DOCSLIB.ORG

En Tomtning I Lerkil. VA-Utbyggnad Lerkil Etapp 6. Rapport 2017:44

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
En Tomtning I Lerkil. VA-Utbyggnad Lerkil Etapp 6. Rapport 2017:44 En tomtning i Vallda VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 Rapport 2017:44 Arkeologisk undersökning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Vallda socken, Buera 8:2, Vallda 252:1 Viktor Svedberg En tomtning i Vallda VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 Rapport 2017:44 Arkeologisk undersökning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Vallda socken, Buera 8:2, Vallda 252:1 Dnr 5.1.1-00856-2015 Viktor Svedberg Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt 010-480 80 00 [email protected] [email protected] www.arkeologerna.com Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:44 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Lena Troedson Omslag framsida: Anders Kjellin söker med metalldetektor av markytan i tomtning Vallda 252:1 innan utgrävningen. Foto: Viktor Svedberg. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017 Innehåll Inledning/Bakgrund ________________________________________________ 5 Historisk och arkeologisk bakgrund _________________________________ 5 Tomtningar och andra tidiga spår av fiske ________________________________ 5 Skagerrak och norra Kattegattkusten ____________________________________ 7 Tidigare undersökningar på Västkusten _________________________________ 10 Beskrivning av fornlämningen _____________________________________ 13 Målsättning och metod ____________________________________________ 14 Undersökningsresultat ____________________________________________ 18 Metalldetektering __________________________________________________ 18 Aktivitetsytan _____________________________________________________ 18 Den invändiga golvytan _____________________________________________ 18 Väggkonstruktionerna ______________________________________________ 20 Analys- och fyndmaterialet ________________________________________ 24 Tolkning och datering _____________________________________________ 25 Historiska kartuppgifter _____________________________________________ 26 Sammanfattning __________________________________________________ 29 Referenser ________________________________________________________ 30 Administrativa uppgifter ___________________________________________ 31 Figurförteckning __________________________________________________ 32 4 En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 541 Södra Göteborg (skala 1:50 000), och GSD-Sverigekartan. En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 5 Inledning/Bakgrund Under ett par veckor i slutet av augusti 2015 genomförde Arkeolo- gerna (då SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten) i Mölndal en mindre undersökning av en ensamliggande tomtning i Lerkil på den västra sidan av Onsalahalvön. Undersökningen genomfördes, på uppdrag av Kungsbacka kommun och efter beslut av Länsstyrelsen i Halland, med anledning av pågående VA-utbyggnad benämnd Lerkil etapp 6. Tomtningen som låg i anslutning till en bergsida cirka 25 meter upp ifrån den nuvarande strandkanten skulle komma att berö- ras av arbetsområdet för en planerad pumpbrunn som då delvis skulle sprängas in i kanten av berget omedelbart norr om tomtningen. Historisk och arkeologisk bakgrund Ett mer eller mindre omfattande kustfiske finns omtalat i olika skrift- liga källor redan ifrån tidig medeltid. Det vi då framförallt tänker på är det omfattande ”Skånska sillfisket ” som bedrivits redan från 1100- talet i Öresund och vidare österut längs kusten och in i Blekunge. I Bohuslän ser vi också ett sakta framväxande fiske från åtminstone 1300-talet, vilket senare kulminerar i ett flertal mer eller mindre omfattande så kallade sillfiskeperioder från 1500-talet och fram i 1800-talet. Det är också på 1600-talet som många av de permanenta fiskelägana i Bohuslän och Göteborgs skärgård etableras. Däremot saknar vi skriftliga belägg för ett mer omfattande tidigt fiske i Halland, men det är ändå mycket möjligt att det bohuslänska fisket också kan ha sträckt sig ner genom Göteborgs skärgård och ner i norra Halland. Endast två mindre fiskelägen, vid Tylön och vid Träslövs läge, finns omnämnda på 1400-talet. Från Östersjön och upp till Bottniska viken finns också tidiga skriftliga uppgifter som bland annat omnämner ett utbrett ström- mingsfiske men också om ett omfattande gäddfiske i framförallt Finland. Tomtningar