DOCSLIB.ORG

Miljörapport 2020 Lerkils Reningsverk Kungsbacka Kommun

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Miljörapport 2020 Lerkils Reningsverk Kungsbacka Kommun Miljörapport 2020 Lerkils reningsverk Kungsbacka kommun Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka 2021 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun INNEHÅLL INNEHÅLL ................................................................................................................................ 2 1. Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................ 3 1.1. Organisation ............................................................................................................... 3 1.2. Verksamhetsområde .................................................................................................. 3 1.3. Avloppsvattenrening ................................................................................................. 4 1.4. Slambehandling ......................................................................................................... 5 1.5. Driftövervakning och styrning ................................................................................. 5 1.6. Kemikaliehantering ................................................................................................... 6 1.7. Ledningsnät och pumpstationer ............................................................................... 6 1.8. Verksamhetens påverkan på miljön ........................................................................ 8 2. Tillstånd .................................................................................................................................. 9 3. Anmälningsärenden beslutade under året............................................................................. 10 4. Andra gällande beslut ........................................................................................................... 10 5. Tillsynsmyndighet ................................................................................................................ 10 6. Tillståndsgiven och faktisk belastning ................................................................................. 10 7. Gällande villkor i tillstånd .................................................................................................... 10 8. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. ........................................ 13 8.1. Flöden och belastningar .......................................................................................... 13 8.2. Utsläppsvärden ........................................................................................................ 14 8.3. Periodisk undersökning. ......................................................................................... 16 8.4. Recipientundersökningar ........................................................................................ 17 9. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner ....................... 20 10. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m. .......................................................................................................................................... 20 11. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi ..................................................................................................................... 20 12. Ersättning av kemiska produkter ........................................................................................ 22 13. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet ....................................................... 22 14. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa ...................................................................................................................... 22 15. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar ................................................................................................................................... 22 16. Åtgärder som planeras 2021 ............................................................................................... 23 17. NFS 2016:6 ........................................................................................................................ 23 17.1. Provtagning och flödesmätning .......................................................................... 23 17.2. Max GVB .............................................................................................................. 24 18. SNFS 1994:2 ...................................................................................................................... 24 Bilageförteckning ..................................................................................................................... 25 2 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun 1. Verksamhetsbeskrivning 5 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. 