KULTURMILJÖPROGRAM FÖR SKÖVDE KOMMUN

DE NIO MINDRE TÄTORTERNA

KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER SAMT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 2011 DEL 1 IGELSTORP, LERDALA, SKULTORP, STÖPEN

Innehåll Inledning 1

Sammanställningen bygger på många källor 2

Kulturarv och kulturmiljö 3

Redovisning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer 5

De mindre tätorternas historia i teman 9

Igelstorps tätort 37 Igelstorp Kulturmiljöer: Brunnsvägen och Fältvägen 42 Igelstorps stationssamhälle 44 Parkvägen och Brunnsvägen 47 Sventorps kyrkby 49 Villavägen 56 Igelstorp Byggnadsobjekt 57

Lerdala tätort 59 Lerdala Kulturmiljöer: Kvarnvägen 63 Lerdala 65 Lerdala Byggnadsobjekt 76

Skultorps tätort 77 Skultorp Kulturmiljöer: Siriusvägen - Stjärnvägen 88 Skultorps gamla by 91 Jon Måns väg - Källbäcksvägen 98 Norra Kyrketorps kyrkomiljö 104 Pilvägen 108 Riksbyggenvägen 110 Billingsro 113 Bussatorp 116 Kanikerukan 118 Loringavägen 120 Sjövägen 125 Svärtagårdsskolan och Valthornsvägen 127 Skultorp Byggnadsobjekt 130

Stöpens tätort 145 Stöpen Kulturmiljöer: Backatomtsvägen 149 Binnebergsvägen och Jättadansen 151 Frösve skola och Skogsäter 154 Tallstigen 156 Stöpen Byggnadsobjekt 158

1

Inledning för landsbygden, så att ett färdigt kultur- miljöprogram kan omfatta hela Skövde Kulturmiljöprogram - underlag kommun och vara ett måldokument med samlade riktlinjer för kommunens kul- Skövde kommun har ett rikt kulturarv. turmiljöarbete. Att landsbygden i nuläget Varje ort har sin egen historia och identi- inte ingår är den stora kritiska synpunkt tet, sin egen själ. som framförts av hembygdsföreningarna. För att få en bättre överblick över kul- turmiljön i Skövde kommun och förankra Rapportens innehåll - de nio mindre vad som är värt att slå vakt om inför fram- tätorterna tiden pågår arbetet med att ta fram ett kul- Denna rapportdel motsvarar etapp 2, de turmiljöprogram. Arbetet bedrivs som ett nio mindre tätorterna. Rapporten inne- samverkansprojekt. Kulturförvaltningen håller en översiktlig beskrivning av de i Skövde kommun driver projektet. För nio mindre tätorterna Igelstorp, Lerdala, det praktiska genomförandet har Väs- Skultorp, Stöpen, Tidan, Timmersdala, tergötlands museum svarat, med bistånd Ulvåker, Väring och Värsås och deras av Plan-, Bygg- och Lantmäteriförvalt- fysiska kulturmiljö. ningen i Skövde kommun. Styrgruppen Rapporten inleds med en kort beskriv- för projektet omfattar Kulturförvaltningen ning av projektet och kulturmiljöpro- och Plan-, Bygg- och Lantmäteriförvalt- gramsarbetet. ningen, Skövde kommun, Västergötlands Därefter följer programdelen som museum och Västarvet, Västra Götalands- börjar med en översiktlig tematiserad regionens Natur- och Kulturförvaltning. gemensam historik. för de nio mindre tät- Arbetet har även innefattat en dialog orterna. med berörda hembygdsföreningar och Sedan presenteras tätorterna var för sig Musei Vänner. Den lokalt förankrade kun- i bokstavsordning. För varje tätort ges en skapen är en viktig tillgång i den fysiska inledande bebyggelseöversikt. Därefter planeringen. Hos kommuninvånarna finns följer de utpekade värdefulla kulturmil- stor kunskap om vad som är viktigt i den jöer som är särskilt viktiga att slå vakt om. egna hembygden. Det kan exempelvis De aktuella områdena redovisas översikt- gälla historien med sina avtryck i form av ligt på karta med preliminär avgränsning. forntida lämningar, hus och öppna land- Till varje område finns förslag till åtgär- skap eller särskilda identitets- och upp- der. Förslagen är rekommendationer om levelsevärden kopplade till olika platser att framför allt upprätta fördjupade rikt- eller företeelser. linjer för att tillvarata de kulturhistoriska Kulturmiljöprogrammets första etapp värdena. I vissa fall, t.ex. där kulturmiljön berörde Skövde stad och pågick under både har särskilda kulturvärden och är 2009 samt början av 2010. Etapp 2 omfat- mycket rikt sammansatt, rekommenderas tade de nio mindre tätorterna och har att en bevarandeinriktad detaljplan upp- genomförts under 2010 och början av rättas. 2011. Etapp 3som är slutfasen omfattar Därefter följer en lista med värdefulla en sammanställning där även de synpunk- enskilda byggnadsobjekt som ligger utan- ter som inhämtats i etapp 1 och etapp 2 för de utpekade områdena.Rapporten arbetas in och underlaget till programmet avslutas med färdigställs. Utöver detta finns material som sedan Rapporten är nu ett underlag för kom- tidigare finns framtaget. En del ligger munens fortsatta arbete med att genomföra som digitala skikt i Länsstyrelsens plane- ett kulturmiljöprogram. I nuläget finns ringsunderlag, främst fornminnesinvente- således ett underlag för staden och ett för ringen. de nio mindre tätorterna. Det rekommen- De olika miljöerna och enskilda objek- deras starkt att kommunen även låter ta ten kommer, när programmet så små- fram ett motsvarande kulturmiljöunderlag ningom är klart, också att finnas inlagda 2 i kommunens kartdatabas för att finnas Andra exempel på underlag tillgängliga i planeringen. - Fornminnesinventeringen, Riksantikva- rieämbetet (Fmis) - Odlingslandskapets natur- och kultur- Sammanställningen bygger på värden. Länsstyrelsen, 1992 många källor - Översiktsplan (ÖP) för Skövde 1991 Kunskapen om kulturmiljön och kultur- (Underlag omfattar ej centralorten) arvet finns att hämta på flera håll. Över- - Naturvårdsprogram för Skövde kom- gripande inventeringar som utförts av mun, Länsstyrelsen, 1984 Länsstyrelsen, Länsmuseet och Kommu- - Riksintressen för kultur och natur i nen utgör viktiga underlag i kulturmiljö- Skövde kommun programsarbetet. Här skall framför allt - Lövskogsinventering nämnas följande: - Lokalhistorisk litteratur och övrig fack- Underlaget i programarbetet för Skövde litteratur kommuns nio mindre tätorter har framför allt baserats på den inventering av kultur- Övrigt historiskt värdefull bebyggelse i Skövde Fotografer till nutida fotografier är, där kommun som utfördes 1988 med Thomas inget annat anges, Erik Holmström och Carlquist som projektledare, dåvarande Ulf Larsson, Västergötlands museum. Skaraborgs länsmuseum. Vad gäller industrihistoria skall särskilt Förkortningar: nämnas Skövde museums projekt ”Sten- BNA- Byggnadsnämndens arkiv rika Skövde”, Curry Heimann, 2008. SM - Skövde museum Vidare skall nämnas ”Skövdes industrier VGM - Västergötlands museums arkiv. förr och nu” av Kenneth Alfredsson, 1985. Kyrkogårdarna i Norra Billings, Norra Arbetets uppläggning Kyrketorps och Skövde pastorat samt Framtagandet av underlag för de nio delvis Värsås pastorat har inventerats av mindre tätorterna i Skövde kommun har Västergötlands museum, 2004-2007. genomförts under 2010 med viss kom- Svenska kyrkans byggnader har inven- plettering 2011. Arbetet har utförts av 1: terats av Skara stift 2004 och är inlagda i e antikvarierna Erik Holmström och Ulf Bebyggelseregistret. Larsson, Västergötlands museum. Det har I Bebyggelseregistret finns numera omfattat följande: även inlagt kommunens byggnadsinven- - En översiktlig komplettering av dels tering 2004-2005. bebyggelse från 1960 till 1985, dels avse- En viktig källa är Skövde kommuns ende industrihistoriska miljöer hemsida: Kartor, planer och fastigheter. - Översyn, komplettering och revidering Vidare finns en rik tillgång på hem- av miljöurval bygds-, fack- och landskapslitteratur. - Rekommendationer och åtgärdsförslag Andra viktiga källor är t.ex. Byggnads- - En övergripande sammanställning av nämndens arkiv (digitaliserade hand- varje orts bebyggelseutveckling, delvis lkingar), Skövde kommun, Skövde genom komplettering av tidigare gjorda museums arkiv och Västergötlands muse- översikter ums arkiv, Skara. - Tematisering av historiken En ytterst viktig kunskapsresurs är den betydelsefulla lokalt förankrade kunskap En övergripande arbetsmall samt sam- som hembygdsrörelsen och andra intres- manställning av allmänna texter rörande seorganisationer är verksamma med. lagstiftning, planering, programarbete och vissa historiska bakgrundstexter har sammanställts av enhetschef Marie Oden- bring Widmark, Regionmuseum Västra 3

Götaland, Västarvet. Erfarenheter från om, förutom Värsås, är Lerdala, Stöpen Marie Odenbring Widmarks arbeten med och Ulvåker. Många konstruktiva och kommunala kulturmiljöprogram i Göta klargörande förslag och synpunkter har i älvdalen har varit av stor betydelse även övrigt inkommit. Det är synpunkter som för arbetet med Skövde kommuns tätor- är av mycket stort värde och som tillför ter. underlaget lokalhistoriskt förankrad kun- Arbetet med underlaget till kultur- skap och därmed en högre kvalitet. miljöprogram för Skövde för den del För fördjupad information om dialog- som omfattar de nio mindre tätorterna gruppernas synpunkter se Samrådsredo- har genomförts 2010. Det har omfat- görelse (i rapportens bakre del). tat genomgång och sammanställning av redan befintligt material, fältarbete i de mindre tätorternas kulturmiljöer och sam- Kulturarv och kulturmiljö manställning av detta. Tidigare arbeten har inventerats, bebyggelsemiljön i tätorten Vad menas med kulturmiljö? har karaktäriserats, bebyggelsehistorien Begreppet kulturmiljö har sedan ett par har beskrivits och kompletterats o.s.v. decennier varit ett ledord när man arbetar med den fysiska omgivningen med alla de spår och lämningar som mänsklig aktivi- Dialogarbetet tet skapat. Det kan vara olika företeelser Avsikten är också att en sammanvägning som byggnader, gravlämningar, vägar, av den lokalt förankrade kunskapen och ortnamn och ägostrukturer men man har kulturmiljövårdens mer övergripande också betonat helhetsmiljöer som på olika kunskap skall ge en nyanserad beskrivning sätt speglar vår historia. Tidigare arbetade och värdering av kulturmiljön. Dialog och man mer med begreppet kulturminnes- samråd med hembygdsföreningarna utan- vård med betoning på enstaka monument för Skövde stad inleddes vid ett möte den och minnesmärken. 9 februari 2011. Med Skövde hembygds- Idag används gärna begreppet kultur- förening och Musei Vänner inleddes dia- arv istället för att visa att minnen och logen 2010 i samband med arbetet med berättelser, ett mer immateriellt kulturarv, staden. också är viktigt att slå vakt om. Man kan I februari 2011 överlämnades materia- säga att vårt kulturarv är de historier vi let om de mindre tätorterna på samråd till omger oss med och det är därför viktigt dialoggrupperna som bereddes tillfälle att att fundera kring vilka perspektiv som komma in med förslag på vad man anser får utrymme och vilka historier vi skall vara viktigt att bevara. Synpunkterna har berätta. Omsatt i materiell kultur så berät- arbetats in i programmet i sammanställ- tar ju också våra byggnader, ortsnamn, ningsfasen. dansbanor, kommunikationer, industrier Vid informationsmötet den 9 februari o.s.v. historier och utgör därmed en medverkade hembygdsföreningarna i väsentlig del av vårt kulturarv. En viktig Häggum, Skultorp, Skövde, Sventorp- fråga vi människor måsta ställa oss är vad Forsby och Väring-Locketorp samt för vårt kulturarv betyder och vad vi vill föra Binnebergsorten och Norra Billing. vidare till kommande generationer. Inventeringsunderlaget för de mindre tät- Det övergripande målet för samhälls- orterna överlämnades till samtliga dessa planeringen är hållbar utveckling, såväl föreningar samt utskickades även till hem- miljömässigt som socialt och ekonomiskt. bygdsföreningarna i Tidan och Värsås. Vårt kulturarv har stor betydelse för fram- Av berörda föreningar har samtliga tidens miljö och för social sammanhåll- utom en varit positiva. Värsås hembygds- ning, välfärd och trygghet. Kulturarvet förening har avböjt medverkan. De flesta utgör en grundläggande resurs i samhälls- föreningar har lämnat synpunkter. De utvecklingen. tätorter som det ej inkommit synpunkter 4

Kort kan man säga att kulturarvet/kultur- nation med ett rikt och varierat kulturarv miljön har två mycket viktiga funktioner: – styr ofta valet. - Som livsmiljöskapare Det kan också röra sig om omvand- - Som identitetsbyggare lingsområden såsom gamla industrimil- jöer i attraktiva lägen som kan omvandlas Kulturarvet är helt enkelt en viktig del till spännande och exklusiva boendemil- av infrastrukturen i kommunen – en sorts jöer. Livsmiljön handlar också om väl kollektiv nyttighet som det gäller att ta utformade arkitektoniska rum, om miljöer hand om på bästa sätt! med lång historisk kontinuitet, om det öppna odlingslandskapet med åker- och Kultur och regional utveckling betesmarker på klevkanter och skifferter- Riksantikvarieämbetet har satt upp åtta rasser i platåbergslandskapet. tematiska sätt att indela kultur och kultur- arv utifrån viljan att arbeta med natur- och 3. Kultur som näring kulturarv som lokal och regional utveck- Företagande som innebär att gamla hant- lingsfaktor. verkstraditioner kan räddas kvar eller som bygger på vissa produkter som har en stark - Kultur som upplevelsenäring kulturhistorisk identitet kan man säga - Kultur som livsmiljö använder kulturen som näring, ofta kopp- - Kultur som näring lad till turism. Detta är en viktig ingång till - Kultur för profilering och marknadsfö- frågor om kulturarv och entreprenörskap. ring De medel som finns tillgängliga via EU:s - Kulturell kompetens som marknadsmäs- fonder och program spelar en stor roll för sig fördel ett ökat kulturarvsföretagande i Sverige. - Kultur som grund för samverkan Att kunna SNI-koda (Svensk näringsin- - Kultur som kreativitetsfrämjare delning) kulturarvsföretagandet skulle ge - Kultur som hälsofrämjare en ytterligare dimension till sektorn.

Alla dessa definitioner kan appliceras på 4. Kultur för profilering och mark- kulturarvet i Skövde. (Texten är i grunden nadsföring från Riksantikvarieämbetet). Kulturarvet spelar en viktig roll genom att det ger mervärde – gör en produkt spe- 1. Kultur som upplevelsenäring ciell i förhållande till andra. Här handlar Kulturarvet har ett instrumentellt värde det om en plats eller en regions attrakti- som blir tydligt genom t.ex. dramati- vitet. Hur används kulturarvet i mark- seringar och upplevelser av historiska nadsföringen? Vilka kulturarvssymboler företeelser i fakta och fiction såsom Arn- i ett landskap blir karaktärsskapande för turismen. Här kan konstateras att kultur- ett område? Dessa kulturarvssymboler sektorn genererar effekter och ett positivt eller landmärken blir normgivande även mervärde inom andra samhällssektorer. för andra sektorer i marknadsföringen av deras varor och tjänster. 2. Kultur som livsmiljö Skövde bjuder på många fantastiska mil- 5. Kulturell kompetens som marknads- jöer, både vad gäller natur och kultur och mässig fördel oftast i ett samspel dem emellan. De är En hög andel utbildade personer inom kulturarvets vardagsmiljöer – de som vi kultur- och kulturarvsområdet i kombi- inte alltid tänker på men som finns runt nation med ett rikt kulturarv och kultur- omkring oss och som efterfrågas vid till företagande kan ge en extra drivkraft åt exempel val av boende eller vid en före- en region. Kulturarvet fungerar som en tagsetablering. Företagsekonomiska och naturlig miljö för många olika kulturar- transportekonomiska faktorer – i kombi- rangemang. 5

6. Kultur som grund för samverkan de fria konstarterna betyder för hälsa och Kulturarvsprojekt skapar engagemang hos välbefinnande. Såväl Riksantikvarieäm- människor och bidrar till ett nätverksbyg- betet som flera landsting och regioner har gande. Alla har vi ett förhållande och ett startat arbeten med nätverk kring Kultur förhållningssätt till kulturarvet och erfa- och hälsa och skall i detta arbeta exempli- renheter från olika platser och miljöer. fiera kulturarvets betydelse för hälsan. Vid planerade stora ingrepp i natur- och Upplevelsen av natur- och kulturvär- kulturmiljöer skapas ofta en opinion med den sammantaget stärker vårt välbefin- ett engagemang mot detta. nande. Odling har erkänt gott inflytande Känslan för den egna hembygden och på vår hälsa. En rogivande plats är både karaktärsobjekt såsom församlingskyr- vacker och fylld av igenkännanden som kan är stark. Det är viktigt att dra nytta skänker trygghet och förankring. av engagemanget för kulturarvet i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Exempelvis hembygdsföreningar och andra intresseföreningar gör ett ovärder- Redovisning av kulturhistoriskt ligt arbete och i samverkan med dem kan värdefulla miljöer man uträtta mycket. Värdefulla miljöer – vad innebär det? Man kan säga att kulturarvet är en viktig 7. Kultur som kreativitetsfrämjare del av infrastrukturen i kommunen – en Det finns en föreställning om att männis- kollektiv nyttighet som det gäller att ta kor med kulturella utbildningar oftast är hand om på bästa sätt! Egentligen skulle kreativa människor och att det också ur man inte behöva peka ut särskilda kultur- många kultur- och kulturarvsprojekt föds miljöer. Kulturarvet finns ju överallt och kreativa tankar och idéer för att stärka borde ligga som en självklar grund i all och utveckla en region. Vi människor blir planering och verksamhet. Det finns all- helt enkelt kreativa genom att arbeta med tid kulturhistoriska kvaliteter att ta till- kultur. Genom kulturprojekten skapas ett vara som förstärker vår identitet och ger öppet och kreativt sinne. en rikare livsmiljö. I vissa områden är dock historien och 8. Kultur som hälsofrämjare kulturarvet extra tydligt närvarande och Flera forskare har skrivit om kulturens och där behövs en signal om detta. kulturarvets betydelse för att förebygga Som utgångspunkt för översyn och ohälsa. De har också påvisat kulturens urval har använts byggnadsinventeringen ”helande och läkande effekt – en balsam från 1988, Thomas Carlquist, Skaraborgs för själen” och vad kulturarvet i kombi- länsmuseum. Omfattande kompletteringar nation med ett rikt och varierat utbud av har nu gjorts av detta tidigare urval. Kul- Skultorps gamla byplats med Fornbyn är en värdefull kulturmiljö i anslutning till dagens fritids- och rekreationsområde i det vackra natur- och kulturlandskapet på Sydbillingens sluttning. 6

