DOCSLIB.ORG

Folk- Och Bostadsräkningen (Fob) 1975 BE0205

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Folk- Och Bostadsräkningen (Fob) 1975 BE0205 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(524) Folk- och bostadsräkningen (FoB) 1975 BE0205 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister Bilagor 4.1 Produktionsversioner 1. Personblankett 4.2 Arkiveringsversioner 2. Fastighetsblankett 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(524) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Befolkning 0.2 Statistikområde Statistikområde: Befolkningens sammansättning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS): Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23, Örebro Kontaktperson: Beatrice Kalnins Telefon: 010-479 63 67 E-post: [email protected] 0.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: SCB Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23, Örebro Kontaktperson: Beatrice Kalnins Telefon: 010-479 63 67 E-post: [email protected] 0.6 Uppgiftsskyldighet STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(524) Uppgiftsskyldigheten regleras i Lag om folk- och bostadsräkning år1975 (SFS 1975:55) samt Lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkningen år 1975 (SFS 1975:749). 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid behandling av personuppgifter, dvs. information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person som är i livet, gäller lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679). 0.8 Gallringsföreskrifter FoB 75:s observationsregister är överlämnade till Riksarkivet enligt DI-beslut dnr 2962-86. 0.9 EU-reglering EU-reglering förekom inte i FoB75. 0.10 Syfte och historik FoB har till syfte att ur olika aspekter beskriva samhället vid räkningstillfället och genom jämförelser med tidigare räkningar belysa samhällets utveckling i vissa avseenden. Statistiken används främst för planerings- och utredningsverksamhet på regional och kommunal nivå samt för forskning och allmän information. Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1930 vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för år 1955. Den första allmänna bostadsräkningen utfördes 1945. Från och med 1960 har folk- och bostadsräkningar genomförts som samordnade undersökningar. 0.11 Statistikanvändning Konsumenterna av folk- och bostadsräkningsstatistik återfinns främst inom kommuner, centrala och regionala myndigheter. Resultaten används bl. a. i länsplaneringsprogram, bostadsbyggnads- program, barnomsorgsplanering, och i många statliga utredningar, ofta för att belysa utvecklingen under en viss tidsperiod. Den medicinska forskningen har stor nytta av FoB-statistik för att exempelvis studera sambandet mellan sjukdomar och arbetsmiljö. Vidare utgör folk- och bostadsräkningarna en viktig källa för samhällsforskning, speciellt inom befolknings-, bebyggelse och näringsgeografi. 0.12 Uppläggning och genomförande STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(524) Statistiska centralbyrån (SCB) var ansvarig för genomförandet av Folk- och bostadsräkningen 1975. Den har utfördes i samarbete med bland andra kommunerna, länsstyrelserna, lantmäteriverket (LMV), riksskatteverket (RSV), pastorsämbetena (PÄ) samt de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och Göteborg. Folk- och bostadsräkningen 1975 är en totalundersökning. Tre typer av uppgifter lämnades i samband med FoB75: personuppgift, bostadsuppgift och fastighetsuppgift. Uppgifterna avsåg förhållandena 1 november 1975. Sysselsättningsuppgifterna avsåg förhållandena under mätveckan 20-26 oktober 1975. Personuppgift och bostadsuppgift lämnades på personblankett (se bilaga 1 eller Folk- och bostadsräkningen 1975, del 11, Folk- och bostadsräkningens uppläggning och genomförande, bilaga 5). Fastighetsuppgift lämnades på fastighetsblankett (se bilaga 2 eller Folk- och bostadsräkningen 1975, del 11, Folk- och bostadsräkningens uppläggning och genomförande, bilaga 6). Dessutom inhämtades vissa uppgifter från befintliga register. Samordning