Stenålder I Onsala Överlagrad Mesolitisk Boplatslämning Rapport 2017:56 Arkeologisk Undersökning

Stenålder i Onsala överlagrad mesolitisk boplatslämning Rapport 2017:56 Arkeologisk undersökning

Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Onsala socken, Ledet 2:43, Onsala 226:1

Glenn Johansson

Stenålder i Onsala överlagrad mesolitisk boplatslämning

Rapport 2017:56 Arkeologisk undersökning

Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Onsala socken, Ledet 2:43, Onsala 226:1

5.1.1-01513-2015

Glenn Johansson Arkeologerna Statens historiska museer

Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala

Kontakt 010-480 80 00 [email protected] [email protected] www.arkeologerna.com

Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:56

Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se

Bildredigering: Lena Troedson Layout: Lena Troedson Omslag framsida: Arkeolog Caj Carlstein i färd med att etablera en totalstation för att mäta in de översnöade grävenheterna som kan anas i förgrunden. Foto: Glenn Johansson. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017 Innehåll

Inledning______5

Undersökningens förutsättningar______5

Den postglaciala transgressionen och dess effekter______5

Topografi och fornlämningsmiljö______7

Målsättning och frågeställning______9

Undersökningens genomförande______11

Fynden______12

Tolkning______15

Utvärdering av undersökningsplanen______16

Referenser______17

Administrativa uppgifter______18

Bilagor______19 Bilaga 1. Fyndlista______19 Bilaga 2. Lagerbeskrivning grävenheter______20 Bilaga 3. Lagerbeskrivning djupschakt______20

fterreformatorisk tid Yngre bronsålder Yngre stenålder ldre bronsålder ldre stenålder ldre järnålderYngre järnålder

Vikingatid Medeltid Nyare tid

STLDR BROSLDR RLDR ISTORISK TID

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1000 2000 år 4 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur GSD-Terrängkartan, blad 541 Södra Göteborg (skala 1:50 000), och GSD-Sverigekartan. Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 5

Inledning

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (numera Arkeologerna) utförde under perioden 11 november–7 december 2012 en arkeologisk undersökning av fornlämning 226:1 i Onsala socken i Kungsbacka kommun. Undersökningen föranleddes av planerad husbyggnation och utfördes enligt länsstyrelsens beslut (dnr 431-7133-2012). Den arkeologiska undersökningen bekostades av Myresjöhus AB.

Undersökningens förutsättningar

Undersökningen påbörjades i slutet av november och fortsatte en vecka in i december. Vid uppstarten var det flera plusgrader och väd- ret bra med tanke på årstiden. Men efter ett par inledande och milda dagar skedde en dramatisk förändring. Ett kraftigt snöoväder ledde till att undersökningsområdet kom att läggas under ett par decimeter tjockt täcke av snö. Vintervädret bet sig fast och snön blev liggande då temperaturen kröp ner mot minus tio grader. Detta innebar att under- sökningen kom att genomföras under mycket besvärliga omständig- heter (figur 3).

Den postglaciala transgressionen och dess effekter Boplatsen som nu undersökts är en typ av boplats som arkeologerna använder betäckningen ”överlagrad” om. Det kan därför vara på sin plats att något beskriva detta fenomen som är en effekt av en geologisk process, den postglaciala transgressionen. Den postglaciala transgressionen betecknar ett geologiskt fenomen som påverkat delar av västkusten. Fenomenet beskrivs som ett resultat orsakat dels av landhöjning i samband med rörelser i jordskorpan, dels av havsnivåförändringar orsakade av varierande mängder vatten i haven. När inlandsisen smälte bort för drygt 14 000 år sedan låg stranden i exempelvis Varbergsområdet drygt 80 meter över dagens havsnivå. I samband med isavsmältningen började den landyta som varit kraftigt nedpressad av inlandsisen att höja sig, vilket ledde till att havsstran- den succesivt sänktes under de följande 4000 åren. För cirka 10 000 år sedan startades dock en kraftig höjning av havsytans nivå, detta som en effekt av en omfattande avsmältning av polarisarna och de sista resterna av inlandsisen. I samband med isavsmältningen började havsytan, under perioder, att stiga snabbare än vad landmassan höjde sig. Detta skapade ett växlande förlopp i strandlinjeförskjutningen på stora delar av västkusten. Under en längre period för cirka 10 000 till 8 000 år sedan var det dock strandhöjningen som dominerade. Under denna tidsrymd steg havet från dagens nivå till cirka 20 meter över densamma i området kring Kungsbacka. 6 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

nsala 137:1 Ögården Undersökning nsala 224:1 Bevakningsobjekt nsala 225:1 j kulturhistorisk lämning Fornlämning Rydet nsala 338:1 Förstörd Geofysisk observation nsala 354:1 Mårtagården UndersöktLyngåsvall och borttagen Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning

nsala 347:1 6365000 nsala 223:1 319500 nsala 347:1 nsala 223:1 nsala 223:1 nsala 18:2 nsala 18:1 nsala 18:3