Timmersdala stationssamhälle har mycket stort I Väring finns ett av flera goda exempel på folk- kulturhistoriskt värde eftersom kulturmiljön vitt- hemsepokens flerbostadshus när de små tätor- nar om järnvägen som drivkraft och den betydelse terna byggdes ut på 1960-talet. stationssamhällena haft för expansionen av svensk tätortsutveckling. I förteckningen över enstaka bygg- nadsobjekt har samtliga objekt tagits med turmiljöer och byggnadsobjekt som till- som är skyddade enligt Kulturminnesla- kommit 2010-2011 markeras med *. gens fjärde kapitel. Det motsvarar svenska I nu befintlig sammanställning har kyrkans kyrkobyggnader byggda t.o.m. förslag till 46 större och mindre miljöer 1939, samt de som är yngre och besitter redovisats. De speglar på olika sätt kom- särskilda kulturvärden. munens fysiska kulturarv i de nuio min- Generellt brukar man tala om flera dre tätorterna. Flera områden är sedan bakomliggande kriterier för urval av vär- tidigare uppmärksammade i olika sam- defulla kulturmiljöer. I flertalet miljöer manhang, men flera nya har också till- samspelar dessutom olika kriterier. kommit. En del av områdena fanns med även i 1988 års byggnadsinventering av I de nio mindre tätorterna har miljön landsbygden utanför centralorten. Andra framför allt valts ut för att den: ”nya” områden är redovisade som ett - på olika sätt återspeglar tätortens enskilt byggnadsobjekt i 1988 års inven- bebyggelsehistoria. Detta är ett tungt tering, men har nu omdefinierats till en vägande kriterium som bildar en utgångs- lite större kulturmiljö. I flera miljöer i tät- punkt för inventeringen. Övriga kriterier orternas ytterområden är landskaps- och är framför allt komplement till detta. fornlämningsstruktur av särskild bety- - speglar viktiga historiska fenomen delse. Objekt som getts klass ett och två eller skeenden i tätortsutvecklingen, som i Länsstyrelsens odlingslandskapsinven- även står i tydligt sammang med utveck- teringen har också tagits med. Det är dock lingen på regional och/eller nationell inte många sådana som berörs av tätorter- nivå. Bland många goda exempel kan här nas område. De tre villorna vid Skolgatan uppfördes 1954-1956 som lärarbostäder till den nya centralskolan i Väring. De är bland de finaste exemplen på små 1950-talsvillor i Skövde kommun. 7

Fältvägen i Igelstorp med de karaktäristiska ked- Timmersdala skola från 1952-53 är en av de bästa jehusen i tegel är en värdefull kulturmiljö som vitt- exemplen i Skövde kommun på institutionsmiljöer nar om de små tätorternas 1960-talsexpansion. i 1950-talsmodernism. 1970-talsvillor vid bl.a. Sjövägen, samt särskilt nämnas stationssamhällena, med välbevarade flerbostadsområden vid Riks- Timmersdala stationssamhälle som den byggenvägen från 1958-60, vid Pilvägen mest kompletta kulturmiljön som ger från 1969 och Bussatorp från 1970. Vil- uttryck för järnvägen som drivkraft och lamiljöerna från 1950-talet vid Skolgatan den betydelse stationssamhällena haft för i Väring samt 1960-talet vid Parkvägen, expansionen av svensk tätortsutveckling. Brunnsvägen och Fältvägen i Igelstorp är I Ulvåker står det nationalromantiska också bra exempel.. stationshuset som ett monument över - återspeglar näringar och verksam- järnvägens betydelse för tätortens fram- heter som varit av särskild betydelse för växt. ortens utveckling. Här finns många exem- - innehåller en bebyggelsemiljö med pel, t.ex. textilindustrins betydelse med prägel av kontinuitet och har många spår den industrihistoriskt värdefulla Ylle- från olika tidsperioder. Ett av de mest tyd- fabriken i Tidan från 1910 som främsta liga exemplen är Lerdala med den välbe- representant men även Timatrikå AB med varade kyrkbyn, gammalt sockencentrum småskalig textilindustri från 1940-talet i med medeltidskyrka och tre välbevarade Timmersdala och Silkeskonfektion AB äldre skolhus samt stationssamhällets från 1940- och 1950-talet i Väring. Silitfa- tidiga 1900-talsbebyggelse och villasam- briken från 1950-talet i Skultorp är också hällets miljöer från 1950- och 60-talen. ett intressant industriminne. Jordbruksnä- - är ett särskilt gott exempel på hur ringarnas stora betydelse återspeglas bl.a. traditioner, tankar och ideal om t.ex. pla- i tröskverksfabriken i Igelstorp, Tidans nering, arbete, byggande och boende väx- två mejerier från 1920- och 40-tal samt lat under olika tider. Inte minst Skultorp Värsås ståtliga mejeri i tegel från 1890- har många goda exempel på detta från talet och Centralföreningens 1940-tals- folkhemsepoken på 1950- och 60-talet byggnader i Väring och Tidan när orten expanderade starkt. T.ex. kom- - återspeglar hur samhällslivet varit munhuset från 1957-58, villaområden uppbyggt och organiserat under olika kring Källbäcksvägen-Brogatan samt på tider. T.ex. vad gäller infrastruktur med Kanikerukan, modernistiska exklusiva kommunikation och samhällsservice, samt Värsås är en av de bäst bibehållna äldre bymil- Tidans Condis från 1956 är ett av de främsta jöerna i Skaraborg och är som gammal vägknut modernistiska minnesmärkena i Skövde kommun. även av stort kommunikationshistoriskt intresse. 8

F.d. Yllefabriken i Tidan från 1910 är ett av de främsta industriminnena i Skaraborg och ingår idag i en större kulturmiljö som är av riksintresse för kulturmiljövården. religion, utbildning, men även ordens- vis kan nämnas Skultorps gamla by med och föreningsliv, rättsväsende med mera. fornbyn. Här kan särskilt nämnas tingshus, kyrko- - har tydliga pedagogiska kvaliteter. byggnader, skolmiljöer etc. Bland annat Det vill säga, att det dels är lätt att visa den mycket förnämliga 1800-talsmiljön på värdena i kulturmiljön, dels att de är kring bytorget i Värsås kyrkby, samt de lätta att uppfatta och ta till sig. Det gäller modernistiska skolmiljöerna från 1950- exempelvis de gamla kyrkbyarna såsom talet i Stöpen och Väring som är mycket bl.a. Sventorp i Igelstorp, Värsås, Tim- fina och representativa exempel på detta. mersdala samt Värings kyrkomiljö. Timmersdalas förnämliga institutions- miljööer kring kommunal administarion, De utpekade miljöerna har således ett skola och äldreboende från 1950- 60-tal brett och varierat innehåll som tillsam- hör till de främsta i Skaraborg. Värsås har mans ger en bra bild av Skövde kom- ståtliga frikyrkor från 1880-tal och 1950- mun. tal som är av mycket stort kulturhistoriskt Meningen är inte att tiden förväntas värde i likhet med Sörbacka äldreboende stå still i de utpekade miljöerna. Men de från 1950-talet. innehåller på olika sätt värden som det är - återspeglar miljöer för rekreation viktigt att slå vakt om i den kommande och social samvaro, t.ex. parker, modern planeringen. Miljön har kulturhistoriska fritid, idrott, nöjesliv med mera. Här kan kvaliteter och sammanhang som på olika bl.a. nämnas Tidavallens idrottsplats och sätt kräver hänsyn. Att de pekats ut är en Olstorps festplats, båda i Tidan, som är statusmarkering. mycket goda exempel på detta. För varje miljö ges en karaktärisering - innehåller välbevarade miljöer som och värdering. Enskilda objekt har lis- är en särskild resurs ur kulturmiljösyn- tats. Numreringarna hänvisar till de olika punkt. Exemplen är många på kulturmil- inventeringar och underlag som använts, jöer som innebär en resurs för orten att främst fornminnesregistret. För varje utvecklas kring. Exempelvis bör nämnas miljö finns också förslag på eventuella den riksintressanta kulturmiljön i Tidan; åtgärder och säkerställande. I en del fall kring Yllefabriken, Vaholms herrgård och behövs en fördjupad dokumentation för bro och Askeberga skeppssättning. att klargöra vilka hänsyn som bör tas. - har stor betydelse som samlingspunkt kring kulturarvet för människor som bor och verkar på orten, men som också är en resurs för utifrån kommande som vill lära sig mer om orten/bygden. Exempel- 9

Värsås kyrkby har varit en knutpunkt av rang i det gamla agrarsamhället och är en rikt sammansatt kulturmiljö med mycket stora värden. De mindre tätorternas historia i Följande teman har uppmärksammats: teman Bakgrund Igelstorp Under arbetets gång med kulturmiljöpro- - De agrara näringarna grammet har några historiska företeelser - Sockencentrum - kyrka och skola börjat framträda tydligt som viktiga pro- - Handel och kommunikationer - stations- filer i de mindre tätorternas utveckling. samhället Det är företeelser och skeenden som på - Industrialismen och folkhemmet olika sätt varit betydelsefulla i samhällets utveckling och hör till dess egen karak- tär. Om man så vill kan man kalla dem för tätortens övergripande karaktärsdrag Lerdala eller teman, i regel förknippade med de - De agrara näringarna drivkrafter och den utveckling som varit - Sockencentrum/kommuncentrum -kyrka avgörande för hur tätorten vuxit fram och och skola tagit form. Det finns också något exem- - Kommunikationer - stationssamhället pel på att redan befintliga kulturhistoriska - Industrialismen och folkhemmet spår och lämningar i landskapet har inför- livats i den växande tätorten och idag sät- ter en så stark prägel på kulturmiljön att Skultorp det är befogat knyta dem till ortens karak- - Handel och kommunikationer - stations- tärsdrag, även om de i sig inte är kopplade samhället till samhällets framväxt. - Industrialismen och folkhemmet Flera av kulturmiljöerna men också - De agrara näringarna de enskilda byggnadsobjekten har för- - Sockencentrum/kommuncentrum -admi- ankring i dessa teman. Givetvis går flera nistration, kyrka och skola teman mer eller mindre in i varandra och flera kulturmiljöer och objekt har berö- ringspunkter med flera teman. Men det är ett sätt att återberätta delar av de mindre Stöpen tätorternas historia som man möter den i - De agrara näringarna - Järnålder och dagens bebyggelsestruktur. 1800-tal - Skolorten - Industrialismen och folkhemmet 10

Den stora skeppssättningen ”Jättadansen” i Stöpen vittnar bl.a. om järnålderns människor i Skövde- bygden. Tidan Väring - Handel och kommunikationer - stations- - De agrara näringarna samhället -Sockencentrum/kommuncentrum -kyrka - Industrialismen och folkhemmet och skola - De agrara näringarna -Handel och kommunikationer - stations- - Sockencentrum/kommuncentrum -admi- samhället nistration, kyrka och skola -Industrialismen och folkhemmet

Timmersdala -De agrara näringarna -Sockencentrum/kommuncentrum -admi- nistration, kyrka och skola -Handel och kommunikationer - stations- samhället Värsås -Industrialismen och folkhemmet -De agrara näringarna -Kommunikationer och rättsväsende - Ulvåker vägknut, tingsplats, gästgiveri -Handel och kommunikationer - stations- -Sockencentrum/kommuncentrum -kyrka samhället och skola -Industrialismen och folkhemmet - Industrialismen och folkhemmet

I Värsås tätort finns fortfarande en samlad bykärna kring sockenkyrkan, trots gårdsutflyttningar vid 1850-talets laga skifte. I stora drag känner man igen dagens bebyggelsemönster även på denna bykarta från år 1700. Lantmäteristyrelsens arkiv. 11

Lerdala kyrkby hör till de främsta exemplen i Skövde kommun på en äldre bymiljö med väl bibehållen karaktär och flera välbevarade gårdsbyggnader från 1800- och 1900-tal. De agrara näringarna Den stora befolkningsökningen som Skövdetrakten är sedan årtusenden en inträffade under sent 1700-tal och på jordbruksbygd som satt sin tydliga prägel 1800-talet var som störst inom den sam- på kulturlandskapet. Jord och boskap gav hällsklass som hade det sämst ställt, de inte bara mat och kläder utan också vik- som inte själva ägde någon jord, det vill tiga handelsvaror. Jordbruket var länge säga torpare och backstugusittare. På boskapsdominerat. Handeln med t.ex. landsbygden flerdubblades antalet torp kor, oxar, smör och ost var omfattande och backstugor. Många backstugor pla- och man sålde på 1600- och 1700-talet cerades i utkantslägen, t.ex. vid socken- såväl till Bergslagen och Stockholm som gränser eller på gårdsägor som tagits upp till Danmark och Småland. Boskapsdo- på gamla utmarker i skogs och random- minansen bestod fram mot 1700-talets råden i samband med laga skiftet. Många slut då spannmålsodlingen ökade kraftigt. torp och backstugor friköptes under 1900- Agrara näringar med jordbruk och i rand- talets första del t.ex. med hjälp av egna- bygderna även ett visst skogsbruk domi- hemslån. nerade bygden helt. Binäringar förekom Med undantag för östra delen av dåva- vid sidan av jordbruket, i Skövdebygden rande Skaraborgs län, som hade högre framför allt förknippat med byggenskap i grad av industrialisering, levde fortfa- Värsås och Varola samt kalkbränning och rande över 90% av befolkningen utanför stenbearbetning vid Billingen. städerna år 1900. Under 1800-talet satte den havredo- Odlingsmaximum nåddes runt 1920- minerade spannmålsproduktionen stark och 1930-talen. Därefter skedde en omfat- prägel. Samtidigt förvandlades bebyggel- tande minskning av åkerareal, särskilt semönster och kulturlandskap i samband utanför slättbygderna. Under perioden med enskifte och laga skifte, när gårdar 1920-1945 dominerade ett familjedrivet flyttades ut från byarna och gamla ängs- I norra utkanten av Stöpens tätort ligger flera f.d. och utmarker odlades upp kring gårdarna. backstugor och torpställen i rad längs vägen mot Frösve kyrka. Frösve 24:1 Sandstena. Det animalieinriktade jordbruket, domi- nerat av kött- och mjölkproduktion vann sedan åter insteg vid 1900-talets början. Vallodling satte prägel på kulturlandska- pet redan under 1800-talets senare del. Den jordbrukstekniska utvecklingen, inklusive nya maskiner, jämte elektrici- tetens utbyggnad, bidrog till jordbrukets mekanisering under 1900-talets första del 12 blandjordbruk med både djur och spann- Kulturlandskapet har också i högre målsproduktion på varje gård. Ett exem- utsträckning präglats av en rationalise- pel från Värings socken får exemplifiera ring, Jordbruksmarken anpassades för Skövdetraktens enormt starka agrara de allt större maskinerna genom sam- förankring. På 1920-talet, när odlings- manslagning av mindre åkrar till större maximum nåddes, fanns sammanlagt 132 enheter. Stora mängder odlingsrösen och brukningsdelar som tillsammans omfat- stenmurar har tagits bort. ”Bondens skö- tade 24 mantal. Åkermarken omfattade naste kulturprodukt”, ängen, fick under ca 2000 hektar och skogen ca 1770. Fort- 1900-talet träda tillbaka för skogen, åker- farande fanns 32 jordtorp i socknen. Inte marken och vallodlingen. Omställningen mindre än tre mejerier var då verksamma av jordbruket har också inneburit skogs- bara inom Väring. plantering eller igenväxning av tidigare Efter andra världskriget ersattes öppna hävdade marker. blandjordbruket på många håll av spe- På 1990-talet ökade intresset för ett cialisering. Kreaturslösa jordbruk blev ekologiskt hållbart jordbruk och i sam- allt vanligare. Å andra sidan uppfördes band med Sveriges anslutning till EU för- rena mjölk- och svingårdar med enbart stärktes också insatserna för bevarande av foderväxtodling. Jordbruket genomgick biologisk mångfald och värdefulla kul- en snabb och genomgripande mekanise- turmiljöer i jordbrukslandskapet, värden ring med exempelvis traktorer och skör- som egentligen är en biprodukt av äldre detröskor. Vid sidan av mekaniseringen tiders jordbruk. ökade användningen av konstgödsel och Även om agrara näringar som jord- kemiska bekämpningsmedel. och skogsbruk fortfarande har stor bety- År 1950 bodde fortfarande 70% av delse för Skaraborg är antalet sysselsatta länets invånare på landsbygden eller i inom näringarna mycket färre än för 50 mindre tätorter. Agrara näringar spelade år sedan. fortfarande mycket stor roll för Skaraborg. Jordbruket genomgick en enorm pro- Agrarsamhällets stora betydelse för många tätorters kulturmiljö duktivitetsökning samtidigt som avfolk- Idag bär flera av tätorterna mer eller min- ningen av landsbygden ökade dramatiskt. dre prägel av att de vuxit fram ur eller Industrisamhällets svenska jordbruk har invid agrarsamhällets gamla byar. Det idag blivit vetenskapligt, rationellt och gäller i stort sett samtliga förutom Ulvå- högproducerande. Allt färre bönder pro- ker, även det yngsta samhället, Stöpen, ducerar allt mer. bär drag av agrarsamhället. Även inom de mindre tätorterna finns på så vis flera Höbärgning i Timmersdala, troligen 1920-tal. Foto: Gustaf Wennerholm. VGM. 13

