UV VÄST RAPPORT 2005:10

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Stenåldersboplats vid -Kläppa

Arkeologiska undersökningar för ny gång- och cykelväg längs Väg 950 , Vallda socken, Vallda 21:3 m.fl., RAÄ 212

Viktor Svedberg och Louise Olsson

UV VÄST RAPPORT 2005:10

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa

Arkeologiska undersökningar för ny gång- och cykelväg längs Väg 950 Halland, Vallda socken, Vallda 21:3 m.fl., RAÄ 212

Viktor Svedberg och Louise Olsson

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 031-33 42 900 Fax: 031-33 42 901 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.raa.se/uv

Bildredigering Lena Troedson och Anders Andersson Fyndfoton Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Några av fynden från undersökningarna; se också figur 7 och 8. Foto: A. Andersson Tryck/Utskrift Elanders Infologistics Väst AB, Göteborg, 2005

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.

© 2005 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2005:10 ISSN 1404-2029

4 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Innehåll

Inledning 7 Topografi och fornlämningar 7 Förundersökningen 10 Målsättning och utförande 10 Undersökningsresultat 10 Tolkning och datering 12 Slutundersökningen 13 Målsättning och utförande 13 Undersökningsresultat 15 Tolkning 17 Referenser 19 Administrativa uppgifter 20 Förundersökningen 20 Slutundersökningen 20 Bilagor 21 Bilaga 1. Rutbeskrivningmed lägesangivelse och lagerbeskrivning 21 Bilaga 2. Schaktbeskrivning med lägesangivelse och lagerbeskrivning 23 Bilaga 3. Fyndtabell för samtliga fynd 24 Figurförteckning 28 Tabellförteckning 28

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 5 VÄRMLAND NORGE

DALSLAND

Vänern

BOHUSLÄN

VÄSTER- Vättern GÖTLAND

Göteborg Vallda Kungs- backa

HALLAND

N

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

6 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Riksantikvarieämbetet UV Väst utförde i december 1996 och i april 1998 en förundersökning respektive en slutundersökning inom sträckningen för en planerad gång- och cykelväg längs Sandövägen mellan Vallda trekant och Kläppa i Vallda socken. Halland. Förundersökningen omfattade två områden, dels en 100 meter lång sträcka i anslutning till två gravhögar RAÄ 20 och en osäker stensättning RAÄ 38, dels en 300 meter lång sträcka över en förmodad boplats RAÄ 212. Den efterföljande slutundersökningen kom endast att beröra den senare boplatsen, RAÄ 212, som saknade anläggningar, men innehöll ett rikligt fyndmaterial i form av olika flintartefakter och annan slagen flinta.

Inledning Riksantikvarieämbetet UV Väst utförde i december 1996 en arkeologisk för- undersökning på två partier i sträckningen för en ny, ca 2,8 kilometer lång, gång- och cykelväg i anslutning till Sandövägen, Väg 950, i Vallda socken, Halland. Förundersökningen följdes senare upp i april 1998 med en slut- undersökning av en boplats, RAÄ 212. Undersökningarna har utförts på upp- drag av gatukontoret i kommun som också bekostat desamma.

Topografi och fornlämningar Den planerade gång- och cykelvägen sträcker sig från Vallda trekant och väs- terut till bostadsområdet Kläppa. Den östligaste delen av sträckningen passe- rar omedelbart norr om den gamla bebyggelsen i Vallda by som ligger uppe på krönet av den s.k. Valldadrumlinen. Väster om Vallda by fortsätter sedan vägsträckningen genom en smal och relativt brant dalgång, vilken längst i väster planar ut och vidgar sig ut mot kustslätten, där gång- och cykelvägen kommer att ligga i kanten av en liten och starkt meandrar bäck. De lösa jordarterna utgörs i allmänhet av sand och moränjordar. Nere på kustslätten finns även lera som överlagras av sand och grus. I anslutning till vägsträckningens östra och centrala partier finns en hel del fornlämningar (fig. 3). Bland annat finns ett flertal boplatser, samt fyndplatser som kan indikera bortodlade boplatser. Vid Vallda trekant finns också res- terna av en nerodlad storhög och av äldre lantmäterikartor framgår att det förmodligen har funnits ytterligare minst två storhögar strax öster om denna. Därutöver finns även en del spridda stensättningar, rösen och mindre högar, främst i anslutning till impediment och uppe på de stora bergsområdena i väster. Stora delar av drumlinen med byn, säteriet och kyrkan är klassat som riksintresseområde för kulturmiljövården. Området i anslutning till vägsträckningens västra del är däremot mycket fattigt på fornlämningar. Både i kanten av berget ner mot kustslätten och nere på denna finns endast några få mindre boplatser och gravar. Kustslätten ligger till stor del så lågt att det är först i relativt sen tid som större områden har frilagts där. Tidigare torde endast mindre områden ha varit tillgängliga för mer säsongsbetonat nyttjande.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 7 GC-väg

N

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med sträckningen för gång- och cykelvägen markerad. Skala 1:100 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-02-21. Dnr 601-2005/450.