Onsala 22:1 nsala 318:1 nsala 419

nsala 195:1

nsala 196:1 nsala 348:1

nsala 129:1 Ledet nsala 128:1

nsala 321:1 nsala 132:1 nsala 132:3 nsala 320:1 nsala 36:1 nsala 132:4 nsala 132:5

Skårahögen 6364000

319000 nsala 134:1

nsala 323:1

nsala 349:1 nsala 37:1 Prästäng 250 m

Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 63D 6bS Sönnerbergen (Sweref 99 TM). Skala 1:8000. Runsås Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 7

De ovan beskrivna geologiska förloppen skapade det som inom arke- ologin benämns som överlagrade boplatser. Överlagringen har skett under ett specifikt och daterat geologiskt skede. Detta innebär att transgressionsprocessen i sig ger en indirekt datering av de lämningar som påträffas på boplatserna. På västkusten knyts dessa lämningar till den så kallade Sandarnakulturen som omfattar en period på cirka 2000 år (10 000 till 8000 f.Kr). Överlagring som fenomen är viktigt utifrån flera aspekter. För- enklat innebär överlagring i detta sammanhang att havsnivåns variationer inneburit att de strandbundna boplatserna från denna tid täckts med lager av sand, grus och lera. I vissa fall har dessa lager lett till att boplatserna blivit betydligt bättre skyddade från påverkan av förstörande markprocesser i jämförelse med stenåldersboplatser från andra perioder. Ibland har bevaringsförhållanden till och med varit så gynnsamma att även organiska material, i form av exempelvis ben, horn och trä kommit att bevaras. Fyndmaterialen från sådana boplatser har en unik kunskapspotential för vidare forskning kring hur människor levde under äldre stenålder. En mer destruktiv effekt av den postglaciala transgressionens påverkan på boplatserna är så kallad om- och inlagring. Detta innebär att svallvågor och havsnivåns förändringar i många fall har eroderat bort dåtida kulturlager och boplatskonstruktioner. Det innebär också att fynd från en boplats i vissa fall kan ha förflyttats och om- eller inlagrats i ”nya” strandlager som bildats en bra bit bort från den ursprungliga boplatsen. Om- och inlagring av boplatsmaterial försvårar därför vissa typer av analyser och tolkningar som tar sin utgångspunkt i fyndmaterialens ursprungliga depositionsplats.

Topografi och fornlämningsmiljö

Området som undersöktes låg på Onsalahalvön och fågelvägen cirka en dryg kilometer in från Kungsbackafjorden i öster. Landskapet och miljön karaktäriseras av större bergsområden omgivna av uppodlade dalgångar med lerbotten. Fornlämningen som undersöktes utgjordes av en mesolitisk boplats belägen på en moränavsats i östra kanten av ett bergsområde som löper i nord-sydlig riktning. Mot norr och söder avgränsades boplatsen av mindre höjder. Den cirka 1000 kvadratmeter stora boplatsen låg i hagmark och i en slänt ner mot en delvis kul- verterad bäck i öster (figur 4). Nivåmässigt låg boplatsen inom höjdin- tervallet 5–8 meter över havet. Inom boplatsens övre del (nivån över 7 meter över havet) låg fyndmaterialet i ett sand- och gruslager direkt under ett 0,3–0,5 meter tjockt matjordslager. Vid nivån 6 meter över havet skedde en mycket dramatisk förändring av stratigrafin, det fyndförande sand- och gruslagret dök på djupet och boplatsens östra delar överlagrades av metertjocka lerlager. Spåren av människors närvaro i Onsala under förhistorisk tid är många och påtagliga. I Onsala socken finns närmare 400 kända och registrerade fornlämningar och ett stort antal av dessa utgörs av stenåldersboplatser av varierande ålder. De äldsta boplatserna kan dateras ända tillbaka till cirka 11 000 BP och visar att människor tar området i besittning mycket snart efter det att inlandsisen lämnat området (Nordqvist 2007). Boplatsen som nu undersökts ligger i norra Halland och i ett område som inrymmer ett par av Västsveriges 8 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Figur 3. Arbetsbild från undersökningen. Inmätning av översnöade grävenheter. Foto: Glenn Johansson.