Sventorps by i norra delen av Igelstorps tätort har helt och hållet en agrar karaktär med en mycket väl bibehållen, laga skiftespräglad bymiljö, med drag av äldre bymönster. mycket rikt sammansatta, utpräglat agrara en mycket väl bibehållen bymiljö, en av kulturmiljöer: de främsta i Skövde kommun, där såväl Skultorps gamla byplats är en välbe- äldre tiders bymönster som laga skiftets varad och rikt sammansatt agrar kultur- bebyggelseeffekter samverkar. Byn är ett miljö på Sydbillingens kalkstensterrass stort gammalt socken- och bygdecentrum där miljön kring den gamla bytån med med sockenkyrka, prästlöneboställe, flera välbevarad bebyggelse, en ståtlig fägata skolhus samt bytorg, f.d. tingshus och f.d. mellan stenmurar och ett småskaligt kul- gästgivaregård samt flera välbevarade turlandskap i platåbergsbygden förenar gårdsmiljöer med byggnader från 1800- både äldre bystrukturer med laga skiftets och 1900-talet samt ett f.d. mejeri från 1800-talsmönster. Kulturmiljön ligger i 1896. direkt anslutning till det moderna villa- Sventorps kyrkby är en egen enhet samhället. inom Igelstorps tätort och ligger på den Lerdala är också en rikt mångfasette- största av ändmoränerna på Kåkindsslät- rad kulturmiljö i Billingsbygdens fortfa- ten. Nära byn finns förhistoriska fornläm- rande småskaligt präglade kulturlandskap ningar. Byn har helt och hållet en agrar i ett påtagligt naturskönt läge i kanten karaktär med en mycket väl bibehållen, av Vallebygden. Byn är en medeltida laga skiftespräglad bymiljö, med drag av storby som idag har många välbevarade äldre bymönster. Den är ett typiskt gam- strukturer från såväl äldre tider som från malt sockencentrum och inrymmer flera 1800-talets enskifte och laga skifte. Flera välbevarade gårdsmiljöer med byggnader välbevarade gårdsmiljöer och byggnader från 1800- och 1900-talet. finns från 1800- och 1900-talet. Vid den Timmersdala by omfattar en egen helt gamla bytån finns en särskild enhet med agrar enhet inom tätorten, ett gammalt bl.a. smedja och bastu samt även ett mis- byläge med medeltida kyrkplats och ett sionshus från 1880-talet. Byn omfattar anslutande starkt laga skiftespåverkat kul- även ett ovanligt välbevarat sockencen- turlandskap kring utskiftade bondgårdar. trum med delvis medeltida kyrka, små- Här finns flera välbevarade gårdsmiljöer skola, f.d. lanthandel och f.d. handelsbod och byggnader från 1800- och 1900-talet. och mejeri. Påtagligt är det omgivande fortfarande Värsås är den enda av de mindre tät- småskaligt präglade kulturlandskapet i orterna i Skövde kommun där den gamla sluttningen mot skiffer- och kalkstenster- kyrkbyn av egen kraft utvecklats till en rasser. tätort i modern mening. Här var redan på Värings gamla by bestod av Stora 1600-talet en knutpunkt på Kåkindsslät- Väring och Lilla Väring med förhistoriskt ten med tingshus och gästgiveri. Värsås ursprung. Inom den nuvarande tätorten kyrkby som utgör tätortens östra del är ligger Stora Värings gamla bytomt med 14

Kulturlandskap i Billingsbygd med förhistorisk bakgrund, idag med en ovanligt väl bibehållen småska- lig prägel med ursprung från 1800-talets laga skifte. Timmersdala by, enstaka kvarliggande gårdar, omgiven av ribyggnader från 1800-talet, en av de få flera utskiftade gårdar från laga skiftets industriella verksamheter som före indu- tid på 1800-talet. Framför allt finns här strialismens genombrott förekom i större den samlade kulturmiljö som utgörs av skala ute i jordbruksbygderna. Värings kyrkomiljö med sockenkyrkan på Stöpens tätort har vuxit upp i grann- medeltida grund, Värings prästgård med skapet av den vidsträckta Stöpaskogen 1600- och 1800-talsbyggnader och präst- som inrymt Stöpens kronoallmänning gårdens f.d. löneboställe. Flera gårds- och Östra Stöpens häradsallmänning. miljöer och byggnader från 1800- och Flera byar och gårdar har haft utmarker i 1900-tal finns på övriga gårdar, framför skogskantens randzon, kring sockengrän- allt finns den gamla Sven-Bengtsgården sen mellan Frösve och Säter. På 1880- med manbyggnad från 1790. Värings sta- talet fanns på platsen för dagens moderna tionssamhälle utvecklades under 1800- tätort minst ett femtontal torp och back- talets senare del invid den gamla byn. stugor. Detta sätter fortfarande prägel på Inom Tidans samhälle finns rester av den äldre bebyggelsen i tätorten och dess Lunne by och av Vads by med bl.a. Hara- närhet. Längs Binnebergsvägen norrut är gården och en kvarnplats, nära den med- ett gammalt utmarksområde med dels väl- eltida sockenkyrkan. Framför allt finns bevarad förhistorisk fornlämningsmiljö den närbelägna Vaholms välbevarade bl.a. skeppssättningen Jättadansen, dels herrgårdsmiljö med ett rikt sammansatt kvarvarande inslag av tidstypisk utkants- byggnadsbestånd från 1800- och 1900- bebyggelse från 1800-talet. tal, en mycket märklig övertäckt bro, en valskvarn, samt alléväg och omgivande Sockencentrum/kommuncentrum kulturlandskap kring ån Tidan. Området - kyrka, skola, rättsskipning och ingår i en stor kulturmiljö av riksintresse administration som även innefattar den stora skeppssätt- Kyrka och senare även skola står för vik- ningen Rane stenar, en väldig gravanlägg- tiga samhällsfunktioner i det gamla agrar- ning från järnåldern vid Askeberga nära samhället och även in i vår egen tid. Flera tätorten. I Tidans samhälle finns en av mindre tätorter har ursprung från byar Skaraborgs mycket få kvarvarande garve- som varit lokala centrum, först under århundraden för kyrka och samhällsliv, och under 1800- och tidigt 1900-tal även för skolan. Under 1900-talet utvecklades de flesta tätorter som lokala centrum, och på 1950- och 60-talet blev flera av dem en administrativ centralort i en storkommun. De flesta av dem har senare fortsatt vara betydelsefulla som kommundelscentrum Värings Prästbol 12:1. Prästgården från 1600- och 1800-tal är jämte den övriga kyrkomiljön i Väring ett gott exempel på äldre tiders kyrkliga knutpunkter och sockencentrum. 15

De medeltida sockenkyrkorna är i regel våra äldsta byggnader som bevarats i bygden och är unika bärarare av bygdens historia och identitet, samtidigt som de återspeglar historiens växlingar genom århundraden. Vads delvis medeltida kyrka och den mycket ålderdomliga klockstapeln. inom Skövde kommun, efter kommun- efter en brand på 1830-talet. I Vad och sammanslagningen år 1971. Lerdala finns delvis medeltida kyrkor och på landsbygden utanför Skultorps tätort Sockenkyrkornas stora betydelse står Norra Kyrketorps gamla sockenkyrka Kyrkorna är landmärken i landskapet. från 1100-talet, en av Västergötlands mest Sockenkyrkan är ofta den äldsta byggnad välbevarade medeltidskyrkor. Inne i tätor- som bevarats i bygden. Den speglar en ten byggdes en ny kyrka 1923. över många århundraden utsträckt bebyg- gelsehistoria, från tidig medeltid och Folkskola - grundskola framåt. Samtidigt är alla kyrkor unika, 1842 införde folkskolestadgan med all- bärare av just sin bygds historia och iden- män skolplikt för barn i Sverige. Folk- titet – var och en med sin byggnadshisto- skoleväsendet byggdes ut efterhand, även ria, sina inventarier, sina särmärken och om det kom att dröja nästan hundra år berättelser. Under många hundra år var till innan alla barn på landsbygden fick kyrkan sockenbornas viktigaste gemen- gå i skolan varje vardag. På landsbygden samma byggnad. Man svarade gemensamt var det till att börja med vanligt med en för underhållet och kyrkan var inte endast ambulerande skolverksamhet. Först på ett tempel utan också i hög grad en bygg- 1850-talet byggdes mer allmänt särskilda nad där man samlades för gemensamma skolhus. Åren 1865 och 1878 utfärdade offentliga angelägenheter. Så var det till staten, genom Överintendentämbetet, långt fram på 1800-talet, när kyrkobygg- särskilda mönsterritningar för folksko- nadens roll som tempel förstärktes och lebyggnader. Nya, förändrade mönster- t.ex. skolhuset blev platsen för världsliga ritningar kom efterhand att produceras i sammankomster. takt med att skolpolitiken utvecklades och Många medeltida kyrkobyggnader revs skolans roll i samhället förändrades. Sko- eller blev drastiskt om- och tillbyggda lans tidigare starka koppling till kyrkan under 1800-talet. I Skövde kommuns ersattes med att den blev en uppgift för mindre tätorter finns exempel på detta: den borgerliga kommunen. Sventorp (i Igelstorp), Väring och Vär- Lerdala folkskola från 1883, som sås. Timmersdala kyrka har delvis med- fortfarande används som skola, är ett av eltida murar, men blev starkt ombyggd Skaraborgs främsta exempel på 1878 års 16

Lerdala 3.13. Lerdala folkskola från 1883, som fort- Frösve skola i Stöpen byggdes 1959 som en av två farande används som skola, är ett av Skaraborgs nya centralskolor i den dåvarande storkommunen främsta exempel på 1878 års mönsterritningar. Binneberg. mönsterritningar. Lerdala tätort har även fanns emellertid inga fasta tingsplatser två andra mycket fina exempel på tidsty- utan tingen ambulerade mellan socknar- piska skolhus, småskolan från 1924 och nas olika byar och gårdar. Under 1600- mellanskolan från 1926. I Värsås kyrkby talet organiserades rättsväsendet i fastare finns två äldre skolhus, från 1848 och former och statsmakten verkade för att 1890. Skultorps folkskola från 1932 är ett särskilda tingshus skulle uppföras. För fint exempel på 1920-talets mönsterritade att underlätta resor och inkvartering av skolhus, präglade av den tidens stilström- tingsbesökarna fördes tingsförhandling- ningar i nationalromantik och 1920-tals- arna i många fall i närheten av eller i en klassicism. Ett av Skövde kommuns äldsta gästgivargård. skolhus, från 1840-talet, om än ombyggt Värsås kom att bli tingsplats i Kåkinds på 1920-talet, är Frösve gamla skola, härad och Binneberg för södra delen av beläget strax utanför Stöpens tätort. Vadsbo härad. Värsås hade tingsstuga I och med 1950-talet, i samband med redan 1626. Nuvarande ståtliga tingshus- storkommunreformen 1952 påbörjades en byggnad uppfördes 1811-13 och innehöll centralisering av skolväsendet på lands- även arrestlokaler. Tingshuset var i bruk bygden som därefter fortsatts. Skolhusen fram till 1938 när hela Skövdebygdens har successivt blivit färre och större, i tingsväsende centraliserades till Skövde regel koncentrerade till de mindre tätor- stad. Värsås f.d. tingshus är en av Skara- terna. Ofta byggdes nya stora centralsko- borgs kulturhistoriskt värdefulla minnes- lor i tegel som skulle svara upp mot de märken över tingen och rättsskipningen. nya utbildningsmål som enhetsskolan, Polisväsendet var fram till 1965 en närmaste föregångaren till den nioåriga kommunal angelägenhet, därefter blev grundskolan, innebar och som ersatte polisen förstatligad och kallades länspo- folkskolan. Nästan alla tätorter fick nya lis. Små poliskontor har tidigare på 1900- eller utbyggda skolbyggnader: Igelstorp talet funnits i flera av de mindre orterna, (Sventorps skola), Skultorp (Billings- t.ex. i Lerdala. Polisväsendet är numera dal och Svärtagården), Stöpen (Frösve sedan länge centraliserat. skola), Tidan, Timmersdala, Väring och Sedan medeltiden fanns ett självstyre Värsås. Frösve skola, Svärtagårdsskolan, på sockennivå som efterhand tog över Timmersdala skola och Värings skola hör mer samhälleliga än de tidigare rent kyrk- till de välbevarade skolbyggnaderna från liga ärendena. 1862 års kommunallagar 1950- och 60-talet i Skövde kommun. innebar en kommunreform där i regel varje socken blev en kommun. Fram till Administration, rättsskipning, vård och rösträttreformen 1921 då allmän och lika omsorg rösträtt infördes styrdes rösträtten av jor- Förutom kyrkan var häradets tingsplats dinnehav eller annan egendom, ju större den viktigaste mötesplatsen för män- egendom desto fler röster. Småkommu- niskor i äldre tid. Långt tillbaka i tiden 17

Tingshus (till vänster, från 1811-1813) och gästgiveri (Anneberg, från 1909) bidrog till att Värsås redan i tidigt 1600-tal blev en viktig knutpunkt i östra Skaraborg. nerna förmådde inte svara upp mot fler I norra utkanten av Stöpens tätort ligger och fler ansvarsområden i det moderna Frösve f.d. ålderdomshem från 1918, som folkhem som byggdes upp. 1952 lades är ett fint exempel på de ofta national- Sveriges småkommuner samman i stor- romantiskt präglade ålderdomshem som kommuner; i Skövde bildades Timmers- byggdes i åren efter första världskrigets dala, Binnebergs, Tidans, Värsås och slut. Skultorps kommuner. De mindre tätor- I skapandet av folkhemmet i årtion- terna blev centralorter och olika samhälls- dena kring 1900-talets mitt hade stat och funktioner knöts starkare till dem. 1971 kommun övertagit det fulla ansvaret för lades storkommunerna samman med offentlig vård och omsorg, vilket inne- Skövde stad till nuvarande Skövde kom- burit en utvecklad omsorgslagstiftning mun. I några mindre tätorter finns mycket och generella krav på högre standard och fina exempel på modernistiska små kom- komfort. I och med 1950-talet byggdes munhus eller motsvarande administrativa de moderna ålderdomshemmen, ofta som anläggningar. (Se nedan) fristående enheter, gärna som paviljonger Långt tillbaka var olika former av social i parkmiljö grupperade och anslutna till vård och omsorg kyrkans ansvar, i den en tvåvånings kärnbyggnad. Nästan alla mån detta förekom. På 1700-talet över- tätorter har en liknande anläggning från tog socknen ansvaret för fattigvården och 1950-60-talet (se nedan). Ibland infoga- byggandet av särskilda fattighus påbjöds des äldreboendet i en serviceanläggning år 1776. Befolkningstillväxten och den med flera samhällsfunktioner, såsom i ökade andelen egendomslösa under 1800- Timmersdala. I de mindre tätorterna finns talet gjorde fattigvården betungande. Med flera mycket goda, välbevarade exempel inrättandet av kommuner 1862 övertog på detta (se nedan). dessa ansvaret. Med 1918 års fattigvårds- lag blev fattig- och åldringsvården något humanare genom att rotegång och bortauk- Sventorp 1:5 Kvistebo. I Sventorps kyrkby i norra tionering till lägstbjudande välbeställda delen av Igelstorps tätort finns ovanligt nog den förbjöds. Det skedde också en uppdelning f.d. fattigstugan kvar på platsen för den gamla av de vårdbehövande inom olika typer bytån. Under 1900-talets första del byggdes huset om till bostadshus. av vårdanstalter. Gamla, handikappade, barn och psykiskt sjuka skulle inte längre behöva trängas på samma ställe. De äldre fattigstugorna ersattes under 1900-talets förra hälft av nyuppförda ålderdomshem. I Sventorps kyrkby i Igelstorp finns ovanligt nog den f.d. fattigstugan Kvis- tebo fortfarande i behåll, som bostadshus. 18

