DOCSLIB.ORG

Därför Jobbar Vi Med Kretsloppsfrågan

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Därför Jobbar Vi Med Kretsloppsfrågan Kretslopp och avloppsfrågor – vad händer i Kungsbacka? Bodil Forsberg och Mats Holstein Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka Ca 8 000 enskilda avlopp i Kungsbacka. Ca 3000 anläggningar bedöms ha lagstridiga utsläpp. Många minireningsverk och infiltrationer. Hur stort är övergödningsproblemet? Av totalt 51 vattenförekomster i Kungsbacka (sjöar, rinnande vatten och kustvatten) så har Vattenmyndigheten ansett att 35 har problem med övergödning = 68% Nya allmänna råd 2006: Vad gör vi?! Hur mår våra vattendrag? Är minireningsverk tillräckligt bra? Är urinseparering tillräckligt bra? Finns det bättre avloppssystem? Hur löser vi kretsloppet? ??? Egna mätningar i 12 vattendrag Egna mätningar av 12 vattendrag Medelvärden totalfosfor 385 350 315 280 245 210 Provresultat efter 3 år Serie1 175 140 105 70 35 0 Haga å Veån Torred Ulleråsbäcken Stockån Ysby Veån LerdalaVeån utloppet KyviksbäckenKyviksbäcken N S Torpaån Allatorp Löftaån GällingeLöftaån Idebäck HållstamsbäckenLundaån utloppetTorpaån Tjolöholm Löftaån Stockared Veån Sannå-Dala Biflöde/Knapagården Stockaån BröndomeStockaån Brandshult Knapabäcken utloppet Hovmanneån utloppet Stockaån Kyrkby dala Knapabäcken huvudfåran Ölmevallabäcken utloppet INSIKT! • Vad gör vi nu då?! 1) Vi kan inte inventera och ställa krav på gamla avlopp och samtidigt tillåta massa nya utsläpp som ”äter upp ” effekten av åtgärderna 2) Ska vi ha nytillkommande avlopp så måste de klara de allra tuffaste kraven • Rött = Hög skyddsnivå Brattås Kullavik Älvsåker Anneberg Hagryd-Dala • Gult = Bukärr Släp Preliminärt Särö Hjälm hög KUNGSBACKA Vallda skyddsnivå Lerkil Fjärås Hanhals Halla-Heberg • Grönt = Västra Hagen Buerås Förlanda Normal Onsala Tjolöholm skyddsnivå Gottskär Gällinge Ölmevalla Idala Ölmanäs Kläppa Åsa Landa Frillesås Ny avloppsstrategi i februari 2010 Inga nya utsläpp från vattentoaletter i områden med hög skyddsnivå Ny avloppsstrategi i februari 2010 Inga nya utsläpp från vattentoaletter i områden med hög skyddsnivå •Torra lösningar •Vacuumtoaletter till sluten tank •BDT-vatten behandlas för sig •Minireningsverk inte tillräckligt bra ”Två flugor på smällen!” KRAV UTIFRÅN RECIPIENTSTATUS + KRETSLOPP MÖJLIGT Förankring! Nämndpolitikerna: vilja att få god ekologisk status i vattendragen (ett kommunalt miljömål) samt fortsatt möjlighet att kunna acceptera nybyggnation i alla delar av kommunen Nämndens ordf informerade kommunalrådet Samtliga 6 handläggare skrev under tjänsteskrivelse med förslag till ny strategi Enkätundersökning - Vacuumtoaletter • 11 st svar av ca 50 tillfrågade. (86 tillstånd – 51 installerade) • Hur nöjd är du med anläggningen för Vacuumtoalett som helhet? • Mer än hälften var nöjda eller mycket nöjda. Ingen var helt missnöjd. • Av betyg 1 – 5 blev medelbetyget 3,3. • Av de lägre betygen anger alla att de är missnöjda med spolljudet. • 1 av 11 anger att det varit bristande information från leverantören och ytterligare 1 att det varit krångligt att installera. • 3 av 11 anger att de ibland behöver spola två gånger för att det ska hållas rent. • 2 av 11 har haft tekniska problem med vakuumenhet eller spolknapp • En firma får beröm för att snabbt åtgärda uppkommet problem. • Positiva kommentarer om att det är energisnålt och vattensnålt samt att det är bra att man har höga krav på rening för avlopp. Ny utmaning! • …att hitta bra lösningar för befintliga hus som fått krav på sig • Vacuumtoaletter i tätbebyggelse? • …att sluta kretsloppet hela vägen och använda avloppsfraktionen som gödningsmedel Riksdagens miljömål Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark Råd Naturvårdsverkets Allmänna råd om enskilda avloppsanläggningar "kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande av hygien och minimering av potentiell smittspridning." Hur går vi vidare? Vem ska sköta driften av en hygieniseringsanläggning? Hur ska en hygieniseringsanläggning finansieras? Va-kollektivet ? , Renhållningskollektivet? Var ska en hygieniseringsanläggning ligga? Kan Renova sköta slamsugningen till samma pris som annan slamsugning om bara slam från Vacuumtoaletter ska hämtas? Tack! Mer information på www.kungsbacka.se .