Figur 4. Boplatsen sedd från öster. Foto: Glenn Johansson. Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 9

mer betydelsefulla mesolitiska boplatser. Ute på Onsala finner vi de båda klassiska och redan på 1930- respektive 1940-talet undersökta lokalerna Gottskär och Västra Hagen (Fredsjö 1953). Båda dessa boplatser är överlagrade och innehåller ett fyndmaterial som åtmins- tone delvis kan hänföras till sen Hensbackakultur och sannolikt är äldre än 9300–9200 BP. Sydost om Onsala, på andra sidan Kungsbackafjorden och fågel- vägen cirka sju kilometer från Onsala Ledet finner vi ytterligare ett exempel på en överlagrad boplats. Den något yngre boplatsen Ölmevalla 102 är en överlagrad sandarnaboplats som 14C-daterats till cirka 6000 f.Kr., det vill säga till övergången mellan boreal och atlantisk tid. Boplatsen påträffades under ett två meter tjockt klap- perstenslager i samband med att Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) karterade området 1977. Vid de arkeologiska undersökning- arna 1997–1978 visade det sig att boplatsen var extremt välbevarad. Under det metertjocka transgressionslagret framkom ett kulturlager med anläggningar samt förhållandevis stora mängder obrända ben (Ullberg-Loh 1997). Utöver dessa mer kända boplatser finns ytterligare ett antal överlagrade och undersökta i norra Halland. En av dessa som också bör nämnas är boplatsen ”Kolla” i sydvästra utkanten av Kungsbacka. Boplatsen som undersöktes år 2000 var belägen på en nivå mellan 10 och 11,5 meter över havet och överlagrades av upp till en meter tjocka transgressionslager. Bland fynden från Kolla-boplatsen finns bland annat skivyxor och mikroliter, på geologiska grunder har boplatsen daterats till 9500–9000 BP (Johansson 2001). De överlagrade boplatserna på Onsala är förmodligen långt fler än de vi nu känner till. Detta illustreras väl av det faktum att när den nu undersökta boplatsen förundersöktes år 2010, så gjordes samtidigt en arkeologisk utredning av ett område beläget endast 150 meter öster om boplatsen varvid ytterligare en överlagrad boplats påträffades (Johansson 2001).

Målsättning och frågeställning

Inför undersökningen upprättades en undersökningsplan i vilken flera frågeställningar preciserades. Då man vid förundersökningen påträffat överlagrade och välbeva- rade träbitar ansågs det viktigt att undersöka huruvida bearbetat trä och eventuella ben förekom i anslutning till boplatsen. En målsättning för undersökningen var också att jämföra boplatsen med en annan och tidigare undersökt boplats i Kungs- backa. Boplatsen Kolla i Kungsbacka, undersökt av UV Väst år 2000 (Johansson 2001). En jämförelse mellan boplatserna ansågs intressant då båda är överlagrade och relativt samtida. Fågelvägen är avståndet mellan dem inte mer än cirka åtta kilometer men ändå kan de sägas ligga i helt olika miljöer. Boplatsen vid Kolla har legat på insidan av en större ö i ett skyddat och indraget läge vid ett sund i den inre skärgården. Boplatsen vid Onsala Ledet har legat på samma stora ö som Kolla-boplatsen men betydligt längre ut i havsbandet och närmare öppet hav. Även om de båda boplatserna har en kustanknyt- ning så har boplatsen vid Onsala Ledet haft en mer påtaglig marin lokalisering. 10 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Undersökt yta Grävenhet Djupschakt 51

52 6364750

319410

317 286 312 281 306 276 301 271 291 296

261 266 246 319440 251 256 241 231 211

226 6364720 236 216 216

10 m

Figur 5. Schaktplan som visar avbanad yta, djupschakt och grävenheter. Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 11

I undersökningsplanen pekades på möjligheten att genom en jäm- förelse mellan de båda boplatserna studera hur de olika specifika miljöerna utnyttjats under mellanmesolitikums äldre del.

