EXAMENSARBETE

Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor

Kristoffer Gottlieb

Brandingenjörsexamen Brandingenjör

Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Modell för inhämtning och presentation av faktaunderlag för Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor

Gottlieb Kristoffer

Förord

Denna rapport har skapats som ett examensarbete, vilket är en avslutande del av brandingenjörsprogrammet vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i västra Götalands län.

Jag vill rikta ett stort tack till samtliga personal på enheten för skydd och säkerhet som har välkomnat mig till deras arbetsplats. Jag vill särskilt tacka Jan‐Erik Gustavsson som har varit en engagerad och mycket hjälpsam handledare under arbetets gång. Ett stort tack vill jag även ge till Markus Green, säkerhetskonsulent på länsstyrelsen som har varit till stor hjälp under arbetets gång.

Slutligen vill jag även tacka Mats Danielsson, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet, för hjälp med rapporten.

Gottlieb Kristoffer

i

Sammanfattning

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.

Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO. Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.

En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ‐ privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet. En ny presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesöket har tagits fram. Presentationsmodellen är konstruerad så att de granskade kommunerna på ett enkelt sätt ska förstå tillsynsförrättarens budskap.

ii

Abstract

According to the Civil Protection Act, one of the county administrative boards more important tasks, within its area is to conduct supervision over the municipalities. This supervision is aimed to establish an equal development and an equal relationship throughout the country with regard to the local conditions

This thesis is created to improve the County Administrative Board of Västra Götaland region's ability to conduct supervision of the municipality’s results from their working within the Civil Protection Act. This is done by creating new groups of municipalities, retrieval of relevant information of the urban areas, develop the supervision of local results and develop a model of presentation that will be used during inspection visits.

A new grouping of municipalities has been developed by applying the grading generated from the supervision model created from the Swedish Civil Contingencies Agency. A document containing information about risks, population, public ‐ private businesses and the ability to implement emergency responses across all urban areas in the county has been developed. Supervision of the municipality's results has been produced by developing new and existing factors of safety and security. A new presentation model which will be used during inspection visits has been produced. The presentation model is constructed so that the inspected municipalities, in a simple way can understand the message from the regulatory officiator.

iii

Innehållsförteckning Förord ...... i Sammanfattning...... ii Abstract ...... iii Bilagor...... vi Definitioner ...... vii Inledning ...... 1 Bakgrund ...... 1 Syfte och frågeställningar ...... 3 Avgränsningar ...... 3 Uppmätning av kommunernas faktauppgifter enligt LSO ...... 4 Bakgrund ...... 4 Grundläggande tätortsuppgifter ...... 5 Bostäder ...... 5 Befolkningsdemografi ...... 6 Risker ...... 6 Farlig verksamhet/Seveso anläggningar...... 6 Översvämningsrisk ...... 6 Farligt gods ...... 6 Skredrisker ...... 7 Offentlig verksamhet ...... 7 Skolverksamhet ...... 7 Vårdanläggningar/sjukhus ...... 8 Livsmedel ...... 8 Räddningstjänst ...... 8 Avslutande ord ...... 10 Tillsyn över kommunerna ...... 11 Bakgrund ...... 11 Faktaunderlaget för befintliga parametrar i tillsynsmodellen ...... 13 Förslag på nya parametrar ...... 15 Avslutande noteringar om MSB:s tillsynsmodell ...... 16 Presentationsmodell ...... 21 Inledning ...... 21 Årsuppföljning LSO ...... 23 iv

Skydd och Säkerhet ...... 24 Presentationsmedel för tillsyn ...... 25 Presentationen inledning ...... 25 Informationsdelen av presentationen...... 26 Presentationens avslut ...... 27 Resultat ...... 28 Diskussion ...... 29 Felkällor ...... 29 Fortsatt arbete ...... 29 Litteraturförteckning ...... 30

v

Bilagor

 Bilaga 1 ‐ Kvantitativ information över samtliga tätorter som länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar över

 Bilaga 2 – Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor

 Bilaga 3 – Brandstationer i Västra Götalands län

 Bilaga 4 – Presentationsmodell för användning vid tillsynsbesök

vi

Definitioner

LSO = Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

FSO = Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

MSB = Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Är den nationella myndigheten som ansvarar över samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.

SRV = Statens räddningsverk. Denna myndighet har 2010 övergått till MSB.

Tillsynsmodell = är ett arbetsexemplar om tillsyn över kommunerna som MSB utvecklar.

IDA = är ett statistikregister från MSB som tillhandhåller relevant statistik inom LSO området.

GIS = Geografiskt informationssystem, är en datorbaserad kart program där man kan lagra samt analysera data. Länsstyrelserna har ett internt GIS (som heter webb‐GIS) program där lägesbunden informationen finns lagrad.

PBL = Plan‐ och bygglag (2010:900).

PBF = Plan‐ och byggförordning (2011:338).

BBR = Boverkets byggregler.

SKL = Sveriges Kommuner och landsting.

SK = Svenska kommunförbundet, avvecklades och bildade SKL 2007.

VK = Verksamhetsklasser, är ett begrepp som introducerat av Boverket som handlar om att dela in byggnader i olika verksamheter. Exempel på verksamheter är bostäder, hotell, samlingslokaler mm.

SGI = Statens Geotekniska Institut, är den myndighet som har ansvar över de geotekniska frågorna i Sverige.

PAR = Patientregistret, innehåller information över samtliga avslutande vårdtillfällen i sluten vård.

DOR = Dödsorsaksregistret, innehåller samtlig statistik över dödsorsakerna i Sverige.

SF = Svensk försäkring, är försäkringsföretagens branschorganisation.

TRAFA = Trafikanalys, en myndighet inom transportpolitiken.

SRV = Räddningsverket, Denna myndighet avvecklades och övergick till MSB 2010.

SNI = Svensk Näringsgrensindelning, används för att klassificeras företag beroende på vilken verksamhet företagen bedriver. Indelningen sker genom tillämpning av så kallade SNI‐koder.

vii

Inledning

Bakgrund Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den lag som idag reglerar det svenska räddningstjänstområdet. LSO ersatte den tidigare gällande lagen, Räddningstjänstlagen från 1986. Införandet av LSO innebar förändringar inom räddningstjänstverksamheten. Den tidigare lagen, Räddningstjänstlagen var relativt detaljstyrt men med införande av LSO blev verksamheten mer mål‐ och resultatstyrt. En konsekvens vid införandet av LSO, var att den även påverkade länsstyrelsernas uppgifter. Enligt LSO och FSO har länsstyrelserna tre ansvarsområden vilka är följande:

 Tillsynsansvar – Länsstyrelsen har ansvar över den regionala tillsynen av kommunernas uppgifter enligt LSO.  Räddningstjänstansvar ‐ Länsstyrelsen har möjlighet att ta över räddningstjänstansvaret från kommunerna.  Övriga uppgifter‐ Länsstyrelsen ska även stödja kommunerna genom att ge råd och information.

Länsstyrelsen nya roll i LSO beskrivs detaljerat i regeringens proposition, Reformerad räddningstjänstlagstiftning.

”Länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas verksamhet skall nu inriktas mot att bedöma om kommunerna lever upp till de nationella mål och verksamhetsmål som framgår av lag och som satts upp i handlingsprogrammen. Kommunerna skall genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten; länsstyrelserna har därefter att granska denna uppföljning och se till att en utvärdering görs. Den statliga tillsynen kommer därmed ofrånkomligen att innehålla visst mått av uppföljning och utvärdering1”

Propositionen i sin helhet ger en tydlig bild av hur inriktningen mot ett mer mål‐ och resultatstyrt verksamhetsområde ska se ut. Detta gäller inte inom enbart tillsyn som ovanstående citat kan ge ett sken av, utan över hela räddningstjänstområdet.

Denna inriktning, dess mål och resultat är orsaken till att detta arbete har genomförts. Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att de har ett behov av att utveckla förmågan att genomföra tillsyn över kommunernas resultat.

1 Proposition 2002/03:119 Sid 73‐74 1

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inom LSO:s verksamhetsområde ansvar över 49+1 tillsynsobjekt d.v.s. kommuner, förbund samt gemensamma nämnder. Det finns 49 kommuner som tillhör Västra Götalands län men länsstyrelsen har även ansvaret över Kungsbacka kommun. Detta till följd av att Kungsbacka kommun tillhör räddningstjänsten Storgöteborg. Mer detaljerad information om kommunerna i länet redovisas i Figur 1 nedan.

Figur 1, Kommuner inom västra Götalands län

2

Syfte och frågeställningar Detta projekt är, som tidigare nämnts, framställd på uppdrag av länsstyrelsen i Västra Götalands län för att utveckla förmågan att genomföra tillsyn i enlighet med LSO. För att genomföra detta uppdrag har arbetet delats in i följande delar:

1. Ta fram och dokumentera faktauppgifter för länets tätorter. 2. Med MSB:s tillsynsmodell som grund vidareutveckla faktaunderlaget och hur fakta på lämpligaste sätt kan inhämtas. 3. Ta fram underlag för och förslag till vilka kommuner/kommunalförbund som kan anses likvärdiga – för jämförelse av olika indikatorer och resultat. D.v.s. ta fram en kommungruppering som kan komplettera SKL:s kommungruppering 4. Utveckla en modell/metod för att ta fram en presentationsmodell för relevanta fakta att använda vid tillsynsbesök hos kommunerna.

Avgränsningar Detta arbete har enbart undersök de områden som ingår i Västra Götalands län samt Kungsbacka kommun. Ingen hänsyn har därmed tagits till externa händelser som kan påverka länet. Detta gäller i frågor så som risker och resurser som kan finnas utanför gränserna. Vid informationsinsamlingen för tätorterna har enbart data som finns inom tätortsgränserna tillämpas. Detta gäller även om en extern indikator kan påverka den aktuella tätorten. Denna avgränsning har inte omfattat arbetet vid skapandet av kommungrupperingar.

3

Uppmätning av kommunernas faktauppgifter enligt LSO

Bakgrund I LSO 1 kap 1§ går att utläsa följande:

”[…] att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdiga skydd mot olyckor”

Innebörden av detta lagrum är alltså att det ska finnas ett betryggande skydd mot olyckor för alla i Sverige oavsett var man befinner sig. LSO är som tidigare nämnt mål‐ och resultatstyrt och inte detaljreglerat som räddningstjänstlagen var. Detta innebär att det inte finns någon konkret beskrivning av innebörden av vad ett betryggande skydd är.

I LSO 5 kap 1§ går att utläsa följande:

”Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av en kommun inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet[…]”

Länsstyrelserna som tillsynsmyndighet har alltså i uppgift att se till att 1 kap 1§ i LSO uppföljs av kommunerna. Hittills saknar länsstyrelserna en väletablerad metod för att kunna mäta skyddet på lokal nivå. Detta är orsaken till varför detta delavsnitt har etablerats, det ska här försöka skapa ett underlag för länsstyrelsen i Västra Götalands län att kunna mäta skyddet ute i länet. Hur ska då skyddet för individerna mätas? Enligt LSO 1 kap 1§ så skall de lokala förhållandena tas till hänsyn. För att uppfylla detta krav kommer därför faktaunderlaget i detta delavsnitt att undersökas på tätortsnivå. Flera indikatorer kommer att undersökas för samtliga tätorter i Västra Götalands län. Detta för att kunna identifiera faktorer som skydd, säkerhet och risker på lokal nivå.

Uppgifterna över tätorterna kommer i detta arbete att presenteras i Bilaga 1. Bilagan är konstruerad enbart ur kvantitativa data. Detta innebär därmed att värderingar av information har undvikits i möjligaste mån. Detta för att möjliggöra en rättvis jämförelse mellan tätorter. Följden blir alltså att värderingarna enbart bygger på konkret fakta och eventuell inverkan av dessa data har inte analyserats på någon djupare nivå. Exempel på detta går att finna i bilaga 1, i rubriken livsmedel har exempelvis ingen storleksbeaktning antagits vid framställningen av informationen. En matvaruaffär som omsätter miljonbelopp, har flertalet anställda har värderats likadant som en mindre kiosk. Orsaken till denna arbetsmetod är för att resultatet ska kunna användas för statistisk jämförelse. Bilaga 1 som presenteras är på inga sätt slutgiltigt. Bilagan kommer att vara i ständigt behov av kontinuerlig revidering och det kommer alltid att finnas behov av att framställa nya indikatorer.

4

Det är viktigt att ha förståelse för vad innebörden av en tätort är innan en djupgående undersökning av Bilaga 1 genomförs. En tätort definieras, enligt SCB som:

”område hussamlingar med minst 200 invånare och som mest 200 meter mellan husen ”2

En naturlig följd av detta blir att tätorter saknar begränsningar med avseende på kommungränser. Tätorter kan alltså ligga i flera kommuner. Ett exempel på detta kan man finna på tätorten Göteborg som inte enbart innefattar Göteborgs kommun utan även en betydande del av kommunen Mölndal och Partille. Det är alltså viktigt att skilja på ordet kommun och tätort när bilaga 1 tillämpas. Det skall även nämnas att tätorter inte nödvändigtvis är något varaktigt fenomen. Tätorter kan vid revideringar av SCB försvinna. Detta av två anledningar dels om tätorter inte längre uppföljer definitionen som angavs ovan. Ytterligare orsak till att tätorter försvinner är för att två närliggande tätorter kan växa ihop. Även detta av den tidigare nämnda definitionen. Exempel på detta går att finna vid SCB:s tätortsrevidering 2010 vilket ledde till att tätorterna Torslanda och Göteborg sammanslogs och blev tätorten Göteborg.

Det kommer i detta delavsnitt alltså att undersökas uppgifter över länets tätorter. Samtlig information över tätorter kommer att redovisas i bilaga 1. Detta delavsnitt ska ses som ett hjälpmedel för att tyda och få en större förståelse för bilagan.

Grundläggande tätortsuppgifter Denna del av tabell är ryggraden av bilaga 1 och är avsedd för att ge basfakta över tätorterna. Här presenteras vilken kommun tätorterna tillhör och som nämndes tidigare så kan tätorter befinna sig i flera kommuner. Den kommuntillhörigheten som anges är den kommun vars majoritet av tätorten är belägen i. Tätortskoden är en unik sifferkombination som varje tätort har. Sifferkombinationen är uppbyggd genom att de två första siffrorna beskriver tätortens geografiska position. Kommunkoden är uppbyggd på samma princip där de två första sifforna anger vilket län kommunen tillhör. De två sista siffrorna i kommun‐ samt tätortskoderna följer inte någon struktur likt de två första siffrorna.

Bostäder

Denna del av bilaga 1 redovisar antal samt vilken typ av bostäder som finns på respektive tätort. Denna information har senare tillämpas för att ge en procentuell fördelning av bostäder. Detta för att ge en mer lättöversiktlig bild. Betydelsen för de olika bostadstyperna är enligt följande. Småhus definieras av skatteverket som ”Ett småhus är en byggnadstyp som innehåller en eller två bostäder. Friliggande villor, radhus, kedjehus och parhus är vanliga exempel på småhus, liksom också fritidshus.”3Hyreshus definieras av nationalencyklopedin enligt följande ”hus som består av bostadslägenheter eller lokaler vilka uthyrs till användaren” 4. Lantbruk innebär enligt SCB bebyggd lantbruksenhet.5

2http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/_dokument/MI0810_BS_2005.pdf, Hämtat 2012‐08‐02 3http://www.skatteverket.se/fastighetbostad/privat/fastighetstaxering/smahus.4.76a43be412206334b898000 1091.html, Hämtat 2012‐08 ‐03 4http://www.ne.se/sm%C3%A5hus Hämtat, 2012‐08‐03 5http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329593.aspx, Hämtat 2012‐08‐ 03 5

Befolkningsdemografi Befolkningsdemografins uppgift i Bilaga 1 är att ge en grundläggande bild av hur tätortens invånarbild ser ut. Här ges information om antal invånare, åldersfördelning samt invånartätheten. Informationen kommer från SCB och uppgifterna är från den senaste revideringen som är från 2010.

Risker Detta informationsavsnitt av tätorterna bygger på särskilda risker som tätorterna har. Riskerna som har undersökt är följande:

 Farlig verksamhet/Sevesoanläggningar  Översvämningsrisk  Farligt gods  Skredrisker

Dessa fyra riskindikatorer har undersökts genom länsstyrelsens interna program, webb‐GIS. Det ska påpekas att det teoretisk finns ett obegränsat antal riskindikatorer som är möjliga att undersöka. Detta delavsnitt ska därmed aldrig anses färdigt, likt många andra delar av bilaga 1, utan det finns alltid ett behov att kontinuerligt utveckla delen. De tre riskerna som undersöktes här har strikt begränsats till tätortens områden. Det innebär alltså att risker som finns utanför tätorten, enligt SCB:s definition, inte har tagits med vid framtagning av informationen.

Farlig verksamhet/Seveso anläggningar Verksamheter som omfattas av 2 kap.4§ i LSO. Verksamhet som vid olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Innehåller även Sevesoklassade verksamheter enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det ska återigen påpekas att det enbart är verksamheter som inom tätorter som har tagits med i denna faktaundersökning. Det innebär därmed att verksamheter som ligger utanför tätorten men som vid en olycka påverkar tätorten inte finns inräknad. Detta trots att olyckor vid sådana anläggningar med stor sannolikhet påverkar flera tätorter.

Översvämningsrisk Beräknade översvämningsrisker enligt SRV:s (vilket idag är MSB) rapporter om översiktlig översvämningskartering. Denna del av bilagan har gjorts genom tillämpning av Länsstyrelsen program webb‐GIS som i sin tur grundar sig SRV:s rapport. Denna rapport är från 2000‐2001.

Farligt gods Farligt gods definieras enligt följande av MSB:

”Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte hanteras rätt under en transport.”6

6 (https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt‐gods/Om‐farligt‐gods/, Hämtat 2012‐07‐27) 6

Detta undersökningsområde anger om det finns av länsstyrelsen, rekommenderade vägar för transport av farligt gods i tätorten. Detta innebär inte nödvändigtvis att farligt gods kommer att befinna sig på de angivna vägarna. Det är dock på dessa vägar som det är mest sannolikt fordon med farligt gods kommer att finnas i. I och med detta är det möjligt att dra slutsatsen att den aktuella tätorten kommer att påverkas negativt vid en eventuell olycka.

Skredrisker Denna riskindikator anger vilka tätorter i Västra Götalands län som kan påverkas av skredrisker längs med Göta älv. Längs med älven finns det även viktiga skyddsvärden såsom mänskliga, ekonomiska samt miljöobjekt som riskerar få en negativ påverkan av skred. Motivet till att undersöka skredrisker inom just detta område är att Göta älv är en av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige7. Detta är särskilt intressant med tanke på att nya klimatförändringar beräknas leda till att omkring 25 % av de undersökta områdena kommer att få en högre risknivå till år 21008 Detta på grund av klimatförändringarna beräknas leda till en ökad nederbörd9. En ökad nederbörd leder i sin tur till en ökad risk för skred och ras.

Det har även undersökts huruvida det finns kvicklera längs med Göta älv. Orsaken till detta är att markens egenskaper har stor betydelse för skredens konsekvens. Kvicklera beskrivs av SGI (Statens geotekniska institut) som följande:

”En av parametrarna som används för att karaktärisera lera är sensitivitet, som är ett mått på hur känslig leran är för störningar. Om en lera klassas som hög sensitiv betyder det att den förlorar sin hållfasthet vid omrörning (till exempel vid skred) och blir mycket lös. Vid extrema fall kan leran vid omrörning bli som en flytande massa utan kvarvarande struktur och styrka och klassas därmed som kvicklera10”

Kvicklera är alltså en viktig parameter vid undersökning av skred. Detta då konsekvensen blir betydligt större vid ett skred. Det finns flertalet områden längst med Göta älv som består av kvicklera. Det är dock enbart två tätorter, lilla Edet och Hjärtum, som uppfyller båda kriterierna om Skred och kvicklera.

Insamlingen av informationen har skett genom tillämpning av länsstyrelsens interna webb‐GIS system. Den ursprungliga informationskällan kommer från SGI:s kartering av riskerna för skred längs Göta älv.

Offentlig verksamhet

Skolverksamhet Detta delavsnitt redovisar antalet grund‐ samt gymnasieskolor det finns i tätorterna. Statistiken som redovisas här bygger därmed enbart på barns skolgång från 6‐7 års till tidig 20 års ålder. Detta innebär alltså att skolverksamhet upp till 6‐7 års ålder inte finns med i statistiken.

7(http://public.swedgeo.se/upload/3555/HelaGotaalvuppdraget.pdf, s.1, Hämtat 2012‐08‐25) 8 (Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, 2012, s. 7) 9 (Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, 2012, s. 22) 10 (Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat, 2012, s. 17) 7

Faktaunderlaget för denna statistik utgörs av den information som redovisas av kommunerna. Med hjälp av statistik från kommunerna, har kartobservationer skett för att klargöra vilken tätort skolorna tillhör.

Det är viktigt att veta att flertalet skolor i Västra Götalands län inte finns med i denna tabell. Orsakerna till detta är att flertalet skolor faller utanför SCB:s definition på tätorter. Exempel på sådana skolor är så kallade lantskolor som finns i glesbygden. Det har dock inte gjorts någon begräsning i storlekarna på skolorna. Skolor som enbart har ett fåtal 10‐tal elever är inräknade och värderade på samma sätt som skolor med över 1000 elever. Detta innebär därmed att statistiken enbart bygger på antalet skolor och inte antalet elever. Skälet till detta är att tillhandahålla mer stabila storheter i tabellerna över en längre tid. Detta då elevkullarna kan variera kraftigt över tid.

Vårdanläggningar/sjukhus Information om samtliga vårdcentraler/ sjukhus har hämtats från Västra Götalandsregionen. Denna information om vilka vårdcentraler samt sjukhus som finns i länet har sedan använts för att lokalisera vilken tätort de tillhör.

Livsmedel Här får vi reda på antalet livsmedelsaffärer som finns i varje tätort i Västra Götalands län.

Läsaren bör vara uppmärksam på vad definitionen av livsmedelsaffär innebär. En så kallad SNI‐ bransch indelning har tillämpats för att klassificera livsmedelsaffärer. I bilagan så har företag med tillhörande SNI‐branschkoder används så som 47111 (Varuhus‐ och stormarknadshandel, mest livsmedel, drycker och tobak)11 och 47112 (livsmedelshandel med brett sortiment, ej varuhus eller stormarknad)12.

För att i framtiden få fram denna information bör länsstyrelsen använda sig av SCB:s funktion, Företagsregistret. Detta är en funktion som gör det enkelt att lokalisera företag. Denna funktion säljs av SCB till företag och andra organisationer som kan vara intresserade av deras tjänster. Detta arbete har dock inte tillämpat denna metod, av kostnadsskäl. Istället har informationen tagits fram genom företags sök ur sökmotorer. Denna funktion ger de data som behövs men är betydligt mer tidskrävande än tjänsten som SCB erbjuder.

Räddningstjänst Detta delavsnitt är konstruerat för att mäta skydd och säkerhet på tätorterna i Västra Götalands län. Under detta delavsnitt finns fakta över räddningstjänstens förmåga av att genomföra insatser i respektive tätort. Här redovisas information över personalstyrkor, avstånd från styrkorna till tätorterna samt förmåga att genomföra räddningsinsatser. Informationen om räddningstjänsterna kommer från respektive kommun/räddningstjänstförbunds handlingsprogram. Om nödvändig information saknats eller varit otydlig har en personlig kontakt upprättas med de kommunala räddningstjänsterna för att säkerställa informationen.

Det redovisade avståndet mellan tätorterna och räddningstjänsterna är beräknat utifrån den faktiska sträckan som de olika styrkorna sannolikt kommer att åka till de berörda tätorterna. Denna sträcka

11(http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47111 Hämtat 2012‐08‐10) 12(http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47112 Hämtat 2012‐08‐10) 8 har beräknats genom kartobservationer. Sträckan som redovisas i bilagan 1, redovisas i enheten km och sträckan har avrundat till närmsta heltal. Avrundningen görs till följd av dels en viss osäkerhet som kan finnas vid mätningen, men framförallt på grund av att tätortens storlek påverkar avståndet.

Antal personal i de olika styrkorna har redovisats genom att ange två tal som adderas. Detta eftersom det ger information om styrkans uppbyggnad. Det första talet anger antalet styrkeledare. Det andra talet anger antalet brandmän som styrkeledaren förfogar över. Det ska observeras att flera deltidsstyrkor saknar konstant bemanning. Orsaken till detta är flera; vissa stationer har olika bemanningar beroende på om det är natt‐ eller dag styrkor. En del stationer har även större styrkor under sommarmånaderna. Exempel på detta går att finna på brandstationen i Marstrand. Under sommarperioden har stationen 1+6 bemanning medan övrig tid på året består styrkan av en 1+4 styrka13. Det finns även stationer som inte har kunnat rekrytera tillräckligt med deltidsbrandmän till sina stationer. Detta har lett till att vissa stationer temporärt har fått ha en mindre styrka än önskvärt. Exempel på detta går att finna på Åsensbruks station som under 2010 har varit tvungna att ha 1+3 bemanning istället för det önskvärda 1+4 bemanningen14. De redovisade siffrorna i detta arbete visar enbart den ordinarie styrka som finns på stationerna!

I arbetet presenteras även ett antal räddningsvärn som finns i länet. Räddningsvärnen har enbart lyfts fram om de finns på den aktuella tätorten och möjligen skulle kunna ses som resurs. Räddningsvärn har enbart frivillig personal som kan sättas in på begäran av räddningsledaren. Detta innebär alltså att varken anspänningstid eller styrkans storlek kan förutses. Av det skälet har cellerna som tillhör räddningsvärn markerats med en stjärna.

Den station som är benämnd som andra station är den som geografiskt, enligt tidigare nämnda mätteknik ligger närmast tätorten efter första styrkan. I flertalet fall finns två stationer som skulle kunna utgöra station 2 när enbart mättekniken används. I de fallen har faktorer som anspänningstider tagit till hänsyn. För mer information om var samtliga stationer är stationerade i länet hänvisas läsaren till bilaga 3. I denna bilaga finns även grundläggande information om vilken typ av station det rör sig om. Observeras bör att Kungsbacka kommun inte är representerad i bilaga 3.

Slutligen bör nämnas att Lödöse brandstation i Lilla Edets kommun inte finns representerad i Bilaga 1. Detta då den har lagts ned, till följd av rekryteringsproblem.

13 (Handlingsprogram för Kungälvs kommun enligt lag om skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats, 2009‐2011, s. 36) 14 (Handlingsprogram ‐ enligt lag om skydd mot olyckor för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, 2012, s. 18) 9

Avslutande ord Med hjälp av den information som nu har presenteras så är det nu möjligt för Länsstyrelsen att på ett bra sätt uppfölja LSO 1 kap 1§. Med hjälp av den information som bilaga 1 genererar så kan man dels identifiera och gruppera liknade tätorter. Det går senare, med hjälp av grupperingen att undersöka vilka tätorter som har ett väl etablerad skydd mot olyckor. Detta genom att väga ihop risker och skydd som finns i tätorterna. Det illustreras genom Figur 2 som är ett exempel på när skyddet inte är tillräcklig god. Hur en sådan vägning skall gå till kommer inte att behandlas i detta arbete utan överlåts vidare till andra. Förslagsvis bör ett liknande sätt som MSB:s tillsynsmodell i framtiden kommer att föreslå. MSB:s tillsynsmodell har vid skrivandet av detta arbete inte kommit fram till hur sammanvägningen ska ske.

Skydd & Säkerhet Risker

Figur 2, Sammanvägning av risker och skydd& säkerhet

10

Tillsyn över kommunerna

Bakgrund Införandet av LSO medförde att räddningstjänstområdet blev mer mål‐ och resultatstyrt, vilket nämndes tidigare i inledningen. Konsekvensen för länsstyrelsen av detta har blivit en mer komplicerad och försvårad roll som tillsynsmyndighet. Det går inte idag att enbart följa upp hur väl kommunerna följer upp de uppsatta handlingsprogrammen utan det behövs en förbättrad tillsynsmodell. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) håller på att utveckla en ny tillsynsmetod, vilket heter Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor, som är tänkt att tillämpas av länsstyrelserna för tillsyn över kommunerna. Denna metod skiljer sig från tidigare tillsynsmetoder. MSB:s idé är att istället för att enbart kontrollera vad kommuner gör, så som exempelvis antal tillsyn och olycksundersökningar, ska länsstyrelserna även undersöka kommunernas skydd och säkerhet. Innebörden i dessa två begrepp är enligt MSB följande:

”Med begreppet skydd avses företeelser som har till syfte att förebygga förekomsten av olyckor, eller att minska konsekvenser av olyckor.[…] Med begreppet säkerhet avses själva utfallet med avseende på olyckor, dvs. det som i slutändan ändå inträffar och de konsekvenser som blir följder.”15

Hur den nya tillsynsmodellen ska fungera illustreras i Figur 3 på nästföljande sida. De röda pilarna i figuren visar de område som länsstyrelsen bevakar idag vid ett tillsynsbesök, vilket i detta arbete går under beteckningen årsuppföljning LSO. De blå linjerna i figuren symboliserar Faktorerna, skydd och säkerhet och ska tillsammans med den tidigare använda faktorn, uppföljning vägas samman för att ett få resultat på kommunen. Resultatet kommer därmed att ge en bättre helhetsbild över kommunens förmåga att tillgodose kraven från LSO.

MSB har ännu inte färdigställt faktaunderlaget inom områden skydd och säkerhet. Även beskrivning av hur den presenterade faktaunderlaget ska försörjas saknas. I detta arbete utvecklas dessa två områden, skydd och säkerhet, för att på så sätt kunna tillämpa den nya tillsynsmodellen på ett bättre sätt än vad som är möjligt idag.

15(Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor, Bilaga 2, s 2) 11

Figur 3, Den nya tillsynsmodellen över kommunerna enligt MSB. output 1 symboliserar den tidigare använda faktorn uppföljning. För mer information se Bilaga 2

I tillsynsmodellen har MSB utgått följande parametrar gällande skydd och säkerhet:

 Skydd 1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § ‐ yttäckning 2. Andel bostäder med brandvarnare 3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning 4. Andel bostäder med handbrandsläckare

 Säkerhet 5. Antal brand i bostad 6. Antal brand i allmän byggnad 7. Antal eldsrelaterade bränder 8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand 9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad 10. Antal döda i bränder 11. Antal döda i trafikolyckor 12. Antal döda i drunkningsolyckor

12

Motivering samt förklaring av dessa parametrar går att finna i rapporten från MSB, vilket även går att finna i bilaga 2. Hur Inhämtningen av faktaunderlaget ska ske är ännu inte klarlagt i MSB:s rapport om tillsyn. Försörjningen av faktaunderlaget kommer därmed att presenteras i detta arbete. Detta för att länsstyrelsen i Västra Götalands län ska på ett enkelt sätt kunna utföra en tillsyn som är mer anpassad till LSO.

Faktaunderlaget för befintliga parametrar i tillsynsmodellen Faktaunderlaget till flera av de befintliga parametrarna kan införskaffas genom MSB:s statistikprogram IDA. En del av de befintliga parametrarna kommer dock att behöva inhämtas från annat håll, enligt nedan.

1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § ‐ yttäckning Denna parameter kan försörjas genom tillämpning av bilaga 1 där anspänningstid samt vägavstånd kan vägas ihop för att få ett värde på denna parameter. Detta försörjningssätt bör anses vara bättre än beräkning av insatstider (tid från larm till att räddningsinsatsen kan påbörjas). Detta då insatstider enbart är en uppskattad tid och det därmed finns en viss osäkerhet vid tillämpningen av denna faktor.

2. Andel bostäder med brandvarnare Denna parameter kan försörjas med hjälp av MSB:s statistikprogram IDA.

3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning Denna parameter kan försörjas genom insamling från kommunerna. Denna information samlas redan idag av länsstyrelsen i Västra Götalands län vid tillsyn av kommunerna. Det är troligt att flera, om inte samtliga av de övriga länsstyrelserna också insamlar denna information från kommunerna i respektive län.

4. Andel bostäder med handbrandsläckare Denna parameter kan försörjas med hjälp av MSB:s statistikprogram IDA. Det ska påpekas att statistiken för denna och parameter 2 är i skrivande stund mycket bristfällig. Det finns enbart information från enstaka kommuner om hur många av deras invånare som har brandvarnare eller handbrandsläckare. Detta gör det problematisk att tillämpa dessa två parametrar vid tillsynen av kommunerna. Enligt MSB:s tillsynsmodell så ska varje parameter kunna försörjas på ett ”tillfredställande sätt”16. Detta faktum kan därmed ifrågasätta användningen av dessa två parametrar i dagsläget.

