KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2019-10-15 0 Kungsbacka
§ 330 Svar på motion om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad Dnr KS/2018:620
Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad med hänvisning till att den föreslagna sträckan är identifierad och utredd i den av Nämnden för Teknik antagna Gång- och cykelplan för 2018 – 2021.
Sammanfattning av ärendet Sara Heikkinen Breitholtz (S) inkom den 5 oktober 2018 med en motion om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad. Motionären förslår att Kungsbacka kommun ska påbörja samverkan med Trafikverket för att bygga en gång- och cykelväg längs väg 932 från Fjärås centrum via Lertäppans idrottsplats och ansluta till befintlig cykelväg längs Hällinsjövägen. Kommunfullmäktige beslutade den 16 oktober 2018 att skicka motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning. Den 13 november 2018 remitterade kommunstyrelsens arbetsutskott, motionen till Nämnden för Teknik för yttrande. Nämnden för Teknik inkom med sitt yttrande den 20 februari 2019. Nämnden föreslår att motionen ska anses besvarad eftersom de föreslagna sträckorna för väg 932 är identifierade i Gång-och cykelplan 2018 – 2021. I planen är sträckan Fjärås – Lertäppan planerad att byggas i nästkommande planperiod och övrig sträcka är oprioriterad.
Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 2019-07-15 Nämnden för Teknik 2019-02-20, § 22 Förvaltningen för Teknik tjänsteskrivelse, 2019-01-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-13, § 420 Kommunfullmäktige, 2018-10-16 § 172 Motion från Sara Heikkinen Breitholtz om att en gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad, 2018-10-05 Gång- och cykelplan 2018 - 2021, 2018-01-24
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2019-10-15 0 Kungsbacka
Förslag till beslut på sammanträdet Eva Borg (S) yrkar bifall till motionen. Hans Forsberg (M) yrkar bifall till samhällsbyggnadskontorets förlag.
Beslutsgång Ordförande Hans Forsberg (M) konstaterar att det finns två förslag till beslut, ordförandens eget yrkande om bifall till samhällsbyggnadskontorets förslag och Eva Borgs (S) om bifall till motionen. Ordföranden (M) prövar förslagen mot varandra och finner att arbetsutskottet beslutar enligt ordförandens (M) yrkande.
Beslutet skickas till Nämnden för Teknik
Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum 2019-07-15 Diarienummer 0 KS/2018:620 Kungsbacka
Svar på motion från Sara Heikkinen Breitholtz (S) om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad
Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser att motionen är besvarad med hänvisning till att den föreslagna sträckan är identifierad och utredd i den av Nämnden för Teknik antagna Gång- och cykelplan för 2018 – 2021.
Sammanfattning av ärendet Sara Heikkinen Breitholtz (S) inkom den 5 oktober 2018 med en motion om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad. Motionären förslår att Kungsbacka kommun ska påbörja samverkan med Trafikverket för att bygga en gång- och cykelväg längs väg 932 från Fjärås centrum via Lertäppans idrottsplats och ansluta till befintlig cykelväg längs Hällinsjövägen. Kommunfullmäktige beslutade den 16 oktober 2018 att skicka motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning. Den 13 november 2018 remitterade kommunstyrelsens arbetsutskott, motionen till Nämnden för Teknik för yttrande. Nämnden för Teknik inkom med sitt yttrande den 20 februari 2019. Nämnden föreslår att motionen ska anses besvarad eftersom de föreslagna sträckorna för väg 932 är identifierade i Gång-och cykelplan 2018 – 2021. I planen är sträckan Fjärås – Lertäppan planerad att byggas i nästkommande planperiod och övrig sträcka är oprioriterad.
Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, 2019-07-15 Nämnden för Teknik 2019-02-20, § 22 Förvaltningen för Teknik tjänsteskrivelse, 2019-01-29 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-13, § 420 Kommunfullmäktige, 2018-10-16 § 172 Motion från Sara Heikkinen Breitholtz om att en gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad, 2018-10-05 Gång- och cykelplan 2018 - 2021, 2018-01-24
1 (2) Samhällsbyggnadskontoret Kungsbacka kommun Agneta Nordström 434 81 Kungsbacka 0300- 83 42 64 Besöksadress [email protected] Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)
Beslutet skickas till Nämnden för Teknik
Beskrivning av ärendet Motionären förslår att Kungsbacka kommun ska påbörja samverkan med Trafikverket för att bygga en gång- och cykelväg längs väg 932 från Fjärås centrum via Lertäppans idrottsplats och ansluta till befintlig cykelväg längs Hällinsjövägen. De föreslagna sträckorna för väg 932 är identifierade i Gång-och cykelplan 2018 - 2021, sträckan Fjärås – Lertäppan är planerad att byggas i nästkommande planperiod och övrig sträcka är oprioriterad. I kommunen finns det statliga, kommunala och enskilda vägar. Kommunen måste därför i de flesta projekt söka samarbetspartners för att kunna bygga ut eller rusta upp gång- och cykelnätet. Andra väghållare har även egna planer för gång- och cykeltrafiken och då framför allt Trafikverket som är väghållare för det statliga vägnätet både det nationella som det regionala. Åtgärder som fastställs i de regionala infrastrukturplanerna utförs av Trafikverket. Trafikverket har ett stort ansvar att samverka nationellt, regionalt och kommunalt för att kunna utveckla ett hållbart transportsystem. Region Halland är ansvarig länsplaneupprättare i Halland och har i uppdrag att upprätta förslag till Regional infrastrukturplan för Halland. I den Regionala cykelplanen ska det framgå vilka åtgärder som prioriteras på det regionala vägnätet under planperioden och hur potten ska fördelas. Regional cykelplan är en del av den regionala infrastrukturplaneringen. Den Regionala cykelplanen finansieras enligt 50/50 principen. Det innebär att 50 procent är kommunala medel och 50 procent är regionala medel, genom medel avsatta i Regional trafikstrukturplan 2014 – 2025.
Samverkan med Trafikverket region Väst, Region Halland och kommunen sker kontinuerligt, året om för både framtagande av planer som för att genomföra dessa.
För att en cykelväg ska komma tillstånd längs en regional statlig väg så måste den vara prioriterad i den regionala cykelplanen med regionala medel avsatta i den Regionala infrastrukturplanen samt prioriterad i Gång- och cykelplanen för kommunen med medel avsatta och att väghållaren, Trafikverket har resurser att genomföra projektet.
Agneta Nordström Specialist Infrastruktur KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Teknik Datum 2019-02-20 0 Kungsbacka
§ 22
Motion - Gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka Stad
TE/2018:877 8.6
Beslut – förslag till kommunfullmäktige Nämnden för Teknik föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att den föreslagna sträckan är identifierad, och utredd i den Gång och cykelplan 2018 – 2021 som nämnden för Teknik beslutade den 24 januari 2018. Sträckan Fjärås – Lertäppa är planerad att byggas i nästkommande planperiod och övrig sträcka är oprioriterad.
Sammanfattning av ärendet Sara Heikkinen Breitholtz (S) lämnade motion daterad 2018-10-05 vilken behandlades i kommunfullmäktige 2018-10-16. Motionären föreslår att Kungsbacka kommun ska påbörja samverkan med Trafikverket för att bygga en gång och cykelväg längs väg 932 från Fjärås centrum via Lertäppan idrottsplats och ansluta till befintlig cykelväg längs Hällingsjövägen. De föreslagna sträckorna är identifierade i Gång- och cykelplan 2018-2021 men inte prioriterade i nuvarande planperiod.
Beslutsunderlag Nämnden för Tekniks arbetsutskott 2019-02-04 § 14, Förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att den föreslagna sträckan är identifierad, och utredd i den Gång och cykelplan 2018 – 2021 som nämnden för Teknik beslutade den 24 januari 2018. Sträckan Fjärås – Lertäppa är planerad att byggas i nästkommande planperiod och övrig sträcka är oprioriterad. Förvaltningen för Tekniks tjänsteskrivelse, 2019-01-29 Gång- och cykelplan 2018-2021. Beslutad av nämnden för Teknik 2018-01-24. Motion från Sara Heikkinen Breitholtz om att påbörja samverkan med trafikverket för att möjliggöra byggandet av en gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad via Lertäppan idrottsplats, V932
Beslutsgång
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Nämnden för Teknik Datum 2019-02-20 0 Kungsbacka
Ordförande Monica Neptun (L) frågar nämnden om arbetsutskottets förslag till beslut, med en redaktionell ändring, kan antas och finner att så sker.
Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
Expedierat/bestyrkt
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum 2019-01-29 Diarienummer 0 TE/2018:877 Kungsbacka
Svar på motion om cykelväg Fjärås
Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisning till att den föreslagna sträckan är identifierad, och utredd i den Gång och cykelplan 2018 – 2021 som nämnden för Teknik beslutade den 24 januari 2018. Sträckan Fjärås – Lertäppa är planerad att byggas i nästkommande planperiod och övrig sträcka är oprioriterad.
Sammanfattning av ärendet Sara Heikkinen Breitholtz (s) lämnade motion daterad 2018-10-05 vilken behandlades i Kommunfullmäktige 2018-10-16. Motionären föreslår att Kungsbacka kommun ska påbörja samverkan med Trafikverket för att bygga en gång och cykelväg längs väg 932 från Fjärås centrum via Lertäppan idrottsplats och ansluta till befintlig cykelväg längs Hällingsjövägen. De föreslagna sträckorna är identifierade i Gång- och cykelplan 2018-2021 men inte prioriterade i nuvarande planperiod.
