areal EL, Fiber och TELE Markägoförhållanden Värme Avfall TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 Översiktsplan 2025 STÖRNINGAR 25 Detaljplaner Trafikbuller Boendestrategiskt program Transport av farligt gods Skyddsområde för vattentäkt MILJÖKVALITETSNORMER 26 PLANENS HANDLÄGGNING 7 MKN för omgivningsbuller Förfararande MKN för utomhusluft Miljöbedömning och Miljökonsekvensbeskrivning MKN för vatten PLANFÖRSLAGET - SAMMANFATTNING 9 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 27 Organisatoriska frågor FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRING 10 Fastighetsrättsliga frågor Mark och vegetation Ekonomiska frågor Geotekniska förhållanden mm Teknisk försörjning Radon Utredningar Föroreningar Fornlämningar och kulturmiljöer AVGIFTER OCH TAXOR 31 Klimatanpassningsåtgärder Vatten och avlopp Ekosystemtjänster Bygglov, bygganmälan och planavgift Lantmäteriförrättning BEBYGGELSEOMRÅDEN 12 Befintlig bebyggelse ADMINISTRATIVA FRÅGOR 32 Planerad bebyggelse Genomförandetid Offentlig och kommersiell service Utökad lovplikt Tillgänglighet
  • Tätorter 2000 Localities 2000

    Tätorter 2000 Localities 2000

    MI 38 SM 0101 Tätorter 2000 Localities 2000 I korta drag 1936 tätorter i Sverige år 2000 I Sverige fanns det 1 936 tätorter år 2000. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 1995 till 2000 har 46 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 48 orter upphört som tätorter, beroende på att folkmängden nu minskat till under 200. Kraftigt ökad folkmängd i de största tätorterna Mellan 1995 och 2000 har de fem tätorterna med över 100 000 invånare, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås fått kraftigt ökad befolk- ning, totalt nära 100 000 personer, därav över 60 000 i Stockolms tätort. De små tätorterna har till övervägande del minskat i befolkning. År 2000 bodde 7 465 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Totalt har tätortsfolkmängden ökat med 47 000 personer eller knappt 1 procent mellan 1995 och 2000. Av den totala tätortsbefolkningen år 2000 bodde 43 procent i de 20 största tätorterna. Av dessa har nästan samtliga ökat sin folkmängd mellan 1995 och 2000. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2000 bodde totalt 1 418 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med knappt 2 000 personer jämfört med 1995. De regionala skill- naderna är stora. Befolkningen utanför tätort har ökat i Stockholms län, Uppsala län och Södermanlands län, men har minskat eller är oförändrad i övriga län. Befolkningstäthet Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2000 i genomsnitt till 1 433 invånare per km2.
  • ÖP 2025 Skövde Kommuns Översiktsplan Antagen 2012

    ÖP 2025 Skövde Kommuns Översiktsplan Antagen 2012

    ÖP 2025 skövde kommuns översiktsplan antagen 2012 kortversion ÖP 2025 - Kortversion Förord Förord Förord Vision Skövde 2025 lyder: ”Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande region där människor, möts verkar och mår bra.” ”Tillväxt handlar om att skapa ett rikare liv för alla i Skövderegio- nen – i alla avseenden. Den utgör en förutsättning för att säkra välfärden. Vi behöver också stärka Skövderegionens attraktivitet och konkurrenskraft. Det skapar förutsättningar för en hög livs- kvalitet, med fler utbildningar, jobb och bostäder att välja mellan och fler upplevelser av olika slag”. Översiktsplan 2025 är ett strategiskt viktigt dokument som skapar förutsättningar för att nå vår vision. ÖP 2025 visar på hur kommunens mark och vatten bör användas på bästa sätt för att nå en attraktiv och långsiktigt hållbar plats att bo och leva på. Katarina Jonsson Kommunstyrelsens ordförande ÖP 2025 - Kortversion Innehållsförteckning Inledning och övergripande mål 5 Med helheten i fokus 6 Vad är en översiktsplan? 6 Kortfakta om Skövde kommun 7 Översiktsplanen skapar förutsättningar 8 Fortsatt arbete 9 Övergripande riktlinjer 10 Visioner, mål och strategier 11 Allmänna intressen, bestämmeler & planeringsunderlag 11 Strategiska mål i ÖP 2025 12 Riktlinjer för genomförande av ÖP 2025 15 Inriktning för centrala Skövdes utveckling 16 Handel 17 Trafik 19 Bostäder och boende 21 Omsorgsboende – äldreboenden och boenden för socialförvaltningens målgrupper 22 Bebyggelseutveckling på landsbygden 23 Fritidsbebyggelse vid Simsjön 23 Utredningsområde
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter

    Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter

    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
  • Närtrafik Skövde

    Närtrafik Skövde

    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett

  • Utgivningsplan 2020 Utgivningsplan 2020

    UTGIVNINGSPLAN 2020 UTGIVNINGSPLAN 2020 JANUARI 2020 FEBRUARI 2020 MARS 2020 ANNONS- ANNONS- ANNONS- MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N V Må Ti On To Fr Lö Sö On V Må Ti On To Fr Lö Sö On V Må Ti On To Fr Lö Sö On 1 1 2 3 4 5 1 5 1 2 9 1 2 6 7 8 9 10 11 12 8 6 3 4 5 6 7 8 9 5 10 2 3 4 5 6 7 8 4 3 13 14 15 16 17 18 19 15 7 10 11 12 13 14 15 16 12 11 9 10 11 12 13 14 15 11 4 20 21 22 23 24 25 26 22 8 17 18 19 20 21 22 23 19 12 16 17 18 19 20 21 22 18 5 27 28 29 30 31 29 9 24 25 26 27 28 29 26 13 23 24 25 26 27 28 29 25 14 30 31 MÅNADENS BILAGOR & SPECIALTIDNINGAR MÅNADENS BILAGOR & SPECIALTIDNINGAR MÅNADENS BILAGOR & SPECIALTIDNINGAR v. 4 22/1 KNALLEBLADET Stornummer v. 9 26/2 KNALLEBLADET Stornummer v. 10 4/3 STT BILAGA: Bygg, Bo & Energi v. 4 22/1 STT BILAGA: Rekryteringsmässa Tranemo v. 13 25/3 KNALLEBLADET Stornummer APRIL 2020 MAJ 2020 JUNI 2020 ANNONS- ANNONS- ANNONS- MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N MARKBLADET • STT • KNALLEBLADET MARKNA’N V Må Ti On To Fr Lö Sö Ti On V Må Ti On To Fr Lö Sö Ti On V Må Ti On To Fr Lö Sö Ti On 14 1 2 3 4 5 1 18 1 2 3 23 1 2 3 4 5 6 7 3 15 6 7 8 9 10 11 12 7 8 19 4 5 6 7 8 9 10 6 24 8 9 10 11 12 13 14 10 16 13 14 15 16 17 18 19 15 20 11 12 13 14 15 16 17 13 25 15 16 17 18 19 20 21 16 17 17 20 21 22 23 24 25 26 22 21 18 19 20 21 22 23 24 19 20 26 22 23 24 25 26 27 28 24 18 27 28 29 30 29 22 25 26 27 28 29 30 31 27 27 29 30 V.
  • Tidningen Ny I Stan 2020-2021

    Tidningen Ny I Stan 2020-2021

    nyistan En tidning för alla nya Skövdebor Välkommen till Skövde! 2021 Välkommen till Skövde! Vad kul att du har valt att flytta till Skövde. Jag är glad att få hälsa dig välkommen hit, till en naturskön och växande kommun med mycket driv. Vi brukar säga att i Skövde finns både storstadens puls och småstadens lugn, vilket är en blandning som tilltalar många. Jag hoppas att du också ska trivas! I den här tidningen har vi samlat lite utav det vi tror att du kan ha nytta av som nyinflyttad. Vill du veta mer kan du gå in på webben – www.skovde.se – eller höra av dig till Kontaktcenter i Stadshuset på telefon 0500-49 80 00. En växande stad Skövde är attraktiv som boendeort och staden växer som aldrig förr. Idag är vi omkring 56 000 invånare och i vår vision säger vi att vi ska vara 60 000 år 2025. Ett mål som vi med dagens tillväxttakt kommer att nå. Runt om i Skövde byggs det bostäder i hög takt för att kunna erbjuda våra invånare olika boendeformer och lägen utifrån behov. Sedan några år tillbaka växer Trädgårdsstaden fram, en helt ny stadsdel som kommer att ha drygt 3 000 invånare när den står färdig. Ytterligare en ny stadsdel är Mariesjö som växer fram i centrala Skövde. Detta är ett projekt där kommunen omvandlar ett industri- och verksamhetsområde till en öppen och tillgänglig stadsdel. Målet är att integrera bostäder och verksamheter med ett levande stadsliv. På flera andra platser, både centralt och i yttertätorterna byggs eller planeras det även för nya bostäder.
  • Nyinflyttad Välkommen Till Ett Framåtblickande Skövde!