och andra tidiga spår av fiske De arkeologiska spåren efter det äldre fisket utgörs bland annat av de efterlämnade benrester som i bästa fall finns bevarade i kulturlager från i första hand medeltida stadsundersökningar. Oftast är då de små benen från strömming och sill dåligt bevarade eller saknas helt, medan däremot stora ben från gädda och olika torskfiskar ofta kan vara välbevarade. Dessa visar att det redan tidigt har förekommit en omfattande införsel av torrfisk från västerhavet. Det är däremot mer osäkert i vilken omfattning som deras ursprung kommer från Skager- ak-Kattegatt området eller från Nordsjöområdet. De andra och mer påtagliga spåren av fiske utgörs av olika fysiska lämningar som vi framförallt finner i våra skärgårdar, men också längs mer öppna kuster. Den fornlämningstyp som framförallt definierar Syd Skandinavien och det Skånska sillfisket utgörs av så kallade lerbottnar och sillgropar som utgörs av flacka lerklädda Skutebacken 6 En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 Låddholmen Nälle- Lilleland Trädgårdsnäs Rödskären Maden Vallda 252:1 Hornarp Kråkholmen Lerkil Rompaberget Strandlid 500 m Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, bladLillarös 6D 6B Buera (RT90). Skala 1:10 000. Plomhult En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 7 gropar eller andra anlagda gropar i strandzonen på äldre fiskeplatser (figur 3). Dessa finns framförallt längs Skånes kuster upp till Hal- lands Väderö och sedan ända bort till Öland. En hel del lerbottnar har undersökts i äldre stadslager och har då daterats till tidig med- eltid och in på 1300-talet varefter de tycks upphöra. Därtill är deras funktion inte helt oomstridd, men förmodligen har de anlagts för framställning av tran och sillolja som var den dominerande metoden att ta till vara och kunna exportera överskottet innan insaltning av sillen slog igenom kring mitten av medeltiden. Den fornlämningstyp som vi framförallt finner i stora delar av våra skärgårdar utgörs av tomtningar. Dessa definieras som”en i maritim miljö strandbunden byggnad som utgörs av stenvallar/murar vilka omger en eller flera stenröjda plana eller skålformade golvytor”. Definitionen antyder att det rör sig om lämningar av enkla byggna- der som nyttjats som bostad, förråd eller dylikt vid tillfälligt eller säsongsmässigt fiske eller vid jakt ute i skärgården (figur 4). I Sverige finns drygt 4000 registrerade tomtningar varav cirka 1000 finns längs Norrlandskusten. Längs kusten från Stockholms skärgård och ner till Kalmarsund finns cirka 250 tomtningar och i Blekinge skärgård ytterligare cirka 150 registrerade tomtningar. (Därutöver finns säkerligen också en hel del tomtningar i Ålands och Finlands skärgårdar). Utmed den svenska västkusten finns så slut- ligen lågt räknat 2600 tomtningar från norra Kattegatt och norrut upp mot Norge (figur 5). Med undantag för ett 70-tal tomtningar och ett hundratal sillgropar på Hallands Väderö så finns i stort sett inga fiskerelaterade lämningar registrerade i södra Kattegatt söder om Varberg. Detta ger dock en mycket missvisande bild eftersom det utmed stränderna från Varberg och ner till Laholmsbukten ligger ett pärlband av oregistrerade lokaler med båtlänningar och små pirar (figur 6). Visserligen vet vi inte hur gamla dessa kan vara, men de tyder i vart fall på att det också här bör ha förekommit ett ganska omfattande småskaligt förindustriellt fiske. Skagerrak och norra Kattegattkusten I Skagerrak finns tomtningar i varierande omfattning längs i stort sett hela kuststräckan från Marstrand och upp i Norge. Förutom ett par områden som här sticker ut något så är de för övrigt relativt jämt spridda i främst ytterskärgården. Det ena och ganska begränsade området med cirka 150 tomtningar ligger på och omkring Fläskön i Fjällbacka skärgård. Det andra området med flera hundra tomtningar ligger kring Hvaleröarna i Norge och ner emot Kosterskärgården i norra Bohuslän. Den ojämförligt största koncentrationen av tomtningar finns dock i norra Kattegatt från Nordreälvs mynning och ner till Kungsbackafjor- den. Längs denna relativt korta kuststräcka finns det cirka 1600 registrerade tomtningar, varav flera lokaler med över 50 tomtningar som ligger mer eller mindre samlade. För att nu nämna några, så finns det ett hundratal tomtningar utspridda vid Brännholmsviken på Ris- holmen och utmed den södra sidan av Styrsö. På och vid Vinbärshol- men strax söder om Lerkil i Vallda finns det upp emot 70 tomtningar (figur 7). Kring en skyddad hamnbassäng på Öckerö-Hamnholmen söder om Råö i Onsala finns det cirka 100 tomtningar. Detta måste då vara landets ojämförligt största tomtningskomplex med tätt samlade tomtningar kring en gemensam hamnbassäng. 8 En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 Figur 3. Undersökning och dokumentation av en typisk lerbotten i Skåne. Foto: Riksantikvarieämbetet (Arkeologerna), Lund. Figur 4. Område med tomtningar på Vinbärsholmen söder om Lerkil. Foto: Viktor Svedberg. En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 9 öteborg Tomtningar Lerbottnar Figur 5. Karta som visar utbredning av tomtningar och lerbottnar, dels i Sverige dels framförallt
