Planprogram För Annebergs Centrum, I Älvsåker Inom Fastigheterna Alafors 2:16 Mfl

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Planprogram För Annebergs Centrum, I Älvsåker Inom Fastigheterna Alafors 2:16 Mfl Alafors kvarnby Annebergs centrum Älvsåkerskyrkan Älvsåkersskolan Annebergs station Gammalt Annebergs stationshus snickerifabrik Kungsbackaån Planprogram för Annebergs centrum, i Älvsåker inom fastigheterna Alafors 2:16 mfl Upprättad i juni 2015 2004/P038 P8/03.03 Handlingar: • Planprogram (denna handling) Övriga handlingar: • Tåg- och vägtrafikbullerutredning, 2014-04-15, kompletterad 2014-09-24 med skärm- förslag öster om spår, Norconsult • Utredning av buller från Annebergs Snickerifabrik, 2014-10-06, Norconsult • Miljöutredning, 2014-11-20, Norconsult • Geoteknisk undersökning, 2003-10-06, GF konsult (numera Norconsult) • Byggbarhetsbedömning, geoteknik och hydrologi 2014-10-24. Norconsult Handlingar finns att läsa på: Stadshusets entré, Storgatan 37, Kungsbacka www.kungsbacka.se/aktuellaprojekt Skriftliga synpunkter skickas till: Planavdelningen Plan & Bygg 434 81 Kungsbacka eller: [email protected] Upplysningar om planprogrammet lämnas av: Hasse Andersson, strateg fysisk planering 0300-83 46 51 Inger Gennerud, strateg mark och exploatering 0300-83 42 64 Samrådstid 8:e september 2015 - 26:e oktober 2015 Planprogram Samråd Detaljplan Samråd Granskning Laga kraft Planprocessen Synpunkter kan lämnas flera gånger under planeringsprocessen, under program- samrådet, under detaljplanesamrådet och vid utställningen av planförslaget. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna och politiska beslut tas om ändringar och om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Detaljplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. Detaljplaneprocessen tar cirka 1,5 år efter det att planprogrammet har godkänts av kommunstyrelsen. 2 Planprogram Planprogram 3 Planprogram för Annebergs centrum Sammanfattning Kommunens nordöstra del, Anneberg och Älvsåker, är en gammal jordbruksbygd under om- vandling. Det attraktiva läget med närhet till Kungsbacka, pendeltåg till Göteborg och med naturen inpå knuten, gör att det är en del av kommunen som har goda förutsättningar att växa. Anneberg är också en av kommunens tio tätorter men saknar idag en tydlig centrum- kärna. Planområdets strategiska läge i nära anslutning till Annebergs pendeltågstation samt som länk till kringliggande område i Anneberg, gör området attraktivt att utveckla med centrumverksamheter samt bostäder. Syftet med planprogrammet är att pröva lämpligheten att komplettera Anneberg med ett kommersiellt centrum samt med cirka 75 till 100 nya bostäder. Närheten till järnvägen, Kungsbackaån och snickerifabriken ställer krav på att hänsyn tas till buller, riskfaktorer och geoteknik. En exploatering av området handlar om att förstärka den upplevda tillgängligheten till pendeltåget genom att tillföra ny bebyggelse längs med stråket samt skapa ett trivsamt och tryggt centrumområde som människor vill bo, besöka och vistas i. 2 Planprogram Planprogram 3 Förutsättningar Bakgrund Kommunstyrelsen godkände ett planprogram för fastigheten Alafors 2:16 i Älvsåker 2005- 06-15 (Annebergs centrum) med förslag på cirka 50 bostäder varav hälften hyresrätter. Förutsättningarna och innehållet har efter det flera gånger förändrats och planområdet har sedan dess legat på is. Under 2007 beslutade kommunstyrelsen att programförutsättningarna skulle revideras och omfatta förutom centrumfunktioner ett äldreboende om 40 lägenheter, ett seniorboende omfattande cirka 20 bostadsrätter/alternativt pröva möjligheterna till kooperativ hyresrätt, 5-10 småhus. Äldreomsorgen har sedan tvekat inför beställning av ett större äldreboende i Anneberg. Försäljning av planområdet har därmed avvaktat deras beslut. Under 2010 beslutade kommunstyrelsen återigen att programförutsättningarna skulle revi- deras. Kommunstyrelsen beslutade också att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att utarbeta förslag till hur försäljning av planområdet ska genomföras. På grund av de förändringar och inriktningar som skett genom åren samt förändringar i lagstiftning vad gäller frågor som geoteknik, strandskydd och buller kommer detta planpro- gram att ersätta planprogrammet från 2005. Brattås Kullavik Älvsåker Anneberg Hagryd-Dala Bukärr Släp Särö Hjälm KUNGSBACKA Vallda Lerkil Fjärås Hanhals Halla-Heberg Västra Hagen Buerås Förlanda Onsala Tjolöholm Gottskär Gällinge Ölmevalla Idala 4 Planprogram Ölmanäs Kläppa Planprogram 5 Åsa 0km 10km Landa Kungsbacka kommun 2014-04-28 Skala = 1:168871 Kartans aktualitet och noggrannhet kan variera Syfte och huvuddrag Detta planprogram syftar till att pröva lämpligheten