    Nyinflyttad Välkommen Till Ett Framåtblickande Skövde!

    2014–2015 NYinflyttad Välkommen till ett framåtblickande Skövde! Vision för en stad i tillväxt Välkommen till Skövde! Jag är stolt över att få hälsa dig välkommen till Skövde som är en naturskön, växande och ledande kommun i Skaraborg. Tillsammans med övriga kommu- ner i Skaraborg erbjuder vi dig och övriga invånare ett fantastiskt och brett utbud inom sektorerna natur, kultur och fritid. Skövde är attraktiv som boendeort och invå- känd i landet som en välkomnande och växan- narantalet är nu cirka 52 900. Många företag de region där människor möts, verkar och mår inom handel och service etablerar sig i Skövde bra”. Kraft, mod och glädje är våra kärnvärden vilket ger en levande stad med mycket puls. och ska inspirera oss i allt vi gör och säger. I Skövde byggs det så det knakar för att Grattis till dig som flyttat till Skövde för att kunna erbjuda våra invånare olika boendefor- studera! Högskolan i Skövde erbjuder ett 40-tal mer och lägen efter behov. Sedan ett par år program; allt från biomedicin och maskinin- växer Trädgårdsstaden fram, en helt ny stadsdel genjör till dataspelsutvecklare där Högskolan i som kommer att ha drygt 3 000 invånare när Skövde är en av de ledande i landet. den står färdig. Skövde är också ett viktigt fäste för konst, Vi Skövdebor tycker mycket om vårt berg, teater och film. Du erbjuds ett stort och varie- Billingen. På våren kan du njuta av fantastisk rat utbud, inte bara inom kulturen, utan även körsbärsblom och på vintern kan du glida fram våra många restauranger och caféer finns för dig i perfekta skidspår på Billingens fritidsområde.
  • De Nio Tätorterna Del 2

    De Nio Tätorterna Del 2

    KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÖVDE KOMMUN DE NIO MINDRE TÄTORTERNA KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 2011 DEL 2 TIDAN, TIMMERSDALA, ULVÅKER, VÄRING, VÄRSÅS Innehåll Inledning 1 Redovisning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 2 Tidans tätort 6 Tidan Kulturmiljöer: Götgatan - Slingvägen 17 Närlundavägen 19 Tidans centrum 21 Vads sockenkyrka - Yllefabriken 28 Vaholm - Askeberga 39 Kraftstationen 45 Tidan Byggnadsobjekt 48 Timmersdala tätort 54 Timmersdala Kulturmiljöer: Kärleksstigen 63 Långgatan 65 Timmersdala kyrkby 68 Timmersdala skola/Billingsdal 74 Timmersdala stationssamhälle 78 Timmersdala Byggnadsobjekt 82 Ulvåkers tätort 86 Ulvåker Kulturmiljöer: Ringvägen 91 Torsborgsvägen 93 Ulvåker Byggnadsobjekt 95 Värings tätort 97 Väring Kulturmiljöer: Nyponvägen 104 Värings kyrkomiljö 106 Värings skola - Skolgatan - Ringvägen 109 Väringsvägen 114 Villagatan 121 Årekullsvägen 123 Väring Byggnadsobjekt 126 Värsås tätort 131 Värsås Kulturmiljöer: Klövervägen och Betania 140 Syrenvägen - Västerleden - Videvägen 143 Solskensvägen 145 Värsås kyrkby 147 Värsås Byggnadsobjekt 157 Samrådsredogörelse 160 Former för säkerställande 162 Käll- och litteraturförteckning 165 1 Inledning för landsbygden, så att ett färdigt kultur- miljöprogram kan omfatta hela Skövde Kulturmiljöprogram - underlag kommun och vara ett måldokument med samlade riktlinjer för kommunens kul- Skövde kommun har ett rikt kulturarv. turmiljöarbete. Att landsbygden i nuläget Varje ort har sin egen historia och identi- inte ingår är den stora kritiska synpunkt tet, sin egen själ. som framförts av hembygdsföreningarna. För att få en bättre överblick över kul- turmiljön i Skövde kommun och förankra Rapportens innehåll - de nio mindre vad som är värt att slå vakt om inför fram- tätorterna tiden pågår arbetet med att ta fram ett kul- Denna rapportdel motsvarar etapp 2, del turmiljöprogram. Arbetet bedrivs som ett 2, av de nio mindre tätorterna.