16(Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor, Bilaga 2, s 3) 13

Även under området säkerhet kommer flera parametrar att kunna försörjas genom insamling med hjälp av IDA men det finns även undantag i detta område.

5. Antal brand i bostad Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.

6. Antal brand i allmän byggnad Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.

7. Antal eldsrelaterade bränder Faktaunderlaget till denna parameter kan inhämtas från kommunerna. Det samlas redan in idag av länsstyrelsen i Västra Götalands län.

8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand Faktaunderlaget till denna parameter kan hämtas från Socialstyrelsens PAR (Patientregistret). Det ska noteras att detta register lyder under absolut sekretess vilket kan leda till besvärligheter för länsstyrelserna att få fram relevanta fakta till denna parameter.

9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad Denna parameter kan försörjas genom information från brandskyddsföreningen. Det är Brandskyddsföreningen som har ansvar för restvärdesräddning (RVR räddning).

10. Antal döda i bränder Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA. Informationen om parametrarna kan dock fördjupas genom tillämpning av Socialstyrelsens DOR (Dödsorsaksregister).

11. Antal döda i trafikolyckor Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA. Informationen om parametrarna kan dock fördjupas genom tillämpning av Socialstyrelsens DOR (Dödsorsaksregister).

12. Antal döda i drunkningsolyckor Information till denna parameter kan försörjas genom MSB:s statistikprogram IDA.

14

Förslag på nya parametrar Antalet parametrar är som tidigare nämnts inte färdigställt utan länsstyrelsen i Västra Götalands län önskar utveckla faktaunderlaget. Följande parametrar med tillhörande motiv, är förslag som kan användas för att utveckla länsstyrelsens tillsyn:

 Skydd 1. Antal byggnader som uppfyller PBL samt PBF: lagstadga krav med avseende på brandskydd, dvs. byggnader som uppfyller BBR:s allmänna råd om brandskydd.

Motivering: Byggnaders förmåga att isolera samt begränsa en brand är av avgörande roll för människors liv och hälsa. Även egendomsskador kan begränsas om byggnationen uppfyller BBR:s allmänna råd. Denna faktor har därmed alltså stor betydelse för följande säkerhets parametrar, så som antal skadade (svårt + lindrigt) i brand, Egendomsskador i samband med brand i byggnad samt Antal döda i bränder.

Faktaunderlaget för denna parameter bör byggas på antal förelägganden som kommunerna har utfärdat.

2. Gyllene timmen

Motivering: Förmågan att snabbt föra patienter till vård efter skador från exempelvis bränder och trafikolyckor har en avgörande roll för konsekvensen av olyckan. Denna parameter är därför med för att ge en bild av hur snabbt patienter får vård på sjukhus efter olyckan. Detta kan ses som en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser.

Faktaunderlaget på denna parameter kan bygga på SAR och DOR register från Socialstyrelsen

 Säkerhet 3. Andel personer som har utbildats i att förebygga och hantera bränder

Motivering: Människor som har kunskaper vid agerande av brand har möjlighet att göra en första insats. Kunskapen kan också leda till korrekt beteende vid agerande av brand, som till exempel hur man begränsar rök spridning, hur man utrymmer osv.

15

Faktaunderlaget till denna parameter bör bygga på antal kursdeltagare berörda utbildningar inom området. Information om hur man ska förebygga samt hantera bränder finns på IDA. Flertalet räddningstjänster har en relevant utbildning inom området och faktaunderlaget kan alltså bygga på detta faktum. Även flera privata aktörer har relevanta kurser inom området, exempelvis Röda korset och Utvägen mm.

4. Andel personer som har grundläggande sjukvårdskunskaper

Motivering: En första insats kav vara av livsavgörande betydelse för personer som befinner sig i en nödsituation

Flertalet räddningstjänster har en relevant utbildning inom området och faktaunderlaget kan alltså bygga på detta faktum. Även flera privata aktörer har relevanta kurser inom området, exempelvis Röda korset utbildar i första hjälpen. Faktaunderlaget kan därmed bygga på siffror från räddningstjänsternas samt de privata aktörerna.

5. Antal skadade i trafikolyckor

Motivering: Det är inte enbart antal döda i trafikolyckor som kan ses som en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser utan även antal skadade kan ses som en konsekvens.

Faktaunderlaget till denna parameter finns att hämta från IDA, Även TRAFA kan användas för att utgöra faktaunderlaget på denna parameter.

Avslutande noteringar om MSB:s tillsynsmodell Det har nu i detta arbete bearbetats både parametrar som tidigare har föreslagits, likväl som nya parametrar. Innan en fortsättning av detta arbete ska fortlöpa börs följande fråga ställas. Detta är huruvida tillsynsmodellen uppfyller gällande lagstiftning. Enligt 1 kap 1 § i LSO så ska hänsyn till lokala förhållanden gälla. Tillsynsmodellen som har utvecklats av MSB går enbart in på kommunalnivå. En fråga som bör ställas är huruvida det var detta som lagstiftaren ansåg vara en tillräcklig lokal nivå. Svaret på denna fråga måste med stor sannolikhet anses vara nej. Det finns flera kommuner som har en väldig stor geografiskt yta. Detta gäller exempelvis kommunerna i de norra delarna av Sverige. Att därmed analysera på kommunnivå bör anses vara för stort område att undersöka och inte tillräckligt lokalt enligt LSO. Förslagsvis bör tillsynsmodellen som MSB utvecklar, inrikta sig mer mot tätortsnivå. Detta bör inte påverka tillsynsmodellen väsentligt. Samtliga parametrar som har tagits upp i detta arbete kan även inkluderas på en tätortsnivå. Det problem som dock kan uppstå är att inhämtningen av faktaunderlaget blir mer omfattande. Även parametrarna inom området säkerhet kan få problem då dessa parametrar behöver ett tillräckligt stort utfall för att kunna användas.

16

Hur ska då detta förslag kunna tillämpas i praktiken? Genom att analysera samtliga tätorter inom en kommun, kan ett sammanvägt värde adderas till den undersökta kommunen. I praktiken kommer det enbart vara möjligt att undersöka skydd och säkerhet på tätortsnivå. Faktorn årsuppföljning LSO kommer i enbart kunna analyseras på kommunnivå. Många faktorer inom skydd och säkerhet kan, för länsstyrelsen Västra Götalands län försörjas genom tillämpning av bilaga 1.

Tätort B

Kommun

Tätort Tätort A C

Figur 4, förslag på utveckling av MSB:s tillsynsmodell genom att analysera kommunerna på en djupare nivå än vad som MSB föreslår.

Något som dock kan motsäga detta förslag är det förhållandet att personer som bor utanför tätorter inte räknas med i tillsynsmodellen. Enligt SCB var det i Sverige 2010 ungefär 15 procent som bor utanför tätortsgränserna. Detta är dock en siffra som sjunker stadigt. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 nya personer mellan 2005 och 2010 vilket är högre än Sveriges totala folkökning under samma period17. I och med denna ökning kan förslaget om att undersöka kommunerna genom tätorterna anses vara mer acceptabelt. Ytterligare motsägelser som kan uppstå vid tillämpning av denna modell är att kommungränserna inte accepteras fullt ut. Detta då definitionen av tätortsgränserna inte påverkas av kommungränserna.

17(http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329593.aspx, Hämtat 2012‐08‐03) 17

Kommungruppsindelning

Den nuvarande kommungruppsindelning som idag tillämpas av länsstyrelsen bygger på svenska kommunförbundets (SK) indelning från 1988. Denna kommungruppsindelning har reviderats med jämna mellanrum och den aktuella kommungruppsindelningen gjordes 2010 av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Indelningen bygger på att gruppera in kommunerna i 10 olika grupper beroende på hur deras befolkning‐ samt näringsstruktur ser ut. Exempel på kommungrupperingar är Storstäder, Pendlingskommuner samt Turism‐ och besöksnäringskommuner. Denna indelning används inom flertalet områden som ett jämförelseverktyg. Även länsstyrelsen använder idag SKL:s kommungruppering när de gör tillsyn i enlighet med LSO, vilket har sina nackdelar. Problematiken med denna gruppering är att den ej har någon större relevans för LSO. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1 kap, 1§ så ska likvärdiga förhållanden råda i landet. Detta med hänsyn till de lokala förhållandena. Att tillämpa SKL:s kommungruppsindelning är därmed ej i enlighet med gällande lagstiftning. Detta då SKL:s indelning medför att kommuner grupperas med andra som saknar en gemensam nämnare ur ett LSO perspektiv.

Det har tidigare skett ett flertalet försök att skapa en ny efterföljare till SKL:s kommungruppslista. Trots att många försök har skett så tillämpas fortfarande SKL:s gruppering idag. Fördelen med SKL:s kommungruppering är att den tillämpas av flertalet myndigheter och kommuner. Det faktum att en kommungruppering är vida använt är viktigt, särskilt inom LSO sammanhang. Enligt rapporten, Länsstyrelsernas tillsyn så är ett problem inom området att ”variationerna mellan länen är stora”18 Därför kan det redan i startgropen vara känsligt att skapa en helt ny kommungruppering. En ny kommungruppering måste, utan undantag tillämpas av flera om inte samtliga länsstyrelser i landet och andra berörda myndigheter inom LSO. Detta för att få en ny tillsynsverksamhet som är likartad i hela landet. Enligt 1 kap 1 § i LSO så gäller lagen i hela landet och det betyder att en stor skillnad vid tillsynsverksamheten i Sverige riskerar att underminera LSO och därmed den svenska lagstiftningen. Den kommungruppering som föreslås i detta arbete kommer därmed att konstrueras så att en så stor del som möjligt kommer att tillämpa den.

För att en ny kommungruppering ska kunna tillämpas krävs att följande krav inom uppfylls:

1. Kommungrupperingen ska ta hänsyn till de lokala förhållanden som råder i landet. 2. Den ska ha koppling till LSO. 3. Den måste användas av samtliga myndigheter som har anknytning till LSO.

18 (Länsstyrelsernas Tillsyn‐dagsläge, möjliga förbättringar, framtidsutsikter, 2009, s. 7) 18

Samtliga tre krav måste alltså uppfyllas för att få ett lyckat resultat. Försök att uppfylla detta har gjorts av bland annat MSB och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ingen har dock lyckats med att skapa en kommungruppering som har uppfyllt de tre kraven som redovisades i föregående sida. Även författaren till detta arbete har gjort flera försök till att skapa en helt ny kommungruppering utan att lyckas. De försök som har gjorts har undersökt faktorer så som riskindikatorer, befolkningsbilder och kommunernas geografiska bild. Det har i några enstaka fall funnits enstaka samband som möjligtvis skulle kunna fungera någorlunda väl vid skapande av en ny kommungruppering. Detta gäller dock enbart vid undersökande av kommuner som tillhör Västra Götalands län. Det är viktigt att veta att även om en kommungruppering fungerar någorlunda vid tillämpning inom ett län så uppstår problematiken att en ny kommungruppering även måste fungera i samtliga län i Sverige. Det är delvis detta faktum som har lett till misslyckande av att skapa en helt ny kommungruppering av författaren till denna rapport. Kraven som finns vid en kommungrupp är att den ska kunna tillämpas av samtliga myndigheter som har anknytning till LSO. Om kommungrupperingen inte tillämpas av samtliga myndigheter inom LSO riskerar den därmed att förlora legitimitet.

Detta problem har med säkerhet uppstått vid tidigare försök att skapa en ny kommungruppering och har senare lett till att man har fortsatt tillämpa SKL:s kommungruppering. Detta trots att den inte är optimal inom LSO:s verksamhetsområde. SKL:s kommungruppering kommer dock inte enbart med nackdelar. Fördelen med denna kommungruppering är att den uppfyller punkt 3 samt delvis punkt 1 som angavs i föregående sida. Den uppfyller den tredje punkten genom att det är denna kommungruppering som offentliga verksamheter oftast använder, även de som inte arbetar med LSO. Den uppfyller någorlunda väl upp till den första punkten i fråga om att ta hänsyn till de lokala förhållandena. Det ska dock inte undangömmas att det finns brister i SKL:s kommungruppering i avseende på att ta hänsyn till de lokala förhållandena. Detta då denna kommungruppering enbart ger en grundlig bild av kommunerna.

Det förslag som redovisas i detta arbete kommer inte att resultera i skapande av en helt ny kommungruppering. Förslaget bygger på en vidareutveckling av SKL:s kommungruppering. Genom vidareutveckling av denna kommungruppering så är det möjligt att utveckla en ny gruppering som uppfyller samtliga tre punkter. Ett tydligt problem som finns med SKL:s kommungruppering är att den saknar relevans till LSO. Detta problem går att lösa genom tillämpning av MSB:s tillsynsmodell. Förklaring av innebörden av tillsynsmodellen gås igenom i bilaga 2. Tillsynsmodellen uppfyller kraven från den andra punkten, om att ha koppling till LSO. Genom att sammanfoga SKL kommungruppering till MSB:s tillsynsmodell blir det möjligt att på ett betydligt bättre sätt uppfylla kraven på en kommungruppering. Sammanfogningen sker förslagsvis genom att följa arbetsmetoden som MSB förespråkar i tillsynsmodellen. När MSB:s arbetsmodell väl har implementerats kommer arbetet att leda till en betygsättning hos samtliga undersökta kommuner. Det är denna rankning som senare är tänkt att bli den föreslagna kommungrupperingen i detta arbete. Genom att använda denna rankning så kommer den andra punkten, om koppling till LSO att uppfyllas mycket väl. MSB:s tillsynsmodell är konstruerat med SKL:s kommungruppering i bakgrunden vilket leder till att rankningen därmed är direkt påverkbar av denna faktor.

19

MSB:s Tillsynsmodell

Ny kommungruppering

SKL:s kommungruppering

Figur 5, modell över hur en ny kommungruppering ska utformas

Fördelen med denna kommungruppering är att den uppfyller samtliga av de tre uppsatta kriterierna i kravet på en ny kommungruppering inom LSO. Den kommer med stor sannolikhet att tillämpas av flera myndigheter när MSB:s tillsynsmodell standardiseras. När väl den nya tillsynsmodellen tillämpas är det väldigt enkelt att skapa den nya kommungrupperingen som föreslås i detta arbete. Det är just denna enkelhet som gör det troligt att den föreslagna kommungrupperingen kommer att tillämpas av flera myndigheter.

Den nya kommungrupperingen som föreslås kommer även att ha en naturlig koppling till LSO genom att den är konstruerad med hjälp av MSB:s tillsynsmodell. Genom tillämpning av denna tillsynsmodell tas det även hänsyn till de lokala förhållanden som råder i landet.

Det kommer inte i detta arbete att ange ett konkret förslag på vilka kommuner som ska grupperas ihop. Anledningen till detta är för att tillsynsmodellen inte är färdigställt och därmed går det inte dagsläget att gruppera in kommunerna.

När denna kommungruppering senare börjar etableras bör den ha en uppdateringsfrekvens på 4 år, en gång per mandatperiod. Detta eftersom länsstyrelsernas tillsyn över kommuner sker med denna frekvens och det därmed blir lämpligt att även tillämpa denna frekvens vid kommungrupperingen.

20

Presentationsmodell

Inledning En betydande uppgift som länsstyrelsen inom området LSO har är att utföra tillsyn över kommunerna. Under denna tillsyn som genomförs en gång varje mandatperiod skall länsstyrelsen tillsammans med kommunen i fråga gå igenom omfattande statistik och uppgifter. Den nuvarande tillsynsmodellen som länsstyrelsen tillämpar, är att konkret presentera statistiken och gå igenom siffrorna från ett Excel ark. Detta är en process som pågår under flertalet timmar och bör anses vara bristfälligt. Detta i det avseendet att mottagarna av informationen, inte nödvändigtvis gör det på ett optimalt sätt. Särskilt problematiskt blir det för de kommunpolitiker som deltar i tillsynen. Dessa personer kan oftast antas sakna kunskaper inom ämnet och en uppräkning av siffror så som det sker idag är därmed inte optimalt. Detta är särskilt att betrakta då politikerna som deltar på tillsynmötet kan antas sakna djupgående kunskaper inom LSO området. Det är samtidigt också dessa personer som har en betydande ansvar över den kommunala räddningstjänsten. Detta problem med bearbetning av stor mängd information gäller inte enbart de politiker som deltar vid tillsynen utan det omfattar givetvis samtliga individer som deltar. Enligt Anders Hedin, docent vid Umeå universitet och författaren till boken presentationsteknik: En handbok i framgång, så har vi människor enbart lätt att minnas tre saker19. Även Björn Lundén och Lennart Rosell författarna till Presentationsteknik: om konsten att tala, engagera och övertyga, delar detta synsätt. De menar att man ska lyfta fram tre huvudpunkter som talaren (tillsynsförrättaren) vill att lyssnarna ska ta åt sig20. Detta innebär alltså att en ny och bättre presentationsmodell bör skapas som länsstyrelsen kan tillämpa vid framtida tillsyn.

Det viktiga vid en tillsyn handlar alltså inte enbart om att granska kommunen ur ett LSO sammanhang. En betydande uppgift av tillsynen handlar om att förmedla information och kunskap till personerna som deltar. Därför kommer den föreslagna presentationsmodellen som presenteras här att grunda sig på just detta faktum. Presentationsmodellen som föreslås här kommer att konstrueras så att det blir lättare för mottagarna (kommunpolitikerna samt ansvariga från räddningstjänsten) att ta emot den information som länsstyrelsen vill överföra. Därför kommer den presentationsmodell som föreslås här, att konstrueras så att den blir enklare att förstå för mottagarna. Resultatet av detta blir att inte all information kommer att lyftas fram vid tillsyn utan enbart information som kan anses viktigt. Information som lyfts fram, ska göras på ett mer lättöversiktligt sätt. Detta ska ske genom tillämpning av bilder och diagram som gör det enklare för mottagarna att ta emot informationen.

19 (Hedin, Anders, Presentationsteknik s.18) 20(Hedin, Anders, Presentationsteknik s.27) 21

I den nuvarande modell som länsstyrelsen i Västra Götaland idag tillämpar, redovisas en omfattande mängd data för kommunen i Excel format. Det förslag som lämnas här bygger på att skala bort information som ej anses behöva lyftas fram under tillsynsmötet av tillsynsförrättaren. Denna avskalning kommer att ske genom att information som utmärker sig särskilt anmärkningsvärt för den aktuella kommunen kommer att presenteras först. Följden av detta innebär naturligtvis att mycket information inte kommer att tas upp under tillsynsbesöket. Informationen är också som tidigare nämnt, tänkt presentera på ett mer lättöverskådligt sätt. Detta kommer att ske genom tillämpning av programmet Powerpoint och informationen kommer att illustreras genom figurer och diagram.

Modellen för presentationen som föreslås i detta arbete kommer att konstruerats ur den princip som presenteras nedan i Figur 6. Samtliga cirklar ska symbolisera hela LSO:s verksamhetsområde, som relevanta inom tillsynsområdet. De två nedre cirklarna är de parametrar som kommer från MSB:s tillsynsmodell och som grundligt gicks igenom i föregående delavsnitt. Betydelsen av vad varje cirkel innebär har tidigare förklarats i avsnittet om tillsyn över kommunerna. I detta avsnitt kommer enbart en kortare sammanfattning göras av vad de tre olika cirklarna betyder. Den övre cirkeln behandlar de ämnen som länsstyrelsen tidigare har tagit upp vid tillsynen hos kommunerna. För mer information om vilka faktorer som ingår i denna cirkel hänvisas läsaren till Figur 7. Cirkeln om skydd handlar om de faktorer som hindrar olyckor från att ske samt mildrar konsekvenserna från dessa olyckor. Dessa ämnen är vad kommunerna konkret gör så som exempelvis antal brandskyddskontroller. Innebörden av säkerhet handlar om de olyckor som redan har skett och konsekvenserna av dessa. Så som figuren nedan antyder så kommer de olika delarna att överlappa varandra. Detta bör ses som en naturlig effekt då samtliga komponenter som åskådliggjorda i Figur 6 har LSO som gemensam nämnare.

Årsuppföljning LSO

Skydd Säkerhet

Figur 6, LSO:s tre grundpelare

22

Årsuppföljning LSO Figur 7 nedan visar hur tillsynen bör se ut vid området, årsuppföljning LSO. Det som figuren visar är att alla de nedanstående underrubrikerna har sin unika koppling till LSO. Denna koppling till LSO gör att undergrupperna indirekt även har en koppling sinsemellan och därmed är beroende av varandra.

Vid en tillsyn är tanken att man ska börja med undergruppen högst upp, vilket är Resurser och kompetens i förebyggande, för att sedan fortsätta medsols enligt figuren.

Resurser och kompetens i förebyggande

Tillsyn och Insatsstatistik brandskydd

LSO Farlig verksamhet Räddningstjänst LSO 2:4

Förebyggande Rengöring Övrigt

Figur 7, Undergrupper till årsuppföljning LSO

Undergruppen Resurser och kompetens i förebyggande, ska ge en bild över hur mycket resurser i form av årsarbetare som kommunen avsätter för tillsynsuppgifter. Här ska också kunna anges hur många av personalen som har gått utbildningarna Tillsyn A, B förebyggande 1,2 samt hur många utbildade brandingenjörer som finns.

Tillsyn och brandskydd ska ge en bild av hur många LSO 2 kap. 2§ objekt som finns i kommunen. Här är det också tänkt att antalet förelägganden i form av anmärkningar, brister och viten som har getts.

Undergruppen Farlig verksamhet LSO 2:4 har liknade upplägg som föregående undergrupp, Tillsyn och brandskydd. Detta gäller i frågor så som antal objekt samt förelägganden. I denna del sker dock en mer fördjupad analys av objekten. Detta i frågor så som identifiering av LSO 2:4 anläggningar. Även åtgärder för att förebygga olyckor bör tas upp i denna undergrupp.

23

Förebyggande övrigt ska ge en bild över övriga områden som inte tas med i de andra undergrupperna inom det förebyggande området. Exempel på detta är frågor om utbildningsnivå hos befolkningen i kommunen. Även frågor som samordning kan tas upp på denna undergrupp.

I undergruppen Rengöring ska frågor så som antal och vilken typ av oljepannor som finns i kommunen redogöras. Även om antalet eldstäder kan tas upp här. Frågor så som sotning, egensotning kan även tas upp i denna grupp.

Undergruppen Räddningstjänst är tänkt att ge en bild av hur denna organisation är utformad. Frågor så som antal anställda i uttryckningstjänsten kan finns. Även vilken typ av personal kan tas upp här i frågor som exempelvis antal anställda kvinnor och andel deltidsanställda som finns i kommunen. Frågor så som LSO 3 kap 10§ och LSO 3 kap 4§ bör även tas upp här.

Undergruppen insatsstatistik handlar om den operativa delen av kommunala räddningstjänsten. Denna undergrupp kan ses som en direkt konsekvens av de tidigare undergrupperna. Undergruppen bygger på omfattande data från MSB:s dataprogram IDA. Det innebär att frågor så som antal insatser i form av trafikolyckor, bränder och automatlarm mm kommer upp här. Även information om orsaker till larm kan lyftas fram i denna del. Det är alltså omfattande data som kan fylla denna underrubrik men det är, som tidigare nämnt enbart information som utmärker sig, som ska ingå i tillsynen.

Förslaget som redovisas i detta arbete innebär att samtliga undergrupper till LSO bör tas upp vid tillsynen. Följden av detta blir att presentationsmetoden som presenteras här, alltså omfattar hela LSO spektret. Detta för att få en helhetsbild över kommunerna. Det som föreslås här är dock att tillsynsförrättaren vid varje undergrupp, enbart lyfter fram den information som är intressant. Vad som är intressant avgörs givetvis genom en subjektiv bedömning av tillsynsförätaren. Exempel på vad som kan vara intressant är sådan information som visar tydliga negativa siffror. Även siffror som visar på särskilt positiva trender kan lyftas fram vid tillsynen.

Skydd och Säkerhet Efter genomgången av det första av tillsynsmodellens områden, årsuppföljning LSO, är det dags att gå vidare till de nya faktorerna skydd och säkerhet. Dessa två områden har inte samma behov av avskalning av information som det första området, årsuppföljning LSO. Det går att ta med samtliga parametrar inom de två faktorerna skydd och säkerhet som presenterades i föregående delavsnitt dvs. de som presenteras i Tillsynsmodellen. För en närmare beskrivning av vad parametrarna innebär, hänvisas läsare till avsnittet om tillsyn över kommunerna. Om de två nya områdena, skydd och säkerhet inkluderas i tillsynen, får detta som följd att tillsynen omfattar LSO på ett bättre sätt.

24

Presentationsmedel för tillsyn I bilaga 4 presenteras en tillsynsmall som är tänkt att användas som stöd till tillsynsförrättaren. Mallen är konstruerad med hjälp av datorprogrammet Powerpoint. Mallen har skapats till följd av önskemål från länsstyrelsen sida och är tänkt att användas vid tillsyn hos kommunerna i länet. Bilagan ska ses som det praktiska verktyget av teorin som presenteras i detta arbete. Ett helt färdigställt presentationsmetod kommer dock inte att kunna konstruerats i detta arbete. Detta på grund av att varje tillsynsmöte har sina unika egenskaper. Bilaga 4 ska därmed ses som ett hjälpmedel för tillsynsförrättaren att skapa sitt unika presentationsmaterial.

Konstruktion för Mallen bygger kunskaper från erfarna personer med gedigna kunskaper av presentationstekniker. Dessa personer som nämndes tidigare i inledningen av detta kapitel är Anders Hedin, Björn Lundén samt Lennart Rosell.

Powerpointmallen är konstruerat utifrån följande struktur: inledning, presentationsmaterial samt avslutning. Motivet till detta är att få fram en tydlig struktur på presentationen, vilket gör det enklare för lyssnarna att följa med. Ett viktigt och lärorikt citat som tillsynsförrättaren bör ha i åtanke, är följande från retorikprofessorn Kurt Johannesson i Uppsala:

”först säger du vad du ska säga, sedan säger du det och slutligen säger du vad du har sagt”21.

Detta citat bör tillsynsförätaren ha i åtanke under presentationens samtliga delar av presentationen.

Presentationen inledning Denna del av presentationen är mycket viktig i och med det är i detta stadie som grunden läggs för hela presentationen och tillsynsmötet. Enligt Anders Hedin så har man mellan 4 till 20 sekunder på sig att skapa ett första intryck hos en annan person. Detta då vi skapar ett första intryck väldigt snabbt av varandra22. Det finns tre viktiga punkter som tillsynförätaren bör försöka uppnå med sin tillsyn vilket är följande

 Hitta en gemensam nämnare mellan dig som presentatör och lyssnare  Bekräfta ditt kunnande och kvalifikationer inom ämnet  Förklara vikten av presentationen

Upplägget med de tre punkterna i inledningen bygger på Björn Lundéns idé om hur en inledning bör vara.23

Den första punkten syftar till att skapa en bro mellan tillsynsförrättaren och lyssnarna. Björn Lundén ger som exempel att, om man ska ”hålla ett föredrag för en samling affärsmän – förklara för dem vilket sätt du själv är kopplad till affärslivet”24 På exakt samma sätt går det att göra för tillsynsförrättaren. Har han eller hon tidigare erfarenheter inom räddningstjänsten bör detta lyftas upp. Även andra aspekter kan lyftas upp under presentationen upp så som förhållandet till kommunen i fråga om exempelvis bostadstillhörighet, arbete och erfarenheter.

21(Hedin, Anders, Presentationsteknik s.13) 22( Hedin, Anders, Presentationsteknik s.14) 23(Lundén, Björn och Rosell, Lennart, Presentationens teknik, s.41) 24(Lundén, Björn och Rosell, Lennart, Presentationens teknik, s.41) 25

Den andra punkten i inledningen har som uppgift att bekräfta auktoriteten hos tillsynsförrättaren. Anledningen till att man bör visa sin auktoritet är för att skapa en respektgivande intryck hos lyssnarna gentemot tillsynsförrättaren. En tillsynsförrättare som har gedigen kunskap inom ämnet är enligt lyssnarens perspektiv värd att lyssna. Deltagarna vill inte lyssna på någon som inte kan sitt ämne25. Genom att tillsynsförrättaren bekräftar sin auktoritet, uppmuntras lyssnarna att ta till sig den förmedla informationen. Observeras bör att det finns en skillnad mellan att skryta och att bekräfta sin auktoritet. Går man för långt och anses skryta kan det ses som att tillsynsförrättaren har dålig förtroende. Vid denna del av presentationen bör även tillsynsförrättaren låta lyssnarna presentera sig själva. Anledningen till detta är för att man vill involvera lyssnarna i presentationen. Detta ger lyssnaren en känsla av att presentationen involverar just den personen och gör att presentationen känns relevant26.

Den tredje punkten i inledningen ska förklara varför denna presentation och tillsyn genomförs. Här ska vikten av ämnet lyftas fram så att deltagarna vill lyssna på tillsynsförrättaren. Lyckas man få deltagarna att anse att ämnet är viktigt så kommer de, till en följd av detta anse att ämnet är intressant och därmed försöka ta till sig informationen. Det är även passande att i denna del av presentationen att lyfta fram vad man kommer att tala om under presentationen. Detta för att uppfylla Kurt Johannesson citat, vilket nämndes i tidigare.

Informationsdelen av presentationen Det är under denna del av presentationen som den väsentliga informationen ska förmedlas. Enligt Anders Hedin så bör man begränsa materialet till tre delar27. Detta uppfylls genom att presentationen enbart behandlar tre ämnen. Dessa ämnen i sin tur har flertalet undergrupper. Undergrupperna kan däremot anses finnas i en för stor mängd. Det har tidigare nämnts att enbart information som är intressant ska lyftas fram. Detta är nödvändigt till följd av den stora mängd information som finns. Den teknik som bör tillämpas för att skala bort information är den så kallade Viktordningstekniken. Tekniken innebär att man, under presentationen väljer att presentera det viktigaste först och sedan går vidare till det näst viktigaste osv28. Detta illustreras i Figur 8 nedan. Observera att antalet objekt som ska lyftas fram bestäms av tillsynsförrättaren och att figuren enbart visar ett exempel. Fördelen med Viktordningstekniken är alltså att information som inte anses särskilt viktigt lätt kan sorteras bort medan det väsentliga lyfts fram.

25(Lundén, Björn och Rosell, Lennart, Presentationens teknik, s.41) 26(Hedin, Anders, Presentationsteknik s.16) 27(Hedin, Anders, Presentationsteknik s.17) 28(Hedin, Anders, Presentationsteknik s.16) 26

1 2 3

Figur 8, illustration av Viktordningstekniken.

Presentationens avslut Avslutningen av presentationen tillhör, tillsammans med inledningen den viktigaste delen av presentationen. Det är här, under presentationens avslut, som tillsynsförrättaren bör ha Kurt Johannessons citat i bakhuvudet. Det är under detta stadie som tillsynsförrättaren ska återkoppla till vad han eller hon har pratat om tidigare. Björn Lundén menar att avslutningen bör uppfylla följande tre punkter29:

 Avslutningen ska summera vad som har sagts under presentationen.  Avslutningen ska återigen klargöra syftet med presentationen och värdet för lyssnarna.  Avslutningen ska göra att lyssnarna lämnar presentationen med en känsla av positiv kontakt mellan talare och publik.

Detta innebär alltså att om man följer Kurt Johannessons citat så kommer första punkten att kunna uppfyllas. Lundéns punkter om hur avslutningen bör gå till är mycket tydlig och behöver ingen närmare beskrivning. Genom att följa dessa punkter så kan tillsynsförätaren få ett gott avslut på sin presentation.

29(Lundén, Björn och Rosell, Lennart, Presentationens teknik, s.45) 27

Resultat

Detta arbete har genererat till flera oberoende resultat inom området för länsstyrelsens tillsyn. Dessa resultat har som en gemensam grund att de alla är viktiga hörnbitar för att utveckla den regionala tillsynen över kommunerna. De resultat som har utvecklats fram i detta arbete är på inga sätt slutgiltiga. De har alla ett behov av att i framtiden utvecklats för att anpassas till en förändrad omgivning.

Vid uppmätningen av kommunernas skydd har ett resultat i form av bilaga 1 arbetats fram. Detta framtagna resultat är omfattande och informationsrik. Resultaten som har arbetats fram kommer att kunna tillämpas för att i framtiden kunna värdera och gruppera tätorter och kommuner i Västra Götalands län.

Förslag på en ny tillsynsmodell för länsstyrelsen har utvecklats med utgång ur MSB:s tillsynsmodell. Tillsynsmodellen är konstruerad för att mäta resultaten av kommunens arbete inom LSO. Detta resultat fås fram genom att mäta tre faktorer, årsuppföljning LSO, skydd och säkerhet. Genom en sammanvägning av dessa tre faktorer blir det enklare att följa upp hur väl kommunen uppfyller LSO. Även en ny tillsynsinriktning har tagits fram under arbetet. Den föreslagna tillsynsinriktningen lägger nu mer fokus faktorerna skydd och säkerheten. Fokus på de lokala förhållandena har skapats genom att beakta tätorterna inom kommunerna.