Från sent 1960-tal, men framför allt under miljön kring Vads kyrkomiljö i Tidan har 1970- talet byggdes systemet med vård- en särprägel. Detta inte endast p.g.a. den centraler ut i landet. Kommundelarnas delvis medeltida kyrkan och en mycket små centralorter försågs i regel med en ålderdomlig klockstapel, utan också p.g.a. vårdcentral, ofta helt nybyggd och ofta av den närbelägna, mycket välbevarade integrerad i en större anläggning för sam- textilindustrin från 1900-talets början vid hällsservice. fallen i ån Tidan, en del av en större, riks- Värdefulla gamla sockencentrum och intressant kulturmiljö. Timmersdala kyr- moderna offentliga miljöer komiljö präglas framför allt av den högt Mycket stora kulturhistoriska kvaliteter och naturskönt belägna kyrkplatsen med har den ovanligt välbevarade sockencen- en ursprungligen medeltida kyrka och trummiljön i Värsås, en av Skaraborgs kyrkogård med stiglucka. mest väl bibehållna. Den innefattar 1800- I sina äldsta delar har kyrkogårdarna talskyrka, flera skolhus (1800-1900-tal), i regel en ålderdomlig karaktär i behåll, gästgivargård (1909) och tingshus (1811) ofta i samspel med en eller flera utvidg- samt välbevarad äldre bondgårdsbebyg- ningar från 1900-talet. Gravvårdarna gelse. Lerdala kyrkomiljö med delvis speglar genom inskrifter och utformning medeltida kyrka, kyrkogård, bytorg, små- socknens historia genom åtminstone de skola, f.d. handelsbod m.m. är också en två senaste seklerna. Kyrkogårdarna i av Skaraborgs mest karaktärsfulla äldre Lerdala och Timmersdala har dessutom kyrkomiljöer. Lerdala har också en sär- äldre gravvårdar från 1700- och 1800- prägel med de tre välbevarade skolhusen talet. Stora märkliga gravmonument från från 1883, 1924 och 1926. 1700-talet sätter prägel på Sventorps Värings kyrkomiljö är ett välbevarat och Värsås kyrkogårdar. Sventorps nya sockencentrum med sockenkyrka från begravningsplats bär en mer modernistisk 1811 och prästgårdsbebyggelse från 1600- prägel i likhet med t.ex. Vads, Värings och 1800-tal. Sventorps kyrkomiljö i Igel- och Värsås 1960-talsutvidgningar. storp är också ett genuint och välbevarat Den förnämligaste kommunala servi- sockencentrum, bl.a. med 1800-talskyrka ceanläggningen tillkom i Timmersdala vid med medeltida torn, två kyrkogårdar, samt 1950-talets början (Bäckedalen 1:61 och gammal bytå med kyrkvaktmästarstuga, 1:62) och är ett av Skövde kommuns främ- f.d. skolhus och f.d. fattigstuga. sta exempel på modernistisk institutions- Norra Kyrketorps nationalromantiskt arkitektur från den tiden. Den omfattar en präglade kyrkomiljö, med kyrka, skola, anläggning med flera samhällsbärande prästgård, i Skultorp är mycket speciell, institutioner. Först byggdes Centralskolan eftersom den i sin helhet tillkommit så 1952-1953. 1950-talsmodernism präglar sent som på 1920- och 30-talet. Kultur- även resten av anläggningen som dock Sockenkyrkan och den f.d. småskolan i Lerdala år 2010, sinnebilden av ett gammalt sockencentrum. 19 uppfördes först 1964-1965. Då tillkom med yngre tillbyggnader i tegel och trä. dels kommunhus/bibliotek i rött tegel, (Skultorp 1:205, 1:115). Anläggningen dels äldreboendet Billingsdal. Både sko- kompletteras av en liten park och inne- lan och äldreboendet karaktäriseras bl.a. trädgård i 1950-talets anda. Billingsro är av de genomfärgade ädelputsfasaderna. jämte Sörbacka i Värsås och Billingsdal i Anläggningen tillbyggdes 1983 i tegel Timmersdala mycket goda representanter med vårdcentral och sjukhem. för sin tids arkitektur/planering av äldre- Av mycket stort intresse är den kom- omsorgsmiljöer. bination av flerbostadshus och adminis- Vad gäller välbevarade skolmiljöer från trativt centrum som uppfördes i Tidan den här tidsepoken måste särskilt nämnas 1952 och 1956 (Närlunda 5:1 och 5:2. Värings centralskola från 1954-1956. Här integrerades lokaler för kommunal- Detta bör vara den mest välbevarade cen- hus, polisstation och postkontor i två fler- tralskolemiljön från 1950-talet i rött tegel bostadshus. Lamellhusen har fasad i rött i Skövde kommun. Den är välplanerad tegel och till det f.d. postkontoret vetter och samkomponerad med skolgård och en stramt modernistiskt utformad huvud- grönområde, efterhand kompletterad med entré. Husen samkomponerades med en låga tegelbyggnader. Inramningen med liten park- och torgbildning som betonar likaledes välbevarade villor, främst i gult centrumkaraktären. och rött tegel, från samma tidsperiod för- Att manifestera centralortens roll som stärker det mycket goda helhetsintrycket. storkommuncentrum blir mycket tydligt i Ett gott exempel på offentliga miljöer det representativa kommunhus som upp- från sent 1950- och 1960-tal finns i Stö- fördes i Skultorp 1957-1958. Här fanns pen kring Frösve skola Det är en välbe- ambitionen att skapa ett nytt centralt belä- varad tidstypiskt utformad modernistisk get tätortscentrum med utgångspunkt från institutionsmiljö i rött tegel med dels en det nya kommunhuset som även inrymde centralskola från 1959, dels en separat bibliotek m.m. Anläggningen, uppfördes intilliggande anläggning byggd 1970 för delvis i souterräng med fasader i rött tegel äldreboende och puts. I Värsås tätort ligger Sörbacka äldre- I Skultorp byggdes även Billingsro äld- boende med ädelputsade envåningslängor reboende 1959, senare successivt utbyggt förenade med pelare i rött tegel, i genom- fram till idag. Den ursprungliga anlägg- brutna hörn, under flacka tegeltak. 1950- ningen har en karaktäristisk utformning talsexteriören är mycket väl bibehållen med röda tegelfasader med fasadfält i och Sörbacka är ett av Skövde kommuns grön karosseripanel, senare kompletterad främsta exempel på modernistiska bygg- Kommunalhuset i Skultorp uppfördes 1957-1958 efter att Skultorp 1952 blivit centralort i den nya storkommunen. 20

Billingsdal i Timmersdala, ett mycket gott exem- Ulvängen 1:18 i Ulvåker. Radhuslänga från pel på ett modernistiskt äldreboende, anlägg- 1963 med karaktäristisk utformning, uppförd som ningen bär snarare en typisk prägel av 1950-tal pensionärshem i Ulvåkers tätort. Liknande små även om den uppfördes först 1964-1965. äldreboenden byggdes vid den tiden i flera min- nader för social omsorg från folkhemmets dre tätorter i Skaraborg. I Skövde kommun finns tidsepok (Värsås 8:3). andra bra exempel på detta, t.ex. i Väring. den gamla gästgivaregården anlades 1921 Värings busstation och Väring kom fram Handel och kommunikation - vägknu- till 1960-talet, i likhet med Timmersdala, ten och stationssamhället att bli en av de viktiga bussknutarna i Vägknutar och gästgiverier södra Vadsbo. Värsås kyrkby var en av de För att gynna handeln och utveckla det tidiga knutpunkterna i bygden, långt före nationella försvaret lät statsmakten bygga järnvägarnas tillkomst. Här passerade det ut vägnätet på 1500- och 1600-talet. Gäst- betydelsefulla färdstråket från Östergöt- giveriförordningen 1649 resulterade i att land, via Vättern och Hjo, in mot Skövde fler och fler gästgivargårdar etablerades och övriga Västsverige. I vägknuten Vär- för att tillhandahålla mat och husrum, sås fanns gästgiveri åtminstone redan på skjutsningar och hästbyten. I takt med 1600-talet. Värsås är en av Skaraborgs att konturerna till det moderna samhället bäst bevarade knutpunkter från det gamla allt mer tog form klingade gästgiverisys- agrarsamhällets tid, innan industrialis- temets förutsättningar av allt mer, efter mens och järnvägarnas nya typer av sam- att järnvägsnätet byggdes ut i landet efter hällsbildningar omvandlade landsbygden. 1850-talet. 1908 upphörde det centralt Det välbevarade sockencentrum i kyrkbyn reglerade gästgiveriväsendet. var en viktig vägknut med gästgivaregård I Värings by, som låg på sträckan Skövde- (1909), tingshus (1811), sockenkyrka Hova, delades gästgiverifunktionen mel- (1857), (skolhus 1848, 1890) och bytorg lan Hållaregården och Ledsgården. Vid med gammal vägsträckning, vägskäl

Sörbacka i Värsås från 1950-talet är i likhet med Billingsdal i Timmersdala och Billingsro i Skultorp, bland de finaste exemplen i Skövde kommun på social institutionsarkitektur i 1950-talsmodernism. 21

Gulfmacken vid landsvägen Skövde-Töreboda i Tidans tätort, 1950-tal. Foto: Anders Karlsson. VGM. och stort magasin (1800-tal), vägmärken socknen, vilket säger en del om privatbi- (fornlämningar) och stenmurar. Anneberg lismens intensiva utveckling i Sverige på i Värsås som byggdes 1909 på det gamla 1950-talet. gästgiveriets plats är nedlagt sedan länge men är idag en av endast ett fåtal kvar- Stationssamhället - järnväg och handel stående f.d. gästgiveribyggnader i Skara- Fram till 1800-talets mitt var städer och borg. byar samt enstaka brukssamhällen de Ur kommunikationshistorisk synpunkt enda egentliga samhällsbildningar som är även bilverkstäder som minner om fanns i Skaraborg i likhet med övriga bilismens expansion och motoriseringen bygder i inlandet. Helt nya förutsättningar av landsbygden under folkhemsepoken skapades under 1800-talet när jordbruket av stort intresse. Igelstorp har Halvars- omstrukturerades, näringsfrihet infördes, torp 4:32 Gunnars Bilverkstad som är järnvägar byggdes och industrialiseringen en tidstypisk verkstadsbyggnad från ca tog fart. 1950-talet. Timmersdala 16:1 inrymmer Handel hade länge varit en stadsnäring en tidstypisk bilverkstad från 1950-talet i som på landsbygden bara fick bedrivas gult tegel under flackt tak. vid ett fåtal godkända marknader. I övrigt I Tidan, vid genomfartsvägen väg skulle handeln knytas till städernas mark- 200, invid Tidans Bensin och Kiosk, nader och 1622 hade varor som fördes in står en liten kioskbyggnad från ca 1950- från landet till staden blivit tullpliktiga. talet (Lunne 1:54) som ett minne från en Handelstvånget lättades något på 1700- tidigare mackanläggning. Vägkrogen i talet. Först när Sverige fått näringsfrihet Skultorp från 1960-talet, med tillhörande 1846 och full handelsfrihet 1864 blev det servicestation, har byggts om på senare år helt fritt för landsbygdens befolkning att men hör samman med Skultorp som tidi- bedriva handel och söka sin försörjning gare genomfartsort för riksväg 26. av annat än agrara näringar. Naturahus- I Sveriges Bebyggelse från 1953 sägs hållning ersattes med penninghushållning, om Väring att många, särskilt ungdomar, när man nu allt mer köpte varor istället för bor i samhället men åker buss och tåg för att producera själv så mycket man kunde. att arbeta på andra orter. Särskilt nämns Handelsboden inrymdes ofta i en del av Pentaverken (Volvo) som arbetsgivare åt ett boningshus på landsbygden eller loka- en del ortsbor. I Värsås påpekades sam- liserades till de framväxande stationssam- tidigt att det fanns ett 80-tal personbilar i hällena. 22

den meningen inom Skövde kommun. Ofta hade en liten järn- vägsstation placerats i anslutning till en äldre kyrkby, t.ex. Igelstorp, Lerdala, Tidan, Timmers- dala och Väring. En helt ny samhällsbildning blev Ulvåker, medan det snabb- växande samhället Skultorp fick namn efter en utskiftad by med några kvarliggande gårdar. Några samhällen Locketorp 15:3 Ulvåkers fd. stationshus. Det nationalromantiska såsom Skultorp och Tidan stationshuset från 1919 är det enda stationshus som idag finns kvar i växte snabbt på grund de f.d. stationssamhällena längs Västra stambanans dragning genom av industriell expansion. Skövde kommun Andra såsom Igelstorp, När Västra stambanan mellan Stockholm Lerdala och Ulvåker för- och Göteborg drogs genom Skövdetrak- blev ganska små. Gemensamt för samt- ten 1859 kom detta att få en avgörande liga stationssamhällen är att de kom att betydelse, inte endast för Skövde stads- bli lokala knutpunkter för kommunikation utveckling. Detta fick stora positiva och handel. konsekvenser för bygden som knöts in i Särskilt handeln med spannmål och det landsomfattande kommunikationsnä- andra jordbruksprodukter blev generellt tet. Flera tätorter i Skövde kommun har en betydelsefull drivkraft i stationssam- ursprung som stationssamhällen, till- hällenas utveckling i jordbruksbygderna. komna under perioden ca 1860-1920. Kommersen och det sociala livet kring Vid Västra stambanan tillkom efterhand stationen drog efterhand till sig annan Tidan, Väring, Ulvåker och Skultorp. handelsverksamhet och även hantverk 1876 öppnades statsbanan mellan Skövde och service. Fler människor slog sig ner och fästningsorten Karlsborg. Detta resul- vid stationen och olika småföretag eta- terade bl.a. i ett litet stationssamhälle vid blerades. Samhällsinstitutioner såsom Igelstorp i Sventorp. Efter att trafiken på postkontor, telefonstation och bankverk- Skara-Timmersdala Järnväg öppnats hös- samhet knöts oftast till stationssamhället. ten 1909 tillkom små stationssamhällen i Exempelvis fick Väring. telefon- och tele- Lerdala och Timmersdala. Persontrafiken grafstation 1896. på banan upphörde 1932, godstrafiken Stationssamhällenas tidiga bebyggelse fortlevde i viss mån till 1952. Sköfde- var oreglerad och växte upp på den mark Axvalls Järnväg, i drift 1904-1961, gav som stod till buds. I regel dröjde det till inte upphov till något stationssamhälle i långt in på 1900-talet innan särskilda planer upprättades för att strukturera användningen av mark och utformningen av bebyggelsen. Den äldsta bebyggelsen bestod i regel av ett stationshus med uthus, ofta ett spannmålsmagasin, handelsbodar med lager, ofta ett mindre snickeri samt en liten grupp bostadshus med uthus. På 1930-talet hade i regel stations- samhällets första lilla bebyggelseklunga börjat växa ut med flera egnahem, en eller Det f.d. stationshuset i Timmersdala från 1909. 23

Sveaborg från 1910, byggt med affärslokal och Räls, ledningsstolpar och lastkaj mm vittnar om bostad, idag ett mycket viktigt minnesmärke från stationsamhället Igelstorps ursprung. stationssamhället Skultorps tidiga skede. i trakten än av stadsbebyggelsen. Vid ett par reparationsverkstäder och en buss- huvudgatan kunde i regel byggas några hållplats. Cykel- och bilreparationsverk- mer stadsmässiga villaliknande bostads- städer fanns redan på 1920-talet. Både hus i trä, i övrigt dominerade ljusmålade Timmersdala och Väring var betydelse- panelklädda små trähus, omgivna av träd- fulla kommunikationscentraler, båda var gårdar samt faluröda bodar och andra bussknutar med busstationer. ekonomibyggnader. Ibland fanns även Väring blev ett av de stationssamhäl- äldre befintlig agrar bebyggelse i form len där handeln satte stark prägel. Väring av bondgårdar, f.d. torpställen eller små var på 1800- och tidigt 1900-tal även en backstugor som kom att införlivas i det betydande marknadsplats med två stora växande stationssamhället. marknader per år. Fortfarande på 1930- Skillnaderna mellan stadens och sta- talet hölls en stor kreatursmarknad i okto- tionssamhällets bebyggelse suddades ut ber samt månadsmarknader dagen innan efterhand. Egnahemmen och efterkrigs- månadsmarknaderna inne i Skövde. I tidens småhusbebyggelse skilde sig inte samhället fanns på 1920- och 30-talet två från motsvarande bebyggelse inne i sta- speceriaffärer, Konsum från 1938, två den. kött- och charkaffärer, tre klädesaffärer, en järnhandel m.fl. Den tidiga bebyggelsen var ofta mer präglad av bostadshusen på gårdarna Godståg med arbetslag vid Lerdala station, troligen 1909. Ej angiven fotograf. VGM. 24

Bebyggelsen från början av 1900-talet vid spårområdet och Årekullsvägen i Värings stationssamhälle. Stationssamhället - en karaktärsmiljö Lerdala, Timmersdala och Ulvåker är de bland Skövdes kulturmiljöer enda stationssamhällen i Skövde kommun Timmersdala och även det betydligt min- där det f.d. stationshuset fortfarande finns dre Lerdala är det största och mest väl- kvar. Stationshusen i Igelstorp, Skultorp, bevarade stationssamhället inom Skövde Tidan och Väring lät SJ riva 1982. Fortfa- kommun idag, trots att järnvägen för- rande 1990 var både Ulvåker och Väring svann på 1950-talet redan. Timmersdala bland de mer välbevarade stationssam- centrum är en kulturmiljö från stations- hällena i Skaraborg. Den karaktären för- samhällsepoken som fortfarande ger en ändrades sedan en hel del, bl.a. i och med god helhet av tidigt 1900-tal. Flera vik- ombyggnaderna kring Västra Stambanan tiga byggnadsobjekt har en välbevarad på 1990-talet som orsakade en del riv- utformning som är typisk för stationssam- ningar av äldre bebyggelse. hällena. Här finns det välbevarade f.d. Ulvåker har kvar det mycket förnäm- stationshuset (1909) och vid Torggatan/ liga nationalromantiska stationshuset Mariestadsvägen affärs- och bostadshus från 1919, (arkitetkt Folke Zetterwall), från 1910-30-talen samt uthus- och verk- det enda bevarade vid Västra stambanan stadslängor från samma tid. utanför staden i Skövde kommun. Vidare Stationssamhället utgör en väsentlig finns Torsborgsvägen med en liten samlad del av kulturmiljön i Lerdala, som har en bebyggelsemiljö från 1910-30-tal, bl.a. en mycket välbevarad karaktär från den epo- välbevarad smedja. ken. Det har ett karaktäristiskt bebyggel- I Väring finns en mycket liten men semönster med flera typiska byggnader viktig kulturmiljö, Årekullsvägen, som och miljöer som förenar drag av både land bibehåller viktiga karaktärsdrag från sta- och stad. Av mycket stor lokalhistorisk tionssamhällets tidiga skede. Här finns betydelse är givetvis det f.d. stationshuset exempel på tidstypisk bank-, villa- och 1909, idag bostadshus med en välbevarad, verksamhetsbebyggelse från 1910- och varsamt upprustad exteriör (Lerdala 2:62). 20-talet. Av central betydelse är kultur- Här finns små karaktäristiska bostads- miljön vid Väringsvägen som både har miljöer såsom t.ex. Fridhem 1 (Lerdala starka rötter i Väring som stationssam- 13:8), Gerdhem (Lerdala 3:20), samt från hälle och som småindustriort. Här finns 1920-30-talet egnahem på Lerdala 2:25 bl.a. den välbevarade Stora Väring 8:95, och 2:39. Det välbevarade Lerdala 33:1 i bysmedjan från ca 1914, som är av central 1930-talets funkisstil har inrymt postkon- kulturhistorisk betydelse. I andra delar av tor och bostadshus. tätorten finns betydelsefulla byggnads- 25 objekt som minner om stationssamhället. devägen är en lite större tvåfamiljsvilla Exempelvis de två ståtliga villorna Stora från 1947 med karaktäristisk utformning. Väring 8:11 från 1909 och Stora Väring Exteriören är så gott som intakt sedan 9:26 från 1928 1940-talet vilket medför att Solliden är Kulturmiljön Igelstorps stationssam- av stort kulturhistoriskt intresse. Skultorp hälle från 1876 vid den numera avställda 1:99 vid Skövdevägen/Skolvägen har ett Karlsborgsbanan har endast några väl- tidstypiskt tvåvånings bostadshus med en bevarade byggnader kvar, däribland det mycket välbevarad 1940-talsexteriör med betydelsefulla Enekullen från 1850-talet. fasad i gult tegel, vita perspektivfönster Däremot har Igelstorp järnvägsmiljön i och tvåkupigt taktegel samt fasaddetaljer behåll - frånsett det 1982 rivna stations- i original. Skultorp 2:36 i centralt läge vid huset - med banvall, räls, ledningsstolpar, Skövdevägen är ett mycket välbevarat, perrong och lastkaj, allt av stort intresse. karaktäristiskt bostadshus med funkisprä- Om Timmersdala och Lerdala är väl- gel från 1940-talet, med gul tegelfasad, bevarade stationssamhällen är Skultorp, och en vidbyggd f.d. kiosk/gatukök. som var ett stort stationssamhälle, betyd- Bl.a. i Väring finns exempel på välbe- ligt mer förändrat. Av den ursprungliga varade små flerbostadshus med 1940-50- sammanhängande stationssamhällsmiljön talsprägel under valmat tak med putsfasad finns endast delar kvar i dagens Skultorp. och balkonger med sinuskorrugerade Bebyggelseexpansionen och genomfarts- fronter. trafiken i tätorten under 1900-talets senare I Tidan som expanderade både som sta- del förvandlade det äldre bebyggelse- tions- och industrisamhälle efter att Wes- mönstret drastiskt. Av stationsmiljön åter- tergötlands Yllefabrik etablerats 1910 är står perrong och lastkaj samt det faluröda det kanske svårt att resonera kring karak- godsmagasinet som på 1980-talet flyttats tärsdrag som är specifika för just stations- upp från järnvägen något. Kring Loringa- samhället, eftersom båda företeelserna vägen finns den enda idag sammanhäng- integrerats i Tidan. Industrisamhällets ande större miljön med bebyggelse från prägel är dock mycket stark och tydlig (se stationssamhällsepoken på 1910-30-talet, nedan). t.ex. det ståtliga Solbacken från 1915. Här Stationssamhället Tidan kanske mest finns också två mycket välbevarade vil- präglas av gatorna närmast den f.d. järn- lamiljöer från 1920-talet, Tuvan och Sol- vägsstationen, såsom, Hantverkargatan, gården, som hör till de främsta exemplen Slingvägen och Stationsvägen, och av i sitt slag inom Skövde kommun, båda är den agrara småindustri som varit loka- av stort kulturhistoriskt värde. Här finns liserad i järnvägens närhet (se nedan). också yngre tidsskikt av villabebyggelse. Tätortens äldre del kring det 1982 rivna Skultorp har även andra enstaka bygg- stationshuset har genomgått en del för- nader av stor betydelse från stationssam- ändringar på senare år och här framträder hällsepoken. Framför allt måste nämnas bara mycket små välbevarade samman- det mycket välbevarade Sveaborg (Skul- hängande bebyggelsestråk. Däremot finns torp 2:9) vid Skövdevägen som byggdes Slingvägen i Tidan med bebyggelse från stations- 1910 och består av två parallellställda, samhällets storhetstid på 1910-, 20- och 30-talen. sammanbyggda huskroppar, ett resultat av en tillbyggnad 1924. Huset har hela tiden inrymt bostad på övervåningen och affärslokaler i bottenvåningen; t.ex. char- kuteri- och speceriaffär, café, bageri, klä- desaffär m.m. Skultorp har även flera tvåfamiljs- och små flerbostadsvillor med drag av 1930- och 40-talets funkisstil som är välbe- varade. Särskilt måste nämnas Solliden (Skultorp 11:3) vid Loringavägen/Sköv- 26