8 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning 213:1 68:1

213:2 128:1 152:1 136:1 121:1 151:1 57:1 N 122:1 124:1 67:1

3:1

116:1

118:1

229:2 232:1 230:1 7:1 231:1 119:1 222:1 120:1 104:2

223:1 104:3 38:1 20:1 225:1 234:1 212:1 20:2 19:2 19:1 86:1

86:1 221:1 103:1 101:1 101:1

259:1 113:2 259:1

226:1 23:1 233:1

131:1 22:1 227:1 293:1 147:1 236:1 128:1

114:1

224:1 129:1 112:1

258:1 28:1 26:2 26:3 258:1 25:1 148:1 146:1 26:1 144:1

149:1 145:1 149:2 24:1 161:1

27:1 198 1 220:1 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan (Gula kartan), blad 6B:43 /6B:63 Släp, med sträckningen för gång- och cykelvägen och närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:20 000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-02-21. Dnr 601-2005/450.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 9 Förundersökningen Målsättning och utförande Förundersökningen hade föregåtts av en besiktning, samt en genomgång av kart- och arkivuppgifter. Därvid konstaterades att vägsträckningen skulle gå i direkt eller mycket nära anslutning till tre registrerade fornlämningar i form av två mindre gravhögar och en osäker stensättning (RAÄ 20 och 38), samt en förmodad boplats (RAÄ 212). Den besiktning som gjordes visade att det fanns risk för både ytterligare gravar och boplatslämningar, i anslutning till de två gravhögarna. Vidare konstaterade vi att den förmodade boplatsen kunde beröras på ett relativt stort avsnitt. Från platsen för RAÄ 212 som är marke- rad med ett X på fornlämningskartan finns bl.a. uppgift om två härdar, samt att man också tillvaratog ett antal flintartefakter i samband med Göteborgs- inventeringen i början av 1920-talet. Därutöver kunde vi inte påvisa några arkeologiska risker för Vallda by eller några andra utpräglade riskområden. De fortsatta åtgärderna kunde därför begränsas till att endast omfatta förun- dersökning i anslutning till de två nämnda platserna.

Undersökningsresultat Vid undersökningen grävdes två mindre provschakt på och i kanten av den moränudde med de två gravhögarna vilka ligger ca 15 och 25 meter in från vägen. Vidare grävdes tre mindre schakt i vägkanten bort mot stensättningen som ligger ca 100 meter västerut, uppe på kanten av en bergsskärning (fig. 4). Förutom enstaka bitar av obearbetad flinta så påträffades inga lämningar eller fynd inom detta avsnitt. I anslutning till den förmodade boplatsen grävdes sex provschakt längs den södra sidan av vägen, varvid vi täckte in en sträcka från ca 180 meter öster om X-markeringen till ca 80 meter väster om X-markeringen på fornlämningskartan. Dessa schakt berörde mark som var bevuxen med sly och ung lövskog, men som tidigare till en större del bör ha utgjort ängsmark. Vidare grävdes också ett schakt ca 140 meter väster om X-markeringen i åkermark på den norra sidan av vägen, där vägen skall breddas för en buss- hållplats (fig. 5).

Lagerförhållanden I schakten på den södra sidan av vägen fanns direkt under markytan ett ca 0,4–0,5 meter tjockt sandlager som i schakt 1, d.v.s. vid X-markeringen, över- lagrade ett ca 25 cm tjockt torvlager som i sin tur överlagrade ett ca 30 cm tjockt svallat gruslager. I de övriga fem schakten framkom motsvarande grus- lager omedelbart under det övre sandlagret. I botten fanns sedan delvis var- vade vattenavsatta sandlager med inlagrad sten. I schakt 3 på norra sidan av vägen fanns överst ett ca 30 cm tjockt ploglager och därunder ett ca 45 cm tjockt sandlager som i sin tur överlagrade vattenavsatta lager i form av hårt packad grov sand.

Fyndredovisning Vid undersökningen framkom slagen flinta i schakt 1, 2 och 6, varvid dessa till en del låg i torvlagret och i övrigt i ytan på eller inlagrade i det svallade gruslagret. Därutöver fanns också en del naturflinta och splitter i samtliga

10 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning 7

N

Fig. 4. Utdrag ur exploateringskartan med förundersökningsschakten uppe vid gravarna i öster markerade. Skala 1:2000. Godkänd från sekretessynpunkt för sprid- ning. Lantmäteriverket 2005-02-21. Dnr 601-2005/450.

N

Fig. 5. Utdrag ur exploateringskartan med förundersökningsschakten nere i väster vid boplatsen 212 markerade. Skala 1:2000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-02-21. Dnr 601-2005/450.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 11 schakt. Den slagna flintan gav inte något enhetligt intryck, utan tycks kunna representera flera perioder.

Schakt 1 I schakt 1 påträffades 2 spån av mellanneolitisk typ. Vidare tillvaratogs 14 avslag, varav 1 med stor sannolikhet är från yxtillverkning. Dessutom var 5 avslag kraftigt brända.

Schakt 2 I schakt 2 påträffades 3 avslag, varav 2 var så kraftigt svallade att det inte gått att få någon närmare uppfattning om deras ålder.

Schakt 6 I schakt 6 påträffades 2 osvallade avslag, samt en kraftigt svallad skrapa med retusch.