Nya kommungrupperingar har skapats med tillsynsmodellen som grund. Genom tillämpning av tillsynsmodellen kommer det slutligen generera ett slutvärde för kommunen. Det är detta värde som slutligen är avsett att fungera som grund för kommungrupperingen.

En ny presentationsmodell har skapats genom att, på ett bättre sätt förmedla informationen till kommunerna. Detta har skett genom att skala bort mycket information. Även Viktordningstekniken förespråks tillämpa vid tillsynsmötet. Det rekommenderas även att ändra på hur informationen ska levereras till kommunerna. Genom tillämpning av bilder och diagram ska informationen på ett bättre sätt förmedlas.

28

Diskussion

Felkällor I arbetet har avgränsningar gjorts vid informationsinsamlingen av tätorterna. Detta har lett till att ingen hänsyn till externa objekts har tagits upp. Detta gäller inom området av faktauppgifter för tätorterna. Inom detta område finns det även felkällor så som exempelvis avstånd till styrkorna. Här har enbart det troliga vägavståndet beräknas. Ingen hänsyn har tagits till exempelvis kommunöverskridande överenskommelser om vilken styrka som skickas till skadeplatsen. Vägavståndet har också avrundats till närmaste heltal i km då det beräknade avståndet har en felmarginal. Avrundningen bör dock väga upp detta eventuella fel. Inom samma område har även personalstyrkorna generaliseras. Enbart den normala personalstyrkan har beräknats. Vid tillämpning av kartverktyg har det i enstaka fall funnits gränsfall ifall ett objekt skall inräknas eller ej. Bedömningen på detta problem har löst genom en subjektiv bedömning av författaren. Den bedömning som har gjorts behöver inte nödvändigtvis delas av samtliga. Det ska observeras att sådana fall har varit ytterst sällsynta och har därmed inte så stor påverkan av det slutliga resultatet.

Fortsatt arbete Detta arbete har stor potential för fortsatt arbete. Arbetet ska enbart anses som en grund för vidare utveckling av den statliga tillsynen över kommunerna. Detta gäller inte enbart länsstyrelsen i Västra Götalands län utan samtliga länsstyrelser i landet. Detta gäller i frågor som utveckling av tillsynsmodell och informationsinhämtning av tätorter. Desto fler länsstyrelser som ansluter till att fortsätta med detta arbete desto bättre blir resultatet av den statliga tillsynen. Förslagsvis bör länsstyrelserna i framtiden utveckla sin samarbetsförmåga inom området. Ett nationellt samarbete ger möjligheten att minska risken för variationer inom tillsynen och därmed öka förutsättningar för att få en bättre tillsyn än vad som sker idag.

Den faktainhämtning över tätorter som har gjorts i detta arbete kommer, kontinuerlig behöva revideras. Särskilt inom området privata verksamheter finns det stora utvecklingspotentialer. Förslagsvis bör antalet verksamheter som uppfyller LSO 2 kap 3 § verksamheter tas upp till den kvantitativa delen av arbetet. Detta kommer dock i praktiken att bli ett väldigt omfattande arbete för länsstyrelsen om de väljer att undersöka detta område. Det finns teoretiskt sett inget tak för hur många indikatorer som bör ingå i faktaunderlaget över tätorterna. Detta gör att utvecklingspotential inom detta område är väldigt stor.

Ett annat område som ger möjlighet till fortsatt arbete är värdering av den information som har samlats in i detta arbete. Detta gäller inom den utveckling av tillsynsmodellen som gjordes vilket slutligen kommer att kräva en värdering. Detta kan dock inte göras förrän MSB har utvecklat färdigt sin tillsynsmodell.

Ytterligare utveckling som föreslås är en förändring av MSB:s tillsynsmodell. Denna förändring föreslås inrikta sig på en mer lokal nivå än vad som sker idag. MSB bör förändra inriktningen från att undersöka på kommunnivå. MSB bör istället inrikta sig in på en nivå som omfattar kommunernas tätorter. Anledningen till detta förslag är för att bättre anpassa den statliga tillsynen till gällande lagstiftning (LSO 1 kap 1 §). Konsekvensen av detta leder naturligtvis till ett mer omfattande arbete. Denna konsekvens bör dock anse vägas upp av att tillsynen förbättras betydligt.

29

Litteraturförteckning (u.d.). Hämtat från http://www.fargelanda.se/page/3270/grundskola.htm. den 17 07 2012

(2006). Herrljunga kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. Herrljunga kommun.

(2007). Räddningstjänsten Storgöteborgs Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst 2007‐2010. Räddningstjänsten Storgöteborg.

(2008). Handlingsprogram 2008‐2011 Enligt lag om skydd mot olyckor samt lag om extra ordinär händelse. Ale kommun.

(2009). Handlingsprogram för Kungälvs kommun enligt lag om skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats. Kungälvs kommun.

(2009‐2011). Handlingsprogram för Kungälvs kommun enligt lag om skydd mot olyckor som kan leda till räddningsinsats.

(2011). Handlingsprogram 2011‐2014. Räddningstjänsten Östra Skaraborg.

(2011). Handlingsprogram för folkhälsa, säkerhet och trygghet, mandatperiod 2011‐2014. Öckerö kommun.

(2011). Handlingsprogram Räddningstjänsten Västra Skaraborg. Räddningstjänsten Västra skaraborg.

(2011). Räddningstjänsten Storgöteborg, Handlingsprogram 2011‐2014. Räddningstjänsten Storgöteborg.

(2012). Handlingsprogram ‐ enligt lag om skydd mot olyckor för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten Norra Älvsborg.

(2012). Handlingsprogram ‐ för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor inom Bengtsfors kommun. Bengtsfors kommun.

(2012). Handlingsprogram 2012‐2014. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän.

(2012). Handlingsprogram 2012‐2015. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.

(2012). Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor ‐ för räddnigstjänst och förebyggande verksamhet. Tanums Kommun.

(2012). Handlingsprogram för Dals eds kommun ‐ Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dals eds kommun.

(2012). Handlingsprogram för Räddningstjänst och förebyggande brandskydd. Skara kommun och götene kommun.

30

(2012). Handlingsprogram för räddningtjänst enligt lag om skydd mot olyckor 2011‐2014. Uddevalla kommun.

(2012). Handlingsprogram för skydd mot olyckor . Stenungsunds kommun.

(2012). Handlingsprogram för Strömstads kommun ‐ Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Strömstads kommun.

(2012). Handlingsprogram och styrdokument för skydd mot olyckor 2011‐2014. Lilla Edets kommun.

(2012). Handlingsprogram till skydd mot olyckor (SMO) 2011‐2014. Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstsförbund.

(2012). Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat. Linköping: Statens geotekniska institut.

(2012). skydd mot olyckor ‐ Handlingsprogram enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Falköping kommun, Tidaholm Kommun.

Ale kommun. (den 16 03 2012). Hämtat från http://www.ale.se/utbildning‐och‐ barnomsorg/grundskola/grundskolor.html. den 20 07 2012

Ale kommun. (den 10 05 2012). Hämtat från http://www.ale.se/utbildning‐och‐barnomsorg/ale‐ gymnasium.html. den 20 07 2012

Alingsås kommun. (u.d.). Hämtat från http://alingsas.se/utbildning‐ barnomsorg/gymnasier/alstromergymnasiet. den 20 07 2012

Alingsås kommun. (u.d.). Hämtat från http://alingsas.se/grundskolor‐fritids. den 20 07 2012

Åmål kommun. (den 10 05 2011). Hämtat från http://www.amal.se/page/57447/grundskolaforskoleklass6.htm. den 17 07 2012

Åmål kommun. (den 14 05 2012). Hämtat från http://www.amal.se/page/57521/grundskola79.htm. den 17 07 2012

Bengtsfors kommun. (den 10 05 2012). Hämtat från http://www.bengtsfors.se/barnochutbildning/grundskola.4.6554dd511370c19f163ed8.html. den 17 07 2012

Bengtsfors kommun. (den 10 05 2012). Hämtat från http://www.bengtsfors.se/barnochutbildning/gymnasium.4.6554dd511370c19f163eee.html. den 17 07 2012

Bollebyds kommun. (den 31 01 2012). Hämtat från http://www.bollebygd.se/vanstermeny/barnochutbildning/grundskola.4.143867e612761a7e 6e280001154.html. den 19 07 2012

Borås kommun. (den 29 05 2012). Hämtat från http://boras.se/forvaltningar/utbildningsforvaltningen/utbildningsforvaltningen/gymnasieut bildning.4.3d90c1d01255996ef3a800014605.html. den 19 07 2012

31

Borås kommun. (den 24 02 2012). Hämtat från http://boras.se/kategorisidor/barnochutbildning/barnochutbildning/grundskola/allagrundsk olor.4.82f0a312665003f0d800017312.html. den 19 07 2012

Dals‐Eds kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.dalsed.se/page/695/barnutbildning.htm. den 17 07 2012

Eriksson, M., & Justusson, B. (u.d.). Hämtat från http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/_dokument/MI0810_BS_2005.pdf. den 02 08 2012

Essunga kommun. (den 01 03 2012). Hämtat från http://www.essunga.se/Barn‐utbildning/Skolor‐ forskolor/Grundskolor‐fritidshem.aspx. den 18 07 2012

Falköping kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.falkoping.se/utbildningforskola/grundskola.4.7865cfaf121d36819ec8000155367 .html. den 18 07 2012

Falköping kommun. (den 27 06 2012). Hämtat från http://www.falkoping.se/utbildningforskola/gymnasiumallebergsgymnasiet.4.61413517121d bd5e0ec800045994.html. den 18 07 2012

Göteborgs kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/jY_NcoIwAISfpQ_QSfgLelQCAUygEVTgwtBOCh QTonWg9enl1FunnT1‐‐ 83OggosUc3Ut82tH1VzBgWoUG1ame1n2IIk8BwYMbaFzKdGStHCS1R7ZBPaLoVwZRMII3ubJq HHDRhZ_7F_‐CrHaxihPDBczzWJYf5hJ‐ EoBShB5f7awsvG1IsZHNV4lcufHBTQrrOPWe_uh1tMuY5oGDP6. den 19 07 2012

Götene kommun. (den 01 06 2012). Hämtat från http://gotene.se/barnkunskap/skolorochforskolor/grundskolorochfritidshem.819.html. den 18 07 2012

Götene kommun. (den 16 07 2012). Hämtat från http://www.gotene.se/barnkunskap/skolor/kunskapscenter.98.html. den 18 07 2012

Grästorps kommun. (den 02 07 2012). Hämtat från http://www.grastorp.se/SITE/HOME/Barn‐ Utbildning/Vaara‐skolor.aspx. den 18 07 2012

Gullspång kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.gullspang.se/Gullspang/Startsida‐ Gullspang/Toppmeny/Barn‐‐Utbildning/Gymnasieskola/Gymnasium‐Skaraborg.html. den 18 07 2012

Gullspång kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.gullspang.se/Gullspang/Startsida‐ Gullspang/Toppmeny/Barn‐‐Utbildning/Grundskola.html. den 18 07 2012

Härryda kommun. (den 08 12 2011). Hämtat från http://www.harryda.se/barnochutbildning/grundskola/grundskola1216ar.4.7ce8341111d19a 4cf6c80004999.html. den 20 07 2012

32

Härryda kommun. (den 20 03 2012). Hämtat från http://www.harryda.se/barnochutbildning/grundskola/grundskola612ar.4.7ce8341111d19a4 cf6c80004982.html. den 20 07 2012

Härryda kommun. (den 15 06 2012). Hämtat från http://www.harryda.se/barnochutbildning/gymnasium.4.2cc68f421271a4962af800011326.h tml. den 19 07 2012

Hedin, A. (2003). Presentationsteknik. Lund: Studentlitteratur, ISBN: 91‐44‐03085‐1

Herrljungas kommun. (den 21 12 2011). Hämtat från http://www.herrljunga.se/invanare/barnutbildning/gymnasieelev.4.5b5b639912b44191fb88 00078782.html. den 20 07 2012

Herrljungas kommun. (den 26 06 2012). Hämtat från http://www.herrljunga.se/invanare/barnutbildning/elev616ar.4.5b5b639912b44191fb88000 146220.html. den 20 07 2012

Hjo kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.hjo.se/Startsida/Barn‐och‐Utbildning/Grundskolor‐i‐ Hjo/. den 18 07 2012 http://www.toreboda.se/Toreboda/Startsida‐Toreboda/Toppmeny/Barn‐‐ Utbildning/Gymnasieskola.html. (den 03 05 2012). Hämtat från http://www.toreboda.se/Toreboda/Startsida‐Toreboda/Toppmeny/Barn‐‐ Utbildning/Gymnasieskola.html. den 18 07 2012

Karlbergsgymnasiet. (den 20 04 2012). Hämtat från http://www.karlbergsgymnasiet.se/page/62165/kontakt.htm. den 17 07 2012

Karlsborg kommun. (den 27 07 2007). Hämtat från http://www.karlsborg.se/kbg_Templates/Page____333.aspx. den 18 07 2012

Kungälvs kommun. (den 27 12 2010). Hämtat från http://grundskola.kungsbacka.se/utbildning/grundskola/vara‐grundskolor/. den 20 07 2012

Kungälvs kommun. (den 29 06 2012). Hämtat från http://www.kungsbacka.se/sitetemplates/KBInformationPage____3044.aspx. den 20 07 2012

Kungsbacka kommun. (den 27 12 2010). Hämtat från http://grundskola.kungsbacka.se/utbildning/grundskola/vara‐grundskolor/. den 20 07 2012

Kungsbacka kommun. (den 29 06 2012). Hämtat från http://www.kungsbacka.se/sitetemplates/KBInformationPage____3044.aspx. den 20 07 2012

Länsstyrelsernas Tillsyn‐dagsläge, möjliga förbättringar, framtidsutsikter. (2009). Länsstyrelsernas Tillsyn‐dagsläge, möjliga förbättringar, framtidsutsikter. Länsstyrelsen östergötland.

33

Lerums kommun. (u.d.). Hämtat från http://lerum.se/Utbildning‐och‐ barnomsorg/Grundskola/Grundskolor/. den 19 07 2012

Lerums kommun. (u.d.). Hämtat från http://lerum.se/Utbildning‐och‐barnomsorg/Gymnasium/. den 19 07 2012

Lidköpings kommun. (den 28 02 2012). Hämtat från http://lidkoping.se/barnochutbildning/grundskola/allagrundskolor.4.d62f0912738006cfc800 0577825.html. den 18 07 2012

Lidköpings kommun. (den 26 04 2012). Hämtat från http://lidkoping.se/barnochutbildning/gymnasium.4.4b416e89127433932cf800037909.html. den 18 07 2012

Lilla edets kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.lillaedet.se/utbildningbarnomsorg/grundskolor.10.html. den 17 07 2012

Lilla edets kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.lillaedet.se/utbildningbarnomsorg/gymnasium.11.html. den 17 07 2012

Lundén, B., & Rosell, L. (2008). Presentations teknik. Näsviken, Sverige: Björn Lundén Information AB, ISBN: 978‐91‐7027‐568‐5.

Mariestads kommun. (den 08 06 2012). Hämtat från http://www.skovde.se/Barn‐‐ utbildning/Gymnasieskola/. den 18 07 2012

Mariestads kommun. (den 02 07 2012). Hämtat från http://mariestad.se/Mariestad/Startsida‐ Mariestad/Toppmeny/Barn‐‐Utbildning/Grundskola.html. den 18 07 2012

Marks kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.mark.se/sv/Gymnasieskolan/. den 19 07 2012

Marks kommun. (den 29 06 2012). Hämtat från http://www.mark.se/sv/Utbildning/Grundskola/. den 19 07 2012

Melleruds kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.mellerud.se/page/1420/grundskolor.htm. den 17 07 2012

Melleruds kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.mellerud.se/page/1261/gymnasieskola.htm. den 17 07 2012

Mölndals kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.molndal.se/medborgare/utbildningochbarnomsorg/grundskola.4.47315bb7131d 8f123cf80008522.html. den 20 07 2012

Mölndals kommun. (den 23 05 2012). Hämtat från http://www.molndal.se/medborgare/utbildningochbarnomsorg/gymnasium.4.47315bb7131 d8f123cf80008656.html. den 20 07 2012

34

Munkedal kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.munkedal.se/barnochutbildning/grundskola.4.23a44ef311329f04b9d80001584. html. den 17 07 2012

Munkedal kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.munkedal.se/barnochutbildning/gymnasium.4.23a44ef311329f04b9d80001956. html. den 17 07 2012

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (den 22 12 2011). Hämtat från https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Farligt‐gods/Om‐farligt‐gods/. den 27 07 2012

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (u.d.). Tillsyn över kommunernas resulatt inom området skydd mot olyckor. MSB.

Nationalencyklopedin. (u.d.). Hämtat från http://www.ne.se/sm%C3%A5hus. den 03 08 2012

Öckerö kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.ockero.se/forvaltningar/barnochutbildning/gymnasieskolan.4.3c6ca4f01379747 e81418f16.html. den 20 07 2012

Öckerö kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.ockero.se/forvaltningar/barnochutbildning/grundskolor.4.3c6ca4f01379747e81 41e7f9.html. den 20 07 2012

Öckerö kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.ockero.se/forvaltningar/kommunstyrelsen/riskhanteringsenheten/raddningstjan st.4.3c6ca4f01379747e814172b9.html. den 20 08 2012

Orust kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.orust.se/vanstermeny/utbildning/grundskolor.4.27daa33510ad2e9aeb5800052 6.html. den 17 07 2012

Orust kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.orust.se/vanstermeny/utbildning/gymnasieskola/orustgymnasieskola.4.5be5840 310b0041a6d280005131.html. den 17 07 2012

Orust kommun. (2008). Handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor. Orust.

Partille kommun. (den 14 12 2011). Hämtat från http://www.partille.se/sv/Invanarservice/barn‐och‐ utbildning/Grundskolor/Grundskolor/. den 20 07 2012

Partille kommun. (den 03 01 2012). Hämtat från http://www.partille.se/sv/Gymnasieskolan/skolan/Valkommen/. den 20 07 2012

Persson, G., & Björklund, L. (2003). Regeringens proposition 2002/03:119 ‐ Reformerad räddningstjänstlagstiftning. Regeringen.

Skara kommun. (u.d.). Hämtat från http://skara.se/toppmeny/barnutbildning/grundskolor.4.35f61a6311eb643254c80002275.ht ml. den 18 07 2012 35

Skara kommun. (u.d.). Hämtat från http://skara.se/toppmeny/barnutbildning/gymnasiet.4.35f61a6311eb643254c80002259.htm l. den 18 07 2012

Skatteverket. (u.d.). Hämtat från http://www.skatteverket.se/fastighetbostad/privat/fastighetstaxering/smahus.4.76a43be41 2206334b8980001091.html. den 03 08 2012

Skövde kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.skovde.se/Barn‐‐utbildning/Grundskola/Skolor‐i‐ kommunal‐regi/. den 18 07 2012

Skövde kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.skovde.se/Barn‐‐utbildning/Grundskola/Skolor‐i‐ enskild‐regi/. den 18 07 2012

Skövde kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.skovde.se/Barn‐‐utbildning/Gymnasieskola/. den 18 07 2012

Sotenäs kommun. (2010). Handlingsprogram för sotenäs räddningstjänst.

Sotenäs kommun. (den 15 12 2011). Hämtat från http://sotenas.se/invanare/barnutbildning/grundskola.106.52a5897612acffc9a0a8000367.ht ml. den 17 07 2012

Sotenäs kommun. (den 17 01 2012). Hämtat från http://sotenas.se/invanare/barnutbildning/gymnasieskola.106.52a5897612acffc9a0a800037 1.html. den 17 07 2012

Statens geotekniska institut. (u.d.). Hämtat från http://public.swedgeo.se/upload/3555/HelaGotaalvuppdraget.pdf. den 25 08 2012

Statistiska centralbyrån. (u.d.). Hämtat från http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329593.aspx. den 03 08 2012

Statistiska centralbyrån. (u.d.). Hämtat från http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. den 03 08 2012

Statistiska centralbyrån. (u.d.). Hämtat från http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47112. den 10 08 2012

Statistiska centralbyrån. (u.d.). Hämtat från http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. 07 2012

Statistiska centralbyrån. (u.d.). Hämtat från http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47111: http://www.sni2007.scb.se/snihierarki2007.asp?sniniva=5&snikoll=koll&snikod=47111 den 10 08 2012

Statistiska centralbyrån. (den 16 06 2011). Hämtat från www.scb.se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____317009.aspx den 23 08 2012 36

Stenungsund kommun. (den 17 08 2012). Hämtat från http://www.stenungsund.se/webbsidor/huvudmeny/utbildningbarnomsorg/gymnasium.4.33 232ad813188aec56b8000100.html. den 17 07 2012

Stenungsunds kommun. (den 19 06 2012). Hämtat från http://www.stenungsund.se/webbsidor/huvudmeny/utbildningbarnomsorg/grundskola.4.35 812df0130b0640e658000675.html. den 17 07 2012

Strömstad kommun. (den 17 08 2011). http://www.stromstad.se/omkommunen/forvaltningar/barnochutbildning/grundskolor.102.h tml. Hämtat den 17 07 2012

Strömstad kommun. (den 05 03 2012). Hämtat från http://www.stromstad.se/omkommunen/forvaltningar/barnochutbildning/gymnasiet.103.ht ml. den 17 07 2012

Svenljunga kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.svenljunga.se/utbildningochbarnomsorg/grundskola/varagrundskolor.4.51fa450 6135766a217a800012651.html. den 19 07 2012

Tanums kommun. (den 07 05 2010). Hämtat från http://tanum.se/vanstermenykommun/barnomsorgochskola/grundskola.4.857066103eb28b 67a8000843.html. den 17 07 2012

Tanums kommun. (den 18 06 2012). Hämtat från http://tanum.se/vanstermenykommun/barnomsorgochskola/larcentrum/tanumsgymnasium .4.189a1bc712984519d1f80009356.html. den 17 07 2012

Tibro kommun. (den 20 06 2012). Hämtat från http://www.tibro.se/Barnomsorg‐och‐ utbildning/Grundskolor‐och‐fritidshem/. den 18 07 2012

Tibro kommun. (den 05 06 2012). Hämtat från http://www.tibro.se/Barnomsorg‐och‐ utbildning/Gymnasieskola/. den 18 07 2012

Tidaholms kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.tidaholm.se/barnomsorgutbildning/grundskola.4.62d6c54d12eb4624594800031 084.html. den 18 07 2012

Tidaholms kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.tidaholm.se/barnomsorgutbildning/rudbecksgymnasiet.4.62d6c54d12eb462459 4800012273.html. den 18 07 2012

Tjorn kommun. (den 11 01 2012). Hämtat från http://www.tjorn.se/barnutbildning/grundskola.4.3f6ce9a51288179dfcb800011231.html. den 17 07 2012

Tjörns kommun. (2007). Räddningstjänstens Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2007‐2010. Tjörns kommun.

37

Töreboda kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.toreboda.se/Toreboda/Startsida‐ Toreboda/Toppmeny/Barn‐‐Utbildning/Grundskola.html. den 18 07 2012

Tranemos kommun. (den 10 08 2012). Hämtat från http://www.tranemo.se/Barn‐‐ utbildning/Grundskola/. den 19 07 2012

Tranemos kommun. (den 16 03 2012). Hämtat från http://www.tranemo.se/Barn‐‐ utbildning/Tranemo‐Gymnasieskola/. den 19 07 2012

Trollhättan kommun. (den 25 08 2011). Hämtat från http://www.trollhattan.se/Startsida/Utbildning/Gymnasieskola/. den 17 07 2012

Trollhättans kommun. (den 01 11 2011). Hämtat från http://www.trollhattan.se/Startsida/Utbildning/Grundskola/#4. den 17 07 2012

Uddevalla kommun. (den 20 09 2010). Hämtat från http://www.uddevalla.se/barnutbildning/grundskola/fristaendegrundskolor.4.6da8b43c10bd b842e78800012930.html. den 17 07 2012

Uddevalla kommun. (den 02 07 2012). Hämtat från http://www.uddevalla.se/barnutbildning/grundskola/kommunalgrundskola.4.2df19485119f1 bb973c80006393.html. den 17 07 2012

Uddevalla kommun. (den 16 04 2012). Hämtat från http://www.uddevalla.se/barnutbildning/gymnasieskola.4.6da8b43c10bdb842e7880004959. html. den 17 07 2012 ulricehamns kommun. (den 25 11 2010). Hämtat från http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=474. den 19 07 2012

Ulricehamns kommun. (den 17 08 2012). Hämtat från http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=3790. den 19 07 2012

Ulricehamns kommun. (den 05 04 2012). Hämtat från http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/School.aspx?id=8082. den 19 07 2012

Vänersborg kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.vanersborg.se/utbildningbarnomsorg/grundskola/grundskolor/omrade.4.52821 050136a06aef541f40b.html#BralandaTabell: 17

Vänersborgs kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.vanersborg.se/utbildningbarnomsorg/gymnasium.4.52821050136a06aef542456 .html. den 17 07 2012

Vara kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.vara.se/barnutbildning/grundforskolor.4.16e985f5111e988438180001104.html. den 18 07 2012

Vara kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.lagman.vara.se/. den 18 07 2012

38

Vårgårdas kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.vargarda.se/barnochutbildning/grundskolanivargarda.4.1d07a728123b6fc93948 0005154.html. den 20 07 2012

Vårgårdas kommun. (u.d.). Hämtat från http://www.vargarda.se/barnochutbildning/sundlergymnasiet.4.1d07a728123b6fc93948000 5169.html. den 20 07 2012 västra götalandsregionen. (u.d.). Hämtat från http://hittavard.vgregion.se/hriv/. 07 2012

39

Bilaga 1

– Kvantitativ information över samtliga tätorter som länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar över

Kvantitativ bedömning utav tätorterna Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus * * * Totalt 86 773 1 386 224 * 322 169 815 484 248 571 1 404 963 697 146 687 481 * * * Medelvärde 261 4 175 965 970 2 456 749 4 232 2 100 2 071 1440 Ale 4704 Alvhem 21 202 983 38 124 40 202 133 68 1440 Ale 5036 Skepplanda 104 1 803 1 737 499 942 362 1803 1 447 323 1440 Ale 5152 Älvängen 296 4 196 1 417 1250 2240 706 4196 3 324 818 1440 Ale 5056 Surte 361 5 798 1 604 1315 3385 1098 5798 2 983 2 756 1440 Ale 4976 Nödinge-Nol 599 9 822 1 641 2763 5566 1493 9822 6 572 3 241 1489 Alingsås 4870 Hjälmared 36 260 718 84 146 30 260 260 0 1489 Alingsås 4972 Norsesund 65 274 423 74 175 25 274 249 24 1489 Alingsås 5136 Västra Bodarna 205 1 059 516 331 590 138 1059 1 012 39 1489 Alingsås 4908 Ingared 78 1 299 1 676 438 707 154 1299 1 271 6 1489 Alingsås 4840 Gräfsnäs 81 367 452 92 219 56 367 324 43 1489 Alingsås 5052 Stora Mellby 55 321 589 63 184 74 321 283 31 1489 Alingsås 5044 Sollebrunn 140 1 440 1 028 358 718 364 1440 1 208 200 1489 Alingsås 4700 Alingsås 1 235 24 482 1 982 5574 13718 5190 24482 12 868 11 232 1460 Bengtsfors 5040 Skåpafors 112 313 279 59 176 78 313 260 51 1460 Bengtsfors 4768 Bäckefors 140 673 481 134 350 189 673 449 223 1460 Bengtsfors 4728 Billingsfors 232 1 134 490 215 630 289 1134 852 280 1460 Bengtsfors 4772 Dals Långed 257 1 520 590 286 854 380 1520 1 084 401 1460 Bengtsfors 4720 Bengtsfors 327 3 080 942 618 1606 856 3080 2 036 1 015 1443 Bollebygd 4884 Hultafors 57 227 395 46 149 32 227 172 53 1443 Bollebygd 4984 Olsfors 56 623 1 113 185 355 83 623 495 126 1443 Bollebygd 5092 Töllsjö 45 369 829 105 193 71 369 306 60 1443 Bollebygd 4744 Bollebygd 257 3 566 1 389 972 1947 647 3566 2 351 1 202 1490 Borås 4748 Borgstena 69 386 561 104 212 70 386 275 97 1490 Borås 4916 Kinnarumma 41 253 625 62 138 53 253 248 5 1490 Borås 4996 Rydboholm 126 1 023 814 294 580 149 1023 850 159 1490 Borås 4310 Bosnäs 47 308 656 59 198 51 308 308 0

1 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1490 Borås 5012 Sandhult 55 608 1 103 189 325 94 608 546 43 1490 Borås 5078 Tosseryd 27 223 834 63 119 41 223 216 6 1490 Borås 4716 Aplared 55 465 839 147 245 73 465 374 91 1490 Borås 5000 Rångedala 73 392 534 114 206 72 392 363 24 1490 Borås 5156 Äspered 43 287 668 89 159 39 287 244 40 1490 Borås 4756 Bredared 31 227 742 51 130 46 227 185 40 1490 Borås 4816 Frufällan 103 917 893 283 538 96 917 903 14 1490 Borås 4860 Hedared 56 353 635 85 189 79 353 298 53 1490 Borås 4960 Målsryd 99 907 920 276 496 135 907 774 131 1490 Borås 4752 Borås 3 140 66 273 2 111 13895 39548 12830 66273 20 754 45 016 1490 Borås 5120 Viskafors 386 3 790 983 1058 2028 704 3790 3 094 671 1490 Borås 4848 Gånghester 117 1 526 1 303 409 821 296 1526 1 348 176 1490 Borås 5024 Sjömarken 225 2 829 1 255 957 1531 341 2829 2 652 174 1490 Borås 4808 Fristad 511 4 924 964 1269 2610 1045 4924 3 902 959 1490 Borås 4780 Dalsjöfors 288 3 362 1 168 931 1822 609 3362 2 638 636 1490 Borås 5008 Sandared 255 3 160 1 239 895 1675 590 3160 2 529 618 1490 Borås 4792 Dannike 41 369 910 103 199 67 369 328 40 1438 Dals-Ed 4796 Ed 382 2 932 768 617 1623 692 2932 1 915 973 1445 Essunga 5250 Främmestad 51 393 773 101 218 74 393 359 34 1445 Essunga 5312 Jonslund 57 293 512 77 154 62 293 292 1 1445 Essunga 5388 Nossebro 185 1 846 1 000 418 935 493 1846 1 383 452 1499 Falköping 5264 Gudhem 34 427 1 248 134 223 70 427 366 58 1499 Falköping 5392 Odensberg 32 287 911 83 147 57 287 276 10 1499 Falköping 5472 Torbjörntorp 74 475 642 113 242 120 475 437 33 1499 Falköping 5508 Vartofta 62 540 864 135 261 144 540 463 74 1499 Falköping 5328 Kinnarp 128 917 716 219 494 204 917 819 77 1499 Falköping 5436 Stenstorp 166 1 668 1 005 385 865 418 1668 1 276 350 1499 Falköping 5344 Kättilstorp 44 253 571 69 136 48 253 232 20 1499 Falköping 5236 Falköping 854 16 350 1 915 3677 9124 3549 16350 4 349 7 755