Lunne såg, Tidan. Foto. Anders Karlsson, 1941. VGM. flera intressanta byggnadsobjekt i den Flera småindustrier etablerades i sent här delen av tätorten. Ett nyckelobjekt är 1800- och tidigt 1900-tal i de framväx- det stora faluröda godsmagasinet från ca ande stationssamhällena. Stenindustrin 1930-40-tal invid järnvägen, (Götlunda har haft stor betydelse i Skövdebygden, 16:1). Närlunda 4:29 är en f.d. snickeri- i de mindre tätorterna främst vad gäller verkstad som är typisk för järnvägssam- kalkindustrin och lättbetongindustrin i hällenas tätortsutveckling. Närlunda 4:30 Skultorp (se nedan) men även för Lerdala och 4:32 är välbevarade bostadshus från och Timmersdala med transporter av kalk 1920- och 30-talet som ingick i den nya och sten via järnvägsstationerna. tätortens representativa fasad mot Sta- Kalkframställningen på denna del av tionsgatan och järnvägen. Tidan har också Sydbillingen var en starkt bidragande tidstypiska bostads- och affärshus med orsak bakom tillkomsten av Skultorps drag av 1930- och 40-talets funktiona- järnvägsstation 1875. I nuvarande tätor- lism, t.ex. Närlunda 4:33 och 4:39. tens södra utkant finns lämningar efter de tre bruken Nolgården, Mellomgården och Lillegården. Etableringen av de tre kalk- Industrialismens samhälle bruken mellan ca 1880 och 1890 bidrog Industrialiseringen av Sverige tog ordent- både till järnvägsstationens och stations- lig fart på 1870-talet. I Skaraborg var samhällets utveckling. Kalkindustrin var i man sedan långt tidigare igång med detta likhet med övrig kalkframställning i Fal- i bruksbygderna i öster, men i de centrala och Billingsbygderna länge ganska små- slättbygderna kunde det ibland dröja till skalig och med låg mekaniseringsgrad. fram mot år 1900 innan industrialise- Nolgården som var störst sysselsatte ca ringen kom igång på allvar. Näringsfri- 25 arbetare vid fyra kalkugnar och där hetens införande, befolkningsökning, förekom även kalkstenhuggeri för bygg- jordbruksreformer, teknisk utveckling och nadsändamål. Nolgården lades ned 1937, utvecklade kommunikationer var några de två andra 1946 och 1951. grundförutsättningar för industrialismens Vid Vallmovägen och järnvägen norr framväxt och expansion. I Skövdetrak- om Skultorps tätort ligger den f.d. Silit- ten var stenindustrin redan igång sedan fabriken (Skultorp 14:1) som var en av länge. Redan 1756 omnämns bönderna i Skövdetraktens lättbetongindustrier. Timmersdala by som slipstenhuggare, en Verksamheten igångsattes 1946 av AB viktig binäring till jordbruket. Silit och nedlades av dem 1955. I annan 27

AB Timatrikås f.d. textilfabrik från 1940-talet i Timmersdala är en av Skövde kommuns värdefulla indu- striminnen. regi fortsattes verksamheten till 1958. 1953 fanns ca 30 anställda. Alunskiffer bröts i ett närliggande brott. efter krossning och upphettning till 1200 grader i ringugn göts plattor och block. Det industri- Pettersson med bl.a. de tre bröderna och historiskt intressanta området har sedan kyrkobyggmästarna Anders, Petter och haft olika användning. Av stort lokalhis- Lars Pettersson och generationen därefter toriskt intresse är en liten vill från 1956 med byggmästaren P.A. Pettersson, lant- på Egnahemsvägen i Billingsdal i Skul- bruksarkitekten kallad. Anders Pettersson torp, uppförd av silit från fabriken (Hene byggde bl.a. Sofiakyrkan i Jönköping. 18:27). De tre bröderna Jonsson från Brogården I Skultorps stationssamhälle fanns verkade som byggmästare i Borås bl.a. även flera mindre industriföretag såsom Byggmästare till bl.a. Oscarskyrkan i t.ex. cementgjuteri och metallgjuteri. Vid Stockholm var P.J. Pettersson. Broberg, Skultorps södra infart ligger fortfarande Djurman, Thorsén och Öhman är andra en välbevarad liten snickerimiljö med byggmästarnamn. bl.a. faluröda byggnader från perioden Värsåsstugan som från början omfat- ca 1920-tal-70-tal (Regumatorp 7:1). Vid tade fritidshus har sannolikt rötter i Skövdevägen ligger en enplans industri- 1800- och det tidiga 1900-talets många byggnad i blekrött tegel, från ca 1950-60- verksamma byggmästare i Värsås. Före- tal, med tillhörande bostad från samma tid taget etablerades 1948 under namnet (Hene 25:1). Värsås Träindustri. Värsåsstugan bytte Snickerier och sågverk har funnits så småningom namn igen till Värsås- flera. Väring hade ångsåg under 1900- villan och flyttade redan på 1960-talet talets första del. Värings snickeri (rivet till Lundsbrunn. Möbelindustrin i Vär- 1992) var verksamt 1930-1960. I Väring sås utvecklades på 1940-talet vid Nybo, fanns också J.A. Lindhs Orgelfabrik. En utanför tätorten. Företaget Sjödalshus i snickerifabrik från 1923 var drivkraften Timmersdala växte särskilt på 1970- och bakom tillkomsten av samhället Stöpen 80-talet till en större småhusproducent. som växte ut till tätort på 1960- och 70- Företaget är numera helt och hållet lokali- talet. serat till Götene. En mycket viktig binäring till jord- Framför allt har det i Skövdebygden och skogsbruk i Värsås och Varola har funnits agrar småindustri typ kvarnar, varit byggenskap, Värsås var vida känt andelsmejerier samt ofta jordbruksrela- som byggmästarsocknen under 1800- terade mekaniska verkstäder och/eller talet och 1900-talets början. En stor mängd byggmästare från socknen har verkat inte bara i trakten utan i andra delar av Sverige. Skaraborgsbygden från 1923 ger flera uppgifter: Bland flera verksamma byggmästar- släkter märks särskilt familjen

Agrara näringar har kännetecknat många av bygdens mindre tätor- ter. Centralföreningen i Väring från 1940-talet. 28

Westergötlands Yllefabrik i Tidan anlades år 1910. Textilfabriken var verksam till 1966 och är idag en av de viktigaste industriminnena i Skövde kommun. Äldre foto, vykort. Fotograf: Thure Elgåsen, Älgarås, troligen ca 1935. VGM. motor- och reparationsverkstäder. Tidan Textilindustrin har spelat stor roll i norra har även haft garveri, kvarnar, mejeri, delen av Skövdetrakten under främst centralförening, flera silos m.m. Väring 1900-talets första del, då med Westergöt- har bl.a. haft elektrisk kvarn, mejeri och lands Yllefabrik i Tidan som kraftcentrum, centralförening Timmersdala har bl.a. haft en av Skaraborgs största textilindustrier mejerier och även i Lerdala fanns ett litet när det begav sig. Yllefabriken i Tidan mejeri. Den välbevarade mejeribyggna- från 1910-talet är ett av Skaraborgs för- den där uppfördes 1929 (Lerdala 13:2). nämliga industriminnen (se nedan). Igelstorps tröskverksfabrik, belägen Timmersdala med bl.a. AB Tima- något öster om Igelstorp var i bruk 1907 trikå har också varit textilanknutet, även - 1944. Efter att tröskverkstillverkningen Väring med bl.a. AB Silkekonfektion och upphört tillverkades där flak- och tippan- Värings Textilindustri. AB Timatrikå i ordningar till lastbilar, sedan blev fabriken Timmersdala från 1942 och AB Silkekon- åter verkstad. Den f.d. tröskverksfabriken fektions byggnader från 1930- och 1950- i rött tegel, (Igelstorp 3:21), är idag av talet i Väring (Stora Väring 8:82 och stort kulturhistoriskt intresse som ett gott 8:64), är också av stort intresse. I Väring exempel på agrar småindustri. Värsås f.d. startades 1941 firma Silkekonfektion i ett andelsmejeri i rött tegel från 1896 är ett bostadshus. Man hade år 1953 moderna mycket bra exempel på mejeribyggnader och snabbgående maskiner och produ- från tiden runt 1900, sedermera omvand- cerade då damunderkläder och blusar av lad till bilverkstad. nylon, rayon och siden. Firman hade 12 anställda och tre hemsömmerskor vid den Centralföreningens spannmålsmagasin från 1940- tiden. 1954 byggdes en ny och större fabrik talet i Tidan med silon i bakgrunden. på närbelägna Stora Väring 8:64. Silke- konfektions båda byggnader finns kvar och är väl bibehållna exteriört. I Skövde kommun med mycket ”tung” industriell verksamhet är det viktigt att också efter- sträva bevarande av industriminnen från mer kvinnodominerade industrier, vilket tekoindustrin i regel varit. I Väring fanns även Värings Textilindustri som var i drift 1939-1976, som mest fanns 12 anställda. 29

Produktionen omfattade först charmeuse det på 1800-talet fanns flera garverier i till damunderkläder, sedermera även tyg jordbruksbygdens byar. till herrskjortor noch kostymer samt gar- Tidansortens Mejeriförening startade diner, enligt Väring - I ord och bild... 1928 och 1953 levererade ca 800 med- Den f.d. industribyggnaden från 1939 är lemmar över 49 ton mjölk dagligen. Från numera helt ombyggd. 1928 är den äldsta mejeribyggnaden, Tidan är det mest utpräglade industri- ”Mesosten”, (Berglunda 3:54). 1940 togs samhället i Skövde kommun, uppvuxet en ny mejeribyggnad i bruk (Berglunda kring textilindustrin vid fallen i Tidan 3:14). Industribyggnader kopplade till och även en centralort för den omgivande agrara näringar som denna är av agrarhis- jordbruksbygden. Westergötlands Yllefa- toriskt intresse i en så utpräglad jordbruks- brik anlades år 1910 (Vads-Kvarntorp 2:1) bygd som Vadsboslätten. Berglunda 3:19 och blev avstamp och drivkraft för Tidans omfattar centralföreningens f.d. magasin utveckling till tätort fram till fabriksned- från 1940-talet. Vid järnvägen i sydvästra läggningen 1966. Yllefabrikens stora Tidan finns fortfarande en agrart industri- byggnader av tegel och trä från 1910-talet ellt präglad miljö (Lunne 15:2) som bl.a. utgör den enda större äldre industrianlägg- innefattar två silotorn, ett från 1947 och ningen i Skövde kommun utanför stads- ett yngre, större från 1972. området. Som samhällsskapande faktor Vad 12:1 vid Tidan är en på 1900-talet och som uttryck för det begynnande 1900- ombyggd äldre kvarnbyggnad. Vaholms talets utveckling inom textilindustrin är valskvarn vid Vaholms herrgård strax industrimiljön av mycket stort kulturhis- nordväst om tätorten är i nuvarande toriskt och industrihistoriskt värde. Till utformning en stor anläggning i betong industrimiljön hör även f.d. disponent- med kvarn och siloceller från 1946 bostad, faluröda arbetarbostäder och f.d. (Vaholms valskvarn 1:1). bankhus (Närlunda 4:52 och 12:1-12:3) och annan bostadsbebyggelse med kopp- Folkrörelser ling till textilindustrin, (Vad 5:38) samt I industrialismens spår växte folkrörel- radhusbebyggelse och lamellhus från ca serna fram, ofta förankrade i de nya sam- 1945-55 (Vad 5:39-5:60) m.fl. hällena kring industri och järnväg. Den En annan industriell anläggning i Tidan frikyrkliga väckelsen och nykterhetsrö- är kraftverket som är en industrihistoriskt relsen etablerades redan under 1800-talet. intressant bebyggelsemiljö i anslutning till Arbetarrörelsen, hembygdsrörelsen och Lunne f.d. by- och kvarnplats vid Tidan idrottsrörelsen kom i Skaraborg i fokus (Lunne 9:1, 9:2, 9:3, 6:8 och 2:30). Här främst strax efter 1900.I några tätorter finns en välbevarad kraftstationsbyggnad byggdes lite större frikyrkobyggnader i i tidstypisk industriarkitektur i tegel från tegel såsom i Värsås, vars missionsför- 1921, en dammanläggning samt elverks- samling är i verksamhet även idag. Det och sågverksbyggnader. I kulturmiljön stora missionshuset i rött tegel från 1883 ingår bl.a. välbevarade f.d. tjänstebostä- är ett ståtligt exempel på den tidens fri- der till elverket. Ursprungligen var här en kyrkobyggnader, tillbyggd i tidstypisk kvarnplats, känd sedan 1600-talet. modernism på 1970-talet. I Värsås bygg- Som agrart centrum för den omgi- vande jordbruksbygden har även Tidan flera byggnader med agrarhistorisk kopp- ling. Här finns garvaregården med den kulturhistoriskt mycket intressanta gar- veribyggnaden i trä från 1800-talet, en av mycket få kvarvarande i Skaraborg där

Betaniakyrkan från 1950-talets början i Värsås är en av de mest välbevarade modernistiska folkrö- relsebyggnaderna i Skaraborg. 30

Fotbollslag, Tidan. Tidigt 1940-tal. Foto: Per Adolf Larsson, Tidan.VGM. av arbetarekommu- nen och senare Fol- kets Husföreningen i Tidan fram till 1973. Efter 1977 har den återuppstått i privat regi och med nya byggnader. En god exponent för idrotts- rörelsen i Skaraborg är Vadsbovallen des i tidigt 1950-tal även frikyrkobyggna- (Vads-Häljatorp 3:3) den Betania, som är mycket välbevarad som fortfarande ger ett bra helhetsintryck och av stort kulturhistoriskt intresse, i av en idrottsplats från 1930-40-tal med Skövde det kanske främsta exemplet på kur, två omklädningsrum, klubbstuga, modernismens frikyrkobyggen. sittbänkar och inramning av trådstängsel. I det unga samhället Stöpen spelade pingströrelsen en framträdande roll. Den moderna tätorten - folkhem och Pingstkyrkobyggnaden med fasad i vit post-industrialism mexisten har en 1960-talsutformning. Det var framför allt 1950-talet, efter andra I Tidan finns två viktiga representan- världskrigets slut 1945, som de små sta- ter för folkrörelsens anläggningar. Ols- tions- och orterna även byggdes ut med torps festplats (Vad 4:5) har en mycket flerbostads- och villaområden. Flera min- stor regionalhistorisk förankring i Skara- dre tätorter blev kommuncentrum i de borgs nöjesliv och är ett bra exempel på nya storkommuner som bildades i landet hur en festplats etableras och utvecklas i 1952 och organiserades som centralorter en mindre industritätort i en omgivande för utbyggnaden av det svenska samhäl- jordbruksbygd. Festplatsen grundades lets administration och utbyggda sociala 1937 av brandkåren men övertogs snart service. Detta framgår mycket väl i några Tidan blev centralort i den nya storkommunen Tidan 1952 och man började i samband med detta att förvandla samhällets centrala del till ett modernt litet centrum. Här byggdes bl.a. flerbostadshus med lokaler för kommunal administration, polis och post. Ett tidstypiskt liten offentlig plats, utformad som en parkmiljö, anlades framför det nya området. I anslutning till detta byggdes även det modernistiska Tidans Condis 1956 vid Skövdevägen, till vänster i bild. Ej angiven fotograf, ca 1960. Vykort i privat ägo. 31