Tolkning och datering Förundersökningen i Vallda visade tydligt att den planerade gång- och cykel- vägen skulle komma att beröra fyndförande lager i anslutning till boplatsen RAÄ 212. Undersökningen har därvid också visat att boplatsen har haft sin tyngdpunkt i området närmast X-markeringen på fornlämningskartan och att fyndintensiteten sedan successivt tycks avta ut mot kanterna i öster och väster på den ca 150 meter långa sträckan där fyndförande lager kunde påvi- sas. Däremot har vi inte kunnat avgränsa boplatsen i norr och syd, men sä- kert bör den ha sträckt sig från bergskanten omedelbart norr om Väg 950 och ner till bäcken som rinner strax söder om vägen. Det skulle då innebära att en mycket stor del av den ursprungliga boplatsen har förstörts i samband tidi- gare exploateringar i form av schaktningar för ledningar och Väg 950, samt i samband byggnation och markplanering för villaområdet. Det bör innebära att det av boplatsen nu i stort sätt endast återstår den ca 10–20 meter smala remsan mellan vägen och bäcken i söder. De fynd i form av slagen flinta som påträffades vid förundersökningen tyder på att boplatsen främst bör vara från neolitisk tid. Detta styrks också av de fynd som beskrivs i samband med Göteborgsinventeringen och som förutom två härdar bl.a. utgjordes av en tvärpil, en spjutspets, två spån och tre kärnor. Materialet från förundersökningen bestod också till en mindre del av svallad och inlagrad flinta, vilket skulle kunna tyda på att platsen även har nyttjats under mesolitisk tid. Den kvarvarande smala remsan mellan vägen och bäcken kommer nu till större delen att beröras av exploatering. Det innebär att detta nu förmodligen är den sista chansen att undersöka och erhålla information från den eller de boplatser som finns där och som redan tidigare till stor del exploaterats utan att då ha undersökts.

12 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Slutundersökningen Målsättning och utförande På grundval av de tidigare uppgifterna om att man påträffat härdar, samt förundersökningsresultatet som påvisat ett delvis rikligt flintmaterial, så pla- nerade vi att undersöka fornlämningen i två steg. I ett första steg avsåg vi att bana av hela matjordslagret för att dokumentera eventuella anläggningar och ytliga fynd på en sträcka av ca 150 meter. I ett andra steg avsåg vi sedan att handgräva ett antal referensytor för att insamla och dokumentera fynd i de olika sand- grus- och torvlagren. På uppmaning av länsstyrelsen kom dock ambitionsnivån att sänkas och det första steget att utgå. Det innebar att Peab, som anlitats som entreprenör av gatukontoret, tilläts bana av ytlagren redan innan vår undersökning. Då vi startade upp fältarbetet hade man följaktligen schaktat av det vanligtvis åtta meter breda vägområdet ner till de fyndför- ande lagren. Undersökningen startade därefter med viss rensning och ytinsamling av flinta. (En dylik ytinsamling gjordes sedan vid ytterligare ett par tillfällen då nya fynd regnat fram. Dessa fynd har dock inte närmare lägesangivits). Där- efter handgrävdes 19 stycken 1×1 meter stora rutor varvid jordmassorna genomletades på hackbord. I något fall provade vi också att vattensålla. Fyn- den har separerats endera på grävstick eller på klart identifierbara lager. I tre fall grävdes också djupare gropar ner i torv och gyttjesediment som avsatts i äldre meanderslingor i bäcken. De olika grävenheterna har mätts in manu- ellt, dels i förhållande till södra kanten av Sandövägen och dels räknat från väster varvid den västra kanten av Råhagsvägen givits värdet 200 meter. De olika grävenheternas läge framgår dels av kartan (fig. 6), men även av tabellerna x och y som också beskriver nivåer och lagerförhållandena. Notabelt

Typ Antal Kommentar Konisk kärna 1 Sandarna

Kärna övrig ensidig 1 Mesolitisk Kärna övrig 10 Mellanmesolitisk Kärna 1 Cylindrisk Löpare 1 Bergart, två plana ytor Skrapor 3 Kärnor 13 Spån 21 Spånfragment 4 Ryggspån 5 Spånliknande avslag 14 Avslag 243 Eldskadade, 9 st.; svallade och patinerade, 41 st. Övrigt slagen 223 Eldskadade, 5 st., svallade och patinerade, 72 st. Splitter 34 Svallade och patinerade, 22 st. Spetsar 2 A-spets och B-spets Kantstickel 1 Kniv 1 Avslagskniv Borr? 1 Tabell 1. Översiktlig fyndsam- Avslag 1 Kvarts, retuscherat manställning.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 13 1 . Lantmäteriverket 2 17 3 16 4 5 6 8 7 11 19 9 10 12 13 14 18 15 Utdrag ur Exploateringskartan med slutundersökningsrutorna markerade. Skala 1:1000. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning N Fig. 6. 2005-02-21. Dnr 601-2005/450.

14 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning är också att en sträcka om ca 10 meter mellan rutorna 11 och 19 föll bort på grund av en låg bergklack som där gick i dagen omedelbart nedanför X- markeringen på fornlämningskartan.