Undersökningens genomförande

Undersökningen inleddes med att hela undersökningsområdet bana- des av med grävmaskin. Detta innebar att det 0,3–0,5 meter tjocka ploglagret avlägsnades så att underliggande och fyndförande sand-/ gruslager frilades på nivåerna 6–8 meter över havet och lerlagret togs fram på nivåerna under 6 meter över havet. Nästa moment i undersökningen bestod i att 22 stycken 1×1 meter stora grävenheter handgrävdes i det fyndförande sand-/gruslagret (figur 5 och bilaga 2). Tjockleken på det fyndförande lagret varierade mellan 0,1–0,15 meter. Flinta förekom igenom hela lagret, men fram- förallt i dess övre del (0–0,05 meter). Parallellt med rutgrävningen upptogs åtta större schakt i vilka ett mäktigt och upp till tre meter tjockt lager av trans-/regressionslager av lera skiktvis genomgrävdes med maskin (figur 6). De maskingrävda schakten var i genomsnitt cirka 40 kvadratmeter stora. De maskingrävda djupschakten syftade till att eftersöka utkastlager från boplatsen. På ett djup varierande mellan 0,5–3 meter under leran påträffades förlängningen av det fyndförande sand- gruslager som undersöktes på nivåerna 6–8 meter

Figur 6. I den dåtida strandzonen utanför boplatsen grävdes med maskin ett flertal djupschakt genom metertjocka lager av lera. Foto: Glenn Johansson. 12 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

över havet (bilaga 3). Det kunde konstateras att det av lera överlag- rade sand-/gruslagret innehöll trä och även ben. På grund av rådande vinterväder och tillströmmande vatten kunde det överlagrade lagret med organiskt material endast stickprovsmässigt undersökas. Av säkerhetsmässiga skäl var det bara möjligt att vara nere en kort stund i de nyupptagna djupschakten. Bedömningen gjordes att det fanns risk för att schaktväggar kunde störta in. För dokumentation användes DGPS med vilken avbanad yta, schakt och grävenheter mättes in för vidare bearbetning intrasis etc. Digitalkamera användes för fotodokumentation och profiler ritades för hand.

Fynden

Fynden från undersökningen har sorterats av Glenn Johansson efter Göteborgs Arkeologiska Museums sorteringsschema (Andersson m.fl. 1978). I ett par avseenden har dock sorteringsschemat frångåtts. Vid registreringen har ingen åtskillnad gjorts mellan avslag och övrig slagen flinta. Båda kategorierna har registrerats som avslag. När det gäller spån har ingen åtskillnad gjorts mellan hela och fragment. Från undersökningen finns sammanlagt 1897 bearbetade flintor (bilaga 1). Härutöver hittades även ett dussintal mindre och tyvärr obearbetade träbitar samt en kota av säl. I tabellen nedan redovisas det samlade flintmaterialet från undersökningen (tabell 1). Rent generellt kan sägas att flintan, med få undantag, är något svallad och att splitter helt saknas. Båda dessa förhållanden är en effekt av den postglaciala transgressionen. När havsnivån stiger upp över boplatsen medför detta att flintan svallas och att mindre flintor, såsom splitter, sköljs bort av svallvågor. Tittar vi på fyndmaterialets sammansättning, så utgör spån och kärnor cirka 2 procent vardera och redskapen knappt 1 procent av materialet. Övriga 95 procent består av avslag/övrig slagen flinta. Sammanlagt finns 14 redskap bland fynden och utöver någon enstaka kniv, skrapa och retuscherade avslag finns även fyra

Figur 7. På fotot syns de fyra mikroliter som hittades vid undersökningen (F12, 20, 50 och 57). Skala 2:1. Foto: Lena Troedson. Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 13

Figur 8. Skivyxa från Onsala Ledet (F72). Skala 1:1. Foto: Lena Troedson.

Figur 9. Fotot visar exempel på spån från boplatsen. 90 procent av skala 1:1. Foto: Lena Troedson. 14 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Figur 10. En vanligt förekommande typ av kärnor på boplatsen Onsala Ledet är Plattformskärna C. På fotot ses exempel på dessa kärnor (F64, 54 och 63). Skala 1:1. Foto: Lena Troedson.

Tabell 1. Fynd av flinta.

Sakord Antal Spån/spånfragment 42 Summa spån/spånfragment 42

Plattformskärna A* 1 Plattformskärna C* 8 Plattformskärna D* 1 Plattformskärna F* 16 Övrig kärna 6 Kärnfragment A* 2 Kärnfragment B* 4 Summa kärnor/kärnfragment 38

Avslagsskrapa A 1 Avslag med retusch 4 Kniv 1 Mikrolit A 4 Skivyxa 1 Spån med inhak 1 Spån med retusch 1 Övrig slagen/stycke med tillhuggning, yxämne? 1 Summa redskap 14