Load more

Recommended publications
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • Miljörapport 2020 Lerkils Reningsverk Kungsbacka Kommun
    Miljörapport 2020 Lerkils reningsverk Kungsbacka kommun Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka 2021 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun INNEHÅLL INNEHÅLL ................................................................................................................................ 2 1. Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................ 3 1.1. Organisation ............................................................................................................... 3 1.2. Verksamhetsområde .................................................................................................. 3 1.3. Avloppsvattenrening ................................................................................................. 4 1.4. Slambehandling ......................................................................................................... 5 1.5. Driftövervakning och styrning ................................................................................. 5 1.6. Kemikaliehantering ................................................................................................... 6 1.7. Ledningsnät och pumpstationer ............................................................................... 6 1.8. Verksamhetens påverkan på miljön ........................................................................ 8 2. Tillstånd .................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Stenålder I Onsala Överlagrad Mesolitisk Boplatslämning Rapport 2017:56 Arkeologisk Undersökning
    Stenålder i Onsala överlagrad mesolitisk boplatslämning Rapport 2017:56 Arkeologisk undersökning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Onsala socken, Ledet 2:43, Onsala 226:1 Glenn Johansson Stenålder i Onsala överlagrad mesolitisk boplatslämning Rapport 2017:56 Arkeologisk undersökning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Onsala socken, Ledet 2:43, Onsala 226:1 5.1.1-01513-2015 Glenn Johansson Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 [email protected] [email protected] www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:56 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering: Lena Troedson Layout: Lena Troedson Omslag framsida: Arkeolog Caj Carlstein i färd med att etablera en totalstation för att mäta in de översnöade grävenheterna som kan anas i förgrunden. Foto: Glenn Johansson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017 Innehåll Inledning __________________________________________________________ 5 Undersökningens förutsättningar ___________________________________ 5 Den postglaciala transgressionen och dess effekter ___________________________________________________ 5 Topografi och fornlämningsmiljö ____________________________________ 7 Målsättning och frågeställning ______________________________________ 9 Undersökningens genomförande __________________________________ 11 Fynden ___________________________________________________________
    [Show full text]
  • Hunting in SWEDEN
    www.face-europe.org Page 1 of 14 Hunting in SWEDEN SURFACE AREA Total surface area 449,964 km² Woodlands 62 % Farming area 9 % Huntable area n.a. average huntable area n.a. HUNTER/POPULATION Population 9,000,000 Number of Hunters 290,000 % Hunters 3.2 % Hunters / Inhabitants 1:31 Population density inhabitants/km² 22 Source: http:www.jagareforbundet.se, 2005 Handbook of Hunting in Europe, FACE, 1995 www.face-europe.org Page 2 of 14 HUNTING SYSTEM Competent authorities The Parliament has overall responsibility for legislation. The Government - the Ministry of Agriculture - is responsible for questions concerning hunting. The Swedish Environmental Protection Agency is responsible for supervision and monitoring developments in hunting and game management. The County Administrations are responsible for hunting and game management questions on the county level, and are advised by County Game Committees - länsviltnämnd - with representatives of forestry, agriculture, hunting, recreational and environmental protection interests. } Ministry of Agriculture (Jordbruksdepartementet) S-10333 Stockholm Phone +46 (0) 8 405 10 00 - Fax +46 (0)8 20 64 96 } Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) SE-106 48 Stockholm Phone +46 (0)8 698 10 00 - Fax +46 (0)8 20 29 25 Hunters’ associations Hunting is a popular sport in Sweden. There are some 290.000 hunters, of whom almost 195.000 are affiliated to the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management (Svenska Jägareförbundet). The association is a voluntary body whose main task is to look after the interests of hunting and hunters. The Parliament has delegated responsibility SAHWM for, among other things, practical game management work.