Load more

Recommended publications
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • Miljörapport 2020 Lerkils Reningsverk Kungsbacka Kommun
    Miljörapport 2020 Lerkils reningsverk Kungsbacka kommun Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka 2021 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun INNEHÅLL INNEHÅLL ................................................................................................................................ 2 1. Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................ 3 1.1. Organisation ............................................................................................................... 3 1.2. Verksamhetsområde .................................................................................................. 3 1.3. Avloppsvattenrening ................................................................................................. 4 1.4. Slambehandling ......................................................................................................... 5 1.5. Driftövervakning och styrning ................................................................................. 5 1.6. Kemikaliehantering ................................................................................................... 6 1.7. Ledningsnät och pumpstationer ............................................................................... 6 1.8. Verksamhetens påverkan på miljön ........................................................................ 8 2. Tillstånd .................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Hunting in SWEDEN
    www.face-europe.org Page 1 of 14 Hunting in SWEDEN SURFACE AREA Total surface area 449,964 km² Woodlands 62 % Farming area 9 % Huntable area n.a. average huntable area n.a. HUNTER/POPULATION Population 9,000,000 Number of Hunters 290,000 % Hunters 3.2 % Hunters / Inhabitants 1:31 Population density inhabitants/km² 22 Source: http:www.jagareforbundet.se, 2005 Handbook of Hunting in Europe, FACE, 1995 www.face-europe.org Page 2 of 14 HUNTING SYSTEM Competent authorities The Parliament has overall responsibility for legislation. The Government - the Ministry of Agriculture - is responsible for questions concerning hunting. The Swedish Environmental Protection Agency is responsible for supervision and monitoring developments in hunting and game management. The County Administrations are responsible for hunting and game management questions on the county level, and are advised by County Game Committees - länsviltnämnd - with representatives of forestry, agriculture, hunting, recreational and environmental protection interests. } Ministry of Agriculture (Jordbruksdepartementet) S-10333 Stockholm Phone +46 (0) 8 405 10 00 - Fax +46 (0)8 20 64 96 } Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) SE-106 48 Stockholm Phone +46 (0)8 698 10 00 - Fax +46 (0)8 20 29 25 Hunters’ associations Hunting is a popular sport in Sweden. There are some 290.000 hunters, of whom almost 195.000 are affiliated to the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management (Svenska Jägareförbundet). The association is a voluntary body whose main task is to look after the interests of hunting and hunters. The Parliament has delegated responsibility SAHWM for, among other things, practical game management work.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Tävlingsdata Från 2001-2017
