Riksintresse

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Riksintresse RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV HALLANDS LAN Del III Underlag för tillämpning av lag om hus- hhllning med naturresurser = NRL Mark- och vattenområden som har betydelse från all- 2 kap 6 Q män synpunkt på grund av områdenas naturvärden el- ler kulturvärden eller med hänsyn till friluftsli- vet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Be- hovet av omraden för friluftsliv i närheten av tät- orter skall särskilt beaktas. hråden som är av riksintresse för naturvården, kul- turminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 3 kap 1 De områden som anges i 2-6 $$ är, med hänsyn till de Q natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. I 3 kap 2 Q Inom följande områden skall turismens och frilufts- livets, främst det rörliga friluftslivets, intres- sen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtlig- heten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön : - - - '1 - - - It - - - - - I' - - - 'I - - - It - Kustområdet i Halland - Kullaberg och Hallandsas med angränsande kustom&- den 3 kap 4 § Inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp - - - " - - - " - - - " - - - " - - - får .fritidsbebyggelsekomma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggel- se komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgo- doser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregio- nerna . INNEHALLSFORTECKNING 1. SAMMANFATTNING 1.1 Naturresurslagen 1.2 Bakgrund - lansstyrelsens och centrala verkens ställningstagande 1.3 Allmänna kommentarer till urvalet 1.4 Områden med sammanfallande riksintressen 1.5 Riksintressen i den kommunala översiktsplanen 2. RIKSINTRESSEN - FRILUFTSLIV 2.1 Kommentarer till urvalet 2.2 Kommentarer beträffande fritidsfiske 2.3 Berörda områden i Hallands lan - översiktskarta - tabeller - registerblad 3. SÄRSKILDA HUSHALLNINGSBESTÄMMELCER - RIKSINTRESSEN 3.1 Berörda områden i Hallands lan 3.2 Särskilda kommentarer till avgränsningarna översiktskarta Riksintressena för friluftsliv återfinns på följande sida: Särö skärgård - Vallda Sandö 16 Sandsjöbacka 2 o Lygnern - Rolfsån 24 Onsalalandet - Kungsbackafjorden Tjolöholrn 28 Viskan 32 Getterön - Arnäs - Balgöfjorden 3 5 Akulla bokskogar 38 Ätran - Högvadsån 42 Skrea strand - Tylösand 4 6 Nissan 5 l Sirnlancjsdalen - Fylleans da.l.qang 54 Oolrnenomridet 50 Lahnlrnsbukten 6 2 Hallandsas 67 Stora och Lilla Niddelgrund, Rödebanke Fladen 7 1 1. Sammanfattning 1.1 Naturresurslagen Riksdagen har tagit beslut om en ny lag om hushåll- ning med naturresurser m m NRL, som trädde i kraft den 1 juli 1987. Införandet av NRL innebar att hushållningsbestammel- serna för användningen av mark och vatten i riksdagens riktlinjer för den fysiska riksplaneringen har lagreg- lerats. NRL innebar en precisering av de allmänna intressen för användningen av marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt som skall vagas in i beslut. NRL syftar till att - bevara en god natur- och kulturmiljö - trygga landets försörjning med naturresurser på lång sikt - främja ett ändamålsenligt samhallsbyggande NRL ar inriktad mot skydd av långsiktiga och för lan- det väsentliga varden. Detta innebar inte att NRL en- sidigt framjar bevarandeintressen och långsiktiga . försörjningsbehov. Lagens grundläggande syfte är att främja en användning av naturresurserna som ar för- nuftig för samhället vid en allsidig, samlad bedöm- ning, både i ett långsiktigt och i ett kortsiktigt perspektiv. NRL:s hushållningsbestämmelser utgör en för olika lagar gemensam grund för att avgöra konkur- rensfrågor i samband med beslut som rör ändrad