Avslag/övrig slagen flinta 1802 Summa avslag/övrig slagen flinta 1802

Antal fynd totalt 1897 Plattformskärna A (konisk kärna med en plattform). Plattformskärna C (övrig kärna med en plattform). Plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar). Plattformskärna F (övrig kärna med två eller flera plattformar). Kärnfragment A (plattformsavslag). Kärnfragment B (sidofragment). Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 15

mikroliter (fynd 12, 20, 50 och 57) samt en skivyxa (fynd 72). Vid sidan av denna enda skivyxa finns ytterligare en som hittades vid förundersökningen. Mikroliterna kan beskrivas som ”små”, det vill säga korta och smala (figur 7). Två av dem har retusch längs hela ena långsidan, medan de båda andra endast har en kortare retusch vid ena sidan av udden. Skivyxan är relativt stor, cirka 11,5 centimeter lång, och med en bredd vid eggen på cirka 6 centimeter (figur 8). Spånmaterialet från Onsala Ledet utgörs av 42 registrerade fynd, hela och fragment. En stor andel av spånen är relativt breda (2 centimeter) och mikrospån saknas helt (figur 9). Nästan lika många som spånen är kärnorna med 38 registrerade fynd. Den vanligaste kärntypen (16 stycken) är Plattformskärna F (övrig kärna med två eller flera plattformar). Hälften så många (8 stycken) utgörs av plattformskärnor av typen C (övrig kärna med en plattform). Dessa kärnor, från vilka spån slagits, är i det närmaste koniska men inte slagna hela vägen runt om från plattformen (figur 10). Några mikrospånkärnor finns inte bland fynden. Flintmaterialet karaktäriseras av en distinkt spånteknologi med förhållandevis breda spån producerade från kärnor med en plattform (i princip koniska kärnor). Bland fynden finns dock även en ”ensidig kärna med två motstående plattformar” (plattformskärna D). Mikro- spån och mikrospånkärnor saknas helt i materialet. Bland redskapen förekommer smala lancettmikroliter och skivyxor

Tolkning

Fyndmaterialet består framförallt av bearbetad flinta som på typolo- giska och teknologiska grunder kan dateras till mellanmesolitikum och så kallad Sandarnakultur. De daterbara fynden utgörs framförallt av kärnor, spån och mikroliter. Sandarnaperioden dateras allmänt till 9200 BP–7200 BP (Nordqvist 1998). En något mer exakt datering av boplatsen, inom den drygt 2000 år långa perioden går att få med beaktande av dess belägenhet cirka 7–8 meter över havet. Fram till ungefär 9200 BP ligger den under- sökta ytan under vatten och det är först efter denna tidpunkt den blir tillgänglig för bosättning. Lokalen är dock endast bebolig under en kort period, då den bara ett par hundra år senare återigen ligger under vatten. Detta som en effekt av den höjning av havsnivån som sker genom den postglaciala transgressionen. Först runt 4000 BP, alltså drygt 5000 år senare, torrläggs området slutligen genom den pågå- ende landhöjningen. Detta innebär att fynden från undersökningen, på geologiska grunder, med säkerhet kan dateras till en period på endast cirka 200 år. Då gränsen mellan den tidigmesolitiska Hens- backakulturen och den mellanmesolitiska Sandarnakulturen anses gå vid ca 9200 BP, så betyder detta att boplatsen tillhör de allra äldsta Sandarnaboplatserna. Mycket av flintan från undersökningen är svallad, inte särskilt kraftigt men ändå något. Detta sker då havsnivån höjs och stiger upp över boplatsen. En annan effekt av vågornas inverkan på boplatsen är att den flinta som lämnats kvar på platsen har flyttats från ursprung- lig deponeringsplats och att en del även har sköljts bort av vattnet. 16 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Någon boplatsanalys som bygger på fynd och fyndspridning, låter sig därför av naturliga skäl inte göras. Boplatsen har varit strandbunden och legat på en ö i den dåtida skärgården. Detta är en lokalisering som är typisk för Sandarnakul- turens boplatser som oftast påträffas i just denna miljö och som visar hur viktig den marina näringen varit. Från boplatsen vid Ledet har man haft access till såväl havets resurser där fiske och jakt på säl och sjöfågel kunnat kombineras med jakt på landdäggdjur inåt land. Även om benmaterialet saknas vid Onsala Ledet, så finns det exempel från andra boplatser som visar att ekonomin under mellan- och senmesolitikum utgjorts av en bredspektrumsekonomi. Jakt, fångst, fiske och insamling av vegetabilier har kombinerats i olika varianter beroende på tidsperiod, klimat och årstid. Även på boplatser belägna på mindre öar, såsom Ölmevallaboplatsen, berättar benen om att jakt på landdäggdjur som kronhjort, rådjur och vildsvin bedrivits på stora avstånd från boplatsen (Lepiksaar 1997). Även om det är sällsynt att ben finns bevarade på de mesolitiska boplatserna så finns det ändå exempel. Betydligt svårare att komma åt har varit frågor kring vilken roll insamlandet av vegetabilier har spelat. Vad som samlats in och vilken ekonomisk betydelse detta haft är betydligt mindre känt. Ett spännande resultat finns dock från en nyligen utförd undersökning i Balltorp i Mölndal (Johansson 2014). Vid undersökningen av den mellanmesolitiska boplatsen Mölndal 182 gjordes en relativt omfattande satsning på makrofossilanalyser från ett överlagrat utkastlager. Analysen kunde belägga vegetabilisk mat i form av ett tiotal arter av insamlade bär, bland annat nypon, vildapel, smultron, rönnbär, lingon, blåbär och hagtorn. En skattning av volymerna för de olika bären visar på stora mängder, enligt beräkningen innehöll 100 kvadratmeter av gyttjelagret utanför boplatsen inte mindre än drygt 300 liter hagtorn och 30 liter nypon (Heimdahl 2014). I utkastlagret vid Balltorp fanns även ett omfattande benmaterial bevarat, både redskap i horn och framförallt avfall. Precis som vid boplatsen vid Ölmevalla visade benen på jakt av kronhjort, rådjur och vildsvin. Från Balltorp finns 11 stycken14 C-analyser som ligger inom ett snävt tidsspann mellan 9180–8836 BP, vilket innebär att den nu undersökta boplatsen i Onsala och boplatsen vid Balltorp är från samma tid och cirka 10 000 år gamla.

