En tomtning i Vallda VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 Rapport 2017:44 Arkeologisk undersökning
Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Vallda socken, Buera 8:2, Vallda 252:1
Viktor Svedberg
En tomtning i Vallda VA-utbyggnad Lerkil etapp 6
Rapport 2017:44 Arkeologisk undersökning
Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Vallda socken, Buera 8:2, Vallda 252:1
Dnr 5.1.1-00856-2015
Viktor Svedberg Arkeologerna Statens historiska museer
Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala
Kontakt 010-480 80 00 [email protected] [email protected] www.arkeologerna.com
Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:44
Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se
Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Lena Troedson Omslag framsida: Anders Kjellin söker med metalldetektor av markytan i tomtning Vallda 252:1 innan utgrävningen. Foto: Viktor Svedberg. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017 Innehåll
Inledning/Bakgrund______5
Historisk och arkeologisk bakgrund______5 Tomtningar och andra tidiga spår av fiske______5 Skagerrak och norra Kattegattkusten______7 Tidigare undersökningar på Västkusten______10
Beskrivning av fornlämningen______13
Målsättning och metod______14
Undersökningsresultat______18 Metalldetektering______18 Aktivitetsytan______18 Den invändiga golvytan______18 Väggkonstruktionerna______20
Analys- och fyndmaterialet______24
Tolkning och datering______25 Historiska kartuppgifter______26
Sammanfattning______29
Referenser______30
Administrativa uppgifter______31
Figurförteckning______32 4 En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6
Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 541 Södra Göteborg (skala 1:50 000), och GSD-Sverigekartan. En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 5
Inledning/Bakgrund
Under ett par veckor i slutet av augusti 2015 genomförde Arkeolo- gerna (då SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten) i Mölndal en mindre undersökning av en ensamliggande tomtning i Lerkil på den västra sidan av Onsalahalvön. Undersökningen genomfördes, på uppdrag av Kungsbacka kommun och efter beslut av Länsstyrelsen i Halland, med anledning av pågående VA-utbyggnad benämnd Lerkil etapp 6. Tomtningen som låg i anslutning till en bergsida cirka 25 meter upp ifrån den nuvarande strandkanten skulle komma att berö- ras av arbetsområdet för en planerad pumpbrunn som då delvis skulle sprängas in i kanten av berget omedelbart norr om tomtningen.
Historisk och arkeologisk bakgrund
Ett mer eller mindre omfattande kustfiske finns omtalat i olika skrift- liga källor redan ifrån tidig medeltid. Det vi då framförallt tänker på är det omfattande ”Skånska sillfisket ” som bedrivits redan från 1100- talet i Öresund och vidare österut längs kusten och in i Blekunge. I Bohuslän ser vi också ett sakta framväxande fiske från åtminstone 1300-talet, vilket senare kulminerar i ett flertal mer eller mindre omfattande så kallade sillfiskeperioder från 1500-talet och fram i 1800-talet. Det är också på 1600-talet som många av de permanenta fiskelägana i Bohuslän och Göteborgs skärgård etableras. Däremot saknar vi skriftliga belägg för ett mer omfattande tidigt fiske i Halland, men det är ändå mycket möjligt att det bohuslänska fisket också kan ha sträckt sig ner genom Göteborgs skärgård och ner i norra Halland. Endast två mindre fiskelägen, vid Tylön och vid Träslövs läge, finns omnämnda på 1400-talet. Från Östersjön och upp till Bottniska viken finns också tidiga skriftliga uppgifter som bland annat omnämner ett utbrett ström- mingsfiske men också om ett omfattande gäddfiske i framförallt Finland.