    Kungsbacka River År Set Klass Plac Tid Nr Deltagare 1 Deltagare 2 Ort Lag / Förening / Företag 2017 Dam C2 Damer Elit 1 03:11:41 487 Anette Johansson Helen Johansson Fjärås / Kungsbacka Gretas Vänner C2 Damer Motionär 1 03:18:30 229 Mia Salmi Karin Hedelin-Lundén Onsala Pocahontas 2 03:23:04 244 Mia Falk Sabina Millan Kungsbacka / Onsala SaMia Paddle •Queen 3 03:23:57 276 Emma Lanzky Louise Erneholm Kungsbacka / Fjärås (tom) 4 03:28:37 228 Maria Huttqvist Martina Larsson Kungsbacka / Fotskäl (tom) 5 03:34:52 247 Susan Heemskerk Helene Svensson Örby (tom) 6 03:47:24 279 Veronica Aldorsson Rebecca Aldorsson Göteborg Kung Julien & CO 7 03:52:48 246 Sofie Fahl Anna Alexandersson Kungsbacka Sopranas 8 04:08:14 227 Linda Heed Nina Gulin Onsala / Kungsbacka (tom) 9 04:22:26 245 Gunilla Wennergren Jenny Steen Fjärås / Onsala Team WeSt 10 04:22:34 241 Amanda Hansson Sara Wendélius Kungsbacka Walter Hansson EL 11 04:37:02 230 Johanna Rasmusson Jenny Rasmusson Göteborg (tom) 12 04:41:55 500 Linda Andreasson Pia Wennerbäck Kungsbacka Raska töser 13 05:08:57 255 Nina Ingvarsson Emma Scherman Kungsbacka Team Rockstar 5 Herr C2 Herrar Elit 1 02:21:24 449 Geir Inge Folkestad Ulf Tyrén Anderstorp Isaberg Multisport 2 02:32:58 483 Tommy Eneroth Morgan Börjesson Kungsbacka / Fjärås Myra Golf Lag 2 3 02:36:29 472 Stefan Anerönn Ingemar Blom Kungälv / Lindome Gnellspikes Multisport Club 4 02:40:40 466 Kjell Hultén Benny Kjellman Fjärås K. Snickeri & Teknik AB 5 02:43:29 486 Victor Wallin Jesper Alderin Kungsbacka / Borås Myra Golf Lag 4 6 02:47:35 454 Doug
    [Show full text]
  • Baltic Towns030306
    The State and the Integration of the Towns of the Provinces of the Swedish Baltic Empire The Purpose of the Paper1 between 1561 and 1660, Sweden expanded Dalong the coasts of the Baltic Sea and throughout Scandinavia. Sweden became the dominant power in the Baltics and northern Europe, a position it would maintain until the early eighteenth century. At the same time, Swedish society was experiencing a profound transformation. Sweden developed into a typical European early modern power-state with a bureaucracy, a powerful mili- tary organization, and a peasantry bending under taxes and conscription. The kingdom of Sweden also changed from a self-contained country to an important member of the European economy. During this period the Swedish urban system developed as well. From being one of the least urbanized European countries with hardly more than 40 towns and an urbanization level of three to four per cent, Sweden doubled the number of towns and increased the urbanization level to almost ten per cent. The towns were also forced by the state into a staple-town system with differing roles in fo- reign and domestic trade, and the administrative and governing systems of the towns were reformed according to royal initiatives. In the conquered provinces a number of other towns now came under Swe- dish rule. These towns were treated in different ways by the state, as were the pro- vinces as a whole. While the former Danish and Norwegian towns were complete- ly incorporated into the Swedish nation, the German and most of the east Baltic towns were not.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Hvdc Toughened Glass Insulators
    World Congress & Exhibition on Insulators, Arresters & Bushings Rio de Janeiro, Brazil May 13-16,2007 HVDC TOUGHENED GLASS INSULATORS Luis Fernando FERREIRA Jean-Marie GEORGE ELECTROVIDRO SEVES SEDIVER Brazil France Abstract HVDC applications around the world have been in service now for quite many years, and a great number of toughened glass insulators have been used on these very strategic power lines. This paper will review some key properties that insulators have to comply with when used under DC stresses, as well as field cases with actual service experience. Summary While more than two million toughened glass insulators from Sediver have been used on most of the HVDC lines in use around the world, the excellent performance of these insulators has been largely acknowledged. Some old insulators were removed from HVDC lines in the United States and in Brazil after decades (25 and more than 35 years) of field service in order to verify their performance. The test results found in the evaluation program show an outstanding electrical and mechanical behaviour, proof of no ageing of toughened glass even under DC stresses. 1. The specific stress conditions of HVDC on insulators HVDC by nature is creating a set of conditions quite remarkable and different from traditional AC lines (5). The unidirectional E field is a main source of ionic effects on dielectric materials. While IEC (1) is describing in detail the testing parameters and performance expectations of ceramic DC insulators (either glass or porcelain) it is not so the case for composite DC application which is not covered by any standard.