Utvärdering av undersökningsplanen

Tyvärr tvingas man konstatera att undersökningen i stor utsträckning misslyckades med att belysa de frågeställningar som formulerats i undersökningsplanen. Detta betyder inte att frågorna var fel ställda utan har andra orsaker. Vid den tidigare utförda förundersökningen framkom ett över- lagrat och välbevarat trämaterial i strandzonen utanför boplatsen. Slutundersökningen avsåg att efterforska huruvida bearbetade träföremål fanns bevarade i ett utkastlager vid den dåtida stranden. Frågan är inte enkel att besvara. Bearbetade träföremål hittades vis- serligen inte vid slutundersökningen, men om detta också betyder att sådana inte fanns är osäkert. På grund av det vinterväder med flera minusgrader som undersökningen drabbades av, blev det omöjligt att genomföra undersökningen på ett tillfredsställande sätt. Omständig- Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 17

heterna gjorde att undersökningen fick karaktären av stickprovsun- dersökning. Det överlagrade och fyndförande lagret undersöktese endast med maskingrävda provgropar. Vad gäller en jämförelse med boplatsen vid Kolla så kommer också en sådan att halta, som en kon- sekvens av de vintriga förhållandena. Också undersökningen av den icke överlagrade delen av boplatsen blev endast stickprovsmässigt undersökt. På grund av snö, mörker och kyla blev det närmast omöjligt att arbeta effektivt. Sammanlagt handgrävdes endast 22 kvadratmeter av den i själva verket betydligt större boplatsen. Hur representativt det uppgrävda fyndmaterialet är går därför knappast att avgöra.

Referenser

Andersson, S., Rex-Svensson, K. och Wigforss, J. 1978. Sorterings- schema för flinta. Göteborgs Arkeologiska Museum, Fyndrappor- ter 1978. Göteborg. Fredsjö, Å. 1953. Studier i Västsveriges äldre stenålder. Akademisk avhandling. Göteborg. Heimdal, J. 2014. En 10 000 år gammal boplats med organiskt material i Mölndal. UV Rapport 2014:91. Arkeologisk Undersökning. Johansson, G. 2001. Kolla – en 10 000 år gammal stenåldersboplats i Kungsbacka. Halland, Tölö socken, kolla 3:3. UV Väst Rapport 2001:27. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Johansson, G. 2011. Skivyxor, hullingspets och organiskt material. Två överlagrade mesolitiska boplatser med ett bevarat trämate- rial. Halland, Onsala socken, Ledet 2:37, RAÄ 226:1. UV Rapport 2011:8. Arkeologisk förundersökning och utredning. Johansson, G. 2014. En 10 000 år gammal boplats med organiskt material i Mölndal. UV Rapport 2014:91. Arkeologisk undersökning. Lepiksaar, J. 1997. Ölmanäs två meter under markytan – en över- lagrad mesolitisk boplats i Halland. Arkeologisk och geologisk undersökning. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1997:8. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Nordqvist, B. 2000. Coastal Adaptions in the mesolitic. A study of coastal sites with organic remains from Boreal and Atlantic peri- ods in Western Sweden. GOTARC. Series B. Gothenburg Archaeo- logical Thesis. No. 13. Gothenbourg. Nordqvist, B. 2007. En 11 000 år gammal stenåldersboplats vid Onsala kyrka. Halland, Onsala socken, Onsala 1:1, RAÄ 401. UV Väst Rapport 2007:2. Arkeologisk efterundersökning. Ullberg-Loh, K. 1997. Ölmanäs två meter under markytan – en överlagrad mesolitisk boplats i Halland. Arkeologisk och geologisk undersökning. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1997:8. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. 18 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Administrativa uppgifter