anvand- ning av mark- och vattenresurserna. I NRL:s 2 kapitel anges grundlaggande hushållnings- bestämmelser för olika verksamheter och intressen. För vissa av dessa verksamheter och intressen kan områden av riksintresse anges. I- NRL:s 3 kapitel anges särskilda hushållningsbestam- melser för vissa angivna områden, som med hänsyn till deras natur- och kulturvärden i sin helhet ar av riks- intresse. Om ett område ar av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste satt framjar en långsiktig hushåll- ning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. För i denna rapport redovisade sektorer är i första hand lagtexten som anges i rutorna på omslagets in- sida tillämplig. 1.2 Bakgrund - länsstyrelsens och centrala verkens ställningstaqande I en tidigare planeringsomgång i samband med den fy- siska riksplaneringen under 1970-talet redovisades områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv samt miljöer och större områden av betydelse för kul- turminnesvården. Under hösten 1985 och 1986 utformade planverket, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet allmänna råd för det översynsarbete av riksintressena som länsstyrelserna ombads göra under 1986. Länssty- relserna sammanställde de förslag och material som underlag för de centrala verkens ställningstagande till riksintressen. Detta arbete bedrevs inom planeringsavdelningen med insatser från främst plan- och naturvsrdsenheterna samt från länsantikvarien- Underlag hämtades från dels material inom länsstyrelsen och dels från uni- versitet, högskolor, organisationer eller personer med särskilda kunskaper. Landsantikvarien vid Hallands länsmuseer samt fiskenamnden i länet har bistått med ett omfattande faktaunderlag. I oktober '1906 informerades länsstyrelsens förtroendc- mannastyrelse om arbetet och de förslag som därvid tagits fram för Hallands lan. Naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet har i be- slut den 8 februari 1988 resp 5 november 1987 tagit beslut om vilka omr2den som ar av riksintresse i lä- net enligt naturresurslagens 2 kap 6 §. I enlighet härmed omfattar föreliggande redovisning en beskriv- ning och avgränsning av områden för naturvård (del I), kulturminnesvård (del II) samt friluftsliv och områ- den med särskilda hushållningsbestammelser (del III). 1.3 Allmänna kommentarer till urvalet Genom översynsarbetet har en god genomgång av kunskaps- laget skett. Inom många områden har kunskaperna ökat väsentligt - våtmarker, lövskogar, sjöar, vattendrag och hagmarker - under de senaste åren. Antalet områ- den av riksintresse har därför ökat dels genom att kun- skapen om länets natur- och kulturförhållanden är av- sevkirt större an vid den tidpunkt då riksintressena tidigare utpekades av de centrala verken, dels för att flera tidigare större områden har preciserats i flera mindre delområden. Områden av riksintresse för naturvården ar områden som har få motsvarighet i regionen, i riket eller inter- nationellt sett på grund av särskilt stora naturvärden. Exempel kan vara dar det finns landskapstyper eller naturtyper som särskilt val v'isar landskapets utveck- ling i olika ekologiska system såväl på land som i vatten. Det kan också vara väsentligen opåverkade om- råden med främst en ekologisk eller biotopbevarande betydelse, områden med mycket rik flora eller fauna, samt områden med hotade, sårbara eller sällsynta bio- typer och arter. Andra kriterier till grund för ett riksintresse kan vara om ett område ar av märklig el- ler säregen beskaffenhet i förhållande till den i re- gionen vanliga naturtypen. Områden av riksintressen för friluftslivet har så stora friluftsvarden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter och tillgänglighet för allmänheten att de ar eller kan bli attraktiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet. Med friluftsliv avses vistelse i naturen för naturupple- velser, fysisk aktivitet och avkoppling. Friluftsvar- dena kan hänga samman med goda möjligheter till bad, fritt strövande, fritidsfiske, båtliv, camping, skid- åkning, skridskofärder etc. Till väsentliga naturkva- liteter för friluftslivet hör variationen i landskapet. Friluftsvardet på sikt kan betingas av ett områdes för- utsättningar att ta emot besökare utan att naturmiljön skadas eller störs. De kan ökas genom landskapsvård av olika slag. Tillgängligheten ar också viktig och be- tingas av kommunikationer till området, boende och övernattningsmöjligheter samt anläggningar och anord- ningar för friluftsliv som kan vara alltifrån stora friluftsanläggningar till rastplatser och stigar i obanad terräng. 1.4 Omraden med sammanfallande riksintressen Ett omrades naturkvaliteter och naturvärden är grund- läggande för såväl naturvårdens som friluftslivets intressen. Dessa ar till stora delar gemensamma och ofta av likartad karaktär som kulturminnesvårdens. Framför allt är det för naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård gemensamma intresset tydligt i det äldre odlingslandskapet. Nar det galler naturvården och friluftslivet ar det gemensamma intresset ofta tydligare. Stora frilufts- varden grundas vanligen på särskidla naturkvaliteter hos ett område vars betydelse för friluftslivet ökas genom Förbättrad tillgänglighet. Områden av riksin- tresse för friluftslivet kan till väsentliga delar sammanfalla med riksobjekt för naturvården, där natur- och friluftsvärdena stärker varandra. I Hallands län ar detta påtagligt i kustområdet, men särskilt också i vissa större områden i Hallands inland t ex Sand- sjöbacka, vid sjön Lygnern, Rkulla bokskogar, Sim- långsdalen samt Hallandsåsområdet. Många av områdena av riksintresse för naturvärden har också sa stora naturvärden att de har betydelse för friluftslivet utan att för den skull dra till sig be- sökare frän andra delar av landet. Exempel p5 sådana områden i Hallands län ar t ex sjön Favren
Recommended publications
  • Capio Annual Report 2014 Capio Annual Report 2014
    Capio Annual Report Capio Annual Report 2014 2014 Quality, compassion, care Kvalitet, medkänsla, omsorg Qualité, compassion, responsabilité Qualität, mitgefühl, fürsorge Contents This is Capio flap Capio is a leading, pan-European healthcare 2014 in brief 1 provider offering a broad range of high quality Comment by the President and CEO 2 medical, surgical and psychiatric healthcare Strategy and development 4 services in four countries through our hospitals, Healthcare in Europe 6 specialist clinics and primary care units. In The Capio model 12 2014, Capio’s 12,3571 employees provided The basis 14 healthcare services during 4.6 million2 patient The method 15 visits across our facilities in Sweden, Norway, The practice 16 France and Germany, generating net sales of Medical quality 18 Capio’s financial model 22 MSEK 13,200. 1 Number of employees as full-time equivalents on average during the year. Business overview 26 2 Number of inpatient and outpatient visits. Capio Nordic 28 Capio France 35 Capio Germany 38 Employees 40 Code of Conduct 42 European Works Council 43 Contents Financial Reports 44 Administrative report 45 Group Financial reports 54 Accounting principles 61 Notes 69 Parent Company Financial reports 91 Accounting principles 95 Notes 96 Auditor’s report 100 Definitions 101 Group Management 102 Board of Directors 104 History 106 Contact 106 Cover photographs, clockwise: Capio City Clinic Helsingborg Söder, Sweden Capio St Göran’s Hospital, Sweden Capio Geriatrics Dalen, Sweden Volvat Oslo Sentrum, Norway Capio Clinique Sainte Odile, France Capio St Göran’s Hospital, Sweden This is Capio Mission Cure. Relieve. Comfort. We have a mission: to cure, relieve and comfort anyone seeking medical care from Capio.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Tävlingsdata Från 2001-2017
