Kungsbacka översiktsplan 2006

Kungsbacka kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27, § 35 2 Innehåll Förord...... 5 1. BAKGRUND 7 Historia...... 8 Allmänna utgångspunkter...... 12 Kommunens planering...... 16 Nuvarande utvecklingstendenser...... 18 2. BESKRIVNING OCH ANALYS 23 Inledning...... 25 Boende, pendling och sysselsättning...... 26 Skola, vård och omsorg...... 32 Kultur, turism och fritid...... 36 Natur, miljö och säkerhet...... 38 Kulturmiljövård...... 48 Infrastruktur...... 50 3. TILLÄMPNING 65 Ärendegång...... 66 Planeringsverktyg enligt plan och bygglagen...... 72 Planeringsdokument i vår kommun...... 74 4. BEBYGGELSEUTVECKLING 79 Planering av utvecklingsområden...... 81 Kungsbacka stad...... 86 Kullavik...... 90 Särö - Bukärr...... 92 Vallda...... 93 Onsala - Gottskär...... 94 Anneberg -Älvsåker...... 98 Hjälm...... 99 Fjärås...... 100 Fjärås stationssamhälle...... 101 Åsa...... 102 Frillesås...... 105 Planering utanför utvecklingsområden...... 106 5. KONSEKVENSANALYS 113 Huvudtes...... 114 Huvuddragen och dess konsekvenser...... 116 Följduppdrag...... 118 6. BILAGOR Karta 1 Huvudsaklig användning av mark och vatten samt förordnanden och riksintressen Karta 2 Grunddragen i bebyggelseutveckling och bevarande

3 ÖP06 har arbetats fram under 2000-2006:

Styrgrupp: Planeringschef Hasse Andersson Planchef Nils-Åke Hulthén

Projektledare: Projektledare Ingela Bengtsson Schiötz och Planarkitekt Andrea Forsström

Projektgrupp: Planarkitekt Annika Lundell Thörneby Distriktsarkitekt Eva Örneblad Miljö- och hälsoskyddsinspektör Fredrik Cederholm Praktikant från Fysisk planering Tobias Nordström

Bakgrundsmaterial: Förvaltningen för Fritid Förvaltningen för Förskola & Grundskola Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Förvaltningen för Handikappomsorg Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Förvaltningen för Kultur & Turism Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd Förvaltningen för Plan & Bygg Förvaltningen för Teknik Förvaltningen för Äldreomsorg Kommunstyrelsens förvaltning

Foton: Projektgruppen samt Plan & Byggs arkiv Layout: Andrea Forsström och Tobias Nordström Kartor: Andrea Forsström och Tobias Nordström Kartor som inte är daterade är från 2006.

4 Förord När plan- och bygglagen infördes 1987 fick samtliga kommuner i uppdrag att utarbeta en översiktsplan i överensstämmelse med lagstiftningen. Syftet var att kommunerna i ett övergripande dokument skulle redovisa den fysiska användningen av mark och vatten under en relativt lång tidsperiod framöver.

Resultatet blev en brokig samling av olika dokument. I många kommuner blev översiktsplanerna redan första gången ett aktivt och användbart instrument i kommunens samhällsplanering. Det allmänna intrycket är dock att den första omgången översiktsplaner haft besvärande barnsjukdomar. Detta har lett till att en del kommuner redan efter några år i grunden omarbetade sin översiktsplan. För de flesta andra kommuner har en revidering först påbörjats runt sekelskiftet, vilket nu medför att en andra generation översiktsplaner successivt antas i landets kommuner.

Översiktsplanen skall vara aktuell i tio år Det som skiljer vår översiktsplan från många andra är att vi valt att göra en fysisk ramplan. Till den kopplas Mål för bostadsbyggande som stäms av vartannat år i kommunfullmäktige. Mål för bostadsbyggande innehåller målsättningar och utvecklingstakt för en fem-årsperiod medan ramplanen tar upp övergripande målsättningar och visioner för hela ÖP-perioden. Med denna metod ser vi två mycket centrala fördelar. Först och främst får kommunfullmäktige möjlighet att vart annat år diskutera och eventuellt justera i övergripande målsättningar för kommunens samhällsbyggande. Dessutom får vi en fysisk ramplan som har möjlighet att upplevas som någorlunda aktuell även efter tio år. I en kommun som expanderar så kraftfullt som Kungsbacka är det av avgörande betydelse att planeringsdokumenten är aktuella och upplevs som ”fräscha”. I annat fall får de dåligt rykte och den översiktliga planeringen blir stämplad som besvärande och i otakt med nya politiska intentioner.

Föreliggande förslag till fysisk ramplan för Kungsbacka kommun benämns ÖP06. Eftersom vi har goda erfarenheter av nuvarande översiktsplan så har vi valt att behålla dess struktur och metod. ÖP06 är således en revidering av nuvarande plan och ingen total omarbetning.

Översiktsplanen skall vara lättillgänglig En stor förändring är att vi har digitaliserat allt kartmaterial. Detta kommer att medföra en helt annan möjlighet till spridning och mångfald i kartredovisningen. Syftet är bland annat att kommunens hemsida skall innehålla en redovisning av vår nya översiktsplan. Lättillgänglighet är ett av nyckelorden i den nya versionen, vilket även medfört att textredovisningen avsevärt minskat i volym.

Förslag till ÖP06 har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av företrädare från berörda förvaltningar. Ett mycket omfattande samråd skedde första halvåret 2004 av ÖP-förslaget. Under hösten 2004 sammanställdes samrådets yttranden och öp- förslaget bearbetades. Våren/sommaren 2005 ställdes det bearbetade ÖP-förslaget ut. Under utställningstiden inkom förhållandevis få yttranden. 2006-04-27 antog kommunfullmäktige ÖP06.

5 6 1. BAKGRUND Kommunens historiska utveckling

Allmänna utgångspunkter

Kommunens planering

Utvecklingstendenser

7 Bakgrund

Kommunens historiska utveckling Tiden före 1880-talet Kungsbacka och en kortare tid Gåsekil, nuvarande Gottskär, var de enda orterna i det som idag är Kungsbacka kommun. Handel, hantverk och sjöfart var här dominerande näringar. Dock var jordbruket viktigt även i staden och borgarna ägnade sig delvis åt jordbruk. Bilden visar Kungsbacka på 1870-talet. (foto NHF)

Två huvudvägar löpte genom Halland under forntiden. Den äldsta, Via Regia eller Fornvägen, går över Fjärås bräcka och har anor från 1100-talet. Liksom de flesta gamla vägar löper den i torra lägen på höjdryggar och åsar. Kyrkorna låg som anhalter och knutpunkter längs vägen. Kyrkorna på kartan är helt, delvis eller som ruin bevarade medeltidskyrkor.

Längs den lite yngre Kusthuvudvägen ligger idag några av Kungsbackas större tät- orter, till exempel Åsa och Frillesås. Gamla Särövägen och Gamla Onsalavägen var under perioden två av de mer trafikerade vägarna. På 1700-talet och ända in på 1900-talet låg gästgiverier längs dessa vägar och längs stora Kusthuvudvägen. De bästa transportvägarna gick dock över vattnet ända fram till biltrafikens genombrott då landtrafiken tog över. Både havet och sjösystemet runt Lygnern utnyttjades.

Bebyggelsen låg, fram till ca 1850 då laga skiftet genomfördes, samlad i byar. Ibland växte de sig så täta att man kunde gå från tak till tak. Några byar, ”centrumbyar” eller kyrkbyar hade kyrkan mitt i byn. Efter laga skiftet, upplöstes byarna och bebyggelsen spreds ut. Det tidigare splittrade ägandet av mark rationaliserades till färre skiften.

Jordbruket var huvudnäring ända in på 1800-talet men jordarna var ofta magra och krävde en kompletterande binäring. Kring Kungsbackafjorden bedrev bönderna fiske och framför allt fraktfart med egna segelfartyg, den sk bondeseglationen. Gottskär var en central plats för verksamheten och fungerade som hemma-hamn för Onsalas skeppare. De många kaptensgårdarna i Onsalatrakten vittnar om framgångsrik fraktfart och skeppsnäring.

8 Handel bedrevs främst i Kungsbacka stad men även i några få andra orter. Kungsbackas närhet till fjorden och åarna gav goda förutsättningar för handel.

1880-tal till 1930-tal

Ovan: Segelfartyg i Gottskärs hamn Nedan: Badgäster i Gottskär (foton NHF)

Ångan möjliggjorde tre nya viktiga kommunikationslinjer i Kungsbacka; Västkustbanan, Säröbanan och ångbåtslinjen. 1888 stod Västkustbanan mellan Helsingborg och Göteborg klar. Längs järnvägslinjen, som användes både för gods- och passagerartrafik, växte samhällen upp. Dessa övertog ofta kyrkbyarnas roll som centra i ett agrart omland. 1916 anlade SJ ett stickspår från Fjärås stationssamhälle till Fjärås bräcka, där ett stort grustag öppnades. Åsa och Frillesås fick bl a tack vare Västkustbanan badturister under sommar- månaderna. I Frillesås fanns som mest fem pensionat som blomstrade under perioden.

Badortsverksamheten på Särö startade redan 1839. Säkert fick ortens popularitet en skjuts av det faktum att kung Oscar II tillbringade sin semester på Särö. Kring sekelskiftet byggdes flera stora individuellt utformade villor. Delvis var detta en konsekvens av att Säröbanan mot Göteborg öppnades 1904. Den var en ren passagerarlinje med högklassiga vagnar, använd av välbärgat folk på väg till det hälsosamma livet vid havet. 1965 lades Säröbanan ner och idag används banvallen som cykelbana.

Under 1880-talets början utvecklades Gottskär till en badort. Ångbåten, som 1883 började gå tre gånger om dagen till Kungsbacka och två gånger i veckan till Göteborg, bidrog till badlivet i Gottskär. Järnvägen gav goda möjligheter att ta sig till Kungsbacka och sedan vidare till Gottskär.

I en stor del av Sverige ökade städernas befolkning i relation till landsbygden. För Kungsbacka del var dock denna ökning av mindre omfattning. Staden var länets minsta och minst industrialiserade. Efter den katastrofala branden 1846 hade staden svårigheter att utveckla näringslivet och först kring 1870-talet kom ett visst uppsving med bland annat utskeppning av spannmål. Handel och hantverk

9 kom att bli helt dominerande och inte förrän i mitten av 1900-talet grundades industrier av större omfattning. Järnvägens tillkomst 1888 gav staden helt nya möjligheter att utvecklas. För en ort som dominerades av handelsverksamhet kan inte denna nya transportmöjlighet överskattas.

Ännu vid sekelskiftet hade Kungsbacka mindre än 1000 invånare. Under första hälften av 1900-talet skedde en jämn befolkningsökning. Från branden 1846 till 1946 upprättades 12 stadsplaner. Under 1920- och 1930-talet tillkom Östra Villastaden och något decennium senare Västra Villastaden.

1930-tal till 1960-tal

Busstrafik ersatte ångbåten till Gottskär. (foto: NHF)

Under perioden blir Halland hela Sveriges badbalja. De främsta orsakerna till detta är att lagen om allmän semester träder i kraft och att bilismen får sitt genombrott.

Från 1930-talet och framåt börjar bilar och bussar alltmer få betydelse. Ångbåtsturen till Gottskär läggs ner och busstrafiken tar över. Kring 1950 är bilen en vanlig företeelse. För att råda bot på depressionen på trettiotalet ställde staten extra medel till förfogande vid vägutbyggnader. En sådan åtgärd var att rusta upp och räta ut Varbergsvägen.

Det ökande bilinnehavet gör att järnvägsburen sommarturism till Frillesås och Åsa minskar. Istället kommer en ny, ofta bilburen, grupp människor som bygger sina sommarhus längs kusten. Marken längs kusten såldes till en början relativt billigt av bönderna som inte såg något brukningsvärde i den.

Under perioden börjar detaljplaner upprättas även utanför tätbebyggt område. Många av de tomter som finns idag kom till under perioden. Också längre inåt landet, speciellt vid sjöar, finns efterfrågan på tomter för fritidshus. De bebyggelseområden som börjar ta form har redan på 60-talet i stort sett samma utbredning som idag. De var dock glesare bebyggda och med en betydligt högre andel fritidshusbebyggelse. 10 1960-tal till idag

Pendeln har sedan den byggdes 1992 varit flitigt använd.

Fram till 1969 var det som idag är Kungsbacka kommun uppdelat i flera mindre kommuner, som då successivt började läggas samman. Sitt nuvarande utseende fick kommunen 1974 då den sista sammanslagningen gjordes. Att centralorten började växa så sent beror på att den varit som en ö, begränsad av kommunerna Tölö och Hanhals ända fram till den sista kommunsamman- läggningen 1974. Bland annat härav kommer Kungsbacka kommuns något säregna uppbyggnad med en liten centralort i förhållande till det höga invånarantalet. Den långa kusten, bekvämt pendlingsavstånd till Göteborg och ett stort antal outnyttjade byggrätter har gjort Kungsbacka till en attraktiv inflyttningskommun. Saneringar av vatten- och avloppssystem har möjliggjort omvandling till permanentboende och nybyggnation. Till exempel ser de människor som lärt sig älska sitt sommarhus en möjlighet att bygga ut och bo där året om. Andra bygger nytt hus utan koppling till orten. Det ekonomiska välståndet i landet har ökat och fler har råd att förverkliga sina husdrömmar. Under denna period börjar också sammanhängande bostadsområden för åretruntboende byggas. Dessa är spridda över tiden och över tätorterna i de olika kommundelarna. Motorvägen byggs ut under 70- och 80-talen. Pendeln kommer till 1992 för att möta behovet av snabb transport till Göteborg. I övrigt har Kungsbackas vägnät inte utvecklats i samma snabba takt som bebyggelsen. Många vägar har samma bredd nu som för 50 år sedan.

11 Allmänna utgångspunkter Den fysiska planeringen har en stark tradition i vårt land. Kommunens översiktsplan är ett av de tydligaste uttrycken för kommunalt självstyre enligt närhetsprincipen. Kommunernas beroende av omgivningen ökar både ekonomiskt, miljömässigt och försörjningsmässigt. Regionala, nationella och internationella frågor får allt större betydelse. Inte minst gäller detta i Kungsbacka kommun. Regionens inflytande på kommunens utveckling är högst påtaglig. Trots att kommunens näringsliv expanderar med fler arbetstillfällen som följd så är invånarna beroende av regionens arbetsplatser för sin försörjning. Omvänt är regionens expansion beroende av Kungsbackas förmåga att skapa nya goda bostadsmiljöer.

Fokusering på miljöfrågor i vid bemärkelse Dagens situation karaktäriseras å ena sidan av snabba förändringar och av stor osäkerhet om framtiden. Bebyggelsestruktur, naturresurser och livsformer förändras å andra sidan långsamt. Översiktsplanen ger överblick och sammanhang som gör det möjligt att relatera snabba förändringar till mer stabila förhållanden.

Den kommunala planeringen kan med stöd av regionalt och nationellt underlag sätta in kommunen i sitt omvärldssammanhang. Detta kan ge perspektiv på i vilken riktning de enskilda besluten driver kommunen – närmare eller bort från de övergripande målen om en hållbar ekonomisk utveckling.

Sveriges mark- och vattentillgångar liksom den fysiska miljön i form av byggd miljö och anläggningar är grundläggande resurser för vårt välstånd och sociala välbefinnande. De är länkar till vårt förflutna och bidrar till vår kulturella identitet inför framtiden. Förändringar av dessa resurser är ofta oåterkalleliga. Detta skapar ett behov av att fatta beslut med kunskap om resurserna och de anspråk som riktas mot dem också på lång sikt.

Den kommunala översiktsplaneringen har fått nya uppgifter i det förebyggande miljöarbetet. Den skall främja en hållbar utveckling. Med miljöproblemens förändring – från punktvisa utsläpp till diffusa utsläpp – ökar behovet av en allmän insikt om sambanden mellan miljöförändringar i stort och livsmönstret i dagens samhälle. Planeringen kan användas i detta arbete och tillföra nya dimensioner.

Den grundläggande uppgiften är att medverka till en lämplig fysisk struktur för olika anläggningar och verksamheter. Om verksamheter ligger väl i förhållande till varandra blir individen minde beroende av resor och de tekniska systemen mindre sårbara. Bebyggelsen har även sociala och kulturella dimensioner som är viktiga för

12 en hållbar samhällsutveckling. Varsamma förändringar och lämpliga kommunala insatser kan stärka känslan för hemorten och motverka segregation.

I översiktsplaneringen kan grönområden behandlas sammanhållet och ge grunden för hur det byggda och det gröna kan samspela. Grönområden både i bebyggd miljö och i oplanerad miljö är en mycket viktig fråga för översiktsplanen. De bidrar till den allmänna miljön, luft, dagvattenrening, lokalklimat och som en del av den biologiska mångfalden.

Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten behöver belysas utifrån sin samlade betydelse som livsmedel, råvara, recipient och intresseområden för till exempel naturvård, närings- och fritidsverksamhet. Ett brett kunskapsunderlag har framkommit som gör det möjligt att behandla vattenfrågorna mer likvärdigt med markfrågorna i den framtida översiktsplaneringen.

Miljöbalken är en grund för en sådan långsiktighet och innehåller nationella mål för hänsyn till olika värden. Denna grund måste hållas levande och ses över i takt med de sociala, ekonomiska och miljömässiga förändringarna i omvärlden. Översiktsplaneringen är det forum där dialog förs mellan stat, kommun och medborgare om dessa värden och hur de skall tas tillvara.

13 Omvärldspåverkan GR Göteborg och dess kranskommuner ingår i göteborgsregionens kommunalförbund, GR. De är en samarbetsorganisation för regionens samlade fysiska planering. Förutom i vissa sektoriella frågor så har inte kommunerna, via GR, lyckats att ta fram någon samordnad markanvändningsplanering. Kungsbacka har genom åren uttalat sig försiktigt positiv till en förstärkt regional planering. Kommunen har särskilt betonat vikten av planering inom infrastruktur, kollektiva transporter och miljöfrågor. GR har nu aviserat nya initiativ i avsikt att utveckla den regionala samplaneringen.

Kollektivtrafik Kring kollektivtrafiken samarbetar kommuner, län, Västtrafik, Hallandstrafiken, Banverket och SJ. Kommunen har för närvarande ett aktivt samarbete med Göteborgs kommun över frågor som rör gränsområdet i norr. Kungsbacka och Göteborg har publicerat en idéstudie över framtida möjligheter till ett kollektivtrafikstråk i väster. Studien beskriver även möjlighet till en eventuell framtida tågförbindelse som sammanbinder de västra kommundelarna med Kungsbacka stad och Göteborgs central.

Räddningstjänsten storgöteborg Räddningstjänsten storgöteborg är ett kommunalförbund där Kungsbacka kommun blev en part 1997. Huvuduppgifterna är:

• Räddningstjänst • Ambulanssjukvård (inom Göteborg, Mölndal, Härryda och Partille) • Förebyggande brandskydd

14 Lagstiftning Enligt svensk lagstiftning, plan- och bygglagen samt miljöbalken, har kommunen ansvar för att bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet och att miljö-, hälso- och riskaspekter beaktas. Länsstyrelsen i Hallands län, statens förlängda arm, är tillsynsmyndighet.

Områden med särskilda värden och kvaliteter skall skyddas. Hit hör bland annat större oexploaterade områden, områden med natur-, kultur-, och friluftsvärden samt ekologiskt känsliga områden. Även områden som inrymmer resurser lämpliga att nyttja för olika ändamål åtnjuter skydd. Hit hör brukningsvärd jordbruksmark och andra områden som är betydelsefulla för de areella näringarna. Hit hör också platser med värdefulla ämnen och material, lägen särskilt lämpliga för infrastruktur- anläggningar (kommunikationer, energi-, vatten- och avloppsförsörjning) samt miljö- och riskfaktorer.