Beslutsunderlag Tekniks tjänsteskrivelse, 2019-01-29 Gång- och cykelplan 2018-2021. Beslutad av nämnden för Teknik 2018-01-24. Motion från Sara Heikkinen Breitholtz om att påbörja samverkan med trafikverket för att möjliggöra byggandet av en gång-och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad via Lertäppan idrottsplats, V932
Beslutet skickas till Kommunstyrelsen
1 (2) Teknik Kungsbacka kommun Karl Lundgren 434 81 Kungsbacka 0300-834614 Besöksadress [email protected] Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)
Beskrivning av ärendet Nämnden för Teknik har 2018-01-24 beslutat om en gång- och cykelplan. Värdering av många olika vägar har gjorts utifrån befolkning, skolvägar, målpunkter, trafiksituation etcetera. Resultatet är en grundlig och väl genomtänkt plan där kommunens resurser prioriteras på ett sätt som är transparent och tydligt. De föreslagna sträckorna är identifierade i planen. Delsträckan Fjärås centrum – Lertäppa är prioriterad i nivå 2 vilket innebär att den är aktuell för utbyggnad när vägar i prioritet 1 är utbyggda. Detta innebär byggnation efter nuvarande planperiod dvs 2022-2025 med nuvarande budgetnivå. Delsträckan Lertäppa – Hällingsjövägen är identifierad men inte prioriterad vilket innebär att en prioritering är aktuell först efter nästkommande planperiod dvs tidigast efter 2025. Vilka vägar och metod för prioritering framgår av Gång- och cykelplan 2018-2021.
Karl Lundgren Förvaltningschef KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2018-11-13 0 Kungsbacka
§ 420 Remiss av motion från Sara Heikkinen Breiholtz (S) om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad Dnr KS/2018:620
Beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar motionen till nämnden för Teknik för yttrande.
Sammanfattning av ärendet
Sara Heikkinen Breiholtz (S) har inkommit med en motion om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad, som anmäldes till kommunfullmäktige den 16 oktober 2018.
Beslutsunderlag
Anmälan av motion KF § 172, 2018-10-16 Motion, 2018-10-08
Beslutsgång Ordförande Hans Forsberg (M) ställer proposition på om kommunstyrelsens arbetsutskott kan remittera motionen till nämnden för Teknik för yttrande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott bifaller det.
Beslutet skickas till
Nämnden för Teknik
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum 2018-11-13 0 Kungsbacka
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG
Kommunfullmäktige Datum 2018-10-16 0 Kungsbacka
§ 172 Anmälan av motion från Sara Heikkinen Breitholtz (S) om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad Dnr KS/2018:620
Beslut Kommunfullmäktige remitterar motionen till kommunstyrelsen för vidare beredning.
Sammanfattning av ärendet Sara Heikkinen Breitholtz (S) har inkommit med en motion om gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad.
Beslutsunderlag Motion från Sara Heikkinen Breitholtz (S), 2018-10-05
Beslutsgång Ordförande Anders Ekström (M) ställer proposition på om motionen kan remitteras till kommunstyrelsen för vidare beredning, och finner att kommunfullmäktige bifaller det.
Beslutet skickas till Kommunstyrelsen
Expedierat/bestyrkt
2018-10-05 Motion till Kungsbacka kommun fullmäktige
Påbörja samverkan med trafikverket för att möjliggöra byggandet av en gång-och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad via Lertäppan idrottsplats, V932.
Fjärås är en av Kungsbacka kommuns tätorter, där det 2017 bodde 2453 personer enligt SCB. Det bor en betydande andel barn och barnfamiljer i Fjärås och många av de barnen spelar fotboll i IFK Fjärås. IFK Fjärås är en idrottsförening med över 800 medlemmar och har i dagsläget lag i alla Årsklasser för både pojkar och flickor från åtta års ålder. De har dessutom en populär fotbollsskola för än nu yngre barn. Verksamheten är mycket populär och det är en viktig del av Fjä rås föreningsliv.
Lertäppa IP ligger cirka 3 km norr om Fjärås kyrkby och cirka 6 km från Kungsbacka, via Hällingsjövägen och Gåsevadholmsvägen. Det är således fullt möjligt för barn och vuxna att gå eller framför allt cykla avståndet mellan skolan, hemmet och idrottsplatsen för att utöva fotboll. Lertäppa IP är en niomanna fotbollsplan och det är alltså primärt de yngre barnen och ungdomarna som spelar hä r.
Bussförbindelserna är dåliga och även om det skulle vara möjligt att ta bussen till hållplatsen som ligger närmast så är vägen därifrån mycket osäke r att nyttja på grund av trafiken på Gåsevadholmsvägen.
Gåsevadholmsvägen är hårt trafikerad och många kör i Alltför hög hastighet. Det är därför direkt farligt för barn och unga att såväl promenera som att cykla till sin träning. Utöver behovet av att kunna ta sig till idrottsplatsen för att utöva idrott så är det viktigt för att invånarna i Fjärås ska kunna cykla till och från Kungsbacka stad. Idag finns en relativt nybyggd GC-väg från Hällingsjövägen till Tölö kyrka. Det är således fullt möjligt att bygga en GC-väg från Fjärås Centrum, via Lertäppa IP och sedan längs med Gåsevadholmsvägen för att sedan anknyta till den befintliga GC-väg som idag finns längs med Hällingsjövägen. På så vis skulle det finnas en säker och trygg GC-väg mellan Fjärås Centrum och Kungsbacka . Avsaknaden av en säker GC-väg på sträckan är en utpekad brist i Kungsbacka kommuns gång-och cykel plan från 2018. Det framgår också tydligt att det på olika sätt skulle gynna såväl turismen för Bräckan som kommunens invånare i övrigt. Det faktum att det är en statlig väg torde inte utgöra något hinder.
Socialdemokraterna yrkar att Kungsbacka kommunfullmäktige beslutar;
Att påbörja samverkan med Trafikverket omgående i syfte att bygga en säker gång- och cykelväg mellan Fjärås centrum och Kungsbacka stad via Lertäppan 1i;v. ----
Socialdemokraterna Gång- och cykelplan 2018-2021
KUNGSBACKA KOMMUN Innehåll
1 Inledning ...... 3 1.1 Syft e ...... 3 1.2 Riktning ...... 3 1.3 Avgränsningar ...... 3
2 Mål med planen ...... 3
3 Gång- och cykelnätet ...... 5 3. 1 Särö - Kullavik ...... 5 3.2 Onsala - Valida ...... 5 3.3 Anneberg - Älvsåker ...... 6 3.4 Fj ärås - Hj älm - Hanhals - Gällinge ...... 6 3.5 Åsa - Frill esås ...... 7 3.6 Kungsbacka ...... 9
4 Brister i gång- och cykelvägnätet ...... 1O 4. 1 Stråkets potential för pendling ...... 10 4.2 Trafiksä kerhet...... 10 4.3 Stråkets roll som skolväg ...... 11 4.4 Målpunkter ...... 13 4.5 Resultat...... 13
5 Åtgärdsplan 2018-2021 (och 2021-2024) ..... 14 5. 1 Steg 1: Tänk om ...... 14 5. 2 Steg 2: Optimera ...... 14 5.3 Steg 3 och 4: Bygga om och Bygga nytt ...... 14
6 Referenser ...... 16
Bilaga 1 - Resultattabell...... 19
Gång- och cykelplan 2018- 2021 antogs av nämnden för Teknik den 24 januari 2018 enligt beslut TE/2018§1.
2 I GC -plan 2018- 2021 Att ta sig fram till fots eller med cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens tätorter och till hållplatser för kollektivtrafiken.
För de som vill ta sig mellan kommunens tätorter med cykel ' ' ''ska en attraktiv cykelväg finnas med hög framkomlighet, säkerhet och komfort.
Målbild för gång- och cykeltrafiken
1 Inledning 1.3 Avgränsningar Planen behandlar all gång- och cykeltrafik i kommunen med Sedan mitten av 80-talet har Kungsbacka kommun haft ett fokus på huvudnätet. Men även om planens avgränsning är planeringsinstrument för utbyggnad av gång- och cykelvä huvudnätet är det viktigt att även arbeta med att förbättra gar. Styrdokumentet har benämnts Gång- och cykelplan för lokalnätet så även det kan utvecklas och bidra till att fler går Kungsbacka kommun och planen har verkat som utbyggnads och cyklar. plan för det övergripande gång- och cykelvägnätet i kommu nen. Utbyggnad i exploateringsområden finns inte med i planen utan gång- och cykelfrågan hanteras inom varje detaljplan med I maj 2017 antogs för första gången en Gång- och cykelstrategi stöd av riktlinjer i Gång- och cykelstrategin. i kommunen och denna ersatte stora delar av dess föregångare, Gång- och cykelplan 2013-2016. Denna Gång- och cykel plan 2018-2021 består av en lista på åtgärder som ska leda oss närmre målbilden i Gång- och cykelstrategin.