med folkbokföringen har sedan länge ägt rum vid folkräkningarna. Även FoB75 hade som uppgift att kontrollera folkbokföringen. Kommunernas arbetsinsats i FoB75 var mycket omfattande och av väsentlig betydelse för kvaliteten i FoB. I varje län tillsatte SCB en regionledare som fungerade som kontaktperson mellan SCB och kommunerna i sitt län. Varje kommun upprättade ett lokalt granskningsorgan (GO). En omfattande informationskampanj om FoB75 påbörjades under våren 1975. Den här gången mycket större än vid någon tidigare räkning Målet för kampanjen var att få så många som möjligt att lämna in blanketten rätt ifylld och i rätt tid. För mer detaljerad information om uppläggning och genomförande av FoB75 se Folk- och bostadsräkningen 1975, del 11, Folk- och bostadsräkningens uppläggning och genomförande (ISBN 91-38-04735-7). 0.13 Internationell rapportering Viss rapportering gjordes till FN av t.ex. befolknings- och hushållsstatistik. 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Vid genomförandet av FoB75 fanns inga planerande förändringar i kommande FoB:ar. STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(524) 1 Översikt I nedanstående avsnitt beskrivs de centrala observationsstorheterna samt de viktigaste ingående variablerna i FoB75. 1.1 Observationsstorheter I FoB75 är individen, bostadshushållet och bostadslägenheten de centrala observationsstorheterna. Se nedanstående objektgraf. Individ Hushåll Lägenhet INDIVID Samtliga individer som var bosatta (kyrkobokförda) i Sverige 1 november 1975. BOSTADSHUSHÅLL Med bostadshushåll avses den person eller grupp av personer som för år 1976 var mantalsskrivna (1 november 1975) på viss fastighet och som vid räkningstillfället bodde i en och samma bostadslägenhet på denna fastighet. I bostadshushållet inräknas även inneboende och hushållsmedlemmar som tillfälligt befann sig på annan ort t. ex. på grund av studier eller värnpliktstjänstgöring. BOSTADSLÄGENHET Som bostadslägenhet räknas: - bostad med eget kök eller kokvrå - annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus eller liknande Två lägenheter som står i direkt förbindelse med varandra och bebos av ett och samma hushåll räknas som en enda bostadslägenhet. STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(524) Med bostadslägenhet avses bostad för enskilt hushåll. Hit hör sålunda lägenheter i villor, hyreshus, pensionärshem osv. Även lägenheter för enskilda hushåll inom anstalter, affärs- och industribyggnader m.m. ingår. Lägenheter i fritidshus räknas som bostadslägenheter endast om de används som stadigvarande bostäder. Lägenheter som uteslutande används till annat än bostad, t.ex. kontor, läkarmottagning, hotell o.d. räknas inte som bostadslägenheter. Dåligt underhållna och obebodda lägenheter som inte längre kommer att utnyttjas som stadigvarande bostäder räknas inte som bostadslägenheter. Som bostadslägenheter räknas inte heller kollektiva bostäder (specialbostäder), som vanligen består av ett antal rum grupperade kring en gemensam korridor och med vissa andra utrymmen såsom dagrum, kök o.d. Som exempel på kollektiva bostäder kan nämnas ålderdomshem, vissa personalbostäder och vissa studentbostäder. 1.2 Statistiska målstorheter I FoB75 redovisas befolkningen, hushållen och bostadslägenheterna enligt den 1 november 1975. Uppgifter om sysselsättning avsåg mätveckan 20-26 oktober 1975. I redovisningen görs indelningar efter ett flertal variabler. Redovisning görs både för riket och olika regionala indelningar till exempel län, kommun, församling, A-region, tätort och storstadsområde. Variabel Beskrivning Anställningens art Anställningens art omfattar en uppdelning av de anställda i: - statlig anställning - primärkommunal anställning - sekundärkommunal (landstingskommunal) anställning - övrig anställning Antal arbetade timmar För personer som har mer än ett arbete har den sammanlagda arbetstiden i antal timmar angetts. Avgörande för redovisningen är antingen det högsta antalet timmar under mätveckan eller den dessförinnan senaste normala arbetsveckan under fyramånadersperioden före mätveckan. Redovisningen inriktar sig i huvudsak på två arbetstidsklasser: - 1-19 timmar - 20 timmar och däröver (20- w timmar) Arbetsplatsens belägenhet Den förvärvsarbetande befolkningen redovisas i dagbefolknings- och pendlingstabellerna (ED- och P-tabellerna) i allmänna programmet efter arbetsplatsens belägenhet. Med arbetsplatsens belägenhet avses arbetsplatsens lokalisering till län, kommun, och tätort/glesbygd. STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(524) Arbetsplatsens belägenhet redovisas enligt följande: Kommun:
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Därför Jobbar Vi Med Kretsloppsfrågan
    Kretslopp och avloppsfrågor – vad händer i Kungsbacka? Bodil Forsberg och Mats Holstein Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka Ca 8 000 enskilda avlopp i Kungsbacka. Ca 3000 anläggningar bedöms ha lagstridiga utsläpp. Många minireningsverk och infiltrationer. Hur stort är övergödningsproblemet? Av totalt 51 vattenförekomster i Kungsbacka (sjöar, rinnande vatten och kustvatten) så har Vattenmyndigheten ansett att 35 har problem med övergödning = 68% Nya allmänna råd 2006: Vad gör vi?! Hur mår våra vattendrag? Är minireningsverk tillräckligt bra? Är urinseparering tillräckligt bra? Finns det bättre avloppssystem? Hur löser vi kretsloppet? ??? Egna mätningar i 12 vattendrag Egna mätningar av 12 vattendrag Medelvärden totalfosfor 385 350 315 280 245 210 Provresultat efter 3 år Serie1 175 140 105 70 35 0 Haga å Veån Torred Ulleråsbäcken Stockån Ysby Veån LerdalaVeån utloppet KyviksbäckenKyviksbäcken N S Torpaån Allatorp Löftaån GällingeLöftaån Idebäck HållstamsbäckenLundaån utloppetTorpaån Tjolöholm Löftaån Stockared Veån Sannå-Dala Biflöde/Knapagården Stockaån BröndomeStockaån Brandshult Knapabäcken utloppet Hovmanneån utloppet Stockaån Kyrkby dala Knapabäcken huvudfåran Ölmevallabäcken utloppet INSIKT! • Vad gör vi nu då?! 1) Vi kan inte inventera och ställa krav på gamla avlopp och samtidigt tillåta massa nya utsläpp som ”äter upp ” effekten av åtgärderna 2) Ska vi ha nytillkommande avlopp så måste de klara de allra tuffaste kraven • Rött = Hög skyddsnivå Brattås Kullavik Älvsåker Anneberg Hagryd-Dala • Gult = Bukärr Släp Preliminärt Särö Hjälm
    [Show full text]
  • Pm Kollektivtrafik-Koncept
    PM KOLLEKTIVTRAFIK-KONCEPT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 158 GÖTEBORG – KUNGSBACKA (BILAGA 3) 2020-06-09 1 PM KOLLEKTIVTRAFIK-KONCEPT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE VÄG 158 GÖTEBORG – KUNGSBACKA (BILAGA 3) KUND Trafikverket KONSULT WSP Advisory Box 13033 WSP Sverige AB 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 7225000 wsp.com KONTAKTPERSONER Dag Hersle; (010-722 73 04; [email protected]) UPPDRAGSNAMN ÅVS väg 158 UPPDRAGSNUMMER 10277485 FÖRFATTARE Dag Hersle DATUM 2020-06-09 ÄNDRINGSDATUM 2020-06-09 2 Innehåll 1. Förord .............................................................................................................................................. 5 2. Förutsättningar kollektivtrafik och resandefördelning ................................................................... 6 2.1 Resandeunderlag enligt genomförd marknadsundersökning ................................................. 6 2.2 Utblick mot år 2040 – bedömt reseunderlag och -mönster .................................................... 8 3. Beskrivning av primära lösningsalternativ .................................................................................... 12 3.1 Minskat/utjämnat resandebehov.......................................................................................... 12 3.2 Utökad busstrafik enligt dagens koncept .............................................................................. 13 3.2.1 Rosa Express .................................................................................................................. 13 3.2.2 Blå Express ....................................................................................................................