SHMMs dnr: 5.1.1-01513-2015. Länsstyrelsens dnr: 431-7133-12. SHMMs projektnr: A11794. Intrasisprojekt: UV2010:214. Undersökningstid: 20 november–7 december 2012. Projektgrupp: Glenn Johansson, Caj Carlstein och Hanna Gudmundsdottir. Underkonsulter: Schakt och Transport i Borås. Undersökt yta: 1000 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 6B 3e Gottskär (RT90). Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Statens historiska museers arkiv (SHMM), Stockholm: 8 foton med Unr 4041:1–8. Övriga dokumentationshandlingar lagras tillsammans med Intrasisdatabasen. Fynd: F2–F102 förvaras hos Arkeologerna, Statens historiska museer, Ortnamn, i väntan på fyndfördelningsbeslut. Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning 19

Bilagor

Bilaga 1. Fyndlista

Fnr Id Sakord Anmärkning Antal Fnr Id Sakord Anmärkning Antal 2 G231 Plattformskärna F 1 52 G231 Plattformskärna F 1 3 G231 Avslag med retusch Kniv? 1 53 G251 Plattformskärna F 1 4 G231 Plattformskärna F 1 54 G216 Plattformskärna F 1 5 G261 Spån 1 56 G211 Spån 2 6 G256 Plattformskärna C 1 57 G221 Mikrolit A Lancettmikrolit 1 7 G256 Avslag med retusch Skrapa? 1 58 G251 Spån Med innhak 1 8 G256 Avslag med retusch 1 59 S55 Avslag med retusch 1 9 G216 Kort spånfragment 2 60 S55 Kniv Spånliknande 1 avslag 10 G216 Övrig kärna 1 61 G276 Övrig kärna 1 11 G256 Spån 3 62 G276 Spån med retusch Kniv? 1 12 G216 Mikrolit A Lancettmikrolit 1 63 G221 Plattformskärna C Närmast konisk 1 13 G216 Plattformskärna F 1 64 G276 Plattformskärna A 1 14 G216 Spån 1 65 G216 Plattformskärna C 1 15 G291 Plattformskärna C Närmast konisk 1 66 S54 Spån 2 16 G291 Plattformskärna F 1 67 G276 Övrig kärna 1 17 G291 Plattformskärna C Närmast konisk 1 68 S50 Kärnfragment B Sidofragment 1 18 G301 Övrig kärna 1 69 G276 Plattformskärna F 1 19 G301 Kärnfragment B Sidofragment 1 70 G276 Kärnfragment B Sidofragment 1 20 G231 Mikrolit A Lancettmikrolit 1 71 S54 Plattformskärna C Närmast konisk 1 21 G231 Spån 5 72 G216 Skivyxa Påminner om 1 22 G291 Plattformskärna F 1 Sandarnayxa 23 G246 Övrig kärna 1 73 G266 Avslag/Övrig slagen 131 24 G246 Övrig Kärna 1 flinta 25 S50 Spån 3 74 G216 Avslag/Övrig slagen 48 26 G291 Plattformskärna F 1 flinta 27 G266 Plattformskärna F 1 75 G271 Avslag/Övrig slagen 8 flinta 28 G266 Plattformskärna F 1 76 G317 Avslag/Övrig slagen 16 29 G266 Spån 3 flinta 30 G266 Kärnfragment A Plattformsavslag 1 77 G226 Avslag/Övrig slagen 7 31 G281 Spån 2 flinta 32 G281 Kärnfragment A Plattformsavslag 1 78 G221 Avslag/Övrig slagen 78 flinta 33 G251 Plattformskärna C Närmast konisk 1 79 G211 Avslag/Övrig slagen 106 34 G306 Spån 1 flinta 35 G236 Kärnfragment B Sidofragment 1 80 G276 Avslag/Övrig slagen 50 36 G221 Plattformskärna F 1 flinta 37 G221 Spån 2 81 G306 Avslag/Övrig slagen 25 38 G226 Spån 3 flinta 39 G251 Plattformskärna C 1 82 G251 Avslag/Övrig slagen 54 flinta 40 G251 Plattformskärna D 1 83 G236 Avslag/Övrig slagen 159 41 G211 Plattformskärna F 1 flinta 42 G251 Spån 1 84 G251 Avslag/Övrig slagen 139 43 G276 Spån 1 flinta 44 G211 Plattformskärna F 1 85 G291 Avslag/Övrig slagen 70 flinta 45 G226 Avslagsskrapa A 1 86 G221 Övrig slagen flinta Yxämne? 1 46 G236 Spån 1 87 G256 Övrig slagen flinta Yxämne? 1 47 G251 Spån 7 88 G286 Avslag/Övrig slagen 97 48 G296 Spån 1 flinta 49 G286 Spån 1 89 S50 Avslag/Övrig slagen 29 50 G296 Mikrolit A Lancettmikrolit 1 flinta 51 G236 Plattformskärna F 1 90 G241 Avslag/Övrig slagen 48 flinta 20 Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning

Fnr Id Sakord Anmärkning Antal Fnr Id Sakord Anmärkning Antal 91 G296 Avslag/Övrig slagen 43 97 G256 Avslag/Övrig slagen 228 flinta flinta 92 S51 Avslag/Övrig slagen 5 98 G261 Avslag/Övrig slagen 65 flinta flinta 93 S52 Avslag/Övrig slagen 61 99 G246 Avslag/Övrig slagen 38 flinta flinta 94 S 53 Avslag/Övrig slagen 9 100 G281 Avslag/Övrig slagen 25 flinta flinta 95 S 54 Avslag/Övrig slagen 18 101 G301 Avslag/Övrig slagen 38 flinta flinta 96 G231 Avslag/Övrig slagen 182 102 G312 Avslag/Övrig slagen 25 flinta flinta

Bilaga 2. Lagerbeskrivning grävenheter

ID Storlek (m) Lager 1 Lager 2 G211 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,1 m G216 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G221 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,1 m G226 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G231 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G236 1×1 Ploglager 0,3 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G241 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,1 m G246 1×1 Ploglager 0,3 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G251 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,1 m G256 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand 0,15 m G261 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand 0,15 m G266 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G271 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,1 m G276 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G281 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G286 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G291 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,15 m G296 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand med en del sten 0,1 m G301 1×1 Ploglager 0,3 m Grusig sand 0,15 m G306 1×1 Ploglager 0,3 m Grusig sand 0,15 m G312 1×1 Ploglager 0,3 m Grusig sand 0,2 m G317 1×1 Ploglager 0,2 m Grusig sand 0,2 m

Bilaga 3. Lagerbeskrivning djupschakt

ID Storlek (m2) Lager 1 Lager 2 Lager 3 Lager 4 Lager 5 50 45 Ploglager 0,3 m Grusig sand 0,15 m Gråbrun lera 2,5 m Sand 0,05 m Gråblå lera 51 36 Ploglager 0,5 m Gråbrun lera 2,5 m Gråblå lera 52 40 Ploglager 0,4 m Grusig sand 0,1 m Gråbrun lera 2,2 m Sand 0,05 m Gråblå lera 53 40 Ploglager 0,5 m Grusig sand 0,05 m Gråbrun lera 2,2 m Gråblå lera 54 36 Ploglager 0,3 Grusig sand 0,1 m Gråbrun lera 2,3 m Sand 0,1 m Gråblå lera 55 35 Ploglager 0,3 m Grusig sand, med en del sten Gråbrun lera 2,1 m Gråblå lera 0,15 m 56 40 Ploglager 0,3 m Grusig sand med en del sten Gråbrun lera 2,0 m Gråblå lera 0,2 m 57 38 Ploglager 0,3 m Gråbrun lera 2,1 m Gråblå lera

Stenålder i Onsala – överlagrad mesolitisk boplatslämning I ett lika vackert som svårundersökt vinterlandskap undersökte Riksanti- kvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (numera Arkeolo- gerna) år 2012 en stenåldersboplats i Onsala. Boplatsen är cirka 10 000 år gammal och har legat vid en strand på en större ö. Inom den undersökta ytan hittades närmare 2000 flintföremål. Det mesta var restprodukter från tillverkning av redskap, men även pilspetsar och yxor fanns bland fynden. Från boplatsen har jakt på landdäggdjur kunnat kombineras med fiske och havsjakt.