Undersökningsresultat Vid undersökningen tillvaratogs drygt 600 fynd, varav ca 360 hänför sig till rutorna och ett av djupschakten. De övriga fynden är att beteckna som lös- fynd och rensningsfynd. Fyndmaterialet utgjordes till en stor del av avfall från flintbearbetning (515 st.), fördelat på avslag (252 st.), övrig slagen flinta (229 st.) och splitter (34 st.). Därutöver fanns också en hel del kärnor (26 st.), spån och spånfragment (36 st.) samt spånliknande avslag (14 st.). Slutligen fanns också ett tiotal redskap bl.a. i form av några skrapor, ett par pilspetsar o.d. vilket framgår av tabell 1. Fyndmaterialet från Vallda 212 kan primärt dateras och bedömas utifrån två olika infallsvinklar. Den ena bygger på att det måste vara frågan om en strandbunden eller i vart fall strandnära boplats eller uppehållsplats. I så fall kan vi använda oss av de relativt väl kända strandförskjutningen för områ- det. I det andra fallet kan vi utgå från den gängse västsvenska stenålderstypo- login för att bedöma lokalens ålder och karaktär. I fyndmaterialet går att urskilja tre grupper. Dels finns ett omfattande all- dagligt flintmaterial som är patinerat och delvis kraftigt svallat och därmed bör vara från tiden före Tapes-transgressionen. Detta material finns i huvud- sak längst ner i väster och upp till ca 290 meter. Därefter finns sedan svallat material i mindre omfattning upp till ca 350 meter och därefter endast un- dantagsvis längst upp i öster. Detta innebär att den svallade flintan främst låg inom intervallet +9,90–12,20 meter och därefter i mindre omfattning ända upp till ca +14,80 meter. Om vi då hypotetiskt antar att strandnivån har legat på ca +10,00 meter och jämför med en tillgänglig strandnivåkurva för Fjärås, så kan vi se att materialet bör vara från tiden för regressionsmaximum som inföll omkring 9000 BP (fig. 10). Områdets lägre delar skall då ha varit till-

F110 Fig. 7. Mesolitiska artefakter. Från vänster: en konisk kärna F133 (F102), en ensidig kärna (F110) F102 och en spånskrapa (F133). Skala ca 1:1. Foto: A. Andersson.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 15 F134 F134 F134 F134

F105

F8

F144 F141 F145 F30

Fig. 8. Neolitiska artefakter. Övre raden samt andra raden längst till vänster: spån (F134 och 105), mellanraden till höger: en löpare (F8) och nedre raden från vänster: cylindrisk kärna (F144), två pilspetsar (F141 och 145) och en skrapa (F30). Skala 1:1. Foto: A. Andersson.

16 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning gängliga under en period om ca 1000 år, medan dess högre delar varit till- gängliga från ca 10000 BP till ca 8000 BP. Materialet innehåller också enstaka daterbara fynd, bl.a. i form av en stickel en konisk kärna och ett par spån, som kronologiskt går att datera till mesolitikum och då främst till Sandarna-perioden. Dessa fynd fanns till stor del i mellanområdet, bl.a. strax nedanför bergklacken och vidare upp till ett 30-tal meter ovanför denna. Därutöver finns säkert en hel del osvallade av- slag och övrig slagen flinta som rimligtvis också bör vara från denna period. Slutligen finns också ett mindre antal gropkeramiska eller neolitiska fynd, bl.a. i form av ett par pilspetsar, varav en A-spets och en B-spets. Till perioden kan även föras en spånskrapa, en cylindrisk kärna, samt en handfull spån slagna ur en dylik kärna. Dessa fynd framkom i den östra högre liggande delen av området och delvis djupt inlagrade i botten på en äldre meander- slinga. Därtill finns ytterligare en del förmodade neolitiska spån, vilka till stor del framkom som spridda lösfynd. Det innebär att vi inte med säkerhet kan avgränsa den neolitiska delen av boplatsen, men det är ändå fullt möjligt att den har varit begränsad till den östra delen av området. Om vi då tänker oss att boplatsen har legat i anslutning till en strandnivå på ca +13–14 meter så innebär detta att denna skulle kunna vara från tiden omkring eller strax efter 5000 BP, d.v.s. gropkeramisk tid, vilket vissa fynd också antyder.

Tolkning Undersökningen av boplatsen Raä 212 i Vallda har visat att denna har varit i bruk under minst två olika perioder. Dels omkring 9000 BP och dels omkring 5000 BP. Efter förundersökningen gjordes bedömningen att det i huvudsak rörde sig om en neolitisk boplats med inslag av mesolitiskt material. Efter slutundersökningen ser vi dock att mesolitiskt material är minst lika omfat- tande, om inte mer. Eftersom boplatsen inte har kunnat uppvisa några an-

Fig. 9. Strandlinjediagram för Fjärås. Upprättat av Tore Påsse.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 17 läggningar eller andra slutna kontexter så har vi heller inte låtit göra några 14C-dateringar. Vår bedömning av boplatsens ålder bygger därför på en kom- bination av strandlinjedateringar och dateringar av fynd, vilka visat sig för- vånansvärt samstämmiga. Avsaknaden av anläggningar antyder att det förmodligen inte är frågan om en egentlig boplats, utan snarast en strandnära aktivitetsplats för bl.a. jakt och fiske. Detta utesluter dock inte att lokalen haft anknytning till en näraliggande boplats som då kan ha legat i ett mer skyddat läge en bit längre upp från stranden. Det är också möjligt att de som nyttjat platsen under neolitisk tid bott längre inåt land, uppe på drumlinen i området vid Vallda kyrkby. Fyndmaterialet ger ingen säker vägledning om platsens funktion, men den stora mängden avslag och övrig slagen flinta tyder ändå på en relativt omfat-

N

Fig. 10. Strandlinjerekonstruktion visande den nordvästra delen av den tidiga Onsala-Vallda ön, samt sundet/viken in mot Gröninge vid en havsnivå på +10 meter. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-02-21. Dnr 601-2005/450.