2 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1499 Falköping 5244 Floby 226 1 499 662 298 736 465 1499 1 088 334 1499 Falköping 5532 Åsarp 88 598 678 141 302 155 598 498 97 1439 Färgelanda 5160 Ödeborg 74 598 805 165 320 113 598 533 65 1439 Färgelanda 4900 Högsäter 105 705 673 156 365 184 705 592 113 1439 Färgelanda 5048 Stigen 70 428 610 103 227 98 428 341 86 1439 Färgelanda 4828 Färgelanda 210 1 894 900 451 1006 437 1894 1 403 459 1444 Grästorp 5260 Grästorp 225 2 969 1 321 676 1627 666 2969 2 254 636 1447 Gullspång 5416 Skagersvik 57 250 442 37 143 70 250 233 16 1447 Gullspång 5300 Hova 180 1 288 716 275 633 380 1288 950 303 1447 Gullspång 5396 Otterbäcken 147 722 492 125 410 187 722 634 87 1447 Gullspång 5268 Gullspång 174 1 167 671 217 613 337 1167 820 335 1480 Göteborg 4368 Göteborg 20 367 549 839 2 700 116560 349912 83367 549839 153 409 389 437 1480 Göteborg 4298 Asperö 33 402 1 230 94 237 71 402 400 2 1480 Göteborg 4322 Brännö 87 708 813 181 403 124 708 698 3 1480 Göteborg 4546 Rödbo 41 278 686 83 142 53 278 276 2 1480 Göteborg 4528 Olofstorp 251 3 378 1 343 1133 1947 298 3378 3 032 322 1480 Göteborg 4574 Stenared 27 237 865 73 148 16 237 236 0 1480 Göteborg 4550 Andalen 158 2 188 1 382 813 1178 197 2188 2 066 122 1480 Göteborg 4396 Hjuvik 279 3 928 1 408 1244 2259 425 3928 3 880 48 1480 Göteborg 4456 Kvisljungeby 44 639 1 446 222 370 47 639 639 0 1480 Göteborg 4498 Låssby 31 251 811 81 151 19 251 247 0 1480 Göteborg 4522 Nolvik 88 1 025 1 168 342 607 76 1025 1 024 0 1480 Göteborg 4510 Tumlehed 38 475 1 248 155 286 34 475 470 5 1480 Göteborg 4518 Mysterna 107 3 418 3 186 1345 1920 153 3418 3 276 142 1480 Göteborg 4596 Säve 47 743 1 597 229 414 100 743 707 26 1480 Göteborg 5086 Trulsegården 17 211 1 236 60 134 17 211 196 15 1480 Göteborg 4612 Vrångö 40 364 919 81 195 88 364 364 0 1480 Göteborg 4302 Björlanda 89 608 685 188 355 65 608 605 0 1480 Göteborg 4332 Donsö 97 1 407 1 451 395 740 272 1407 1 384 23

3 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1480 Göteborg 4588 Styrsö 158 1 304 824 308 696 300 1304 1 262 18 1480 Göteborg 4294 Angered 160 950 595 282 572 96 950 915 11 1471 Götene 5340 Källby 136 1 586 1 168 480 910 196 1586 1 495 88 1471 Götene 5304 Hällekis 185 704 381 147 356 201 704 514 188 1471 Götene 5360 Lundsbrunn 124 887 717 196 480 211 887 784 89 1471 Götene 5280 Götene 459 4 933 1 074 1168 2559 1206 4933 3 355 1 423 1466 Herrljunga 4712 Annelund 77 519 676 113 291 115 519 367 152 1466 Herrljunga 4864 Herrljunga 371 3 822 1 031 866 2118 838 3822 2 596 1 187 1466 Herrljunga 4932 Ljung 86 734 849 172 390 172 734 546 159 1497 Hjo 5212 Blikstorp 45 222 492 53 128 41 222 201 14 1497 Hjo 5332 Korsberga 39 214 550 56 132 26 214 205 9 1497 Hjo 5296 Hjo 454 6 094 1 343 1335 3256 1503 6094 4 109 1 866 1401 Härryda 4570 Stora Bugärde 102 367 360 82 238 47 367 360 7 1401 Härryda 4544 Rävlanda 146 1 462 999 412 789 261 1462 1 093 330 1401 Härryda 4424 Härryda 234 968 414 244 608 116 968 942 20 1401 Härryda 4542 Rya 62 290 469 83 162 45 290 290 0 1401 Härryda 4290 Benareby 66 384 586 124 216 44 384 384 0 1401 Härryda 4334 Eskilsby och Snugga 67 220 327 59 132 29 220 220 0 1401 Härryda 4526 Nya Långenäs 23 268 1 150 97 157 14 268 268 0 1401 Härryda 4640 Tahult 66 585 888 199 334 52 585 585 0 1401 Härryda 4392 Hindås 291 2 244 771 640 1289 315 2244 1 975 259 1401 Härryda 4354 Hällingsjö 43 308 711 99 169 40 308 264 44 1401 Härryda 4484 Landvetter 540 7 152 1 324 2221 4046 885 7152 6 204 909 1401 Härryda 4520 Mölnlycke 810 15 608 1 928 4712 8517 2379 15608 11 171 4 352 1446 Karlsborg 5248 Forsvik 83 342 413 59 189 94 342 275 67 1446 Karlsborg 5496 Undenäs 61 237 389 42 120 75 237 206 31 1446 Karlsborg 5384 Mölltorp 130 1 050 808 278 569 203 1050 932 111 1446 Karlsborg 5324 Karlsborg 540 3 551 657 640 1859 1052 3551 2 176 1 312 1384 Kungsbacka 3932 Frillesås 230 2 044 889 565 1072 407 2044 1 720 283

4 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1384 Kungsbacka 3998 Kläppa 26 318 1 213 116 169 33 19057 9 773 9 172 1384 Kungsbacka 4158 Vassbäck 132 617 466 149 340 128 617 607 0 1384 Kungsbacka 4228 Ölmanäs 94 886 939 271 475 140 886 858 22 1384 Kungsbacka 3910 Brattås 58 384 662 117 223 44 384 384 0 1384 Kungsbacka 3950 Gundal och Högås 79 384 487 121 215 48 384 381 3 1384 Kungsbacka 3990 Hjälmared 89 360 403 97 218 45 360 359 0 1384 Kungsbacka 3914 Buerås 57 708 1 248 252 400 56 708 708 0 1384 Kungsbacka 3954 Hagryd-Dala 49 391 793 143 204 44 391 391 0 1384 Kungsbacka 3956 Halla Heberg 46 518 1 120 156 291 71 518 516 0 1384 Kungsbacka 3986 Hjälm 21 242 1 167 49 119 74 242 242 0 1384 Kungsbacka 4038 Lerkil 139 505 364 134 284 87 505 504 0 1384 Kungsbacka 3898 Röda holme 50 279 560 86 152 41 279 279 0 1384 Kungsbacka 4224 Västra Hagen 168 969 577 257 557 155 969 969 0 1384 Kungsbacka 3900 Anneberg 113 1 469 1 304 416 869 184 1469 1 049 401 1384 Kungsbacka 3904 Backa 141 1 547 1 097 485 850 212 1547 1 179 357 1384 Kungsbacka 3928 Fjärås kyrkby 144 2 321 1 614 717 1252 352 2321 1 923 390 1384 Kungsbacka 4152 Vallda 141 1 604 1 136 510 834 260 1604 1 540 52 1384 Kungsbacka 4008 Kungsbacka 1 003 19 057 1 901 4420 10533 4104 19057 9 773 9 172 1384 Kungsbacka 4200 Åsa 281 3 369 1 197 989 1842 538 3369 2 961 390 1384 Kungsbacka 4108 Särö 450 3 165 704 895 1610 660 3165 2 977 185 1384 Kungsbacka 4054 Onsala 1 053 11 951 1 135 3678 6412 1861 11951 11 569 276 1384 Kungsbacka 4300 Billdal 1 014 10 289 1 015 3308 5429 1552 10289 9 957 316 1482 Kungälv 4328 Diseröd 75 1 241 1 656 406 640 195 1241 1 153 87 1482 Kungälv 4562 Duvesjön 41 247 598 77 165 5 247 247 0 1482 Kungälv 4604 Tjuvkil 89 501 565 131 294 76 501 499 0 1482 Kungälv 4438 Kareby 27 292 1 072 80 144 68 292 287 5 1482 Kungälv 4444 Kode 127 1 380 1 084 365 761 254 1380 1 304 35 1482 Kungälv 4480 Kärna 45 430 951 103 234 93 430 352 53 1482 Kungälv 4452 Kungälv 1 152 22 768 1 976 5568 12653 4547 22768 11 897 10 440

5 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1482 Kungälv 4504 Marstrand 88 1 319 1 507 234 726 359 1319 702 597 1441 Lerum 5032 Sjövik 84 905 1 078 226 539 140 905 786 118 1441 Lerum 4732 Björboholm 181 963 532 247 552 164 963 961 0 1441 Lerum 4374 Stamsjö 27 408 1 534 184 217 7 408 408 0 1441 Lerum 5072 Tollered 65 900 1 382 293 509 98 900 721 177 1441 Lerum 5176 Öxeryd 87 491 564 157 284 50 491 491 0 1441 Lerum 4986 Olstorp 165 1 281 774 419 757 105 1281 1 279 0 1441 Lerum 4804 Floda 585 8 021 1 371 2408 4271 1342 8021 7 043 915 1441 Lerum 4920 Lerum 1 427 16 855 1 181 4788 8957 3110 16855 13 628 3 057 1441 Lerum 4836 Gråbo 231 4 195 1 817 1197 2248 750 4195 3 565 557 1494 Lidköping 5240 Filsbäck 53 615 1 167 176 358 81 615 612 0 1494 Lidköping 5890 Örslösa 41 307 753 96 152 59 307 257 21 1494 Lidköping 5404 Saleby 48 232 484 68 136 28 232 213 13 1494 Lidköping 5320 Järpås 100 795 794 182 438 175 795 680 86 1494 Lidköping 5516 Vinninga 86 1 078 1 251 305 600 173 1078 990 71 1494 Lidköping 5480 Tun 38 206 542 43 115 48 206 180 26 1494 Lidköping 5352 Lidköping 1 552 25 644 1 652 5726 14461 5457 25644 13 253 11 965 1462 Lilla Edet 4872 Hjärtum 49 367 754 92 199 76 367 318 49 1462 Lilla Edet 4978 Nygård 67 419 625 117 250 52 419 376 34 1462 Lilla Edet 4856 Göta 102 920 906 233 583 104 920 536 382 1462 Lilla Edet 4944 Lödöse 128 1 266 991 315 718 233 1266 862 358 1462 Lilla Edet 4924 Lilla Edet 426 4 862 1 142 1170 2671 1021 4862 3 260 1 512 1484 Lysekil 4540 Rixö 124 357 289 80 206 71 357 357 0 1484 Lysekil 4340 Fiskebäckskil 72 379 527 48 195 136 379 354 25 1484 Lysekil 4360 Grundsund 71 627 885 122 320 185 627 594 33 1484 Lysekil 4316 Brastad 185 1 846 999 393 936 517 1846 1 264 578 1484 Lysekil 4496 Lysekil 375 7 628 2 032 1572 4212 1844 7628 3 828 3 757 1493 Mariestad 5356 Lugnås 90 653 725 184 334 135 653 618 34 1493 Mariestad 5364 Lyrestad 60 479 803 110 228 141 479 372 102

6 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1493 Mariestad 5412 Sjötorp 85 494 581 93 253 148 494 478 16 1493 Mariestad 5488 Ullervad 122 935 768 255 493 187 935 890 6 1493 Mariestad 5372 Mariestad 1 097 15 591 1 421 3229 8470 3892 15591 8 378 7 115 1463 Mark 5076 Torestorp 70 419 595 96 205 118 419 377 41 1463 Mark 4724 Berghem 79 360 455 102 197 61 360 357 0 1463 Mark 4992 Rydal 55 402 733 90 230 82 402 287 115 1463 Mark 4736 Björketorp 60 467 773 114 255 98 467 340 127 1463 Mark 5172 Öxabäck 42 300 715 76 144 80 300 256 33 1463 Mark 4880 Horred 153 1 271 830 315 677 279 1271 1 035 225 1463 Mark 4892 Hyssna 163 638 393 158 350 130 638 551 78 1463 Mark 5064 Sätila 108 1 059 979 283 533 243 1059 802 235 1463 Mark 4812 Fritsla 327 2 293 702 579 1249 465 2293 1 744 543 1463 Mark 4912 Kinna 1 424 14 776 1 038 3586 8062 3128 14776 9 532 5 064 1461 Mellerud 4776 Dals Rostock 141 829 588 185 438 206 829 701 106 1461 Mellerud 5144 Åsensbruk 78 522 667 66 259 197 522 315 180 1461 Mellerud 4952 Mellerud 310 3 750 1 211 827 1915 1008 3750 2 526 1 118 1430 Munkedal 4554 Torreby 31 215 686 40 125 50 215 215 0 1430 Munkedal 4380 Hedekas 70 370 525 78 186 106 370 298 50 1430 Munkedal 4324 Dingle 107 900 840 202 480 218 900 590 293 1430 Munkedal 4412 Hällevadsholm 91 772 848 172 423 177 772 538 219 1430 Munkedal 4512 Munkedal 541 3 718 687 878 1978 862 3718 2 895 746 1481 Mölndal 4410 Hällesåker 64 357 555 105 210 42 357 345 0 1481 Mölndal 4602 Tulebo 35 213 610 72 114 27 213 213 0 1481 Mölndal 4472 Kållered 480 7 456 1 554 2028 4362 1066 7456 4 870 2 462 1481 Mölndal 4488 Lindome 729 11 037 1 514 3202 6168 1667 11037 9 595 1 364 1421 Orust 4414 Hälleviksstrand 36 214 601 26 111 77 214 179 35 1421 Orust 4594 Svanvik 35 293 840 63 181 49 293 293 0 1421 Orust 4508 Mollösund 36 236 664 37 116 83 236 184 51 1421 Orust 4384 Henån 198 1 816 919 369 944 503 1816 1 320 444

7 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1421 Orust 4592 Svanesund 154 1 518 983 356 763 399 1518 1 150 342 1421 Orust 4610 Varekil 66 602 912 194 335 73 602 439 163 1421 Orust 4336 Ellös 121 998 826 199 511 288 998 722 211 1402 Partille 4464 Kåhög 48 832 1 736 242 437 153 832 826 6 1402 Partille 4432 Jonsered 64 930 1 458 264 576 90 930 471 416 1402 Partille 4631 Öjersjö 193 3 543 1 832 1208 2057 278 3543 3 394 139 1495 Skara 5200 Ardala 53 725 1 374 166 371 188 725 651 46 1495 Skara 5216 Eggby 28 231 822 58 137 36 231 226 5 1495 Skara 5208 Axvall 110 1 186 1 075 305 613 268 1186 962 205 1495 Skara 5504 Varnhem 80 707 889 188 406 113 707 695 8 1495 Skara 5420 Skara 768 10 841 1 411 2410 6110 2321 10841 4 880 5 905 1496 Skövde 5308 Igelstorp 66 677 1 027 206 353 118 677 675 0 1496 Skövde 5348 Lerdala 63 409 647 105 238 66 409 382 27 1496 Skövde 5492 Ulvåker 24 254 1 045 67 153 34 254 225 24 1496 Skövde 5520 Väring 67 571 856 167 306 98 571 478 89 1496 Skövde 5524 Värsås 64 578 901 177 304 97 578 519 43 1496 Skövde 5468 Timmersdala 67 875 1 298 222 447 206 875 729 111 1496 Skövde 5424 Skultorp 269 3 642 1 354 1047 1988 607 3642 2 795 815 1496 Skövde 5464 Tidan 132 935 707 199 491 245 935 627 268 1496 Skövde 5444 Stöpen 90 1 401 1 558 437 749 215 1401 1 304 91 1496 Skövde 5428 Skövde 2 031 34 466 1 697 7066 21075 6325 34466 14 399 19 771 1427 Sotenäs 4312 Bovallstrand 81 474 585 72 241 161 474 361 112 1427 Sotenäs 4616 Väjern 41 688 1 688 162 366 160 688 581 107 1427 Sotenäs 4404 Hunnebostrand 168 1 731 1 033 387 834 510 1731 1 217 484 1427 Sotenäs 4448 Kungshamn 208 2 814 1 350 538 1591 685 2814 2 190 620 1427 Sotenäs 4564 Smögen 105 1 329 1 267 238 742 349 1329 1 222 99 1415 Stenungsund 4370 Hallerna 22 668 3 036 233 379 56 668 456 212 1415 Stenungsund 4566 Starrkärr och Näs 102 499 491 166 267 66 499 499 0 1415 Stenungsund 4578 Stenungsön 55 264 484 62 152 50 264 264 0

8 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1415 Stenungsund 4580 Strandnorum 82 1 251 1 533 316 760 175 1251 879 372 1415 Stenungsund 4606 Ucklum 30 255 851 77 136 42 255 237 18 1415 Stenungsund 4630 Ödsmål 85 608 712 180 324 104 608 553 55 1415 Stenungsund 5070 Aröd och Timmervik 148 637 431 176 380 81 637 637 0 1415 Stenungsund 4598 Svenshögen 43 421 985 111 245 65 421 245 176 1415 Stenungsund 4436 Jörlanda 67 789 1 182 219 407 163 789 620 168 1415 Stenungsund 4568 Stenungsund 1 112 9 987 898 2240 5522 2225 9987 5 573 4 246 1415 Stenungsund 4576 Stora Höga 243 2 751 1 134 976 1511 264 2751 2 612 89 1486 Strömstad 4556 Skee 112 583 522 138 297 148 583 439 142 1486 Strömstad 4439 Kebal 28 258 933 65 155 38 258 251 7 1486 Strömstad 4622 Östra Ånneröd 11 225 2 070 89 126 10 225 225 0 1486 Strömstad 4584 Strömstad 340 6 288 1 847 1302 3602 1384 6288 2 919 3 342 1465 Svenljunga 4868 Hillared 110 578 523 138 334 106 578 571 7 1465 Svenljunga 5164 Östra Frölunda 49 309 630 53 158 98 309 269 14 1465 Svenljunga 5168 Överlida 90 525 580 108 268 149 525 453 68 1465 Svenljunga 4956 Mjöbäck 70 294 422 65 157 72 294 294 0 1465 Svenljunga 4876 Holsljunga 35 255 737 64 137 54 255 239 14 1465 Svenljunga 5016 Sexdrega 92 787 860 224 421 142 787 746 24 1465 Svenljunga 5060 Svenljunga 438 3 418 781 825 1852 741 3418 2 434 966 1435 Tanum 4532 Rabbalshede 58 275 471 68 144 63 275 213 61 1435 Tanum 4344 Fjällbacka 105 859 819 138 465 256 859 556 301 1435 Tanum 4372 Hamburgsund 101 818 808 161 389 268 818 598 189 1435 Tanum 4356 Grebbestad 120 1 401 1 164 282 818 301 1401 956 438 1435 Tanum 4600 Tanumshede 187 1 697 905 403 935 359 1697 1 109 559 1472 Tibro 5232 Fagersanna 81 539 663 151 297 91 539 403 39 1472 Tibro 5456 Tibro 737 8 018 1 088 1869 4267 1882 8018 5 309 2 579 1498 Tidaholm 5220 Ekedalen 54 404 751 103 221 80 404 384 4 1498 Tidaholm 5368 Madängsholm 81 425 523 107 248 70 425 374 47 1498 Tidaholm 5460 Tidaholm 570 8 027 1 408 1771 4307 1949 8027 4 880 3 007

9 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1419 Tjörn 4468 Kållekärr 54 560 1 040 152 314 94 560 389 145 1419 Tjörn 4308 Bleket 41 240 585 58 106 76 240 232 0 1419 Tjörn 4572 Stora Dyrön 24 250 1 049 45 122 83 250 248 2 1419 Tjörn 4624 Åstol 15 210 1 419 29 96 85 210 208 2 1419 Tjörn 4516 Myggenäs 122 1 230 1 006 301 624 305 1230 1 202 28 1419 Tjörn 4514 Höviksnäs 130 1 309 1 008 376 800 133 1309 995 305 1419 Tjörn 4560 Skärhamn 246 3 193 1 295 730 1771 692 3193 2 737 418 1419 Tjörn 4440 Klädesholmen 29 385 1 335 47 202 136 385 358 23 1419 Tjörn 4548 Rönnäng 157 1 437 914 324 782 331 1437 1 301 133 1452 Tranemo 4988 Rosenlund 34 316 938 80 196 40 316 291 25 1452 Tranemo 4708 Ambjörnarp 86 270 315 48 149 73 270 264 3 1452 Tranemo 4832 Grimsås 88 721 818 183 359 179 721 681 40 1452 Tranemo 5100 Uddebo 58 258 443 75 144 39 258 215 42 1452 Tranemo 4936 Ljungsarp 40 203 502 45 117 41 203 203 0 1452 Tranemo 4940 Länghem 103 989 960 242 533 214 989 874 115 1452 Tranemo 4928 Limmared 146 1 412 966 329 786 297 1412 1 010 397 1452 Tranemo 4784 Dalstorp 114 776 683 198 369 209 776 693 83 1452 Tranemo 5080 Tranemo 299 3 168 1 059 752 1723 693 3168 2 280 870 1488 Trollhättan 5020 Sjuntorp 240 2 124 884 622 1130 372 2124 1 807 300 1488 Trollhättan 5038 Velanda 51 581 1 150 192 352 37 581 575 0 1488 Trollhättan 5128 Väne-Åsaka 48 292 613 67 147 78 292 244 42 1488 Trollhättan 5108 Upphärad 59 588 995 162 340 86 588 520 66 1488 Trollhättan 5084 Trollhättan 2 378 46 457 1 954 11154 26970 8333 46457 20 931 25 174 1473 Töreboda 5536 Älgarås 97 417 430 98 225 94 417 365 44 1473 Töreboda 5376 Moholm 108 640 594 164 338 138 640 512 103 1473 Töreboda 5484 Töreboda 364 4 189 1 151 879 2237 1073 4189 2 638 1 527 1485 Uddevalla 4296 Ammenäs 150 544 362 154 317 73 544 544 0 1485 Uddevalla 4338 Fagerhult 35 353 1 023 108 202 43 353 353 0 1485 Uddevalla 4482 Lanesund och Överby 65 347 533 82 207 58 347 324 23

10 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1485 Uddevalla 4590 Sunningen 80 742 926 256 434 52 742 742 0 1485 Uddevalla 5106 Utby 41 267 657 81 142 44 267 267 0 1485 Uddevalla 4388 Herrestad 199 2 583 1 296 775 1367 441 2583 2 160 407 1485 Uddevalla 4398 Hogstorp 39 373 969 119 212 42 373 373 0 1485 Uddevalla 4608 Uddevalla 1 692 31 212 1 845 6735 17799 6678 31212 10 342 20 386 1485 Uddevalla 4492 Ljungskile 360 3 375 937 896 1725 754 3375 2 531 772 1491 Ulricehamn 4968 Nitta 30 354 1 167 116 189 49 354 350 0 1491 Ulricehamn 4740 Blidsberg 87 508 585 109 275 124 508 444 63 1491 Ulricehamn 5088 Trädet 55 277 500 58 141 78 277 250 26 1491 Ulricehamn 4788 Dalum 61 638 1 052 161 290 187 638 455 179 1491 Ulricehamn 5004 Rånnaväg 49 336 681 75 182 79 336 322 14 1491 Ulricehamn 4948 Marbäck 63 474 755 138 254 82 474 454 20 1491 Ulricehamn 4904 Hökerum 90 695 772 209 359 127 695 644 22 1491 Ulricehamn 4852 Gällstad 61 471 773 105 251 115 471 367 103 1491 Ulricehamn 4888 Hulu 41 266 653 59 152 55 266 227 39 1491 Ulricehamn 5116 Vegby 80 549 685 137 292 120 549 486 63 1491 Ulricehamn 5068 Timmele 121 847 700 220 456 171 847 773 68 1491 Ulricehamn 5104 Ulricehamn 623 9 787 1 571 2162 5407 2218 9787 5 458 4 072 1470 Vara 5316 Jung 104 408 392 93 232 83 408 358 50 1470 Vara 5204 Arentorp 58 472 821 133 257 82 472 402 67 1470 Vara 5224 Emtunga 31 273 881 77 155 41 273 251 22 1470 Vara 5440 Stora Levene 101 761 756 178 376 207 761 640 120 1470 Vara 5336 Kvänum 160 1 277 796 290 694 293 1277 968 264 1470 Vara 5512 Vedum 107 926 868 204 499 223 926 677 248 1470 Vara 5476 Tråvad 74 448 610 96 243 109 448 391 53 1470 Vara 5500 Vara 303 3 889 1 285 797 2122 970 3889 2 299 1 562 1442 Vårgårda 5162 Östadkulle 28 245 868 68 141 36 245 244 0 1442 Vårgårda 5124 Vårgårda 431 5 133 1 192 1289 2821 1023 5133 3 195 1 838 1487 Vänersborg 4974 Nordkroken 40 423 1 059 122 266 35 423 423 0

11 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Befolkningsdemografi Bostäder Land- Kommun- Tätorts- areal Folk- 0-19 år 20-64 år 65+ år Totalt antal Lantbruk och kod Kommun kod Tätorter hektar mängd inv/km² bostäder småhus Hyreshus 1487 Vänersborg 4330 Katrinedal 14 270 1 930 121 147 2 270 270 0 1487 Vänersborg 4820 Frändefors 86 613 715 141 278 194 613 506 107 1487 Vänersborg 5132 Vänersborg 1 157 21 699 1 876 4968 12000 4731 21699 10 312 11 195 1487 Vänersborg 5112 Vargön 351 4 919 1 401 1290 2624 1005 4919 3 925 949 1487 Vänersborg 4760 Brålanda 152 1 385 908 289 676 420 1385 1 009 345 1492 Åmål 5096 Tösse 58 305 524 84 140 81 305 253 52 1492 Åmål 4800 Fengersfors 97 345 356 73 197 75 345 267 69 1492 Åmål 5140 Åmål 754 9 065 1 203 1929 4812 2324 9065 5 673 3 325 1407 Öckerö 4434 Kalvsund 18 221 1 202 66 120 35 221 221 0 1407 Öckerö 4348 Fotö 35 620 1 751 166 357 97 620 613 7 1407 Öckerö 4476 Källö-Knippla 29 369 1 276 57 185 127 369 360 9 1407 Öckerö 4552 Rörö 53 269 510 53 110 106 269 253 16 1407 Öckerö 4304 Björkö 91 1 427 1 571 358 781 288 1427 1 334 79 1407 Öckerö 4420 Hälsö 51 611 1 190 139 331 141 611 604 5 1407 Öckerö 4628 Öckerö 242 3 488 1 439 927 1907 654 3488 3 109 272 1407 Öckerö 4428 Hönö 306 5 110 1 668 1372 2785 953 5110 4 779 314

12 (48) Kvantitativ bedömning utav tätorterna Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter * * * Totalt 20 336 * * * 59 * * * * Medelvärde 61 84% 15% 1% 0,18 * 1440 Ale 4704 Alvhem 1 65,8% 33,7% 0,5% 0 Ja 1440 Ale 5036 Skepplanda 33 80,3% 17,9% 1,8% 0 Ja 1440 Ale 5152 Älvängen 54 79,2% 19,5% 1,3% 0 Ja 1440 Ale 5056 Surte 59 51,4% 47,5% 1,0% 0 Ja 1440 Ale 4976 Nödinge-Nol 9 66,9% 33,0% 0,1% 0 Ja 1489 Alingsås 4870 Hjälmared 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1489 Alingsås 4972 Norsesund 1 90,9% 8,8% 0,4% 0 Nej 1489 Alingsås 5136 Västra Bodarna 8 95,6% 3,7% 0,8% 0 Ja 1489 Alingsås 4908 Ingared 22 97,8% 0,5% 1,7% 0 Ja 1489 Alingsås 4840 Gräfsnäs 0 88,3% 11,7% 0,0% 0 Nej 1489 Alingsås 5052 Stora Mellby 7 88,2% 9,7% 2,2% 0 Nej 1489 Alingsås 5044 Sollebrunn 32 83,9% 13,9% 2,2% 0 Ja 1489 Alingsås 4700 Alingsås 382 52,6% 45,9% 1,6% 1 Ja 1460 Bengtsfors 5040 Skåpafors 2 83,1% 16,3% 0,6% 1 Nej 1460 Bengtsfors 4768 Bäckefors 1 66,7% 33,1% 0,1% 0 Ja 1460 Bengtsfors 4728 Billingsfors 2 75,1% 24,7% 0,2% 1 Ja 1460 Bengtsfors 4772 Dals Långed 35 71,3% 26,4% 2,3% 0 Ja 1460 Bengtsfors 4720 Bengtsfors 29 66,1% 33,0% 0,9% 0 Ja 1443 Bollebygd 4884 Hultafors 2 75,8% 23,3% 0,9% 0 Nej 1443 Bollebygd 4984 Olsfors 2 79,5% 20,2% 0,3% 0 Nej 1443 Bollebygd 5092 Töllsjö 3 82,9% 16,3% 0,8% 0 Nej 1443 Bollebygd 4744 Bollebygd 13 65,9% 33,7% 0,4% 0 Ja 1490 Borås 4748 Borgstena 14 71,2% 25,1% 3,6% 0 Nej 1490 Borås 4916 Kinnarumma 0 98,0% 2,0% 0,0% 0 Ja 1490 Borås 4996 Rydboholm 14 83,1% 15,5% 1,4% 0 Nej 1490 Borås 4310 Bosnäs 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej

13 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1490* Borås* 5012* SandhultTotalt 19 89,8% 7,1% 3,1% 0 Nej 1490 Borås 5078 Tosseryd 1 96,9% 2,7% 0,4% 0 Ja 1490 Borås 4716 Aplared 0 80,4% 19,6% 0,0% 0 Ja 1490 Borås 5000 Rångedala 5 92,6% 6,1% 1,3% 0 Ja 1490 Borås 5156 Äspered 3 85,0% 13,9% 1,0% 0 Nej 1490 Borås 4756 Bredared 2 81,5% 17,6% 0,9% 0 Nej 1490 Borås 4816 Frufällan 0 98,5% 1,5% 0,0% 0 Nej 1490 Borås 4860 Hedared 2 84,4% 15,0% 0,6% 0 Nej 1490 Borås 4960 Målsryd 2 85,3% 14,4% 0,2% 0 Nej 1490 Borås 4752 Borås 503 31,3% 67,9% 0,8% 3 Ja 1490 Borås 5120 Viskafors 25 81,6% 17,7% 0,7% 0 Nej 1490 Borås 4848 Gånghester 2 88,3% 11,5% 0,1% 0 Nej 1490 Borås 5024 Sjömarken 3 93,7% 6,2% 0,1% 0 Nej 1490 Borås 4808 Fristad 63 79,2% 19,5% 1,3% 0 Ja 1490 Borås 4780 Dalsjöfors 88 78,5% 18,9% 2,6% 0 Nej 1490 Borås 5008 Sandared 13 80,0% 19,6% 0,4% 0 Nej 1490 Borås 4792 Dannike 1 88,9% 10,8% 0,3% 0 Nej 1438 Dals-Ed 4796 Ed 44 65,3% 33,2% 1,5% 0 Nej 1445 Essunga 5250 Främmestad 0 91,3% 8,7% 0,0% 0 Nej 1445 Essunga 5312 Jonslund 0 99,7% 0,3% 0,0% 0 Ja 1445 Essunga 5388 Nossebro 11 74,9% 24,5% 0,6% 0 Ja 1499 Falköping 5264 Gudhem 3 85,7% 13,6% 0,7% 0 Ja 1499 Falköping 5392 Odensberg 1 96,2% 3,5% 0,3% 0 Nej 1499 Falköping 5472 Torbjörntorp 5 92,0% 6,9% 1,1% 0 Ja 1499 Falköping 5508 Vartofta 3 85,7% 13,7% 0,6% 0 Ja 1499 Falköping 5328 Kinnarp 21 89,3% 8,4% 2,3% 0 Ja 1499 Falköping 5436 Stenstorp 42 76,5% 21,0% 2,5% 0 Ja 1499 Falköping 5344 Kättilstorp 1 91,7% 7,9% 0,4% 0 Nej 1499 Falköping 5236 Falköping 4 246 26,6% 47,4% 26,0% 1 Ja

14 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1499* Falköping* 5244* FlobyTotalt 77 72,6% 22,3% 5,1% 0 Ja 1499 Falköping 5532 Åsarp 3 83,3% 16,2% 0,5% 0 Ja 1439 Färgelanda 5160 Ödeborg 0 89,1% 10,9% 0,0% 0 Nej 1439 Färgelanda 4900 Högsäter 0 84,0% 16,0% 0,0% 0 Ja 1439 Färgelanda 5048 Stigen 1 79,7% 20,1% 0,2% 0 Nej 1439 Färgelanda 4828 Färgelanda 32 74,1% 24,2% 1,7% 0 Ja 1444 Grästorp 5260 Grästorp 79 75,9% 21,4% 2,7% 0 Ja 1447 Gullspång 5416 Skagersvik 1 93,2% 6,4% 0,4% 0 Ja 1447 Gullspång 5300 Hova 35 73,8% 23,5% 2,7% 0 Ja 1447 Gullspång 5396 Otterbäcken 1 87,8% 12,0% 0,1% 0 Ja 1447 Gullspång 5268 Gullspång 12 70,3% 28,7% 1,0% 0 Ja 1480 Göteborg 4368 Göteborg 6 993 27,9% 70,8% 1,3% 4 Ja 1480 Göteborg 4298 Asperö 0 99,5% 0,5% 0,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4322 Brännö 7 98,6% 0,4% 1,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4546 Rödbo 0 99,3% 0,7% 0,0% 0 Ja 1480 Göteborg 4528 Olofstorp 24 89,8% 9,5% 0,7% 0 Ja 1480 Göteborg 4574 Stenared 1 99,6% 0,0% 0,4% 0 Nej 1480 Göteborg 4550 Andalen 0 94,4% 5,6% 0,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4396 Hjuvik 0 98,8% 1,2% 0,0% 0 Ja 1480 Göteborg 4456 Kvisljungeby 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4498 Låssby 4 98,4% 0,0% 1,6% 0 Nej 1480 Göteborg 4522 Nolvik 1 99,9% 0,0% 0,1% 0 Nej 1480 Göteborg 4510 Tumlehed 0 98,9% 1,1% 0,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4518 Mysterna 0 95,8% 4,2% 0,0% 0 Ja 1480 Göteborg 4596 Säve 10 95,2% 3,5% 1,3% 0 Nej 1480 Göteborg 5086 Trulsegården 0 92,9% 7,1% 0,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4612 Vrångö 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1480 Göteborg 4302 Björlanda 3 99,5% 0,0% 0,5% 0 Nej 1480 Göteborg 4332 Donsö 0 98,4% 1,6% 0,0% 0 Nej