1.1. Organisation Avloppsreningsverken i Kungsbacka kommun och tillhörande pumpstationer ingår i enheten för Avloppsrening under förvaltningen för Teknik. Ledningsnätet tillhör enheten för Rörnät. Under 2020 var förvaltningen för Teknik organiserad enligt Figur 1. Figur 1. Organisationsschema 2020 Enheten för Avloppsrening ansvarar för drift och underhåll av reningsverk och pumpstationer medan enheten för Rörnät utför driften på ledningsnätet. Tabell 1. Kontaktpersoner Ansvarig för godkännande av Monica Neptun, Ordf. Nämnden tel. 0709589044 miljörapport för Teknik Enhetschef Avloppsrening Maurice Bourne tel. 0300834702 Miljöingenjör Halina Hallgren tel. 0300835436 Processingenjör Jonatan Flodin tel. 0300834692 Drifttekniker Mats Carlsson tel. 0300834449 Enhetschef Rörnät Jörgen Fredriksson tel. 0300835285 1.2. Verksamhetsområde Lerkils reningsverk är verksamt sedan år 2012 och har byggts för att minska utsläppen till Kungsbackafjorden. Reningsverkets tillrinningsområde omfattar Onsala och Vallda. Verket är dimensionerat för 10 000 pe och till reningsverket är ca 6 039 personer anslutna i dagsläget. 3 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun Inkommande avloppsvatten har liten industripåverkan. I kommunen finns inga verksamheter klassade som A-verksamheten enligt miljöprövningsförordningen. Avloppsvatten från B- klassade verksamheter anses ha ringa påverkan på reningsprocessen. 1.3. Avloppsvattenrening Avloppsvattenreningen omfattar mekanisk, biologisk och kemisk rening. Avloppsvatten pumpas in till reningsverket via två huvudpumpstationer: SPU10 Vallda-Sandö och SPU275 Lerkil huvudpumpstation. Varje inloppsledning är försedd med induktiv flödesmätare. Schema över processen visas i figur 2. Figur 2. Förenklat processchema över Lerkils avloppsreningsverk. 1.3.1. Mekanisk rening Inkommande avloppsvatten leds via en avgasningskammare till två rensgaller. Det avskilda renset tvättas och avvattnas och går därefter till förbränning. Vattnet leds genom självfall till ett luftat sand- och fettfång. Den avskilda sanden pumpas till en sandtvätt och körs sedan till Hammargårds reningsverk för vidare transport till deponi. Fett och andra lättare partiklar ansamlas på ytan och kan skiljas av. Fettet transporteras med slamsugningsbil till externslammottagningen på Hammargårds reningsverk. 1.3.2. Biologisk rening Efter sand- och fettfång fördelas vattnet till två bassänger för biologisk rening. Den biologiska behandlingen syftar till att avlägsna syreförbrukande ämnen, kväve och fosfor från avloppsvattnet. Reningsprocessen i bassängerna sker växelvis med luftning (aerob) för nedbrytning av syreförbrukande ämnen, nitrifikation och upptag av fosfor i slammet, och utan luftning (anox) med mekanisk omrörning för denitrifikation. Utgående vatten från biosteget leds via en fördelningsbrunn till två sedimenteringsbassänger. Eventuellt flytslam i sedimenteringsbassängerna dekanteras med flytslamskrapan till en flytslambrunn och vidare till en intern pumpstation. En liten del av det sedimenterade slammet tas ut som överskottsslam. Returslam från biosedimenteringen delas upp i två delströmmar. Den ena delströmmen går direkt tillbaka till biobassängerna och den andra via Bio-P-bassängen där lättillgängligt kol skapas genom hydrolys och fosforsläpp sker. Normalt drivs hydrolysen med 24 timmars uppehållstid. Vid behov kan hydrolysen även luftas för utökad kväverening (ARP). 4 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun Vid behov finns möjlighet att dosera fällningskemikalie antingen före eller efter biobassängerna. 1.3.3. Slutpolering Vattenfasen går vidare genom ett skivfilter som består av en roterande mekanisk filterenhet. Det renade vattnet förs via en utloppstub och släpps ut två kilometer från kusten i Västerhavet. 1.3.4. Hydraulisk överbelastning Konstruktionen av Lerkils avloppsreningsverk innebär att inga bräddningar sker på verket utan allt utgående vatten passerar utgående provtagare. Vid höga flöden kan en delström ledas förbi biobassängerna vidare till skivfiltret. Detta flöde delbehandlas alltså i galler, sand- och fettfång och skivfilter. 1.3.5. Dimensionering Flödesbelastning till inloppet: Dygnstillrinning vid min. resp. max. torrväderstillrinning: 1800–4600 m3/d Timtillrinning vid min. resp. max. torrväderstillrinning: 130–250 m3/h Max. timtillrinning med regnväder/snösmältning: 600 m3/h Reningsverkets består av följande delar: 2 rensgaller, 2
Load more

Recommended publications
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • Hunting in SWEDEN
    www.face-europe.org Page 1 of 14 Hunting in SWEDEN SURFACE AREA Total surface area 449,964 km² Woodlands 62 % Farming area 9 % Huntable area n.a. average huntable area n.a. HUNTER/POPULATION Population 9,000,000 Number of Hunters 290,000 % Hunters 3.2 % Hunters / Inhabitants 1:31 Population density inhabitants/km² 22 Source: http:www.jagareforbundet.se, 2005 Handbook of Hunting in Europe, FACE, 1995 www.face-europe.org Page 2 of 14 HUNTING SYSTEM Competent authorities The Parliament has overall responsibility for legislation. The Government - the Ministry of Agriculture - is responsible for questions concerning hunting. The Swedish Environmental Protection Agency is responsible for supervision and monitoring developments in hunting and game management. The County Administrations are responsible for hunting and game management questions on the county level, and are advised by County Game Committees - länsviltnämnd - with representatives of forestry, agriculture, hunting, recreational and environmental protection interests. } Ministry of Agriculture (Jordbruksdepartementet) S-10333 Stockholm Phone +46 (0) 8 405 10 00 - Fax +46 (0)8 20 64 96 } Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) SE-106 48 Stockholm Phone +46 (0)8 698 10 00 - Fax +46 (0)8 20 29 25 Hunters’ associations Hunting is a popular sport in Sweden. There are some 290.000 hunters, of whom almost 195.000 are affiliated to the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management (Svenska Jägareförbundet). The association is a voluntary body whose main task is to look after the interests of hunting and hunters. The Parliament has delegated responsibility SAHWM for, among other things, practical game management work.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Tävlingsdata Från 2001-2017