    [Show full text]
  • Vägar I Hallands Län Sammanställning 2010 LÄNSSTYRELSEN
    Bilaga J Vägar i Hallands län Sammanställning 2010 LÄNSSTYRELSEN HALLANDS LÄN Halmstad Tryckeri Halmstad Tryckeri Su se ån 25 6 Jönköping Brandshult Nissaström 6 2 9 Oskarström M 3 a 4 m 6 l 2 6 8 ö 55 7 l a n 9 a 3 k 6 s 25 Rävinge r 6 6 e 1 k 3 å vå T 7 5 640 2 4 3.9 an 75 iss N 6 641 Valhalla 41 a B k Äspered r s å 7 3 5 5 2 5 54 7 3 7 6 Malmö Långås Ängarna 9 3 6 4 Vrenninge 64 Halmstad Sennan Sennan a kr Getinge å t t ä l S Harplinge an 6 1 iss E 3 N 2 0 , E Rosenlund 6 6 Halmstad 2 1 4 1 6 3 1 6 Ullared Lyngåkra Vessigebro 4 1 7 4 6 61 1 6 613 6 1 5 7 1 2 Plönninge 700 Haverdal 0 BK2 70 0 70 709 A b i l d ran Ät erg b en 8 0 lk 7 Fa Årstad Holm Stenninge Fasta 1 rp Vapnö Jönköping 4 60 .06 59 Halmstad Morup E6 3.4 Långås Göteborg 154 Ullared Slätterberg Vessigebro 07 7 6 594 0 issan2 2 6 3.4 N 4 Falkenberg 0 1 7 70 0 . v s E6 g 51 r o Bjällbo b Vinberg e 611 t Heagård ö Fren G narp E20 07 Travbana 7 6 Björnhult 46 K Kristinehed 0 o 70 6 n rn de d n h 7 0 e li ge i 6 5 l vä lls 7 747 ts v 7 r ä 01 a öge g f H e 7 n n 4 i 6 a 1 0 r 6 or - L N W s u r j ange d 6 n he n Stafs 7 e ls inge 1 g.
    [Show full text]
  • Södra Norrland, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Ljusfallshammar Nyköping Tanumshede Enstaberga Svalsta Olshammar Jönåker Bergshammar Grebbestad Dals Rostock Arnö Lotorp Stavsjö Hällestad Ålberga Borggård Mellerud Sonstorp Tjällmo Butbro Töreboda Mariestad Tätorter 2015, SCB Finspång Inskogen Graversfors Oxelösund Västanvik Hedekas Högsäter Falla Krokek Ullervad Buskhyttan Åby Bef.förändring 2010-2016, % Rabbalshede Lugnås Undenäs Svärtinge Fjällbacka Kvarsebo och Säter Nävekvarn Hällekis Skeppsvik och Sjöskogen Djurön Herstadberg Hällevadsholm Nykyrka Hamburgsund Lindö Moholm Marby och Marbystrand Färgelanda Stigen Berga 10 till 1340 (280) Eksund Brålanda Norrköping Skärblacka Ljunga Östra Husby Ödeborg Forsvik Dingle Tidan Borensberg 3 till 10 (672) Kimstad Öbonäs Lidköping norra Motala Karlsborg Källby Götene Timmersdala Bovallstrand Frändefors Örslösa Österstad Munkedal Luddingsbo -3 till 3 (714) Lidköping Norsholm Väring Ljungsbro Snöveltorp Filsbäck Mölltorp Klockrike Hunnebostrand Torreby Västra Husby Bergs slussar Lerdala Stöpen Söderköping Lundsbrunn Ulvåker Fornåsa -10 till -3 (268) Ekängen Gistad Fagersanna Vinninga Mogata Fagerhult Fågelsta Vadstena Eggby Kränge Hogstorp Linghem -39 till -10 (45) Tallboda Kungshamn Brastad Tibro Västerlösa Smögen Malmslätt Katrinedal Askeby Smedseröd Nordkroken Östra Ryd Skövde Igelstorp Malmön Kurveröd Rappestad Linköping Järpås Skara Axvall Varnhem Uddevalla Vänersborg Saleby Skänninge Lanesund och Överby Vargön Vikingstad Bankekind Utby Ardala Sjögestad Slaka Kristevik och Sundsandvik Mantorp Grästorp Ammenäs Spångsholm Skultorp Värsås
    [Show full text]
  • Götaland, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Ljusfallshammar Nyköping Tanumshede Enstaberga Svalsta Olshammar Jönåker Bergshammar Grebbestad Dals Rostock Arnö Lotorp Stavsjö Hällestad Ålberga Borggård Mellerud Sonstorp Tjällmo Butbro Töreboda Mariestad Finspång Inskogen Graversfors Tätorter 2015, SCB Oxelösund Västanvik Hedekas Högsäter Falla Krokek Ullervad Buskhyttan Åby Rabbalshede Lugnås Undenäs Svärtinge Bef.förändring 2010-2016, % Fjällbacka Kvarsebo och Säter Nävekvarn Hällekis Skeppsvik och Sjöskogen Djurön Herstadberg Hällevadsholm Nykyrka