Flerfamiljshusen vid Riksbyggenvägen i Skultorp byggdes i två etapper 1958 och 1960. tätorter som tydligt markerade sin nya 1973 samt förstärkningen av Skövde som roll som storkommuncentrum när man lät försvarsort och industriort, som även i hög anlägga centrumbebyggelse med moderna grad bidrog till en stor expansion också av kommunhus, ofta i kombination med de omgivande mindre tätorterna. andra samhällsbärande verksamheter. Samtliga mindre tätorter präglas mer Ett av de främsta exemplen är Tim- eller mindre av de senaste 50-60 årens mersdala tätort som mellan 1952 och 1965 samhällsutveckling. En del gör det mer erhöll en ny centrumanläggning med cen- än andra som Skultorp som omvandlats tralskola, äldreboende, kommunhus och starkt under den här tidsperioden och idag bibliotek, allt i 1950-talsmodernism, ett har en mycket stor mängd kulturmiljöer av de främsta exemplen på detta i Skövde och byggnader från folkhemmets och kommun. I Skultorp uppfördes ett stort modernismens epok. Skultorp har flera modernistiskt kommunhus 1957-1958 mycket bra exempel på flerbostadsom- efter storkommunsammanslagningen. I råden från 1960-70-talet, fler än övriga Tidan samkombinerades kommunhus- mindre tätorter sammantagna. Vad gäller funktionen i på 1950-talet med lokaler villabebyggelsen är Skultorp i det avse- för polis, post och bostäder integrerade endet i särklass i Skövde kommun, även i bostadsområdet i en demokratisk folk- i jämförelse med Skövde stad, eftersom hemsanda (Närlunda 5:1 och 5:2). Bygg- Skultorps villor i högre grad har den naderna är ett mycket fint exempel på ursprungliga, kvalitativa exteriören helt i tidstypiska flerbostadshus med omsorgs- behåll. fullt utformad exteriörer i samklang med Det finns åtskilliga kulturmiljöer som en liten platsbildning. på ett särskilt bra sätt återspeglar tät- I takt med förverkligandet av den ortsutvecklingen fr.o.m. sent 1950-tal och svenska folkhemsepokens samhällsvisio- framåt. Skultorp dominerar stort både ner och i samklang med god samhällskon- flerbostads- och villabebyggelsen i de junktur, bilismens utveckling och högre mindre tätorterna. Riksbyggenvägen ned- levnadsstandard kunde drömmen om den anför Skövdevägen i Skultorp planlades egna villan kan realiseras för allt fler. Det 1957 och bebyggdes i två etapper 1958 innebär att det är i industrialismens slute- och 1960. Husen har en tidstypisk linjär pok på 1960- och 70-talet som de moderna placering där terrängens branta nivåskill- villasamhällena tar form. nader är tänkta att mjuka upp det lite stela Det var inte minst utbyggnaden av bebyggelsemönstret. De sju lamellhusen Skövde som en ny centralort i Skaraborg, har en egen utformning med ljusa slät- framför allt tillkomsten av Kärnsjukhuset putsade fasader, med indragna trapphus, 32

Bussatorp i Skultorp är, jämte Storegården i Skövde, de kanske främsta exemplen idag på flerbostads- områden från 1960-talets folkhemsepok i Skövde kommun. Bussatorp planerades och bebyggdes 1969- 1970. under asymmetriska sadeltak. Pilvägen av rött tegel, balkonger i blågrå sinuskor- vid Norra Kyrketorps kyrka i Skultorp är rugerad plåt och tidstypiska svarta smi- ett välbevarat litet flerbostadsområde från desräcken och plåtavtäckta takkupor. 1969, med tre lamellhus i vit mexisten Vid Götgatan/Slingvägen i Tidan lig- kring en öppen gårdsplan i en delvis brant ger tre välbevarade tre lamellhus från slänt med grönytor och glesa lövträd. perioden 1960-1969 med putsfasader samt Bussatorp i södra delen av Skultorp är, fasadinslag av panel eller tegel, inramade jämte Storegården i Skövde, de kanske av en gårdsplan med grönytor och lövträd. främsta exemplen idag på flerbostads- Området ger ett mycket gott helhetsin- områden från 1960-talets folkhemsepok i tryck av ett flerbostadskvarter från folk- Skövde kommun. Eftersom detta var en hemsepoken och återspeglar en expansiv stor expansionsperiod för såväl Skövde period i Tidans tätortsutveckling som Skultorp har Bussatorp en viktig Vid Långgatan i Timmersdala finns ett samhällshistorisk betydelse i kommunen. välbevarat flerbostadskvarter från 1960- Bostadsområdet är planerat och uppfört talet, beläget vid den f.d. fabriken AB 1969-70 med en karaktäristisk planering Timatrikå från 1940-talet, som helhet en och placering av flerbostadshus, radhus intressant kulturmiljö. Det innehåller fyra och garagelängor i trafikseparerad miljö. putsade lamellhus med ursprungligt utse- Området är ovanligt välbevarat, lamell- ende bevarat, samt grönytor och lövträd, i husen i gult tegel har sällsynt nog helt tidstypisk samplanering. Området har en oförändrade exteriörer från 1970, så även stark historisk förankring i efterkrigsti- i huvudsak radhusen. dens expansiva tätortsutveckling för Tim- Efter Skultorp är Tidan den ort där fler mersdala som småindustriort och nyblivet än endast något flerbostadsområde upp- storkommuncentrum. förts utöver enstaka byggnader. Tidigare Ett av de tidigare exemplen på den har nämnts det fina flerbostadskvarteret i moderna tätortsexpansionen i bygden finns centrala Tidan där bostäder och kommu- vid Klövervägen i Värsås, en mycket bra nal förvaltning kombinerats (Närlunda representant för folkhemsepokens bygg- 5:1 och 5:2). Lamellhusen från 1952 och nadsutveckling under de goda åren på en 1956 kännetecknas av en stor omsorg om mindre ort. Det lilla området lades ut i såväl helhet som detaljer. Husen har fasad byggnadsplan 1955. Flerbostadskvarteret 33

Intill Timmersdala skola från 1952-1953 byggdes även några utpräglade små 1950- talsmodernistiska villor. omfattar två välbevarade lamellhus från närmare 1960 med fasader i ljus puts och kontrasterande rött tegel. Intill ligger frikyrkobyggna- den Betania som har en helt intakt exteriör från tidigt 1950-tal bl.a. med fasad i ljust blågrå ädelputs och en mycket fin och tidstypisk entré i trä och glas. geln uppfördes först 1960. Kulturmiljön Väring blev i likhet med flera andra vid Kvarnvägen i Lerdala ger fortfarande tätorter i kommunen en förstad med stor en god bild av det sena 1950-talets villa- inpendling till Skövde. Detta var etable- område i gult och rött tegel. Ett liknande rat redan på 1950-talet med en betydande område som fortfarande har stora kvalite- inpendling till Volvo. Nyponvägen i ter byggdes efter 1957 och åren därefter Väring bebyggdes vid 1960-talets början vid Närlundavägen i sydvästra delen av med dels äldreboende i form av tre rad- Tidan. Kulturmiljön återspeglar ett expan- huslängor i en våning med källare, dels sivt skede i tätortens byggnadshistoria. tre små flerfamiljshus som är en typ av En särställning har Skultorp genom låga punkthus, i två våningar med källare. sina många villaområden från 1950- och Samtliga hus har putsfasader samt i gavel- tidigt 1960-tal när stationssamhället bli- fasader rött tegel. Båda husgrupperna har vit storkommuncentrum och upplever en en välbevarad exteriör, så gott som oför- mycket expansiv ut byggnadsperiod. Vid ändrad sedan 1960-talet. 1960 började Siriusvägen-Stjärnvägen-Orionvägen i Villagatan bebyggas med ljusputsade vil- Hene i norra delen av samhället finns ett lor, ritade vid AB Stenhus i Skövde. Vil- av de äldre områdena. Det domineras av lorna är placerade i rad med ena kortsidan mindre villor från tiden kring 1960, ofta vänd ut mot gatan. Det är envåningshus med sen 1950-talsprägel med fasad i gult med källare, i regel med garage i källaren. eller rött tegel, tidstypiska entréer, och De har också en 1950-talskaraktär även tegeltäckt sadeltak. Här finns även vil- om de byggdes först vid övergången mot lor från hela 1960-talet och 1970-talets 1960-talet. början. Gemensamt är villor i 1-11/2 plan Vid Villavägen i Igelstorp finns put- med tegelfasader, de äldre har alltid käl- sade villor med snedställd placering mot lare, i regel med garage i källaren, yngre gatan, också producerade vid AB Stenhus, har ofta vidbyggda garage. Några inslag Skövde. Det var Värsås storkommun som finns av mer modernistiska villor med tog initiativet till uppförandet av villorna, annan fasadutformning. som trots den tidstypiska 1950-talsprä- Skultorp har utpräglade villa- och småhusområden i tegel från sent 1950- tidigt 1960-tal, mycket karak- täristiska för folkhemsepokens tätortsutbyggnad, bl.a. i Hene i norra Skultorp (till vänster). Ett annat exempel är Kvarnvägen i Lerdala (till höger). 34

råde med friliggande villor, vars äldsta del har tydlig 1950-talsprägel med villor i ett plan med källare, fasad främst i gult tegel och tidstypiska entréer med smides- räcken. En av de mer intressanta villamil- jöerna från 1950-talet i Skövde kommun ligger omedelbart väster om skolan. Den omfattar tre villor (Stora Väring 10:68, 10:69, 10:70) som är mycket lika varan- Igelstorp. Parkvägen med tidstypiska 1960-tals- dra, uppförda som rektors- och lärarbo- villor i souterräng med flacka tak, röda tegelfasa- der och långa balkonger. städer 1954-1956. Envåningshusen med Vid Jon Måns väg - Källbäcksvägen är källare har bl.a. fasad i gult tegel med mer flertalet villor bra exempel på folkhems- omsorgsfullt utformade fasaddetaljer än byggande och representerar olika typer av vad som då var allmänt förekommande. kataloghus, främst från sent 1950-tal, men Området byggdes snart ut söderut med även från 1960-talet och in på 1970-talet. 1960-talsvillor med fasad i rött eller brunt Området är ett av de större sammanhäng- tegel under sadeltak med mörka betong- ande villaområdena från den här tidsepo- pannor. ken i kommunen. Kulturmiljöerna med villabebyggelse I de mindre tätorterna finns också från 1960-talet vid Brunnsvägen, Fältvä- flera fina exempel på 1950-talsvillor med gen och Parkvägen i Igelstorp ger främst en något mer detaljerad arkitektonisk en god bild av den tidens stora och varie- utformning. Som exempel kan nämnas rade utbud av kataloghus. Motsvarande från Väring Stora Väring 8:66 uppfört typ av område finns i Värsås, särskilt kring som disponentvilla för textilfabriken i gult Syrenvägen-Västerleden-Videvägen. Det tegel och entré med elegant smidesräcke, återspeglar även rekordåren i svensk samt enluftsfönster tidstypiskt isärmålade samhällsutveckling som till stor del även med vita bågar i mörka karmar och sadel- sammanfaller med Skövdetraktens stora tak med tvåkupigt tegel. expansionsperiod och en allmänt för- I Väring präglas tätortens sydvästra del höjd levnadsstandard. Lokalhistoriskt sett kring Värings skola - Skolgatan - Rönn- återspeglar områdena den stora utbygg- bärsvägen helt av det sena 1950-talets nadsperioden för bygdens mindre tätorter tätortsexpansion med utgångspunkt i den under den tidsperioden. då nya centralskolan från 1954-1956. Den Även vad gäller 1960- och 70-tals- tidstypiska skolanläggningen är den mest villor dominerar Skultorp mycket stort. välbevarade skolmiljön i rött tegel från Ett mycket påtagligt sådant område med denna tidsperiod i kommunen. I anslut- välbevarad utformning är Kanikerukan ning till skolan planerades ett bostadsom- i Skultorp som blev planlagt 1964 och Kanikerukan i Skultorp bebyggdes ca 1965-1975 med tidstypiskt utformade villor som ger flera goda exempel på den tidens olika kataloghus och villaideal. 35

I Skultorp finns merparten av de modernistiska villor, utanför Skövde stad, som byggts i en mer avance- rad villaarkitektur på 1950- och 60-talet och in på 1970-talet. 1950-talsvilla vid Källbäcksvägen. bebyggdes därefter fram till sent 1970-tal. ca 1965-75. Backatomtsvägen är däremot Generellt dominerar enplans- och souter- ett villaområde med något mer påkostade rängvillor, dels med fasad i rött tegel (ofta villor i ett plan och souterräng med mexis- med mörka fogar), ibland i kombination tensfasader från 1972. Lokalhistoriskt sett med slammade/putsade ljusa fasadpartier, återspeglar de här områdena den intensiva dels fasader i vit mexisten kombinerat utbyggnadsperiod av Stöpens tätort som med mörka panelpartier. Flackt sadeltak då tog fart och som återkopplas till den med matta mörka betongpannor domine- expansion som då pågick även i stadens rar de äldre villorna och är vanliga även utveckling. på 1970-talshusen, men i övrigt förekom- I Skultorp finns merparten av de moder- mer såväl pulpettak som platta tak. Här nistiska villor, utanför Skövde stad, som förekommer många fina ursprungliga byggts i en mer avancerad villaarkitektur entrépartier med dörrar i trä med sidoljus på 1950- och 60-talet och in på 1970-talet. i gul- eller grönfärgat glas och smides- Vid Sjövägen ligger tre modernistiska vil- räcken. Området ger uttryck för tidstypisk lor från ca 1960-73, på rad i strandnära villabebyggelse samt speglar Skultorps läge vid Sjötorpssjön. Volymer, takfor- intensiva tätortsutveckling ca 1965-75. mer, material och utformning är mycket Vid Slånvägen i Skultorp byggdes typiskt för mer exklusiv villabebyggelse 1970 nio friliggande villor som står så tätt från 1960- tidigt 1970-tal. Vid Valthorns- att husen på håll ger intryck av kedjehus. vägen vid Svärtagårdsskolan i södra Skul- Användningen av den lokalt tillverkade torp ligger några mer exklusivt utformade lättbetongen (Durox) förstärker husens modernistiska villor från 1965-70 i sam- lokalhistoriska förankring. manhang med en grupp karaktäristiska Stöpen utvecklas under 1960-, 70-och kataloghus i något enklare utförande från 80-talen från en liten husgrupp till en av de ca 1960-70. I Billingens sluttning kring större tätorterna i Skövde kommun. Längs Källbäcksvägen finns en mer exklusiva Tallstigen finns ett väl sammanhållet vil- villor med en modernistisk arkitektur laområde som ger en generellt bra bild av med sen 1950-talsprägel, av stort intresse. småhus- och villatyper från tidsperioden Exempelvis märks t.ex. Skultorp 15:16 Vid Valthornsvägen/Fagottvägen nära Svärtagårdsskolan i Skultorp ligger flera villor från tidigt 1960- tal, utformade i en utpräglad modernism. 36

Solskensvägen i Värsås från 1978-1981 hör till de villaområden som bäst ger uttryck för det sena 1970- talets utbyggnad av de mindre tätorterna i Skövde kommun. som är en 1950-talsvilla i ett plan med Solskensvägen i Värsås hör jämte Kär- källare med garage, fasad med gul ädel- leksstigen i Timmersdala till de villaom- puts, vita släta lister, karosseripanelad råden som bäst ger uttryck för det sena dörr och svart smide, tvådelade fönster 1970-talets och 1980-talets utbyggnad i de med fönsterluckor, allt i vitt under svart mindre tätorterna. Många sådana områden papptäckt tak. Huset har en mer ovan- finns runt om i kommunens tätorter, men lig arkitektonisk utformning, välbevarad de ovannämnda har inte förändrats utan stark 1950-talsprägel. Skultorp 15:22 är bibehåller det tidstypiska utseendet. en mer exklusivt utformad villa i rött tegel Solskensvägen från 1978-1981 omfat- under platt tak från ca sent 1960-tal, sam- tar två grupper med två typer av källar- manbyggd med garage i vinkel. lösa villor och är en bra representant för Vid Basvägen i Svärtagårdsområdet, den tidens villabyggande. Den ena, äldre på en naturtomt finns en exklusiv 1960- gruppen villor ligger så tätt att husen talsvilla (Skultorp 1:201) med drag av en på håll ger intryck av kedjehus. De har betydligt mer avancerad modernism än fasad av vit mexisten samt stående panel de flesta andra villor i Skövde kommun. i gavelrösten och röda betongpannor på Villans upphovsman var arkitekten Hans- de höga sadeltaken. 1980-talsvillorna i ett Erland Heineman som ritade 1965 den plan består av tvådelade huskroppar, med som privatbostad till sig själv. Den består bostad och garage. De har fasad av träpa- av flera sammanfogade huskroppar, som nel och på sadeltaken röda betongpannor. även förenas av mursträckningar. Den Kärleksstigen i Timmersdala omfat- pulpettaktäcka villan har fasad i slammat tar villabebyggelse med karaktär från tegel med en- och tvåluftsfönster samt sent 1970-tal med fasad i gult tegel samt fönsterrader som glasade partier. panel i gavelrösten, indragna balkonger Vid Loringavägen ligger en villa i tegel i gavelfasaden, sadeltak med mörka från 1965 (Skultorp 1:196) med en utpräg- betongpannor och ett vinkelbyggt garage. lad modernistisk utformning. Huset som I anslutning till villorna sparades en del har tvådelad byggnadskropp, med garage av kulturlandskapet som ett grönområde i del av bottenvåningen, har utkragande med stengärdesgårdar och förhistoriska övervåning under pulpettak. Igelstorps fornlämmningar. främsta modernistiska villa, Sventorp 1:58, byggdes 1964 vid Björkliden. 145 STÖPENS TÄTORT

Binnebergsvägen är huvudstråket genom tätorten och den äldre bebyggelsen följer vägen. Agrarsamhället ger bakgrunden Frösves fattigstuga, en typisk utkantsbe- Stöpen ligger ca 15 kilometer norr om byggelse belägen på ömse sidor av sock- Skövde, på gränsen mellan socknarna engränsen i ett gammalt utmarksområde. Frösve och Säter, där Vadsboslätten i norr Något längre söderut låg komministerbo- avgränsas av Stöpaskogens skogsbygd i stället Dunshult. Vid vägskälen växte på söder. Där landsvägen från Sörbylund i 1930-talet fram en liten husgrupp som öster möter gamla vägen mellan Skövde fick namnet Stöpen. och Mariestad är gränsmarker till den gamla häradsallmänningen Östra Stöpen, Utveckling och drivkrafter - Snickeri en del av den vidsträckta Stöpaskogen. och frikyrka Något hundratal meter söder om vägskä- Ursprunget till Stöpens tätort är en snick- let möter landsvägen den mindre lands- erifabrik som byggdes vid vägskälet och vägen mot Säter. Binnebergsvägen bildar det blivande samhället 1923. Fabriken här sockengräns mellan Frösve och Säter. brann emellertid ned och ersattes av en Kring vägskälen och upp längs vägen ny fabriksbyggnad på annan plats 1930. norrut mot Binneberg, Frösve och Marie- Likaså blev goda bussförbindelser med stad fanns fortfarande i slutet av 1800- Skövde och Mariestad gynnsamma för talet en samling torp och backstugor, samt