15 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1480* Göteborg* 4588* StyrsöTotalt 24 96,8% 1,4% 1,8% 0 Nej 1480 Göteborg 4294 Angered 24 96,3% 1,2% 2,5% 0 Ja 1471 Götene 5340 Källby 3 94,3% 5,5% 0,2% 0 Ja 1471 Götene 5304 Hällekis 2 73,0% 26,7% 0,3% 0 Ja 1471 Götene 5360 Lundsbrunn 14 88,4% 10,0% 1,6% 0 Ja 1471 Götene 5280 Götene 155 68,0% 28,8% 3,1% 0 Ja 1466 Herrljunga 4712 Annelund 0 70,7% 29,3% 0,0% 0 Nej 1466 Herrljunga 4864 Herrljunga 39 67,9% 31,1% 1,0% 0 Ja 1466 Herrljunga 4932 Ljung 29 74,4% 21,7% 4,0% 0 Nej 1497 Hjo 5212 Blikstorp 7 90,5% 6,3% 3,2% 0 Nej 1497 Hjo 5332 Korsberga 0 95,8% 4,2% 0,0% 0 Nej 1497 Hjo 5296 Hjo 119 67,4% 30,6% 2,0% 1 Ja 1401 Härryda 4570 Stora Bugärde 0 98,1% 1,9% 0,0% 0 Ja 1401 Härryda 4544 Rävlanda 39 74,8% 22,6% 2,7% 0 Nej 1401 Härryda 4424 Härryda 6 97,3% 2,1% 0,6% 0 Ja 1401 Härryda 4542 Rya 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1401 Härryda 4290 Benareby 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1401 Härryda 4334 Eskilsby och Snugga 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1401 Härryda 4526 Nya Långenäs 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1401 Härryda 4640 Tahult 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Ja 1401 Härryda 4392 Hindås 10 88,0% 11,5% 0,4% 1 Nej 1401 Härryda 4354 Hällingsjö 0 85,7% 14,3% 0,0% 0 Ja 1401 Härryda 4484 Landvetter 39 86,7% 12,7% 0,5% 0 Ja 1401 Härryda 4520 Mölnlycke 85 71,6% 27,9% 0,5% 0 Ja 1446 Karlsborg 5248 Forsvik 0 80,4% 19,6% 0,0% 0 Ja 1446 Karlsborg 5496 Undenäs 0 86,9% 13,1% 0,0% 0 Ja 1446 Karlsborg 5384 Mölltorp 7 88,8% 10,6% 0,7% 0 Ja 1446 Karlsborg 5324 Karlsborg 63 61,3% 36,9% 1,8% 1 Ja 1384 Kungsbacka 3932 Frillesås 41 84,1% 13,8% 2,0% 0 Ja

16 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1384* Kungsbacka* 3998* KläppaTotalt 112 51,3% 48,1% 0,6% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4158 Vassbäck 10 98,4% 0,0% 1,6% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4228 Ölmanäs 6 96,8% 2,5% 0,7% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3910 Brattås 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3950 Gundal och Högås 0 99,2% 0,8% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3990 Hjälmared 1 99,7% 0,0% 0,3% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3914 Buerås 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3954 Hagryd-Dala 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3956 Halla Heberg 2 99,6% 0,0% 0,4% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3986 Hjälm 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4038 Lerkil 1 99,8% 0,0% 0,2% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3898 Röda holme 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4224 Västra Hagen 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3900 Anneberg 19 71,4% 27,3% 1,3% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3904 Backa 11 76,2% 23,1% 0,7% 0 Nej 1384 Kungsbacka 3928 Fjärås kyrkby 8 82,9% 16,8% 0,3% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4152 Vallda 12 96,0% 3,2% 0,7% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4008 Kungsbacka 112 51,3% 48,1% 0,6% 0 Ja 1384 Kungsbacka 4200 Åsa 18 87,9% 11,6% 0,5% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4108 Särö 3 94,1% 5,8% 0,1% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4054 Onsala 106 96,8% 2,3% 0,9% 0 Nej 1384 Kungsbacka 4300 Billdal 16 96,8% 3,1% 0,2% 0 Nej 1482 Kungälv 4328 Diseröd 1 92,9% 7,0% 0,1% 0 Nej 1482 Kungälv 4562 Duvesjön 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1482 Kungälv 4604 Tjuvkil 2 99,6% 0,0% 0,4% 0 Nej 1482 Kungälv 4438 Kareby 0 98,3% 1,7% 0,0% 0 Nej 1482 Kungälv 4444 Kode 41 94,5% 2,5% 3,0% 0 Ja 1482 Kungälv 4480 Kärna 25 81,9% 12,3% 5,8% 0 Nej 1482 Kungälv 4452 Kungälv 431 52,3% 45,9% 1,9% 0 Ja

17 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1482* Kungälv* 4504* MarstrandTotalt 20 53,2% 45,3% 1,5% 0 Nej 1441 Lerum 5032 Sjövik 1 86,9% 13,0% 0,1% 0 Ja 1441 Lerum 4732 Björboholm 2 99,8% 0,0% 0,2% 0 Nej 1441 Lerum 4374 Stamsjö 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1441 Lerum 5072 Tollered 2 80,1% 19,7% 0,2% 0 Ja 1441 Lerum 5176 Öxeryd 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1441 Lerum 4986 Olstorp 2 99,8% 0,0% 0,2% 0 Ja 1441 Lerum 4804 Floda 63 87,8% 11,4% 0,8% 0 Ja 1441 Lerum 4920 Lerum 170 80,9% 18,1% 1,0% 0 Ja 1441 Lerum 4836 Gråbo 73 85,0% 13,3% 1,7% 0 Ja 1494 Lidköping 5240 Filsbäck 3 99,5% 0,0% 0,5% 0 Ja 1494 Lidköping 5890 Örslösa 29 83,7% 6,8% 9,4% 0 Nej 1494 Lidköping 5404 Saleby 6 91,8% 5,6% 2,6% 0 Nej 1494 Lidköping 5320 Järpås 29 85,5% 10,8% 3,6% 0 Ja 1494 Lidköping 5516 Vinninga 17 91,8% 6,6% 1,6% 0 Ja 1494 Lidköping 5480 Tun 0 87,4% 12,6% 0,0% 1 Ja 1494 Lidköping 5352 Lidköping 426 51,7% 46,7% 1,7% 3 Ja 1462 Lilla Edet 4872 Hjärtum 0 86,6% 13,4% 0,0% 0 Nej 1462 Lilla Edet 4978 Nygård 9 89,7% 8,1% 2,1% 0 Nej 1462 Lilla Edet 4856 Göta 2 58,3% 41,5% 0,2% 0 Ja 1462 Lilla Edet 4944 Lödöse 46 68,1% 28,3% 3,6% 0 Ja 1462 Lilla Edet 4924 Lilla Edet 90 67,1% 31,1% 1,9% 3 Ja 1484 Lysekil 4540 Rixö 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1484 Lysekil 4340 Fiskebäckskil 0 93,4% 6,6% 0,0% 0 Nej 1484 Lysekil 4360 Grundsund 0 94,7% 5,3% 0,0% 0 Nej 1484 Lysekil 4316 Brastad 4 68,5% 31,3% 0,2% 0 Nej 1484 Lysekil 4496 Lysekil 43 50,2% 49,3% 0,6% 0 Ja 1493 Mariestad 5356 Lugnås 1 94,6% 5,2% 0,2% 0 Ja 1493 Mariestad 5364 Lyrestad 5 77,7% 21,3% 1,0% 0 Ja

18 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1493* Mariestad* 5412* SjötorpTotalt 0 96,8% 3,2% 0,0% 0 Ja 1493 Mariestad 5488 Ullervad 39 95,2% 0,6% 4,2% 0 Ja 1493 Mariestad 5372 Mariestad 98 53,7% 45,6% 0,6% 2 Ja 1463 Mark 5076 Torestorp 1 90,0% 9,8% 0,2% 0 Nej 1463 Mark 4724 Berghem 3 99,2% 0,0% 0,8% 0 Nej 1463 Mark 4992 Rydal 0 71,4% 28,6% 0,0% 0 Nej 1463 Mark 4736 Björketorp 0 72,8% 27,2% 0,0% 0 Nej 1463 Mark 5172 Öxabäck 11 85,3% 11,0% 3,7% 0 Nej 1463 Mark 4880 Horred 11 81,4% 17,7% 0,9% 0 Ja 1463 Mark 4892 Hyssna 9 86,4% 12,2% 1,4% 0 Ja 1463 Mark 5064 Sätila 22 75,7% 22,2% 2,1% 0 Nej 1463 Mark 4812 Fritsla 6 76,1% 23,7% 0,3% 0 Nej 1463 Mark 4912 Kinna 180 64,5% 34,3% 1,2% 1 Ja 1461 Mellerud 4776 Dals Rostock 22 84,6% 12,8% 2,7% 0 Nej 1461 Mellerud 5144 Åsensbruk 27 60,3% 34,5% 5,2% 1 Nej 1461 Mellerud 4952 Mellerud 106 67,4% 29,8% 2,8% 0 Ja 1430 Munkedal 4554 Torreby 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1430 Munkedal 4380 Hedekas 22 80,5% 13,5% 5,9% 0 Nej 1430 Munkedal 4324 Dingle 17 65,6% 32,6% 1,9% 0 Nej 1430 Munkedal 4412 Hällevadsholm 15 69,7% 28,4% 1,9% 0 Ja 1430 Munkedal 4512 Munkedal 77 77,9% 20,1% 2,1% 0 Ja 1481 Mölndal 4410 Hällesåker 12 96,6% 0,0% 3,4% 0 Nej 1481 Mölndal 4602 Tulebo 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1481 Mölndal 4472 Kållered 124 65,3% 33,0% 1,7% 0 Ja 1481 Mölndal 4488 Lindome 78 86,9% 12,4% 0,7% 0 Ja 1421 Orust 4414 Hälleviksstrand 0 83,6% 16,4% 0,0% 0 Nej 1421 Orust 4594 Svanvik 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1421 Orust 4508 Mollösund 1 78,0% 21,6% 0,4% 0 Nej 1421 Orust 4384 Henån 52 72,7% 24,4% 2,9% 0 Ja

19 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1421* Orust* 4592* SvanesundTotalt 26 75,8% 22,5% 1,7% 0 Nej 1421 Orust 4610 Varekil 0 72,9% 27,1% 0,0% 0 Ja 1421 Orust 4336 Ellös 65 72,3% 21,1% 6,5% 0 Ja 1402 Partille 4464 Kåhög 0 99,3% 0,7% 0,0% 0 Nej 1402 Partille 4432 Jonsered 43 50,6% 44,7% 4,6% 0 Ja 1402 Partille 4631 Öjersjö 10 95,8% 3,9% 0,3% 0 Nej 1495 Skara 5200 Ardala 28 89,8% 6,3% 3,9% 0 Ja 1495 Skara 5216 Eggby 0 97,8% 2,2% 0,0% 0 Nej 1495 Skara 5208 Axvall 19 81,1% 17,3% 1,6% 0 Nej 1495 Skara 5504 Varnhem 4 98,3% 1,1% 0,6% 0 Ja 1495 Skara 5420 Skara 56 45,0% 54,5% 0,5% 1 Ja 1496 Skövde 5308 Igelstorp 2 99,7% 0,0% 0,3% 0 Ja 1496 Skövde 5348 Lerdala 0 93,4% 6,6% 0,0% 0 Nej 1496 Skövde 5492 Ulvåker 5 88,6% 9,4% 2,0% 0 Nej 1496 Skövde 5520 Väring 4 83,7% 15,6% 0,7% 0 Ja 1496 Skövde 5524 Värsås 16 89,8% 7,4% 2,8% 0 Nej 1496 Skövde 5468 Timmersdala 35 83,3% 12,7% 4,0% 0 Nej 1496 Skövde 5424 Skultorp 32 76,7% 22,4% 0,9% 0 Ja 1496 Skövde 5464 Tidan 40 67,1% 28,7% 4,3% 0 Ja 1496 Skövde 5444 Stöpen 6 93,1% 6,5% 0,4% 0 Nej 1496 Skövde 5428 Skövde 296 41,8% 57,4% 0,9% 4 Ja 1427 Sotenäs 4312 Bovallstrand 1 76,2% 23,6% 0,2% 0 Nej 1427 Sotenäs 4616 Väjern 0 84,4% 15,6% 0,0% 0 Ja 1427 Sotenäs 4404 Hunnebostrand 30 70,3% 28,0% 1,7% 0 Nej 1427 Sotenäs 4448 Kungshamn 4 77,8% 22,0% 0,1% 0 Ja 1427 Sotenäs 4564 Smögen 8 91,9% 7,4% 0,6% 0 Nej 1415 Stenungsund 4370 Hallerna 0 68,3% 31,7% 0,0% 0 Ja 1415 Stenungsund 4566 Starrkärr och Näs 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1415 Stenungsund 4578 Stenungsön 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Ja

20 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1415* Stenungsund* 4580* StrandnorumTotalt 0 70,3% 29,7% 0,0% 0 Ja 1415 Stenungsund 4606 Ucklum 0 92,9% 7,1% 0,0% 0 Nej 1415 Stenungsund 4630 Ödsmål 0 91,0% 9,0% 0,0% 0 Nej 1415 Stenungsund 5070 Aröd och Timmervik 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1415 Stenungsund 4598 Svenshögen 0 58,2% 41,8% 0,0% 0 Nej 1415 Stenungsund 4436 Jörlanda 1 78,6% 21,3% 0,1% 0 Ja 1415 Stenungsund 4568 Stenungsund 168 55,8% 42,5% 1,7% 9 Ja 1415 Stenungsund 4576 Stora Höga 50 94,9% 3,2% 1,8% 0 Ja 1486 Strömstad 4556 Skee 2 75,3% 24,4% 0,3% 0 Ja 1486 Strömstad 4439 Kebal 0 97,3% 2,7% 0,0% 0 Nej 1486 Strömstad 4622 Östra Ånneröd 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1486 Strömstad 4584 Strömstad 27 46,4% 53,1% 0,4% 1 Ja 1465 Svenljunga 4868 Hillared 0 98,8% 1,2% 0,0% 0 Nej 1465 Svenljunga 5164 Östra Frölunda 26 87,1% 4,5% 8,4% 0 Nej 1465 Svenljunga 5168 Överlida 4 86,3% 13,0% 0,8% 0 Ja 1465 Svenljunga 4956 Mjöbäck 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1465 Svenljunga 4876 Holsljunga 2 93,7% 5,5% 0,8% 0 Ja 1465 Svenljunga 5016 Sexdrega 17 94,8% 3,0% 2,2% 0 Ja 1465 Svenljunga 5060 Svenljunga 18 71,2% 28,3% 0,5% 0 Ja 1435 Tanum 4532 Rabbalshede 1 77,5% 22,2% 0,4% 0 Nej 1435 Tanum 4344 Fjällbacka 2 64,7% 35,0% 0,2% 0 Nej 1435 Tanum 4372 Hamburgsund 31 73,1% 23,1% 3,8% 0 Nej 1435 Tanum 4356 Grebbestad 7 68,2% 31,3% 0,5% 0 Nej 1435 Tanum 4600 Tanumshede 29 65,4% 32,9% 1,7% 0 Ja 1472 Tibro 5232 Fagersanna 97 74,8% 7,2% 18,0% 0 Nej 1472 Tibro 5456 Tibro 130 66,2% 32,2% 1,6% 0 Ja 1498 Tidaholm 5220 Ekedalen 16 95,0% 1,0% 4,0% 0 Nej 1498 Tidaholm 5368 Madängsholm 4 88,0% 11,1% 0,9% 0 Nej 1498 Tidaholm 5460 Tidaholm 140 60,8% 37,5% 1,7% 0 Ja

21 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1419* Tjörn* 4468* KållekärrTotalt 26 69,5% 25,9% 4,6% 0 Nej 1419 Tjörn 4308 Bleket 8 96,7% 0,0% 3,3% 0 Ja 1419 Tjörn 4572 Stora Dyrön 0 99,2% 0,8% 0,0% 0 Nej 1419 Tjörn 4624 Åstol 0 99,0% 1,0% 0,0% 0 Nej 1419 Tjörn 4516 Myggenäs 0 97,7% 2,3% 0,0% 0 Ja 1419 Tjörn 4514 Höviksnäs 9 76,0% 23,3% 0,7% 0 Nej 1419 Tjörn 4560 Skärhamn 38 85,7% 13,1% 1,2% 0 Nej 1419 Tjörn 4440 Klädesholmen 4 93,0% 6,0% 1,0% 0 Nej 1419 Tjörn 4548 Rönnäng 3 90,5% 9,3% 0,2% 1 Ja 1452 Tranemo 4988 Rosenlund 0 92,1% 7,9% 0,0% 0 Ja 1452 Tranemo 4708 Ambjörnarp 3 97,8% 1,1% 1,1% 0 Nej 1452 Tranemo 4832 Grimsås 0 94,5% 5,5% 0,0% 0 Nej 1452 Tranemo 5100 Uddebo 1 83,3% 16,3% 0,4% 0 Nej 1452 Tranemo 4936 Ljungsarp 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1452 Tranemo 4940 Länghem 0 88,4% 11,6% 0,0% 0 Nej 1452 Tranemo 4928 Limmared 5 71,5% 28,1% 0,4% 1 Nej 1452 Tranemo 4784 Dalstorp 0 89,3% 10,7% 0,0% 0 Nej 1452 Tranemo 5080 Tranemo 18 72,0% 27,5% 0,6% 0 Nej 1488 Trollhättan 5020 Sjuntorp 17 85,1% 14,1% 0,8% 0 Nej 1488 Trollhättan 5038 Velanda 6 99,0% 0,0% 1,0% 0 Nej 1488 Trollhättan 5128 Väne-Åsaka 6 83,6% 14,4% 2,1% 0 Ja 1488 Trollhättan 5108 Upphärad 2 88,4% 11,2% 0,3% 0 Nej 1488 Trollhättan 5084 Trollhättan 352 45,1% 54,2% 0,8% 9 Ja 1473 Töreboda 5536 Älgarås 8 87,5% 10,6% 1,9% 0 Nej 1473 Töreboda 5376 Moholm 25 80,0% 16,1% 3,9% 0 Ja 1473 Töreboda 5484 Töreboda 24 63,0% 36,5% 0,6% 0 Ja 1485 Uddevalla 4296 Ammenäs 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1485 Uddevalla 4338 Fagerhult 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Ja 1485 Uddevalla 4482 Lanesund och Överby 0 93,4% 6,6% 0,0% 0 Ja

22 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1485* Uddevalla* 4590* SunningenTotalt 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Ja 1485 Uddevalla 5106 Utby 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1485 Uddevalla 4388 Herrestad 16 83,6% 15,8% 0,6% 0 Ja 1485 Uddevalla 4398 Hogstorp 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1485 Uddevalla 4608 Uddevalla 484 33,1% 65,3% 1,6% 3 Ja 1485 Uddevalla 4492 Ljungskile 72 75,0% 22,9% 2,1% 0 Nej 1491 Ulricehamn 4968 Nitta 4 98,9% 0,0% 1,1% 0 Nej 1491 Ulricehamn 4740 Blidsberg 1 87,4% 12,4% 0,2% 0 Ja 1491 Ulricehamn 5088 Trädet 1 90,3% 9,4% 0,4% 0 Ja 1491 Ulricehamn 4788 Dalum 4 71,3% 28,1% 0,6% 0 Ja 1491 Ulricehamn 5004 Rånnaväg 0 95,8% 4,2% 0,0% 0 Nej 1491 Ulricehamn 4948 Marbäck 0 95,8% 4,2% 0,0% 0 Nej 1491 Ulricehamn 4904 Hökerum 29 92,7% 3,2% 4,2% 0 Nej 1491 Ulricehamn 4852 Gällstad 1 77,9% 21,9% 0,2% 0 Nej 1491 Ulricehamn 4888 Hulu 0 85,3% 14,7% 0,0% 0 Nej 1491 Ulricehamn 5116 Vegby 0 88,5% 11,5% 0,0% 0 Nej 1491 Ulricehamn 5068 Timmele 6 91,3% 8,0% 0,7% 0 Ja 1491 Ulricehamn 5104 Ulricehamn 257 55,8% 41,6% 2,6% 1 Ja 1470 Vara 5316 Jung 0 87,7% 12,3% 0,0% 0 Ja 1470 Vara 5204 Arentorp 3 85,2% 14,2% 0,6% 0 Nej 1470 Vara 5224 Emtunga 0 91,9% 8,1% 0,0% 0 Nej 1470 Vara 5440 Stora Levene 1 84,1% 15,8% 0,1% 0 Nej 1470 Vara 5336 Kvänum 45 75,8% 20,7% 3,5% 0 Nej 1470 Vara 5512 Vedum 1 73,1% 26,8% 0,1% 0 Ja 1470 Vara 5476 Tråvad 4 87,3% 11,8% 0,9% 0 Ja 1470 Vara 5500 Vara 28 59,1% 40,2% 0,7% 0 Ja 1442 Vårgårda 5162 Östadkulle 1 99,6% 0,0% 0,4% 1 Ja 1442 Vårgårda 5124 Vårgårda 100 62,2% 35,8% 1,9% 1 Ja 1487 Vänersborg 4974 Nordkroken 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej

23 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Bostäder Risker Farlig Kommun- Tätorts- övriga Lantbruk och övriga verksamhet/seveso Farlig gods- kod Kommun kod Tätorter fastigheter småhus Hyreshus fastigheter anläggninagar transporter 1487* Vänersborg* 4330* KatrinedalTotalt 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Ja 1487 Vänersborg 4820 Frändefors 0 82,5% 17,5% 0,0% 0 Ja 1487 Vänersborg 5132 Vänersborg 192 47,5% 51,6% 0,9% 2 Ja 1487 Vänersborg 5112 Vargön 45 79,8% 19,3% 0,9% 0 Ja 1487 Vänersborg 4760 Brålanda 31 72,9% 24,9% 2,2% 0 Ja 1492 Åmål 5096 Tösse 0 83,0% 17,0% 0,0% 0 Ja 1492 Åmål 4800 Fengersfors 9 77,4% 20,0% 2,6% 0 Nej 1492 Åmål 5140 Åmål 67 62,6% 36,7% 0,7% 0 Ja 1407 Öckerö 4434 Kalvsund 0 100,0% 0,0% 0,0% 0 Nej 1407 Öckerö 4348 Fotö 0 98,9% 1,1% 0,0% 0 Nej 1407 Öckerö 4476 Källö-Knippla 0 97,6% 2,4% 0,0% 0 Nej 1407 Öckerö 4552 Rörö 0 94,1% 5,9% 0,0% 0 Nej 1407 Öckerö 4304 Björkö 14 93,5% 5,5% 1,0% 0 Nej 1407 Öckerö 4420 Hälsö 2 98,9% 0,8% 0,3% 0 Nej 1407 Öckerö 4628 Öckerö 107 89,1% 7,8% 3,1% 0 Nej 1407 Öckerö 4428 Hönö 17 93,5% 6,1% 0,3% 0 Ja

24 (48) Kvantitativ bedömning utav tätorterna Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel * * * Totalt * * * 356 46 102 8 436 * * * Medelvärde * * * 1,8 0,3 0,6 0,1 1,6 1440 Ale 4704 Alvhem Ja Nej Nej 0 0 0 0 1 1440 Ale 5036 Skepplanda Nej Nej Nej 2 0 1 0 1 1440 Ale 5152 Älvängen Ja Ja Nej 3 1 1 0 2 1440 Ale 5056 Surte Ja Ja Nej 2 0 1 0 4 1440 Ale 4976 Nödinge-Nol Ja Ja Nej 5 1 2 0 6 1489 Alingsås 4870 Hjälmared Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1489 Alingsås 4972 Norsesund Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1489 Alingsås 5136 Västra Bodarna Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1489 Alingsås 4908 Ingared Ja Nej Nej 2 0 1 0 0 1489 Alingsås 4840 Gräfsnäs Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1489 Alingsås 5052 Stora Mellby Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1489 Alingsås 5044 Sollebrunn Nej Nej Nej 1 0 1 0 1 1489 Alingsås 4700 Alingsås Ja Nej Nej 11 2 4 1 9 1460 Bengtsfors 5040 Skåpafors Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1460 Bengtsfors 4768 Bäckefors Nej Nej Nej 1 0 1 1 1 1460 Bengtsfors 4728 Billingsfors Ja Nej Nej 0 0 0 0 1 1460 Bengtsfors 4772 Dals Långed Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1460 Bengtsfors 4720 Bengtsfors Ja Nej Nej 2 1 1 0 4 1443 Bollebygd 4884 Hultafors Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1443 Bollebygd 4984 Olsfors Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1443 Bollebygd 5092 Töllsjö Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1443 Bollebygd 4744 Bollebygd Nej Nej Nej 2 0 1 0 4 1490 Borås 4748 Borgstena Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1490 Borås 4916 Kinnarumma Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1490 Borås 4996 Rydboholm Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1490 Borås 4310 Bosnäs Nej Nej Nej 0 0 0 0 0

25 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1490* Borås* 5012* SandhultTotalt Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1490 Borås 5078 Tosseryd Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1490 Borås 4716 Aplared Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1490 Borås 5000 Rångedala Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1490 Borås 5156 Äspered Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1490 Borås 4756 Bredared Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1490 Borås 4816 Frufällan Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1490 Borås 4860 Hedared Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1490 Borås 4960 Målsryd Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1490 Borås 4752 Borås Ja Nej Nej 20 5 9 1 19 1490 Borås 5120 Viskafors Ja Nej Nej 1 0 1 0 2 1490 Borås 4848 Gånghester Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1490 Borås 5024 Sjömarken Ja Nej Nej 1 0 0 0 2 1490 Borås 4808 Fristad Ja Nej Nej 5 0 1 0 2 1490 Borås 4780 Dalsjöfors Nej Nej Nej 2 0 1 0 3 1490 Borås 5008 Sandared Ja Nej Nej 2 0 1 0 2 1490 Borås 4792 Dannike Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1438 Dals-Ed 4796 Ed Nej Nej Nej 2 1 1 0 1 1445 Essunga 5250 Främmestad Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1445 Essunga 5312 Jonslund Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1445 Essunga 5388 Nossebro Ja Nej Nej 2 0 1 0 1 1499 Falköping 5264 Gudhem Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1499 Falköping 5392 Odensberg Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1499 Falköping 5472 Torbjörntorp Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1499 Falköping 5508 Vartofta Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1499 Falköping 5328 Kinnarp Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1499 Falköping 5436 Stenstorp Nej Nej Nej 1 0 1 0 1 1499 Falköping 5344 Kättilstorp Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1499 Falköping 5236 Falköping Nej Nej Nej 6 1 4 1 12

26 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1499* Falköping* 5244* FlobyTotalt Nej Nej Nej 1 0 1 0 2 1499 Falköping 5532 Åsarp Ja Nej Nej 1 0 0 0 2 1439 Färgelanda 5160 Ödeborg Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1439 Färgelanda 4900 Högsäter Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1439 Färgelanda 5048 Stigen Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1439 Färgelanda 4828 Färgelanda Ja Nej Nej 1 0 1 0 4 1444 Grästorp 5260 Grästorp Ja Nej Nej 3 0 1 0 2 1447 Gullspång 5416 Skagersvik Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1447 Gullspång 5300 Hova Nej Nej Nej 1 0 2 0 1 1447 Gullspång 5396 Otterbäcken Ja Nej Nej 0 0 0 0 1 1447 Gullspång 5268 Gullspång Ja Nej Nej 1 0 2 0 1 1480 Göteborg 4368 Göteborg Ja Ja Nej 120 44 72 5 * 1480 Göteborg 4298 Asperö Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1480 Göteborg 4322 Brännö Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1480 Göteborg 4546 Rödbo Ja Ja Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4528 Olofstorp Nej Nej Nej 2 0 0 0 0 1480 Göteborg 4574 Stenared Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4550 Andalen Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1480 Göteborg 4396 Hjuvik Nej Nej Nej 2 0 0 0 0 1480 Göteborg 4456 Kvisljungeby Nej Nej Nej 3 0 0 0 0 1480 Göteborg 4498 Låssby Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4522 Nolvik Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4510 Tumlehed Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4518 Mysterna Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4596 Säve Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 5086 Trulsegården Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1480 Göteborg 4612 Vrångö Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1480 Göteborg 4302 Björlanda Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1480 Göteborg 4332 Donsö Nej Nej Nej 1 0 0 0 2

27 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1480* Göteborg* 4588* StyrsöTotalt Nej Nej Nej 2 0 0 0 2 1480 Göteborg 4294 Angered Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1471 Götene 5340 Källby Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1471 Götene 5304 Hällekis Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1471 Götene 5360 Lundsbrunn Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1471 Götene 5280 Götene Nej Nej Nej 3 1 2 0 4 1466 Herrljunga 4712 Annelund Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1466 Herrljunga 4864 Herrljunga Ja Nej Nej 2 1 1 0 2 1466 Herrljunga 4932 Ljung Nej Nej Nej 1 0 0 0 3 1497 Hjo 5212 Blikstorp Ja Nej Nej 0 0 0 0 1 1497 Hjo 5332 Korsberga Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1497 Hjo 5296 Hjo Nej Nej Nej 2 0 2 0 3 1401 Härryda 4570 Stora Bugärde Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1401 Härryda 4544 Rävlanda Nej Nej Nej 1 0 1 0 0 1401 Härryda 4424 Härryda Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1401 Härryda 4542 Rya Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1401 Härryda 4290 Benareby Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1401 Härryda 4334 Eskilsby och Snugga Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1401 Härryda 4526 Nya Långenäs Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1401 Härryda 4640 Tahult Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1401 Härryda 4392 Hindås Ja Nej Nej 1 0 1 0 1 1401 Härryda 4354 Hällingsjö Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1401 Härryda 4484 Landvetter Ja Nej Nej 2 0 2 0 5 1401 Härryda 4520 Mölnlycke Ja Nej Nej 3 0 1 0 6 1446 Karlsborg 5248 Forsvik Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1446 Karlsborg 5496 Undenäs Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1446 Karlsborg 5384 Mölltorp Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1446 Karlsborg 5324 Karlsborg Nej Nej Nej 2 0 1 0 5 1384 Kungsbacka 3932 Frillesås Nej Nej Nej 2 0 0 0 0

28 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1384* Kungsbacka* 3998* KläppaTotalt Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 4158 Vassbäck Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 4228 Ölmanäs Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3910 Brattås Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3950 Gundal och Högås Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3990 Hjälmared Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3914 Buerås Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3954 Hagryd-Dala Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3956 Halla Heberg Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3986 Hjälm Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 4038 Lerkil Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3898 Röda holme Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 4224 Västra Hagen Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1384 Kungsbacka 3900 Anneberg Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1384 Kungsbacka 3904 Backa Nej Nej Nej 2 0 0 0 1 1384 Kungsbacka 3928 Fjärås kyrkby Nej Nej Nej 1 0 1 0 1 1384 Kungsbacka 4152 Vallda Nej Nej Nej 0 0 1 0 1 1384 Kungsbacka 4008 Kungsbacka Ja Nej Nej 9 5 3 1 14 1384 Kungsbacka 4200 Åsa Nej Nej Nej 1 0 1 0 2 1384 Kungsbacka 4108 Särö Nej Nej Nej 0 0 1 0 2 1384 Kungsbacka 4054 Onsala Nej Nej Nej 6 0 1 0 5 1384 Kungsbacka 4300 Billdal Nej Nej Nej 1 0 1 0 8 1482 Kungälv 4328 Diseröd Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1482 Kungälv 4562 Duvesjön Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1482 Kungälv 4604 Tjuvkil Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1482 Kungälv 4438 Kareby Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1482 Kungälv 4444 Kode Nej Nej Nej 2 0 0 0 1 1482 Kungälv 4480 Kärna Nej Nej Nej 2 0 1 0 1 1482 Kungälv 4452 Kungälv Ja Ja Nej 12 1 4 1 12