Översiktsplanens uppgift enligt lagstiftningen är: • Att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. • Att främja goda miljöförhållanden, en långsiktig god hushållning med mark- och vattenområden samt energi och råvaror. • Att främja en från social synpunkt god miljö. Sammandrag av PBL 1:1 och MB 1:1

Riksintressen Riksdagen har lagt fast att vissa större områden skall skyddas mot ingrepp på grund av deras samlade natur- och kulturvärden samt på grund av värden för det rörliga friluftslivet. Kustområdet i Halland är ett sådant och går in under 4 kap MB. Övriga riksintressen hanteras i 3 och 7 kap MB.

Områden av riksintresse skall skyddas mot påtaglig skada. Detta är ett för Sverige unikt sätt att reglera nationella intressen. Det innebär att kommunen tolkar och uttrycker nationella mål i samråd med länsstyrelsen utifrån underlag från de centrala verken. Dialogen om riksintressen kan beröra områdenas avgränsning, riksintressets innebörd och hur områdenas värden skall tillgodoses. Ett viktigt påpekande är att ovanstående regler faktiskt inte är möjliga att tillämpa i enskilda ärenden om inte översiktsplanen samlat belyser deras innebörd i den enskilda kommunen.

Jämställdhet Sedan januari 1995 har Länsstyrelsen ett förtydligat ansvar när det gäller att föra ut jämställdhetspolitiken och bland annat genom samverkan med andra aktörer verka för att de nationella målen för jämställdhet följs upp och omsätts i praktisk handling.

15 Kommunens planering ÖP06 är en fysisk ramplan ÖP06 är en fysisk ramplan som visar hur kommunen ser på framtida användning av mark och vatten. Den är ett samlat beslutsunderlag, som belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande men genom sin förankring i en demokratiskt styrd planeringsprocess skall dokumentet tillmätas mycket stor betydelse. Planen är att likna vid ett avtal mellan kommunen, dess invånare, organisationer med intressen i kommunen och statliga intressen. Genom överenskommelsen mellan staten och kommunen av hur värden av nationellt slag skall beaktas och säkerställas, ger den en gemensam grund för myndighetsbeslut.

Eftersom översiktsplanen både är beslutsunderlag, handlingsprogram och överenskommelse är det nödvändigt att den hålls aktuell. Detta kan ske genom att planen successivt utvecklas i en löpande process eller via annat lämpligt förfarande som passar den enskilda kommunen. Huvudsaken är att översiktsplanen upplevs som smidig och följsam mot de allt snabbare omvärldsförändringarna.

ÖP06 redovisar: • Allmänna intressen enligt 2 kap PBL. Se kapitel 3 • Miljö- och riskfaktorer som bör beaktas. Se kapitel 2 • Riksintressen enligt 3 och 4 kap MB redovisas särskilt. Se kapitel 1,2 och 5 • Grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vatten- områden. Se karta 1 • Kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Se karta 2 • Hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Se karta 1 • Översiktsplanens innebörd och konsekvenser skall kunna utläsas utan svårighet. Se kapitel 5 Enligt intentionerna i PBL 4:1

Preciserade målsättningar finns i Mål för bostadsbyggande I vår översiktsplanemodell är metoden den att preciserade målsättningar och utvecklingstakt bryts ur den fysiska ramplanen och läggs i ett separat dokument - Mål för bostadsbyggande. Detta program redovisas vartannat år till kommunfullmäktige för eventuell uppdatering.

Strategin för föreliggande fysiska ramplan, ÖP06, skall vara robust och innehålla handlingsutrymme så att den även kan upplevas aktuell om tio år. Om förändringarna i Mål för bostadsbyggande får mycket stora fysiska konsekvenser kan en revidering av den fysiska ramplanen trots allt bli nödvändig.

Mål för bostadsbyggande omfattar hela kommunen. I utvecklingsområden omfattas både bostäder och verksamhetsområden. Även utanför utvecklingsområde kan det bli aktuellt med verksamhetsutveckling.

16 Kommunens bostadspolitik avgör i hög grad i vilken takt som kommunen skall expandera. Nuvarande utvecklingstakt innebär en befolkningsökning om ca 800- 1000 personer per år. Bakom denna expansion ligger ett stabilt bostadsbyggande på ca 400 bostäder per år. Utöver det planerade byggandet tillkommer ca 150 fritidshus som varje år omvandlas till permanenta årsbostäder. Denna utveckling är en medveten strategi som slagits fast i kommunfullmäktige. Läs mer om Mål för bostadsbyggande i kapitel 4.

Fördjupade planer och studier När gällande översiktsplan antogs år 1990 var intentionerna att med relativt hög hastighet utarbeta fördjupade översiktsplaner för samtliga tio utvecklingsområden. Denna ambition har inte alls gått att genomföra. I dagsläget finns aktuella översiktplaner för tre utvecklingsområden – Anneberg/Älvsåker, Kungsbacka och Särö.

Vår bedömning är att det inte förefaller rimligt ha som ambition att utarbeta fördjupade översiktsplaner över alla de tio föreslagna utvecklingsområdena. Strategin inriktas mot att i sektoriella dokument säkerställa speciella intressen inom utvecklingsområdena. Det kan röra sig om grönplaner för att säkerställa närrekreation, behov av verksamhetsområden etc.

Det är dock nödvändigt att snarast revidera den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad. Nuvarande plan är från år 1994 och i behov av förnyelse. Fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad har varit ett mycket aktivt och starkt styrande dokument för stadens utbyggnad. Även i Åsa föreslås en fördjupad översiktsplan tas fram för att säkerställa en god utveckling av bland annat centrumområdet.

I föreliggande översiktsplaneförslag har därför utvecklingsområdenas framtida gränser inte illustrerats som fasta gränser, utan syftet är att i kommande fördjupningar mer precisera gränsdragningen.

I ÖP06:s kapitel 4 är varje utvecklingsområde, dess utvecklingsmöjligheter och eventuella fördjupade studier redovisade. Detta är ett nytt grepp för att ge stöd till planeringen i alla utvecklingsområden, både där inga fördjupade studier görs och där fördjupade studier föreslås att ge direktiv till dessa.

17 Utvecklingstendenser Omvärlden påverkar alltmer Under de senaste 30 åren har Kungsbacka kommun varit en av de mest expansiva kommunerna i riket. Befolkningen har fördubblats sedan början av 1970- talet, och närmar sig nu 70 000 invånare. Kungsbacka är därmed bland de 25 största kommunerna i riket. Trots en restriktiv bebyggelsepolitik prognostiserar kommunen en fortsatt relativt kraftig folkökning på 800-1000 personer per år. Utvecklingen beror till stor del på den attraktiva småstadskommunen vid havet samt den omedelbara närheten till storstaden.

Trycket har varit mycket stort på Kungsbacka att bygga nya bostäder även för regionens behov. När kvotsystemet slopades ökade bostadsbyggandet snabbt och uppgick i slutet av 1980-talet till mycket höga nivåer. Under något år producerade Kungsbacka fler bostäder än vad som byggdes i Göteborgs kommun. Sedan 10 år tillbaka bedrivs en restriktiv bostadspolitik. Syftet är att på lång sikt kontrollera befolkningsutvecklingen och att ge kommunen möjlighet till teknisk, miljömässig och ekonomisk framförhållning.

Expansionen har medfört att Kungsbacka allt mer ökat sin integrering med Göteborgsområdet. Det råder inte längre någon tvekan om att kommunens utveckling är starkt beroende av utvecklingen inom regionen. Omvänt är regionens utveckling beroende av Kungsbacka som framtida expansiv bostadsmarknad. Även om den nationella och internationella konjunkturen, nu några år in på 2000-talet, är svag har regionen trots allt en stark tillväxt inom näringslivet med medföljande befolkningsökning. Trycket på att även Kungsbacka skall svara upp och ta ytterligare ”ansvar” för regionens tillväxt kommer förmodligen att öka kraftigt under de närmaste åren. Denna diskussion har redan initierats av kommunalförbundet Göteborgsregionen, GR. När kommunen skall ta ställning till ett nytt Mål för bostadsbyggande och därmed ny målsättning för kommunens utveckling är denna frågeställning central och ytterst viktig för kommunens framtida planeringsförutsättningar.

Näringsliv och sysselsättning Näringslivet har inte alls expanderat i motsvarande takt. Kungsbackas utpräglade småföretagande har fortsatt, vilket lett till att endast några privata företag har över 150 anställda. Den offentliga sektorn ökade dock starkt under 1970-talet och framförallt under 1980-talet. Förutom offentliga sektorn expanderar detaljhandeln och är kommunens klart största privata bransch. Detaljhandeln befäster sin ställning och planerar nu mycket omfattande investeringar på flera håll inom Kungsbacka stad som kommer att ställa stora krav på den fysiska planeringen. Pågående expansiva utveckling har redan fått påtaglig effekt i Kungsbacka. Bedömningen är att utvecklingen håller i sig med fortsatt tillväxt i Göteborgsregionen. Om kommunen aktivt bejakar denna utveckling betyder det att kraven på expansion av nya verksamhetsområden och även inom bostadsbyggandet ökar. Detta kan i sin tur leda till att prognoserna för befolkningsutvecklingen får justeras uppåt.

För att klara expansionen under de senaste decennierna har samhällsbyggandet haft hög prioritet i kommunen. Förutom mycket stora satsningar i teknisk infrastruktur,

18 till exempel vägar, så har den kommunala servicekostymen ständigt byggts ut. Bara i lokaler för grundskolan har kommunen under de senaste åren investerat nästan en miljard kronor. Nu pågår främst investeringar i de två gymnasieskolorna. Efter gymnasiets utbyggnad är bedömningen att skolkostymen är i det närmaste fullt utbyggd för överskådlig framtid. Även om befolkningen så småningom uppgår till 80-90 000 invånare så bör inte antalet skolelever öka. Detta beror på att nuvarande befolkning har en osedvanligt hög andel personer i åldern 6-19 år. Födelsetalen i såväl riket som i Kungsbacka har sjunkit och är nu på relativt låga nivåer, vilket innebär lägre andel barn framöver.

Befolkningsutveckling Trots en restriktiv utbyggnadstakt beräknas invånarantalet öka med ca 800-1000 personer per år. Detta beror på fortsatt inflyttning och ett högt födelseöverskott. Kommunens befolkning beräknas år 2010 uppgå till ca 73170 invånare – dvs 3800 fler personer än 2005.

För grundskolan nåddes en topp på ca 10800 elever år 2003/2004, för att år 2010 ha minskat till ca 9800 elever. Under de senaste åren har de förut mycket höga födelsetalen successivt minskat. Denna utveckling har dämpats och tycks ha nått bottenläget men kommer ändå att innebära att antalet förskolebarn inte blir fler under innevarade decennium.

Inom kommunens äldre befolkning kommer det att ske en mycket snabb befolkningsökning. Dagens 10100 ålderspensionärer förväntas år 2010 ha ökat till 12700 personer.

19 Kommunfullmäktige beslutade för några år sedan att bostadsbyggandet högst skall uppgå till 400 bostäder per år, vilket motsvarar en befolkningsökning om 800- 1000 personer. Utöver denna nybyggnation tillkommer en årlig permanentning på 100-150 bostäder. Gällande befolkningsprognoser har denna målsättning som utgångspunkt.

Kommunprognos 2005-2015 (folkmängd efter ålder) Ålder 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 787 770 759 754 752 760 774 793 819 850 884 1-5 4657 4678 4660 4517 4417 4378 4359 4371 4411 4480 4577 6-15 10586 10372 10177 10085 9961 9822 9787 9850 9869 9896 9932 16-18 3004 3273 3441 3598 3595 3559 3394 3132 2935 2847 2863 19-24 3844 4124 4441 4753 5161 5490 5838 6095 6222 6211 5946 25-44 17791 17675 17619 17464 17302 17193 17170 17147 17351 17567 17886 45-64 18324 18570 18697 18913 19064 19316 19486 19769 19911 20178 20484 65-79 7611 7834 8196 8531 9044 9491 9925 10299 10686 10912 11164 80-w 2752 2847 2916 3039 3093 3163 3222 3293 3355 3451 3512 Summa 69357 70143 70906 71654 72390 73170 73956 74750 75560 76392 77248

Större utbyggnadsprojekt fram till 2010 Bostäder Utbyggnadsvolymen på högst 400 bostäder har valts som en rimlig avvägning mellan minskade investeringar i infrastruktur och en nivå som ger ett visst tillskott på bostadsmarknaden. Det är ytterst viktigt för kommunens planering att bostadsbyggandet anpassas efter långsiktig kapacitet inom skolan, förskolan, teknisk försörjning och övrig infrastruktur.

Bostadspolitiken har hög prioritet i kommunen, vilket resulterat i såväl en omfattande kontinuerlig utbyggnad som i en mycket aktiv planering. För närvarande pågår utbyggnaden av två nya stora stadsdelar i Kungsbacka – Kollaområdet och Tölö ängar.

Omedelbart söder om Innerstaden pågår nu intensiva planeringsåtgärder för en kommande utbyggnad av en helt ny stadsdel - Södercentrum. Projektet omfattar en mycket stor utbyggnad av Aranäsgymnasiet, ett bostadsbyggande om uppemot 300 bostäder i en inledande etapp samt infrastruktur med bland annat ett parkeringshus. Denna nya stadsdel är det enskilt största planeringsgrepp som i modern tid tagits i Kungsbacka.

I den norra delen av staden planeras ytterligare en ny stadsdel - Björkris. Planeringen indikerar en volym om 350 bostäder, som byggs ut i relativt snabb takt. Målsättningen är en stadsdel med hög andel bostäder som upplåts med hyresrätt.

Under kommande treårsperiod planeras så många som ett 40-tal nya bostadsprojekt. En kraftfull satsning kommer att göras på utbyggnaden av Kungsbacka stad. I övrigt fördelas projekten relativt jämt mellan kommundelarna.

20 En bärande strategi i kommunens planering är att långsiktigt förstärka stadens ställning så att den kan motsvara invånarnas krav på arbetstillfällen, service och identitet. För att kunna tillgodose de snabbt ökande kraven på bostäder för ungdomar och äldre personer krävs speciella insatser i bostadsplaneringen under de närmaste åren.

Infrastruktur Den snabba tillväxten i främst de västra kommundelarna har även medfört ökad belastning på miljö och infrastruktur. Inom vissa områden utan kommunalt vatten och avlopp är problemen så stora att en kommunal utbyggnad är nödvändig. Planering och prioritering för dessa insatser är slutförda. Inom några år kommer diskussionen återigen att bli intensiv om Onsalavägens utbyggnad. Denna satsning är långsiktig och mycket omfattande. Beroende på vilken strategi som staten beslutar sig för kan detta projekt få stora konsekvenser för kommunens framtida samhällsplanering.

Handel Näringslivets höga aktivitet i Västsverige medför att även näringslivet i Kungsbacka genomgår en snabb expansion. Detta märks inte minst inom detaljhandeln som nu har en explosionsartad utveckling. För närvarande vill flera detaljhandelsföretag öppna nya mycket omfattande etableringar utanför centrum i Kungsbacka. Förutom att denna utveckling ställer krav på en kommunal handelsstrategi och en aktiv fysisk planering så medför de även att befolkningstrycket mot Kungsbacka ökar.

21 22 2. BESKRIVNING OCH ANALYS Inledning

Boende, sysselsättning och pendling

Skola, vård och omsorg

Kultur, turism och fritid

Natur, miljö och säkerhet

Kulturmiljövård

Infrastruktur

23 24 Inledning Den fysiska planeringen skall verka för ett samhälle med människan och hennes behov i centrum. Invånarna skall ges möjlighet att bo, gå i skolan, arbeta och få vård när det behövs. En blandning av hyres-, bostads- och äganderätter motverkar ett alltför segregerat boende i kommunen. Även utbyggnadstakten är viktig för att skapa harmoniska samhällen där den sociala strukturen fungerar. Nyinflyttade måste kunna tas emot av förskola, skola och idrottsföreningar etc.

Detta kapitel beskriver kortfattat viktiga sektorer i kommunen, alla med syfte att möta människans behov. Förra ÖP-perioden gjordes en stor satsning på att bygga ut skolorna eftersom elevantalet hade ökat. Denna ÖP-period bedöms antalet utbyggda skolor i stort sett ha mött efterfrågan på elevplatser. Det betyder att nybyggda bostadsområden måste lokaliseras med hänsyn till befintliga skolor.

Antalet äldre personer ökar inom kommunen och därmed ökar också behovet av alternativa boendeformer. Denna ÖP-period kommer därför en satsning på byggande av olika typer av boende för äldre att göras. Det handlar om äldreboende och seniorboende. Med ett äldreboende menas en byggnad med flera mindre bostäder där vårdpersonal finns tillgänglig. Ett seniorboende kan vara hyresrätt eller bostadsrätt med vissa anpassningar till äldre personers behov.

Möjlighet till en meningsfull fritid är viktig och måste också planeras. I Kungsbacka kommun finns stora områden som är av riksintresse för friluftslivet.

De naturliga förutsättningarna har i alla tider styrt hur bebyggelse och vägar vuxit fram. Idag har vi visserligen teknik att bemästra naturen, men medvetenheten och kunskapen om naturens värden har också vuxit. Fortfarande styr naturliga förutsättningar i stor utsträckning var bebyggelse är lämplig.

Den miljö människan själv skapat, det vill säga kulturmiljön, bevaras och berikar med berättelser om svunnen tid.

Infrastrukturen, till exempel vägar, renhållning, vatten och avlopp med mera, är nödvändig för samhällets upprätthållande och utveckling.

25 Boende, sysselsättning och pendling

Läs mer: Mål för Boende bostadsbyggande, Bostadspolitiken är en av de allra viktigaste framtidsfrågorna för Kungsbacka stäms av i kommunfullmäktige kommun. Om bostadsmarknaden skall kunna möta alla framtida krav från bland vartannat år annat ungdomar, äldre och barnfamiljer krävs ett betydligt högre byggande än vad som sker idag. En sådan expansion leder dock till många stora och delvis Bostadsförsörjnings- oönskade effekter i Kungsbacka. Den kommunala servicekostymen blir föremål program förnyas kontinuerligt för ständig utbyggnad, ökad miljöbelastning, trängseleffekter, infrastrukturen räcker inte till, planeringsmotståndet hos kommuninnevånarna ökar etc. Att hitta balans och avvägning mellan rimlig expansion och sund bostadsmarknad är en framtida nyckelfråga.

I bostadsområden med en blandning av upplåtelseformer blir befolknings- sammansättningen heterogen och segregation motverkas. Blandad bebyggelse inom ett område kan även förbättra möjligheterna till livslångt boende.

Mål för bostadsbyggande och bostadsförsörjningsprogram tas kontinuerligt fram som komplement till ÖP06. Tillsammans ger dessa handlingar vägledning för kommunens planeringsarbete. Handlingarna tar hänsyn till kommunfullmäktiges beslut att bostadsbyggandet skall uppgå till ca 400 bostäder per år, vilket motsvarar en befolkningsökning på ungefär 800-1000 personer per år. Läs mer om Mål för bostadsbyggande i kapitel 1.

Av kommunens närmare 70 000 invånare (2005/2006) är det ca 25 procent som bor i hyresrätt, ca 5 procent i bostadsrätt och ca 70 procent bor i en bostad med äganderätt.

26 Kommunen är uppdelad i prognosområden som används vid statistiska beräkningar. Prognosområdenas gränser visas med svarta linjer. Kartan visar antalet personer inom ett prognosområde.

27 Sysselsättning Arbetsplatser nära bostäder är viktigt att värna, bland annat ökar tryggheten när många människor är i rörelse i bostadsområdet och underlaget för service blir större. Av den yrkesverksamma befolkningen arbetar ca 45% inom kommunens gränser.

Detaljhandeln och offentliga sektorn är starka näringsgrenar i kommunen. Inför framtiden tror vi att handeln fortsätter sin snabba utveckling och att Kungsbacka stad utvecklas till ett handelscentrum för södra göteborgsregionen. Dessutom torde den privata tjänstesektorn står inför en snabb expansion. Näringspolitiskt program för Kungsbacka kommun och Strategiskt program för handelns utveckling hanterar verksamhetsutvecklingen i kommunen respektive Kungsbacka stad. Läs mer om lokalisering av verksamheter i kommunen i kapitel 4. handel

28 Arbetstillfällen i Kungsbacka kommun 2002:

Förvärvärvsarbetande i Kungsbacka kommun 2002:

* *

*nattbefolkning: bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommunen

dagbefolkning: arbetar i kommunen och bor i eller utanför kommunen

29 Pendling Kungsbacka kommun är en pendlingskommun. Ca 55 procent (2002) av den yrkesverksamma befolkningen pendlar ut ur kommunen till arbetet. Kommunen strävar efter att andelen arbetspendlare inte skall öka. Detta ökar kraven på tillräcklig sysselsättning inom kommunen.