1.1 Syfte Syftet med Gång- och cykelplanen är att formulera och pri 2 Mål med planen oritera åtgärder som krävs för att nå kommunens vision och Gång- och cykelstrategins målbild. Planen ska fungera som en I Gång- och cykelstrategin identifierades de kommunala mål handlingsplan och identifiera åtgärder som kan genomföras på som har bäring på gång- och cykelarbetet. Dessa är som följer: kort och lång sikt och som leder till att målen uppfylls. ► Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska 1.2 Riktning öka. I stöd av kommunfullmäktiges prioriterade mål om "God Livs ► Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska kvalitet" gav Nämnden för Teknik i Nämndbudget 2016 enligt öka. beslut TE/2015:673, förvaltningen i uppdrag att utarbeta en ► Andelen invånare som upplever förutsättningar för god ny Gång- och cykelplan. I denna skulle det framgå hur Teknik livskvalitet ska öka. ska förbättra möjligheterna till cykelpendling i Kungsbacka på ► Antalet cykelresor ska öka kort och lång sikt. ► Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka. ► Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt Eftersom nya riktlinjer för styrdokument togs fram i kommu kultur- och fritidsliv ska öka. nen under våren 2017 blev resultatet av nämndens uppdrag en ► Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka. Gång- och cykelstrategi som fastslogs i maj 2017 samt denna ► Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje Gång- och cykelplan som är en åtgärdsplan för strategin. år minska med 2,5 procent. I följande avsnitt redovisas förslag på åtgärder som bidrar till ■ Andelen av kommunens invånare som är nöjda med att målen uppfylls: sitt kultur- och fritidsliv ska öka - Koppla turistattraktioner, badplatser och idrottsanlägg ■ Andelen invånare som upplever att de har inflytande ningar till gång- och cykelvägnätet. ska öka - Tillsammans med Region H alland utveckla Kattegattleden - Samråd och dialog med kommuninvånarna i alla utbygg genom kommunen. nadsprojekt - Koordinera nätverk för gång- och cykelfrågor som samlar ■ Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka kommuninvånarna med intresse i frågorna. - Koppla stationer och hållplatser till gång- och cykelvägnätet - Skapa säkra cykelparkeringar vid hållplatser och stationer ■ Andelen invånare som upplever förutsättningar för - Arbeta med beteendepåverkande kampanjer (Mobility god livskvalitet ska öka management) - Antalet cykelresor ska öka - Skapa ett attraktivt och säkert gång- och cykelvägnät ■ Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor - Information och kunskapsspridning kring cykelns effekter ska varje år minska med 2,5 procent. på individens hälsa - Information och kunskapsspridning kring arbetsgivares - Information och kunskapsspridning kring arbetsgivares vinster av att fler väljer cykeln som färdmedel vinster av att fler väljer cykeln som färdmedel
■ Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka - Skapa ett attraktivt och säkert gång- och cykelnät
4 I GC -plan 2018- 2021 3 Gång- och cykelnätet och korsningar med bilvägar har trafiksäkrats. På sikt kan det bli aktuellt att bredda vägen på de mest trafikerade stråkna och Efterfrågan på gång- och cykelinfrastruktur är mycket stor i då separera fotgängare och cyklister. D etta skulle medföra en hela kommunen. D är det saknas infrastruktur önskas gång ökad trygghet samt ge en bättre framkomlighet för cyklisterna. och cykelvägar främst av trafiksäkerhetsskäl. D är infrastruktur Åtgärden skulle också höja trafiksäkerheten på sträckan. finns trycker man på att det är otryggt och osäkert att blanda fotgängare och cyklister men också på att hinder behöver tas För att binda samman det kustnära och det centrala stråket bort för att framkomligheten skall förbättras. behövs en gång- och cykelväg utmed Guntoftavägen (V954), från Säröleden till Särö D anska väg. Byggnation pågår och en I följande avsnitt kommer varje kommundel beskrivas med ny gång- och cykelväg ska stå klar våren 2018. avseende på standarden på gång- och cykelnätet i förhållande till målbilden i Gång- och cykelstrategin. Brister att åtgärda D et finns behov av en koppling längs med Västra Särövägen för att uppnå målen kommer att identifieras. (V955) mellan Särö centrum och Särö banvall. D et finns dock en alternativ sträckning via lokalvägnätet, men denna väg är 3.1 Särö - Kullavik inte gen och kan vara svår att hitta för de som inte känner till Från Kungsbacka når man kommundelen via en gång- och området. Detta stråk är därför utpekad som en brist. cykelväg utmed Säröleden (V158) som ansluter till Östra Särövägen (V955) som utgör en länk med blandtrafik fram till D et finns ett bra lokalt gång- och cykelnät i både Särö och i Kyrkobyn-Dala. D ärifrån finns idag en ny gång- och cykelväg Kullavik. D essa sammanbinder bostadsområdena med varan som stod klar hösten 2017. D en södra delen är därför utpekad dra samt med skola, kollektivtrafik och handel. som en brist. En alternativ väg är Gröningevägen (V960) som kopplar samman kommundelen med norra Kungsbacka via Tabell 1 Utpekade brister Kullavik - Särö Östra Särövägen (V955). Gröningevägen (V960) utgör en läng Väg Sträckning km med blandtrafik och är därmed utpekad som en brist. 955 Västra Särövägen, Särö Lundaväg - Sä rö banva ll 0,7 Kullavik och Särö 956 östra Särövägen, Kyrkoby Dalavägen - Säröleden 2,4 Inom kommundelen skapas ett nät med två nord-sydliga 960 Grönin gevägen 3,5 stråk, ett kustnära och ett centralt. Säröbanan från Kullaviks centrum ner till Särö Västerskog utgör det kustnära stråket, medan det centrala stråket utgår från Snipen på gränsen mot 3.2 Onsala - Vallda Göteborg och går utmed Gamla Särövägen (V953) ner till Särö Från Kungsbacka når man Onsala via en gång- och cykelväg centrum och sedan vidare på Östra Särövägen (V955) ner till utmed Onsalavägen (V940) som leder hela vägen ner till Kla anslutningen mot Guntoftavägen (V954). raplan i Gottskär. Gång- och cykelvägen är i stort sett separe rad från biltrafiken hela vägen men dess attraktivitet måste öka Under 2017 färdigställdes gång- och cykelvägarna längs med genom att framkomligheten förbättras och säkerheten höjs. Gamla Särövägen (V953) mellan H agryd D alavägen och Onsalavägen utgör med sina stora trafikmängder en kraftig Liabovägen samt längs med Östra Särövägen (V955) mellan barriär för gång- och cykeltrafikanter. Detta kommer dock att Sofielundsvägen och Kyrkoby D alavägen. Längs det kustnära förbättras när den nya Onsalavägen byggs och dagens Onsa stråket finns det en gång- och cykelväg på den gamla banval laväg byggs om. Den gamla vägen kan då med fördel utvecklas len, Särö banvall. Framkomligheten och säkerheten har under till att bli ett tydligare och attraktivare cykelstråk. 2017 förbättrats på sträckan genom att bilspärrar tagits bort Från Kungsbacka når man Vallda via en gång- och cykelväg utmed Säröleden (V158) till Vallda T rekant. Stråket delar här upp sig i två stråk, ett längst Sandövägen (V950) ner till Råhagsvägen och ett längs Valldavägen (V942) ner till Klara plan i Gottskär. En separerad gång- och cykelväg finns på hela sträckan. Framkomligheten är dock begränsad söder om Torås skolan där gång- och cykelvägen letar sig igenom villaområdet via lokalvägnätet. Längs med en sträcka på Gathes väg (V942) saknas också en separerad gång- och cykelväg och stråket går istället på lokalvägnätet i blandtrafik. Denna sträcka är därför
.:_.,_, ,.1 utpekad som en brist...... -~~ ~-4- _'--4,./~· Onsala För att nå målpunkter inom Onsala finns gång- och cykelvä gar utmed Onsalavägen/Gottskärsvägen (V940), M ariedals vägen (V946), Skällaredsvägen och delvis längs med Gathes Figur 1 - Ka rta Kullavik - Särö väg (V942). Utefter Gathes väg saknas det en bit gång- och cykelväg men här kan gång- och cykeltrafiken ta sig fram i 3.3 Anneberg - Älvsåker blandtrafik på bland annat Sträveliden. D enna väg är något Från Kungsbacka når man kommundelen via en gång- och mer gen men aningen mer kuperad och kan vara svårt att hitta cykelväg utmed Göteborgsvägen (V970). Fortsättningen för den som inte känner till området. D et saknas även en säker norrut från Älvsåkersvägen upp till kommungränsen och förbindelse längs Gottskärsvägen (V940) från Klaraplan ner vidare till Lindome saknar gång- och cykelväg men sträckan till Utholmens badplats och Gottskärs hamn. Dessa stråk är är utpekad i T rafikverkets åtgärdsvalstudie för cykel nationellt därför utpekade som brister. vägnät (2015). Om detta stråk byggs ut kan man cykla säkert hela vägen mellan Kungsbacka och Göteborg. D etta är en En ny gång- och cykelväg kommer inom nybyggnadsprojektet: sträcka som även diskuteras bli ett stråk i det regionala stomcy Väg 940, delen Rösan-Forsbäck (Objekt: 106 705) att byggas kelnätet. D enna sträcka är utpekad som en brist. mellan Gottskärsvägen (V940) och M ariedalsvägen (V946). M an kan även nå kommundelen via de smala men förhållan Vallda devis lågt trafikerade vägarna H öglandavägen (V975) och Ler För att nå målpunkter så som idrottsanläggningar, skolor, han bergsvägen (V975). En gång- och cykelväg utmed Lerbergs del och bostadsområden inom Vallda finns gång- och cykelvä vägen planeras som kopplar Anneberg med Höglanda där det gar utmed Valldavägen (V942), Sandövägen (V950) och Ler finns en gång- och cykelväg utbyggd längs med Höglandavä kilsvägen (V951). Det saknas dock en säker förbindelse med gen (V978). Lerbergsvägen är därför utpekad som en brist. bad- och hamnanläggningen vid Smarholmen och vid Vallda Sandö. D essa stråk är därför utpekade som en brister. Sandö Älvsåker vägen (V950) mellan Vallda-Sandö och Lerkilsvägen (V951) En gång- och cykelväg finns utbyggd utefter Älvsåkersvägen kommer på sikt bli en del av Kattegattleden. Denna sträcka är mellan Göteborgsvägen och Djursjövägen. därför utpekad som en brist.