    Kungsbacka River År Set Klass Plac Tid Nr Deltagare 1 Deltagare 2 Ort Lag / Förening / Företag 2017 Dam C2 Damer Elit 1 03:11:41 487 Anette Johansson Helen Johansson Fjärås / Kungsbacka Gretas Vänner C2 Damer Motionär 1 03:18:30 229 Mia Salmi Karin Hedelin-Lundén Onsala Pocahontas 2 03:23:04 244 Mia Falk Sabina Millan Kungsbacka / Onsala SaMia Paddle •Queen 3 03:23:57 276 Emma Lanzky Louise Erneholm Kungsbacka / Fjärås (tom) 4 03:28:37 228 Maria Huttqvist Martina Larsson Kungsbacka / Fotskäl (tom) 5 03:34:52 247 Susan Heemskerk Helene Svensson Örby (tom) 6 03:47:24 279 Veronica Aldorsson Rebecca Aldorsson Göteborg Kung Julien & CO 7 03:52:48 246 Sofie Fahl Anna Alexandersson Kungsbacka Sopranas 8 04:08:14 227 Linda Heed Nina Gulin Onsala / Kungsbacka (tom) 9 04:22:26 245 Gunilla Wennergren Jenny Steen Fjärås / Onsala Team WeSt 10 04:22:34 241 Amanda Hansson Sara Wendélius Kungsbacka Walter Hansson EL 11 04:37:02 230 Johanna Rasmusson Jenny Rasmusson Göteborg (tom) 12 04:41:55 500 Linda Andreasson Pia Wennerbäck Kungsbacka Raska töser 13 05:08:57 255 Nina Ingvarsson Emma Scherman Kungsbacka Team Rockstar 5 Herr C2 Herrar Elit 1 02:21:24 449 Geir Inge Folkestad Ulf Tyrén Anderstorp Isaberg Multisport 2 02:32:58 483 Tommy Eneroth Morgan Börjesson Kungsbacka / Fjärås Myra Golf Lag 2 3 02:36:29 472 Stefan Anerönn Ingemar Blom Kungälv / Lindome Gnellspikes Multisport Club 4 02:40:40 466 Kjell Hultén Benny Kjellman Fjärås K. Snickeri & Teknik AB 5 02:43:29 486 Victor Wallin Jesper Alderin Kungsbacka / Borås Myra Golf Lag 4 6 02:47:35 454 Doug
    [Show full text]
  • Baltic Towns030306
    The State and the Integration of the Towns of the Provinces of the Swedish Baltic Empire The Purpose of the Paper1 between 1561 and 1660, Sweden expanded Dalong the coasts of the Baltic Sea and throughout Scandinavia. Sweden became the dominant power in the Baltics and northern Europe, a position it would maintain until the early eighteenth century. At the same time, Swedish society was experiencing a profound transformation. Sweden developed into a typical European early modern power-state with a bureaucracy, a powerful mili- tary organization, and a peasantry bending under taxes and conscription. The kingdom of Sweden also changed from a self-contained country to an important member of the European economy. During this period the Swedish urban system developed as well. From being one of the least urbanized European countries with hardly more than 40 towns and an urbanization level of three to four per cent, Sweden doubled the number of towns and increased the urbanization level to almost ten per cent. The towns were also forced by the state into a staple-town system with differing roles in fo- reign and domestic trade, and the administrative and governing systems of the towns were reformed according to royal initiatives. In the conquered provinces a number of other towns now came under Swe- dish rule. These towns were treated in different ways by the state, as were the pro- vinces as a whole. While the former Danish and Norwegian towns were complete- ly incorporated into the Swedish nation, the German and most of the east Baltic towns were not.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Hvdc Toughened Glass Insulators
    World Congress & Exhibition on Insulators, Arresters & Bushings Rio de Janeiro, Brazil May 13-16,2007 HVDC TOUGHENED GLASS INSULATORS Luis Fernando FERREIRA Jean-Marie GEORGE ELECTROVIDRO SEVES SEDIVER Brazil France Abstract HVDC applications around the world have been in service now for quite many years, and a great number of toughened glass insulators have been used on these very strategic power lines. This paper will review some key properties that insulators have to comply with when used under DC stresses, as well as field cases with actual service experience. Summary While more than two million toughened glass insulators from Sediver have been used on most of the HVDC lines in use around the world, the excellent performance of these insulators has been largely acknowledged. Some old insulators were removed from HVDC lines in the United States and in Brazil after decades (25 and more than 35 years) of field service in order to verify their performance. The test results found in the evaluation program show an outstanding electrical and mechanical behaviour, proof of no ageing of toughened glass even under DC stresses. 1. The specific stress conditions of HVDC on insulators HVDC by nature is creating a set of conditions quite remarkable and different from traditional AC lines (5). The unidirectional E field is a main source of ionic effects on dielectric materials. While IEC (1) is describing in detail the testing parameters and performance expectations of ceramic DC insulators (either glass or porcelain) it is not so the case for composite DC application which is not covered by any standard.