Häradskartan från 1877-1882 visar den glesa klunga av små- ställen som följer Bin- nebergsvägen norrut ovanför Dunshult. Väg- korsningen mot Sör- bylunds gård i öster och Säter i väster kom att bli utgångspunk- ten för tätortens fram- växt under 1900-talet. Mycket av det som idag är tätortsområde var då odlings-, betes- och skogsmarker. 146

Stöpens bebyggelseutveckling. År 1931 mens 1950-, 60- och 70-tal som det den började den första villabebyggelsen upp- moderna tätorten Stöpen tar form. föras, bl.a. av Axel Blom, en av snick- Under 1960-talet fortsatte tillväxten av erifabrikens grundare. Flera medlemmar samhället. I och med storkommunrefor- av släkten Blom byggde hus åt sig i Stö- men 1952 blev Stöpen införlivat med Bin- pen, och det lilla samhället kom att kall- nebergs storkommun. Som en följd av den las ”Blommastaden”. Redan på 1950-talet nya storkommunens bildande fick Stöpen fanns flera tidstypiska egnahem på träd- och Väring de två nya centralskolor som gårdstomter uppförda under 1930- och byggdes i kommunen under 1950-talet. 40-talet. Det lilla samhället hade då vuxit Det var 1959 som Frösve centralskola till ca 150 invånare och hade tre affärer. byggdes i Stöpen. På tomten intill skolan Samhället var koncentrerat kring de två planerades på 1960-talet Klåvastens vård- vägskälen och nådde i en snibb ner längs hem, ritat 1968 och uppfört 1970. Vård- Binnebergsvägen söderut till nuvarande hemmet bytte senare namn till Skogsäter. skolan. På 1960-talet planlades villaområden, Vid sidan av snickerifabriken hade dels i anslutning till befintlig småhus- och pingströrelsen en stark förankring i sam- egnahemsbebyggelse i norr och nordost, hället och hade även en viss betydelse för men även väster om Binnebergsvägen. att människor sökte sig till Stöpen. Ny Satsningen på Stöpen gav resultat. I slutet pingstkyrka uppfördes på sydsidan av av 1960-talet översteg Stöpens invånar- Sätersvägen på 1960-talet. antal 200 och därmed kom samhället att räknas som en tätort. Expansionsperioden - Skolort och vil- Tätortens stora expansionsperiod lasamhälle inträffar emellertid först i och med 1970- Det är framför allt på 1950-talet, efter talet. Binnebergs storkommun upphörde andra världskrigets slut 1945, som det när nuvarande Skövde kommun bilda- moderna villasamhället formas, när den des 1971. Detta sammanföll med en stor svenska folkhemsepokens samhällsvisio- expansionsperiod för Skövde, bl.a. som en ner börjar realiseras och god samhällskon- ny centralort i Skaraborg, framför allt i och junktur, bilismens utveckling och högre med tillkomsten av Kärnsjukhuset (KSS) levnadsstandard bidrar till att drömmen 1973, samt förstärkningen av Skövde som om den egna moderna villan kan förverk- försvarsort och industriort. Stadens expan- ligas. Det innebär att det är i industrialis- sion gynnade även de omgivande mindre tätorterna. Stöpen blev i likhet med flera Kring Allén m.fl. gator i nordost finns den äldre tätortsbebyggelsen med egnahem och villor från 1930- 40-talet. 147

Stöpenskolan och affären är samhällets centrumpunkt idag. Den stora p-platsen mellan dem fungerar som något av ett torg eller öppen plats. andra tätorter i kommunen en liten förstad gelsemönstret har delvis styrt även mer med stor inpendling till Skövde. Samhäl- sentida kompletteringar. Det är främst på let hör dock till de tätorter som blivit ett 1970- och 80-talen som mer tydligt plan- levande kommundelscentrum kring skola lagda villaområden tillkommit. Tätortens och service. centrumbildning, på östsidan av Binne- Under 1970-talet skedde en närmast bergsvägen, markeras mycket tydligt av explosiv ökning av antalet invånare i Stö- Stöpenskolan och livsmedelsaffären med pens tätort; från 360 invånare 1970 till den stora p-platsen däremellan som något 1455 invånare 1980. Invånarantalet blev av ett torg. under 1970-talet allt som allt fyra gånger Villaområdena från 1960-, 70- och så stort, vilket även avspeglas i bebyggel- 80-talen är i stor utsträckning centrerade seutvecklingen. Under 1970-talet planla- kring de två skolorna samt kring Tallsti- des flera stora villaområden i Stöpen och gen i öster och Rödegårdsgatan i väster. 1977-78 byggdes även den helt nya Stö- Något mer påkostade villor känneteck- penskolan som högstadieskola för Frösve nar det högre belägna villaområdet kring rektorsområde med upptagningsområde Backatomtsvägen nordväst om Frösve för hela den norra delen av Skövde kom- skola. mun. Tätortens expansion sammanfaller Söder om Stöpenskolan byggdes på med skolans tillkomst och utbyggnaden 1980-talet typiska bostadsområden med av KSS i Skövde. Närheten och möjlighe- villor och parhus som små enklaver län- ten att pendla dit är en av förklaringarna kade till en större matargata. Det innebar till Stöpens snabba tillväxt under 1970- bl.a. att den gamla komministergården talet. Dunshult kringbyggdes med villor och Stommen i det långsträckta bebyggel- numera ingår i tätortens södra del. semönstret i samhället är liksom tidigare Under 2000-talet har framför allt sam- Binnebergsvägen som styrt den närmast hällets sydvästligaste del, kring Björk- organiska, spontana framväxt av bebyg- backen m.fl. gator, byggts ut, bl.a. med gelsen som skedde under 1900-talets tidstypiska villor i ”nyfunkis”, en utbygg- första del, inklusive utbredningen kring nad som pågår i nuläget. Under senare år de viktiga vägskälen. Det gamla bebyg- har folkökningen dämpats och folkmäng- Kring Dunshultsvägen söder om Stöpenskolan har samhället expanderat kraftigt på 1980-talet. 148

Kring Björkbacken i sydväst har samhället vuxit ut med villor under 2000-talet. den i samhället ligger idag på knappt (t.ex. Frösve 14:1 och 22.1). Två typiska 1300 invånare. Stöpen är därmed, efter samhällsinstitutioner på landsbygden Skultorp, den näst största mindre tätorten under industrialismen är f.d. folkskola i kommunen. (1840- och 1920-tal), ålderdomshem (1920-tal) med välbevarade exteriörer Spåren av historien – tätorten som (Frösve 12:1 och Braxtorp 23:1). kulturmiljö Frösve skola och Skogsäter är en av Den moderna tätortens bakgrund i 1900- samhällets kulturhistoriska märkesmil- talets mitt och senare del är mycket tydlig. jöer. Här finns en välbevarad tidstypisk, Men spåren av tidigare bebyggelse och enkelt utformad modernistisk institu- markanvändning i det gamla agrarsam- tionsmiljö i rött tegel från 1959 och 1970 hället på platsen är också påtagliga. med centralskola och en anläggning för Flera kulturmiljöer och enstaka bygg- äldreboende. Kulturmiljön har stark för- nadsobjekt återberättar tätortens historia. ankring i Stöpens tätortsutveckling som Här finns kulturmiljön kring Binnebergs- tog fart på 1960-talet och återspeglar även vägen och Jättadansen i samhällets norra skolans roll för ortens utveckling. utkant och angränsande landsbygd. Här Om Stöpens utveckling under 1960-, framträder det gamla utmarksområdet 70- och 80-talen från en liten husgrupp till med dels välbevarad förhistorisk forn- en av de större tätorterna i Skövde kom- lämningsmiljö (järnåldersgravfält med mun vittnar t.ex. Tallstigen och Backa- bl.a. stor skeppssättning samt järnfram- tomtsvägen. Längs Tallstigen finns ett ställningsplats och fossil åkermark) i väl sammanhållet villaområde som ger småskaligt kulturlandskap, dels tidsty- en generellt bra bild av småhus- och vil- pisk utkantsbebyggelse från 1800-talet latyper från tidsperioden ca 1965-75 och längs gammal landsväg. Det är ett glest även innefattar Stöpens pensionärshem men sammanhängande stråk med faluröd med tidstypiska radhuslängor från 1970. bebyggelse med ursprung från småskalig Backatomtsvägen är däremot ett villaom- backstuge- och torpbebyggelse från 1800- råde med något mer påkostade villor i ett talet, som hör till Stöpens första bebyg- plan och souterräng med mexistensfasa- gelse. Här finns exempel på välbevarade der, samtliga byggda 1972. Lokalhisto- f.d. backstugor och en f.d. torpladugård riskt sett återspeglar de här områdena den intensiva utbyggnadsperiod av Stöpens tätort som då tog fart och som återkopplas till den expansion som då pågick även i stadens utveckling.

Frösve 3.15 Sofiero ligger numera inne i tätorten. Den har stort värde som ett minne från de många backstugor och torpställen som låg längs Binne- bergsvägen under 1800-talet. 149

STÖPEN KULTURMILJÖER

Backatomtsvägen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljö med stark koppling till Stöpens stora expansionsperiod i sent 1960- och tidigt 1970-tal. Den karaktäriserats av ett tidstypiskt villaområde med något mer påkostade villor från ca 1965-75. Enplans- och souterrängvil- lor med mexistensfasader och överhuvudtaget välbevarade exteriörer. Villatomter i med ter- ränganpassning till markant sluttningsläge.

Beskrivning 9:12 nybyggdes 2000 efter brand. Övriga vil- I västra utkanten av Stöpens tätort, strax väs- lor har kvar ursprunglig karaktär. Den nya ter om Frösve skola, och i kanten upp mot villan, från 2000-talet anknyter i stort till de åsens lövskogsbackar ligger Backatomtsvä- äldre. I villaområdets yttersta västra del lig- gen. Området har en lite mer exklusiv villa- ger några 1970-talsvillor som blivit mer för- karaktär än övriga motsvarande villaområden ändrade och inte medtagits i den kulturmiljö från Stöpens stora tillväxtperiod i sent 1960- som uppmärksammas här. Här uppmärksam- 1970-tal (främst villorna på Säter 9:3-9:7 och mas inte några enskilda byggnadsobjekt, det 9:17. Detta område bebyggdes helt 1972. är helheten i området som är mest betydelse- Här ligger enplans- och souterrängvillor som full. representerar en variation av hustyper från tiden kring 1970. Gemensamma drag är ljusa mexistensfasader, i regel med inslag av mörkt trä i takfotssarger, panelpartier, och tidsty- Ingår också i piska entréer, ofta med sidoljus. En del villor Detaljplan har förskjutna byggnadskroppar med två eller flera delar, medan andra är mer rektangulära. Gällande skydd Här finns sadeltak, platta tak, pulpettak och - - - - valmade tak. De tidstypiska villatomterna är anpassade till terrängen i sluttningen. Säter

Backatomtsvägen kännetecknas av lite mer påkostade villor från perioden 1965-1975. 150

Det är viktigt att kulturmiljöns tidstypiska villakaraktär kan bevaras.

Rekommendationer Det är viktigt att områdets välbevarade, något mer exklusiva villaprägel från 1965-75 beva- ras. Den utpekade bebyggelsen bör underhållas med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör i förekommande fall vara mindre nyttobygg- nader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning.

Åtgärder Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3: e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas.

Ingående enskilda objekt i miljön

Fornlämningar - - - -

Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering - - -

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - - 151

Binnebergsvägen och Jättadansen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av ett gam- malt utmarksområde med dels välbevarad förhistorisk fornlämningsmiljö (järnålders- gravfält med bl.a. stor skeppssättning samt järnframställningsplats och fossil åkermark) i småskaligt kulturlandskap, dels tidstypisk utkantsbebyggelse från 1800-talet längs gam- mal landsväg. Glest men sammanhängande stråk med faluröd bebyggelse med ursprung från småskalig backstuge- och torpbebyg- gelse från 1800-talet, som hör till Stöpens första bebyggelse. Exempel på välbevarade f.d. backstugor och en f.d. torpladugård. Två bestått av 14 resta stenar, numera 12, varav typiska samhällsinstitutioner på landsbygden 11 står upp. Gravfältet, som till merparten lig- under industrialismen - folkskola (1840- och ger öster om vägen, omfattar även 3 högar, 25 1920-tal) och ålderdomshem (1920-tal) med resta stenar samt 5 domarringar och resta ste- välbevarade exteriörer. nar. Öster om vägen finns även ett fornläm- ningsområde med fossil åkermark i form av Beskrivning fem ryggade åkrar (Raä Frösve 22:1). Stöpens norra utkant mot angränsande lands- Längre norrut, närmare den f.d. folksko- bygd kännetecknas av ett glest stråk av agrar lan, finns ännu en fornlämning, lämningar av bebyggelse som följer den smala, låga rygg en järnframställningsplats (Raä Frösve 32:1). som vägen mot Frösve kyrka och Binne- Invid denna finns en trolig boplats (Raä Frö- berg löper uppe på. Landskapsbilden öpp- sve 12:3)och två platser med uppgift om bort- nas upp mer och mer mot norr och präglas tagna stenkammargravar (hällkistor) (Raä av växlingen mellan dels lövskogsdungar och Frösve 11) samt en fyndplats (Raä Frösve barrskogsstråk, dels öppna betesmarker och 12:2). inslag av mer stenbunden hagmark på ryg- Omkring år 1880 låg här längs vägen ett gens sluttningar. stort antal torpställen och backstugor som då Troligen är det områdets karaktär av gam- nådde ännu längre söderut, ända ner i höjd mal utmark som bidragit till att järnålders- med Stöpens nuvarande centrum. Dagens gravfältet med skeppssättningen Jättadansen bebyggelsestråk är glesare men har tydliga bevarats (Raä Frösve 4:1). Gravfältet som lig- rötter i denna enkla utkantsbebyggelse. En ger på höjdryggens krön och sluttning, i hag- del av de små bostadshusen är samma som och skogsmark, genomkorsas av landsvägen. fanns på den tiden, även om merparten av dem Väster om vägen, nära det f.d. ålderdomshem- senare byggts till och moderniserats under met, ligger den stora skeppssättningen som 1900-talet. Här ligger även några f.d. små- Skeppssättningen Jättadansen är ett mäktigt monument som minner om järnålderns invånare. 152

Frösve 12:1 Frösve skola f.d., från 1840-talet, en av de äldre skolbyggnaderna i kommunen bruk med rötter i 1800-talets torpbebyggelse, Rekommendationer samt någon enstaka bondgård som utflyttades Det är mycket viktigt att områdets välbeva- från Frösve by i samband med laga skiftet. rade karaktärer kan bevaras. Fornlämnings- Husen ligger enstaka eller i små klungor. miljön tillför viktiga värden och historisk Flera har faluröd panel och tegeltak, ibland djupdimension till landskapet. Förutsätt- finns ett uthus eller en bodlänga på tomten. ningar för ett eventuellt kompletterande till- I en del fall har äldre hus blivit starkt om- gängliggörande (skyltning) bör utredas. Den och tillbyggt i senare tid eller också ersatts utpekade bebyggelsen bör underhållas med med en modern villa. Områdets karaktär av material och metoder som tar hänsyn till det utkantsbebyggelsen är dock fortfarande lätt kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör att uppfatta. Några av de f.d. backstugorna är i förekommande fall utformas och placeras fortfarande mycket välbevarade sedan 1800- med stor varsamhet i förhållande till fornläm- talets slut; t.ex. Frösve 14:1 och Frösve 24:1. ningsmiljöerna och redan befintlig bebyg- Till området knöts tidigt två av socknens gelse. Mindre nyttobyggnader placeras med samhällsinstitutioner. I områdets norra del hänsyn till befintlig bebyggelse och ges en ligger sedan 1840-talet socknens välbevarade god utformning. gamla folkskola, Frösve 12:1. I dess södra del byggdes efter första världskriget det nya ålderdomshemmet i socknen, Braxtorp 23:1. Åtgärder Ålderdomshemmen började vid denna tid Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att ersätta fattighusen på svensk landsbygd. den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. Bebyggelse som uppmärksammats först 2010 bör dokumen- Ingår också i teras närmare. För att säkerställa det kultur- Frösve 23:1 och Frösve 24:1 är uppmärksam- historiska värdet skall kommunen upprätta made som enstaka byggnadsobjekt i Carlquist, fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns T. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och värden skall tillvaratas. miljöer i Skövde kommun. 1988. Här föreslås att man ser över möjligheten att ta fram ett enkelt kompletterande vård- och Gällande skydd skyltprogram för andra fornlämningar utöver Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Jättadansen. KML. Biotopskydd gäller för stenmurar, odlingsrö- Ingående enskilda objekt i miljön sen och motsvarande i det öppna odlingsland- Fornlämningar skapet. - Raä Frösve 4:1 Gravfält. Fast fornlämning. - Raä Frösve 22:1 Fossil åkermark. Fast fornläm- ning. - Raä Frösve 32: 1 Blästbrukslämning (Järnfram- ställningsplats). Fast fornlämning.