    [Show full text]
  • Capio Annual Report 2014 Capio Annual Report 2014
    Capio Annual Report Capio Annual Report 2014 2014 Quality, compassion, care Kvalitet, medkänsla, omsorg Qualité, compassion, responsabilité Qualität, mitgefühl, fürsorge Contents This is Capio flap Capio is a leading, pan-European healthcare 2014 in brief 1 provider offering a broad range of high quality Comment by the President and CEO 2 medical, surgical and psychiatric healthcare Strategy and development 4 services in four countries through our hospitals, Healthcare in Europe 6 specialist clinics and primary care units. In The Capio model 12 2014, Capio’s 12,3571 employees provided The basis 14 healthcare services during 4.6 million2 patient The method 15 visits across our facilities in Sweden, Norway, The practice 16 France and Germany, generating net sales of Medical quality 18 Capio’s financial model 22 MSEK 13,200. 1 Number of employees as full-time equivalents on average during the year. Business overview 26 2 Number of inpatient and outpatient visits. Capio Nordic 28 Capio France 35 Capio Germany 38 Employees 40 Code of Conduct 42 European Works Council 43 Contents Financial Reports 44 Administrative report 45 Group Financial reports 54 Accounting principles 61 Notes 69 Parent Company Financial reports 91 Accounting principles 95 Notes 96 Auditor’s report 100 Definitions 101 Group Management 102 Board of Directors 104 History 106 Contact 106 Cover photographs, clockwise: Capio City Clinic Helsingborg Söder, Sweden Capio St Göran’s Hospital, Sweden Capio Geriatrics Dalen, Sweden Volvat Oslo Sentrum, Norway Capio Clinique Sainte Odile, France Capio St Göran’s Hospital, Sweden This is Capio Mission Cure. Relieve. Comfort. We have a mission: to cure, relieve and comfort anyone seeking medical care from Capio.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Tävlingsdata Från 2001-2017
    Kungsbacka River År Set Klass Plac Tid Nr Deltagare 1 Deltagare 2 Ort Lag / Förening / Företag 2017 Dam C2 Damer Elit 1 03:11:41 487 Anette Johansson Helen Johansson Fjärås / Kungsbacka Gretas Vänner C2 Damer Motionär 1 03:18:30 229 Mia Salmi Karin Hedelin-Lundén Onsala Pocahontas 2 03:23:04 244 Mia Falk Sabina Millan Kungsbacka / Onsala SaMia Paddle •Queen 3 03:23:57 276 Emma Lanzky Louise Erneholm Kungsbacka / Fjärås (tom) 4 03:28:37 228 Maria Huttqvist Martina Larsson Kungsbacka / Fotskäl (tom) 5 03:34:52 247 Susan Heemskerk Helene Svensson Örby (tom) 6 03:47:24 279 Veronica Aldorsson Rebecca Aldorsson Göteborg Kung Julien & CO 7 03:52:48 246 Sofie Fahl Anna Alexandersson Kungsbacka Sopranas 8 04:08:14 227 Linda Heed Nina Gulin Onsala / Kungsbacka (tom) 9 04:22:26 245 Gunilla Wennergren Jenny Steen Fjärås / Onsala Team WeSt 10 04:22:34 241 Amanda Hansson Sara Wendélius Kungsbacka Walter Hansson EL 11 04:37:02 230 Johanna Rasmusson Jenny Rasmusson Göteborg (tom) 12 04:41:55 500 Linda Andreasson Pia Wennerbäck Kungsbacka Raska töser 13 05:08:57 255 Nina Ingvarsson Emma Scherman Kungsbacka Team Rockstar 5 Herr C2 Herrar Elit 1 02:21:24 449 Geir Inge Folkestad Ulf Tyrén Anderstorp Isaberg Multisport 2 02:32:58 483 Tommy Eneroth Morgan Börjesson Kungsbacka / Fjärås Myra Golf Lag 2 3 02:36:29 472 Stefan Anerönn Ingemar Blom Kungälv / Lindome Gnellspikes Multisport Club 4 02:40:40 466 Kjell Hultén Benny Kjellman Fjärås K. Snickeri & Teknik AB 5 02:43:29 486 Victor Wallin Jesper Alderin Kungsbacka / Borås Myra Golf Lag 4 6 02:47:35 454 Doug
    [Show full text]
  • Baltic Towns030306
    The State and the Integration of the Towns of the Provinces of the Swedish Baltic Empire The Purpose of the Paper1 between 1561 and 1660, Sweden expanded Dalong the coasts of the Baltic Sea and throughout Scandinavia. Sweden became the dominant power in the Baltics and northern Europe, a position it would maintain until the early eighteenth century. At the same time, Swedish society was experiencing a profound transformation. Sweden developed into a typical European early modern power-state with a bureaucracy, a powerful mili- tary organization, and a peasantry bending under taxes and conscription. The kingdom of Sweden also changed from a self-contained country to an important member of the European economy. During this period the Swedish urban system developed as well. From being one of the least urbanized European countries with hardly more than 40 towns and an urbanization level of three to four per cent, Sweden doubled the number of towns and increased the urbanization level to almost ten per cent. The towns were also forced by the state into a staple-town system with differing roles in fo- reign and domestic trade, and the administrative and governing systems of the towns were reformed according to royal initiatives. In the conquered provinces a number of other towns now came under Swe- dish rule. These towns were treated in different ways by the state, as were the pro- vinces as a whole. While the former Danish and Norwegian towns were complete- ly incorporated into the Swedish nation, the German and most of the east Baltic towns were not.