    [Show full text]
  • Arkitekturprogram Ramprogram För Kungsbacka Kommun
    ARKITEKTURPROGRAM RAMPROGRAM FÖR KUNGSBACKA KOMMUN GODKÄNDES 5 DECEMBER 2002 I BYGGNADSNÄMNDEN Text: Andrea Forsström utom ingresstexter till kapitlen Landskap, Historia och Karaktär samt delar av texten i kapitlet kvaliteter är hämtade från Vassbäcksutställningen och skrivna av Kajsa Sparrings. Layout: Andrea Forsström Foto: Där ej annat anges; Kajsa Sparrings eller Andrea Forsström. Fotografier från Norra Hallands hembygdsförenings museum är markerade (NHF) Illustrationer och kartbearbetning: Andrea Forsström utom s.17 och s.24 illustrationerna Framkammarstuga, Salstuga och ombyggnadsexemplen som är tagna ur Bygd att bevara - Program för kulturmiljövård 1999. INNEHÅLL FÖRORD 3 BYGGA HUS 4 Mina drömmars hus Är det lätt att bygga snyggt? KUNGSBACKA KOMMUN IDAG 5 Attraktivt läge Miljöer med värden att värna Struktur för arkitekturprogrammen KVALITETER 6 Andrum Byggnader Historiens spår LANDSKAP 8 Att utgå från platsens natur Landskapstyper i Kungsbacka HISTORIA 10 Att utgå från platsens kultur Kungsbackas historia Historiska kartor KARAKTÄR 16 Varje plats är unik Jordbruksbygd Kustnära Kommundelscentra Kungsbacka stad PRAKTISKA RÅD 22 Inspiration Placering i landskap Terränganpassning och placering på tomt Tomtgräns Volym och skala Material och färg Detaljer och byggnadsdelar Komplementbyggnader ETT GOTT EXEMPEL I KUSTNÄRA LÄGE 27 ETT GOTT EXEMPEL I JORDBRUKSBYGD 28 GODA EXEMPEL PÅ TILLBYGGNADER 29 BAKGRUND 30 Mål Syfte Status KÄLLOR 32 1 2 FÖRORD Arkitekturprogram, ramprogram för Kungsbacka kommun godkändes 5 december 2002 i byggnadsnämnden. Det har utarbetats enligt uppdrag den 16 februari 1999 i byggnadsnämndens arbetsutskott i Kungsbacka. Arkitekturprogrammets mål är att upprätthålla och utveckla bebyggelsemiljöer med stark karaktär och identitet. I stor utsträckning behandlar arkitekturprogrammet estetiska värden och fungerar som ett komplement till plan- och bygglagen. Arkitekturprogrammet består av två delar dels detta ramprogram, dels delprogram för specifika områden i kommunen.