Lunnavägen (V948) nyttjas för gång- och cykeltrafik i bland trafik. Utbyggnad kan komma att bli aktuell om exploatering sker utefter sträckan. Denna sträcka är därför utpekad som en brist.
Figur 3 - Ka rta Anneberg - Alvsåke r
Tabell 3 Utpekade brister Anneberg - Alvsåker Väg Stråk km 970 Göteborgsvägen, Alvsåkersvägen - Kommungränsen 1,8 975 Lerbergsvägen, l..årkvågen - Alvsåkers Byväg 1,9 Fi gur 2 - Ka rta Onsala - Valida
3.4 Fjärås - Hjälm - Hanhals - Gällinge Tabell 2 Utpekade brister Onsala - Valida För att från Kungsbacka nå Fjärås tätort finns tre möjliga vägar; Väg Stråk km Myravägen (V933), Varbergsvägen (V939) och Vallbyvägen 158 Sä röleden, Madernas väg - Bröndomevägen 0,7 (V934) samt via H ällingsjövägen (V974) och Gåsevadholms 940 Nya Onsalavägen 1,5 vägen (V932). Myravägen är mycket smal men relativt lågt tra 940 Gottskärsvägen, Klaraplan - Gottskärs hamn 0,5 fikerad. Gåsevadholmsvägen och Vallbyvägen är båda avsevärt 942 Gathes våg, Sträveliden - Kuttervågen 0,8 mer trafikerade och mer gen och en gång- och cykelväg utmed 948 Lunnavägen 7,4 denna stäcka bör därför byggas ut först. Denna kommer även fylla ett turistiskt syfte eftersom sträckan utmed Varbergsvä 950 Sandövägen Sandöhamnsvägen - Lerkilsvägen 3,5 gen ingår i Kattegattsleden. Att få en säker gång- och cykelväg 950 Sa ndövägen, Råhagsvägen - Sa ndöhamnsvägen 1,3 hela vägen till Fjärås tätort stärker även området runt Fjärås 965 Smarholmsvägen 1, 1 Bräcka som turistmål. Alla stråk är utpekade som brister.
6 I GC -plan 2018- 2021 Från Kungsbacka når man Hjälm via en gång- och cykelväg Tabell 4 Utpekade brister Fjärås - Hjälm - Hanhals - Gällinge utmed H ällingsjövägen (V974) som vid H öglandavägen över• Väg Stråk km går till en länk med blandtrafik fram till Hjälm. D etta stråk når 916 Tostaredsvägen, Varbergsvägen - Gä lli ngevägen 1, 1 också till den kommunala badplatsen vid lglakärr. D et finns 918 Gällingevägen, Tostaredsvägen - För1andavägen 6,9 en efterfrågan på en gång- och cykelväg vidare till Allarängen, 927 Hanh alshol mevägen 3,4 denna sträcka är dock inte aktuell förrän hela sträckan till Kungsbacka är utbyggd. D essa stråk är utpekade som brister. 932 Måbovägen 1,7 932 Gåsevadholmsvägen, Raskens väg - Vallbyvägen 1,2 Från Kungsbacka når man H anhals via en gång- och cykelväg 932 Gåsevadholmsvägen, Klintåsvägen - Raskens väg 1,7 utmed Varbergsvägen (V939) som ansluter till Hanhals Kyrk 932 Gåsevadholmsvägen, Hällingsjövägen - Klintåsvägen 4,5 väg (V928) och vidare till H anhalsholmevägen (V927) som 934 Vallbyvägen, Varbergsvägen - Gåsevadholmsvägen 2,2 båda utgör länkar med blandtrafik fram till Hanhals Holme. 936 Hj äl msbergsvägen 1,9 Denna sträcka är utpekad som en brist. 939 Varbergsvägen, Hanhals Kyrkväg - Torkelstorpsvägen 3,5 Från Kungsbacka når man Gällinge via Varbergsvägen (V939) 939 Varbergsvägen, Torkelstorpsvägen - Torpavägen 2,4 vidare på Tostaredsvägen (V916) och Gällingevägen (V918). 974 Hällingsjövägen, Hjälm - Hagavägen 4,3 M ellan H anhals Kyrkväg och Gällinge saknas det gång- och 974 Hällingsjövägen, Höglandavägen - Hjälm 3,3 cykelväg och sträckan är därför utpekad som en brist. (Sträckan fjärås station-Gällinge finns med på kartan över området Åsa Frillesås) 3.5 Åsa - Frillesås Åsa är beläget ca 15 km söder om Kungsbacka och det finns Fjärås det ingen gång- och cykelväg mellan orterna. Kattegattleden Inom Fjärås finns ett väl utbyggt gång- och cykelnät på det är dragen denna sträcka men går i dagsläget på enskilda vägar enskilda vägnätet som binder samman bostadsområden, skola, öster om järnvägen. Gång- och cykelväg utmed Varbergsvägen fritidsanläggning och centrumfunktioner. D ärutöver utgör (V939) från Hanhals via Fjärås station och vidare ner till Åsa Lygnern och Fjärås Bräcka en stor målpunkt för bad och bör byggas. Denna kan delas in i flera olika etapper där etappen rekreation. mellan Torkelstorpsvägen och Torpa vägen (V915) är den vik tigaste eftersom det här inte finns några alternativa vägar via En gång- och cykelväg genom fjärås längs Gåsevadholms det enskilda vägnätet. Etappen mellan H anhals Kyrkväg och vägen (V932) bör byggas för att sammanlänka planerade Torkestorpsvägen är identifierad som mycket viktig i kapitlet bostadsområden längs vägen med centrum och den planerade om Fjärås eftersom det är en förutsättning för stråket mellan gång- och cykelvägen längs Vallbyvägen. Idag kan man ta sig Kungsbacka och Fjärås. Alla dessa stråk är utpekade som en via lokalvägnätet i nord sydlig riktning men denna sträckning brist. är inte helt tydligt och svårt att hitta för den som inte känner till området. En förlängning upp till Lertäppan skulle kunna Åsa och Frillesås är förbundna med en gång- och cykelväg på medverka till att fler går och cyklar till anläggningen. Båda den gamla banvallen. dessa stråk är utpekade som en brist. 1jolöholm slott är en viktig målpunkt både för turism och Hjälm, Hanhals och Gällinge rekreation. En säker förbindelse hit borde byggas så stråket I Hjälm, Hanhals och Gällinge saknas det helt gång- och mellan Kungsbacka och Åsa är klart. D enna sträcka är utpe cykelnät och trafikanterna rör sig i blandtrafik på enskilda kad som en brist. gator och vägar. I och med bostadsplaner i Kläppa kan det bli intressant med en gång- och cykelväg längs med Ölmevallavägen. Vägen är smal men är så lite trafikerad så trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafikanter är god. På sikt kan dock trafiken på sträckan öka. D enna sträcka är utpekad som en brist.