    Kungsbacka River År Set Klass Plac Tid Nr Deltagare 1 Deltagare 2 Ort Lag / Förening / Företag 2017 Dam C2 Damer Elit 1 03:11:41 487 Anette Johansson Helen Johansson Fjärås / Kungsbacka Gretas Vänner C2 Damer Motionär 1 03:18:30 229 Mia Salmi Karin Hedelin-Lundén Onsala Pocahontas 2 03:23:04 244 Mia Falk Sabina Millan Kungsbacka / Onsala SaMia Paddle •Queen 3 03:23:57 276 Emma Lanzky Louise Erneholm Kungsbacka / Fjärås (tom) 4 03:28:37 228 Maria Huttqvist Martina Larsson Kungsbacka / Fotskäl (tom) 5 03:34:52 247 Susan Heemskerk Helene Svensson Örby (tom) 6 03:47:24 279 Veronica Aldorsson Rebecca Aldorsson Göteborg Kung Julien & CO 7 03:52:48 246 Sofie Fahl Anna Alexandersson Kungsbacka Sopranas 8 04:08:14 227 Linda Heed Nina Gulin Onsala / Kungsbacka (tom) 9 04:22:26 245 Gunilla Wennergren Jenny Steen Fjärås / Onsala Team WeSt 10 04:22:34 241 Amanda Hansson Sara Wendélius Kungsbacka Walter Hansson EL 11 04:37:02 230 Johanna Rasmusson Jenny Rasmusson Göteborg (tom) 12 04:41:55 500 Linda Andreasson Pia Wennerbäck Kungsbacka Raska töser 13 05:08:57 255 Nina Ingvarsson Emma Scherman Kungsbacka Team Rockstar 5 Herr C2 Herrar Elit 1 02:21:24 449 Geir Inge Folkestad Ulf Tyrén Anderstorp Isaberg Multisport 2 02:32:58 483 Tommy Eneroth Morgan Börjesson Kungsbacka / Fjärås Myra Golf Lag 2 3 02:36:29 472 Stefan Anerönn Ingemar Blom Kungälv / Lindome Gnellspikes Multisport Club 4 02:40:40 466 Kjell Hultén Benny Kjellman Fjärås K. Snickeri & Teknik AB 5 02:43:29 486 Victor Wallin Jesper Alderin Kungsbacka / Borås Myra Golf Lag 4 6 02:47:35 454 Doug
    [Show full text]
  • Kungsbacka 2006
    Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27, § 35 2 Innehåll Förord........................................................................................................................ 5 1. BAKGRUND 7 Historia.......................................................................................................................8 Allmänna utgångspunkter................................................................................. 12 Kommunens planering...................................................................................... 16 Nuvarande utvecklingstendenser................................................................... 18 2. BESKRIVNING OCH ANALYS 23 Inledning.................................................................................................................. 25 Boende, pendling och sysselsättning............................................................ 26 Skola, vård och omsorg....................................................................................... 32 Kultur, turism och fritid........................................................................................ 36 Natur, miljö och säkerhet.................................................................................... 38 Kulturmiljövård...................................................................................................... 48 Infrastruktur............................................................................................................. 50 3. TILLÄMPNING 65 Ärendegång...........................................................................................................