18 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning tande redskapstillverkning. Det går heller inte att dra några säkra slutsatser av de förhållandevis fåtaliga redskapen, som förutom en hel del spån, begrän- sade sig till ett par pilspetsar, några skrapor, en stickel och en borr. Visserligen är detta redskap som pekar mot jakt och skinnberedning, men är samtidigt fynd som man skulle kunna hitta på de flesta boplatser oavsett specialisering. Det blir därför snarast miljöförhållandena i stort, samt platsens lokalisering och som begränsar dess funktion. Onsalahalvön, som omfattar socknarna Vallda och Onsala, har under en stor del av stenåldern utgjort en stor ö som åtskilts från fastlandet av ett smalt sund i norr. Under perioder med lägre havsnivåer har sundet sedan snörts av och det har bildats en smal landbrygga mellan fastlandet och ön vid Gröninge. Denna landbrygga ligger på ca +13 meter, varvid det också har varit möjligt att där ta sig torrskodd eller i varje fall vada över under de perioder då Vallda 212 varit i bruk (fig. 11). Vi kan också se att platsen har legat längst ut vid den nordvästra änden av den stora ön vid en liten vik som varit extremt exponerad ut mot öppet hav med relativt långgrunda bottnar. Det är inte troligt att man bott här under vinterhalvåret, vilket också talar för att det snarast är frågan om en säsongs- bunden jakt- och fiskelokal. Denna bör då ha kunnat erbjuda ett relativt varierat utbud av produkter, såsom säl, sjöfågel, olika fiskarter och molusker.

Referenser Bygd att bevara. Kulturmiljövårdsprogram för Kungsbacka kommun 1988. Gerdin, A-L. 1994. Boplatslämningar i Vallda socken. Arkeologiska för och slutundersökningar av fornlämning 259, Vallda socken, Halland. Arkeo- logiska Resultat UV Väst 1994:41. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Nordqvist, B. 1997. Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersök- ningar Skrifter 23. Påsse, T. 1996. A mathematical model of the shore level displacement in Fennoscandia. SKB Technocal report 96-24. Sveriges geologiska under- sökning, Göteborg, . Strömberg, B. 2001. Spår av boplatser i Vallda socken – arkeologiska under- sökningar i samband med utbyggnad av Toråsskolan. Halland, Kungs- backa kommun Vallda socken, Vallda 45:1. UV Väst Rapport 2001:2. Arkeologisk undersökning och förundersökning. Riksantikvarieämbetet Kungsbacka. Sarauw, G. Göteborgsinventeringen 1921. Ståhl, H. Ortnamnen i Hallands län. Del 3. Bebyggelsenamn i norra Halland (Himle, Viske och Fjäre härader). Sveriges Ortnamn. Ortnamnsarkivet i Uppsala. Uppsala. Ängeby, G. Vallda Trekant – Boplats från neolitikum och äldre järnålder. Halland, Vallda socken, Vallda 5:4 och 5:12, RAÄ 104:2 och 4. Arkeolo- gisk undersökning. UV Väst Rapport 2004:28. Riksantikvarieämbetet. Mölndal.

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 19 Administrativa uppgifter Förundersökningen Riksantikvarieämbetets dnr: 421-6845-1996. Länsstyrelsens dnr: 220-4564-96. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 1320096. Undersökningstid: 2/12 1996. Projektgrupp: Viktor Svedberg och Jörgen Streiffert. Exploateringsyta: ca 2,7 km. Undersökt yta: 9 provschakt inom en sträcka om ca 400 meter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 5d–e. Koordinatsystem: fristående. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: –. Fynd: fynd ej tillvaratagna.

Slutundersökningen Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1458-1998. Länsstyrelsens dnr: 220-2146-98. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 1320153. Undersökningstid: 14–24/4 1998. Projektgrupp: Viktor Svedberg och Bengt Nordqvist. Exploateringsyta: ca 2,7 km. Undersökt yta: ca 200 meter extensivt. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 5d–e. Koordinatsystem: fristående. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: inga planritningar eller översikter, 3 profilritningar i skala 1:20, inga foton. Fynd: fynd med Fnr 1–157.

20 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Bilagor Bilaga 1. Rutbeskrivning med lägesangivelse och lagerbeskrivning