Tomtningar och andra tidiga spår av fiske De arkeologiska spåren efter det äldre fisket utgörs bland annat av de efterlämnade benrester som i bästa fall finns bevarade i kulturlager från i första hand medeltida stadsundersökningar. Oftast är då de små benen från strömming och sill dåligt bevarade eller saknas helt, medan däremot stora ben från gädda och olika torskfiskar ofta kan vara välbevarade. Dessa visar att det redan tidigt har förekommit en omfattande införsel av torrfisk från västerhavet. Det är däremot mer osäkert i vilken omfattning som deras ursprung kommer från Skager- ak-Kattegatt området eller från Nordsjöområdet. De andra och mer påtagliga spåren av fiske utgörs av olika fysiska lämningar som vi framförallt finner i våra skärgårdar, men också längs mer öppna kuster. Den fornlämningstyp som framförallt definierar Syd Skandinavien och det Skånska sillfisket utgörs av så kallade lerbottnar och sillgropar som utgörs av flacka lerklädda Skutebacken 6 En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6
Låddholmen
Nälle-
Lilleland Trädgårdsnäs
Rödskären
Maden
Vallda 252:1 Hornarp
Kråkholmen
Lerkil
Rompaberget Strandlid
500 m
Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, bladLillarös 6D 6B Buera (RT90). Skala 1:10 000. Plomhult En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 7
gropar eller andra anlagda gropar i strandzonen på äldre fiskeplatser (figur 3). Dessa finns framförallt längs Skånes kuster upp till Hal- lands Väderö och sedan ända bort till Öland. En hel del lerbottnar har undersökts i äldre stadslager och har då daterats till tidig med- eltid och in på 1300-talet varefter de tycks upphöra. Därtill är deras funktion inte helt oomstridd, men förmodligen har de anlagts för framställning av tran och sillolja som var den dominerande metoden att ta till vara och kunna exportera överskottet innan insaltning av sillen slog igenom kring mitten av medeltiden. Den fornlämningstyp som vi framförallt finner i stora delar av våra skärgårdar utgörs av tomtningar. Dessa definieras som”en i maritim miljö strandbunden byggnad som utgörs av stenvallar/murar vilka omger en eller flera stenröjda plana eller skålformade golvytor”. Definitionen antyder att det rör sig om lämningar av enkla byggna- der som nyttjats som bostad, förråd eller dylikt vid tillfälligt eller säsongsmässigt fiske eller vid jakt ute i skärgården (figur 4). I Sverige finns drygt 4000 registrerade tomtningar varav cirka 1000 finns längs Norrlandskusten. Längs kusten från Stockholms skärgård och ner till Kalmarsund finns cirka 250 tomtningar och i Blekinge skärgård ytterligare cirka 150 registrerade tomtningar. (Därutöver finns säkerligen också en hel del tomtningar i Ålands och Finlands skärgårdar). Utmed den svenska västkusten finns så slut- ligen lågt räknat 2600 tomtningar från norra Kattegatt och norrut upp mot Norge (figur 5). Med undantag för ett 70-tal tomtningar och ett hundratal sillgropar på Hallands Väderö så finns i stort sett inga fiskerelaterade lämningar registrerade i södra Kattegatt söder om Varberg. Detta ger dock en mycket missvisande bild eftersom det utmed stränderna från Varberg och ner till Laholmsbukten ligger ett pärlband av oregistrerade lokaler med båtlänningar och små pirar (figur 6). Visserligen vet vi inte hur gamla dessa kan vara, men de tyder i vart fall på att det också här bör ha förekommit ett ganska omfattande småskaligt förindustriellt fiske.
Skagerrak och norra Kattegattkusten I Skagerrak finns tomtningar i varierande omfattning längs i stort sett hela kuststräckan från Marstrand och upp i Norge. Förutom ett par områden som här sticker ut något så är de för övrigt relativt jämt spridda i främst ytterskärgården. Det ena och ganska begränsade området med cirka 150 tomtningar ligger på och omkring Fläskön i Fjällbacka skärgård. Det andra området med flera hundra tomtningar ligger kring Hvaleröarna i Norge och ner emot Kosterskärgården i norra Bohuslän. Den ojämförligt största koncentrationen av tomtningar finns dock i norra Kattegatt från Nordreälvs mynning och ner till Kungsbackafjor- den. Längs denna relativt korta kuststräcka finns det cirka 1600 registrerade tomtningar, varav flera lokaler med över 50 tomtningar som ligger mer eller mindre samlade. För att nu nämna några, så finns det ett hundratal tomtningar utspridda vid Brännholmsviken på Ris- holmen och utmed den södra sidan av Styrsö. På och vid Vinbärshol- men strax söder om Lerkil i Vallda finns det upp emot 70 tomtningar (figur 7). Kring en skyddad hamnbassäng på Öckerö-Hamnholmen söder om Råö i Onsala finns det cirka 100 tomtningar. Detta måste då vara landets ojämförligt största tomtningskomplex med tätt samlade tomtningar kring en gemensam hamnbassäng. 8 En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6
Figur 3. Undersökning och dokumentation av en typisk lerbotten i Skåne. Foto: Riksantikvarieämbetet (Arkeologerna), Lund.
Figur 4. Område med tomtningar på Vinbärsholmen söder om Lerkil. Foto: Viktor Svedberg. En tomtning i Vallda. VA-utbyggnad Lerkil etapp 6 9