    [Show full text]
  • Kungsbacka Turistguide Z Tourist Guide Z Touristenführer
    Kungsbacka Turistguide z Tourist guide z Touristenführer 2014 1 Kungsbacka Turistbyrå Kungsbacka Tourist Centre You can book accommodation, Hos oss bokar du logi, köper souvenirer, böcker, buy souvenirs, books, maps, kartor och Göteborg City Card. and Gothenburg City Cards Du får information om sevärdheter samt köper with us. biljetter till evenemang i hela Sverige via Ticnet Get information about attrac- och Eventim. Du får också tips om olika utflyktsmål, tions, buy tickets for events arrangemang och evenemang i Kungsbacka. throughout Sweden via Ticnet Storgatan 15, 434 30 Kungsbacka and Eventim, and ask for tips Info: +46 (0)300 83 45 95 on destinations and activities in [email protected] Kungsbacka. www.visitkungsbacka.se Touristeninformation Öppet z Open z Öffnungszeiten Kungsbacka Bei uns gibt es Souvenirs, 1/1 - 22/6 Bücher, Stadtpläne, die Vardagar 10-18 Göteborg City Card und Tickets Lördagar 10-14 für Veranstaltungen in ganz Söndagar och helgdagar stängt Weekdays / Wochentage 10-18 Schweden. Saturdays / Samstage 10-14 Wir informieren über Sehenswürdigkeiten, 23/6 - 10/8 Ausflugsziele und Events in Vardagar 10-18 Kungsbacka. Gerne sind wir Lördagar 10-16 auch bei der Buchung Ihrer Söndagar 10-14 Weekdays / Wochentage 10-18 Unterkunft behilflich. Saturdays / Samstage 10-16 Sundays and holidays / Sonn- und Feiertage 10-14 11/8 - 31/8 Vardagar 10-18 Lördagar 10-16 Weekdays / Wochentage 10-18 Saturdays / Samstage 10-16 1/9 - 31/12 Vardagar 10-17 Lördagar 10-14 Söndagar och helgdagar stängt Weekdays / Wochentage 10-17 2 Welcome to Kungsbacka Välkommen till Kungsbacka! Kungsbacka is on the west coast 20 minutes south of Mitt på västkusten, 20 minuter söder om Gothenburg.
    [Show full text]
  • Kungsbacka 2006
    Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27, § 35 2 Innehåll Förord........................................................................................................................ 5 1. BAKGRUND 7 Historia.......................................................................................................................8 Allmänna utgångspunkter................................................................................. 12 Kommunens planering...................................................................................... 16 Nuvarande utvecklingstendenser................................................................... 18 2. BESKRIVNING OCH ANALYS 23 Inledning.................................................................................................................. 25 Boende, pendling och sysselsättning............................................................ 26 Skola, vård och omsorg....................................................................................... 32 Kultur, turism och fritid........................................................................................ 36 Natur, miljö och säkerhet.................................................................................... 38 Kulturmiljövård...................................................................................................... 48 Infrastruktur............................................................................................................. 50 3. TILLÄMPNING 65 Ärendegång...........................................................................................................