    [Show full text]
  • Vallda Miljö- Och Kvalitetsprogram För Bebyggelse I Vallda
    Vallda Miljö- och kvalitetsprogram för bebyggelse i Vallda Antagande handling 061124 I n n e h å l l Kvalitetsprogram V a l l d a 2 Innehåll Inledning .....................................................4 Platsens förutsättningar ..............................5 Förslagets huvuddrag ............................. 6–7 Infrastruktur ...........................................8–9 Entréplatser ........................................ 10–11 Entréer till tunen ................................. 12–13 Tunens gestaltning .............................. 14–15 Naturstråk .................................................16 Växter .......................................................17 Den egna tomten ......................................18 Husens gestaltning ...................................19 V a l l d a Kvalitetsprogram I n n e h å l l 3 Kungälv Lerum Torslanda Göteborg Landvetter Mölndal Styrsö Kållered Askimsviken Donsö Hällesåker Vrångö Lindome Billdal Brattås E6 Hjälmared Hagryd-Dala Anneberg Särö Vallda Kungsbacka Backa Lerkil Fjärås Halla C Västra Hagen Backa Onsala Gottskär E6 Sönnerbergen Kläppa Åsa Inledning Vallda 4:78 ligger i Kungsbacka kommun ca 3 mil söder om Göteborg. Området som är ca 7 ha ligger söder om Sandövägen ca 1 km från Vallda trekant. Detta ”miljö och kvalitetsprogram” skall tillhöra detaljplanen för bebyggelse i Vallda. Målsättningen med miljö- och kvalitets- programmet är att det skall utgöra ett gemensamt stöd för arki- tekter, planerare och byggherrar. Det som byggs skall stå sig genom åren och vara sammanhållande och karaktärsskapande. Kvalitetsprogrammet har utarbetats av Skanska Nya Hem i sam- råd med Kungsbacka kommun, White arkitekter och landskaps- arkitekt från RADAR. Programmet redovisar gemensam ambi- tionsnivå för Valldas fortsatta bearbetning och genomförande. I n l e d n i n g Kvalitetsprogram V a l l d a 4 Miljöbilder, Vallda Platsens förutsättningar Området är beläget i delar av det vackra, småskaliga betesland- vägen. Från områdets västra del leder dalgången vidare söderut skapet väster om Vallda kyrka.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Onsala
    K 611 Beskrivning till bergkvalitetskartan Onsala Mattias Göransson & Lena Persson ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-434-9 Ändring genomförd 19 september 2018 Sidan 5, figur 1. Figur utbytt mot korrekt. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Grå, grovt medelkornig, ådrad ortognejs (MGO100027, 6 396 602/322 451). Grey, coarsely medium-grained, veined ortogneiss (MGO100027, 6 396 602/322 451). Foto: Mattias Göransson. © Sveriges geologiska undersökning, 2018 Redaktör: Ulrika Hurtig, SGU INNEHÅLL Sammanfattning .................................................................................................................................................................. 5 Inledning .................................................................................................................................................................................... 6 Metodik ...................................................................................................................................................................................... 6 Allmän geologi ....................................................................................................................................................................... 10 Bergartsbeskrivning ..........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Föreläggande 1 2018-11-12 511-6566-18
    FÖRELÄGGANDE 1 2018-11-12 511-6566-18 Enligt sändlista Angående utvidgning av strandskyddet i Kungsbacka kommun Länsstyrelsen har upprättat ett förslag till beslut om gränser för strandskyddet i Kungsbacka kommun (se bilaga). Du föreläggs nu i egenskap av markägare eller sakägare inom de berörda områdena att framföra dina synpunkter på förslaget till Länsstyrelsen senast den 15 januari 2019. I yttrandet ska ärendets diarienummer 511-6566-18 anges. Föreläggande innebär att du bara behöver skicka svar till Länsstyrelsen om du har synpunkter på förslaget som du anser att Länsstyrelsen behöver ta ställning till. Länsstyrelsen skickar detta föreläggande till ett urval av de markägare som berörs av förslaget. Förslaget kommer också att delges genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, Norra Halland, Kungsbacka-Posten och Göteborgs-Posten. Syftet med att ändå skicka föreläggandet till ett antal markägare är att uppgifter om innehållet i förslaget bättre ska kunna spridas till dem som är berörda. Kontaktpersoner och handlingar Förslaget finns tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/halland och hos Länsstyrelsen, Slottsgatan 2, Halmstad fram till den 15 januari 2019. Ställ gärna eventuella frågor per e-post. Kontaktperson är Ingegerd Svensson som nås på [email protected] Bakgrund Länsstyrelsen fattade den 14 september 2016 beslut om att utvidga strandskyddet vid vissa stränder i Kungsbacka kommun. Beslutet överklagades och Regeringen upphävde den 6 september 2018 länsstyrelsens beslut och lämnade ärendet åter till länsstyrelsen för ny behandling. Skälet för Regeringens beslut var att delgivningen av förslaget till beslut inte uppfyller formkraven för en korrekt kungörelsedelgivning. Regeringen har i sitt beslut endast prövat den formella delen av ärendet och inte om det är lämpligt att utvidga strandskyddet i de aktuella områdena.