    [Show full text]
  • Arkitekturprogram Ramprogram För Kungsbacka Kommun
    ARKITEKTURPROGRAM RAMPROGRAM FÖR KUNGSBACKA KOMMUN GODKÄNDES 5 DECEMBER 2002 I BYGGNADSNÄMNDEN Text: Andrea Forsström utom ingresstexter till kapitlen Landskap, Historia och Karaktär samt delar av texten i kapitlet kvaliteter är hämtade från Vassbäcksutställningen och skrivna av Kajsa Sparrings. Layout: Andrea Forsström Foto: Där ej annat anges; Kajsa Sparrings eller Andrea Forsström. Fotografier från Norra Hallands hembygdsförenings museum är markerade (NHF) Illustrationer och kartbearbetning: Andrea Forsström utom s.17 och s.24 illustrationerna Framkammarstuga, Salstuga och ombyggnadsexemplen som är tagna ur Bygd att bevara - Program för kulturmiljövård 1999. INNEHÅLL FÖRORD 3 BYGGA HUS 4 Mina drömmars hus Är det lätt att bygga snyggt? KUNGSBACKA KOMMUN IDAG 5 Attraktivt läge Miljöer med värden att värna Struktur för arkitekturprogrammen KVALITETER 6 Andrum Byggnader Historiens spår LANDSKAP 8 Att utgå från platsens natur Landskapstyper i Kungsbacka HISTORIA 10 Att utgå från platsens kultur Kungsbackas historia Historiska kartor KARAKTÄR 16 Varje plats är unik Jordbruksbygd Kustnära Kommundelscentra Kungsbacka stad PRAKTISKA RÅD 22 Inspiration Placering i landskap Terränganpassning och placering på tomt Tomtgräns Volym och skala Material och färg Detaljer och byggnadsdelar Komplementbyggnader ETT GOTT EXEMPEL I KUSTNÄRA LÄGE 27 ETT GOTT EXEMPEL I JORDBRUKSBYGD 28 GODA EXEMPEL PÅ TILLBYGGNADER 29 BAKGRUND 30 Mål Syfte Status KÄLLOR 32 1 2 FÖRORD Arkitekturprogram, ramprogram för Kungsbacka kommun godkändes 5 december 2002 i byggnadsnämnden. Det har utarbetats enligt uppdrag den 16 februari 1999 i byggnadsnämndens arbetsutskott i Kungsbacka. Arkitekturprogrammets mål är att upprätthålla och utveckla bebyggelsemiljöer med stark karaktär och identitet. I stor utsträckning behandlar arkitekturprogrammet estetiska värden och fungerar som ett komplement till plan- och bygglagen. Arkitekturprogrammet består av två delar dels detta ramprogram, dels delprogram för specifika områden i kommunen.