    [Show full text]
  • Tävlingskalendern 2014
    SVENSKA BOULEFÖRBUNDET Tävlingskalendern 2014 Svenska Bouleförbundets tävlingskalender för 2014 P/N 3-5/1 Fyrlingen 2014, Borås boulecenter, Boråa POM (CLUB BOULE LA POMME DE PIN) P 3/1 Öd Direkt 50:- Anm. närv. senast 15:45 N 4/1 Ö4 Grupp 200:- Anm. närv. senast 08:00 Herman Thorell, 033-125483 Epost: [email protected], Hemsida: www.fyrlingenpetanque.se L 4/1 VINÄS CUP 1 VET 65 TRIPPEL, VINÄS BOULE HALL, MORA MOR (MORA-ORSA BOULE SÄLLSKAP) 4/1 V65t Monrad 100:- Anm. närv. senast 09:00 SID HUNTLEY, 0250-30000 Epost: [email protected] L 6/1 13-dagssingeln, Lejonkulan, Linköping LEJ (LEJONKULAN PETANQUE CLUB) 6/1 Ös Monrad 80:- Anm. närv. senast 09:30 Johan Nilsson, 013-340 02 92 Epost: [email protected], Hemsida: www.lejonkulan-pc.se L 6/1 Prins Bertil Memorial, Prins Bertils Boulehall, Stockholm FPS (FAGERSJÖ PS) 6/1 ÖMxt Grupp 150:- Anm. närv. senast 09:00 Bengt Berglund, 0708-283595 Epost: [email protected] L 6/1 Trettonboule, Bodens Boulecenter, Boden BOD (IF BODENS PETANQUE ARCTIQUE BOULE) 6/1 Öd Grupp 100:- Anm. närv. senast 08:45 Anders Nyström, 0921-195 00 Epost: [email protected], Hemsida: www.petanque.se L 8/1 C-G:s CUP, C-G Hallen, Skellefteå GBC (GULDSTADENS BOULE CLUB) 8/1 V55t Annan 100:- Anm. närv. senast 08:30 Kent Nilsson, 0910-777620 Epost: [email protected] L 9/1 Januari Cupen, Inomhushallen Gamla Tobak, NÄSSJÖ HÖG (HÖGLANDETS BOULE SÄLLSKAP) 9/1 V65d Monrad 100:- Anm. närv. senast 09:30 Stig Härlin, 0380-125 92 Epost: [email protected], Hemsida: http://www4.idrottonline.se/default.aspx?id=366913 2 L 10/1 Månadsfighten, Borås Boulecenter, Borås DSF (DALSJÖFORS IF) 10/1 V65Mxd Monrad 100:- Anm.
    [Show full text]
  • Vallda Miljö- Och Kvalitetsprogram För Bebyggelse I Vallda
    Vallda Miljö- och kvalitetsprogram för bebyggelse i Vallda Antagande handling 061124 I n n e h å l l Kvalitetsprogram V a l l d a 2 Innehåll Inledning .....................................................4 Platsens förutsättningar ..............................5 Förslagets huvuddrag ............................. 6–7 Infrastruktur ...........................................8–9 Entréplatser ........................................ 10–11 Entréer till tunen ................................. 12–13 Tunens gestaltning .............................. 14–15 Naturstråk .................................................16 Växter .......................................................17 Den egna tomten ......................................18 Husens gestaltning ...................................19 V a l l d a Kvalitetsprogram I n n e h å l l 3 Kungälv Lerum Torslanda Göteborg Landvetter Mölndal Styrsö Kållered Askimsviken Donsö Hällesåker Vrångö Lindome Billdal Brattås E6 Hjälmared Hagryd-Dala Anneberg Särö Vallda Kungsbacka Backa Lerkil Fjärås Halla C Västra Hagen Backa Onsala Gottskär E6 Sönnerbergen Kläppa Åsa Inledning Vallda 4:78 ligger i Kungsbacka kommun ca 3 mil söder om Göteborg. Området som är ca 7 ha ligger söder om Sandövägen ca 1 km från Vallda trekant. Detta ”miljö och kvalitetsprogram” skall tillhöra detaljplanen för bebyggelse i Vallda. Målsättningen med miljö- och kvalitets- programmet är att det skall utgöra ett gemensamt stöd för arki- tekter, planerare och byggherrar. Det som byggs skall stå sig genom åren och vara sammanhållande och karaktärsskapande. Kvalitetsprogrammet har utarbetats av Skanska Nya Hem i sam- råd med Kungsbacka kommun, White arkitekter och landskaps- arkitekt från RADAR. Programmet redovisar gemensam ambi- tionsnivå för Valldas fortsatta bearbetning och genomförande. I n l e d n i n g Kvalitetsprogram V a l l d a 4 Miljöbilder, Vallda Platsens förutsättningar Området är beläget i delar av det vackra, småskaliga betesland- vägen. Från områdets västra del leder dalgången vidare söderut skapet väster om Vallda kyrka.
    [Show full text]