Kommunen har sedan 1990-talets början satsat mycket stora resurser på ett eget pendeltåg till Göteborg. Denna satsning har haft en succeartad utveckling och kommer även fortsättningsvis att ha stor betydelse för kommunens utveckling. Under perioden 2005-2010 skall tågtrafik söderut till Åsa-Frillesås utredas och förhoppningsvis beslutas. En sådan utveckling kommer att få stor betydelse för dessa kommundelar. Läs mer om Näringsliv och sysselsättning i kapitel 1 Läs mer om Infrastruktur längre fram i kapitlet

Inpendling 2003 Utpendling 2003

Mittstråket längs pendeltåget i norr och vidare längs gamla E6:an söderut är enligt beslut kommunens centrala tillväxtstråk. Bebyggelseutvecklingen skall även i fortsättningen ske längs större viktiga kommunikationsstråk, se nästa sida.

I östra delarna bör bebyggelseutvecklingen koncentreras till orter med kollektivt rafikförsörjning, så kallade serviceorter.

30 31 Skola, vård och omsorg

Skola

Läs mer: Den snabba expansionen har gjort Lokalresursplan att många skolor byggts de senaste * för grundskolan, åren. Numera ansvarar både kom- uppdateras vart femte munala och privata aktörer för år. Skolplan, förnyas skolfrågorna. Detta medför högre regelbundet. krav på kommunen och den fysiska När det är aktuellt planeringen eftersom kommunen att bygga tas projektet alltid har ett ansvar att kunna ta med i Mål för bostadsbyggande, som emot de elever som väljer att gå i förnyas vartannat år i kommunal skola. kommunfullmäktige. För förskolan har maxtaxereformen inneburet ett väsentligt ökat behov av fler lokaler vilket påverkar den fysiska planeringen.

Förskolan Kommunala skolor i Kungsbacka stad 2006 Kommunal förskola Förskole- och grundskolenämnden har ansvaret för att alla barn i åldern 1-5 år, skall ha en plats om så önskas i förskoleverksamheten.

Enskild bidragsfinansierad förskola (privat förskola) Kommunen har, genom nämnden för Förskola & Grundskola, ansvaret för vilka enskilda bidragsfinansierade förskolor som får starta verksamhet samt var de skall lokaliseras.

Grundskolan Kommunal grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola har ansvaret för att barn mellan 6-16 år kan tilldelas en plats i grundskolan.

Vid nybyggnad av kommunala skolor eftersträvas generella lokaler: • Hemvist - för att känna trygghet i en del av en större skola • Arbetslag - innebär att skolpersonal arbetar i team kring en grupp elever • Utökad verksamhet - innebär att lokalerna kan användas till annan verksamhet om efterfrågan på skola minskar

Fristående grundskola (friskola) När det gäller start av fristående grundskola är skolverkets roll att studera sökandes lämplighet och bevilja tillstånd.

32 *

Gymnasieskola och vuxenutbildningar Kommunfullmäktige har i inriktningsbeslut år 2000 beslutat om två stycken gymnasieskolor med plats för sammanlagt 3000 elever. Beslutet gäller till år 2007. Under förra ÖP-perioden byggdes många skolor för att möta det då ökande elevantalet. Behovet är nu mättat och enligt statistiken behövs inga nya skolut-byggnader för denna ÖP-period. Vuxenutbildningen är under omfattande förändring. Eventuellt kommer den att lokaliseras intill någon av gymnasieskolorna.

33 Äldreomsorg Läs mer: Socialtjänstlagen säger: Plan för utbyggnad av ”Socialnämnden skall verka för att äldre * äldrebostäder, människor får goda bostäder och ge dem uppdateras kontinu- erligt. som behöver stöd och hjälp i hemmet När det är aktuellt och annan lättåtkomlig service. att bygga tas projektet Kommunen skall inrätta särskilda med i Mål för boendeformer för service och omvård- bostadsbyggande, som förnyas vartannat år i nad för äldre människor med behov av kommunfullmäktige. särskilt stöd.” Inom den fysiska planeringen satsas på seniorboende för att möta behovet av lämpligt boende för den växande åldersgruppen. Vid byggnation av bostäder för seniorboende som sedan kan byggas om till bostäder för vårdbehov, möts det växande behovet av anpassade bostäder. Äldreomsorg och bostäder med särskild service i Kungsbacka stad 2006

Kommunprognos 2006-2015 (folkmängd efter ålder): Ålder 2006 2009 2012 2015 65-79 7 834 9 044 10 299 11 164 80-w 2 847 3 093 3 293 3 512

I kommunen ökar antalet personer med vårdbehov. Detta leder till större tryck på äldreomsorgsförvaltningen att utöka äldrevården. Personer över 80 år beräknas ha behov av äldrevård. Ett vanligt önskemål är att som äldre få bo kvar i ”sin” kommundel. Individ- och familjeomsorg Socialtjänstlagen säger:

”Socialnämnden har till uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen samt att medverka i samhällsplaneringen och i samverkan med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen.”

Individ & Familjeomsorgen möts av människor som befinner sig i svåra situationer, ofta på grund av svårighet att få tag på bostad. Det kan vara familjer eller personer med behov av alternativ till äganderätt av bostäder, på grund av förändrad ekonomisk situation, till exempel i samband med separation.

Olika bostadsformer är även viktigt för att undvika segregerade områden. Fungerande centrum i varje kommundel skapar naturliga mötesplatser och kan också medverka till en icke segregerad miljö.

34 *

Handikappomsorg I Socialtjänstlagen och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade anges kommunens ansvar för bostad med särskild service. Handikappomsorgen ansvarar för personer under 65 år med funktionshinder. Integration av handikappbostäder där kommunen planerar framtida bostadsområden är en viktig förutsättning för boendeplaceringen. Oftast behövs bostäder i nära anslutning till tät bebyggelse och service.

35 Kultur, turism och fritid

Kultur Kultur är möte mellan människor och är en drivkraft för samhället och dess utveckling. Det är viktigt i planerings- situationer att möten, estetiska värden och praktiska frågor hanteras som en helhet och kommer in i ett tidigt skede.

Kulturhuset Fyren är Kungsbacka kommuns större kulturanläggning. Bibliotek och bokbussar runt om i kommunen fungerar som mindre lokala kulturcentra. Teater kommer att inrymmas i det nya Aranäsgymnasiet. Kulturhuset Fyren Turism Turism med utflyktsmål, sevärdheter och rikt aktivitetsutbud ger kommuninvånare och besökare positiva upplevelser. Kulturturismen ger kunskap om orten eller platsen och dess historia. Detta kan bidra till att ge nyinflyttade och etablerade kommuninvånare förankring och identitet. Därmed kan också ansvarskänslan för kommunen öka. Naturreservat och andra natursköna områden i kommunen har besökare från hela Västsverige.

En stor turistsatsning i kommunen är ”Kungsrike” bestående av bland annat utflyktsmålen Fjärås bräcka, Tjolöholm och Äskhult.

En annan turistsatsning är lansering av Kungsbacka som ”handelsstad”. I första hand är det Innerstaden, Kungsmässan och Freeport som är dragplåstren. För att få turister att övernatta i kommunen är det viktigt att det finns en levande innerstad kvällstid liksom övernattningsalternativ. Det finns bland annat efterfrågan på fler campingplatser i kommunen. Fritid Fritidsverksamheten skapar möjligheter till utveckling för kommunens invånare. Den är också viktig för människors hälsa och välbefinnande.

En viktig åtgärd för att bereda ett ökat antal barn och ungdomar plats i föreningslivet är att arbeta för att anläggningar finns i tillräcklig omfattning. I bostadsområden är det viktigt att mötesplatser finns för de boendes fritidsverksamheter. Om en flexibilitet i offentlig byggnation tillämpas, kan lokaler samutnyttjas för olika behov som finns under dagtid respektive kvällstid, exempelvis skolor.

Kungsbacka är en kustkommun med många möjligheter till bad och rekreation. Det finns även många möjligheter till övrigt rörligt friluftsliv, se kartan.

36 37 Natur, miljö och säkerhet

Natur

Läs mer: Kungsbacka kommun är mycket naturskön. Kommunen har, tillsammans Kungsbacka med länsstyrelsen, tagit fram en naturvårdsplan. Alla kommunens intressanta Naturvårdsplan, naturmiljöer är samlade där. Inriktningen i planen är översiktlig och allmän. Den rådgivande status beskriver och bedömer olika områdens naturvärden. Områdena är indelade i tre klasser; särskilt höga, mycket höga och höga naturvärden. Naturvårdsplanen beskriver områden i kommunen som berörs av rubrikerna nedan. Förutom dessa rubriker beskriver naturvårdsplanen även riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård i kommunen. Riksintressen för kulturmiljövård finns mer ingående beskrivna i kommunens kulturmiljövårdsprogram.

Natura 2000 Medlemsländerna inom Europeiska Unionen, EU, bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden som är av särskilt intresse från naturvårds- synpunkt. Nätverket kallas Natura 2000. Syftet är att värna om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Natura 2000-områdena är också sedan 1 juli 2001 klassade som riksintresse. Numera krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.

Riksintressen för naturvård Staten pekar ut vilka områden som är av riksintresse och länsstyrelsen har ansvar att bevaka att dessa områden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset.

Naturreservat Naturreservat bildas av länsstyrelse eller kommun i syfte att:

• Bevara biologisk mångfald • Vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer • Tillgodose behov av områden för friluftslivet • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter

Kungsbackafjorden är nytt naturreservat sedan våren 2005.

Biotopsskyddsområden Biotopsskyddsområden utses av länsstyrelse eller skogsvårdsstyrelse för att skydda mindre biotoper av stor betydelse. De generella biotopsskyddet omfattar alléer och pilevallar samt åkerholmar, vattenkällor, odlingsrösen, småvatten, våtmarker och stenmurar i jordbruksmiljö.

38 Naturminnen Naturminnen utses av länsstyrelse eller kommun. De är till för att skydda till exempel värdefulla träd, flyttblock och jättegrytor samt området intill naturminnet.

39 Djur- och växtskyddsområden Djur- och växtskyddsområden har till syfte att skydda enskilda hotade växt- och djurarter, vars överlevnad på längre sikt inte är säkerställd. Länsstyrelsen och kommunen kan inskränka rätt till jakt och fiske samt allmänhetens och markägarens rätt att uppehålla sig inom dessa områden.

Övriga nationella och regionala inventeringar som beskriver områden med höga naturvärden: • Myrskyddsplan för Sverige • Våtmarksinventering • Ängs- och betesmarksinventering • Nyckelbiotopsinventering

Strandskyddsområden Syftet är att värna friluftslivet samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet sträcker sig 100 m från såväl land- som vattensidan av strandkanten vid kuster, sjöar och vattendrag. Utökat strandskydd om 300 m gäller i Kungsbacka kommun för kusten och Lygnern samt 200 m för Sundsjön, Stensjön och Stora Horredssjön.

Inom strandskyddat område råder förbud mot olika former av byggnation och andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv. Dispens från förbuden kan ges av länsstyrelsen och i vissa fall kommunen om särskilda skäl föreligger.

Vattenskyddsområden Kommunen har som ambition att minska utsläppen i Kungsbackafjorden samt övrig kustzon. Denna är näringsbelastad vilket i sin tur kan medföra syrebrist och kraftig lokal algblomning. Försurningssituationen i kommunens sjöar och vattendrag bevakas genom kalkningsprojekt finansierade med statliga medel.

Lygnern är kommunens största sjö, ca två mil lång och med ett största djup på 52 meter. Eftersom Lygnern är råvattentäkt och viktig ur naturvårdsintresse, har insatser gjorts sedan 1960-talet för att skydda sjön mot avlopps- och industriutsläpp samt försurning. Stensjön är den näst största sjön och av riksintresse för friluftslivet och har ett högt skyddsvärde med avseende på flora och fågelliv.

I de större sjöarna och de större vattendragen, Kungsbackaån, Rolfsån och Löftaån kontrolleras graden på föroreningar, främst närsalter, kontinuerligt. Lygnerns vattenvårdsförbund är ett samarbete mellan Marks kommun och Kungsbacka kommun som kontrollerar bland annat vattenkvaliteten inom Lygnerns tillflödesområde.

Skyddszon för vattentäkt 1985 beslutade dåvarande vattendomstolen i Vänersborg om omfattning och bestämmelser för skydd av kommunens grund- och ytvattentäkt i Fjäråsbräcka.

40 Miljö

Läs mer: Agenda 21 är FN:s handlingsprogram inför 2000-talet för att uppnå en Kretsloppsprogram, hållbar utveckling. En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som antaget av tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter kommunfullmäktige 1999-01-14. att tillfredställa sina behov.

Miljöpolicy för Miljöproblemen är idag nära sammankopplade med våra sociala och ekonomiska Kungsbacka kommun system och kan inte längre bara diskuteras i naturvetenskapliga termer. I Agenda 21 antagen av kommunfullmäktige betonas att en hållbar ekonomisk och social utveckling måste gå hand i hand med 1997-03-13 skapandet av en ekologiskt hållbar utveckling. I Agenda 21 betonas också vikten av att många människor är delaktiga på ett demokratiskt sätt i detta arbete. Regionala miljömål för Hallands län Kretsloppsprogrammet är Kungsbacka kommuns lokala Agenda 21. Programmet riktar sig till enskilda medborgare, företag, organisationer, politiska partier, kommunens förvaltningar med flera. Syftet är att ange en långsiktig strategi för hur arbetet mot en hållbar utveckling i kommunen skall bedrivas. Programmet hanterar demokrati, energi, transporter, planering och byggande, markanvändning, upphandling, vatten och avlopp, avfall samt genomförande och uppföljning av programmet.

Miljömål Sveriges riksdag har antagit 15 nationella miljömål som skall vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. De skall främja en ekologisk hållbar utveckling med en god livsmiljö för alla. År 2020 skall vi vara på god väg mot en hållbar utveckling internationellt, inom EU och nationellt. Förslag till miljömål för Hallands län är framtagna september 2003. Dessa mål är en utveckling av de nationella målen. I ett samarbete mellan länsstyrelse och kommunerna i Hallands län arbetas de regionala målen fram. Syftet med det länsövergripande arbetet är ge underlag till kommunernas arbete med åtgärdsprogram för att uppnå de regionala målen.

Under ÖP-perioden kan avrinningsmyndigheter komma att införas. Detta är EU-direktiv som syftar till att göra arbetet för att skydda Europas vatten mer entydigt och kraftfullt.

De 15 nationella miljömålen 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans, levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö Miljömålen för Hallands län är en 14 Skyddande ozonskikt utveckling av de nationella, men 15 Begränsad klimatpåverkan storslagen fjällmiljö ingår inte.

41 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett rättsligt styrmedel inom miljöpolitiken. De infördes i miljöbalken (MB) i syfte att bland annat uppnå internationella, nationella, regionala eller lokala miljömål samt att genomföra vissa EU-direktiv. En normnivå fastställs utifrån vad människan kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse och vad miljön kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. En normnivå kan också följa direkt av krav i EU-rätten. En miljökvalitetsnorm kan gälla för hela landet eller för ett visst geografiskt område.

Normalt är det regeringen som meddelar miljökvalitetsnormer. Kommunen skall vid tillsyn och tillståndsprövning, med mera säkerställa att meddelade normer uppfylls. Vid planering och planläggning skall kommunen iaktta normerna, det kan exempelvis innebära att nya detaljplaner inte får innebära att gällande miljökvalitetsnormer överskrids. Åtgärdsprogram skall upprättas när det behövs för att uppfylla en norm eller när det föreskrivs av EU-rätten.

För närvarande finns miljökvalitetsnormer för ett antal föroreningar i utomhusluft samt normer för ett antal parametrar i fisk- och musselvatten. ”Frisk luft på väg” är förslag till åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen (mkn) för kvävedioxid i göteborgsregionen. Kungsbacka kommun har yttrat sig positivt till denna handling.

Miljö- och hälsoskyddsfrågor Översiktsplanen skall enligt plan- och bygglagen redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Riskfaktorer se följande uppslag.

Bullerstörningar För ny bebyggelse finns riktvärden för trafikbuller som kommunen beaktar vid detaljplanering. Vägverket åtgärdar successivt befintlig bebyggelse utsatt för höga bullernivåer, genom bland annat avskärmning. Kommunen arbetar också med att få ner antalet bullerexponerade bostäder.

Luftföroreningar Luftföroreningar utgör allmänt idag inget påtagligt problem för kommun- invånarna. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har klart förbättrat luften i Kungsbacka stads centrumkärna. Vägtrafiken utgör emellertid en källa till flera hälsofarliga luftföroreningar.

Föroreningar i mark Successivt ökar kännedomen om hur mycket förorenad mark vi har inom kommunen. Ofta upptäcks föroreningar i områden som använts för industrier och för avfallsdeponering. Ansvaret för saneringsarbeten regleras i miljöbalken. Det är viktigt att undersökning av förorenad mark kommer in i ett tidigt skede av planprocessen. Enligt det regionala miljömålet ”giftfri miljö” är förslaget att kommunen under översiktsplaneperioden skall redovisa förorenade områden i kommunen och ange riktlinjer för markanvändningen.

42 Radon Radon är en radioaktiv gas som kan bildas i mark och byggnadsmaterial genom sönderfall av uran. Vid långvarig exponering kan den orsaka lungcancer. Mark- radonsituationen i Kungsbacka redovisas i 1988 års utredning. Relativt stora områden med förhöjda radonvärden, olämpliga för bebyggelse förekommer främst inom Kungsbacka stads västra delar och i trakten kring Fjärås. Inom områden med risk för förhöjda radonvärden skall vid nybyggnad markradon-undersökningar utföras.

43 Säkerhet Översiktsplanen skall enligt plan- och bygglagen redovisa de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Miljöfaktorer se Miljö- och hälsoskyddsfrågor på föregående uppslag.

Säkerhet och beredskap Det är en kommunal uppgift att svara för befolkningsskydd och räddningstjänst under höjd beredskap, kris och krig. När det gäller extraordinära händelser i fredstid har kommunerna fått ett nytt och större ansvar i och med ny lagstiftning om skydd mot olyckor, SFS 2003:778. Lagen har lett till att Kungsbacka kommun har tillsatt en säkerhetsstrateg vars uppgift är att förebygga och planera inför samt mobilisera vid extraordinära händelser.

Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller § kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. ... (Lag SFS 2003:778 om skydd mot olyckor §2) Den hotbild som för närvarande gäller utgår från att det direkta militära hotet idag är litet. Det finns ca 180 skyddsrum i Kungsbacka stad. Det finns inget krav på att ersätta skyddsrum vid rivning av sådana byggnader. Läs mer om Räddningstjänsten storgöteborg kapitel 1 Allmänna utgångspunkter

Brandvattenförsörjning Inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp skall i huvudsak brandvattenförsörjningen lösas med ett så kallat alternativt brandvattensystem med maximalt en kilometer körväg mellan brandposter. Inom tätortscentra tillämpas dock konventionellt system med maximalt 150 meter mellan brandposter. Avgränsningen mellan de olika systemen och val av alternativbrandposter har tagits fram i samråd mellan kommunen och Räddningstjänsten. En ny brandpostkarta kommer tas fram under översiktsplaneperioden.

Transporter av farligt gods Transporter av farligt gods förekommer i Kungsbacka till och från industrier samt på genomfartsleder. De transporter som här avses gäller dels brandfarliga, giftiga eller kemiskt instabila gaser, dels gasolprodukter och brandfarliga vätskor bland annat bensin. Om risksituation uppstår sänds VMA - Viktigt Meddelande Allmänhet.