29 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1482* Kungälv* 4504* MarstrandTotalt Nej Nej Nej 1 0 1 0 3 1441 Lerum 5032 Sjövik Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1441 Lerum 4732 Björboholm Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1441 Lerum 4374 Stamsjö Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1441 Lerum 5072 Tollered Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1441 Lerum 5176 Öxeryd Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1441 Lerum 4986 Olstorp Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1441 Lerum 4804 Floda ja Nej Nej 6 0 1 0 2 1441 Lerum 4920 Lerum Ja Nej Nej 8 1 1 0 4 1441 Lerum 4836 Gråbo Nej Nej Nej 3 0 1 0 6 1494 Lidköping 5240 Filsbäck Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1494 Lidköping 5890 Örslösa Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1494 Lidköping 5404 Saleby Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1494 Lidköping 5320 Järpås Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1494 Lidköping 5516 Vinninga Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1494 Lidköping 5480 Tun Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1494 Lidköping 5352 Lidköping Ja Nej Nej 10 2 3 1 16 1462 Lilla Edet 4872 Hjärtum Nej Ja Ja 1 0 0 0 0 1462 Lilla Edet 4978 Nygård Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1462 Lilla Edet 4856 Göta Ja Ja Nej 1 0 0 0 1 1462 Lilla Edet 4944 Lödöse Ja Ja Nej 1 1 0 0 1 1462 Lilla Edet 4924 Lilla Edet Ja Ja Ja 3 0 1 0 2 1484 Lysekil 4540 Rixö Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1484 Lysekil 4340 Fiskebäckskil Nej Nej Nej 0 0 0 0 2 1484 Lysekil 4360 Grundsund Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1484 Lysekil 4316 Brastad Nej Nej Nej 1 0 1 0 2 1484 Lysekil 4496 Lysekil Nej Nej Nej 5 1 2 1 5 1493 Mariestad 5356 Lugnås Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1493 Mariestad 5364 Lyrestad Nej Nej Nej 1 0 0 0 1

30 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1493* Mariestad* 5412* SjötorpTotalt Ja Nej Nej 0 0 0 0 1 1493 Mariestad 5488 Ullervad Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1493 Mariestad 5372 Mariestad Ja Nej Nej 10 2 2 1 9 1463 Mark 5076 Torestorp Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1463 Mark 4724 Berghem Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1463 Mark 4992 Rydal Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1463 Mark 4736 Björketorp Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1463 Mark 5172 Öxabäck Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1463 Mark 4880 Horred Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1463 Mark 4892 Hyssna Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1463 Mark 5064 Sätila Nej Nej Nej 1 0 1 0 2 1463 Mark 4812 Fritsla Nej Nej Nej 1 0 1 0 3 1463 Mark 4912 Kinna Ja Nej Nej 8 1 2 1 8 1461 Mellerud 4776 Dals Rostock Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1461 Mellerud 5144 Åsensbruk Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1461 Mellerud 4952 Mellerud Nej Nej Nej 3 1 1 0 3 1430 Munkedal 4554 Torreby Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1430 Munkedal 4380 Hedekas Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1430 Munkedal 4324 Dingle Nej Nej Nej 1 1 0 0 1 1430 Munkedal 4412 Hällevadsholm Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1430 Munkedal 4512 Munkedal Ja Nej Nej 3 2 1 0 3 1481 Mölndal 4410 Hällesåker Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1481 Mölndal 4602 Tulebo Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1481 Mölndal 4472 Kållered Nej Nej Nej 3 0 2 0 5 1481 Mölndal 4488 Lindome Ja Nej Nej 5 0 1 0 6 1421 Orust 4414 Hälleviksstrand Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1421 Orust 4594 Svanvik Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1421 Orust 4508 Mollösund Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1421 Orust 4384 Henån Nej Nej Nej 1 1 1 0 1

31 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1421* Orust* 4592* SvanesundTotalt Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1421 Orust 4610 Varekil Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1421 Orust 4336 Ellös Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1402 Partille 4464 Kåhög Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1402 Partille 4432 Jonsered Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1402 Partille 4631 Öjersjö Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1495 Skara 5200 Ardala Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1495 Skara 5216 Eggby Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1495 Skara 5208 Axvall Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1495 Skara 5504 Varnhem Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1495 Skara 5420 Skara Nej Nej Nej 7 1 2 0 8 1496 Skövde 5308 Igelstorp Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1496 Skövde 5348 Lerdala Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1496 Skövde 5492 Ulvåker Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1496 Skövde 5520 Väring Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1496 Skövde 5524 Värsås Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1496 Skövde 5468 Timmersdala Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1496 Skövde 5424 Skultorp Nej Nej Nej 2 0 0 0 1 1496 Skövde 5464 Tidan Ja Nej Nej 0 0 1 0 1 1496 Skövde 5444 Stöpen Nej Nej Nej 2 0 0 0 2 1496 Skövde 5428 Skövde Nej Nej Nej 14 1 7 0 24 1427 Sotenäs 4312 Bovallstrand Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1427 Sotenäs 4616 Väjern Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1427 Sotenäs 4404 Hunnebostrand Nej Nej Nej 1 0 1 0 3 1427 Sotenäs 4448 Kungshamn Nej Nej Nej 3 0 1 0 3 1427 Sotenäs 4564 Smögen Nej Nej Nej 1 0 0 0 4 1415 Stenungsund 4370 Hallerna Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1415 Stenungsund 4566 Starrkärr och Näs Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1415 Stenungsund 4578 Stenungsön Nej Nej Nej 0 0 0 0 0

32 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1415* Stenungsund* 4580* StrandnorumTotalt Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1415 Stenungsund 4606 Ucklum Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1415 Stenungsund 4630 Ödsmål Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1415 Stenungsund 5070 Aröd och Timmervik Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1415 Stenungsund 4598 Svenshögen Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1415 Stenungsund 4436 Jörlanda Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1415 Stenungsund 4568 Stenungsund Nej Nej Nej 6 1 2 0 10 1415 Stenungsund 4576 Stora Höga Nej Nej Nej 1 0 1 0 2 1486 Strömstad 4556 Skee Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1486 Strömstad 4439 Kebal Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1486 Strömstad 4622 Östra Ånneröd Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1486 Strömstad 4584 Strömstad Nej Nej Nej 4 1 2 0 12 1465 Svenljunga 4868 Hillared Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1465 Svenljunga 5164 Östra Frölunda Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1465 Svenljunga 5168 Överlida Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1465 Svenljunga 4956 Mjöbäck Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1465 Svenljunga 4876 Holsljunga Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1465 Svenljunga 5016 Sexdrega Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1465 Svenljunga 5060 Svenljunga Ja Nej Nej 2 0 1 0 2 1435 Tanum 4532 Rabbalshede Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1435 Tanum 4344 Fjällbacka Nej Nej Nej 1 0 1 0 1 1435 Tanum 4372 Hamburgsund Nej Nej Nej 1 0 0 0 2 1435 Tanum 4356 Grebbestad Nej Nej Nej 1 0 0 0 3 1435 Tanum 4600 Tanumshede Nej Nej Nej 2 1 2 0 3 1472 Tibro 5232 Fagersanna Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1472 Tibro 5456 Tibro Nej Nej Nej 3 1 1 0 4 1498 Tidaholm 5220 Ekedalen Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1498 Tidaholm 5368 Madängsholm Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1498 Tidaholm 5460 Tidaholm Ja Nej Nej 1 1 1 0 7

33 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1419* Tjörn* 4468* KållekärrTotalt Nej Nej Nej 1 0 1 0 0 1419 Tjörn 4308 Bleket Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1419 Tjörn 4572 Stora Dyrön Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1419 Tjörn 4624 Åstol Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1419 Tjörn 4516 Myggenäs Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1419 Tjörn 4514 Höviksnäs Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1419 Tjörn 4560 Skärhamn Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1419 Tjörn 4440 Klädesholmen Nej Nej Nej 0 0 0 0 2 1419 Tjörn 4548 Rönnäng Nej Nej Nej 0 0 0 0 2 1452 Tranemo 4988 Rosenlund Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1452 Tranemo 4708 Ambjörnarp Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1452 Tranemo 4832 Grimsås Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1452 Tranemo 5100 Uddebo Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1452 Tranemo 4936 Ljungsarp Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1452 Tranemo 4940 Länghem Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1452 Tranemo 4928 Limmared Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1452 Tranemo 4784 Dalstorp Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1452 Tranemo 5080 Tranemo Nej Nej Nej 1 1 1 0 2 1488 Trollhättan 5020 Sjuntorp Ja Nej Nej 1 0 1 0 0 1488 Trollhättan 5038 Velanda Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1488 Trollhättan 5128 Väne-Åsaka Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1488 Trollhättan 5108 Upphärad Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1488 Trollhättan 5084 Trollhättan Ja Ja Nej 20 5 6 1 26 1473 Töreboda 5536 Älgarås Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1473 Töreboda 5376 Moholm Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1473 Töreboda 5484 Töreboda Nej Nej Nej 4 1 1 0 2 1485 Uddevalla 4296 Ammenäs Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1485 Uddevalla 4338 Fagerhult Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1485 Uddevalla 4482 Lanesund och Överby Nej Nej Nej 0 0 0 0 0

34 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1485* Uddevalla* 4590* SunningenTotalt Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1485 Uddevalla 5106 Utby Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1485 Uddevalla 4388 Herrestad Nej Nej Nej 2 0 1 0 0 1485 Uddevalla 4398 Hogstorp Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1485 Uddevalla 4608 Uddevalla Nej Nej Nej 11 4 5 1 13 1485 Uddevalla 4492 Ljungskile Nej Nej Nej 2 0 1 0 2 1491 Ulricehamn 4968 Nitta Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1491 Ulricehamn 4740 Blidsberg Ja Nej Nej 1 0 0 0 0 1491 Ulricehamn 5088 Trädet Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1491 Ulricehamn 4788 Dalum Ja Nej Nej 1 0 1 0 0 1491 Ulricehamn 5004 Rånnaväg Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1491 Ulricehamn 4948 Marbäck Ja Nej Nej 0 0 0 0 0 1491 Ulricehamn 4904 Hökerum Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1491 Ulricehamn 4852 Gällstad Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1491 Ulricehamn 4888 Hulu Ja Nej Nej 0 0 0 0 1 1491 Ulricehamn 5116 Vegby Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1491 Ulricehamn 5068 Timmele Ja Nej Nej 1 0 0 0 1 1491 Ulricehamn 5104 Ulricehamn Ja Nej Nej 4 1 2 0 6 1470 Vara 5316 Jung Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1470 Vara 5204 Arentorp Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1470 Vara 5224 Emtunga Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1470 Vara 5440 Stora Levene Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1470 Vara 5336 Kvänum Nej Nej Nej 1 0 1 0 1 1470 Vara 5512 Vedum Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1470 Vara 5476 Tråvad Ja Nej Nej 1 0 0 0 2 1470 Vara 5500 Vara Nej Nej Nej 3 1 1 0 5 1442 Vårgårda 5162 Östadkulle Nej Nej Nej 0 0 0 0 1 1442 Vårgårda 5124 Vårgårda Nej Nej Nej 4 1 1 0 4 1487 Vänersborg 4974 Nordkroken Nej Nej Nej 0 0 0 0 0

35 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Risker Offentlig verksamhet Näringsverksamhet Över- Kommun- Tätorts- svämnings- Skredr Kvick- Grund- Gymnasie- Vård- kod Kommun kod Tätorter risk isker lera skolor skolor central Sjukhus Livsmedel 1487* Vänersborg* 4330* KatrinedalTotalt Nej Nej Nej 0 0 0 0 0 1487 Vänersborg 4820 Frändefors Nej Nej Nej 3 0 0 0 1 1487 Vänersborg 5132 Vänersborg Ja Ja Nej 8 2 4 0 17 1487 Vänersborg 5112 Vargön Ja Ja Nej 4 0 0 0 3 1487 Vänersborg 4760 Brålanda Nej Nej Nej 2 0 1 0 5 1492 Åmål 5096 Tösse Ja Nej Nej 1 1 0 0 0 1492 Åmål 4800 Fengersfors Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1492 Åmål 5140 Åmål Ja Nej Nej 2 0 1 0 8 1407 Öckerö 4434 Kalvsund Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1407 Öckerö 4348 Fotö Nej Nej Nej 1 0 0 0 0 1407 Öckerö 4476 Källö-Knippla Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1407 Öckerö 4552 Rörö Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1407 Öckerö 4304 Björkö Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1407 Öckerö 4420 Hälsö Nej Nej Nej 1 0 0 0 1 1407 Öckerö 4628 Öckerö Nej Nej Nej 4 1 1 0 3 1407 Öckerö 4428 Hönö Nej Nej Nej 2 0 1 0 5

36 (48) Kvantitativ bedömning utav tätorterna Räddningstjänst Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet * * * Totalt * * * * * * * * * * * * * Medelvärde * 5 * 233 * * 13 267 * 1440 Ale 4704 Alvhem Nol 12 1+6 240 Nej Lilla edet 14 1+4 90 Ja 1440 Ale 5036 Skepplanda Nol 12 1+6 240 Nej Surte 23 1+4 300 Ja 1440 Ale 5152 Älvängen Nol 6 1+6 240 Nej Surte 17 1+4 300 Ja 1440 Ale 5056 Surte Surte 0 1+4 300 Ja Angered 4 1+6 90 Ja 1440 Ale 4976 Nödinge-Nol Nol 0 1+6 240 Nej Surte 11 1+4 300 Ja 1489 Alingsås 4870 Hjälmared Alingsås 4 1+4 90 Ja Vårgårda 25 1+4 300 Ja 1489 Alingsås 4972 Norsesund Alingsås 14 1+4 90 Ja Lerum 17 1+4 90 Nej 1489 Alingsås 5136 Västra Bodarna Alingsås 7 1+4 90 Ja Lerum 17 1+4 90 Nej 1489 Alingsås 4908 Ingared Alingsås 12 1+4 90 Ja Lerum 16 1+4 90 Nej 1489 Alingsås 4840 Gräfsnäs Sollebrunn 22 1+4 360 Nej Vårgårda 27 1+4 300 Ja 1489 Alingsås 5052 Stora Mellby Sollebrunn 4 1+4 420 Nej Nossebro 10 1+4 300 Nej 1489 Alingsås 5044 Sollebrunn Sollebrunn 0 1+4 420 Nej Nossebro 14 1+4 300 Nej 1489 Alingsås 4700 Alingsås Alingsås 0 1+4 90 Ja Vårgårda 20 1+4 300 Ja 1460 Bengtsfors 5040 Skåpafors Bengtsfors 3 1+6 300 Ja Bäckefors 27 1+3 300 Nej 1460 Bengtsfors 4768 Bäckefors Bäckefors 0 1+3 300 Nej Ed 17 1+4 300 Nej 1460 Bengtsfors 4728 Billingsfors Bengtsfors 8 1+6 300 Ja Bäckefors 24 1+3 300 Nej 1460 Bengtsfors 4772 Dals Långed Dals långed 0 0+1 300 Nej Bengtsfors 17 1+6 300 Ja 1460 Bengtsfors 4720 Bengtsfors Bengtsfors 0 1+6 300 Ja Bäckefors 30 1+3 300 Nej 1443 Bollebygd 4884 Hultafors Bollebygd 11 1+4 420 Nej Borås 13 1+4 90 Ja 1443 Bollebygd 4984 Olsfors Bollebygd 9 1+4 420 Nej Borås 15 1+4 90 Ja 1443 Bollebygd 5092 Töllsjö Räddningsvärn 0 * * * Bollebygd 16 1+4 420 Nej 1443 Bollebygd 4744 Bollebygd Bollebygd 0 1+4 420 Nej Rävlanda 5 1+2 300 Nej 1490 Borås 4748 Borgstena Räddningsvärn 0 * * * Fristad 8 1+4 420 Nej 1490 Borås 4916 Kinnarumma Viskafors 5 1+3 420 Nej Fritsla 7 1+2 360 Nej 1490 Borås 4996 Rydboholm Viskafors 4 1+3 420 Nej Borås 9 1+4 90 Ja 1490 Borås 4310 Bosnäs Borås 8 1+4 90 Ja Viskafors 5 1+3 420 Nej

37 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1490* Borås* 5012* SandhultTotalt Borås 11 1+4 90 Ja Borås 11 1+3 90 Ja 1490 Borås 5078 Tosseryd Borås 7 1+4 90 Ja Borås 7 1+3 90 Ja 1490 Borås 4716 Aplared Borås 13 1+4 90 Ja Borås 13 1+3 90 Ja 1490 Borås 5000 Rångedala Dalsjöfors 8 1+4 420 Nej Borås 15 1+4 90 Ja 1490 Borås 5156 Äspered Dalsjöfors 7 1+4 420 Nej Borås 15 1+3 90 Ja 1490 Borås 4756 Bredared Fristad 7 1+4 420 Nej Borås 12 1+4 90 Ja 1490 Borås 4816 Frufällan Fristad 6 1+4 420 Nej Borås 7 1+4 90 Ja 1490 Borås 4860 Hedared Räddningsvärn 0 * * * Borås 18 1+4 90 Ja 1490 Borås 4960 Målsryd Dalsjöfors 6 1+4 420 Nej Borås 9 1+4 90 Ja 1490 Borås 4752 Borås Borås 0 1+4 90 Ja Borås 0 1+3 90 Ja 1490 Borås 5120 Viskafors Viskafors 0 1+3 420 Nej Fritsla 12 1+2 360 Nej 1490 Borås 4848 Gånghester borås 6 1+4 90 Ja Borås 6 1+3 90 Ja 1490 Borås 5024 Sjömarken Borås 7 1+4 90 Ja Borås 7 1+3 90 Ja 1490 Borås 4808 Fristad Fristad 0 1+4 420 Nej Borås 13 1+4 90 Ja 1490 Borås 4780 Dalsjöfors Dalsjöfors 0 1+4 420 Nej Borås 14 1+4 90 Ja 1490 Borås 5008 Sandared Borås 9 1+4 90 Ja Borås 14 1+3 90 Ja 1490 Borås 4792 Dannike Dalsjöfors 10 1+4 420 Nej Vegby 11 1+4 360 Nej 1438 Dals-Ed 4796 Ed Ed 0 1+4 300 Nej Bäckefors 18 1+3 300 Nej 1445 Essunga 5250 Främmestad Nossebro 9 1+4 300 Nej Grästorp 14 1+4 300 Nej 1445 Essunga 5312 Jonslund Nossebro 8 1+4 300 Nej Vara 16 1+4 300 Nej 1445 Essunga 5388 Nossebro Nossebro 0 1+4 300 Nej Grästorp 19 1+4 300 Nej 1499 Falköping 5264 Gudhem Falköping 5 1+4 90 Ja Floby 21 1+4 420 Nej 1499 Falköping 5392 Odensberg Falköping 7 1+4 90 Ja Floby 9 1+4 420 Nej 1499 Falköping 5472 Torbjörntorp Falköping 5 1+4 90 Ja Floby 20 1+4 420 Nej 1499 Falköping 5508 Vartofta Falköping 10 1+4 90 Ja Trädet 14 1+4 420 Nej 1499 Falköping 5328 Kinnarp Falköping 11 1+4 90 Ja Trädet 12 1+4 420 Nej 1499 Falköping 5436 Stenstorp Falköping 16 1+4 90 Ja Skövde 17 1+4 90 Ja 1499 Falköping 5344 Kättilstorp Trädet 14 1+4 420 Nej Falköping 20 1+4 90 Ja 1499 Falköping 5236 Falköping Falköping 0 1+4 90 Ja Floby 15 1+4 420 Nej

38 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1499* Falköping* 5244* FlobyTotalt Floby 0 1+4 420 Nej Falköping 15 1+4 90 Ja 1499 Falköping 5532 Åsarp Trädet 6 1+4 420 Nej Falköping 18 1+4 90 Ja 1439 Färgelanda 5160 Ödeborg Färgelanda 4 1+4 360 Nej Högsäter 14 1+4 360 Nej 1439 Färgelanda 4900 Högsäter Högsäter 0 1+4 360 Nej Färgelanda 10 1+4 360 Nej 1439 Färgelanda 5048 Stigen Färgelanda 4 1+4 360 Nej Högsäter 9 1+4 360 Nej 1439 Färgelanda 4828 Färgelanda färgelanda 0 1+4 360 Nej Högsäter 10 1+4 360 Nej 1444 Grästorp 5260 Grästorp Grästorp 0 1+4 300 Nej Vara 23 1+4 300 Nej 1447 Gullspång 5416 Skagersvik Gullspång 2 1+4 300 Nej Hova 6 1+4 300 Nej 1447 Gullspång 5300 Hova Hova 0 300 300 Nej Gullspång 20 1+4 300 Nej 1447 Gullspång 5396 Otterbäcken Gullspång 4 1+4 300 Nej Hova 18 1+4 300 Nej 1447 Gullspång 5268 Gullspång Gullspång 0 1+4 300 Nej Hova 19 1+4 300 Nej 1480 Göteborg 4368 Göteborg Gårda 0 1+6 90 Ja Frölunda 0 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4298 Asperö Räddningsvärn 0 * * * Donsö Saknar landväg1+4 300 Nej 1480 Göteborg 4322 Brännö Räddningsvärn 0 * * * Donsö Saknar landväg1+4 300 Nej 1480 Göteborg 4546 Rödbo Kungälv 3 1+4 90 Ja Angered 8 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4528 Olofstorp Lerum 8 1+4 90 Nej Angered 12 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4574 Stenared Lerum 7 1+4 90 Nej Angered 12 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4550 Andalen Torslanda 5 1+4 90 Ja Lundby 14 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4396 Hjuvik Torslanda 6 1+4 90 Nej Lundby 16 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4456 Kvisljungeby Torslanda 8 1+4 90 Nej Lundby 9 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4498 Låssby Torslanda 7 1+4 90 Nej Lundby 11 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4522 Nolvik Torslanda 11 1+4 90 Nej Lundby 13 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4510 Tumlehed Torslanda 5 1+4 90 Nej Lundby 14 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4518 Mysterna Angered 3 1+6 90 Ja Kungälv 8 1+4 90 Ja 1480 Göteborg 4596 Säve Angered 8 1+6 90 Ja Lundby 13 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 5086 Trulsegården Lundby 9 1+6 90 Ja Torslanda 8 1+4 90 Nej 1480 Göteborg 4612 Vrångö Räddningsvärn 0 * * * Donsö Saknar landväg1+4 300 Nej 1480 Göteborg 4302 Björlanda Torslanda 7 1+4 90 Nej Lundby 10 1+6 90 Ja 1480 Göteborg 4332 Donsö Donsö 0 1+4 300 Nej * * * * *

39 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1480* Göteborg* 4588* StyrsöTotalt Donsö 3 1+4 300 Nej * * * * * 1480 Göteborg 4294 Angered Angered 10 1+6 90 Ja Kortedala 8 1+6 90 Ja 1471 Götene 5340 Källby Lidköping 9 1+3 90 Ja Götene 10 1+5 300 Ja 1471 Götene 5304 Hällekis Götene 14 1+5 300 Ja Mariestad 27 1+4 90 Ja 1471 Götene 5360 Lundsbrunn Götene 7 1+5 300 Ja Skara 12 1+4 90 Ja 1471 Götene 5280 Götene Götene 0 1+5 300 Ja Skara 16 1+4 90 Ja 1466 Herrljunga 4712 Annelund Annelund 0 1+2 300 Nej Herrljunga 14 1+4 300 Ja 1466 Herrljunga 4864 Herrljunga Herrljunga 0 1+4 300 Ja Annelund 14 1+2 300 Nej 1466 Herrljunga 4932 Ljung Annelund 2 1+2 300 Nej Herrljunga 13 1+4 300 Ja 1497 Hjo 5212 Blikstorp Räddningsvärn 0 * * * Tidaholm 13 1+4 300 Ja 1497 Hjo 5332 Korsberga Hjo 11 1+4 300 Ja Tibro 16 1+4 300 Ja 1497 Hjo 5296 Hjo Hjo 0 1+4 300 Ja Tibro 16 1+4 300 Ja 1401 Härryda 4570 Stora Bugärde Rävlanda 11 1+2 300 Nej Hindås 11 1+4 300 Nej 1401 Härryda 4544 Rävlanda Rävlanda 0 1+2 300 Nej Bollebygd 5 1+4 420 Nej 1401 Härryda 4424 Härryda Hindås 10 1+4 300 Nej Öjersjö 11 1+4 90 Nej 1401 Härryda 4542 Rya Hindås 7 1+4 300 Nej Rävlanda 14 1+2 300 Nej 1401 Härryda 4290 Benareby Mölnycke 4 1+4 300 Nej Öjersjö 13 1+4 90 Nej 1401 Härryda 4334 Eskilsby och Snugga Mölnycke 15 1+4 300 Nej Rävlanda 20 1+2 300 Nej 1401 Härryda 4526 Nya Långenäs Mölnycke 3 1+4 300 Nej Öjersjö 11 1+4 90 Nej 1401 Härryda 4640 Tahult Öjersjö 3 1+4 90 Nej Mölnycke 7 1+4 300 Nej 1401 Härryda 4392 Hindås Hindås 0 1+4 300 Nej Rävlanda 7 1+2 300 Nej 1401 Härryda 4354 Hällingsjö Rävlanda 6 1+2 300 Nej Sätila 10 1+4 360 Nej 1401 Härryda 4484 Landvetter Öjersjö 6 1+4 90 Nej Mölnycke 9 1+4 300 Nej 1401 Härryda 4520 Mölnlycke Mölnycke 0 1+4 300 Nej Öjersjö 8 1+4 90 Ja 1446 Karlsborg 5248 Forsvik Karlsborg 8 1+4 300 Ja Tibro 26 1+4 300 Ja 1446 Karlsborg 5496 Undenäs Räddningsvärn 0 * * * Karlsborg 16 1+4 300 Ja 1446 Karlsborg 5384 Mölltorp Karlsborg 8 1+4 300 Ja Tibro 18 1+4 300 Ja 1446 Karlsborg 5324 Karlsborg Karlsborg 0 1+4 300 Ja Tibro 25 1+4 300 Ja 1384 Kungsbacka 3932 Frillesås Frillesås 0 1+4 300 Nej Kungsbacka 22 1+5 90 ja

40 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1384* Kungsbacka* 3998* KläppaTotalt Frillesås 7 1+4 300 Nej Kungsbacka 16 1+5 90 Ja 1384 Kungsbacka 4158 Vassbäck Frillesås 3 1+4 300 Nej Kungsbacka 22 1+5 90 Ja 1384 Kungsbacka 4228 Ölmanäs Frillesås 8 1+4 300 Nej Kungsbacka 18 1+5 90 Ja 1384 Kungsbacka 3910 Brattås Lindome 11 1+4 90 Nej Kungsbacka 13 1+5 90 ja 1384 Kungsbacka 3950 Gundal och Högås Lindome 8 1+4 90 Ja Lindome 8 1+4 90 Ja 1384 Kungsbacka 3990 Hjälmared Lindome 9 1+4 90 Nej Kungsbacka 10 1+5 90 Ja 1384 Kungsbacka 3914 Buerås Kungsbacka 13 1+5 90 Ja Kungsbacka 13 1+4 420 nej 1384 Kungsbacka 3954 Hagryd-Dala Kungsbacka 11 1+5 90 Ja Lindome 12 1+4 90 Nej 1384 Kungsbacka 3956 Halla Heberg Kungsbacka 9 1+5 90 Ja Lindome 18 1+4 420 Ja 1384 Kungsbacka 3986 Hjälm Kungsbacka 6 1+5 90 Ja Lindome 13 1+4 90 Nej 1384 Kungsbacka 4038 Lerkil Kungsbacka 12 1+5 90 Ja Kungsbacka 12 1+4 420 Ja 1384 Kungsbacka 3898 Röda holme Kungsbacka 16 1+5 90 Ja Kungsbacka 16 1+4 420 Ja 1384 Kungsbacka 4224 Västra Hagen Kungsbacka 12 1+5 90 ja Lindome 12 1+4 90 Nej 1384 Kungsbacka 3900 Anneberg Lindome 6 1+4 90 Nej Kungsbacka 7 1+5 90 Ja 1384 Kungsbacka 3904 Backa Kungsbacka 6 1+5 90 Ja Lindome 15 1+4 90 Nej 1384 Kungsbacka 3928 Fjärås kyrkby Kungsbacka 8 1+5 90 Ja Kungsbacka 8 1+4 420 Ja 1384 Kungsbacka 4152 Vallda Kungsbacka 6 1+5 90 Ja Lindome 14 1+4 90 Nej 1384 Kungsbacka 4008 Kungsbacka Kungsbacka 0 1+5 90 Ja Kungsbacka 0 1+4 420 Ja 1384 Kungsbacka 4200 Åsa Frillesås 5 1+4 300 Nej Kungsbacka 5 1+5 90 Ja 1384 Kungsbacka 4108 Särö Kungsbacka 12 1+5 90 Ja Lindome 15 1+4 90 Nej 1384 Kungsbacka 4054 Onsala Kungsbacka 10 1+5 90 Ja Kungsbacka 10 1+4 420 Ja 1384 Kungsbacka 4300 Billdal Lindome 10 1+4 90 Nej Kungsbacka 17 1+5 90 ja 1482 Kungälv 4328 Diseröd Kungälv 7 1+4 90 Ja Kode 13 1+4 300 Nej 1482 Kungälv 4562 Duvesjön Kungälv 13 1+4 90 Ja Kode 12 1+4 300 Nej 1482 Kungälv 4604 Tjuvkil Marstrand 10 1+4 300 Nej Kode 11 1+4 300 Nej 1482 Kungälv 4438 Kareby Kode 6 1+4 300 Nej Kungälv 7 1+4 90 Ja 1482 Kungälv 4444 Kode Kode 0 1+4 300 Nej Kungälv 10 1+4 90 Ja 1482 Kungälv 4480 Kärna Kungälv 12 1+4 90 Ja Marstrand 18 1+4 300 Nej 1482 Kungälv 4452 Kungälv Kungälv 0 1+4 90 Ja Kode 10 1+4 300 Nej

41 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1482* Kungälv* 4504* MarstrandTotalt Marstrand 0 1+4 300 Nej Kode 21 1+4 300 Nej 1441 Lerum 5032 Sjövik Alingsås 18 1+4 90 Ja Lerum 21 1+4 90 Nej 1441 Lerum 4732 Björboholm Lerum 14 1+4 90 Nej Lerum 14 1+4 420 Nej 1441 Lerum 4374 Stamsjö Lerum 4 1+4 90 Nej Lerum 4 1+4 420 Nej 1441 Lerum 5072 Tollered Lerum 9 1+4 90 Nej Lerum 9 1+4 420 Nej 1441 Lerum 5176 Öxeryd Lerum 6 1+4 90 Nej Lerum 6 1+4 420 Nej 1441 Lerum 4986 Olstorp Lerum 9 1+4 90 Nej Lerum 9 1+4 420 Nej 1441 Lerum 4804 Floda Lerum 6 1+4 90 Nej Lerum 6 1+4 420 Nej 1441 Lerum 4920 Lerum Lerum 0 1+4 90 Nej Lerum 0 1+4 420 Nej 1441 Lerum 4836 Gråbo Lerum 9 1+4 90 Nej Lerum 9 1+4 420 Nej 1494 Lidköping 5240 Filsbäck Lidköping 5 1+3 90 Ja Lidköpin 5 1+1 600 Ja 1494 Lidköping 5890 Örslösa Lidköping 10 1+3 90 Ja Lidköping 10 1+1 600 Ja 1494 Lidköping 5404 Saleby Kvänum 10 1+4 300 Nej Järpås 13 1+2 300 Nej 1494 Lidköping 5320 Järpås Järpås 0 1+2 300 Nej Vara 17 1+4 300 Nej 1494 Lidköping 5516 Vinninga Lidköping 8 1+3 90 Ja Lidköping 8 1+1 300 Ja 1494 Lidköping 5480 Tun Grästorp 17 1+4 300 Nej Järpås 18 1+2 300 Nej 1494 Lidköping 5352 Lidköping Lidköping 0 1+3 90 Ja Lidköping 0 1+1 600 Ja 1462 Lilla Edet 4872 Hjärtum Lilla edet 8 1+4 90 Ja Ljungskile 18 1+4 420 Ja 1462 Lilla Edet 4978 Nygård Lilla edet 11 1+4 90 Ja Nol 20 1+6 240 Nej 1462 Lilla Edet 4856 Göta Lilla edet 3 1+4 90 Ja Sjuntorp 15 1+4 360 Nej 1462 Lilla Edet 4944 Lödöse Lilla edet 11 1+4 90 Ja Nol 15 1+6 240 Nej 1462 Lilla Edet 4924 Lilla Edet Lilla edet 0 1+4 90 Ja Sjuntorp 13 1+4 360 Nej 1484 Lysekil 4540 Rixö Brastad 3 1+4 300 Nej Lysekil 14 1+5 300 Ja 1484 Lysekil 4340 Fiskebäckskil Skaftö 6 1+3 300 Nej Henån 31 1+4 300 Nej 1484 Lysekil 4360 Grundsund Skaftö 0 1+3 300 Nej Henån 36 1+4 300 Nej 1484 Lysekil 4316 Brastad Brastad 0 1+4 300 Nej Lysekil 14 1+5 300 Ja 1484 Lysekil 4496 Lysekil Lysekil 0 1+5 300 Ja Brastad 14 1+4 300 Nej 1493 Mariestad 5356 Lugnås Mariestad 11 1+4 90 Ja Mariestad 11 1+2 420 Ja 1493 Mariestad 5364 Lyrestad Hova 11 1+4 300 Nej Töreboda 18 1+4 300 Ja