Frillesåsvägen mot ldala saknar infrastruktur för gång och cykel. Efterfrågan är stor framför allt hos de som bor öster om Frillesås. Sträckan är också viktig för att kunna nå målpunk ter som exempelvis Stättareds gård. Denna sträcka är utpekad som en brist...... Åsa ' • Mellan Åsa centrum och Kläppa finns en gång och cykelväg 18 Gällingevägen. utmed Kläppavägen (V912). D enna sträcka är en del av Kat Figur 4 - Ka rta Fjärås - Hjälm - Hanhals - Gä ll inge tegattleden och går via Åsa station. Den genaste vägen till Åsa centrum från Kläppavägen är dock via lokalvägnätet och kad som en brist. Men då denna väg inte anses gen behövs den planer finns i den fördjupade översiktplanen för Åsa att skapa kompletteras med kopplingarna B och C. M arkåtkomst och ett starkare och säkrare gång- och cykelstråk som förbinder drift- och underhållsfrågor måste dock här lösas med mark Kläppavägen (V912) med banvallen som leder ner till F rillesås. ägare och enskilda väghållare. Åsa har gång- och cykelväg genom centrum utmed Varbergs vägen (V939). Dessutom finns ett väl utbyggt system mellan Frilleså s centrum, skola och vårdcentral. Frillesås har en god gång- och cykelnätstandard genom gång och cykelvägen utmed Torstensviksvägen/Frillesåsvägen D et finns ingen trygg och säker gång- och cykelförbindelse (V900), från havet fram till Frillesåsskolan. För att få ett bra mellan Åsa centrum och Gårda Brygga. I och med arbetet med tätortssystem krävs även gång- och cykelväg utmed Göteborgs den fördjupade översiktsplanen för Åsa tog man fram en "Tra vägen (V845), från kommungränsen vid Löftaån och norr ut fikutredning Ölmanäs" som har fokus på gång- och cykelfrå till Rågelund. Vid Bastevägen kan man ta sig vidare norr ut på gor. I denna identifierade man fyra olika lösningar på tillgäng banvallen. Nu nyttjas lokalvägnätet väster om Göteborgsvägen lighetsproblemet; Koppling A-Ölmanäs Ringväg, Koppling och det är svårt att hitta rätt för de trafikanter som inte känner B- ÅsaJutegårdsväg, Gundlehögsvägen och Christmansvägen till området. D essa stråk är utpekade som brister. (den som identifierats i tidigare gång- och cykelplaner), Kopp ling C-Jute Tvärväg samt Koppling D- ny gång- och cykelväg Tabell 5 Utpekade brister Åsa - Frillesås med utgångspunkt i Österbyn vidare längs Ölmanäs Ringväg Väg Stråk km samt en ny gång- och cykelväg över åkermark mot centrum. 845 Göteborgsvägen, Bastevägen - Lu rendaI svägen 1, 1 845 Göteborgsvägen, Södra Rågelundsvägen - 0,7 Av dessa förslag är Koppling A det som prioriterats eftersom Bastevägen detta förslag gagnar flest trafikanter och den är därför utpe- 900 Frillesåsvägen, Lillestocksvägen - Almedalsvägen 0,9 900 Frillesåsvågen, Lärkbacken - Lillestocksvägen 1, 1 ...... ~ ..... ,...... 903 Olmanäs Ringväg, Appelstigen - Näsbokrokvägen 2,5 .. """" - '"~ \ 9031 Olmanäs Ringväg, Nåsbokrogvägen - Jute Tvårvåg 2,6 Lsala- f 904 'J. ... -· v939 arbergsvåg..... •, 904 Olmanäs Ringväg, Jute Tvärväg - Kläppavägen 1,8 ,;,,~ - 905 Frillesåsvågen, Almedalsvägen - Biaredsvägen 3,0 - Frillesåsvägen, Biaredsvägen - Stuwägen 2,4 ·- 905 913 Olmevallavägen, Varbergsvägen - Kläppavägen 1,8 939 Varbergsvägen, Torpavägen - Torpa Maaväg 1,6 939 Varbergsvägen, Dotetorpsvågen - Olmevallavägen 2,4 939 Varbergsvägen, Torpa Maaväg - Dotetorpsvägen 1,5 939 Varbergsvägen, Olmevallavägen - Olmanäs Ringvåg 1,7 Tjolöholmsvägen 3,7 Figur 5 - Karta Åsa - Frillesås
8 I GC -plan 2018- 2021 3.6 Kungsbacka Kungsbacka har ett väl fungerande gång- och cykelnät, delvis Kopplingar mellan Kungsbacka och övriga kommundelar finns på gång- och cykelvägar och delvis i en trafikmiljö med låga beskrivna under respektive kommundelsavsnitt. Hur dessa fordonshastigheter. Kungsbackaån och Västkustbanan utgör sedan är kopplade från stadsgränsen och vidare in till centrum dock barriärer för gång- och cykeltrafikanter och det behövs är mycket viktigt för helheten för stråken, de så kallade kom fler broar och undergångar för att förbättra framkomligheten. mundelsstråken. Kommundelsstråken är del av huvudstråken I och med utbyggnaden av det nya bostadsområdet Kolla har men har en ännu viktigare funktion som pendlingstråk för behovet av gång- och cykelväg utmed lnlagsleden ökat. H är både de boende i Kungsbacka och för de som pendlar från kan dock gång- och cykeltrafikanter ta sig över järnvägen kommunens övriga delar och har därför högst prioritet. D essa utmed bilvägen men trafikflödena är höga och säkerheten är stråk behöver ses över för att säkerhetsställa hög framkomlig låg. D enna sträcka är därför utpekad som en brist. Tvärstråket het, trygghet och säkerhet. mellan H ede och Varla är också utpekats som en brist. Idag saknas dock broar över både järnvägen och Kungsbackaån för att få stråket komplett.
Eftersom det inte finns någon möjlighet för gång- och cykel trafikanter att ta sig genom viadukten under järnvägen på Var bergsvägen är de hänvisade att ta vägen genom Innerstaden alternativt via Klockaregatan på östra sidan järnvägen. Efter som dessa vägar utgör en omväg för de som ska genom staden ställer detta höga krav på mycket god framkomlighet och väg visning.
Även om planens avgränsning är huvudnätet är det viktigt att även arbeta med att förbättra lokalnätet i Kungsbacka så även det kan utvecklas och bidra till att fler går och cyklar.
Tabell 6 Utpekade brister Kungsbacka Stråk km Bro över järnvägen vid Inl agsleden, Södra Infarten - Hant- Bro verksgatan Forsvågen, Infart Forsvågen 8 - Hålabåcksvågen 0,5 Borgmästaregatan, Varlavägen - Kungsbackaån 0,2 Bro över Kungsbackaån vid Kolla Bro Bro över Kungsbackaån Hede norra vid Varlaparken Bro Tunnel mellan Hede och verksamhetsområdet Hede norra Tunnel Tvärstråket i verksamhetsområdet Hede norra 0,3 Figur 6 - Ka rta Kungsbacka 4 Brister i gång• Åsa använts (Kungsbacka kommun, 2013). Lindome är med i och cykelvägnätet analysen för att se på pendlingsstråket mot Göteborg.
För att på ett strukturerat sätt ta fram de mest prioriterade Alla naturliga stråk mellan orterna har utvärderats och är stråken har alla utpekade brister kartlagts. För att ta reda på redovisade i figur 7. I resultattabellen i bilaga 1, har stråk som vilka åtgärder som ger störst nytta har kriterier kopplade till uppfyller kriteriet markerats med grönt och de stråk som inte cykelplanens vision tagits fram. D essa är som följer: uppfyller kriteriet är markerade med rött.
1. Stråkets potential för pendling 2. T rafiksäkerheten på stråket 3. Stråkets roll som skolväg 4. M ålpunktsanalys
Kriterierna kommer att användas för att prioritera vilka brister som ska åtgärdas först.
4.1 Stråkets potential för pendling Kågesson (2007) har tagit fram en metod för att se på länkars potential för cykelpendling. M etoden bygger på gravitations teori, detta innebär att två orter attraherar varandra och att ju större orterna är, desto större är attraktionen och den potenti ella pendlingsbenägenheten med cykel se tabell 7.
Analysen i tabell 8 är gjord för de utvecklingsområden som är identifierade i gällande Översiktsplan (Kungsbacka kommun, 2006) och där gräns saknas har utvecklingsområdena i FÖ P Kungsbacka (Kungsbacka kommun, 2009) respektive FÖ P Figur 7 - Analys av potentialen av cykelpendling mellan kommu nens tätorter, Gröna stråk uppfyller kriteriet och Röda stråk uppfyl Tabell 7 - De ang ivna avstå nden avser st räckan mellan respektive ler inte kriteriet. tätorts yttre gräns (Kågeson, 2007) Antal invånare Högsta avstånd i den mindre av orterna mellan (km) Ett annat kriterium man kan utgå ifrån för att se på ett stråks 500 -1 000 3 potential är att se på hur många som bor utmed stråket. I denna 1000 - 2000 6 analys har vi valt att se på ett område 400 meter runt det före 2 000 - 5 000 10 slagna stråket. För att kunna jämföra stråken med varandra har 5000 - 10000 12 vi sedan delat antalet boende med sträckans längd. I resultat 10 000 - 20 000 15 tabellen i bilaga 1 har stråk med fler än 1 boende per meter markerats med rött och de mellan 0,5-1 boende per meter med över20000 20 gult.
Tabell 8 - Invånarantal i kommunens orter Av förklarliga skäl ligger de stråk med högst boende per meter Ort Invånarantal Högsta avstånd mellan inom kommunens tätorter. De stråk som dock sticker ut är (km) enligt Tabell 9 Göteborgsvägen norr om Frillesås, Gåsevadholmsvägen mel Kungsbacka (FOP) 21 964 20 lan fjärås och Lertäppan, och två etapper av Ölmanäs Ring Kullavik 5868 12 väg. Förklaringen till detta är ju naturligtvis att dessa ligger i direkt anslutning till en tätort samt att det bor många personer Särö 3 250 10 runt Gårda Brygga. Resultaten för alla stråk kan ses i resultat Valida 3 517 10 tabellen i bilaga 1. Onsa la 10 832 15 Onsala (Gottskär) 1 067 6 4.2 Trafiksäkerhet Anneberg/Alvsåker 1 899 6 Trafiksäkerheten har analyserats utifrån kriterierna i rapporten Hjälm 258 0 Vägledning för regional cykelvägvisning (Trafikverket, 2014) där det ställts upp ett kriterium för trafiksäkerhet där hastighet Fjärås 2 301 10 och årsdygnstrafik är de två parametrarna. Grönt visar på god Fjärås station 137 0 kvalitet, gult på acceptabel kvalitet och rött på dålig kvalitet, se Åsa (FOP) 4881 10 till 12 tabell 9. Resultaten kan också ses i tabellform i resultattabellen Frillesås 2 317 10 i bilaga 1.