Länsstyrelsen i Västra Götaland har beslutat om rekommendationer av primära transportvägar för farligt gods i göteborgsregionen. E6/E20 och västkustbanan är de leder som i Kungsbacka kommun ansluter till påbjudna leder av farligt gods i Göteborg. De anknyter till leder inom Göteborg som även där är rekommenderade leder.

För att skydda de som bor eller arbetar utmed dessa trafikleder föreslås en byggfri zon utmed lederna som skall kunna ge en acceptabel risknivå. Olika avstånd till bebyggelse beroende på markanvändning utmed leden har utarbetats av Göteborgs

44 Generella rekommendationer enligt Göteborgs Stads översiktsplan om inte en riskanalys säger annat. Bilden gäller i Kungsbacka kommun för E6/E20 och Väst- kustbanan.

kommun och finns med i deras översiktsplan. Kungsbacka kommun har sedan en tid arbetat efter dessa riktlinjer. I och med ÖP06 gäller riktlinjerna officiellt vid nybyggnad. För bebyggelse som anpassas till skyddsavstånd enligt skiss ovan skall det inte behöva göras detaljerade riskanalyser. För lokalisering närmare E6/ E20 eller västkustbanan än skyddsavstånden anger, måste en särskild riskanalys upprättas. I denna skall risker analyseras och eventuella krav på hur byggnader skall utformas med hänsyn till det utsatta läget fastställas.

Industriell verksamhet I Kungsbacka kommun finns verksamheter som kan innebära risker för miljö och hälsa. Det är till exempel vissa anläggningar som har omfattande hantering av kemiska produkter och brandfarliga varor. Tung trafik inom samt till och från anläggningar kan ge betydande bullerstörningar för närliggande bostäder. För verksamheter som är störande genom att de alstrar tung trafik eller andra störningar föreslår översiktsplanen placering av verksamheten vid Fjärås stationssamhälle.

Även anläggningar som genom utsläpp kan påverka luftkvaliteten behöver observeras till exempel förbränningsanläggningar. Riktvärden för skyddsavstånd mellan bostäder och arbetsplatsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet finns såväl i Boverkets allmänna råd -”Bättre plats för arbete” som i rekommendationer utarbetade av Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen. Dessa riktlinjer är allmänt hållna och får i varje enskilt fall prövas. Vid detaljplaneläggning när ett nybyggnadsprojekt är definierat görs en bedömning i samarbete med förvaltningen för miljö- och hälsoskydd och Räddningstjänsten om vilka krav som kan ställas på skyddsavstånd eller andra åtgärder inom anläggningen i avsikt att begränsa utsläpp och risker.

De flesta befintliga tillverkningsindustrier i Kungsbacka utgörs av små- och medelstora företag. De anläggningar som finns ligger inom områden planlagda för industriell verksamhet.

45 Översvämningsrisk I Kungsbacka kommun finns många låglänta strandområden, både vid kusterna och intill sjöar och vattendrag. Många av dessa strandområden utsätts helt naturligt för översvämningar vid höga vattenstånd. Det kan vara svårt att avgränsa vilka strandområdena som riskerar att översvämmas eftersom en relativt blygsam vattennivåhöjning kan medföra att vattnet breder ut sig över stora områden. Översvämningsrisken kan variera på grund av lokala faktorer, till exempel ökar risken i särskilt utsatta lägen som längst in i en havsvik eller i mycket flacka områden invid ett vattendrag.

En faktor som på längre sikt ytterligare kan öka översvämningsrisken är den förväntade havsnivåhöjning som den globala temperaturhöjningen kan medföra, den så kallade växthuseffekten. En kommande tänkbar global höjning av havsnivån är av förståeliga skäl mycket svårbedömd. Frågan är givetvis högaktuell i en rad sammanhang, särskilt i länder där stora befolkningsgrupper bor nära havsnivån. Enligt Sveriges Meteorologiska Institut (SMHI) visar analyserna på en havsnivåhöjning som ligger inom intervallet 9-88 cm för de närmaste 100 åren. Detta intervall bör tolkas som att sannolikheten för att den lägre nivåhöjningen inträffar är mycket stor, medan den högre siffran har lägre sannolikhet. Viktigt att nämna i sammanhanget är även landhöjningen, som uppgår till ca 10-15 cm på 100 år, vilken i viss mån motverkar havsnivåhöjningen (SMHI 2002).

Idag utgår Kungsbacka kommun i sin planering ifrån att grundläggning skall ske minst 2 m över havets normala vattenstånd för att erhålla tillräcklig säkerhet mot till exempel källaröversvämningar. Utifrån ovan förda resonemang rörande framtida havsnivåhöjningar kommer kommunen att föra en diskussion om riktvärdet skall justeras. En rimlig planeringshorisont bör ligga 100 år bort, kanske mer. Vid planering av nya bostads- och/eller verksamhetsområden i hittills oexploaterade lägen bör god marginal till högsta vattennivå tillämpas.

Frågan om lämpligt riktvärde har redan varit uppe för diskussion i samband med några planeringsärenden. Exempel på kommuner som redan nu valt att justera sina riktvärden är Göteborgs kommun som har beslutat om en motsvarande grundläggningsnivå på 2,8 m och att Karlskrona kommun som nyligen har beslutat att höja den lägsta grundläggningsnivån med 50 cm.

Förutom att justera nuvarande riktvärden, kan även andra åtgärder som till exempel invallning, pumpning och backventiler bli aktuella i särskilda fall. Vidare måste kommunen även i fortsättningen ta hänsyn till de lokala förutsättningarna i varje enskilt planeringsärende för att på rätt sätt hantera eventuella översvämningsrisker.

Skredrisk och stranderosion I kustnära områden skall extra hänsyn tas till framtida klimatförändringar, se ovan, som kan orsaka erosion och skred. Kommunen har gjort en översiktlig skredriskkartering, 1993, över hela kommunen. Därefter har fördjupade inventeringar gjorts där behov har funnits. Bland annat har Kungsbackaåns norra del inventerats och åtgärdats där behov funnits. I samband med planläggning och nybyggnad görs en geoteknisk undersökning om behov föreligger.

46 plankorsning

Kulturhuset Fyren I Kungsbacka kommun finns en plankorsning som kommer att ersättas av en planskild korsning när Resecentrum Tölö tvärled byggs ut. Se Infrastruktur.

47 Kulturmiljövård

Läs mer: Kulturmiljön är en källa till kunskap om tidigare generationers levnadsbetingelser Program för kultur- i fysiskt, ekonomiskt och socialt hänseende, deras värderingar, deras vilja och miljövård, rådgivande förmåga att forma sin miljö. Att skydda kulturhistoriska värden är inte bara att status se till att inget händer som kan skada dem, utan att se till att något sker som kan gagna dem. Kungsbacka kommun är rik på olika typer av kulturlämningar. Många utgör minnen av äldre jordbruk, sjöfrakt, sekelskiftets badliv vid kusten etc.

I kommun med högt exploateringstryck är det angeläget att tidigt i planeringen ta hänsyn till kulturhistoriska värden, till exempel att nyanpassa bebyggelse volym- och materialmässigt till det äldre byggnadsbeståndet. Detta behöver i sig inte innebära att nya hus skall efterlikna de gamla, utan snarare att volym, material och färgsättning tar hänsyn till det äldre byggnadsbeståndet och landskapsbilden.

*

Kulturmiljövårdsområden i Kungsbacka stad. Kungsbacka innerstad är av riksintresse. Övriga redovisade miljöer på bilden är av kommunalt intresse.

Kulturmiljövårdsprogram Kommunen har tagit fram ett kulturmiljövårdsprogram för att värna och informera om dessa intressen. I den framgår att 34 områden är klassade som kulturhistoriskt intressanta miljöer. Av dessa är 12 av riksintresse beträffande kulturmiljö- och naturvård. Dessa områden är av nationellt värde enligt miljöbalkens 3 kap 6 § och 4 kap 1 §, vilket innebär att områdena skall skyddas mot åtgärder, som påtagligt kan skada kulturmiljön. De övriga 22 miljöerna har en rådgivande funktion.

Kulturreservat Enligt 7 kap miljöbalken kan et t mark- eller vattenområde förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. I kommunen finns år 2005 två kulturreservat; Mårtagården och Äskhults by.

48 *

49 Infrastruktur

Trafik och transporter

Läs mer: Transportsystemet är till för att förflytta människor och varor mm. Systemet Gc-plan antagen av består av flera kompletterande delar, där de viktigaste är spår, vägar, samt gång- kommunfullmäktige och cykelvägar. 2005-08-11. Kollektivtrafik Västkustbanans utbyggnad innebär en snabbare förflyttning såväl inom regionen som nationellt och internationellt. Mellan Göteborg och Kungsbacka har pendeltågtrafiken tre hållplatser i kommunen. Västkustbanans utbyggnad söder ut från Kungsbacka centrum, innebär att pendeltågstrafiken kan förlängas. Kommunens planeringinriktning är etablering av hållplatser vid Fjärås, Åsa och Frillesås. Under perioden 2005-2010 skall tågtrafik söderut mot Åsa-Frillesås utredas och förhoppningsvis beslutas. En sådan utveckling kommer att få stor betydelse för dessa kommundelar.

Kommunen håller på att ta fram en verksamhetsplan för kollektivtrafik som skall antas av kommunfullmäktige. Ett utredningsarbete pågår som studerar kollektivtrafik längs väg 158 mellan Kungsbacka och västra Göteborg, se karta.

Vägar E6/E20 och Väg 158 är de vägar som har störst regionalt intresse i kommunen. Övriga länsvägar har stor betydelse för trafik till grannkommunerna, men är även viktiga för den interna trafiken inom kommunen.

Huvudvägnätet består huvudsakligen av allmänna vägar. Vägverket ansvarar för de allmänna vägarna i kommunen, utom i Kungsbacka stad. Där är kommunen huvudman för allmän platsmark, så som gator, torg mm. Det lokala vägnätet i kommunens orter ansvarar oftast enskilda föreningar för. Kommunen arbetar för att vägnätet i hela kommunen skall fungera i sin helhet.

Onsalavägen Onsalavägen, väg 940, är en olycksdrabbad och hårt belastad väg med dålig standard, vars sträckning har diskuterats sedan 1950-talet. Mark har sedan länge reserverats för en ny vägsträckning översiktsplanen. Vägverket presenterade en vägutredning i april 1998, denna blev inaktuell på grund av att miljöbalken trädde i kraft 1999. Därefter har en kompletterande vägutredning gjorts, 2001. Utredningarna från 1998 och 2001 betraktas som en förstudie för delen Rösan- Forsbäck, se karta. Innan en vägutbyggnad kan ske krävs en förnyad vägutredning och en antagen arbetsplan. Vägen finns med i region Hallands förslag till länstransportplan för 2004-2015.

50 51 Förstudie vid Valldavägen För väg 158/942 i Vallda har Vägverket tagit fram en förstudie. Innan en vägutbyggnad kan ske krävs en vägutredning och en antagen arbetsplan. Vägen finns inte med i Region Hallands förslag till länstransportplan för 2004-2015. Valldavägens framtida sträckning kommer att hanteras i den övergripande vägplanen, se nedan.

Övergripande vägplan En övergripande vägplan skall tas fram för större allmänna vägar i kommunen. Arbetet görs i samarbete med vägverket. Vägplanen skall beskriva dagens situation och en framtid på 10 respektive 25 år samt beröra standardfrågor och vad som skall gälla för oskyddade trafikanter. Onsalavägen, Valldavägen, Ölmanäs ringväg m fl kommer att ingå.

Vägstudier i utvecklingsområden ger kunskapsunderlag För att få ett grepp om trafiksituationen i utvecklingsområdena kommer kommunen att ta fram vägstudier. Avsikten är att klargöra om befintligt vägnät är tillräckligt eller om förändringar måste till. Vägstudierna kan innehålla såväl bilvägar som gång- och cykelvägar. Dessa skall finnas som ett stöd i planeringen och bland annat kan de användas när nya detaljplaner tas fram.

Trafik i Kungsbacka stad Centrumvägnätet kan avlastas från genomfartstrafik, när Tölö tvärled byggs ut. Effekterna av en eventuell Hede ringled behöver studeras ytterligare. Möjligheterna att göra centrumkärnan mer fotgängarvänlig, bland annat genom möjlighet att ställa bilen i parkeringshus i centrumkärnans utkanter kommer att studeras vidare i samband med att den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad revideras.

GC-plan för gång- och cykelvägar I kommunen finns antagen en gc-plan för utbyggnad av det övergripande gc-nätet. Målet på lång sikt är att för fotgängare och cyklister skapa ett separat vägnät som sammanbinder kommunens tätorter med Kungsbacka stad. Säröbanans banvall mellan Göteborg och Särö, används idag som gc-väg och är viktig ur regional och lokal synpunkt.

52 järnväg

Hällingsjövägen

Tölö kyrka

Varlavägen

planerad sträckning av Tölö tvärled

Resecentrum

Stortorget

Planerad sträckning för Tölö tvärled

53 Vatten och avlopp Läs mer: I Kungsbacka kommun finns en va-policy. I den anges inom vilka områden Va-policy antagen av kommunalt vatten och avlopp, va, är lämpligt att bygga ut. De områden där kommunfullmäktige kommunen är huvudman för va-försörjningen benämns va-verksamhetsområde. 1999-03-11. Va-saneringsplan, De redovisas på ett kartunderlag som löpande kompletteras och fastställs av antagen av nämnden för Teknik. kommunfullmäktige 1992-06-11 Kommunalt va är oftast en förutsättning för utbyggnad av nya bostadsområden. I befintliga bostadsområden kan va-frågan få mycket stor betydelse om anläggningarna i området är bristfälliga. Detta är vanligt i områden där det finns både fritids- och permanenthus, så kallade omvandlingsområden. Om kommunen beslutar om va-sanering av ett område, leder detta i de flesta fall till att fritidshusen permanentas och obebyggda tomter bebyggs. Detaljplanerna för området revideras då så att permanentboende blir möjligt.

Vatten Till det kommunala vattenledningsnätet var 57 000 personer anslutna år 2004. Vid en nödsituation kan reservmatning ske dels ifrån Göteborgs kommun och dels ifrån Varbergs kommun. Dessa reservmatningar är främst avsedda att användas vid större vattenläckor i närområdet.

I planen Kungsbacka vattenförsörjning 1987–2010 antagen av kommunfullmäktige 1989 beskrivs befintliga förhållanden i ledningsnät med tryckstegringsstationer. Prognoser lämnas över framtida vattenförbrukning samt förslag till framtida ny- och ombyggnad av vattenverk, ledningar m m.

Under senare år har Livsmedelsverkets lagstiftning anpassats till EU-direktiven. Detta innebär att kommunens egenkontrollprogram, undersökningar och provtagningar har utökats. Det innebär också att gränsvärden för olika ämnen har sänkts samt risk- och beredskapsåtgärder höjts.

För att skydda och öka säkerheten för kommunens vattentäkt vid Fjärås Bräcka, infiltrationsområdet, har Nämnden för Teknik som mål att Fjärås Bräckväg, väg 931, inte längre skall vara allmän väg.

Avlopp Till det kommunala avloppsnätet var ca 53 000 personer anslutna år 2004. Arbete med underhåll och förnyelse av ledningsnät pågår ständigt.

54 55 I och med miljöbalken har reglerna för avledning av dagvatten skärpts. Strävan är lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Det innebär att dagvattnet och dess föroreningar inte leds till sjöar, hav och vattendrag direkt, utan först renas lokalt i mark eller dammar.

Genom deltagande i försöksprojektet ReVAQ används återigen hygieniserat slam från de kommunala avloppsreningsverken i jordbruket. Förhoppningen är att merparten av producerat slam kommer att komma till användning inom jordbruket och därmed ingå i det naturliga kretsloppet.

Va-sanering I avvaktan på etablering av reningsverk i Lerkilsområdet leds västra Onsalas avlopp temporärt till Hammargårds reningsverk enligt beslut i kommunfullmäktige 2003-10-09. På sikt är detta dock ingen hållbar lösning, bland annat för att Hammargårds reningsverk behövs för Kungsbacka stads expansion. Det är också så att Kungsbackafjordens botten är känslig för utsläpp. Kommunstyrelsen fick i samband med beslutet 2003-10-09 i uppdrag att utreda vad den ökade belastningen på Hammargårds reningsverk skulle få på för långsiktiga konsekvenser för samhällsplaneringen inom Kungsbacka stad och Onsalahalvön.

För att va-systemet skall bli komplett, krävs att ett nytt reningsverk etableras. Kommunen startade 2004 att utreda förutsättningarna för ett reningsverk norr om Lerkil.

Under förutsättning att erforderlig kapacitet finns i Hammargårds reningsverk bedöms cirka 900 fastigheter i västra Onsala anslutas till kommunalt va under 2004-2009. I huvudsak finns fastigheterna inom befintliga detaljplaner. Se karta rörande utbyggnaden på förgående uppslag.

56 Hammargårds reningsverk Renat avloppsvatten leds via Pumpstation vid Fyren Kungsbackaån till Kungsbackafjorden

57 Energi

Läs mer: Kungsbacka Kommun har ett energipolitiskt handlingsprogram som säger Energipolitiskt följande: handlingsprogram antaget av kommun- • Utsläpp - kommunen skall bidra till att de globala utsläppen fullmäktige 1999-03-11 av koldioxid stabiliseras och på sikt minskar. Svavel- och kväveoxidutsläppen skall minska för att förhindra för- surning och övergödning. • Förnyelsebara energislag - användningen skall öka och teknik bör väljas så att den möjliggör användning av förnyelsebar energi. • Energi - effektivisering och hushållning skall öka. Solfångare på • Direktverkande el för uppvärmning - användningen skall Ekstas område i minska. Onsala

Riktlinjer i fysisk planering För att uppnå den energipolitiska målsättningen finns följande riktlinjer för fysisk planering:

• Begränsa bostadsproduktionen till ca 400 bostäder/år. • I västra kommundelarna råder hög restriktivitet mot nya detaljplaner. • Expansionen skall ske i ett mittstråk från Anneberg i norr, via Kungsbacka, Fjärås och Åsa, till Frillesås i söder. • Framtagande av detaljplaner inom utvecklingsområden och inte i glesbebyggda områden.

Vindkraft Förutsättningarna för att utveckla vindkraft i kommunen är inte entydiga. Å ena sidan har kommunen en åtta mil lång kuststräcka med god vindstyrka. Å andra sidan lägger bebyggelseutbredningen och naturvården omfattande restriktioner på etablering av vindkraftverk. Detta har medfört att kommersiell utbyggnad av vindkraften ännu inte påbörjats. Det är alldeles uppenbart att den statliga energipolitiken och hänsyn till naturvården inte drar åt samma håll. Kommunen har en positiv inställning till förfrågningar om etablering av vindkraftsanläggningar. Dock måste lämpligheten alltid utredas.

Kraftledningar Svenska Kraftnät (staten) innehar de kraftledningar som har 400 och 220 kV. Dessa är att beteckna som riksintressen. Regionala nät på 130, 70 och 50 kV innehas av regionala bolag.

Naturgasledning finns dragen genom kommunen. Inga abonnenter är anslutna år 2004.

58 *

Fladen

*

Riksintresse för vindkraft

Resecentrum

Områden med fjärrvärme i Kungsbacka stad år 2006

59 Avfall Läs mer: Kommunens övergripande målsättning för avfall är att skapa ett miljömässigt Renhållningsordning bra system vars kostnad premierar sortering och miljömedvetenhet. Avfall skall och avfallsplan för kunna tas om hand antingen vid fastigheten eller vid avlämningsplats, till exempel Kungsbacka kommun, antagen av återvinningsstation. kommunfullmäktige 2004-09-09 Avfalls- och förbränningsanläggningar är med dagens miljökrav, mycket kostsamma anläggningar som kräver regional samverkan. Kungsbacka kommun är en part i Renovas förbränningsstation i Göteborg, som har Göteborgsregionen som upptagningsområde.