42 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1493* Mariestad* 5412* SjötorpTotalt Hova 17 1+4 300 Nej Mariestad 19 1+4 90 Ja 1493 Mariestad 5488 Ullervad Mariestad 5 1+4 90 Ja Mariestad 5 1+2 420 Ja 1493 Mariestad 5372 Mariestad Mariestad 0 1+4 90 Ja Mariestad 0 1+2 420 Ja 1463 Mark 5076 Torestorp Torestorp 0 1+2 360 Nej Skene 15 1+3 90 Ja 1463 Mark 4724 Berghem Skene 5 1+3 90 Ja Skene 5 1+3 300 Ja 1463 Mark 4992 Rydal Skene 9 1+3 90 Ja Fritsla 8 1+2 360 Nej 1463 Mark 4736 Björketorp Horred 9 1+4 360 Nej Skene 11 1+3 90 Ja 1463 Mark 5172 Öxabäck Torrestorp 8 1+2 360 Nej Skene 14 1+3 90 Ja 1463 Mark 4880 Horred Horred 0 1+4 360 Nej Torestorp 19 1+2 360 Nej 1463 Mark 4892 Hyssna Sätila 7 1+4 360 Nej Skene 12 1+3 90 Ja 1463 Mark 5064 Sätila Sätila 0 1+4 360 Nej Skene 17 1+3 90 Ja 1463 Mark 4812 Fritsla Fritsla 0 1+2 360 Nej Skene 14 1+3 90 Ja 1463 Mark 4912 Kinna Skene 0 1+3 90 Ja Skene 0 1+3 300 Ja 1461 Mellerud 4776 Dals Rostock Mellerud 8 1+5 300 Nej Åsenbruk 12 1+2 300 Nej 1461 Mellerud 5144 Åsensbruk Åsenbruk 0 1+2 360 Nej Mellerud 13 1+5 300 Nej 1461 Mellerud 4952 Mellerud Mellerud 0 1+5 300 Nej Åsenbruk 13 1+2 300 Nej 1430 Munkedal 4554 Torreby Munkedal 7 1+5 300 Nej Brastad 25 1+4 300 Nej 1430 Munkedal 4380 Hedekas Hedekas 0 1+3 300 Nej Färgelanda 19 1+4 360 Nej 1430 Munkedal 4324 Dingle Munkedal 10 1+5 300 Nej Brastad 20 1+4 300 Nej 1430 Munkedal 4412 Hällevadsholm Munkedal 17 1+5 300 Nej Hamburgsund 20 1+4 300 Nej 1430 Munkedal 4512 Munkedal Munkedal 0 1+5 300 Nej Brastad 21 1+4 300 Nej 1481 Mölndal 4410 Hällesåker Lindome 7 1+4 90 Nej Mölnycke 8 1+4 300 Nej 1481 Mölndal 4602 Tulebo Lindome 8 1+4 90 Nej Mölndal 11 1+4 90 Ja 1481 Mölndal 4472 Kållered Lindome 4 1+4 90 Nej Mölndal 6 1+4 90 Ja 1481 Mölndal 4488 Lindome Lindome 0 1+4 90 Nej Mölndal 10 1+4 90 Ja 1421 Orust 4414 Hälleviksstrand Ellös 7 1+4 300 Nej Henån 22 1+4 300 Nej 1421 Orust 4594 Svanvik Svanesund 10 1+4 300 Nej Henån 15 1+4 300 Nej 1421 Orust 4508 Mollösund Räddningsvärn 0 * * * Ellös 8 1+4 300 Nej 1421 Orust 4384 Henån Henån 0 1+4 300 Nej Ellös 15 1+4 300 Nej

43 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1421* Orust* 4592* SvanesundTotalt Svanesund 0 1+4 300 Nej Henån 18 1+4 300 Nej 1421 Orust 4610 Varekil Svanesund 8 1+4 300 Nej Henån 13 1+4 300 Nej 1421 Orust 4336 Ellös Ellös 0 1+4 300 Nej Henån 15 1+4 300 Nej 1402 Partille 4464 Kåhög Öjersjö 7 1+4 90 Nej Lerum 11 1+4 90 Nej 1402 Partille 4432 Jonsered Öjersjö 7 1+4 90 Nej Lerum 8 1+4 90 Nej 1402 Partille 4631 Öjersjö Öjersjö 0 1+4 90 Nej Mölnycke 8 1+4 300 Nej 1495 Skara 5200 Ardala Skara 5 1+4 90 Ja Skara 5 1+5 300 Ja 1495 Skara 5216 Eggby Skara 13 1+4 90 Ja Skara 13 1+5 300 Ja 1495 Skara 5208 Axvall Skara 8 1+4 90 Ja Skara 8 1+5 300 Ja 1495 Skara 5504 Varnhem Skara 13 1+4 90 Ja Skövde 13 1+4 90 Ja 1495 Skara 5420 Skara Skara 0 1+4 90 Ja Skara 0 1+5 300 Ja 1496 Skövde 5308 Igelstorp Skövde 7 1+4 90 Ja Skövde 7 1+4 600 Ja 1496 Skövde 5348 Lerdala Skövde 14 1+4 90 Ja Skövde 14 1+4 600 Ja 1496 Skövde 5492 Ulvåker Skövde 11 1+4 90 Ja Skövde 11 1+4 600 Ja 1496 Skövde 5520 Väring Skövde 14 1+4 90 Ja Skövde 14 1+4 600 Ja 1496 Skövde 5524 Värsås Tibro 11 1+4 300 Ja Skövde 12 1+4 90 Ja 1496 Skövde 5468 Timmersdala Räddningsvärn 0 * * * Götene 16 1+5 300 Ja 1496 Skövde 5424 Skultorp Skövde 6 1+4 90 Ja Skövde 6 1+4 600 Ja 1496 Skövde 5464 Tidan Töreboda 18 1+4 300 Ja Skövde 21 1+4 90 Ja 1496 Skövde 5444 Stöpen Skövde 10 1+4 90 Ja Skövde 10 1+4 600 Ja 1496 Skövde 5428 Skövde Skövde 0 1+4 90 Ja Skövde 0 1+4 600 Ja 1427 Sotenäs 4312 Bovallstrand Hunnebostrand 6 1+4 300 Nej Hamburgsund 14 1+4 300 Nej 1427 Sotenäs 4616 Väjern Kungshamn 3 1+4 300 Nej Hunnebostrand 7 1+4 300 Nej 1427 Sotenäs 4404 Hunnebostrand Hunnebostrand 0 1+4 300 Nej Kungshamn 10 1+4 300 Nej 1427 Sotenäs 4448 Kungshamn Kungshamn 0 1+4 300 Nej Hunnebostrand 10 1+4 300 Nej 1427 Sotenäs 4564 Smögen Kungshamn 3 1+4 300 Nej Hunnebostrand 11 1+4 300 Nej 1415 Stenungsund 4370 Hallerna Stenungsund 3 0+2 90 Ja Stenungsund 3 1+4 300 Ja 1415 Stenungsund 4566 Starrkärr och Näs Stenungsund 5 0+2 90 Ja Stenungsund 5 1+4 300 Ja 1415 Stenungsund 4578 Stenungsön Stenungsund 4 0+2 90 Ja Stenungsund 4 1+4 300 Ja

44 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1415* Stenungsund* 4580* StrandnorumTotalt Stenungsund 4 0+2 90 Ja Stenungsund 4 1+4 300 Ja 1415 Stenungsund 4606 Ucklum Stenungsund 8 0+2 90 Ja Stenungsund 8 1+4 300 Ja 1415 Stenungsund 4630 Ödsmål Stenungsund 6 0+2 90 Ja Stenungsund 6 1+4 300 Ja 1415 Stenungsund 5070 Aröd och Timmervik Kode 6 1+4 300 Nej Stenungsund 16 0+2 90 Ja 1415 Stenungsund 4598 Svenshögen Ljungskile 10 1+4 420 Ja Stenungsund 15 0+2 90 Ja 1415 Stenungsund 4436 Jörlanda Kode 6 1+4 300 Nej Stenungsund 6 0+2 90 Ja 1415 Stenungsund 4568 Stenungsund Stenungsund 0 0+2 90 Ja Stenungsund 0 1+4 300 Ja 1415 Stenungsund 4576 Stora Höga Stenungsund 8 0+2 90 Ja Stenungsund 8 1+4 300 Ja 1486 Strömstad 4556 Skee Skee 0 1+3 300 Nej Strömstad 8 1+5 300 Ja 1486 Strömstad 4439 Kebal Strömstad 5 1+5 300 Ja Skee 13 1+3 300 Nej 1486 Strömstad 4622 Östra Ånneröd Strömstad 2 1+5 300 Ja Skee 11 1+3 300 Nej 1486 Strömstad 4584 Strömstad Strömstad 0 1+5 300 Ja Skee 8 1+3 300 Ja 1465 Svenljunga 4868 Hillared Dalsjöfors 18 1+4 420 Nej Vegby 18 1+4 360 Nej 1465 Svenljunga 5164 Östra Frölunda Mjöbäck 11 1+4 360 Nej Svenljunga 19 1+4 360 Nej 1465 Svenljunga 5168 Överlida Mjöbäck 5 1+4 360 Nej Svenljunga 24 1+2 360 Nej 1465 Svenljunga 4956 Mjöbäck Mjöbäck 0 1+4 360 Nej Torrestorp 17 1+2 360 Nej 1465 Svenljunga 4876 Holsljunga Svenljunga 15 1+4 360 Nej Mjöbäck 8 1+4 360 Nej 1465 Svenljunga 5016 Sexdrega Svenljunga 9 1+4 360 Nej Limmared 17 1+2 360 Nej 1465 Svenljunga 5060 Svenljunga Svenljunga 0 1+4 360 Nej Tranemo 16 1+2 360 Nej 1435 Tanum 4532 Rabbalshede Hamburgsund 13 1+4 300 Nej Tanumshede 16 1+4 300 Nej 1435 Tanum 4344 Fjällbacka Hamburgsund 7 1+4 300 Nej Tanumshede 17 1+4 300 Nej 1435 Tanum 4372 Hamburgsund Hamburgsund 0 1+4 300 Nej Tanumshede 17 1+4 300 Nej 1435 Tanum 4356 Grebbestad Tanumshede 7 1+4 300 Nej Hamburgsund 14 1+4 300 Nej 1435 Tanum 4600 Tanumshede Tanumshede 0 1+4 300 Nej Hamburgsund 17 1+4 300 Nej 1472 Tibro 5232 Fagersanna Tibro 9 1+4 300 Ja Karlsborg 14 1+4 300 Ja 1472 Tibro 5456 Tibro Tibro 0 1+4 300 Ja Hjo 15 1+4 300 Ja 1498 Tidaholm 5220 Ekedalen Tidaholm 7 1+4 300 Ja Falköping 19 1+4 90 Ja 1498 Tidaholm 5368 Madängsholm Tidaholm 5 1+4 300 Ja Falköping 24 1+4 90 Ja 1498 Tidaholm 5460 Tidaholm Tidaholm 0 1+4 300 Ja Falköping 27 1+4 90 Ja

45 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1419* Tjörn* 4468* KållekärrTotalt Kållekärr 0 1+4 300 Nej Skärhamn 9 1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4308 Bleket Skärhamn 6 1+4 300 Nej Kållerkärr 12 1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4572 Stora Dyrön Räddningsvärn 0 * * * SkärhamnSaknar landväg1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4624 Åstol Räddningsvärn 0 * * * SkärhamnSaknar landväg1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4516 Myggenäs Stenungsund 7 0+2 90 Ja Kållerkärr 8 1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4514 Höviksnäs Kållekärr 7 1+4 300 Nej Stenungsund 9 0+2 90 Ja 1419 Tjörn 4560 Skärhamn Skärhamn 0 1+4 300 Nej Kållerkärr 9 1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4440 Klädesholmen Räddningsvärn 0 * * * SkärhamnSaknar landväg1+4 300 Nej 1419 Tjörn 4548 Rönnäng Skärhamn 8 1+4 300 Nej Kållerkärr 12 1+4 300 Nej 1452 Tranemo 4988 Rosenlund Limmared 2 1+2 360 Nej Tranemo 5 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 4708 Ambjörnarp Tranemo 8 1+2 360 Nej Limmared 15 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 4832 Grimsås Tranemo 16 1+2 360 Nej Limmared 23 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 5100 Uddebo Tranemo 6 1+2 360 Nej Limmared 12 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 4936 Ljungsarp Dalstorp 6 1+4 360 Nej Limmared 16 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 4940 Länghem Räddningsvärn 0 * * * Limmared 13 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 4928 Limmared Limmared 0 1+2 360 Nej Tranemo 8 1+2 360 Nej 1452 Tranemo 4784 Dalstorp Dalstorp 0 1+4 360 Nej Vegby 14 1+4 360 Nej 1452 Tranemo 5080 Tranemo Tranemo 0 1+2 360 Nej Limmared 7 1+2 360 Nej 1488 Trollhättan 5020 Sjuntorp Sjuntorp 0 1+4 360 Nej Trollhättan 11 1+5 90 Ja 1488 Trollhättan 5038 Velanda Trollhättan 7 1+5 90 Ja Sjuntorp 7 1+4 360 Nej 1488 Trollhättan 5128 Väne-Åsaka Trollhättan 10 1+5 90 Ja Sjuntorp 15 1+4 360 Nej 1488 Trollhättan 5108 Upphärad Sjuntorp 7 1+4 360 Nej Trollhättan 17 1+5 90 Ja 1488 Trollhättan 5084 Trollhättan Trollhättan 0 1+5 90 Ja Sjuntorp 11 1+4 360 Nej 1473 Töreboda 5536 Älgarås Hova 6 1+4 300 Nej Töreboda 16 1+4 300 Ja 1473 Töreboda 5376 Moholm Räddningsvärn 0 * * * Töreboda 14 1+4 300 Ja 1473 Töreboda 5484 Töreboda Töreboda 0 1+4 300 Ja Mariestad 18 1+4 90 Ja 1485 Uddevalla 4296 Ammenäs Uddevalla 15 1+5 90 Ja Uddevalla 15 1+5 480 Ja 1485 Uddevalla 4338 Fagerhult Uddevalla 11 1+5 90 Ja Uddevalla 11 1+5 480 Ja 1485 Uddevalla 4482 Lanesund och Överby Uddevalla 14 1+5 90 Ja Uddevalla 14 1+5 480 Ja

46 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1485* Uddevalla* 4590* SunningenTotalt Uddevalla 9 1+5 90 Ja Uddevalla 9 1+5 480 Ja 1485 Uddevalla 5106 Utby Uddevalla 11 1+5 90 Ja Uddevalla 11 1+5 480 Ja 1485 Uddevalla 4388 Herrestad Uddevalla 7 1+5 90 Ja Uddevalla 7 1+5 480 Ja 1485 Uddevalla 4398 Hogstorp Munkedal 8 1+5 300 Nej Uddevalla 14 1+5 90 Ja 1485 Uddevalla 4608 Uddevalla Uddevalla 0 1+5 90 Ja Uddevalla 0 1+5 480 Ja 1485 Uddevalla 4492 Ljungskile Ljungskile 0 1+4 420 Nej Uddevalla 19 1+5 90 Ja 1491 Ulricehamn 4968 Nitta Dalsjöfors 11 1+4 420 Nej Ulricehamn 15 1+6 300 Ja 1491 Ulricehamn 4740 Blidsberg Trädet 7 1+4 420 Nej Ulricehamn 17 1+6 300 Ja 1491 Ulricehamn 5088 Trädet Trädet 0 1+4 420 Nej Ulricehamn 23 1+6 300 Ja 1491 Ulricehamn 4788 Dalum Trädet 11 1+4 420 Nej Ulricehamn 14 1+6 300 Ja 1491 Ulricehamn 5004 Rånnaväg Vegby 6 1+4 360 Nej Dalstorp 11 1+4 360 Nej 1491 Ulricehamn 4948 Marbäck Ulricehamn 6 1+6 300 Ja Vegby 10 1+4 360 Nej 1491 Ulricehamn 4904 Hökerum Räddningsvärn 0 * * * Ulricehamn 10 1+6 300 Ja 1491 Ulricehamn 4852 Gällstad Vegby 4 1+4 360 Nej Dalstorp 9 1+4 360 Nej 1491 Ulricehamn 4888 Hulu Vegby 6 1+4 360 Nej Ulricehamn 15 1+6 300 Ja 1491 Ulricehamn 5116 Vegby Vegby 0 1+4 360 Nej Dalstorp 14 1+4 360 Nej 1491 Ulricehamn 5068 Timmele Ulricehamn 7 1+6 300 Ja Trädet 15 1+4 420 Nej 1491 Ulricehamn 5104 Ulricehamn Ulricehamn 0 1+6 300 Ja Trädet 23 1+4 420 Nej 1470 Vara 5316 Jung Kvänum 6 1+4 300 Nej Vara 12 1+4 300 Nej 1470 Vara 5204 Arentorp Vara 5 1+4 300 Nej Nossebro 14 1+4 300 Nej 1470 Vara 5224 Emtunga Vara 4 1+4 300 Nej Kvänum 17 1+4 300 Nej 1470 Vara 5440 Stora Levene Järpås 7 1+2 300 Nej Vara 8 1+4 300 Nej 1470 Vara 5336 Kvänum Kvänum 0 1+4 300 Nej Vara 16 1+4 300 Nej 1470 Vara 5512 Vedum Vara 11 1+4 300 Nej Herrljunga 11 1+4 300 Ja 1470 Vara 5476 Tråvad Vara 9 1+4 300 Nej Kvänum 9 1+4 300 Nej 1470 Vara 5500 Vara Vara 0 1+4 300 Nej Kvänum 17 1+4 300 Nej 1442 Vårgårda 5162 Östadkulle Vårgårda 12 1+4 300 Ja Alingsås 12 1+4 90 Ja 1442 Vårgårda 5124 Vårgårda Vårgårda 0 1+4 300 Ja Herrljunga 14 1+4 300 Ja 1487 Vänersborg 4974 Nordkroken Vargön 2 1+4 300 Nej Vänersborg 7 1+4 90 Ja

47 (48) Grundläggande tätortsuppgifter Styrka 1 Styrka 2

Kommun- Tätorts- Anspän- Höjd- Anspän- Höjd- kod Kommun kod Tätorter Station Avstånd Personal ningstid enhet Station Avstånd Personal ningstid enhet 1487* Vänersborg* 4330* KatrinedalTotalt Vänersborg 3 1+4 90 Ja Vargön 7 1+4 300 Nej 1487 Vänersborg 4820 Frändefors Brålanda 9 1+4 360 Nej Vänersborg 15 1+4 90 Ja 1487 Vänersborg 5132 Vänersborg Vänersborg 0 1+4 90 Ja Vargön 4 1+4 300 Nej 1487 Vänersborg 5112 Vargön Vargön 0 1+4 300 Nej Vänersborg 4 1+4 90 Ja 1487 Vänersborg 4760 Brålanda Brålanda 0 1+4 360 Nej Vänersborg 24 1+4 90 Ja 1492 Åmål 5096 Tösse Åmål 10 1+6 300 Ja Bengtsfors 31 1+6 300 Ja 1492 Åmål 4800 Fengersfors Åmål 22 1+6 300 Ja Bengtsfors 26 1+6 300 Ja 1492 Åmål 5140 Åmål Åmål 0 1+6 300 Ja Bengtsfors 34 1+6 300 Ja 1407 Öckerö 4434 Kalvsund Räddningsvärn 0 * * * Öckerö Saknar landväg1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4348 Fotö Fotö 0 1+4 300 Nej Hönö 3 1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4476 Källö-Knippla Räddningsvärn 0 * * * Hälsö Saknar landväg1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4552 Rörö Räddningsvärn 0 * * * Hälsö Saknar landväg1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4304 Björkö Björkö 0 0+2 300 Nej Hälsö Saknar landväg1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4420 Hälsö Hälsö 0 1+4 300 Nej Öckerö 3 1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4628 Öckerö Öckerö 0 1+4 300 Nej Hönö 3 1+4 300 Nej 1407 Öckerö 4428 Hönö Hönö 0 1+4 300 Nej Öckerö 3 1+4 300 Nej

48 (48)

Bilaga 2

– Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor

Tillsyn över kommunernas resultat inom området skydd mot olyckor

1 Tillsyn över kommunernas verksamhet enligt LSO

Verksamhetsområdet skydd mot olyckor har i och med införandet av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor övergått från att vara relativt detaljreglerat till att bli mer mål- och resultatstyrt med bland annat nationella mål angivna i lagtexten. En konsekvens av den mål- och resultatstyrning som införts är att statens tillsyn över kommunernas verksamhet inom området skydd mot olyckor måste anpassas. I stället för att enbart följa upp de preciserade skyldigheter som åligger kommunerna ska länsstyrelsens tillsyn nu i första hand avse det resultat som kommunerna åstadkommer i relation till det nationella målet. Givetvis ska även fortsättningsvis de preciserade skyldigheter som finns ingå tillsynen.

2 Tillsyn över kommunerna resultat

Innan en tillsyn över kommunernas resultat kan börja bedrivas måste begreppet resultat definieras. Att likställa kommunernas resultat med i vilket utsträckning kommunerna når upp de mål de angivit i sina handlingsprogram är inte ett fungerande förhållningssätt. Kommunernas handlingsprogram är generellt mindre utvecklade och de mål som formuleras är på intet sätt heltäckande för verksamhetsområdet skydd mot olyckor. Att enbart följa upp den verksamhet som beskrivs i handlingsprogrammen skulle leda till att viktiga områden förmodligen skulle falla utanför länsstyrelsens tillsyn.

Istället för att enbart följa upp de handlingsprogram som kommunerna antar bör Räddningsverket och länsstyrelsen välja ut vissa mått på skydd1 och säkerhet2 och sedan inom ramen för sin tillsynsverksamhet följa upp kommunernas resultat på dessa områden. Detta förfarande ska inte förväxlas med någon form av detaljreglering av kommunernas verksamhet. Så är inte fallet. Det är en konkretisering och förtydligande av vad kommunerna ska uppnå, inte hur kommunen ska gå till väga för att åstadkomma för att uppnå ett resultat.

1 Med begreppet skydd avses företeelser som har till syfte att förebygga förekomsten av olyckor, eller att minska konsekvenser av olyckor. Exempel på skydd är brandvarnare, operativ räddningstjänst, SBA, handbrandsläckare osv. Åtgärder som vidtagits för att skydda. 2 Med begreppet säkerhet avses själva utfallet med avseende på olyckor, dvs. det som i slutändan ändå inträffar och de konsekvenser som blir följden. Exempel på säkerhet är antal döda, antal skadade, antal olyckor, antal brand i bostad osv.

2 Att välja ut vissa mått på skydd och säkerhet och sedan ägna särskild uppmärksamhet i tillsynen åt dessa kan tänkas ha en viss styrande effekt på kommunerna. Detta betraktas generellt som negativt av många aktörer. Det ställningstagandet kan dock ifrågasättas. Många kommuner i Sverige är små och relativt resurssvaga och efterfrågar en tydligare styrning från statens sida. En av anledningarna till att kommunernas handlingsprogram generellt är av relativ låg kvalité är förmodligen att statens styrning var alltför vag. En grundläggande förutsättning för mål- och resultatstyrning är att vad som ska uppnås är känt utföraren. Så är inte fallet idag och kommunerna får i praktiken själva mer eller mindre godtyckligt välja vad som ska uppnås inom vilka områden.

2.1 Vilket resultat ska tillsynas?

Att välja ut vilket resultat, dvs. vilka mått på skydd och säkerhet, som ska vara föremål för länsstyrelsens tillsyn är en avgörande uppgift. Flera parametrar har varit avgörande för vilka mått som ska ingå. Till att börja med avgränsar länsstyrelsens tillsynsuppdrag mängden mått som kan bli föremål för länsstyrelsens tillsyn. Länsstyrelsen tillsyn ska avse det som är kommunens så kallade ”skall-uppgifter”, dvs. förebygga brand och genomföra räddningsinsatser. Den verksamhet som faller inom ramen för kommunernas uppgift ”att verka för skydd mot andra olyckor än bränder” ska inte vara föremål för länsstyrelsens tillsyn med avseende på vilket resultat kommunen uppnår. En annan parameter som har varit styrande i valet av mått på skydd och säkerhet är de preciserade skyldigheter som åligger kommunerna. Kommunerna ska utöva tillsyn över den enskilde, genomföra brandskyddskontroll och genom information och rådgivning stödja den enskilde. Kommunerna lägger ned relativt mycket resurser på dessa verksamheter, därför är det naturligt att länsstyrelsen följer upp vad kommunerna uppnår med denna verksamhet. En tredje parameter har varit vilka mått på skydd och säkerhet som kan försörjas med statistik på ett tillfredställande sätt. Längre fram i rapporten presenteras de mått på skydd och säkerhet som valts tillsammans med en motivering för varför respektive mått har valts.

3 2.1.1 Valda mått på skydd och säkerhet

Bilden nedan är en förenklad bild av den kommunala verksamheten inom LSO- området. Det bilden försöker illustrera är hur statens tillsyn över kommunerna ser ut i nuläget (de röda pilarna) och hur den borde kompletteras med de en tillsyn över kommunernas resultat med avseende på skydd och säkerhet (de blå pilarna).

Tillsynen över 3 kommunerna

Input

Kommunens Output 1 Output 2 Output 3 verksamhet

- Räddningstjänst - Antal tillsyner - Antal brandskyddskontroller - Antal rengöringar ? ? - Information/rådgivning - etc. SKYDDET SÄKERHETEN

Bild 1: En schematisk modell över kommunernas verksamhet inom LSO-området.

Räddningsverkets och länsstyrelsens tillsyn över kommunerna har traditionellt haft sin tonvikt på vad kommunerna gör (antal brandsyner/tillsyner, antal brandskyddskontroller, antal olycksundersökningar osv, osv). Vad kommunernas verksamhet leder till i termer av skydd och säkerhet har inte varit lika centralt, vare sig för statens tillsyn eller för kommunerna själva.

Här följer en kort presentation av de mått på skydd och säkerhet som valts ut.

4 Mått på skyddet

1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning Motivering: Hur snabbt den enskilde medborgaren nås av en räddningsstyrka är en central del av skyddet. Dels finns ett krav på snabbhet angivet i LSO (godtagbar tid osv.) och dels finns det ett etablerat effektsamband mellan hur snabbt en räddningsinsats påbörjas och konsekvenserna för olyckan (tidsfaktorns betydelse...)

2. Andel bostäder med brandvarnare Motivering: Brandvarnare är ett etablerat och accepterat skydd mot konsekvenser av bränder sedan många år tillbaka. Det finns ett samband mellan förekomst av fungerande brandvarnare och konsekvenser av bränder som visar på att det är bra att ha en fungerande brandvarnare i sin bostad. Brandvarnare är dessutom ett skydd som många kommuner redan arbetar aktivt för att förbättra ute hos den enskilde.

3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning Motivering: Kommunerna har länge bedrivit en omfattande tillsynsverksamhet över den enskildes brandskydd. För närvarande utövas tillsynen med utgångspunkt i de skyldigheter som anges i LSO 2 kap. 2 §. Då kommunernas tillsyn är omfattande och bygger på en preciserad skyldighet i lagen är det viktigt att länsstyrelsen följer upp vilket resultat kommunerna uppnår här. Nivån på brandskyddet hos de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse borde rimligtvis också vara ett relevant mått på skyddet för den enskilde medborgaren.

4. Andel bostäder med handbrandsläckare Motivering: En inte helt oansenlig mängd kommuner har formulerat mål i sina handlingsprogram med avseende på handbrandsläckare och de har börjat jobba för att öka antalet handbrandsläckare i kommunens bostäder. En handbrandsläckare i hemmet är ett skydd vid bränder som på sikt förmodligen kommer vara lika självklart som brandvarnare.

5 Mått på säkerheten

5. Antal brand i bostad Motivering: Kommunen har till uppgift att förebygga och släcka bränder. De flesta som omkommer i bränder gör det i bostadsbränder.

6. Antal brand i allmän byggnad Motivering: Mycket av kommunernas tillsynsverksamhet inriktar sig mot allmänna byggnader i syfte att åstadkomma en bra brandsäkerhet där. Bränder i allmän byggnad innebär relativt stor risk för att den enskilde medborgaren drabbas.

7. Antal eldstadsrelaterade bränder Motivering: Kommunerna genomför brandskyddskontroll och rengöringar i syfte att minska antalet bränder orsakade av förbränningsanordningar. Antalet bränder i villor, småhus och motsvarande som är eldstadsrelaterade är många.

8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand Motivering: Antalet personer som skadas i bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder.

9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad Motivering: Egendomsskador i samband med bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder.

10. Antal döda i bränder Motivering: Antalet som dör i bränder får betraktas som den yttersta konsekvensen eller ”resultaten” av samhällets ansträngningar för att förebygga bränder och begränsa konsekvenser av bränder. Både kommunens förebyggande arbete och kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser kan påverka antalet döda i bränder.

6 11. Antal döda i trafikolyckor Motivering: Antalet döda i trafikolyckor kan till viss del vara en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser.

12. Antal döda i drunkningsolyckor Motivering: Antalet döda i trafikolyckor kan till viss del vara en konsekvens av kommunens förmåga att genomföra räddningsinsatser.

2.1.2 Statistikförsörjning

En tillsyn över de mått på skydd och säkerhet som beskrivs ovan kräver en försörjning av statistik. Mycket av måtten kommer att försörjas genom Räddningsverkets statistikverktyg IDA. Några av måtten kräver en anpassning av innehållet i IDA:s eller att måtten försörjs på annat sätt.

7 2.2 Hur ska tillsynen över resultat bedrivas?

Då de mått på skydd och säkerhet som ska vara föremål för länsstyrelsens tillsyn valts återstår att besvara frågorna när och hur tillsynen ska bedrivas. Nedan kommer omständigheterna kring detta beskrivas.

2.2.1 När ska tillsynen över kommunernas resultat bedrivas?

Utfallet med avseende på bränder och olyckor som kan föranleda räddningsinsats är överlag litet och för att kunna dra några slutsatser om eventuella förändringar behövs det en längre tidsperiod att utvärdera. Då dessutom kommunens övergripande planering (handlingsprogrammen) sträcker sig över en mandatperiod bör länsstyrelsens tillsyn över vad kommunerna uppnår synkroniseras med kommunernas arbete utifrån sina handlingsprogram. Således bör tillsynen över kommunernas resultat genomföras en gång per mandatperiod. Lämpligen under det sista året i varje mandatperiod eller under det sista året på det gällande handlingsprogrammets ”giltighetstid” om de bägge inte sammanfaller. Länsstyrelsens tillsyn över vad kommunerna uppnått den föregående mandatperioden kan då bli ett viktigt ingångsvärde i kommunens arbete med nästa handlingsprogram.

Tillsynen över kommunernas resultat kan mycket väl samordnas med tillsynen över de preciserade skyldigheter som åligger kommunerna. Bilden nedan illustrerar

4 översiktligt hur ett tillsynsbesök där tillsyn över kommunernas resultat ingår kan disponeras. Tillsyn över kommunernas resultat

Ett tillsynsbesök...

Tillsyn över Tillsyn över Tillsyn över preciserade grundläggande dok. kommunernas resultat skyldigheter – Riskanalys, – Brandskyddskontroll • Skydd – Handlingsprogram, – Räddningstjänst • Säkerhet – Egenkontroll osv... – Olycksundersökning – Tillsyn

8 Innehållet i de gula rektanglarna ingår redan idag ofta i länsstyrelsens tillsyn även om sättet att tillsyna kan skilja sig åt från län till län.

2.2.2 Hur ska tillsynen bedrivas?

Utgångspunkten för länsstyrelsens tillsyn över kommunernas resultat är det nationella målet och dess krav likvärdighet med avseende på skydd och säkerhet. Genom att sortera in kommunerna i tolv (12) olika kommungrupper3 åstadkoms grupper av kommuner med någorlunda likadana lokala förhållanden. Vid bedömningen av kommunens resultat skall resultatet relateras till de övriga kommunernas resultat. Om kommunen ifråga ligger alltför långt efter de övriga kommunerna i gruppen bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till lagens krav på ett likvärdigt skydd mot olyckor samt ställa krav på att åtgärder planeras och genomförs.