10 I GC -plan 2018- 2021 Ådt Hastighet eller en mopedist varit inblandad har räknats. Då underlaget är l 100 4.3 Stråkets roll som skolväg En inledande analys i rapporten Cykla till skolan - En GIS Tabell 9 - Tabellen visar vilken trafiksituation som bör uppfyllas om analys av förutsättningarna att gå- och cykla till skolan en väg ska skyltas med vägvisn ing för cyklister (Trafikverket, 2014). (Kungsbacka kommun, 2017) visade att 14 700 eller 72 pro Grönt= god kvalitet, gult= acceptabel kvalitet, rött= dålig kvalitet. cent av alla barn i åldrarna 0-18 år kan ta sig till skolan på gång- och cykelnätet. I den vidare analysen identifierades 43 Alla stråk har utvärderats och är redovisade i figur 8. saknade länkar. Analysen utgick från de 23 kommunala sko lorna i kommunen och analyserade möjligheten för barn inom skolornas respektive upptagningsområde att ta sig till skolan trafiksäkert till fots eller på cykel. Om alla dessa saknade län kar skulle klassas som trafiksäkra skulle ytterligare 4 700 barn kunna ta sig själva till skolan vilket skulle ge en uppskattat täckning på cirka 95%. Följande saknade länkar har identifierats: Kulf;) ~ - g•Älvsäker sil ~v1jälm t ~ ,f ~ ij~~ 1 i - ~ la . järås station Figur 8 - Kvalitet på cykelstråk utifrån trafiksäkerhet. Grönt visar på god kvalitet, g uIt på acceptabel kvalitet och rött på dålig kvalitet. Blått visar stråk där indata inte finns och därmed ingen analys gjorts. -i En annan viktig faktor för säkerhet och framkomlighet i blandtrafik är vägens bredd. Tabell 10 är hämtad från Råd om Vägar och gators utformning (Trafikverket, 2015) och varje stråk har klassificerats i resultattabellen i bilaga 1. Stråk som uppfyller utrymmesklass A markerade med grönt, stråk som Figur 9 - Saknade länkar i kommunen. Värdetal barn/m, grön: 0-0.05, gul: 0.05-0.1, orange: 0.1-0.15, uppfyller utrymmesklass B markerade med gult och de stråk röd: >0.15 (Kungsbacka kommun, 2017) som inte uppfyller något kriterium är markerade med rött. Flera av länkarna har redan idag tillfredställande trafiksä Tabell 10 - Sidoavståndsmått från Tabell 2.4-2 i Råd om vägar och gators utformning (Trafikverket, 2015) kerhetsstandard men var trots det med i analysen eftersom kartunderlaget ibland vad svårt att tyda. I tabell 11 kan utläsas Vägklass Hastighetsgräns A. bredd (m) B, bredd (m) att flertalet länkar har enskilt huvudmannaskap. Då ingen av dessa ingår i huvudnätet kommer dessa inte vara med i den 30/40 5,4 5,0 fortsatta analysen. 50/60 6, 1 5,5 70/80 7,0 6, 1 Länkarna i Tabell 12 utgör stråk som ingår i målbilden för huvudnätet. Länkarna i Tabell 13 är utmed statligt eller kom Antalet olyckor, som rapporterats in till trafikolycksstatistik munalt vägnät men utgör inte stråk som ingår i målbilden för databasen STRADA under 2011-2015; på respektive stråk huvudnätet.Alla stråk som utpekats som skolvägar redovisas i har också studerats. Olyckor där en gångtrafikant, en cyklist tabellform i den gemensamma resultattabellen i bilaga 1. 1 11 Tabell 11 Samtliga saknade länkar (Kungsbacka kommun, 2017) Våg Skola Saknade länkar Längd (ml Antal barn Barn/m km/h Väghållare 1 Fjordskolan Gottskärsvägen - Dragsvägen 1000 30 enski Id/statlig 2 lseråsskolan Bräckavägen 1000 30 enskild 3 Furulidskolan Ki lanäsavägen 700 70 enskild 4 Åsaskolan Olmanäs Ringväg norrut 1500 40 enskild/statlig 5 lseråsskolan Nygårdsvägen - Bueråsvägen 1500 50 enskild 6 Fullriggaren Malevik Långenäsvägen 900 30 enskild 7 Furulidskolan Vattåsvägen - Gräppåsvägen - 900 30 enskild Orrekul levägen 8 Åsakolan Olmanäs Ringväg sydväst 1100 40 statlig 9 Furulidskolan Smarholmsvägen 900 40 statlig 10 Fullriggaren Malevik Hagenvägen - 900 100 30 enskild Kullsviksvägen - Källevägen 11 Furulidskolan Sandövägen - Bossövägen - Valida 1200 130 0,11 70 enski Id/statlig Korshamnsväg 12 Åsaskolan Olmanäs Ringväg sydväst - Stenavägen 5400 540 0, 10 40 enskild/statlig 13 Åsa Gårdsskola Hultavägen - Mossvägen 700 68 0, 10 30 enskild 14 Kullaviksskolan Torredsvägen 1500 145 0, 10 50 enskild 15 lseråsskolan Vässingsövägen 1000 95 0, 10 30 statlig 16 Furulidskolan Trålvägen till Källåsvägen 1300 11 5 0,09 30 enskild 17 Furulidskolan Södergårdsvägen 1700 142 0,08 70 enskild 18 Toråsskolan Rörmöstvägen västerut 900 72 0,08 50 enskild 19 Åsaskolan Näsbergsvägen 1000 70 0,07 50 enskild 20 Toråsskolan Rörmöstvägen västerut - 2600 158 0,06 50 enskild Altardalsvägen 21 Ka pareskolan Håkullavägen - Apelrödsvägen - 4000 238 0,06 70 enski Id/statlig Lunnavägen - Nygårdsvägen - Bueråsvägen 22 Åsa Gårdsskola Gustav Alberts väg 900 46 0,05 30 enskild 23 Alvsåkersskolan Agnsjödalsvägen 1000 50 0,05 50 enskild 24 lseråsskolan Vässingsövägen - Rödaholmevägen 3100 140 0,05 50 enskild/statlig 25 Toråsskolan Bråtåsvägen - Råhagsvägen 2000 84 0,04 30 enskild 26 lseråsskolan Häcklehagsvägen 1800 75 0,04 50 statlig 27 Gäll ingeskolan Gäl lingevägen norrut 2100 80 0,04 80 statlig 28 Frillesåsskolan Göteborgsvägen norrut - 1900 70 0,04 70 statlig Borekullavägen 29 Smedi ngeskolan Varbergsvägen - Va llbyvägen - 4500 154 0,03 70 statlig Gåsevadholmsvägen 30 Alvsåkersskolan Asserdalsvägen - Passavägen 800 20 0,03 50 enskild 31 Smedi ngeskolan Måbovägen söderut - Tostaredsvägen 2800 70 0,03 70 statlig västerut 32 Alvsåkersskolan Lerbergsvägen söderut 1100 24 0,02 40 statlig 33 Alvsåkersskolan Kyrkobolsvägen norrut 1800 38 0,02 70 enskild 34 Smedingeskolan Gåsevadholmsvägen - Hjälmbergsvägen 4200 84 0,02 70 statlig 35 Alvsåkersskolan Asserdalsvägen - Hjälmareds Åsväg 700 12 0,02 50 enskild 36 Alvsåkersskolan Alvsåkers byväg - Ringlatorpsvägen 2100 35 0,02 70 enskild/statlig 37 Toråsskolan Bröndomevägen 3500 40 0,01 70 statlig 38 Alvsåkersskolan Assedalsvägen 2600 28 0,01 50 enskild 39 Alvsåkersskolan Alvsåkersbyväg 2100 20 0,01 70 statlig 40 Hedeskolan Höglandavägen 2800 26 0,01 70 kommunal/statlig 41 Tingbergsskolan Gröningevägen 2500 22 0,01 70 statlig 42 Gällingeskolan Gällingevägen söderut 4600 46 0,01 70 statlig 43 Gäll ingeskolan Förlandavägen 4000 40 0,01 70 statlig 12 I GC -plan 2018- 2021 Tabell 12 Saknade länkar som ingår i mållbilden för huvudnätet (Kungsbacka kommun, 2017) Saknade länkar Längd (ml Barn/m km/h Våghållare Delvis Gottskärsvägen - Dragsvägen 1000 30 enskild/stat! ig 4 Delvis Olmanäs Ringväg norrut 1500 40 enskild/statlig 8 Ja Olmanäs Ringväg sydväst 11 00 40 statlig 9 Ja Smarholmsvägen 900 0, 14 40 statlig 11 Delvis Sandövägen - Bossövägen - Valida Korshamnsväg 1200 0, 11 70 enskild/stat! ig 12 Delvis Olmanäs Ringväg sydväst - Stenavägen 5400 0, 1 40 enskild/statlig 21 Delvis Håku llavägen - Apelrödsvägen - Lunnavägen - Nygårdsvägen - 4000 0,06 70 enskild/stat! ig Bueråsvägen 27 Ja Gällingevägen norrut 2100 0,04 80 statlig 28 Delvis Göteborgsvägen norrut - Borekullavägen 1900 0,04 70 statlig 29 Ja Varbergsvägen - Vallbyvägen - Gåsevadholmsvägen 4500 0,03 70 statlig 31 Ja Måbovägen söderut - Tostaredsvägen västerut 2800 0,03 70 statlig 32 Ja Lerbergsvägen söderut 1100 0,02 40 statlig 34 Ja Gåsevadhol msvägen - Hjälm bergsvägen 4200 0,02 70 statlig 41 Ja Gröningevägen 2500 0,01 70 statlig Tabell 13 Saknade länka r som inte ingår i huvudnätet men som är utmed statligt eller kommunalt huvudnät (Kungsbacka kommun, 2017) Saknade länkar Längd (ml Barn/m km/h Våghållare 15 Vässingsövägen 1000 0,10 30 