    [Show full text]
  • Därför Jobbar Vi Med Kretsloppsfrågan
    Kretslopp och avloppsfrågor – vad händer i Kungsbacka? Bodil Forsberg och Mats Holstein Miljö & Hälsoskydd, Kungsbacka Ca 8 000 enskilda avlopp i Kungsbacka. Ca 3000 anläggningar bedöms ha lagstridiga utsläpp. Många minireningsverk och infiltrationer. Hur stort är övergödningsproblemet? Av totalt 51 vattenförekomster i Kungsbacka (sjöar, rinnande vatten och kustvatten) så har Vattenmyndigheten ansett att 35 har problem med övergödning = 68% Nya allmänna råd 2006: Vad gör vi?! Hur mår våra vattendrag? Är minireningsverk tillräckligt bra? Är urinseparering tillräckligt bra? Finns det bättre avloppssystem? Hur löser vi kretsloppet? ??? Egna mätningar i 12 vattendrag Egna mätningar av 12 vattendrag Medelvärden totalfosfor 385 350 315 280 245 210 Provresultat efter 3 år Serie1 175 140 105 70 35 0 Haga å Veån Torred Ulleråsbäcken Stockån Ysby Veån LerdalaVeån utloppet KyviksbäckenKyviksbäcken N S Torpaån Allatorp Löftaån GällingeLöftaån Idebäck HållstamsbäckenLundaån utloppetTorpaån Tjolöholm Löftaån Stockared Veån Sannå-Dala Biflöde/Knapagården Stockaån BröndomeStockaån Brandshult Knapabäcken utloppet Hovmanneån utloppet Stockaån Kyrkby dala Knapabäcken huvudfåran Ölmevallabäcken utloppet INSIKT! • Vad gör vi nu då?! 1) Vi kan inte inventera och ställa krav på gamla avlopp och samtidigt tillåta massa nya utsläpp som ”äter upp ” effekten av åtgärderna 2) Ska vi ha nytillkommande avlopp så måste de klara de allra tuffaste kraven • Rött = Hög skyddsnivå Brattås Kullavik Älvsåker Anneberg Hagryd-Dala • Gult = Bukärr Släp Preliminärt Särö Hjälm
    [Show full text]
  • Insatskarta SÄRF Ammenäs St
    Nordkroken Igelstorp Karlsborg kn Järpås Saleby Axvall Varnhem Vargön Tibro kn Herrestad Lysekil kn Vänersborg kn Lidköping kn Utby Ardala Sunningen Insatskarta SÄRF Ammenäs St. Levene Skara kn Värsås Jung Skövde kn Skultorp Grästorp kn Uddevalla kn Kvänum Korsberga 38 stationer (egna och angränsande) Blikstorp Första enhet på plats exkl. FIP Stenstorp Åsaka Emtunga Tråvad Ljungskile Arentorp Hjo kn Främmestad Velanda Vara kn Trollhättan kn Sjuntorp Gudhem Orust kn Torbjörntorp Hjärtum Ödeshög kn En produkt från Metria AB, maj 2015 Essunga kn Ekedalen Analysen bygger på vägnät från Trafikverkets Upphärad Jonslund Vedum Svenshögen Varekil sund Nationella Vägdatabas (NVDB) Stora Falköping Lilla Edet kn Svanvik Odensberg Ödsmål Falköping kn Tidaholm kn Starrkärr Sollebrunn Floby holm Göta Ucklum Stenugnsön Myggenäs Gräfsnäs Vartofta Stenungsund kn Hallerna Nygård Herrljunga Strandnorum Kinnarp Höviksnäs Teckenförklaring Kållekärr Höga Lödöse Tjörn kn Vårgårda Tunnerstad Räddningstjänststation Östadkulle torp Alvhem Herrljunga kn Åsarp Insatsgräns Jörlanda Gränna Timmervik Skepplanda Alingsås kn Aröd Vårgårda kn Annelund Förbundsgräns Bleket Ljung Fagerhult Ale kn Trädet Duvesjön Sandhem Rönnäng Älvängen Länsgräns Kode Habo kn Åstol Stora Diseröd Mullsjö kn Alingsås Kommungräns Nol Kareby Sjövik Blidsberg Tjuvkil Kungälv kn Furusjö Mullsjö Ölmstad 0 - 10 min insatstid Väster- Hjälmared Björboholm bodarna Borgstena Dalum Aneby kn 10 - 20 min insatstid Rödbo Norsesund Kärna Skärstad Lerum kn Ingared Timmele 20 - 30 min insatstid Gråbo Surte
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Vindkraft Tillägg Till Översiktsplan För Kungsbacka Kommun, ÖP06
    Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, § 89 Innehåll Förord .....................................................................................5 Sammanfattning ......................................................................6 Lämna synpunkter ...................................................................7 1. INTRODUKTION Vindkraft - en förnybar energikälla .........................................10 Vindkraft i Halland och i Kungsbacka ....................................11 Översiktsplan för vindkraft .....................................................12 2. FYSISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Vindförutsättningar ................................................................16 Elnätets förutsättningar ......................................................... 19 Landskapets förutsättningar ..................................................20 3. ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Områden med särskilt skydd .................................................28 Riksintressen .........................................................................30 Luftfarten ...............................................................................34 Försvaret ...............................................................................35 Onsala rymdobservatorium ...................................................36 4. STÖRNINGAR Störningar i närmiljön .............................................................44 Säkerhetsrisker ......................................................................48
    [Show full text]
  • Mainstreaming Passive Houses: a Study of Energy Efficient
    Contents CONTENTS CHAPTER 1: INTRODUCTION ........................................................................... 1 1.1 Aim of the thesis and research questions .................................................. 5 CHAPTER 2: BACKGROUND ........................................................................... 10 2.1 History of low energy buildings .............................................................. 12 2.2 Passive house standards and practices ..................................................... 15 2.3 The Swedish housing sector .................................................................... 18 2.4 Building policy in Sweden ...................................................................... 22 CHAPTER 3: PREVIOUS RESEARCH ............................................................. 25 3.1 Discursive framing .................................................................................. 25 3.2 Regional institutionalization .................................................................... 27 3.3 Housing organizations and low-energy buildings practices .................... 29 3.4 Building policy ........................................................................................ 31 3.5 Tenants and energy efficient housing ...................................................... 33 CHAPTER 4: THEORETICAL FRAMEWORK ................................................ 37 4.1 Definition of mainstreaming .................................................................... 37 4.2 Earlier use of the mainstreaming concept
    [Show full text]
  • Södra Norrland, Tätorter 2015 Förändring I Folkmängd 2010