Privatpersoners hushållssopor tas om hand vid Klovstens omlastningsstation för vidare transport till Renovas förbränningsstation i Göteborg. Barnamossens deponianläggning förbereds för stängning 2008. I framtiden kan Barnamossen bli mellanlager för byggavfall, återvinningsmaterial, komposterbart material, hushållssopor med mera. Deponiverksamhet kommer med största sannolikhet hanteras regionalt, eftersom möjligheten att etablera en ny deponi inom kommunen bedöms i nuläget som liten. återvinningsstation

60 61 IT-infrastruktur Läs mer: Kungsbacka kommun har ingått bredbandsavtal med statliga företaget Teracom. IT-infrastruktur- Bredbandsnätet kommer att nå 97 procent av hushållen och företagen i kommunen. program, antaget av Utbyggnaden skall vara klar hösten 2005. kommunfullmäktige 2002-12-12, godkänt av länsstyrelsen mars I januari 2000 beslöt regeringen att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram 2003 för bredbandskommunikation. Bredbandsutredningens huvuduppgift var att formulera en ny statlig infrastrukturpolitik. I denna utredning konstateras att Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att säkerställa etablering av regional och kommunal IT-infrastruktur, speciellt i mindre orter och landsbygd.

IT-infrastrukturprogrammet för Kungsbacka skall:

• Redogöra för kommunens nuläge och förutsättningar samt strategi. • Utgöra beslutsunderlag för kommunala investeringar. • Fungera som vägledande underlag för aktörer aktiva inom kommunen. • Bidra till de regionala och det nationella IT-infrastrukturprogrammen. • Möjliggöra ansökan om de statliga stödpengar som finns tillgängliga för kommunen.

Programmet vänder sig till:

• Länets och kommunens politiker samt anställda inom områden med anknytning till IT-infrastruktur, näringslivsutveckling och samhällsbyggnad. • Bredbandsentreprenörer, operatörer och tjänsteleverantörer. • Användare.

62 63 64 3. TILLÄMPNING Ärendegång

Planeringsverktyg enligt plan och bygglagen

Planeringsdokument i vår kommun

65 Tillämpning

Ärendegång Översiktsplanen skall säkra kommunens intentioner när det gäller kommunens mark- och vattenanvändning, se karta 1, samt bebyggelseutveckling, se karta 2. Ramarna för kommunens planeringsarbete finns i miljöbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL).

• MB rör utveckling och bevarande för mark och vatten • PBL rör utveckling och bevarande av bebyggelse

PBL beskriver och reglerar verktyg som översiktsplan, fördjupad översiktsplan, planprogram och detaljplan samt bygglov. I Kungsbacka kommun finns även ett kompletterande dokument till översiktsplanen - Mål för bostadsbyggande. Detta beskriver mer ingående den planerade samhällsutvecklingen fem år framåt i tiden. Viktiga styrande och rådgivande dokument i vår kommun finns sammanställda sist i detta kapitel. Läs mer om översiktsplan, fördjupad översiktsplan och Mål för bostadsbyggande i kapitel 1

66 Översiktsplan - var är bebyggelse lämplig? I överensstämmelse med PBL:s inledande paragraf och översiktsplanens övergripande mål skall all ny bebyggelse lokaliseras med syfte:

Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. § Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en begränsad del av kommunen... (PBL 1:3)

Sammanfattning av allmänna intressen vid lokalisering av ny bebyggelse, 2 kap PBL: • Överensstämmelse med översiktsplanens riktlinjer. • Platsen är lämplig med hänsyn till landskapsbild, befintlig bebyggelsestruktur och infrastruktur. Till exempel skall vatten- och avloppsfrågan kunna lösas på ett tillfredsställande sätt och skydd för spridning av brand och skydd mot trafikolyckor skall kunna ordnas. • Tillgänglighet till service, kollektivtrafik och god närmiljö för rekreation skall kunna lösas tillfredsställande. • Miljöaspekter som till exempel möjlighet till god energihushållning och energiförsörjning bör kunna uppfyllas. Luft och vatten på platsen bör ha tillfredsställande kvalité. Bullerstörningar bör undvikas. • Tillgänglighet för människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga kan ordnas på ett tillfredsställande sätt.

Sammanfattning av viktiga aspekter vid lokalisering av ny bebyggelse, MB: • Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter, oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. • Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. • Den biologiska mångfalden bevaras. • Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. • Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

67 Planprogram och detaljplan - områdets lämplighet och utformning Lokaliseringsfrågor hanteras av kommunstyrelsen i planprogramsskedet. Utformningsfrågor hanteras av byggnadsnämnden vid detaljplaneläggning. Se figur på nästa sida. I PBL:s andra kapitel beskrivs allmänna intressen som skall beaktas vid lokalisering av ny bebyggelse genom detaljplaneläggning:

Planläggning skall, med beaktande av natur och kulturvärden, främja en § ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas… (PBL 2:2).

I en detaljplan görs en samlad bedömning om markens och vattnets användning som ger ramarna för framtida bygglov.

Detaljplan - exempel på tidplan Detaljplaneärenden tar tid eftersom det är en demokratisk process där många tider skall stämma överens. Tidplanen anpassas efter de politiska nämndernas mötesdagar.

BN - Byggnadsnämnden BNau - uppdrag juni har möte första tors- dagen i varje månad. framtagande av samrådshandling påbörjas BNau - Byggnads- ev. BNau - avstämning för godkännande av december nämndens arbets- skissförslag till samrådshandling utskottet har möte andra eller tredje tisdagen i samrådshandling färdigställs varje månad. BNau - samrådsbeslut februari KS - Kommunstyrelsen BN - samrådsbeslut mars har möte tredje ons- dagen i varje månad. samråd 1 månad mars-april KSau - Kommuns- upprättande av samrådsredogörelse samt ev. ändring av tyrelsens arbetsutskott skissförslag enligt samrådsredogörelsens förslag har möte med plan- eringsinriktning en BNau - utställningsbeslut maj tisdag i månaden. BN - utställningsbeslut juni KF - Kommunfull- mäktige har möte utställning minst 3 veckor (förlängs sommartid) juli och aug andra torsdagen i varje BNau - godkännande september månad. BN - godkännande oktober KSau - godkännande oktober KS - godkännande november KF - antagande december Laga kraft tre veckor efter antagande januari

68 Ärendegång för detaljplaneläggning:

När en idé om ny lokalisering väcks sker en prövning där avstämning mot bland annat översiktsplanen görs. Förfrågan kan gälla exempelvis bostäder, vindkraftverk, campingplats eller konferensverksamhet. Om ett planprogram medför betydande miljöpåverkan är det krav på att en miljö- konsekvensbeskrivning (mkb) tas fram (MB 6:11). Praxis i kommunen är att en mkb tas fram i planprogramskedet. Mkb:n samråds parallellt med planprogrammet.

Kommunstyrelsen

Byggnadsnämnden

När lokaliseringsprövningen är klar startar detaljplanearbetet När kommunstyrelsen fattat beslut om att en plats är bra för det ändamål som förfrågan avser får byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplan.

Den av PBL fastställda hand- läggningen innebär en trygghet för den enskilde eftersom den innebär en demokratisk process. Olika intressenter garanteras insyn och inflytande i detaljplane- arbetet. Barnens intresses tas särskilt tillvara genom att barnkonventionen beaktas i planprocessen.

69 Bygglov - lokalisering utom plan samt hur hus utformas När ett bygglov kommer in hanteras det av bygglovsavdelningen på Plan & Bygg. Bygglov krävs i regel vid ny- om- och tillbyggnad. Bygglovsavdelningen hanterar även förhandsbesked och lokaliseringsprövningar av enstaka byggnader. Där detaljplan finns ger den ramar för bygglovet. Utom plan görs en bedömning direkt enligt PBL och eventuellt andra kommunala riktlinjer. Bestämmelser om när bygglov och förhandsbesked krävs samt förutsättningarna för att bevilja lov behandlas i PBL:s kapitel 3 och kapitel 8.

Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn § till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. (PBL 3:1)

Byggnaderna skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda § användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Inverkan på grundvattnet som kan vara skadligt för omgivningen skall begränsas. I fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i skälig omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte försvåras. (PBL 3 :2)

Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärs- § drag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljö- mässiga och konstnärliga värden tas tillvara. (PBL 3 :10)

utom detaljplan prövas enl. PBL och byggnadsnämndens riktlinjer bygglovsansökan inom detaljplan prövas enligt detaljplan Bygglovprövning

70 I Kungsbacka kommun är de flesta bostadsprojekten som drivs initierade av privata aktörer. Kommunen äger lite mark och driver relativt få projekt i egen regi. Åkermark som kommunen äger arrenderas ut och kommun- ägd skog förvaltas förnärvarande av Skogssällskapet.

71 Planeringsverktyg - enligt plan- och bygglagen

Planinstitut Översiktsplan Fördjupad Områdes- översiktsplan bestämmelser

Syfte och Av översiktsplanen framgår grund- När översiktplanen i någon del Områdesbestämmelser antas för innehåll dragen i användningen av mark- är inaktuell eller när det i nå- att säkerställa att ett syfte med och vattenområden samt kom- gon kommundel behövs en mer översiktsplanen uppnås eller att munens syn på hur den bebyggda detaljerad redovisning kan en ett riksintresse enligt miljöbalken miljön skall utvecklas och bevaras. fördjupad översiktsplan göras. tillgodoses. De kan reglera mark- Den visar också hur riksintressen Det kan exempelvis vara i en hel och vattenanvändning samt be- och andra allmänna intressen kommun-del eller en precisering byggelsemiljö. Områdesbestäm- tillgodoses och hur kommunen i tätorten. Fördjupningar av över- melser får inte avse områden har prioriterat i olika frågor. siktplanen har samma innehåll med detaljplan och medför ingen Vidare utgör översiktsplanen som översiktsplanen med ökad byggrätt eller lösenrätt. underlag för detaljplaner. Utan- detaljeringsgrad. Till exempel för detaljplanelagt område styrs anger den vad som är grönom- lokalisering av ny bebyggelse av råde och specificerar vilken typ översiktsplanens riktlinjer och en av bebyggelse (skolor, bostäder, allmän lämplighetsbedömning i centrum, verk-samheter) som är det enskilda ärendet. avsedd inom olika områden.

Omfattning Hela kommunen Begränsade områden Begränsade områden

Giltighetstid Kommunfullmäktige skall minst En fördjupad översiktsplan bör Områdesbestämmelser upphör att en gång under mandatperioden, revideras då den förlorar sin gälla när det för området förelig- 4 år, ta ställning till översikts- aktualitet, så som vid ombearbet- ger ett laga kraftvunnet beslut att planens aktualitet. ning av översiktsplanen. anta detaljplan

Medborgar- Samråd med bland annat sam- Samråd med bland annat sam- Samråd med bland annat sakägare inflytande manslutningar och enskilda som manslutningar och enskilda som samt berörda bostadsrättshavare, har ett väsentligt intresse av för- har ett väsentligt intresse av för- hyresgäster och boende. Därefter slaget. Därefter utställning i minst slaget. Därefter utställning i minst utställning minst 3 veckor. 2 månader. 2 månader

Beredande Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen organ Beslutsinstans Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige

Rättslig Är inte juridiskt bindande för Är inte juridiskt bindande för Länsstyrelse - regering överprövning myndigheter och enskilda. Beslut myndigheter och enskilda. Beslut om översiktsplanen kan endast om översiktsplanen kan endast överklagas enligt kommunal- överklagas enligt kommunal- lagen. Länsrätt - kammarrätt lagen. Länsrätt - kammarrätt - regeringsrätt. - regeringsrätt.

72 Detaljplan Detaljplan - Bygglov enkelt planförfarande

Detaljplan skall göras vid större Enkelt planförfarande kan till- Innan en byggnad uppförs skall förändringar, där det är stor efter- lämpas om förslaget till detaljplan bygglov, marklov, rivningslov frågan på mark, i tätortsområde är av ringa intresse för allmänhe- ges. I vissa fall krävs ett förhands- eller i vissa känsliga områden. I ten samt är förenligt med över- besked, som är en lokaliserings- varje detaljplan ges en samlad bild siktsplanen samt länsstyrelsens prövning för enskild byggnad av markanvändningen och av hur granskningsyttrande. utom plan. miljön avses förändras eller be-va- Inom detaljplanelagt område styrs ras. I detaljplanen anges allmänna bygglov och avstyckningar av platser, såsom gator, vägar, torg, detaljplanens bestämmelser och och parker samt kvartersmark för t intentioner. Utanför detaljplane- ex bostäder. Under planläggnings- lagt område prövas bygglov och processen prövas lämpligheten att förhandsbesked utifrån översikts- bygga och planen kan sedan ge planens riktlinjer. byggrätt. Det är kommunen som Därtill prövas frågor som rör avgör om och när en detaljplan utformning. skall göras. Detaljplaner föregås i de flesta fall av ett planprogram, med samråd och utredningar som sedan ligger till grund för detaljplanen.

Begränsade områden Begränsade områden Mindre markområden, byggna- der, anläggningar mm

Genomförandetiden är 5-15 år. Genomförandetiden är 5-15 år. Arbetet skall påbörjas inom 2 år Efter genomförandetidens utgång Efter genomförandetidens utgång och vara avslutade inom 5 år från fortsätter detaljplanen att gälla tills fortsätter detaljplanen att gälla beslut om bygglov den upphävs eller ändras. tills den upphävs eller ändras.

Samråd med bland annat sakägare Samråd med bland annat sakä- I samband med avvikelser från samt berörda bostadsrättshavare, gare och hyresgästorganisationer detaljplan eller då detaljplan hyresgäster och boende. Därefter m fl. Berörda har under minst saknas och en större förändring utställning minst 3 veckor. två veckor tillfälle att skriftligen av byggnaden planeras, bereds lämna synpunkter. Denna tid kan berörda sakägare, t ex grannar, förkortas om alla är ense om det tillfälle att yttra sig. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden

Kommunfullmäktige Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden

Länsstyrelse - regering Länsstyrelse - regering Länsstyrelse - länsrätt - kammar- rätt - regeringsrätt

73 Planeringsdokument i vår kommun Förutom de planeringsverktyg som PBL föreskriver använder kommunen olika dokument till hjälp i planeringsarbetet. Nytt för denna översiktsplaneperiod är utarbetande av Mål för bostadsbyggande, Näringspolitiskt program för Kungsbacka kommun, Strategiskt program för handelns utveckling samt en serie arkitekturprogram. Kommunen har även antagit en vision som kommer att påverka dessa handlingar. Nästa uppslag visar dokument som används i planeringsprocessen.

Mål för bostadsbyggande Mål för bostadsbyggande skall antas vartannat år av kommunfullmäktige för att alltid vara aktuell. Den skall bland annat ta ställning till hur och var kommunen skall expandera. Kommunen har även ett bostadsförsörjningsprogram som redovisar de projekt som under en treårsperiod skall genomföras för bostadsförsörjningen i kommunen. Läs mer om Mål för bostadsbyggande i kapitel 1.

Näringspolitiskt program för Kungsbacka kommun Pr ogrammet har som målsättning att stödja näringslivet i Kungsbacka. Detta är en starkt uttalad målsättning i Kungsbacka kommun.

Strategiskt program för handelns utveckling Programmet ger en strategi för hur kommunen skall agera i samband med förfrågningar om större förändringar inom detaljhandeln. Enligt beräkningar som gjorts finns det stort utrymme för expansion av detaljhandeln i och kring Kungsbacka. Men utvecklingen måste hanteras på ett välavvägt sätt för att möta konkurrensen från regionen och för att den interna balansen mellan kommunens centra skall utvecklas på ett positivt sätt för invånarna.

Genom den fysiska planeringen kan kommunen aktivt medverka till att skapa förutsättning för konkurrens med utbud av varor med hög kvalitet till marknadsmässigt lågt pris. Samtidigt skall kommunen verka för att detaljhandeln i Kungsbacka stad får möjlighet att utvecklas.

Inriktning fram till 2010: • Expansion inom centrumområdet med särställning och separat åtgärdspaket för Innerstaden. • Utökning av Borgås med ca 6 ha för etablering av detaljhandel. • Handelsområden med kapacitet på totalt ca 20 000 kvm handelsyta i de södra delarna av Kungsbacka stad, nära motorväg och Inlagsleden.

Inriktning fram till 2010-2020: • Ytterliggare ett eller två handelsområden nära större trafikleder bör finnas med i den fördjupade översiktsplanen som sträcker sig fram till år 2020.

74 Läs mer: Arkitekturprogram Info om arkitektur- Arkitekturprogrammet behandlar utformning och placering av hus. Programmet program mm finns på: är rådgivande och fungerar som ett komplement till PBL 3:1, 3:2 och 3:10. Målet www.kungsbacka.se är att upprätthålla och utveckla bebyggelsemiljöer med stark karaktär och identitet. /byggabo Till exempel ställer byggnader i öppet landskap och kustnära lägen särskilda krav på byggnadens anpassning till den nordhalländska byggnadstraditionen.

Förenklad handläggning Arkitekturprogrammet är bland annat tänkt att fungera som ett diskussions- underlag i kontakten mellan kommun och sökanden, en kontakt som med fördel kan ske på ett tidigt stadium. Målet är att genom ett förebyggande arbetssätt förenkla handläggningen av enskilda plan- och bygglovsärenden.

Ett komplement till plan- och bygglagen Uppdraget till att utarbeta arkitekturprogram för kommunen gavs av byggnadsnämndens arbetsutskott 1999-02-16 och godkändes 2002-12- 05 i byggnadsnämnden. Bakgrunden till programarbetet är ändringar i plan- och bygglagen tillkomna 1999 i syfte att stärka estetiska värden inom byggnadsbeståndet. Den regeringsproposition* som föregick lagändringen betonar att preciserade dokument, som arkitekturprogram, behöver tas fram i kommunerna då lagändringen inte ensam anses kunna värna estetiska värden inom byggnadsbeståndet. I propositionen framhålls också hur viktig en regions estetiska och kulturella särprägel och attraktionskraft är som ett led i regionens ekonomiska utveckling och tillväxt.

Ramprogram och delprogram Arkitekturprogrammet finns i flera delar och antas av byggnadsnämnden. Det finns två nivåer arkitekturprogram, ramprogrammet och delprogrammen för specifika områden, se figur nedan. Ramprogrammet beskriver grundtankarna för byggande i kommunen med fokus på enbostadshus. Delprogrammen behandlar specifika områden och de arbetas fram efterhand. I figuren nedan visas bland annat områden där det finns eller är intressant att ta fram delprogram. Kontakta Plan & Bygg för information om vilka delar i programmet som finns tillgängligt eller gå in på www.kungsbacka.se/byggabo. *Regeringens prop. 1997/98:117

ramprogram för hela kommunen

delprogram Kungsbacka Landsbygd Centrum-områden Kustnära stad Östra Anneberg c bebyggelse Innerstaden kommundelarna Kullavik c Vassbäck bebyggelse- t ex Frillesås c Gottskär områden Gällinge Åsa c Lerkil från olika Hjälmared Onsala c V. Hagen epoker Alafors Fjärås c Särö

75 Styrande eller rådgivande dokument - riktlinjer för planeringsarbetet.

Planeringsdokument som antas av kommun- Näringspolitiskt fullmäktige under ÖP- program för Kungsbacka perioden skall ses som kommun en kontinuerlig revide- ring av ÖP06.

Mål för bostads- Bostadsförsörjnings- Näringspolitiskt byggande, stäms av i program, förnyas program för kommunfullmäktige kontinuerligt. Innehåller Kungsbacka kommun, vartannat år. Antaget redovisning av antaget av kommun- av kommunfullmäktige pågående projekt. fullmäktige 2006-05-11 2006-05-11.

Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan för Anneberg-Älvsåker för Särö, antagen av för Tjolöholm, antagen för Kungsbacka stad, antagen av kommun- kommunfullmäktige av kommunfullmäktige antagen av kommun- fullmäktige 1995-03-09 1999-10-14 1992-08-13, kommer fullmäktige 1994-05-19. att revideras under Revideras när ÖP06 är perioden antagen.