statlig 24 Vässingsövägen - Rödaholmevägen 3100 0,05 50 enskild/statlig 26 Häcklehagsvägen 1800 0,04 50 statlig 36 Alvsåkers byväg - Ringlatorpsvägen 2100 0,02 70 enskild/statlig 37 Bröndomevägen 3500 0,01 70 statlig 39 Alvsåkersbyväg 2100 0,01 70 statlig 40 Höglandavägen 2800 0,01 70 kommunaVs tatl ig 42 Gällingevägen söderut 4600 0,01 70 statlig 43 Förlandavägen 4000 0,01 70 statlig 4.4 Målpunkter En annan viktig aspekt att analysera är ett stråks funktion för tillgängligheten till viktiga målpunkter i kommunen. Kom munens tätorter är målpunkter i sig och inrymmer arbetsplat ser, skolor, service, handel och fritid. På kartan i figur 10 är 215 målpunkter utritade varav 13 bad platser (B), 44 idrottsplatser (I), 119 förskolor (F), 31 grund skolor (S) samt 8 gymnasieskolor (G). Av dessa är 190 kopplade till huvudnätet, direkt eller via lokala gång- och cykelvägar eller gator med hastighetsgräns på högst 30km/h. D et är alltså 25 målpunkter som saknar koppling till huvudvägnätet. Efter total utbyggnad är det endast 7 målpunkter som saknar kopp ling till huvudvägnätet varav 4 förskolor, 2 idrottsplatser och 1 badplats. I resultattabellen i bilaga 1 har även stråk där Kat tegattleden går markerats med ett K och ett Kf om sträckan är del av en framtida sträckning. 4.5 Resultat En sammanfattning av inventeringen och analyserna i avsnitt Figur 10 - Ka rta över målpunkter. Gul: Förskola, Orange: Grund 4.1-4.4 återfinns i resultattabellen i bilaga 1. skola, Röd: Gymnasium, Grön: Idrott och Blå: Bad I 13 5 Åtgärdsplan 2018-2021 5.3 Steg 3 och 4: Bygga om och Bygga nytt Begränsade ombyggnadsåtgärder samt nyinvesteringar och (och 2021-2024) större ombyggnadsåtgärder. Åtgärdsplanen är uppdelad i tre delar, Steg ! -åtgärder, Steg 2-åtgärder samt Steg 3-och 4-åtgärder. Den sista gruppen inne Tabell 16 - Steg 3-åtgärder Bygga om fattar utbyggnadsplanen och har en objektslista som omfattar länkar till en sträcka av cirka 120 km samt 4 broar. Kommu Steg 3 -Åtgärd Beskrivning nens mål är att bygga i snitt 4-5 km ny gång- och cykelväg om Höja standarden på kom En åtgärdsplan för att förbättra mundelstråken framkom! ig heten och säkerheten på året. Objektslistan ska ses som ett planeringsinstrument och kommundelstråken i Kungsbacka utbyggnad får ske i den takt som tilldelade budgetmedel tillå• ska tas fram . ter. T ill detta tillkommer sedan Steg 1- och 2-åtgärder så som Identifiera och förbättra En åtgärdsplan för att höja trafiksä• beläggning, framkomlighetsförbättringar, förbättrad belys skolvägar kerheten runt kommunens skolor ning, nya cykelparkeringar och påverkanskampanjer. Varje för att förbättra elevers möjlighet att ta sig själva till skolan ska tas fram. grupp har ett eget avsnitt nedan. Passa på Ett arbetssätt för att kunna passa på att höja standarden på huvudnät 5.1 Steg 1: Tänk om och loka lnät i sa mband med ny Åtgärder som kan påverka behovet: exploateringar eller upprustningar av det befintliga nätet ska utvecklas Tabell 14 - Steg 1-åtgärder Påverka nskampa njer, information och samverkan Steg 1 - Åtgärd Beskrivning Objektslistan för Steg 3-och 4-åtgärder är uppdelad i två Strukturera arbetet med Mobi Iit y En mobility management-plan grupper, en där objekten är prioriterade (1 och 2) och en där management ska tas fram löpande va rje år. objekten är utan prioritering. I tidigare planer har denna för• Denna ska Iigga til I grund för de sta grupp kallats för "Planerad utbyggnad under planperioden" påverkanskampanjer som ska genomföras under året samt bli (Prio 1) och "Påbörjad planering under planperioden" (Prio bes Iut sunderlag i budgetarbetet 2). Gruppen utan prioritering var tidigare listan "Objekt för som ska ge medel för projekt, framtida planering". Prioriteringen har utgått från målbilden i kampanjer och informations material. Gång- och cykelstrategin som lyder: Utveckla cyt Tabell 15 - Steg 2-åtgärder Objektslistan med prioriteringsordning 1-2 i tabell 14 innehål Skyltning, parkering och väg hållning ler objekt som tillsammans uppgår till utbyggnadsmålet för Steg 2 - Åtgärder Beskrivning två planperioder alltså 4-5 km ny gång- och cykelväg per år. Höja standarden av drift- och En drift- och underhållsplan Teknik prioriterar inom objektlistan, där Trafikverket vid vissa underhåll på huvud nätet för huvud nätet gäl Iande både sommar- och vinterväg hål In ing tillfällen tar ansvar för del eller för hela projekt. I projektet där kommunen är väg hål la re ska med att skapa Kattegattleden har kommunerna och Trafikver tas fram. Denna ska även vara ket gått in med överenskommelsen att samfinansiera gång- och ett underlag för sa mverkan med andra väg hållare då kommunen cykelväg som ingår i leden. Samma finansieringsprincip gäller ska ligga i framkant och föregå för utbyggnad inom nationell och regional plan. D et kommu med gott exempel. nala väghållningsområdet hanteras helt av Kungsbacka kom Höja standarden på kommunens En plan för cykelparkering ska mun, med hjälp av eventuella statsbidrag. cykelparkeringar tas fram. Förbättra orienterbarheten på En vägvisningsplan för huvud Viktigt att påtala är att objektslistan består av stråk där brister gång- och cykeln ätet vägnätet ska tas fram . för gång- och cykeltrafiken finns. Detta innebär inte alltid att 14 I GC -plan 2018- 2021 en ny gång- och cykelväg behöver byggas ut, utan att m indre nens avgränsning. Budgetmedel bör även avsättas för utbygg- ombyggnationer av vägen kan räcka eller att alternativa vägar nad och åtgärder på lokalnätet så även det kan utvecklas och kan ut redas. Vad för åtgärder som krävs ut reds i en åtgärds- bidra till att fler går och cyklar. Fokus bör läggas på saknade valsstudie som görs för alla objekt i inledningsskedet av ett länkar för att få gång- och cykelnätet tydligt och sammanhål- nytt projekt. I varje projekt bör medel avsättas för mobilitet let. management- åtgärder i enlighet med resonmenaget i G ång- och cykelstrategin. Resterande utbyggnadsprojekt återfinns i tabell 18. D essa har inte fått någon prioritering och kommer att lyftas in i kom- I objektlistorna ingår enbart st råk på huvudvägnätet enligt pla- mande planer när utrymme finns. Tabell 17 --Objektslista med prioriteringsordning 1-2, Prio "O" innebär att stråket antingen är en rest från föregående plan e ller att st råket är med i ett pågående plan projekt Uppskatt- Status inom Huvud- tad kostnad gällande Kommundel Väg nät Namn Prio Längd (mkr) GC-plan Fjärås 939 Ja Varbergsvägen, Torkelstorpsvägen - Torpavägen 0 2,4 Vägplan Kungsbacka Ja Bro över järnvägen vid lnlagsleden, Södra Infarten - 0 Bro Planering Hantverksgatan Kungsbacka Ja Borgmästaregatan, Varlavägen - Kungsbacka ån 0 0,2 Planering Onsala-Valida 940 Ja Gottskärsvägen, Klaraplan - Gottskärshamn 0 0,5 Planering Onsala-Valida 940 Ja Nya Onsalavägen 0 1,5 Vägplan Anneberg-Alvsåker 970 Ja Göteborgsvägen, Alvsåkersvägen - Kommungränsen 1,8 11 Avs Anneberg-Alvsåker 975 Ja Lerbergsvägen, Lärkvägen - Alvsåkers Byväg 1,9 11 Vägplan Fjärås 934 Ja Vallbyvägen, Varbergsvägen - Gåsevadholmsvägen 2,2 13 Fjärås 939 Ja Varbergsvägen, Hanhals Kyrkväg - Torkelstorpsvägen 3,5 21 Avs Kullavik-Särö 955 Ja Västra Särövägen, Särö Lundaväg - Särö banvall 0,7 4 Kullavik-Särö 956 Ja Ostra Särövägen, Kyrkoby Da lavägen - Säröleden 2,4 14 Avs Onsala-Valida 