    [Show full text]
  • Kungsbacka Turistguide Z Tourist Guide Z Touristenführer
    Kungsbacka Turistguide z Tourist guide z Touristenführer 2014 1 Kungsbacka Turistbyrå Kungsbacka Tourist Centre You can book accommodation, Hos oss bokar du logi, köper souvenirer, böcker, buy souvenirs, books, maps, kartor och Göteborg City Card. and Gothenburg City Cards Du får information om sevärdheter samt köper with us. biljetter till evenemang i hela Sverige via Ticnet Get information about attrac- och Eventim. Du får också tips om olika utflyktsmål, tions, buy tickets for events arrangemang och evenemang i Kungsbacka. throughout Sweden via Ticnet Storgatan 15, 434 30 Kungsbacka and Eventim, and ask for tips Info: +46 (0)300 83 45 95 on destinations and activities in [email protected] Kungsbacka. www.visitkungsbacka.se Touristeninformation Öppet z Open z Öffnungszeiten Kungsbacka Bei uns gibt es Souvenirs, 1/1 - 22/6 Bücher, Stadtpläne, die Vardagar 10-18 Göteborg City Card und Tickets Lördagar 10-14 für Veranstaltungen in ganz Söndagar och helgdagar stängt Weekdays / Wochentage 10-18 Schweden. Saturdays / Samstage 10-14 Wir informieren über Sehenswürdigkeiten, 23/6 - 10/8 Ausflugsziele und Events in Vardagar 10-18 Kungsbacka. Gerne sind wir Lördagar 10-16 auch bei der Buchung Ihrer Söndagar 10-14 Weekdays / Wochentage 10-18 Unterkunft behilflich. Saturdays / Samstage 10-16 Sundays and holidays / Sonn- und Feiertage 10-14 11/8 - 31/8 Vardagar 10-18 Lördagar 10-16 Weekdays / Wochentage 10-18 Saturdays / Samstage 10-16 1/9 - 31/12 Vardagar 10-17 Lördagar 10-14 Söndagar och helgdagar stängt Weekdays / Wochentage 10-17 2 Welcome to Kungsbacka Välkommen till Kungsbacka! Kungsbacka is on the west coast 20 minutes south of Mitt på västkusten, 20 minuter söder om Gothenburg.
    [Show full text]
  • Kungsbacka 2006
    Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27, § 35 2 Innehåll Förord........................................................................................................................ 5 1. BAKGRUND 7 Historia.......................................................................................................................8 Allmänna utgångspunkter................................................................................. 12 Kommunens planering...................................................................................... 16 Nuvarande utvecklingstendenser................................................................... 18 2. BESKRIVNING OCH ANALYS 23 Inledning.................................................................................................................. 25 Boende, pendling och sysselsättning............................................................ 26 Skola, vård och omsorg....................................................................................... 32 Kultur, turism och fritid........................................................................................ 36 Natur, miljö och säkerhet.................................................................................... 38 Kulturmiljövård...................................................................................................... 48 Infrastruktur............................................................................................................. 50 3. TILLÄMPNING 65 Ärendegång...........................................................................................................
    [Show full text]
  • Tävlingskalendern 2014
    SVENSKA BOULEFÖRBUNDET Tävlingskalendern 2014 Svenska Bouleförbundets tävlingskalender för 2014 P/N 3-5/1 Fyrlingen 2014, Borås boulecenter, Boråa POM (CLUB BOULE LA POMME DE PIN) P 3/1 Öd Direkt 50:- Anm. närv. senast 15:45 N 4/1 Ö4 Grupp 200:- Anm. närv. senast 08:00 Herman Thorell, 033-125483 Epost: [email protected], Hemsida: www.fyrlingenpetanque.se L 4/1 VINÄS CUP 1 VET 65 TRIPPEL, VINÄS BOULE HALL, MORA MOR (MORA-ORSA BOULE SÄLLSKAP) 4/1 V65t Monrad 100:- Anm. närv. senast 09:00 SID HUNTLEY, 0250-30000 Epost: [email protected] L 6/1 13-dagssingeln, Lejonkulan, Linköping LEJ (LEJONKULAN PETANQUE CLUB) 6/1 Ös Monrad 80:- Anm. närv. senast 09:30 Johan Nilsson, 013-340 02 92 Epost: [email protected], Hemsida: www.lejonkulan-pc.se L 6/1 Prins Bertil Memorial, Prins Bertils Boulehall, Stockholm FPS (FAGERSJÖ PS) 6/1 ÖMxt Grupp 150:- Anm. närv. senast 09:00 Bengt Berglund, 0708-283595 Epost: [email protected] L 6/1 Trettonboule, Bodens Boulecenter, Boden BOD (IF BODENS PETANQUE ARCTIQUE BOULE) 6/1 Öd Grupp 100:- Anm. närv. senast 08:45 Anders Nyström, 0921-195 00 Epost: [email protected], Hemsida: www.petanque.se L 8/1 C-G:s CUP, C-G Hallen, Skellefteå GBC (GULDSTADENS BOULE CLUB) 8/1 V55t Annan 100:- Anm. närv. senast 08:30 Kent Nilsson, 0910-777620 Epost: [email protected] L 9/1 Januari Cupen, Inomhushallen Gamla Tobak, NÄSSJÖ HÖG (HÖGLANDETS BOULE SÄLLSKAP) 9/1 V65d Monrad 100:- Anm. närv. senast 09:30 Stig Härlin, 0380-125 92 Epost: [email protected], Hemsida: http://www4.idrottonline.se/default.aspx?id=366913 2 L 10/1 Månadsfighten, Borås Boulecenter, Borås DSF (DALSJÖFORS IF) 10/1 V65Mxd Monrad 100:- Anm.