Strategiskt program för handelns utveckling

Strategiskt program för Strategiskt program för Naturvårdsplan, Kulturmiljövårdsprogram, handelns utveckling, Kungsbacka Innerstad, riksintressen och natur- beskriver riksintressen för antaget av kommun- antaget av kommun- skyddade områden kulturmiljövård. I övrigt fullmäktige 2004-10-07 fullmäktige 2004-02-05 enligt miljöbalk samt rådgivande för intressanta plan- och bygglag. I kulturmiljöer i kommunen övrigt rådgivande för intressanta naturvårds- områden i kommunen

76 Energipolitiskt Gång- och cykelplan, Kretsloppsprogram, Renhållningsordning, handlingsprogram, antagen av kommun- antaget av kommun- antagen av kommun- antaget av kommun- fullmäktige 2005-08-11 fullmäktige 1999-01-14. fullmäktige 2004-09-09 fullmäktige 1999-03-11 Revideras under perioden utifrån nationella och regionala miljömål.

Va-policy

Översiktlig täktplan, Handikappolitiskt Va-policy, antagen av Va-saneringsplan, antagen av kommun- program, antaget av kommunfullmäktige antagen av kommun- fullmäktige 1999-09-09 kommunfullmäktige 1999-03-11 fullmäktige 1992-06-11. 2005-10-13 Revideras under perioden.

IT-program

Arkitekturprogram IT-program, antaget av Skolplan för förskola Lokalresursplan för Ett kommuntäckande kommunfullmäktige och grundskola, antagen förskola och grundskola, program och tre lokala 2002-12-12 av kommunfullmäktige förnyas regelbundet och delprogram är antagna 2005-05-12. Förnyas antas av nämnden för av byggnadsnämnden. regelbundet. Förskola & Grundskola. Fler lokala delprogram tas fram efter hand.

77 78 4. BEBYGGELSEUTVECKLING Planering av utvecklingsområden

Kungsbacka stad

Kullavik

Särö - Bukärr

Vallda

Onsala - Gottskär

Anneberg -Älvsåker

Hjälm

Fjärås

Fjärås stationssamhälle

Åsa

Frillesås

Planering utanför utvecklingsområden

79 Bebyggelseutveckling

Läs mer: Kungsbacka kommuns mest framträdande karaktärsdrag är den långa kustremsan, Mål för bostads- jordbrukslandskapet, skogsområden och bitvis mycket tät villabebyggelse.. byggande, tas fram Närheten till Göteborg är en starkt bidragande orsak till de senaste decenniernas under perioden och antas av kommun- kraftiga expansion. fullmäktige Kommunen är stor till ytan och har en tydlig skillnad i befolkningstäthet mellan Strategiskt program den östra och den västra delen. Kungsbacka stad är liten, både till folkmängd och för handelns utveckling yta, i förhållande till övriga kommunen. I den expansiva västra delen finns kusten, antaget av havet och närheten till bland annat Göteborg. Östra delarna präglas av vackert kommunfullmäktige böljande jordbrukslandskap och en genuin bebyggelsemiljö. Inflyttningen hit är 2004-10-07 inte lika stor och närheten till storstaden inte lika påtaglig. Näringspolitiskt program för Kommunen skall växa och utvecklas främst inom utvecklingsområdena. Därför Kungsbacka upprättas i regel nya detaljplaner endast inom utvecklingsområdenas gränser. I kommun antaget av kommunfullmäktige öster där expansionen är mer modest satsar kommunen i stället på att utveckla 2006-05-11 serviceorter. Serviceorterna är strategiskt utvalda platser för att samla bebyggelsen i öster så att utveckling av service och kollektivtrafik kan ske. Arkitekturprogram mm hittar du på www.kungsbacka.se Vissa verksamheter är inte lämpliga att etablera i utvecklingsområden tillsammans /byggabo med bostäder. Dock kan etableringen vara viktig för kommunen. Utanför utvecklingsområden kan kommunen därför tänka sig utveckling av verksamheter Kretsloppsprogram kapitel “Planering, och viss typ av boende till exempel: byggande och boende” antaget av • Ekobyar kommunfullmäktige • Vindkraftverk 1999-01-14 • Bergtäkter eller eventuella industrier etc • Golfbanor, campingplatser eller båtplatser etc Lokalisering av verksamhet utanför utvecklingsområde kräver självklart noggran prövning och sådana frågor hanteras i ett extra brett samråd.

Målsättning om utvecklingstakt för både bostäder och verksamheter i kommunen beslutas vartannat år i kommunfullmäktige och redovisas i Mål för bostadsbyggande. I bostadsförsöjningsprogrammet redovisas pågående projekt. Näringspolitiskt program för Kungsbacka kommun och Strategiskt program för handelns utveckling hanterar kommunens verksamhetsutveckling. Läs mer om kommunens program i kapitel 1 och 3.

kust åkerlandskap villabebyggelse skog karaktärer

80 Vision - att bo i Kungsbacka Planering av utvecklingsområden Varje utvecklings- En planeringsinriktning för kommunen är att i första hand lokalisera ny bebyggelse område har sin utmed transportstråket i nordsydlig riktning. Här finns större vägar, järnväg egen identitet, och pendeltrafik. I anslutning till detta stråk ligger de flesta av kommunens ger trygghet och utvecklingsområden. Förutom de områden som var med i ÖP90 har Fjärås utvecklas utifrån stationssamhälle och Hjälm tillkommit som nya utvecklingsområden. sina egna förut- sättningar. • Hjälm skall utvecklas som bostadsområde Varierande boendeformer, • För Fjärås stationssamhälle är inriktningen att det skall utvecklas till ett mer service anpassad renodlat verksamhetsområde. Fjärås stationssamhälle är unikt och skiljer sig till de boende och från de övriga utvecklingsområdena i kommunen. närbelägen natur att ströva gör det attraktivt för Läs mer om transportstråket i kapitel 2; Boende, Sysselsättning och Pendling människor i olika livssituationer att Inom utvecklingsområdenas gränser skall service, bostäder och kommunikationer bo i området. kunna rymmas i proportion till förväntat invånarantal. Enligt prognos kommer Varje utvecklings- befolkningen att öka med ca 800-1000 personer per år. En viktig del i kommunens område bör ha ett utbyggnadsstrategi är att stärka kommundelarna och deras centrum. Det är även eget centrum som viktigt att utveckla verksamheter i kommunen, både i och utanför utvecklings- innehåller någon områden. form av offentlig mötesplats. Noggrannare redovisning av utvecklingsområdena i ÖP06 I de centrala I ÖP06 har kommunen valt att redovisa varje utvecklingsområde för sig. I ÖP90 delarna kan gjordes avgränsningarna mer översiktligt eftersom det fanns en ambition att göra fotgängare, cyklister och bilister röra sig fördjupade översiktsplaner i varje utvecklingsområde. Det finns idag fördjupade på lika villkor. översiktsplaner för utvecklingsområdena Kungsbacka stad, Anneberg/Älvsåker och Särö. Eftersom det finns få fördjupade översiktsplaner idag har kommunen Småskaliga valt att i ÖP06 göra noggrannare studier direkt i översiktsplanen. Dessa skall ses verksamheter som riktlinjer för utvecklingen och som direktiv till fördjupade studier där sådana kan med fördel ligga centralt för föreslås. att skapa arbets- tillfällen och ge liv Denna översiktsplan fungerar som en ram för kommunens planering. Tillsammans dagtid i området. med Mål för bostadsbyggande och eventuella fördjupade översiktsplaner är ÖP06 ett verktyg för att säkra att utvecklingsområdena kan tillhandahålla den service, verksamheter och infrastruktur med mera som behövs. Mål för bostadsbyggande förnyas vart annat år och tar upp kommande utbyggnadssatsningar för främst bostäder, men även verksamheter och service som till exempel skola, äldreboende och kommersiell service hanteras i programmet. I vissa områden kan det finnas behov av fördjupade översiktsplaner och andra djupare studier för del av eller ett helt utvecklingsområde. Det finns också möjlighet att upprätta arkitekturprogram för större eller mindre områden där utformning av bebyggelsen är särskilt viktig. Läs mer om Mål för bostadsbyggande i kapitel 1 Läs mer om fördjupade studier under respektive område längre fram i kapitlet.

81 Utvecklingsmöjligheter Målsättningen för bostadsbyggandet i kommunen är att kunna erbjuda många typer av boendeformer. I kommunen finns gott om villabebyggelse som behöver kompletteras med såväl seniorboende som små billiga lägenheter till bland annat ungdomar. All ny bebyggelse bör utföras miljöanpassat. Möjligheten till olika former av specifikt ekologiskt boende, till exempel ekobyar, i kommunen skall också utvecklas. När bostäder planeras skall stor vikt läggas vid hur närmiljön utformas. Bland annat är goda möjligheter till rekreation viktigt för en god boendemiljö.

Livaktiga centrum i alla utvecklingsområden Eftersom kommunens centralort är förhållandevis liten är det extra viktigt att utveckla centrum i de olika kommundelarna. För att kunna skapa bra kommun- delscentra behövs en medveten strategi och planering.

Centrum skall fungera som identitetsbärare för utvecklingsområdet. Kring centrum är det önskvärt med en blandning av funktioner som verksamheter, bostäder, skola, kommersiell service etc. Ofta behöver befintligt centrum stärkas och förtätas för att gynna möten, trygghet och handel. Ett centrum bör byggas kring en attraktiv mötesplats som till exempel ett torg. I ett centrum är det extra viktigt att en bärande tanke om både innehåll och utformning finns med från början. I utvecklingsområden där centrum saknas bör ett sådant utvecklas.

Inom ett centrumområde finns ofta av många olika markägare. Detaljplaner görs ofta i samband med att markägare vill exploatera. Eftersom markägare runt till exempel ett torg sällan har samma intresse av att exploatera blir det svårt att få en helhetslösning av ett offentligt rum i en och samma detaljplan.

Det är också svårt att i genomförandeskedet fördela ansvaret för torget på ett bra sätt. Allmänna intressen som torg kan vara svåra att få till stånd med annat än en och samma fastighetsägare. Det ideala vore om kommunen ägde marken i centrala lägen och därmed kunde upprätta en detaljplan som kan genomföras efterhand.

Verksamheter i alla utvecklingsområden Inom varje utvecklingsområde är det önskvärt med verksamheter. Ett samhälle blir mer levande över dygnet och tryggheten ökar om det finns arbetsplatser där. Dessutom minskar transportbehovet.

Det är viktigt att skilja på verksamheter som ger stor omgivningspåverkan och verksamhet med begränsad omgivningspåverkan. Ofta är verksamheter med stor

Lerkils hamn Mariedalskrysset

verksamheter Freeport

82 omgivningspåverkan trafikintensiv och bör ha ett mer perifert läge nära till stora transportleder. Verksamhet med begränsad omgivningspåverkan, till exempel småskalig handel, kan med fördel ha ett centrumnära läge, där det kan bidra till ett levande centrum.

Det är angeläget att hitta lägen där företag kan etablera verksamhet, eftersom det finns en målsättning att andelen utpendlare från kommunen inte skall öka. Det finns en efterfrågan på lokaler för mindre företag. Lösningar som kompletterar befintlig bebyggelse, till exempel företagshotell, kan vara lämpliga.

• Kungsbacka stad - ont om nya verksamhetsområden. • Fjärås stationssamhälle - bra läge i förhållande till kommunikationer, mycket trafikintensiv verksamhet kan lokaliseras hit. • I Anneberg och Frillesås finns områden lämpliga för verksamhet.

Grönplaner i utvecklingsområden En av de viktigaste grundtankarna i ÖP06 är att tillgodose behovet av större sammanhängande grönområden inom och i anslutning till utvecklingsområden. Detta är också en del i ÖP06 som aktivt verktyg för utveckling av det hållbara samhället.

Grönplaner får en egen status, jämförbar med fördjupad översiktsplan. En bedömning görs av områdets naturvärden, rekreationsvärde och landskapsbild. Anpassad exploatering kan ske i gränszonerna.

• Kullaviks grönplan kommer att börja gälla i samband med att ÖP06 antas. • I Onsala och Vallda finns markerade områden där grönplan föreslås upprättas. När närmare studier gjorts kommer områdets utbredning att preciseras.

Övriga utvecklingsområden är till stora delar planlagda och har naturmark säkrad i detaljplan. Frillesås och Fjärås är relativt små utvecklingsområden som även har stora naturområden på nära avstånd. Detta gäller även för Åsa med det tillägget att när östra delarna detaljplaneläggs bör naturmark säkras. grönstråk

83 Avgränsningar kring utvecklingsområden Redan i ÖP90 prövades konceptet med utvecklingsområden och det visade sig falla väl ut. I ÖP06 har vissa justeringar gjorts men mycket är sig likt. Ungefär hälften av kommunens tillväxt kommer att ske i Kungsbacka stad. Gränserna runt utvecklingsområdena är lagda så att de räcker under perioden. På många ställen är de dock relativt snäva och tål inte alltför stora svängningar i utvecklingen. Principen är därför att när nya större vägar läggs om, kollektivtrafikstråk byggs ut eller om det finns någon annan anledning att utöka utvecklingsområdet, kommer gränsen att omstuderas. En annan möjlig lösning är att göra en fördjupad översiktsplan för det nya området.

Varje utvecklingsområde skall växa och utvecklas på sina egna villkor. I många fall är det dock lämpligt att först bygga i befintlig miljö, speciellt i närheten av centrum av ett utvecklingsområde, innan ny mark tas i anspråk. Det är också eftersträvansvärt att varje utvecklingsområdes entré består av representativ bebyggelse som till exempel bostäder eller skola. Detta för att redan i mötet med utvecklingsområdet ge en uppfattning om ortens identitet.

Grönområden mellan utvecklingsområden Grönområdenas syfte är att vara grön gränszon mellan olika bebyggelseområden, ge möjlighet att nå vattnet eller sammanbinda större naturområden. Naturområden med utblickar mot havet kan också vara ett motiv för att spara ett grönområde. Närhet till natur med möjlighet till rekreation är viktigt i boendemiljön. Den biologiska mångfalden kan också gynnas om grönområdena är tillräckligt stora. Växt- och djurarter kan då etablera sig och spridas. Gränserna runt utvecklingsområdena har dragits med hänsyn till att grönområden mellan områdena skall kunna sparas.

Principer för hur gränserna dragits Ibland kan utvecklingsområden tendera att växa ihop och då är det viktigt att värna det mellanrum som finns kvar. Tydliga gränser mot omgivande landskap är också viktigt för utvecklingsområdenas identitet. Det skall inte råda något tvivel om vad som är i och vad som är utanför utvecklingsområdet. En tydlig visuell gräns är viktig.

Gränserna runt utvecklingsområdena bör samspela med landskapet och vara tydliga:

• Landskapselement som kullar, åar och vägar kan markera gräns mellan tätare bebyggelse och glesbebyggt landskap och få gränsen kring utvecklingsområdet att kännas naturlig • Jordbruksmarken lämnas ofta utanför utvecklingsområdets gränser. Av tradition är mötet med jordbruksmarken en tydlig gräns att värna om • I många fall följer gränserna befintliga detaljplaner. • En entré som vittnar om områdets identitet

84 Karta 2 - Grunddragen i bebyggelseutveckling och bevarande Kommunen är stor till ytan och har en tydlig skillnad i befolkningstäthet mellan den östra och den västra delen. I den expansiva västra delen finns kusten, havet och närheten till bland annat Göteborg. Det är i denna del kommunens utvecklingsområden ligger i anslut- ning till det nordsydliga transportstråket. Kungsbacka stad är liten, både till folkmängd och yta, i förhållande till kommunens storlek. Östra delarna präglas av vackert böljande jordbrukslandskap och en genuin bebyggelse- miljö.

85 Kungsbacka stad Kungsbacka stad mycket liten i förhållande till kommunens yta och folkmängd. Med sitt goda läge vid pendeln och att orten i egenskap av centralort kan förväntas utveckla flest egna arbetsplatser, gör att det fördelaktigt att styra en stor del av expansionen hit. År 2006 bor det ca 70 000 personer i kommunen, av dessa bor knappt 20 000 i Kungsbacka stad. Den kommande fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad kommer att ha en planeringinriktning för närmare 30 000 invånare. Detta kommer att innebära att Kungsbacka kommun får en centralort som bättre svarar mot dess storlek.

Kungsbacka är en stad med småstadskaraktär. Förenklat kan man säga att Kungsbacka stad består av en gammal kärna med centrumfunktioner i mitten, bostäder runt denna och längst ut verksamhetsområden nära till E6 och väg 158 i väster. Några verksamhetsområden, till exempel Inlag, ligger dock centrumnära med ytkrävande verksamheter.

Åarna har historiskt haft en mycket viktig roll för stadens handel. Den äldsta delen av Kungsbacka, innerstaden, ligger strategiskt mellan Kungsbackaån och Söderå. År 1846 brann innerstaden och återuppbyggdes igen som rutnätsstad. Söderå lades då igen. Fram till kommunsammanslagningen 1974 växte staden längs Kungsgatan, som är en viktig länk mellan väg 158 och Varbergsvägen. Först efter 1974 växte Hede by i norr samman med Kungsbacka stad. Nu när staden skall växa vidare måste dels mark i stadens utkanter tas i anspråk och dels kommer möjligheterna att förtäta staden att undersökas.

Revidering av fördjupad översiktsplan När ÖP06 är antagen kommer en revidering av fördjupad översikt för Kungsbacka tätort antagen av kommunfullmäktige 1994-05-19 att göras. Här i ÖP06 redovisas ingen exakt avgränsning för Kungsbacka stad. Istället redovisas ett snedstreckat område, se kartan nästa sida, som kommer att studeras inför revideringen av den fördjupade översiktsplanen. Avgränsning kommer då att studeras noggrant.

Revideringen av den fördjupade översiktsplanen kommer att hantera både bebyggelse, trafik, grönstruktur, verksamheter och tätortens avgränsning mot omgivande landsbygd. Texten i detta avsnitt skall ses som direktiv till denna revidering.

Möjliga expansionsriktningar Revideringen av den fördjupade översiktsplanen kommer noggrant att utreda de möjliga expansionsriktningarna. Detta är en stor och viktig fråga för utvecklingen av Kungsbacka stad. Nedan följer en översikt över de alternativ som bör utredas. Österut ligger gasledningen och Forsbergen. Dessa faktorer försvårar en expansion österut. En expansion öster om naturgasledningen där skyddsområdet för ledningen, 400 m, kan fungera som grönstråk bör utredas. Öster om gasledningen är den visuella kontakten god med centrala delar av staden. Forsgårdens golfbana är ca 120 ha stor och har ett mycket centralt läge. Möjligheterna att delvis bebygga golfbanan bör utredas.

86 föp=fördjupad översiktsplan

87 Söderut slutar staden i och med att det kuperade landskapet går över i en vidsträckt slätt. Södra entrén från Varbergsvägen är idag den mest självklara entrén till staden. Västerut ligger motorvägen som en barriär. Visserligen är det fysiska avståndet till centrum litet, men motorvägen är en stark fysisk och psykologisk gräns som separerar området väster om motorvägen från staden. Revideringen av den fördjupade översiktsplanen skall utreda om dessa områden fortfarande är aktuella. Norrut öppnar sig landskapet mot Anneberg. Både upplevelsemässigt och faktiskt ligger Anneberg och Kungsbacka nära varandra. Det öppna landskapsrum som skiljer dem åt är viktigt att värna. Samtidigt bör bebyggelse utvecklas längs pendeln och Hede station.

Hanhals I samband med att den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad revideras skall också möjligheterna att utveckla Hanhals utredas.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Utbyggnaden i Kungsbacka stad kommer att ske enligt tre principer:

• Förtätning i redan bebyggd miljö • Obebyggd mark i stadens utkanter tas i anspråk för exploatering • Omvandling på lång sikt av befintliga verksamhetsområden i centrumnära läge, till exempel Inlag, till bostäder och icke omgivningspåverkande verksamhet Innerstaden

Trafik i centrumområdet Kungsbacka stad är mycket liten till ytan i förhållande till kommunens storlek och hårt belastad av biltrafik. Vägnätet i centrum kommer att avlastas från genomfartstrafik när Tölö tvärled byggs ut. Effekterna av en eventuell Hede ringled behöver studeras ytterligare. Möjligheterna att göra centrum mer fotgängarvänlig kan bl and annat ske genom att ställa bilen i parkeringshus i centrumkärnans utkanter. Detta studeras vidare i samband med att den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad revideras. Tölö tvärleds sträckning, se kapitel 2 ; Infrastruktur

88 Verksamhet Det är brist på mark för trafikintensiv verksamhet i Kungsbacka stad. Arbetet med revideringen av den fördjupade översiktsplanen, kommunens visionsarbete och arbetet med näringslivsprogram kommer att hantera frågan. å-rummet

Park och grönska En medveten strategi för grönstrukturen tas fram för Kungsbacka stad. Strategin bör gå ut på att hitta sätt att binda samman stadens olika gröna rum och göra dem tillgängliga för allmänheten. Det är också viktigt att det finns en stor spännvidd av de grönytor med alltifrån vild natur till tuktade alléer.