Grävenhet Lokalisering/nivå (m.ö.h.) Lagerbeskrivning (djup i cm) Anmärkning Fynd Grop # 1 395–396 resp. 3–4 0–20: gulbrun flygsand 36 +16,70 20–30: brunsvart torv 30–35: ljus fin sjösand 35–50: brun mellanfin sand 50–(80): ljusbrun sand Grop # 2 380–381 resp. 2,5–3,5 0–30: sand med fläckar av torv En ca 15 cm djup torvfylld 4 grop i sydvästra hörnet +16,26 30–(50): gulbrun sjösand Grop # 3 357–358 resp. 5–6 0–20/25: svart sandig torv 15 +15,13 20/25–30: sand 30–32: torv i NÖ:a halvan 30–50: sand övergående i grus Grop # 4 345–346 resp. 2,5–3,5 0–30: gråbrun sand Fyndtom +14,85 30–33: brunsvart torv 33–(70): brun sand Grop # 5 333–334 resp. 4–5 0–10: sand i södra kanten 17 +14,34 0/10–20/30: torv tjockast i Ö 20/30–38: ljus sjösand 38–40: fläckvis torv 40–(60): sjösand Grop # 6 332–333 resp. 4–5 0–10: sand i södra kanten Undre torvlagret var rikt på 6 +14,22 0/10–20/25: torv tjockast i N organiskt material, pinnar, hasselnötskal o.d. 25–30: fin sjösand i Ö 30–(60): torvlager med tunna sandlinser Grop # 7 131–133 resp. 3,7–4 0–20: delv. omrörd sandbl. torv Ej grävd i botten 7 +14,08 20–(40): torvlager (undre) Grop # 8 131–132 resp. 4–5 0–10: fin sjösand Ej grävd i botten 2 +14,08 10–(20): torvlager (undre) Grop # 9 292–293 resp. 7–8 0–5: sand 49 +12,85 5–10: grus med klappersten 10–30: sand 30–35: klappersten och svallat grus 35–: lera Grop # 10 280–281 resp. 6–7 0–20: gråbrun spräcklig sand 25 +12,21 20–40: gråsvart grusig sand med enstaka större stenar 40–(60): ljusgrå sand överg. i lera Grop # 11 324–325 resp. 6–7 0–20: sand 21 +13,01 20–45: sand med kvistar o.d. 45–(65): svallgrus Grop # 12 270–271 resp. 5–6 0–5: sand 30 +11,76 5–20/25: sand– och grusbland. klapper med 10–20 cm stora stenar 20/25–: grå sandig mjäla överg. i lera Grop # 13 259–260 resp. 3–4 0–15/20: flygsand/svämsand 7 +11,28 15/20–30: svallat sand/grus med klapper

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 21 Grävenhet Lokalisering/nivå (m.ö.h.) Lagerbeskrivning (djup i cm) Anmärkning Fynd Grop # 14 246–247 resp. 4–5 0–(40): i östra kanten svart delvis Till stor del störd av recent 1 sandblandad torv grop +10,40 Grop # 15 219–220 resp. 4–5 m från 0–25: mörkbrun humös sand I sydöstra halvan en 7 busskur, +10,10 25–45: brunsvart torvig sand bergklack 15 cm ner 45–60: gulbrunt svallat grus 60–: grå sjösand Grop # 16 346–347 resp. 7–8 0–20/25: svart torvig sandjord 7 +14,82 20/25–40: gulbrun fin sand 40–45: grus/sand med enstaka sten 45–(70): sjösand Grop # 17 359–360 resp. 5–6 0–30: fin sand med ngt. torv 7 +15,24 30–35: grusblandad sand 35–(65): grå sjösand Grop # 18 226–227 resp. 4–5 0–20: varvad torvig jord och sand 7 +9,98 20–30: grusig sand i södra delen 20/30–65: gul sand 65–70: svallat grovt grus 70–: lera Grop # 19 296–297 resp. 4–5 0–5/10: sand 74 +13,00 5/10–20/30: svallat grus och klapper 20/30: sand 40–50/55: klappersten

22 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Bilaga 2. Schaktbeskrivning med lägesangivelse och lagerbeskrivning

Grävenhet Lägesangivelse Lagerbeskrivning (djup i m) Fynd Djupschakt # 1 Cirka 2 meter söder om Sandig mylla och sand ner till 0,6 m under rutorna 5–8 ursprunglig markyta Cirka 2,8 m långt Ö–V 0,60–1,25: sandblandat torvlager med grenar och hasselnötskal 1,25–1,40: sand och grus med sten 1,40–: glacial lera Djupschakt # 2 Cirka 1 meter söder om Sandig mylla ner till 0,2 m under ursprunglig ruta 16 markyta. Cirka 2,6 m långt N–S 1. I söder en 0,8 meter djup äldre bäckfåra med torvblandad sand och torvlinser. 2. I norr delvis varvig sand mellan 0,2 och 1,0 m djup. 1,00–1,20: sand, grus och kapper. 1,20–: glacial lera. Djupschakt # 3 Cirka 1 meter söder om Sandig mylla ner till 0,2 m under ursprunglig Materialprov i form av träbit, rutorna 3 och 17 markyta. nötter och kol tagna i undre halvan av bäckfåran Cirka 2,8 m långt N–S Schaktet var grävt tvärs genom en äldre ca 2,8 m bred och 0,6 m djup bäckfåra som var nerskuren i sand. Fyllningen i denna räknat från markytan 2 pilspetsar, avslag och 1 utgjordes av: cylindrisk kärna, samt spån 0,20–0,50: torvblandad sand. från d.o. i botten på bäckfåran 0,50–0,60: sandig torv med hasselnötskal och träfragment 0,60–0,80: lerig gyttja med hasselnötter kvistar och mindre stenpackning 0,7–(0,9): sand, grus och sten

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 23 Bilaga 3. Fyndtabell för samtliga fynd