    [Show full text]
  • Vallda Miljö- Och Kvalitetsprogram För Bebyggelse I Vallda
    Vallda Miljö- och kvalitetsprogram för bebyggelse i Vallda Antagande handling 061124 I n n e h å l l Kvalitetsprogram V a l l d a 2 Innehåll Inledning .....................................................4 Platsens förutsättningar ..............................5 Förslagets huvuddrag ............................. 6–7 Infrastruktur ...........................................8–9 Entréplatser ........................................ 10–11 Entréer till tunen ................................. 12–13 Tunens gestaltning .............................. 14–15 Naturstråk .................................................16 Växter .......................................................17 Den egna tomten ......................................18 Husens gestaltning ...................................19 V a l l d a Kvalitetsprogram I n n e h å l l 3 Kungälv Lerum Torslanda Göteborg Landvetter Mölndal Styrsö Kållered Askimsviken Donsö Hällesåker Vrångö Lindome Billdal Brattås E6 Hjälmared Hagryd-Dala Anneberg Särö Vallda Kungsbacka Backa Lerkil Fjärås Halla C Västra Hagen Backa Onsala Gottskär E6 Sönnerbergen Kläppa Åsa Inledning Vallda 4:78 ligger i Kungsbacka kommun ca 3 mil söder om Göteborg. Området som är ca 7 ha ligger söder om Sandövägen ca 1 km från Vallda trekant. Detta ”miljö och kvalitetsprogram” skall tillhöra detaljplanen för bebyggelse i Vallda. Målsättningen med miljö- och kvalitets- programmet är att det skall utgöra ett gemensamt stöd för arki- tekter, planerare och byggherrar. Det som byggs skall stå sig genom åren och vara sammanhållande och karaktärsskapande. Kvalitetsprogrammet har utarbetats av Skanska Nya Hem i sam- råd med Kungsbacka kommun, White arkitekter och landskaps- arkitekt från RADAR. Programmet redovisar gemensam ambi- tionsnivå för Valldas fortsatta bearbetning och genomförande. I n l e d n i n g Kvalitetsprogram V a l l d a 4 Miljöbilder, Vallda Platsens förutsättningar Området är beläget i delar av det vackra, småskaliga betesland- vägen. Från områdets västra del leder dalgången vidare söderut skapet väster om Vallda kyrka.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Onsala
    K 611 Beskrivning till bergkvalitetskartan Onsala Mattias Göransson & Lena Persson ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-434-9 Ändring genomförd 19 september 2018 Sidan 5, figur 1. Figur utbytt mot korrekt. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Grå, grovt medelkornig, ådrad ortognejs (MGO100027, 6 396 602/322 451). Grey, coarsely medium-grained, veined ortogneiss (MGO100027, 6 396 602/322 451). Foto: Mattias Göransson. © Sveriges geologiska undersökning, 2018 Redaktör: Ulrika Hurtig, SGU INNEHÅLL Sammanfattning .................................................................................................................................................................. 5 Inledning .................................................................................................................................................................................... 6 Metodik ...................................................................................................................................................................................... 6 Allmän geologi ....................................................................................................................................................................... 10 Bergartsbeskrivning ..........................................................................................................................................................
    [Show full text]