Stadens viktigaste parkstråk är området kring Kungsbackaån. I kommande revidering av den fördjupade översiktplanen bör Kungsbackaån som parkstråk utredas som ett huvudgrepp. Förutom att årummet binder samman Kungsbacka från norr till söder har det också historisk förankring som viktig transportled och är en stor anledning till varför Kungsbacka ligger där det gör. Längs hela Kungsbackaån bör ett gång- och cykelstråk anläggas som sträcker sig ända ner till fjorden och stärker tillgängligheten till området kring Svinholmen och vidare ner mot Onsala. De delar av Kollaområdet som ligger närmast Kungsbackaån, bör med tanke på det fördelaktiga läget bestå av bostäder. En förberedande utredning om årummets möjligheter som sammanbindande parkstråk har gjorts och kommer att följas upp i revideringen av den fördjupade översiktsplanen.

I stadens entréer bör stor vikt läggas vid grönskan. Ett enhetligt grepp bör tas som ger tydliga och identitetsskapande entréer.

Fördjupade planer och studier • Revidera den fördjupade översiktsplanen för Kungsbacka stad.

89 Kullavik

Landskapet är kustnära och kuperat med ett grönområde i södra Kullavik. Bland annat har närheten till Göteborg och dess arbetsmarknad medfört ett starkt bebyggelsetryck. Kullavik har bitvis mycket tät villabebebyggelse av blandad karaktär.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Utvecklingen i Kullavik kommer att liksom förra perioden vara restriktiv. Eftersom det fortfarande finns utvecklingspotential i befintliga detaljplaner samt att trafiksituationen och skolans kapacitet begränsar utvecklingsmöjligheterna är avgränsningen snävt lagd. I området som matas från Maleviksvägen kommer ingen aktiv samhällsplanering att bedrivas under ÖP-perioden.

Den starkt trafikerade 158:an utgör liksom förut gräns i nordöst även under denna ÖP-period. Som en följd av att kollektivtrafikstråket längs 158:an utvecklas kan området mellan 158:an och Sandsjöbackareservatet komma att bebyggas under nästa ÖP-period.

Eftersom det finns begränsade möjligheter att förtäta bör i första hand området kompletteras med de boendeformer som är underrepresenterade, till exempel smålägenheter för unga och äldre. En annan viktig fråga är att anlägga ett idrottsområde i centrala Kullavik. Kommunens inriktning är väster om Kullaviksskolan.

Grönplan Grönstrukturstudie för Kullavik skall enligt beslut arbetas in i översiktsplanen. Denna kommer att kallas grönplan och ha samma status som en fördjupad

90 översiktsplan. Området är viktigt att bevara både ur landskapsbilds- och natursynpunkt samt som friluftsområde. Riksintresse för friluftslivet ligger inom ramen för grönplanen. Se grönstreckad markering på kartan.

Trafik Huvudvägnätet i Kullavik är glest och behöver förtätas. I samband med att nya planer tas fram eller gamla planer revideras bör möjligheterna att utveckla och komplettera huvudvägnätet utredas.

Inom översiktsplaneperioden kan en hållplats för stombuss längs väg 158 bli aktuell. Detta kommer att innebära att knutpunkten vid Snipen flyttas till ett läge vid väg 158. Stombussen går längs väg 158 där lokala bussar kan ansluta till viktiga knutpunkter.

Verksamhet och handel Bolshedens verksamhetsområde i norr har begränsade möjligheter att expandera. Kullaviks centrum är en naturlig centrumbildning som bör ges möjlighet att utvecklas.

Fördjupade studier • Grönplan antas samtidigt som ÖP06. • Om beslut fattas om kollektivtrafikstråk längs 158:an kommer utvecklings- områdets gränser omstuderas. • Öster om väg 158 kommer utbyggnadspotentialen att utredas.

91 Särö - Bukärr

Särö och Bukärr är liksom Kullavik tätbebyggt och präglat av det kustnära läget och det kuperade landskapet. Säröhalvön skiljer ut sig som den mest karaktärsfulla delen, präglad av högreståndsvillor från badortsepoken. Längst ut på Säröhalvön finns naturreservatet Särö västerskog. Säröhalvön omfattas av riksintresse för kulturmiljövården samt friluftsliv. Delar av halvön omfattas även av riksintresse för naturvård. I söder och öster möter tätorten jordbrukslandskapet.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Avgränsningen av utvecklingsområdet följer i stort sett Fördjupade översiktsplanen för Särö antagen 1999-10-14, som fortsätter att gälla även denna ÖP-period. I den fördjupade översiktsplanen anges endast befintlig markanvändning på östra sidan 158:an, därför ligger denna del utanför utvecklingsområdet. Fördjupade översiktsplanen hanterar riksintressen.

Området bör kompletteras med de boendeformer som är underrepresenterade, till exempel smålägenheter för ungdomar och äldre. Utvecklingen kommer att följa den fördjupade översiktsplan.

Trafik Inom översiktsplaneperioden kan en hållplats för stombuss längs väg 158 bli aktuell. Stombuss går längs 158:an där lokala bussar kan ansluta till viktiga knutpunkter. Om beslut fattas om kollektivtrafikstråk längs 158:an utvecklas kommer området mellan 158:an och Sandsjöbackareservatet att bebyggas. Då kommer utvecklingsområdets gränser att behöva omstuderas och den fördjupade översiktplanen revideras i öster.

Fördjupade studier • Fördjupad översiktsplan fortsätter gälla. • Om beslut fattas om kollektivtrafikstråk längs 158:an kommer utvecklingsområdets gränser omstuderas och fördjupad översiktsplanen revideras i berörda delar. • Öster om väg 158 kommer utbyggnadspotentialen att utredas. stolpboden

92 Vallda

Vallda är ursprungligen jordbruksbygd vars historia finns synligt bevarad i Vallda kyrkby och en drumlin, en slags ås, i nordöstra delen av utvecklingsområdet. Bebyggelsen ligger till större delen i kuperade delar. I öster, väster och söder tar jordbrukslandskapet vid. Ett grönområde med elljusspår mellan Paltaområdet och Vipekärr/Bråtås ger goda möjligheter till rekreation inom utvecklingsområdet. Vallda kyrkby är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Trafik Huvudvägnätet vid Vallda behöver på sikt kompletteras. Nuvarande lokala vägnät behöver ses över då det i dagsläget begränsar expansionsmöjligheterna, främst i de inre delarna av Vallda. Valldavägen finns inte med i Region Hallands förslag till Länstransportplan för 2004-2015. I den övergripande vägplanen för kommunen kommer Valldavägen att hanteras. Den övergripande vägplanen tas fram i samarbete med Vägverket. Läs mer om Valldavägen och övergripande vägplan i kapitel 2, Infrastruktur.

Utredningsområde för grönplan Rekreationsområdet mellan Palta och Vipekärr är ett viktigt och välanvänt grönområde. Här finns Svartemosse och ett elljusspår. Kommunen avser att under översiktsplaneperioden ta fram en grönplan för området.

Området kring Vallda kyrkby är klassat som riksintresse för kulturmiljövård och utbyggnad i dessa delar skall ske med stor respekt för den gamla bebyggelsemiljön. För att säkra att detta kan ske tas ett arkitekturprogram fram för Vallda kyrkby.

Fördjupade studier • Övergripande vägplan - studerar Valldavägen. • Grönplan tas fram och antas under kommande översiktsplaneperiod.

93 Onsala - Gottskär Onsalahalvön präglas av jordbrukslandskapet och närheten till havet. Under senare tid har kuststräckan mot fjorden även kommit att präglas av sin höga exploatering av bostäder. Det råder brist på grönområden, verksamhetsområden och lokala centra inom det långsträckta utvecklingsområdet.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter I väster begränsas utvecklingsområdet av vägreservatet för nya Onsalavägen. När vägens sträckning är slutgiltigt bestämd kommer den att vara avgörande för Onsalas fortsatta utveckling. Utvecklingsområdets gränser kommer då att omstuderas. Fram tills dess att nya Onsalavägens sträckning är bestämd kommer utvecklingen i området att ske med stor restriktivitet. Det finns dock fortfarande outnyttjade byggrätter kvar i gamla detaljplaner, som kan komma att bebyggas under perioden. Eventuellt kan det bli aktuellt att ta fram en fördjupad översiktsplan i samband med att utvecklingsområdet utökas.

Gottskärsområdet skall utvecklas som en egen del med ett eget centrum eftersom det redan idag naturligt har blivit så. Det släpp som finns norr om Gottskär erbjuder unika utblickar över fjorden och jordbrukslandskapet. Därför bör området inte bebyggas.

Området runt Onsala kyrka är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Merparten av området ingår i utredningsområde för grönplan, se nedan. I den resterande delen av riksintresseområdet skall nybyggnad anpassas kulturmiljön.

Tre utredningsområden för grönplaner Onsala utvecklingsområde är tätbebyggt och det finns få större sammanhängande grönområden. Här bor ungefär en sjättedel av kommunens invånare på en yta som utgör lite mer än 2% av kommunens totala yta. Därför är det viktigt att spara grönområden som är en tillgång för de boende runt om och delar av bebyggelsen i olika områden.

Tre områden där grönplaner skall tas fram finns inom utvecklingsområdet. Dessa kommer att tas fram senast i samband med förfrågan om nybyggnad inom grön snedstrecksmarkering, se karta. Ett av syftena med grönplanerna är att Onsala delas upp i mindre områden som kan utveckla en egen identitet. Målet är att varje del skall kunna utveckla ett eget lokalt centra och där så är möjligt områden för olika typer av verksamhet. Se nästa uppslag.

Viktiga kvaliteter att utreda i framtida planering är mindre närrekreationområden som Iglamossen samt möjligheter till promenadstråk längs havet.

Möjligheter att ta sig ner till vattnet i Onsala är viktiga att säkra och utveckla

94 95 Norra området- utredningsområde för grönplan Området är en av få natursköna passager till havet.

• Området ger möjlighet att ta sig till vattnet.

Onsala kyrka- utredningsområde för grönplan

• Etablerat rekreationsområde med anlagd gångstig. • Ingår i riksintresse för kulturmiljövård.

Södra området- utredningsområde för grönplan

Det gröna stråket längs södra delen av vägreservatet är viktigt oavsett om vägen kommer att gå där eller inte.

Området ingår i vägreservatet idag men det är osäkert om det kommer att utnyttjas. Korridoren har ett stort värde som grönområde.

• Visuellt avbrott i bebyggelsen. • Fungerar som en korridor för djurlivet. • En viktig struktur att bevara är brynmiljöerna, som är värdefulla för djur och människor. • Del av ett större grönområde viktigt för biologisk mångfald.

Verksamhet - möjliga områden för ny etablering För att förstärka och förtäta centrum vid Onsala kyrkby och i Gottskär kan etab- lering av icke omgivningspåverkande verksamheter vara lämplig. Mariedalskrysset skall utredas som verksamhetsområde.

Ett tänkbart verksamhetsområde för trafikalstrande verksamhet finns i norra Onsala i anslutning till vägreservatet och norra utredningsområdet för grönplan. En utredning om detta bör dock avvakta beslut om Onsalavägens sträckning.

Utöver detta kan lösningar som kompletterar befintlig bebyggelse, till exempel företagshotell, vara lämpliga.

96 Fördjupade studier • Grönplan för området vid Onsala kyrka tas fram och fastställs när ÖP06 är antagen. Övriga två områden bör helt eller delvis avvakta beslut om vägreservatet. • I samband med att nya Onsalavägens sträckning fastställs revideras utvecklingsorådets gränser. Eventuellt kan en fördjupad översiktsplan för ny ianspråktagen mark övervägas. • En utredning om nya verksamhetsområden i Onsala tas fram.

97 Anneberg - Älvsåker

Anneberg-Älvsåker har anor både som stationssamhälle och jordbruksbygd. Anneberg är en av stationerna längs pendeln. Samhället vetter mot skogsbeklätt berglandskap i norr och öppet jordbrukslandskap i söder, som skiljer Anneberg- Älvsåker från Kungsbacka stad. Kungsbacka stad har med tiden krupit allt närmare Anneberg-Älvsåker. Därför är det viktigt att värna det öppna landskapsrummet mellan orterna.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Ortens strategiska läge längs kommunens stora kommunikationsståk gör den till en viktig ort att utveckla. Det har byggts mycket i samhället under den gångna ÖP-perioden och även under denna period kommer fler områden att bebyggas.

Den fördjupade översiktsplanen för Anneberg-Älvsåker, antagen 1995-03-09 av kommunfullmäktige, gäller. Inom den fördjupade översiktsplanen finns stora utbyggnadsmöjligheter.

Utvecklingsområdets gränser är generöst lagda. Samhället bör i första hand växa inom den fördjupade översiktplanen. Centrumområdet kommer att utvecklas under denna ÖP-period. Därefter utvecklas samhället successivt österut.

Grönstrukturen är definierad i den fördjupade översiktsplanen.

Fördjupade studier • Fördjupad översiktsplan fortsätter gälla.

98 Hjälm

Där Rolfsån och Stensjön möts ligger Hjälm, som är ett nytt utvecklingsområde i ÖP06. Området har en lantlig karaktär och präglas starkt av sin närhet till sjön och ån. Kungsbacka stad ligger ca fem kilometer väster ut. Del av området kring Hjälm ingår i riksintresse för kulturmiljövård. Ett stort antal fornlämningar vittnar om att människor tidigt bott vid vattendragen. Vid bron finns välbevarad bebyggelse och en bevarad kvarn. Rolfsån är ett Natura 2000-område samt av riksintresse för naturvården och det rörliga friluftslivet.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Den luftiga och lantliga karaktären bör bevaras. På platån norr om befintligt bostadsområde vid Stensöns norra strand finns goda utbyggnadsmöjligheter. På västra delen av platån finns fornlämningar. I övrigt är det möjligt att komplettera befintlig bebyggelse i söder fram till vägen och i viss utsträckning även utmed ån. I nordväst finns också utbyggnadsmöjligheter. Dock bör den äldre bebyggelsen vid bron vara ett tydligt blickfång. Hur riksintressen och Natura 2000 påverkas av en utbyggnad måste utredas.

Kommunalt va finns framdraget. Reningsverket behöver dock byggas ut i samband med exploatering och eventuellt kan flyttning av reningsverket bli aktuell.

Hjälms norra entré Pålsavägen Utsikt över Stensjön

99 Fjärås

Bebyggelsen i Fjärås ligger inbäddad mellan kullarna i skydd av vinden. Ett fungerande centrum finns. Från Fjärås Bräcka kan man se både havet och Lygnern. Detta är en unik möjlighet som skall bevaras.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter I Fjärås gränsar riksintresse för kulturmiljövård i norr. I sydost går riksintresset in en bit i utvecklingsområdet. I öster begränsas Fjärås av Rossaredsvägen som bildar en tydlig gräns eftersom terrängen öster om vägen sluttar kraftigt. I nordost gränsar Fjärås till ett fornminnesrikt område.

Avgränsningen för Fjärås är generöst lagd. Samhället bör växa successivt från de mer centrala delarna och utåt. Eftersom det fortfarande finns områden med möjlighet till bra bostadsområden på kullarna, bör Fjärås expansion ske här i första hand. I sydost där riksintresse för kulturmiljövård går in i utvecklingsområdet skall bebyggelsen anpassas till riksintresset och framför allt till miljön kring kyrkan.

Vägen mellan Sätinge och Fjärås, väg 934, bör förbättras då belastningen kommer att öka när Fjärås växer.

Fjärås Fjärås bräcka Fjärås

100 Fjärås stationssamhälle

Fjärås stationssamhälle ligger längs järnvägen, motorvägen och Varbergsvägen i det öppna åkerlandskapet. Här finns idag en blandning av verksamheter och bostäder.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Fjärås stationssamhälle är ett nytt utvecklingsområde, utsatt för störningar från både vägar och järnväg. Det är därför lämpligare med verksamheter än bostäder. Under perioden kommer området att få en starkare prägel av renodlat verksamhetsområde.

Expansionen i Fjärås stationsamhälle kommer att ske mot motorvägen i väster och ut på fältet i öster. I östra delen finns luftledningar som kräver skyddsavstånd.

Hänsyn tas till befintliga bostäder vid nyetablering av verksamhet.

101 Åsa Åsa utvecklingsområde består av tre delar, centrala Åsa, Vassbäcks-/Landaområdet och Gårda Brygga. I Gårda Brygga pågår utbyggnad av gamla detaljplaner. Ett stort sammanhängande område med öppet jordbrukslandskap mitt på halvön skiljer Gårda Brygga från Åsa tätort. På spetsen i söder ligger naturreservatet Näsbokrok, som används som rekreationsområde. Bebyggelsen i Åsa härstammar till stora delar från badortsepoken. Även delar av stationssamhället finns kvar. Åsa utvecklingsområde är utbrett och på sina ställen glest bebyggt. Centrum har stora möjligheter att stärkas i och med att järnvägen har flyttats och mark frigjorts. Längs Varbergsvägen och Åsa stationsväg finns merparten av ortens verksamhet och handel.

Vidsträckt landskapsrum vid Åsas norra entré norra entrén norra

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Frågan om en pendeltågstation i Åsa är mycket viktig för ortens utveckling. När en sådan blir aktuell påverkar detta utbyggnadstakten i hög grad. Även planerna på att bygga en ny grundskola i centrala Åsa påverkar utbyggnadstakten.

Här i ÖP06 redovisas ingen exakt avgränsning för Åsa. Istället redovisas ett snedstreckat område som kommer att studeras inför framtagande av en fördjupad översiktsplan. Avgränsning kommer då att studeras noggrant.

Den fördjupade översiktsplanen kommer att hantera både bebyggelse, grön- struktur, vägar, verksamheter och utvecklingsområdets avgränsning mot omgivande landsbygd. Texten i detta avsnitt skall ses som direktiv till denna revidering.

Möjliga expansionsriktningar Åsa kommer till större delen att växa genom förtätning. Det är i första hand de centrala delarna av Åsa som skall utvecklas och förtätas.

Norra entrén till Åsa har lagts i rondellen och bör vara tydligt annonserad. Rondellen i sig ger en bra gräns i det flacka och vidsträckta landskapet. Byggnader

centrumnära stationsvägen kvarnen stationshuset

102 föp=fördjupad översiktsplan

med fler än en våning, till exempel bostäder, skola eller dylikt bör finnas vid entrén. Under denna ÖP-period skall ingen expansion ske norr om entrén.

En expansion österut mot järnvägen blir naturligt när en pendeltågstation byggs.

En expansion västerut förutsätter att problemen med Ölmanäs Ringväg reds ut. Gårda Brygga består av gamla detaljplaner som har tagits i anspråk först nu när vatten och avlopp byggts ut. Omvandling till åretruntboende fortlöper allteftersom de gamla detaljplanerna uppdateras.

I söder behåller Vassbäcks/Landaområdet sin storlek och omvandlingen till åretruntboende fortsätter.

Åsa centrum Järnvägen genom Åsa har flyttas österut och frigjort mark i anslutning till Åsa centrum. Detta ger goda möjligheter att utveckla och förstärka centrum i Åsa. Åsa centrum är ett stråk som har sin naturliga tyngdpunkt i torget. Det löper längs Stationsvägen ner längs Varbergsvägen. Stationsvägen har en gammaldags och charmig karaktär som kan utvecklas till centrumgata. Längs stråket finns det gamla stationshuset och här har sedan länge funnits handel och verksamhet av olika slag. Varbergsvägen är ett befintligt handels- och verksamhetsstråk med till exempel pizzeria, bageri, hotell och bensinstation.