Fyndnr Kontext Typ Antal Kommentar 1 Ruta 1 avslag 12 2 Ruta 1 avslag 5 eldskadat 3 Ruta 1 Övrigt slagen 16 4 Ruta 1 Spånliknande avslag 1 5 Ruta 1 splitter 1 6 Ruta 1 Övrig kärna 1 7 Ruta 2 Avslag 3 8 Ruta 2 löpare 1 bergart 9 Ruta 3 avslag 7 10 Ruta 3 Övrigt slagen 2 11 Ruta 3 Övrigt slagen 1 eldskadat 12 Ruta 3 splitter 2 13 Ruta 3 Spånlikn. avslag 2 14 Ruta 3 spån 1 15 Ruta 5 avslag 5 16 Ruta 5 Avslag 3 patinerade 17 Ruta 5 Övrigt slagen 3 18 Ruta 5 ryggspån 1 19 Ruta 5 Spånlikn. avslag 1 mesolitiskt 20 Ruta 5 splitter 4 21 Ruta 6 avslag 3 22 Ruta 6 avslag 1 patinerat 23 Ruta 6 Avslag 1 eldskadat 24 Ruta 6 spån 1 25 Ruta 7 avslag 2 26 Ruta 7 Avslag 1 patinerat 27 Ruta 7 avslag 1 Eldskadat 28 Ruta 7 spån 1 patinerat mesolitiskt 29 Ruta 7 ryggspån 1 30 Ruta 7 skrapa 1 31 Ruta 8 avslag 2 32 Ruta 9 avslag 15 33 Ruta 9 Övrigt slagen 16 34 Ruta 9 avslag 4 Patinerade, svallade 35 Ruta 9 Övrigt slagen 6 Patinerade, svallade 36 Ruta 9 Övrigt slagen 2 Eldskadade 37 Ruta 9 Splitter 3 38 Ruta 9 Splitter 2 Patinerade 39 Ruta 9 Spån 1 40 Ruta 10 avslag 5 41 Ruta 10 avslag 3 Patinerade, svallade 42 Ruta 10 skrapa 1 Patinerad, svallad 43 Ruta 10 Övrigt slagen 6 44 Ruta 10 Övrigt slagen 5 Patinerade, svallade

24 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Fyndnr Kontext Typ Antal Kommentar 45 Ruta 10 spån 1 Patinerat, svallat 46 Ruta 10 Splitter 4 Patinerade, svallade 47 Ruta 11 Avslag 4 48 Ruta 11 avslag 2 Patinerade, svallade 49 Ruta 11 Spånlikn. avslag 1 svallat 50 Ruta 11 Övrigt slagen 3 51 Ruta 11 Övrigt slagen 8 Patinerade, svallade 52 Ruta 11 splitter 3 Patinerade, svallade 53 Ruta 12 avslag 4 54 Ruta 12 avslag 9 Patinerade, svallade 55 Ruta 12 Övrigt slagen 3 56 Ruta 12 Övrigt slagen 6 Patinerade, svallade 57 Ruta 12 splitter 7 Patinerade, svallade 58 Ruta 12 Avslag, kvarts 1 Retuscherat 59 Ruta 13 Avslag 1 60 Ruta 13 Övrigt slagen 1 61 Ruta 13 Övrigt slagen 5 Patinerade, svallade 62 Ruta 14 avslag 1 Patinerad, svallad 63 Ruta 15 Övrigt slagen 5 64 Ruta 15 avslag 1 65 Ruta 15 splitter 1 Patinerat, svallat 66 Ruta 16 avslag 1 67 Ruta 16 avslag 2 Patinerade, svallade 68 Ruta 16 kantstickel 1 mesolitisk 69 Ruta 16 splitter 2 patinerade 70 Ruta 16 Övrigt slagen 1 Patinerad, svallad 71 Ruta 17 avslag 1 72 Ruta 17 avslag 2 Patinerade, svallade 73 Ruta 17 Övrigt slagen 3 74 Ruta 17 spån 1 75 Ruta 18 avslag 2 76 Ruta 18 avslag 5 Patinerade, svallade 77 Ruta 19 splitter 1 78 Ruta 19 splitter 2 Patinerade, svallade 79 Ruta 19 Spånlikn. avslag 1 80 Ruta 19 avslag 25 81 Ruta 19 avslag 5 Patinerade, svallade 82 Ruta 19 Övrigt slagen 14 83 Ruta 19 Övrigt avslag 19 Patinerade, svallade 84 Ruta 19 Övrigt slagna retuscherade 4 Patinerade, svallade flintor 85 Ruta 19 kärnfragment 1 86 Ruta 19 Spånfragment 1 mesolitiskt 87 Ruta 19 Övrig kärna 1 88 Ytplock vid r.1 o r.2 kärna 1 89 Ytplock vid r.1 o r. 2 Övrig kärna 1 90 Ytplock vid r 1 o r 2 avslag 4