Utöver kravet på likvärdighet finns även ett krav på att skyddet och säkerheten ska vara tillfredställande. Detta krav bör dock inte vara inblandat i länsstyrelsens tillsyn över en enskild kommuns resultat. Huruvida nivån på skyddet och säkerheten är tillfredställande bör istället vara en fråga att hantera på nationell nivå. Genom bl.a. jämförelser bakåt i tiden på nationell nivå bör nivån på skyddet och säkerheten bevakas. Om det visar sig att nivån på skyddet eller säkerheten generellt minskar bör Räddningsverket i egenskap av central tillsynsmyndighet påtala detta och ansvara för att åtgärder vidtas för att öka skyddet eller säkerheten överlag. Om länsstyrelsen ska uttala sig över varje enskild kommun beträffande kravet ”tillfredställande” finns det en uppenbar risk att de cementerar nivån på skyddet och säkerheten vid ”tillfredställande-nivån”. Drivkraften bör i stället vara den konkurrens kommunerna emellan som en tillsyn över likvärdighetsbegreppet innebär. Ingen vill vara sämst i klassen.

3 SCB:s kommungruppsindelning kommer att användas.

9 Förutom att enbart titta på kommunens resultat med avseende på de mått på säkerhet och skydd som valts ut bör en rad övriga frågor ställas till kommunen. De frågeställningar som ska behandlas vid tillsynen är följande:

1. Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning 1. Vilken täckningsgrad har kommunen nu? (Andel av befolkningen som nås av en räddningsinsats inom x antal minuter) 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt? 3. Ser kommunen något problem med sin nuvarande täckningsgrad? 4. Avser kommunen vidta några förändringar i sin organisation för räddningstjänst för att öka sin täckningsgrad?

2. Andel bostäder med brandvarnare 1. Hur stor andel av kommunens bostäder har en fungerande brandvarnare? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt? 3. Är brandvarnareförekomst i bostäder något som kommunen anser vara viktigt? 4. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen bostäder med fungerande brandvarnare? - Har det målet uppnåtts? - Hur följer kommunen upp hur stor andel av kommunens bostäder som har en fungerande brandvarnare? - Vad har kommunen gjort för att öka andelen brandvarnare? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brandvarnare?

10 3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning 1. Vet kommunen hur många av LSO 2.3-objekten4 som bedöms leva upp till LSO 2 kap. 2 §? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt skydd? 3. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen LSO 2.3- objekt som lever upp till LSO 2 kap. 2 §? 4. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende LSO 2 kap. 2 §?

4. Andel bostäder med handbrandsläckare 1. Hur stor andel av kommunens bostäder är utrustade med handbrandsläckare? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdigt? 3. Är förekomst av handbrandsläckare i bostäder något som kommunen anser vara viktigt? 4. Har kommunen haft som mål i sitt handlingsprogram att öka andelen bostäder utrustade med handbrandsläckare? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på handbrandsläckare?

4 Med ”LSO 2.3-objekten” menas de verksamheter som är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet till kommunen.

11 5. Antal brand i bostad 1. Hur många brand i bostad per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet bostadsbränder? 4. Är bostadsbränder något som kommunen tycker är viktigt? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brand i bostad?

6. Antal brand i allmän byggnad 1. Hur många brand i allmän byggnad per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet bränder i allmän byggnad? 4. Är brand i allmän byggnad något som kommunen tycker är viktigt? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på brand i allmän byggnad?

7. Antal eldstadsrelaterade bränder 1. Hur många eldstadsrelaterade bränder per 1000 inv. inträffade i kommunen den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet eldstadsrelaterade bränder? 4. Är eldstadsrelaterade bränder något som kommunen tycker är viktigt? 5. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på eldstadsrelaterade bränder?

12 8. Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand 1. Hur många skadade i bränder (svårt + lindrigt) har kommunen haft under den senaste mandatperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen i sitt handlingsprogram formulerat mål om antalet skadade i bränder? 4. Kommer kommunen i nästa handlingsprogram formulera mål med avseende på eldstadsrelaterade bränder?

9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad 1. Hur stora egendomsskador (antal SEK) till följd av bränder har kommunen haft under föregående mandatperiod alt. senaste fyraårsperioden? 2. Hur ligger kommunen till i förhållande till de övriga i samma kommungrupp? Likvärdig säkerhet? 3. Har kommunen haft något mål i handlingsprogrammet med avseende på egendomsskador till följd av bränder?

10. Antal döda i bränder 1. Hur många döda i bränder har kommunen haft under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Vilka erfarenheter har kommunen dragit av de inträffade dödsbränderna? 3. Kommer de eventuella erfarenheterna föranleda några förändringar i arbetssätt i kommunen?

11. Antal döda i trafikolyckor 1. Hur många döda i trafikolyckor har kommunen haft under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Vilka erfarenheter har kommunen dragit av de inträffade dödsolyckorna? 3. Kommer de eventuella erfarenheterna föranleda några förändringar i arbetssätt i kommunen?

13 12. Antal döda i drunkningsolyckor 1. Hur många döda i drunkningsolyckor har kommunen haft under den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? 2. Vilka erfarenheter har kommunen dragit av de inträffade dödsolyckorna? 3. Kommer de eventuella erfarenheterna föranleda några förändringar i arbetssätt i kommunen?

14 2.2.3 Vilket resultat ska tillsynas i vilka kommuner?

Storleken på utfallet när det gäller olyckor och bränder är generellt sett relativt litet och i vissa kommuner är det väldigt litet. En förutsättning för en trovärdig och realistisk tillsyn över kommunernas resultat är att utfallet är tillräckligt stort. En anpassning av vilka frågor som ska ställas bör göras beroende på vilken kommun/kommungrupp som ska tillsynas.

Skyddet När det gäller de mått på skyddet som valts ut (täckningsgrad, brandvarnare, LSO 2 kap. 2 § och handbrandsläckare) så kan kommunens resultat tillsynas i samtliga kommuner. De måtten har ju inget att göra med något eventuellt utfall. Beträffande de mått på säkerhet som valts är följande kriterier avgörande för huruvida länsstyrelsen ska tillsyna resultatet:

Säkerheten Antal brand i bostad Antal brand i allmän byggnad Antal eldstadsrelaterade bränder Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Dessa mått ska tillsynas om utfallet i kommunerna ligger runt 10 eller mer per år eller ca 40 -50 per mandatperiod alt. senaste mandatperioden.

Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Tillsynas i alla kommuner

Antal döda i bränder Antal döda i trafikolyckor Antal döda i drunkningsolyckor - I de fall kommunen har haft dödsfall inom ovanstående olyckskategorier följs dessa upp.

För att underlätta tillsynen bestäms vilka mått på säkerheten som ska tillsynas för varje kommungrupp generellt.

15 Kommungrupp 1: Storstäder - Storstäder. Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Stockholm Malmö Göteborg

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

16

Kommungrupp 2a: Förortskommuner STOR - Förortskommuner. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Haninge Vallentuna Huddinge Värmdö Järfälla Österåker Lidingö Vellinge Nacka Kungsbacka Sollentuna Ale Solna Härryda Sundbyberg Kungälv Tyresö Lerum Täby Mölndal Upplands Väsby Partille

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

17 Kommungrupp 2b: Förortskommuner SMÅ - Förortskommuner. Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Salem Upplands-Bro Vaxholm Håbo Burlöv Lomma Skurup Staffanstorp Svedala Bollebygd Lilla Edet Tjörn Öckerö

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

18 Kommungrupp 3: Större städer Större städer. Kommun med 50 000 - 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. Södertälje Varberg Uppsala Borås Eskilstuna Trollhättan Linköping Karlstad Norrköping Örebro Jönköping Västerås Växjö Falun Kalmar Gävle Karlskrona Sundsvall Helsingborg Örnsköldsvik Kristianstad Östersund Lund Skellefteå Halmstad Umeå Luleå

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

19 Kommungrupp 4a: Pendlingskommuner STOR Pendlingskommuner. Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Nynäshamn Sigtuna Eslöv Höganäs Kävlinge Sjöbo Orust Stenungsund Vänersborg Kumla Timrå

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

20

Kommungrupp 4b: Pendlingskommuner SMÅ Pendlingskommuner. Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Nykvarn Essunga Knivsta Grästorp Älvkarleby Munkedal Gnesta Forshaga Trosa Hammarö Boxholm Kil Söderköping Storfors Habo Lekeberg Mullsjö Kungsör Mörbylånga Norberg Bjuv Gagnef Bromölla Säter Hörby Krokom Höör Vännäs Svalöv Åstorp

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

21 Kommungrupp 5: Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner . Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. Ydre Ånge Sorsele Dals-Ed Berg Storuman Torsby Bräcke Vilhelmina Årjäng Härjedalen Vindeln Malung Ragunda Åsele Orsa Strömsund Arjeplog Rättvik Åre Arvidsjaur Vansbro Bjurholm Gällivare Älvdalen Dorotea Jokkmokk Ljusdal Lycksele Pajala Ockelbo Malå Älvsbyn Ovanåker Nordmaling Överkalix Robertsfors Norsjö Övertorneå

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

22 Kommungrupp 6a: Varuproducerande kommuner STOR Varuproducerande kommuner. Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Finspång Gislaved Nässjö Tranås Vetlanda Värnamo Alvesta Ljungby Älmhult Nybro Oskarshamn Ulricehamn Vara

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

23 Kommungrupp 6b: Varuproducerande kommuner SMÅ Varuproducerande kommuner. Kommuner med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. Oxelösund Östra Göinge Gnosjö Hylte Sävsjö Götene Vaggeryd Herrljunga Lessebo Sotenäs Markaryd Svenljunga Uppvidinge Tibro Emmaboda Tranemo Mönsterås Vårgårda Olofström Grums Osby Laxå Perstorp Fagersta Örkelljunga Surahammar Hofors

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas (grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

24 Kommungrupp 7: Övriga kommuner över 25 000 inv. Övriga kommuner, över 25 000 invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. Norrtälje Hässleholm Uddevalla Enköping Landskrona Arvika Katrineholm Trelleborg Karlskoga Nyköping Ystad Borlänge Strängnäs Ängelholm Ludvika Mjölby Falkenberg Bollnäs Motala Alingsås Hudiksvall Västervik Falköping Sandviken Gotland Lidköping Söderhamn Karlshamn Mark Härnösand Ronneby Skövde Boden Piteå

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

25

Kommungrupp 8: Övriga kommuner med 12 500 - 25 000 inv. Övriga kommuner, 12 500 - 25 000 invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500 - 25 000 invånare. Heby Tomelilla Lindesberg Tierp Laholm Arboga Östhammar Lysekil Hallstahammar Flen Mariestad Köping Eksjö Skara Sala Tingsryd Tidaholm Avesta Hultsfred Åmål Hedemora Vimmerby Hagfors Leksand Sölvesborg Kristinehamn Mora Båstad Sunne Kramfors Klippan Säffle Sollefteå Simrishamn Hallsberg Kalix Kiruna

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

26 Kommungrupp 9: Övriga kommuner med 12 500 - 25 000 inv. Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare. Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare. Vingåker Bengtsfors Filipstad Kinda Färgelanda Munkfors Vadstena Gullspång Askersund Valdemarsvik Hjo Degerfors Åtvidaberg Karlsborg Hällefors Ödeshög Mellerud Ljusnarsberg Aneby Strömstad Nora Borgholm Tanum Skinnskatteberg Högsby Töreboda Smedjebacken Torsås Eda Nordanstig Haparanda

Mått på skydd och säkerhet som ska tillsynas(grå stil= ska ej tillsynas): - Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap. 2 § - yttäckning - Andel bostäder med brandvarnare - Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning - Andel bostäder med handbrandsläckare

- Antal brand i bostad - Antal brand i allmän byggnad - Antal eldstadsrelaterade bränder - Antal skadade (svårt + lindrigt) i brand - Egendomsskador i samband med brand i byggnad - Antal döda i bränder - Antal döda i trafikolyckor - Antal döda i drunkningsolyckor

27

Bilaga 1: Checklista med förslag till frågor

1. Yttäckning Vilken täckningsgrad har kommunen nu? Snabbhet är en central del av kommunens (Andel av befolkningen som nås av en förmåga att genomföra räddningsinsatser. I LSO räddningsinsats inom x antal minuter) 1.3 anges dessutom att räddningsinsatserna ska påbörjas inom godtagbar tid.

Kommunen och länsstyrelsen bör enas om en gemensam bild beträffande kommunens täckningsgrad. IDA kommer att tillhandahålla mått på kommunens täckningsgrad baserat på kommunens uppgifter om sina personella resurser. Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner Är skyddet likvärdigt? med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Ser kommunen något problem med sin Delar kommunen länsstyrelsens syn att nuvarande täckningsgrad? kommunen behöver förbättra sin täckningsgrad? Om inte, diskutera varför. Avser kommunen vidta några förändringar i Om kommunen delar uppfattningen att sin organisation för räddningstjänst för att täckningsgraden bör förbättras bör länsstyrelsen öka sin täckningsgrad? resonera med kommunen hur täckningsgraden ska öka. Räddningsverket kan här användas som ett bollplank.

28 2. Brandvarnare

Hur stor andel av kommunens bostäder har Har kommunen en bild över hur stor andel av en fungerande brandvarnare? kommunens bostäder som har en fungerande brandvarnare?

Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner Är skyddet likvärdigt? med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att öka andelen bostäder Hur följer kommunen upp målet? med fungerande brandvarnare? Vad har kommunen gjort för att öka andelen

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brandvarnareförekomst i bostäder är viktigt? - Brandvarnare är ett etablerat och accepterat skydd mot konsekvenser av bränder sedan många år tillbaka. Det finns ett samband mellan förekomst av fungerande brandvarnare och konsekvenser av bränder som visar på att det är bra att ha en fungerande brandvarnare i sin bostad.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på brandvarnare? kommunen formulerar ett mål för att öka andelen fungerande brandvarnare.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brandvarnarförekomst för att hålla nivån uppe på skyddet.

29 3. Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning Hur stor andel av de enskilda som omfattas Har kommunen en bild över hur stor andel av de av skyldigheten att lämna in en skriftlig enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna redogörelse för brandskyddet som har ett in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som brandskydd i skälig omfattning? har ett brandskydd i skälig omfattning? (Dvs. lever upp till LSO 2.2) En tillsynsmyndighet bör ha en bild över lagefterlevnaden. Har kommunen inte detta utan bara kan uppskatta eller spekulera i hur läget ser ut bör länsstyrelsen diskutera med kommunen hur en bättre bild ska åstadkommas.

Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner Är skyddet likvärdigt? med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att öka andelen enskilda Hur följer kommunen upp målet? som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som Vad har kommunen gjort för att öka andelen? har ett brandskydd i skälig omfattning? Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att detta är viktigt? - Kommunerna har länge bedrivit en omfattande tillsynsverksamhet över den enskildes brandskydd. För närvarande utövas tillsynen med utgångspunkt i de skyldigheter som anges i LSO 2 kap. 2 §. Då kommunernas tillsyn är omfattande och bygger på en preciserad skyldighet i lagen är det viktigt att länsstyrelsen följer upp vilket resultat kommunerna uppnår här. Nivån på brandskyddet hos de verksamheter som omfattas av skyldigheten att lämna in skriftlig redogörelse borde rimligtvis också vara ett relevant mått på skyddet för den enskilde medborgaren.

30 Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på ökad lagefterlevnad beträffande kommunen formulerar ett mål för att öka andelen LSO 2.2? LSO 2.3-verksamheter som lever upp till lagens krav i LSO 2.3.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe på skyddet.

31 4. Handbrandsläckare

Hur stor andel av kommunens bostäder är Har kommunen en bild över hur stor andel av utrustade med handbrandsläckare? kommunens bostäder som är utrustade med handbrandsläckare?

Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på skyddet. Skyddet ska med hänsyn taget till de lokala förhållandena vara likvärdigt.

I och med att kommunen jämförs med kommuner Är skyddet likvärdigt? med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet.

Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att öka andelen bostäder Hur följer kommunen upp målet? med handbrandsläckare? Vad har kommunen gjort för att öka andelen?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att handbrandsläckare i bostäder är viktigt? - Den enskildes förmåga och möjlighet att agera snabbt vid en brand kan ha en avgörande betydelse för utgången och skadornas omfattning. Handbrandsläckare i hemmet är ett skydd vid bränder som på sikt förmodligen kommer vara lika självklart som brandvarnare.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på handbrandsläckare? kommunen formulerar ett mål för att öka andelen handbrandsläckare i bostäder.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för handbrandsläckare för att hålla nivån uppe på skyddet.

32 5. Antal brand i bostad

Hur många brand i bostad per 1000 inv. Har kommunen en bild över hur många brand i inträffade i kommunen den senaste bostad som inträffat? mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att:

- ”befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå...”

Är säkerheten likvärdig? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att minska antalet brand i Hur följer kommunen upp målet? bostad? Vad har kommunen gjort för att minska antalet brand i bostad?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brand i bostad är viktigt? - De flesta som dör och skadas i bränder gör det i bostadsbränder. Bostadsbränder utgör majoriteten av alla brand i byggnad.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på brand i bostad? kommunen formulerar ett mål för att minska antalet brand i bostad.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brand i bostad för att hålla nivån uppe.

33 6. Antal brand i allmän byggnad

Hur många brand i allmän byggnad per 1000 Har kommunen en bild över hur många brand i inv. inträffade i kommunen den senaste allmän byggnad som inträffat? mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att:

- ”befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå...”

Är säkerheten likvärdig? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att minska antalet brand i Hur följer kommunen upp målet? allmän byggnad? Vad har kommunen gjort för att minska antalet brand i allmän byggnad?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att brand i allmän byggnad är viktigt? - Mycket av kommunernas tillsynsverksamhet inriktar sig mot allmänna byggnader i syfte att åstadkomma en bra brandsäkerhet där. Antalet brand i allmän byggnad är ett resultat av denna verksamhet. Bränder i allmän byggnad innebär även relativt stor risk för att den enskilde medborgaren drabbas.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på brand i allmän byggnad? kommunen formulerar ett mål för att minska antalet brand i allmän byggnad.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för brand i allmän byggnad för att hålla nivån uppe.

34 7. Antal eldstadsrelaterade bränder

Hur många eldstadsrelaterade bränder per Har kommunen en bild över hur många 1000 anläggningar inträffade i kommunen den eldstadsrelaterade bränder som inträffat? senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att:

- ”befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå...”

Är säkerheten likvärdig? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att minska antalet Hur följer kommunen upp målet? eldstadsrelaterade bränder? Vad har kommunen gjort för att minska antalet eldstadsrelaterade bränder?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att eldstadsrelaterade bränder är viktigt? - Antalet bränder i villor, småhus och motsvarande som är eldstadsrelaterade är många. Kommunerna genomför brandskyddskontroll och rengöringar i syfte att minska antalet bränder orsakade av förbränningsanordningar. Ett resultat av dessa verksamheter är antalet eldstadsrelaterade bränder.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på eldstadsrelaterade bränder? kommunen formulerar ett mål för att minska antalet brand i allmän byggnad.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för eldstadsrelaterade bränder för att hålla nivån uppe.

35 8. Antalet skadade (svårt + lindrigt) i bränder

Hur många skadades (svårt + lindrigt) i Har kommunen en bild över hur många som bränder per 1000 invånare i kommunen den skadats i bränder? senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att:

- ”befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå...”

Är säkerheten likvärdig? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att minska antalet skadade Hur följer kommunen upp målet? (svårt + lindrigt) i bränder? Vad har kommunen gjort för att minska antalet skadade i bränder?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att antalet skadade bränder är viktigt? - Antalet personer som skadas i bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende på antalet skadade i bränder? kommunen formulerar ett mål för att minska antalet skadade i bränder.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe.

36 9. Egendomsskador i samband med brand i byggnad

Hur stora egendomsskador i samband med Har kommunen en bild över hur stora brand i byggnad per 1000 invånare hade egendomsskador som orsakats till följd av kommunen den senaste mandatperioden alt. bränder i byggnad? senaste fyraårsperioden? Om ja, hur har kommunen fått den bilden?

Vad säger statistiken i IDA? Delar kommunen den bilden? Hur ligger kommunen till i förhållande till de LSO ställer krav på kommunen beträffande nivån övriga i samma kommungrupp? på säkerheten. I författningskommentarerna till LSO 1.1 anges att:

- ”befolkningen skall genom åtgärder från det allmännas sida tillförsäkras en, med hänsyn taget till de lokala förhållandena, tillfredställande och likvärdig säkerhetsnivå...”

Är säkerheten likvärdig? I och med att kommunen jämförs med kommuner med ungefär samma lokala förhållanden har hänsyn tagits till dessa. Om kommunen ligger avsevärt sämre till än övriga kommuner i samma kommungrupp (de sista 25 %) bör länsstyrelsen hävda att kommunen inte lever upp till kravet på likvärdighet. Har kommunen haft som mål i sitt Om ja, har målet uppnåtts? handlingsprogram att minska Hur följer kommunen upp målet? egendomsskadorna till följd av bränder i byggnad? Vad har kommunen gjort för att minska egendomsskadorna till följd av bränder i byggnad?

Om nej, varför inte då? Anser inte kommunen att egendomsskador till följd av bränder i byggnad är viktigt? - Egendomsskador i samband med bränder är ett mått på hur väl kommunen lyckats förebygga bränder och till viss del även hur väl räddningsinsatserna genomförs vid bränder.

Kommer kommunen i nästa Om kommunen inte lever upp till kravet på handlingsprogram formulera mål med likvärdighet bör länsstyrelsen trycka på för att avseende egendomsskador till följd av kommunen formulerar ett mål för att minska bränder i byggnad? egendomsskadorna.

Om kommunen ”ligger bra till” i sin kommungrupp kan det ändå finnas anledning att formulera ett mål för att hålla nivån uppe.

37 10. Antal döda i bränder

Har kommunen haft någon brand där en eller Vad säger statistiken? Stämmer kommunens bild flera personer omkommit under den senaste överens med länsstyrelsens? mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Om kommunen inte haft någon dödsbrand under den aktuella tiden så går länsstyrelsen inte vidare med frågorna.

Om kommunen haft någon dödsbrand gå vidare med frågorna. Red ut omständigheterna kring branden eller Vilken typ av brand var det? bränderna. Har kommunen gjort någon fördjupad olycksundersökning? Vad var det för brandorsak? Hur var brandförloppet? Hur gick insatsen?

Har branden/bränderna föranlett någon Vilka slutsatser har kommunen dragit av förändring i arbetssätt med avseende dels på olycksundersökningen? den förebyggande verksamheten och dels Har kommunen förändrat sitt förebyggande med på den operativa verksamheten? arbete? Har kommunen förändrat sin operativa verksamhet?

11. Antal döda i trafikolyckor

Har kommunen haft någon trafikolycka där en Vad säger statistiken? Stämmer kommunens bild eller flera personer omkommit under den överens med länsstyrelsens? senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Om kommunen inte haft någon trafikolycka med dödlig utgång under den aktuella tiden så går länsstyrelsen inte vidare med frågorna.

Om kommunen haft någon trafikolycka med omkomna gå vidare med frågorna. Red ut omständigheterna kring olyckan eller Vilken typ av trafikolycka var det? olyckorna. Har kommunen gjort någon fördjupad olycksundersökning? Vad var orsaken till olyckan? Hur var olycksförloppet? Hur gick insatsen?

Har olyckan/olyckorna föranlett någon Vilka slutsatser har kommunen dragit av förändring i arbetssätt med avseende på den olycksundersökningen? operativa verksamheten? Har kommunen förändrat sin operativa verksamhet?

38 12. Antal döda i drunkningsolyckor

Har kommunen haft någon drunkningsolycka Vad säger statistiken? Stämmer kommunens bild där en eller flera personer omkommit under överens med länsstyrelsens? den senaste mandatperioden alt. senaste fyraårsperioden? Om kommunen inte haft någon drunkningsolycka under den aktuella tiden så går länsstyrelsen inte vidare med frågorna.

Om kommunen haft någon drunkningsolycka med omkomna gå vidare med frågorna. Red ut omständigheterna kring olyckan eller Vilken typ av drunkningsolycka var det? olyckorna. Har kommunen gjort någon fördjupad olycksundersökning? Vad var orsaken till olyckan? Hur var olycksförloppet? Hur gick insatsen?

Har olyckan/olyckorna föranlett någon Vilka slutsatser har kommunen dragit av förändring i arbetssätt med avseende på den olycksundersökningen? operativa verksamheten? Har kommunen förändrat sin operativa verksamhet?

39

Bilaga 3

– Brandstationer i Västra Götalands län

!(

" *# " " " " !(!( " !(

" " " !( " !( " " " *# " !( " " " !( !( " !( " *# " " " *# " !( *# *#" " *# *# *# !( " *# " " " *# " " !( !(*# " " !( *# *# *# *# !( *# " " !( " " *# " *# !( " !(!( *# " *# *# *# !( !(!( *# !( *# !( *# !( !( " " *# !( " "" *# "!( !( *# *#*# *# " *#" " !( # !(!( * *# " *# " " " " !( " !( *#!( !( " " " " " " " "

" " " "

XYraddningstjanststationer *# Heltid " Deltid !( Värn

Bilaga 4

– Presentationsmodell för användning vid tillsynsbesök

Tillsyn över kommun X Vilka är vi?

• Person A. • Person B • Brandingenjör • Säkerhetskonsulent • Säkerhetskonsulent hos länsstyrelsen västra Götalands län i x år Vad vi kommer att gå igenom idag

• Här ska en översiktlig bild över presentationen ges för att underlätta för lyssnarna samt ge struktur i presentationen. • Det är här som presentatören ska berätta vad han/hon ska tala om under presentationen • En viktig grundregel som bör tillämpas vid varje presentation som retorikprofessorn Kurt Johannesson i Uppsala säger. först säger du vad du ska säga, sedan säger du det och slutligen säger du vad du har sagt” • Detta PP blad skall alltså uppfylla första delen av detta citatet •

Varför är vi här?

• Lagen om skydd mot olyckor (LSO)

• 5 kap 1§ - Länsstyrelsen utövar tillsyn över kommunernas uppgifter enligt LSO

• Likvärdig utveckling och likvärdiga förhållanden i hela landet

Kommunens vision och mål enligt HP

• exempel från Udevalla kommuns HP, ”Insatstiden skall mätas för varje räddningsinsats och högst uppgå till den insatstid som anges i kommunens insatskarta.”

Årsuppföljning LSO

Skydd Säkerhet Årsuppföljning LSO

Resurser och kompetens i förebyggande

Tillsyn och Insatsstatistik brandskydd

LSO Farlig Räddningstjänst verksamhet LSO 2:4

Förebyggande Rengöring Övrigt Resurser och kompetens i förebyggande

• Undergruppen Resurser och kompetens i förebyggande, skall ge en bild över hur mycket resurser i form utav årsarbetare som kommunen avsätter för tillsynsuppgifter. Här ska också kunna anges hur många utav personalen som har gått utbildningarna Tillsyn A, B förebyggande 1,2 samt hur många utbildade brandingenjörer som finns.

Tillsyn och brandskydd

• Tillsyn och brandskydd ska ge en bild av hur många LSO 2 kap. 2§ objekt som finns i kommunen. Här är det också tänkt att antalet förelägganden i form av anmärkningar, brister och viten som har getts.

Farlig verksamhet LSO 2:4

• Farlig verksamhet LSO 2:4 har liknade upplägg som föregående undergrupp, Tillsyn och brandskydd. Detta gäller i frågor så som antal objekt samt förelägganden. I denna del sker dock en mer fördjupad analys av objekten. Detta i frågor så som identifiering av LSO 2:4 anläggningar. Även åtgärder för att förebygga olyckor ska tas upp i här.

Förebyggande Övrigt

• Förebyggande övrigt ska ge en bild över övriga områden som inte tas med i de andra undergrupperna inom det förebyggande området. Exempel på detta är frågor i hur utbildningsnivå är hos befolkningen i kommunen ser ut i områden som räddningstjänst och hantera bränder. Även frågor som samordning kan tas upp på denna undergrupp.

Rengöring

• Rengöring ska frågor så som antal och vilken typ av oljepannor som finns i kommunen redogöras. Även om antalet eldstäder kan tas upp här. Frågor så som sotning, egensotning kan tas upp i denna grupp.

Räddningstjänst

• Undergruppen Räddningstjänst är tänkt att ge en bild av hur denna organisation är utformad. Frågor så som antal anställda i uttryckningstjänsten finns. Även vilken typ av personal kan tas upp här i frågor som antal anställda kvinnor och om personerna är deltidsanställda eller ej. Frågor så som LSO 3 kap 10§ och LSO 3 kap 4§ bör även tas upp här.

Insatsstatistik

• Undergruppen insatsstatistik handlar om den operativa delen av kommunala räddningstjänsten. Denna undergrupp kan ses som en direkt konsekvens utav de tidigare undergrupperna. Denna undergrupp bygger på omfattande data från MSB:s dataprogram IDA. Det innebär att frågor som antal insatser i form av trafikolyckor, bränder och automatlarm mm kommer upp här. Även information om orsaker till larm kan lyftas fram i denna del. Det är alltså omfattande data som kan fylla denna underrubrik men det är, som tidigare nämnt enbart information som utmärker sig som ska ingå i tillsynen.

Undersökningsområden inom området Skydd.

• Förmåga att genomföra räddningsinsatser • Andel Bostäder med brandvarnare • Andel bostäder med handbrandsläckare • Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning Förmåga att genomföra räddningsinsatser enligt LSO 1 kap 2 § - yttäckning • Anspänningstider? • Avstånd till tätorter? • Hur är resultatet på detta området när de jämförs med andra liknande kommuner. • Är siffrorna acceptabla? • Delar kommunen liknande åsikt? Finns det planer på förbättringar? Om inte, varför?

Andel bostäder med brandvarnare och handbrandsläckare

• Finns det statistik inom områdena? • Om inte, har kommunen planer på att ta fram faktaunderlaget? • Om statistik existerar, är den acceptabel? • Har kommunen planer på att öka antalet bostäder som har brandvarnare och handbrandsläckare. Exempelvis informationsutdelning. Om inte, varför?

Andel enskilda som omfattas av skyldigheten att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet som har ett brandskydd i skälig omfattning

Exempel på undersökningsområden inom området Skydd.

Antal brand i bostad

• Hur många brand i bostad har kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det planer på att minska antalet brand i bostad? Om inte, varför?

Antal brand i allmän byggnad

• Hur många brand i allmän byggnad har kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det planer på att minska antalet brand i allmän byggnad? Om inte, varför?

Antal eldsrelaterade bränder

• Hur många eldsrelaterade bränder har kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det planer på att minska eldsrelaterade bränder? Om inte, varför?

Antal skadade (svårt + lindrigt)

• Hur många eldsrelaterade bränder har kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det förebyggande planer på att minska antalet skadade? Om inte, varför? Egendomsskador i samband med brand i byggnad

• Hur stor är kostnader av egendomsskador för kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det åtgärder som kommunen har utfört för att minska egendomsskador? Om inte, varför?

Antal döda i bränder

• Hur många dör i bränder i kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det förebyggande planer på att minska antalet döda? Om inte, varför?

Antal döda i trafikolyckor

• Hur många dör i trafikolyckor i kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det förebyggande planer på att minska antalet döda? Om inte, varför?

Antal döda i drunkningsolyckor

• Hur många dör i drunkningsolyckor i kommunen? • Hur är sifforna när de jämförs med andra liknade kommuner? • Hur har utvecklingen i kommunen skett över en tidsperiod? (förslagsvis 10 år) • Om siffrorna är anmärkningsvärda, har kommunen en bild över varför? Finns det förebyggande planer på att minska antalet döda? Om inte, varför?

Övriga indikatorer inom Skydd och säkerhet

• Tillsynsförrättaren kan med fördel ta med de indikatorer som föreslogs i arbetet. Dessa har dock utelämnats här då det inte är preliminärt huruvida dessa indikatorer ska användas vid en tillsyn som är anpassad till MSB:s tillsynsmodell eller ej. • Observera att det inte är alla indikatorer inom säkerhet som ska tillsynas över samtliga kommuner. Detta gäller då utfallet inte är tillräckligt stort för att kunna undersöka indikatorn. Vilka indikatorer det gäller går att finna på MSB:s tillsynsmodell. Summering av tillsynen

Nu närmar sig presentationen sitt slut och då är det lämpligt att göra en kortare summering av tillsynen som har genomförts. Summeringen bör enbart vara översiktlig och inte omfattande.

Avslutning

• Vid avslutningen av tillsynen bör tillsynsförrättaren åter klargöra varför denna presentationen har hållits och vikten av att hålla tillsynen.