103 Verksamhet Under perioden bör den största satsningen ligga på att utveckla centrum och verksamheter med centrumanknytning. Ett mindre verksamhetsområde för mer trafikintensiv verksamhet finns längs Kläppavägen. Möjligheterna för ett utökat verksamhetsområde i Åsa bör studeras.

Trafik Trafiken på Ölmanäshalvön behöver ses över. Ett beslut om att Ölmanäs ringväg skall ses över har tagits i kommunstyrelsen. En gång- och cykelförbindelse mellan Gårda Brygga och Åsa håller på att arbetas fram.

Grönområden I Åsa finns grönområden säkrade som parkmark i detaljplan. Området i höjd med Kuggaviken, som skiljer Åsa och Vassbäcks/Landaområdet är ett sådant. Västra halvan av Åsaberg är detaljplanelagd och ligger inom parkmark.

Fördjupade studier • En fördjupad översiktsplan tas fram för Åsa. Den bör bland annat omfatta centrumområdets utveckling samt redovisa var ett nytt verksamhetsområde kan lokaliseras. • Övergripande vägplan - skall bland annat studera Ölmanäs ringväg.

104 Frillesås

Frillesås är att kustnära samhälle omgärdat av jordbrukslandskap. Bebyggelsen har till stor del varit ett fritidshusområde med badortsursprung som nu håller på att omvandlas till permanentboende. Samhället avslutas i öster med verksamhets- område och därefter börjar jordbrukslandskapet.

Avgränsning och utvecklingsmöjligheter Frillesås expanderar främst öster ut. Området mellan Frillesås och Åsa är viktigt att bevara som grönstråk med utblickar över Landabukten. Utvecklingsområdets gräns i norr ligger i Almedalsvägen, där jordbrukslandskapet tar vid.

Frillesås norra entré bör bestå av bostäder, skola eller annan representativ bebyggelse. Det är därför lämpligt att verksamhetsområdet börjar först öster om kullen vid Almedalsvägen. Kullen blir en naturlig gräns mellan bostäder och verksamheter.

Bostället vid Löftaån i söder är en stor kommunal markreserv som kommer att täcka bostadsbehovet för lång tid framöver.

Verksamhetsområdet i östra Frillesås kommer att kunna fortsätta att utvecklas främst norrut under ÖP-perioden. En förbindelse mellan verksamhetsområdet och Almedalsvägen bör studeras. Detta skulle ge bättre koppling mellan verksamhetsområdet och E6:an.

utvecklingsområde jordbrukslandskap bibehålles

Almedalsvägen mot Frillesås

105 Planering utanför utvecklingsområden Utanför utvecklingsområden är det sällan fråga om detaljplaneläggning utan ofta lokalisering av enstaka byggnader, exempelvis bostäder. Byggnadsnämnden är ansvarig för dessa frågor.

Verksamheter Det undantag som kan komma i fråga gäller vissa former av verksamhet som ofta inte är lämplig att etablera i samband med bostäder. Dock är etablering av verksamheter viktig för kommunen. Utanför utvecklingsområden kan kommunen därför tänka sig utveckling av verksamheter till exempel:

• Ekobyar • Vindkraftverk • Bergtäkter eller eventuella industrier etc • Golfbanor, campingplatser eller båtplatser etc

Lokalisering av verksamhet utanför utvecklingsområde kräver självklart noggrann prövning och sådana frågor hanteras i ett extra brett samråd och kräver ofta detaljplan.

Under perioden väntas förfrågningar av etablering av hästgårdar öka. Hur kommunen kommer att hantera dessa beror bland annat på de riktlinjer för skyddsavstånd runt hästanläggningar som håller på att arbetas fram av länsstyrelsen.

Befintliga detaljplaner revideras i samband med va-sanering I samband med utbyggnaden av det kommunala va-nätet revideras befintliga detaljplaner när beslut föreligger. I enlighet med kommunal policy möjliggörs helårsboenden i de berörda områdena. I vissa områden är vägstandarden mycket låg och det kan då bli aktuellt att se över vägsituationen. Berörda fastighetsägare kontaktas av kommunen när en planrevidering är aktuell.

106 Utredningsområden Kommunen har ett utredningsområde, området öster om väg 158, som kommer att studeras under perioden för att se vilken utbyggnadspotential som finns. Eventuellt kan någon del komma att bli utvecklingsområden nästa öp-period.

utredningsområde

Utsnitt ur karta 2 - Grunddragen i bebyggelseutveckling och bevarande

107 Serviceorter Östra delarna av Kungsbacka är ett vackert och väl bevarat kulturlandskap med gles bebyggelse. Motivet till att flytta hit är ofta genuin bebyggelsemiljö och närhet till vacker natur. Nackdelen är många gånger bristen på service. Kommunen vill verka för en bättre balans mellan den expansiva västra sidan och den modest växande östra delen. Den spridda bebyggelsen gör det svårare att etablera olika servicefunktioner och erbjuda kollektivtrafik. Vinsterna med att medvetet verka för serviceorternas utveckling ligger både på det samhällsekonomiska och ekologiska planet. Genom att koncentrera ny bebyggelse kring serviceorter minskar trafikarbetet.

Kollektivtrafik garanteras Kommunen vill av dessa skäl verka för att underlätta nybyggande i och kring serviceorterna. Som ett första steg pekas ett antal serviceorter ut där kollektivtrafik garanteras. Olika typer av service kommer att koncentreras till dessa orter när underlag finns.

Utbredningen av en serviceort bör vara ungefär så stor att det är gångavstånd till centrum av orten. De flesta projekt i serviceorterna kommer troligena att kunna hanteras utan planläggning för ny bebyggelse. Kommunen ser positivt på att det byggs hyresrätter i serviceorterna.

Valkriterier Serviceorterna är valda utifrån att de har utvecklingspotential. Ett viktigt kriterium har varit att de ligger strategiskt vid knutpunkter där kollektivtrafik finns eller lätt kan byggas ut. Befintlig bebyggelse att bygga vidare på finns på alla valda platser. Viss hänsyn har även tagits till om det idag finns någon service på platsen. Från de södra serviceorterna når man lätt järnvägen mellan Borås och Varberg. serviceorter

108 Allarängen - by i norra skogsbygden, verksamhet finns Lerbäck - potentiellt centrum för Sundstorp/Lerbäck del i södra skogsbygden Förlanda - ekoby vid kyrkan, hyreshus Gällinge - huvudort för sydöstra Kungsbacka, skola, kyrka, kommunägd mark Idala - lämpligt att bygga kring kyrkan, historisk förankring Stuv - befintlig bybildning, hyreshus, viss verksamhet till exempel växthus

109 Nylokalisering av enstaka hus utom plan Kungsbacka kommun är generellt utsatt för ett hårt tryck med önskemål om att bygga bostäder. Detta gäller främst kommunens attraktiva delar i väster samt i och kring utvecklingsområden i väster. Denna efterfrågan beror på en kombination av en attraktiv miljö och kommunens läge i göteborgsregionen.

Kommunen har idag en omfattande utbyggnadspotential för friliggande småhus dels i form av outnyttjade byggrätter i äldre planer, permanentning av fritidshus och avstyckade tomter utom plan.

Detta förhållande ställer mycket stora krav på kommunen att hantera miljö- transportfrågor och en tillfredställande samhällsservice. Utöver områden med redan tillgängliga byggrätter finns även ett stort tryck med önskemål om att bebygga i angränsande områden som idag har en ringa eller sprid bebyggelse. Dessa områden saknar en hållbar hantering av va-frågor och har mestadels en begränsad infrastruktur i övrigt.

De områden som är mest utsatta för bebyggelsetryck har i översiktplanen redovisats som områden med särskilda bygglovskriterier. Områdena har avgränsats utifrån en noggrann prövning av byggnadsnämnden.

Översiktsplanens anvisning om en restriktiv hållning inom särskilda bygglovs- kriterier är en nödvändig förutsättning för att kommunen skall kunna hantera bebyggelseutvecklingen inom dessa områden på ett sätt som uppfyller de grundläggande kraven som föreskrivs i plan- och bygglagens 2 kapitel.

För att undvika en generellt restriktiv tolkning av översiktplanens anvisningar och underlätta avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen finns av byggnadsnämnden antagna riktlinjer. Här redovisas undantag där kommunen under vissa förutsättningar har en positiv hållning till förhandsbesked och bygglov se punkt 2 nästa sida.

Motsvarande riktlinjer finns även för prövning utom plan inom område som i översiktsplanen redovisas som utvecklingsområde. 1 Generella bestämmelser - positiv hållning Stora delar av östra kommundelarna är bebyggelsetrycket lågt. Här gäller generella bestämmelser enligt plan- och bygglagen (PBL) till exempel att byggnadens placering skall vara lämplig i landskapet.

I de östra delarna är kommunen även positiv till utveckling av några strategiskt belägna så kallade serviceorter. Läs mer om serviceorter på föregående uppslag.

110 Särskilda bygglovskriterier - restriktiv hållning 2 I väster och i anslutning till utvecklingsområden, begränsas nylokalisering av enstaka hus utanför detaljplanelagt område av särskilda bygglovkriterier, i område där det råder stor efterfrågan på mark. Undantag där kommunen har en positiv hållning till prövning av förhandsbesked och bygglov inom områden med särskilda bygglovskriterier: a. avstyckad tomt i lämplig storlek och va kan lösas b. del av ett markområde som utgör en lucka i en i övrigt bebyggd tomtrad c. generationsväxling för jord- eller skogsbrukets behov d. obebyggd jord- eller skogsbruksfastighet e. fastighet där det bedrivs kommersiell verksamhet f. komplettering av befintlig bebyggelsegrupp - särskild lämplighetsprövning. g. etablering av hästgård - särskild lämplighetsprövnin

Som underlag för byggnadsnämndens prövning finns mer detaljerade riktlinjer av ovanstående punkter.

Utvecklingsområden - restriktiv hållning 3 I första hand skall utbyggnad av dessa områden ske genom detaljplaneläggning av större sammanhängande områden. Därför tillämpas restriktiv hållning vid nylokalisering av enstaka hus för att inte förhindra en kommande planläggning.

Undantag där kommunen har en positiv hållning till prövning av förhandsbesked och bygglov i utvecklingsområden: a. avstyckad tomt i lämplig storlek och va kan lösas b. del av ett markområde som utgör en lucka i en i övrigt bebyggd tomtrad c. fastighet där det bedrivs kommersiell verksamhet d. komplettering av befintlig bebyggelsegrupp - särskild lämplighetsprövning

1

2 3

Utsnitt ur karta 2

111 112 5. KONSEKVENSANALYS Huvudtes

Huvuddragen och dess konsekvenser

Följduppdrag för ÖP06

113 Konsekvensanalys

Huvudtes

ÖP06 verkar för ett samhälle där människan och hennes behov står i centrum. Invånarna ges möjlighet att bo, gå i skolan, arbeta och få vård när det behövs på jämställda villkor. ÖP06 innebär dels att kommunens invånare kan förflytta sig på miljövänliga sätt och möjliggör dels en planering där trafikarbetet minimeras. Detta leder till att miljökvalitetsnormerna kan efterlevas och miljömålen kan uppfyllas i kommunen och regionen.

Planeringsinriktning i ÖP06 Kommunen räknar med en fortsatt hög expansionstakt. Bebyggelseutvecklingen i Kungsbacka kommun skall ske i huvudsak längs större viktiga kommunikationsstråk, se karta. Sträckningen längs nuvarande pendeltåg och framtida tågtrafik till Åsa/ Frillesås är enligt beslut kommunens centrala tillväxtstråk.

I väster och i anslutning till utvecklingsområden, begränsas nylokalisering av enstaka hus utanför detaljplanelagt område av särskilda bygglovskriterier. Detta leder till att kommunen kan rikta expansionen till utvecklingsområdena.

Kungsbacka stad med sitt goda läge vid pendeln skall växa och förtätas. När den nya Onsalavägen är utbyggd kommer även Onsala ha att tillgång till god trafikförsörjning. I östra delarna bör bebyggelseutvecklingen koncentreras till orter med kollektivtrafikförsörjning, så kallade serviceorter. Utredningsområde för kollektivtrafik längs väg 158 är nytt i ÖP06. Detta stärker möjligheterna till en effektiv kollektivtrafik och stärker även utvecklingsområdena i väster samt dess utvecklingsmöjligheter. En stark kollektivtrafik är grunden för fortsatt utveckling.

Näringspolitiskt program för Kungsbacka kommun hanterar verksamhetsutveckling i kommunen. Inriktningen är att tunga verksamheter lokaliseras längs större trafikstråk. Kommunen har valt att i översiktsplanen inte peka ut områden för verksamheter som kräver en noggrann lämplighetsprövning. Kommunens inriktning är att lokaliseringsprövning skall göras med berörda parter när frågan är aktuell. Verksamheter kan vara följande:

• Ekobyar • Vindkraftverk • Bergtäkter eller eventuella industrier etc • Golfbanor, campingplatser eller båtplatser etc

Varje utvecklingsområde skall ha ett levande centrum med icke-trafikintensiv verksamhet. Till exempel kan småskalig handel bidra till sysselsättning nära boende.

114 ÖP06 kompletteras av Mål för bostadsbyggande ÖP06 är en fysisk ramplan med övergripande målsättningar. Den skall vara robust och innehålla handlingsutrymme så att den även kan upplevas aktuell om tio år. Mål för bostadsbyggande hanterar utbyggnadstakt och preciserade målsättningar för både bostäder och verksamheter. Här hanteras till exempel hur stor andel av bostäderna som skall vara hyres-, bostads- respektive äganderätt. Detta program redovisas vartannat år till kommunfullmäktige för eventuell uppdatering.

115 Huvuddragen och dess konsekvenser Boende, sysselsättning och pendling • Kommunen har som målsättning att bygga en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Det ger möjlighet att möta efterfrågan från alla kommuninvånare och att motverka segregation. • Näringsliv i alla utvecklingsområden. Detta leder till ett minskat antal trafikrörelser och ett levande utvecklingsområde. Marktillgång för verksamheter hanteras i Näringspolitiskt program för Kungsbacka kommun. • I väster anpassas utvecklingsområden till kollektivtrafikstråk. I öster förordas att bebyggelseutveckling koncentreras till orter med kollektivtrafikförsörjning, så kallade serviceorter. Detta ger möjlighet till minskat bilberoende och därmed bättre miljö.

Skola, vård och omsorg • Antalet äldre personer ökar under perioden. Bostäder anpassade för äldre skall byggas under perioden.

Natur, miljö och säkerhet Naturvårdsplan • Naturvårdsplanen beskriver riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. I övrigt rådgivande för intressanta naturvårdsområden i kommunen. Kommunen tar hänsyn till riksintressen vid planering.

Transporter av farligt gods • Avstånd till E6/E20 och Västkustbanan enligt Göteborgregionens modell gäller, om inte en riskanalys säger annat.

Kulturmiljövård Kulturmiljövårdsprogram • Kulturmiljövårdsprogrammet beskriver riksintressen för kulturmiljövård. I övrigt rådgivande för intressanta kulturmiljöer i kommunen. Kommunen tar hänsyn till riksintressen vid planering.

Infrastruktur Kollektivtrafik • Utredningsområde för väg 158 och möjliga tågstationer längs Västkustbanan stärker på sikt kollektivtrafiken i kommunen och regionen.

Vägar • Vägreservat för ny Onsalaväg ligger kvar tills ny sträckning är fastställd. Onsala kommer då att få en hållbar trafiksituation och möjlighet att utvecklas.

116 Bebyggelseutveckling Befintliga utvecklingsområden • En viljeinriktning är att komplettera i befintliga utvecklingsområden. Bland annat skall Kungsbacka stad växa kraftigt under perioden, vilket gör att en hållbar trafikstruktur kan upprätthållas. Kungsbacka stad har goda kollektiv- trafikförbindelser och bra möjligheter att skapa arbetstillfällen. • I Vallda, Onsala och Fjärås finns riksintresse för kulturmiljövård och där skall utbyggnad anpassas till riksintresset. I Kullavik respektive Särö hanteras riksintressen i grönplan respektive fördjupad översiktsplan. Kommunen tar hänsyn till riksintressen vid bebyggelseutveckling.

Nya utvecklingsområden • Fjärås stationssamhälle är nytt utvecklingsområde med verksamhets- inriktning - trafikintensiv verksamhet kan lokaliseras till en plats med goda kommunikationer. • Hjälm är nytt utvecklingsområde. Konsekvenserna för riksintressen och reningsverk kommer att studeras närmare.

Avgränsning av utvecklingsområden • Grönområden är viktigt mellan utvecklingsområden - värnar ortens identitet, fungerar som grön korridor och friluftsområde. • Hänsyn tas till naturliga gränser i landskapet - ger utvecklingsområden med möjlighet till goda bostadsmiljöer och god anpassning till landskapsbilden. • Om en avgränsning behöver förändras på grund av till exempel utbyggnad av kollektivtrafikstråk revideras ÖP06 i aktuella delar.

Centrum med verksamheter i utvecklingsområden • Kommunen skall verka för att varje utvecklingsområde (utom Fj ärås stationsamhälle, se ovan) har ett eget fungerande centrum med icke-trafikintensiv verksamhet - levande utvecklingsområde och minskat transportbehov.

Grönplaner i utvecklingsområden • Kullaviks grönplan antas. Status - jämförlig med fördjupad översiktsplan - värnar landskapbild, rekreation och naturvärden. Anpassad exploatering kan ske i gränszonerna.

Planering utanför utvecklingsområden • I väster och i anslutning till utvecklingsområden, begränsas nylokalisering av enstaka hus utanför detaljplanerat område av särskilda bygglovskriterier. Detta leder till att kommunen kan rikta expansionen till utvecklingsområdena. • Kommunen skall underlätta utvecklingen av serviceorter i öster. Till serviceorter garanteras kollektivtrafikförsörjning.

117 Följduppdrag

Följduppdragen kompletterar ÖP06. De tas fram under perioden och i samband med beslut i kommunfullmäktige arbetas de in i ÖP06.

Natur, miljö och säkerhet Naturvårdsplan • Naturvårdsplanen kompletteras med en ädellövsskogsinventering.

Strandskydd • Kommunen avser att tillsammans med länsstyrelsen ta fram en handling där strandskyddsområden viktas i förhållande till hur viktiga de är ur naturvårdssynpunkt. Avsikten är att underlätta hanteringen av strandskydds- frågor i samband med exploatering.

Regionala och lokala miljömål • Kommunen skall arbeta med miljömålen och Agenda 21 har samordningsansvar. När beslut i kommunfullmäktige finns om regionala och/eller lokala miljömål skall dessa arbetas in i ÖP06.

Översvämningsrisk • Kommunen skall justera nuvarande riktvärden för lägsta nivå över havet för grundläggning av byggnader och infrastruktur.

Infrastruktur Övergripande vägplan • Kommunen skall tillsammans med vägverket ta fram en övergripande vägplan. - Skall verka på 10 respektive 25 års sikt - Gäller för större allmänna vägar - Berör standardfrågor och vad som skall gälla för oskyddade trafikanter - Onsalavägen, Valldavägen, Ölmanäs ringväg m fl kommer att ingå

Trafik i utvecklingsområden - vägstudier • Vägstudier tas fram av kommunen som ett stöd i planeringen. - Skall klargöra om befintligt vägnät är tillräckligt eller om förändringar behöver göras - Kan innehålla såväl bilvägar som gång- och cykelvägar

Bebyggelseutveckling Fördjupad översiktsplan • Revidering av fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad • Fördjupad översiktsplan för Åsa • Fördjupad översiktsplan för Tjolöholm

118 Utredningsområde för grönplan • I Onsala föreslås grönplan upprättas enligt karta 2. • I Vallda föreslås grönplan upprättas enligt karta 2.

Arkitekturprogram • För Vallda kyrkby föreslås ett arkitekturprogram upprättas bland annat för att säkra riksintresset.

Utredningsområden • En studie över området öster om väg 158 i höjd med Kullavik, Malevik och Särö tas fram för att utreda områdets utbyggnadspotential. • En studie över Hanhals tas fram med avsikten att utreda Hanhals utbyggnads- potential.

119