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Hvdc Toughened Glass Insulators
    World Congress & Exhibition on Insulators, Arresters & Bushings Rio de Janeiro, Brazil May 13-16,2007 HVDC TOUGHENED GLASS INSULATORS Luis Fernando FERREIRA Jean-Marie GEORGE ELECTROVIDRO SEVES SEDIVER Brazil France Abstract HVDC applications around the world have been in service now for quite many years, and a great number of toughened glass insulators have been used on these very strategic power lines. This paper will review some key properties that insulators have to comply with when used under DC stresses, as well as field cases with actual service experience. Summary While more than two million toughened glass insulators from Sediver have been used on most of the HVDC lines in use around the world, the excellent performance of these insulators has been largely acknowledged. Some old insulators were removed from HVDC lines in the United States and in Brazil after decades (25 and more than 35 years) of field service in order to verify their performance. The test results found in the evaluation program show an outstanding electrical and mechanical behaviour, proof of no ageing of toughened glass even under DC stresses. 1. The specific stress conditions of HVDC on insulators HVDC by nature is creating a set of conditions quite remarkable and different from traditional AC lines (5). The unidirectional E field is a main source of ionic effects on dielectric materials. While IEC (1) is describing in detail the testing parameters and performance expectations of ceramic DC insulators (either glass or porcelain) it is not so the case for composite DC application which is not covered by any standard.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Arkitekturprogram Ramprogram För Kungsbacka Kommun
    ARKITEKTURPROGRAM RAMPROGRAM FÖR KUNGSBACKA KOMMUN GODKÄNDES 5 DECEMBER 2002 I BYGGNADSNÄMNDEN Text: Andrea Forsström utom ingresstexter till kapitlen Landskap, Historia och Karaktär samt delar av texten i kapitlet kvaliteter är hämtade från Vassbäcksutställningen och skrivna av Kajsa Sparrings. Layout: Andrea Forsström Foto: Där ej annat anges; Kajsa Sparrings eller Andrea Forsström. Fotografier från Norra Hallands hembygdsförenings museum är markerade (NHF) Illustrationer och kartbearbetning: Andrea Forsström utom s.17 och s.24 illustrationerna Framkammarstuga, Salstuga och ombyggnadsexemplen som är tagna ur Bygd att bevara - Program för kulturmiljövård 1999. INNEHÅLL FÖRORD 3 BYGGA HUS 4 Mina drömmars hus Är det lätt att bygga snyggt? KUNGSBACKA KOMMUN IDAG 5 Attraktivt läge Miljöer med värden att värna Struktur för arkitekturprogrammen KVALITETER 6 Andrum Byggnader Historiens spår LANDSKAP 8 Att utgå från platsens natur Landskapstyper i Kungsbacka HISTORIA 10 Att utgå från platsens kultur Kungsbackas historia Historiska kartor KARAKTÄR 16 Varje plats är unik Jordbruksbygd Kustnära Kommundelscentra Kungsbacka stad PRAKTISKA RÅD 22 Inspiration Placering i landskap Terränganpassning och placering på tomt Tomtgräns Volym och skala Material och färg Detaljer och byggnadsdelar Komplementbyggnader ETT GOTT EXEMPEL I KUSTNÄRA LÄGE 27 ETT GOTT EXEMPEL I JORDBRUKSBYGD 28 GODA EXEMPEL PÅ TILLBYGGNADER 29 BAKGRUND 30 Mål Syfte Status KÄLLOR 32 1 2 FÖRORD Arkitekturprogram, ramprogram för Kungsbacka kommun godkändes 5 december 2002 i byggnadsnämnden. Det har utarbetats enligt uppdrag den 16 februari 1999 i byggnadsnämndens arbetsutskott i Kungsbacka. Arkitekturprogrammets mål är att upprätthålla och utveckla bebyggelsemiljöer med stark karaktär och identitet. I stor utsträckning behandlar arkitekturprogrammet estetiska värden och fungerar som ett komplement till plan- och bygglagen. Arkitekturprogrammet består av två delar dels detta ramprogram, dels delprogram för specifika områden i kommunen.
    [Show full text]