Frösve 22:1 Troligen är detta en f.d. torpladugård som idag står ensam längs landsvägen som en vik- tig vittnesbörd om den stora torp- och backstugu- bebyggelse som fanns här på 1800-talet. 153

Frösve 14:1 Välbevarat bostadshus av enkelstu- gutyp, troligen från ca 1850-70, karaktäristiskt för traktens f.d. backstugor och torpställen. Braxtorp 23:1 F.d. Frösve ålderdomshem är väl bibehållet sedan byggnadsåret 1923. - Raä Frösve 11:1 Stenkammargrav, borttagen. fasad av faluröd locklistpanel, vita kopplade föns- Bevakningsobjekt. ter (av 1920-talstyp) och sadeltak med tvåkupigt - Raä Frösve 11:2 Stenkammargrav, borttagen. taktegel. Bodlängan har renoverats. Skolhuset är Bevakningsobjekt. viktigt att uppmärksamma såsom ett av de äldre i - Raä Frösve 12:2 Fyndplats Bevakningsobjekt Skövde kommun. Den faluröda lärarbostaden blev - Raä Frösve 12:3 Boplats Bevakningsobjekt nybyggd efter en brand på 1990-talet, med drag av traditionell agrar bebyggelse. Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- tering Frösve 14:1* Frösve Backgården 5 Braxtorp 23:1 F.d. Frösve ålderdomshem Omedelbart söder om Frösve f.d. skola står denna Frösve Jättadansen enkelstuga med sidokammare och bakåt utbyggt I det glesa bebyggelsestråket, som utgör tätor- kök. Huset har timmerstomme med faluröd lock- tens norra utkant, längs landsvägen upp mot Frö- listpanel och tvåkupigt taktegel. Dörr från 1900- sve, ligger Frösve f.d. ålderdomshem. Huset som talets mitt, i övrigt en bra karaktär av 1800-talets byggdes 1923 innehöll från början rum för 14 senare del. pensionärer, samlings- och matrum samt personal- rum. Sedan ålderdomshemmet nedlagts 1974 har Frösve 22:1 huset varit endast bostadshus. Det stora, närmast * Frösve Jättedalen kvadratiska huset har en exteriör som anknyter till Omedelbart norr om Jättadansen och det f.d. ålder- byggnadstidens nationalromantiska stildrag men domshemmet står en ensam liten ladugård invid med klassicistiska detaljer. Det f.d. ålderdoms- landsvägen. Ladugården har fähus i liggande tim- hemmet har renoverats men med i stort bibehål- mer och lada i stolpverk. Byggnadens små dimen- len 1920-talskaraktär.Panelen var ursprungligen sioner och lilla volym talar för att det är en f.d. faluröd men målades efter 1974 om i ljusgult. Till torpladugård. anläggningen hör en stor trädgårdstomt, en bod- länga av trä och trägrindar vid entrén till tomten. Frösve 24:1 Sandstena Frösve 12:2 Frösve f.d. skola* Frösve Sandstena Frösve Dogsberg 1 I det glesa bebyggelsestråket, som utgör tätortens Frösve f.d. skola byggdes på 1840-talet, byggdes norra utkant, längs landsvägen upp mot Frösve om 1926 och renoverades 1950, då huset tillbygg- sockenkyrka, låg kring år 1880 ett stort antal torp des. Fastigheten byggnadsinventerades 1988, men och backstugor. Den karaktären går fortfarande att medtogs inte i det slutliga urvalet. Sedan dess tycks urskilja även i dagens bebyggelsemönster. Sand- tillbyggnaden ha avlägsnats. En dörr har tagits upp stena är en av de välbevarade f.d. backstugeenhe- i östfasadens sydligaste fönsterrad. I övrigt har terna i området, huset byggdes 1892 på platsen för ingen exteriör förändring skett. Byggnaden har två äldre backstugor. Huset har faluröd locklistpa- nel, spröjsade fönster och tegeltak. Glasverandan bör ha tillkommit i början av 1900-talet. Exteri- ören är välbevarad. På tomten finns även en liten faluröd bodlänga med tegeltäckt pulpettak.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Frösve 24:1 Sandstena byggt 1892. 154

Frösve skola och Skogsäter* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av en välbeva- rad tidstypisk, enkelt utformad modernistisk institutionsmiljö i rött tegel, präglad av 1950- talets centralskola och det sena 1960-talets äldreboende. Kulturmiljön har stark förank- ring i Stöpens tätortsutveckling som tog fart på 1960-talet. Den återspeglar även skolans roll för ortens utveckling och har en mycket stark lokalhistorisk betydelse för Stöpen.

Beskrivning Området är beläget i samhällets mellersta del, mellan Kunskapsvägen i öster och Sätervägen i söder, i övrigt avgränsat av lövskogsdungar, främst. Stöpens samhälle har en viktig lokal- historisk förankring som skolort, först för Binnebergs storkommun, därefter för norra delen av Skövde kommun (Frösve rektorsom- längor i rött tegel, i det f.d. vårdhemmet även råde) fr.o.m. 1977. Området avspeglar en del vitputsad lättbetong, i en till två våningar. av denna utveckling. Invid Frösve skola från Husen inramas av grönytor och lövträd. Stråk 1959 uppfördes 1970-71 Klåvastens vård- med lövträd vetter även mot gatan. hem, en anläggning som ritades 1968 och bär en stark 1960-talsprägel. Anläggningen bytte Ingår också i senare namn till Skogsäter. Det uttagna områ- Detaljplan det präglas av de tidstypiska institutionsmiljö- erna i en enkel men väl utformad modernism i främst rött tegel starkt präglad av 1950-1960- Gällande skydd talets arkitekturimpulser. Senare tiders tillägg - - - - underordnas helheten. Karaktärsdrag framför allt är friliggande respektive sammanbyggda Säter 5:5 och 1:4 Frösve skola från 1959 är i sin kärna en väl bibehållen tidstypisk centralskolemiljö från 1950-talet. 155

Rekommendationer Arkitektkontor, Skövde. 2002 beviljades bygglov Det är mycket viktigt att områdets välbeva- för ombyggnad av vårdlokaler till flerbostadshus, rade institutionskaraktär från 1950-60-talet efter ritning av Arne Lundgren, Timmersdala. En bevaras, inklusive karaktäristiska grönytor paviljong byggdes om till sex lägenheter med två- och lövträd. Den utpekade bebyggelsen bör tre rum och kök. Liknande ändringar utförs 2006- underhållas med material och metoder som 2007 och 2009. tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny Anläggningen må ha byggts i början av 1970- bebyggelse bör i förekommande fall vara min- talet men dess grundkaraktär är 1960-tal med två dre nyttobyggnader som placeras med hänsyn parställda byggnadskroppar med två paviljonger till befintlig och ges en god utformning. i varje, med ett centralt, tvärställt byggnadsparti som sammanknyter byggnadskropparna. Fasad i vita lättbetongplank, rött tegel samt i gavlar träpa- Åtgärder nel. Hög skorsten i rött tegel i fasad. Flackt sadel- Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde tak med mörka betongpannor. . att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Säter 5:5 och 1:4 Frösve skola ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- * Kunskapsvägen 1 och 3 munen upprätta fördjupade riktlinjer för hur Låg- och mellanstadieskola bestående av flera fri- kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Bebyg- liggande huskroppar kring en skolgård. Bygglov gelse som uppmärksammats först 2010 bör beviljades i januari 1959 utifrån ritningar från dokumenteras närmare. Kommunalbyggnadsbyrån, med Torsten Gustafs- Ingående enskilda objekt i miljön son, Stockholm, som arkitekt. Här inrymdes dels Fornlämningar småskola med två klassrum och folkskola med - - - - fyra klassrum samt lärarrum, bibliotek, gymnas- tiksal, kök, barnbespisning och slöjdsal. En min- Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- dre till- och ombyggnad gjordes 1970 mot väster. tering 1970 byggdes även en ny fristående skolpaviljong Säter 5:4 Skogsäter* byggdes i södra delen av skolgården. 1971 ritade Kunskapsvägen 5A-B, 7A-B, 9A-B, 11A-B, 13A-B AB Kärrhus, Bandhagen, en ny lågstadie- och lek- Anläggningen som uppförts som ålderdomshem/ skola i sydöstra hörnet av skolgården. Öster om serviceboende, används numera även för barn/ bollplanen uppfördes 1974 en ny skolpaviljong. ungdomsverksamhet och skola. Den ligger granne Ytterligare en ny skolpaviljong, nordväst om med Frösve skola och bildar en tidstypisk större bollplanen, tillkom 1977, ritad av OH Olofsson institutionsmiljö tillsammans med denna Anlägg- Arkitektkontor. Vissa om- och tillbyggnader av ningen har ursprung som Klåvastens vårdhem skolanläggningen gjordes 1980, 1997, 2000 och som ritades 1968 vid Sydsvenska Småhus AB, 2010. Malmö. Arkitekter vid småhusbyrån var arkitekt De äldsta skolbyggnaderna i två våningar har SAR I. Wennström, Malmö och arkitekt L. Lund- välbevarad exteriör från sent 1950-tal. Eventu- quist. Den ursprungliga anläggningen omfattade ellt ursprungliga vita fönster. Övriga byggnader en central byggnad med kök, matsal etc. samt fyra är främst envåningsbyggnader från tidsperioden paviljonger i förbund med denna. Bygglov bevil- 1959- ca1980, främst i rött tegel, frånsett någon jades i oktober 1970 och anläggningen byggdes enstaka länga i norr med faluröd panel. Skolmil- 1970-71 När vårdpaviljongen om- och tillbyggdes jön är en av de bäst bibehållna centralskolorna 1986 hade vårdhemmet bytt namn till Skogsäter. med 1950-talsprägel i Skövde kommun och har De olika enheterna kallades Backen, Ekhagen, mycket stark lokalhistorisk betydelse för Stöpen. Gläntan och Solhaga. 1990 beviljades bygglov för Skolan ligger granne med Skogsäter och bildar ombyggnad av delar av vårdhemmet till daghem en tidstypisk större institutionsmiljö tillsammans och fritidshem efter ritningar av Bengt Stiernström med detta.

Övriga inrapporterade kulturlämningar - - - -

Säter 5:4 Skogsäter byggdes 1970-71. 156

Tallstigen* Motiv och uttryck för miljön Kulturmiljön karaktäriseras av ett väl sam- manhållet villaområde som ger en generellt bra bild av småhus- och villatyper från tids- perioden ca 1965-75. Även inslag av tidsty- piska radhuslängor från 1970 med ursprung som kommunal institutionsbebyggelse för serviceboende. Lokalhistoriskt sett är kultur- miljön betydelsefull för Stöpen eftersom den återspeglar den intensiva utbyggnadsperiod av tätorten som tog fart under perioden.

Beskrivning Norr om tätortens centrum och Stöpenskolan rande Ingenjör Arkitekt, Mariestad. År 1973 ligger detta område som sträcker sig längs lät Skövde kommun omändra en lägenhet Tallstigen och framför allt har tre huvudka- till lokal för Posten. 1990 uppfördes ytter- raktärer. Norra delen omfattar småhus från ligare en länga som flerbostadshus med AB 1960-talet, mellersta delen radhuslängor från Högkullen som byggherre. Ritningarna till 1970 och södra delen främst villor från sent den utfördes vid Götenehus AB, Götene. De 1960- tidigt 1970-tal. ursprungliga radhuslängorna har fasader i gult I norra delen ligger sju små villor (Frö- tegel och mörka betongpannor på de valmade sve 13:19, 13:20, 13:22, 16:1, 17:1, 33:13 taken. Husens rödmålade fönster har blivit och 33:14). Det är enplansvillor med källare, moderniserade på senare år. Radhuspartiet är några har garaget vidbyggt på sidan. Husen väl sammanhållet och har en helhet av tidigt har tydlig 1960-talsprägel med främst fasader 1970-tal. Den yngre längan från 1990 har i rött tegel, även med inslag av träpanel eller panelad fasad. puts, entrépartier med smidesräcken, ibland I söder ligger villor från framför allt ca med bevarade tidstypiska trädörrar. Merpar- 1965-75, (Frösve 2:66, 272, 13:25, 13:26 och ten har flacka sadeltak, där takteglet ibland på 13:27). Husen är enplans- och souterräng- senare år ersatts med betongpannor. Någon villor med vita eller vitgrå mexistensfasader villa har ett pulpettak. Villatomterna har en med inslag av mörk träpanel under sadeltak tidstypisk öppen karaktär. eller pulpettak. Balkonger är utförda i mörkt I områdets mellersta del ligger fyra envå- trä, så även de välbevarade, tidstypiska entré- nings radhuslängor kring en gårdsplan med partierna i trä och glas, ofta med sidoljus. gräsmatta och lövträd (Frösve 2:76). De har Tomterna är tidstypiska öppna villatomter ursprung som pensionärsbostäder, vilka dåva- med gräsmatta, planteringar och prydnads- rande Binnebergs kommun lät uppföra 1970 buskar, ofta med en låg mur i ljus mexisten efter ritningar av Ernst Lefvander, Konsulte- mot gatan. Här uppmärksammas inte några

Tallstigens äldre del bebyggdes på 1960-talet och i tidigt 1970-tal. Den äldre delen har flera villor som knyter an till det tidiga 1960-talets kataloghus med röd tegelfasad, indraget putsat entréparti och flackt sadeltak. De mörka betongpannorna är kännetecknande för 1960-talets mitt och senare del. 157

Frösve 2:76 F.d. Pensionärshemmet byggdes 1970. enskilda byggnadsobjekt, det är helheten i Åtgärder området som är mest betydelsefull. Den utpekade bebyggelsen är av sådant värde att den bör omfattas av Nya PBL 2 kap. 6§ 3:e Ingår också i st., 8 kap 17§ och 8 kap. 13§. För att säker- Detaljplan ställa det kulturhistoriska värdet skall kom- munen upprätta fördjupade riktlinjer om hur kulturmiljöns värden skall tillvaratas. Gällande skydd - - - - Ingående enskilda objekt i miljön Fornlämningar Rekommendationer - - - - Det är viktigt att områdets välbevarade karak- tärer bevaras, med särskilt avseende på 1960- talsvillorna i norr, de något yngre villorna Bebyggelse utvärderad i byggnadsinven- från ca 1965-75 i söder och radhuslängorna tering från 1970 i områdets mellersta del. - - - - Den utpekade bebyggelsen bör underhål- las med material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyg- Övriga inrapporterade kulturlämningar gelse bör i förekommande fall vara mindre - - - - nyttobyggnader som placeras med hänsyn till befintlig och ges en god utformning. Tallstigen kännetecknas i södra delen av villor från sent 1960-tal - tidigt 1970-tal. Fasader i mexisten och mörk träpanel är ett karaktärsdrag, liksom de flacka sadeltken med mörka betongpannor. 158

Frösve 3:46. Villan byggdes 1976 i en mer påkostad villastil med fasad i flamrött tegel och mörkbrun panel på takfotssarg och i gavelrösten. STÖPEN BYGGNADSOBJEKT 1970-talets början men är uppfört efter 1970- talets mitt, bygglov beviljades 1976. Byggherre var Aldor Svärd och arkitekt var Stig Aspemyr, Dunshult 12:69 Dunshult Skövde. Villan har tvådelad huskropp, fasad i Hemmansvägen 1 och 2 flamrött tegel, mörk takfotssarg och taktäckning Dunshult i Frösve socken har varit komminister- med mörka betongpannor. En valvbåge öppnar boställe i pastoratet. På Dunshults mark har en upp mot baksidan. Öppen tomt med endast låga stor del av villasamhället Stöpen vuxit fram sedan prydnadsbuskar och enstaka träd. 1960-talet. Gården ligger numera inom tätortens södra del, på den närmast omgivande f.d. jord- Frösve 33:12* bruksmarken ligger numera villabebyggelse från Allén 8 1970- och 80-talet framför allt. Med sina många Litet bostadshus med 1940-talsprägel, ljus slät- faluröda byggnader från 1800-talet och 1900- putsad fasad under tegeltäckt valmat tak. Altan talets början är Dunshult en väl sammanhållen utbyggd bakåt. gårdsmiljö av stort intresse. Manbyggnaden från 1856 har en ålderdomligt låg väggresning och har Frösve 33:15 aldrig blivit påbyggd med en frontespis. Som flyg- * Allén 10 lar står ett magasin och en f.d. arrendatorsbostad. Litet bostadshus med 1940-talsprägel, ljus slät- Drängstuga och magasin är timmerbyggnader putsad fasad under tegeltäckt valmat tak. Altan från 1800-talets mitt. Dunshult har renoverats på utbyggd. senare år, men med bibehållen karaktär.

Rödegården 1:4* Frösve 3:15 Sofiero * * Binnebergsvägen 7 Kunskapsvägen 10 Bostadshus från ca 1940-tal med gulbeige sprit- Enkelstuga med bakåt utbyggt kök som kan ha putsfasad, bruna snickeridetaljer, entré med uppförts ca 1870. Fasad av faluröd locklistpanel, skärmtak och enkelt smidesräcke. Trädgårdstomt. taktäckning med enkupigt tegel, hallaskorsten. Pardörrar i entré från 1900-talets början ca. Fönst- ren är utbytta i senare tid. Gjuten sockel talar för Stångesäter 4:6 Pingstkyrkan* att huset kan ha flyttats dit i sen tid? Huset står vid Sätersgränd 2 Binnebergsvägen bland yngre bebyggelse. 1976 erhöll Sionförsamlingen i Stöpen bygglov för en ny kyrkolokal i anslutning till ett befintligt bostadshus som sammanbyggdes med kyrkan. Frösve 3:46 * Lars E. Jorméus AB, Falköping, utförde bygg- Smedjevägen 2 nadsritningar för en stor tillbyggnad inrymmande Villa med en välbevarad något mer exklusiv stor och liten sal, estrad, kök, ungdomsvåning, modernistisk utformning. Huset bär prägel av grupprum, trivselhörna etc. Frikyrkobyggnaden 159

Stångesäter 4:6 Pingstkyrkan Bygglov utfärdades 1976 för en ny mycket tidstypisk kyrkobyggnad i anslutning till ett befintligt bostadshus. Pingstkyrkan har en stark lokalhistorisk förankring i Stöpen. omfattar kyrksal etc. med källare under, samman- äldre karaktär av 1940-50-tal med lägre sidopar- byggd i vinkel med en bostadsdel. Byggnaden har tier, slät rödrosa fasad och tidstypiska dörrar med en tidstypisk 1970-talsfasad med rundhuggen vit brun panel. Bostadshus från ca 1930-tal, dock mexisten och entréparti i mörkt träslag med sido- senare ombyggt. ljus. Sadeltak med mörka betongpannor. Kyrk- salen markeras exteriört av smala höga fönster. Frikyrkan har haft stark ställning i Stöpens sam- hälle ända från samhällets tidiga år och byggnaden Säter 10:4* har en stark lokalhistorisk förankring i Stöpen. Sätersvägen 2 Modernistiskt präglad villa med tvådelad, förskju- Stångesäter 7:1* ten huskropp, troligen från ca 1960. Vit putsfasad, Hästskovägen 2 fönsterluckor, flackt sadeltak med glaserat tegel. Dubbelgarage i centrala Stöpen, enligt byggnads- Naturinspirerad trädgårdstomt. nämndens arkiv uppfört 1965. Det har dock en

Frösve 33:12 Bostadshus vid Allén med en tidstypisk 1940-talsexteriör.