    Ljusfallshammar Nyköping Tanumshede Enstaberga Svalsta Olshammar Jönåker Bergshammar Grebbestad Dals Rostock Arnö Lotorp Stavsjö Hällestad Ålberga Borggård Mellerud Sonstorp Tjällmo Butbro Töreboda Mariestad Tätorter 2015, SCB Finspång Inskogen Graversfors Oxelösund Västanvik Hedekas Högsäter Falla Krokek Ullervad Buskhyttan Åby Bef.förändring 2010-2016, % Rabbalshede Lugnås Undenäs Svärtinge Fjällbacka Kvarsebo och Säter Nävekvarn Hällekis Skeppsvik och Sjöskogen Djurön Herstadberg Hällevadsholm Nykyrka Hamburgsund Lindö Moholm Marby och Marbystrand Färgelanda Stigen Berga 10 till 1340 (280) Eksund Brålanda Norrköping Skärblacka Ljunga Östra Husby Ödeborg Forsvik Dingle Tidan Borensberg 3 till 10 (672) Kimstad Öbonäs Lidköping norra Motala Karlsborg Källby Götene Timmersdala Bovallstrand Frändefors Örslösa Österstad Munkedal Luddingsbo -3 till 3 (714) Lidköping Norsholm Väring Ljungsbro Snöveltorp Filsbäck Mölltorp Klockrike Hunnebostrand Torreby Västra Husby Bergs slussar Lerdala Stöpen Söderköping Lundsbrunn Ulvåker Fornåsa -10 till -3 (268) Ekängen Gistad Fagersanna Vinninga Mogata Fagerhult Fågelsta Vadstena Eggby Kränge Hogstorp Linghem -39 till -10 (45) Tallboda Kungshamn Brastad Tibro Västerlösa Smögen Malmslätt Katrinedal Askeby Smedseröd Nordkroken Östra Ryd Skövde Igelstorp Malmön Kurveröd Rappestad Linköping Järpås Skara Axvall Varnhem Uddevalla Vänersborg Saleby Skänninge Lanesund och Överby Vargön Vikingstad Bankekind Utby Ardala Sjögestad Slaka Kristevik och Sundsandvik Mantorp Grästorp Ammenäs Spångsholm Skultorp Värsås
    [Show full text]
  • Vallda Golf AB (Publ)
    Inbjudan till förvärv av aktier i VALLDA GOLF AB (publ) 1 INBJUDAN TILL FÖRVÄRV AV AKTIER I VALLDA GOLF AB (publ) Vissa definitioner och förtydliganden A1-avtal: Det avtal vilket genom VGAB blir en associerad golfklubb till Svenska Golfförbundet. Även benämnt som A1-anslutning. Beloppsangivelser: Samtliga angivna belopp avser inklusive moms Innehållsförteckning (f.n. 6%) där inget annat anges. Deer Mountain Golf AB: Det bolag som idag till 100% äger VGAB och som står för erbjudandet i detta prospekt. Även benämnt som moderbolag, ägarbolag, ägare, driftbolag, anläggningsbolag och DMGAB i detta prospekt samt som Bolaget i nyttjanderättsavtalet. Sammanfattning 3 Finansiell information 26 Ernst Rosén Värdepapper AB: Delägare i Deer Mountain Golf AB och finansiell lånegarant till projektet. Riskfaktorer 6 Revisorns granskningsberättelse 27 GDF: Golfens Distriktsförbund. Bakgrund och motiv 7 Bolagsordning Deer Mountain Golf AB 28 GIT: Golfens IT-system. Inbjudan till teckning av aktier 8 Stiftelseurkund Deer Mountain Golf AB 29 Golfanläggningen: 18-hålsbana, träningsområden samt klubb- husområde med parkering. Även benämnt som Vallda Golf & Country Villkor och anvisningar 9 Bolagsordning Vallda Golf AB (publ) 30 Club och VG&CC i prospektet samt som Anläggningen i nyttjande- Verksamhetsbeskrivning 11 Stiftelseurkund Vallda Golf AB (publ) 31 rättsavtalet. Golfbanan: 18-hålsbanan i Golfanläggningen till vilken aktieägaren i Finansiering av golfanläggningen 16 Vallda Golf AB (publ) och tillika spelrättsinnehavaren har nyttjanderätt. Projekt- och tidsplan 17 Appendix Juniorspelrätt: Särskild spelrätt med reducerad årsavgift som ak- tieägare i Vallda Golf AB (publ) kan förvärva till sina barn t o m det Medlemskap i Vallda Golf & Country Club 18 Utdrag ur A1-avtal med SGF 32 året de fyller 21 år.
    [Show full text]