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - Post-Annas väg 1,0 6 Onsala-Valida 950 Ja Sandövägen, Sandöhamnsvägen - Lerkilsvägen delen 0,8 5 Näll eviksvägen - Lerkilsvägen Onsala-Valida 950 Ja Sandövägen, Råhagsvägen - Sandöhamnsvägen 1,3 8 Onsala-Valida 965 Ja Smarholm svägen 1,1 7 Åsa-Frillesås 845 Ja Göteborgsvägen, Södra Rågelundsvägen - 0,7 4 Bastevägen Åsa-Frillesås 845 Ja Göteborgsvägen, Bastevägen - Lurendalsvägen 1,1 7 Åsa-Frillesås 903 Ja Olmanäs Ringväg, Appelstigen - Näsbokrokvägen 2,5 15 Avs Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Klintåsvägen - Raskens väg 2 1,7 10 Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Raskens väg - Vallbyvägen 2 1,2 7 Kungsbacka Ja Bro över Kungsbackaån vid Kolla 2 Bro 15 Onsala-Valida 950 Ja Sandövägen Sandöhamnsvägen - Lerkilsvägen delen 2 2,7 16 Sandöhamnsvägen - Nälleviksvägen Onsala-Valida 942 Ja Gathes väg, St räveliden - Kuttervägen 2 0,8 5 Åsa-Frillesås 904 Ja Olmanäs Ringväg, Näsbokrokvägen - Jute Tvärväg 2 2,6 16 Avs Åsa-Frillesås 904 Ja Olmanäs Ringväg, Jute Tvärv äg - Kläppavägen 2 1,8 11 Avs Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Olmevallavägen - Olmanäs Ringväg 2 1,7 10 Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Torpavägen - Torpa Maaväg 2 1,6 10 Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Torpa Maaväg - Dotetorpsvägen 2 1,5 9 Åsa-Frillesås 939 Ja Varbergsvägen, Dotetorpsvägen - Olmevallavägen 2 2,4 14 11s Tabell 18 - Objektslista utan prioriteringsordning Uppskatt- tad kostnad Kommundel Väg Huvudnät Namn Längd (mkr) An neberg-Alvsåker 975 Nej Höglan davägen, Tölöleden - Lerbergsvägen 2,8 17 Anneberg-Alvsåker 979 Nej Alvsåkers Byväg, Alvsåkersvägen - Bamamossevägen 2, 1 13 An neberg-Alvsåker 979 Nej Alvsåkers Byväg (-Ringlatorpsvägen), Alvså kersvägen - Ringlatorpsvägen 2, 1 13 Fjärås 916 Ja Tostaredsvägen, Varbergsvägen - Gällingevägen 1, 1 7 Fjärås 916 Nej Gällingevägen, Förlandavägen - Hallenvägen 4,6 28 Fjärås 918 Ja Gällingevägen, Tostaredsvägen - Förlandavägen 6,9 41 Fjärås 919 Nej Förlandavägen, Gäll ingevägen - Fågelsångsvägen 4,0 24 Fjärås 927 Ja Hanhalsholmevägen 3,4 20 Fjärås 932 Ja Måbovägen 1,7 10 Fjärås 932 Ja Gåsevadholmsvägen, Häliingsjövägen - Klintåsvägen 4,5 27 Fjärås 936 Ja Hjälmsbergsvägen 1,9 12 Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Höglandavägen - Hjälm 3,3 20 Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Hjälm - Hagavägen 4,3 26 Kuliavik-Särö 960 Ja Gröningevägen 3,5 21 Kungsbacka Ja Bro mellan Hede och V - området Hede norra Bro 25 Kungsbacka Ja Tvärstråket i Verksamhetsområdet Hede norra 0,3 2 Kungsbacka Ja Bro över Kungsbackaån Hede norra vid Varlaparken Bro 15 Onsala-Valida 158 Ja Säröleden, Madernas väg - Bröndomevägen 0,7 4 Onsala-Valida 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - Röde Holme 3, 1 19 Onsala-Valida 945 Nej Häcklehagsvägen 1,8 11 Onsala-Valida 948 Ja Lunnavägen 7,4 44 Onsala-Valida 952 Nej Bröndomevägen, Föreningsvägen - Brogrens väg 3,5 21 Åsa-Frillesås 900 Ja Frillesåsvägen, Lärkbacken - Lillestocksvägen 1,1 7 Åsa-Frillesås 900 Ja Friliesåsvägen, Liliestocksvägen - Almedalsvägen 0,9 6 Åsa-Frillesås 905 Ja Frillesåsvägen, Almedalsvägen - Biaredsvägen 3,0 18 Åsa-Frillesås 905 Ja Friliesåsvägen, Biaredsvägen - Stuwägen 2,4 14 Åsa-Frillesås 913 Ja Olmeva llavägen, Varbergsvägen - Kläppavägen 1,8 11 Åsa-Frillesås Ja Tjolöholmsvägen 3,7 22 6 Referenser Kungsbacka kommun, 2006. Kungsbacka översiktsplan 2006 (Ö P06) Kungsbacka kommun, 2009. Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad. Kungsbacka kommun, 2013. Fördjupning av översiktsplanen för Åsa (ÖP039) Kungsbacka kommun, 2017. Cykla till skolan - En GIS-analys av förutsättningarna att gå· och cykla till skolan Kågeson, P., 2007. M odell för regional inventering och plane· ring av cykelvägar (Vägverket Publikation 2007:13) T rafikverket, 2014. Vägledning för regional cykelvägvisning (TRV 2015:032) T rafikverket, 2015. Råd för vägar och gators utformning (TRV 2015:087) 16 I GC -plan 2018- 2021 111 18 I GC-plan 2018- 2021 Bilaga 1 Resultattabell 119 IV 0 - G) r, .!. 111 E :2' ..!. -6 :::. ... .:. iu 0 Cl C: :::, .e ... $ :=. E '"' "'C: (Il :i: g N "C ... u Fjärås 974 Ja Hällingsjövägen, Höglandavägen - 3,3 20 o.ul 0 ~ Trv B Hjälm r Nq ~ --- Fjärås 974 Ja Häl li ngsjövägen, Hjälm - 4,3 26 Nq 0.10 - 1653 70 - Trv Hagavägen Förklaring - se sid 23 ....' ..!. ~ ,!. -,E ,ev lS 0 -" l!I ....ai e E Cl ffl C ~ QI g "C 25 l.0- ~ QI .... ev- ~ C, .... "C .... 8~ :ev ..s .€ 5 ei QI -" cU C i .2 6 Cl Cl QI ... N >, .s::. C ·- C, "C "C -" E "C Cl i :,V :::s :::s .,,- QI .e -" "C .s::. !!I QI "' ·~ ·~ C V .:: .c "' _g. .... "C Cl 0 Cl Cl Cl !!; 8' 8:j ~ ~ .?::- ·-- ~ ,ev ·c ,ev ~ -" -" ~ !6 ie ev ,ev ~ lij Kommundel > ::c Namn 0. .... ::::, C ~ V\ V\ m 0 I- "C ::c > > :E .,,_ Fjärås 916 Nej Gällingevägen, Förlandavägen - 4,6 28 Inte 0,01 --- Hallenvägen Fjärås 919 Nej Förlandavägen, Gällingevägen - 4,0 24 Inte 0,01 Fågel sångsvägen - Kullavik-Särö 955 Ja Västra Särövägen, Särö Lundaväg 1 0,7 4 It - 5.8 Trv M - - Särö banvall Kullavik-Särö östra Särövägen, Kyrkoby Dala- 1 0,10 1165 Trv K,M 956 Ja 2,4 14 . 0 70 6.2 Avs vägen - Säröleden - Kullavik-Särö - 960 Ja Gröningevägen 3,5 21 Ja(1) 0,01 41 o.u] 0 1163 70 ~Trv Kungsbacka Ja Bro (Ner järnvägen vid lnlagsleden, 0 Bro 25 It 0 9292 60 8.5 Kba M Påg.plan Södra Infarten - Hantverksgatan - Kungsbacka Ja Borgmästaregatan, Varlavägen - 0 0,2 1 It 4 7171 30 8.5 Kba M Påg.plan Kungsbacka ån - - -- Kungsbacka Ja Bro (Ner Kungsbackaån vid Kolla 2 Bro 15 It Kba M Kungsbacka Ja Bro mellan Hede och V - området Bro 25 It Kba M Hede norra -- Kungsbacka Ja Tvärstråket i Verksamhetsområdet 0,3 2 It Kba M Hede norra -- Kungsbacka Ja Bro över Kungsbackaån Hede Bro 15 It 0,63 Kba M norra vid Varlaparken - Onsala-Valida 940 Ja Gottskärsvägen, Klaraplan - 0 0,5 3 1 0,82 0 2887 30 5 Trv B,I Påg.plan Gottskärshamn -- Onsala-Valida 965 Ja Smarhol msvägen 1 1,1 7 9 0,33 551 40 Trv B Onsala-Valida 950 Ja Sandövägen Sandöhamnsvägen - 1&2* 3,5 21 :Inte.. --=11 0.17 928 70 Trv F Lerkil svägen Onsala-Valida 950 Ja Sandövägen, Råhagsvägen - 1 1,3 8 Inte 0,40 • Trv B,F Sandöham nsvägen -- - Onsala-Valida 943 Nej Vässingsövägen, Gathes väg - 1 1,0 6 It 15 Post-Annas väg -- Onsala-Valida 942 Ja Gathes väg, Sträveliden - 2 0,8 5 It -- 6 Trv I,Kf,M Kuttervägen - Onsala-Valida 940 Ja Nya Onsalavägen 0 1,5 9 It 0,98 - - - Vägplan --- Onsala-Valida 158 Ja Säröl eden, Madernas väg - 0,7 4 Ja(1) 0.22 9 Trv M Bröndomevägen Förklaring - se sid 23 ~ .., - G) r, ,.!, 111 E ,!. :2' ..!. -6 :::. ... iu 0 Cl C: :::, .e .., $ :=. E '"' "'C: (Il :i: g N "C ... u Olyckor GCM är hämtade från trafikolycksdatabasen, STRADA i mars 2017 och är för åren 2011 - 2015. Trafik 2016 är för alla statliga vägar hämtade från Trafikverkets Trafikflödeskartan, fliken TFK och är uppräknade till 2016 års trafik. Värden för hastighet och vägbredd är hämtade från Trafikverl ...IV Att ta sig fram till fots eller med cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens tätorter. För de som vill ta sig mellan kommunens tät• orter till fots eller med cykel ska en attraktiv cykelväg finnas med hög framkomlighet och 8, säkerhet. 0 \:J C Det är Kungsbacka kommuns målbild för gång- och cykeltrafiken. ·c:"' Cl. \J -6 0 Kungsbacka