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 25 Fyndnr Kontext Typ Antal Kommentar 91 Ytplock vid r 1 o r 2 Övrigt slagen 5 92 lösfynd Spånlikn. avslag 1 93 lösfynd Övrigt slagen 2 Svallade 94 lösfynd avslag 4 95 lösfynd avslag 1 Eldskadat 96 lösfynd Övrigt slagen 1 97 lösfynd Övrig kärna 2 98 lösfynd avslag 3 99 lösfynd avslag 1 Patinerat, svallat 100 lösfynd Övrigt slagen 6 101 lösfynd avslag 2 102 lösfynd vid ca 305 m Konisk kärna 1 mesolitisk 103 lösfynd Övrig kärna 1 neolitisk 104 lösfynd Övrigt slagen 2 105 Ytplock vid r 1 o r 2 ryggspån 1 neolitiskt 106 lösfynd avslag 8 107 lösfynd spånfragment 1 108 lösfynd avslag 1 svallat 109 lösfynd splitter 1 Patinerat, svallat 110 lösfynd kärna 1 mesolitisk 111 lösfynd Övrig kärna 1 112 lösfynd Övrig kärna 1 113 lösfynd Övrig kärna 1 114 lösfynd avslag 2 115 lösfynd spån 1 116 lösfynd avslagskniv 1 Patinerad, svallad 117 lösfynd avslag 5 118 lösfynd Övrig kärna 1 119 lösfynd Övrigt slagen 1 120 lösfynd avslag 11 121 lösfynd Övrigt slagen 6 122 lösfynd Avslag 24 123 lösfynd avslag 5 Patinerade, svallade 124 lösfynd splitter 1 125 lösfynd avslag 9 126 lösfynd avslag 5 Patinerade, svallade 127 lösfynd Övrigt slagen 22 Patinerade, svallade 128 lösfynd Övrigt slagen 2 Eldskadade 129 lösfynd Övrigt slagen 39 130 lösfynd borr 1 Avbrutet spånborr 131 lösfynd Övrigt slagen 3 svallad 132 lösfynd Övrig kärna 1 133 lösfynd spånskrapa 1 neolitisk 134 lösfynd spån 5 mellanneolitiska 135 lösfynd Spån eldskadat 1 136 Djupschakt 3 Spån 3 mesolitiska 137 Djupschakt 3 ryggspån 1

26 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Fyndnr Kontext Typ Antal Kommentar 138 Djupschakt 3 spån 1 Patinerat 139 Djupschakt 3 avslag 22 140 Djupschakt 3 avslag 1 eldskadat 141 Djupschakt 3 A–spets 1 Gropkeramisk 142 Djupschakt 3 Spånlikn. avslag 1 143 Djupschakt 3 Ryggspån 2 144 Djupschakt 3 Cylindrisk kärna 1 Gropkeramisk 145 Djupschakt 3 B-spets 1 Gropkeramisk 146 Djupschakt 3 spånfragment 2 147 Djupschakt 3 Spån 5 Ej tidsfästa 148 Rensfynd mellan 240–285 meter avslag 3 149 Rensfynd mellan 240–285 meter avslag 2 svallade och patinerade 150 Rensfynd mellan 240–285 meter Övrig slagen 2 151 Rensfynd mellan 240–285 meter spånfragment 1 eldskadat 152 Rensfynd mellan 315–340 meter avslag 3 153 Rensfynd mellan 315–340 meter Övrig slagen 1 154 Rensfynd mellan 315–340 meter spånfragment 3 155 Rensfynd mellan 340–360 meter avslag 1 156 Rensfynd mellan 340–360 meter Övrig slagen 3 157 Rensfynd mellan 340–360 meter spånfragment 2

Stenåldersboplats vid Vallda-Kläppa 27 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad...... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med sträckningen för gång- och cykelvägen markerad. Skala 1:100 000...... 8 Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan (Gula), blad 6B:43 Onsala/6B:63 Släp, med sträckningen för gång- och cykelvägen och närliggande fornlämningar markerade. Skala 1:20 000...... 9 Fig. 4. Utdrag ur exploateringskartan med förundersökningsschakten uppe vid gravarna i öster markerade. Skala 1:1000...... 11 Fig. 5. Utdrag ur exploateringskartan med förundersökningsschakten nere i väster vid boplatsen 212 markerade. Skala 1:1000...... 11 Fig. 6. Utdrag ur Exploateringskartan med slutundersökningsrutorna markerade. Skala 1:1000...... 14 Fig. 7. Mesolitiska artefakter. Från vänster: en konisk kärna (F102), en ensidig kärna (F110) och en spånskrapa (F133). Skala ca 1:1. Foto: A. Andersson...... 15 Fig. 8. Neolitiska artefakter. Övre raden samt andra raden längst till vänster: spån (F134 och 105), mellanraden till höger: en löpare (F8) och nedre raden från vänster: cylindrisk kärna (F144), två pilspetsar (F141 och 145) och en skrapa (F30). Skala ca 1:1. Foto: A. Andersson...... 16 Fig. 9. Strandlinjediagram för Fjärås. Upprättat av Tore Påsse...... 17 Fig. 10. Strandlinjerekonstruktion visande den nordvästra delen av den tidiga Onsala-Vallda ön, samt sundet/viken in mot Gröninge vid en havsnivå på +10 meter...... 18

Tabellförteckning Tabell 1. Översiktlig fyndsammanställning...... 13

28 UV Väst Rapport 2005:10. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning Riksantikvarieämbetet UV Väst utförde i december 1996 och i april 1998 en förundersökning respektive en slut- undersökning inom sträckningen för en planerad gång- och cykelväg längs Sandövägen mellan Vallda trekant och Kläppa i Vallda socken. Halland. Förundersökningen omfattade två områden, dels en 100 meter lång sträcka i anslutning till två gravhögar RAÄ 20 och en osäker stensättning RAÄ 38, dels en 300 meter lång sträcka över en förmodad boplats RAÄ 212. Den efterföljande slutundersökningen kom endast att beröra den senare boplatsen, RAÄ 212, som saknade anläggningar, men innehöll ett rikligt fyndmaterial i form av olika flintartefakter och annan slagen flinta.

ISSN 1404-2029