Hamburgsund Lindö Moholm Marby och Marbystrand Färgelanda Stigen Berga Eksund Brålanda Norrköping Skärblacka Ljunga 25% och mer (65) Östra Husby Ödeborg Forsvik Dingle Tidan Borensberg Kimstad Öbonäs Lidköping norra Motala 10 till 25 (215) Karlsborg Källby Götene Timmersdala Bovallstrand Frändefors Örslösa Österstad Munkedal Luddingsbo Lidköping Norsholm Väring Ljungsbro Snöveltorp 3 till 10 (672) Filsbäck Mölltorp Klockrike Hunnebostrand Torreby Västra Husby Bergs slussar Lerdala Stöpen Söderköping Lundsbrunn Ulvåker Fornåsa Ekängen Gistad Fagersanna Vinninga Mogata -3 till 3 (714) Fagerhult Fågelsta Vadstena Eggby Kränge Hogstorp Linghem Tallboda Kungshamn Brastad Tibro Västerlösa -10 till -3 (268) Smögen Malmslätt Katrinedal Askeby Smedseröd Nordkroken Östra Ryd Skövde Igelstorp Malmön Kurveröd Rappestad Linköping Järpås Skara Axvall Varnhem Uddevalla Vänersborg Saleby Skänninge Lanesund och Överby Vargön Vikingstad Bankekind -39 till -10 (45) Utby Ardala Sjögestad Slaka Kristevik och Sundsandvik Mantorp Grästorp Ammenäs Spångsholm
    [Show full text]
  • Tätorter; Arealer, Befolkning 2005
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(62) Tätorter; arealer, befolkning 2005 MI0815 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Administrativa uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången MI0810_DO_2005 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(62) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Miljö, Befolkning 0.2 Statistikområde Statistikområde: Markanvändning, Befolkningens sammansättning 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100), se www.scb.se/sos 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån,
    [Show full text]
  • Väg 940, Delen Rösan - Forsbäck
    VÄGUTREDNING Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Sammanfattning Objektnummer 320913 Maj 2008 VÄGVERKET REGION VÄST !# !# Väg 940, delen Rösan - Forsbäck 548 54 9 Objekt nr 320913. Vägutredning Göteborg 40 Landvetter AsperöAsperö 55 540 533 534 0 Brännö 533 !# E6.20 Mölnlycke 533 BAKGRUND OCH SYFTE !# HÄR MÖLN- 543 0 ± 5 # tyrsö ! 5 Väg 940 förbinder södra och östra delarna av Kållered !# E6 !# 0 !# 50 1 Onsalahalvön med Kungsbacka och E6:an. Utred- Donsö 5 !# 1 503 503 !# Hällesåker ningen omfattar delen mellan Rösan och Fors- 501 !# 2DALS KN ångö !# 0 56 500 5 bäck. 158 !# 0 Lindome !# !# 503 1 513 51 9 Köerna är tidvis långa och sträcker sig ner mot 5 96 981 3 1 980 958 Onsala kyrka cirka 4 km. Genomfartstrafiken är !# 95 7 Anneberg cirka 80% eller mer och utgör en stor barriär i !# 953 9 samhället. 55 79 0 964 9 7 975 955 9 Särö !# 978 !# !# En förstudie har upprättats, där det framgår att 95 95 974 974 9 4 6 960 3 7 alternativa vägsträckningar behöver studeras. 93 6 Hjälm 956!# 2 !# KUNGSBACKA93 935 Utredningsområdet från förstudien har utökats 950 !# Vallda Kungsbacka932 934 952 933 något västerut vid Bränna strax norr om Håkulla- 942 Oskars- 94 Berg 927 Fjärås 9 vägen och vid Björsmosse för att ge bättre förut- 951 940 8 2 8 kyrkby Halla Heberg Forsbäck 939 6 # 934 9 9 sättningar att undvika områden med höga natur- 40 ! E6 31 92 65 !# !# 9 9 916 92 !# områden. Av samma anledning har en utökning Buerås !# 942 skett vid Norrelund/Hasslakärr. 915 39 9 9 946 Onsala 1 6 !# 942 !# 946 0 9 Syftet med vägutredningen är att utgöra underlag 4 1 9 9 Rösan för val av vägkorridor och trafikteknisk standard.
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]