att komplettera Anneberg med ett kommersiellt centrum samt bedöms området kunna inrymma cirka 75 - 100 nya bostäder. Målsättningen är att skapa ett fungerande centrumområdet innehållande olika funktioner med såväl verksamheter och mötesplatser som bostäder. Bostäderna ska ha olika innehåll och upplåtelseform och där minst en tredjedel av bostäderna ska utgöra hyreslägenheter. En ytterligare målsättning är att utforma programområdet så att tågpendlingen upplevs enklare, säkrare och mer attraktiv för invånarna i hela Anneberg. Det nya området ska knyta ihop de olika delarna i Anneberg och på så sätt uppmuntra till att gå och cykla mellan ortens olika delar. Målsättning: • Att utveckla ett nytt och tydligt centrum för Anneberg. • Att dra fördelar av det attraktiva läget vid pendeltågsstationen i Anneberg. • Att lyfta fram och förstärka boendekvaliteterna för hela Anneberg. • Att skapa nya bostäder med olika upplåtelseformer i Anneberg. • Att knyta ihop - norra och södra delen av Anneberg över Älvsåkervägen. Översiktliga planer och detaljplaner Planområdets berörs av två stycken översiktsplaner. Kungsbacka översiktsplan (ÖP) 2006 anger att Annebergs strategiska läge längs kommunens stora kommunikationsstråk gör den till en viktig ort att utveckla. Programområdet ligger inom ett utvecklingsområde för Anneberg. Inriktningen för utvecklingsområdet är att komplettera området med bostäder, arbetsplatser, service och rekreationsområden. Befintliga kvaliteter ska behållas och förstär- kas. Möjligheterna att gå och cykla inom utvecklingsområdena bör förbättras enligt ÖP06. I fördjupad översiktsplan (FÖP) för Anneberg-Älvsåker från 1995, se kartan nedan, anges Här ligger Anneberg Göteborgsområdets kommunalförbund, GR, strukturbild Fördjupad översiktsplan för Anneberg- Älvsåker 1995 4 Planprogram Planprogram 5 markanvändningen för det aktuella området till ett nytt centrum med kommersiell service i sydvästra delen och bostäder för i övriga delar. Det påpekas att det aktuella programom- rådet med sitt läge vid pendeltågstationen är det mest centrala området i Anneberg och att kommersiell service bör förläggas här. Det mindre området norr om Storåvägen bör enligt FÖPen planläggas för icke störande verksamheter pga störningar från västkustbanan. Programområdet är inte detaljplanelagt förutom Storåvägen, som skär igenom området. Storåvägen ingår i detaljplan Äp 17; Detaljplan för Lerberg 16:5 m.fl. i Älvsåker. Genom- förandetiden har gått ut. I GR´s strukturbild ligger Anneberg i huvudstråket som utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendel- och regiontågstrafik för en långsiktigt hållbar regional utveckling. Övriga kommunala beslut I ”Mål för bostadsbyggande 2014-2020”, anges att huvudinriktningen för kommunens expan- sion ska koncentreras till mittstråket Anneberg, Kungsbacka, Fjärås, Åsa och Frillesås med särskilt fokus på Kungsbacka stad. Ett arkitekturprogram ”Karaktärisering av Anneberg-Älvsåker” godkändes i byggnads- nämnden 2003-06-05. Målsättningen med dokumentet var att visa på bygdens identitet och kvaliteter och det togs fram för att användas som utgångspunkt vid fortsatta utbyggnader i Anneberg. Detta program ligger även som underlag för planprogrammet. Hänsyn till programmet bör tas vid utformningen av det nu aktuella området i samband med fortsatt planarbete och bygglov. Miljöbalken och behovsbedömning Förslaget bedöms vara förenligt med miljöbalkens 3, 4, och 5 kap miljöbalken. En utbygg- nad bedöms inte innebära konflikt med bestämmelserna i 4 kap miljöbalken utan kan ses som en tätortsutveckling. En miljöutredning har tagits fram 2014-11-20 av Norconsult. Med stöd av miljöutredningen har en behovsbedömning gjorts för att ta reda på om förslagets genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen ska göra sin bedömning enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. • Förslaget bedöms inte medge användning som innebär betydande påverkan på miljön (PBL 5 kap 18§). • Förslaget bedöms inte innehålla verksamheter som kan påverka Natura 2000-område. • Förslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan utifrån sina karaktäriska egenskaper eller sina befintliga värden av typen påverkan. Sammanfattningsvis har behovsbedömningen visat att planprogrammet inte bedöms medfö- ra någon betydande miljöpåverkan. Däremot avses rekommendationerna i miljöutredningen i huvudsak följas, se miljöutredningen, bilaga 1 i utredningen. 6 Planprogram Planprogram 7 Förutsättningar Anneberg - Älvsåker idag Anneberg - Älvsåker är ett småskaligt samhälle som har sina rötter främst i jordbruksland- skapet och stationssamhället. Idag består Anneberg av spridda bostadsområden, en pendel- tågstation, en snickerifabrik, en F-9 skola, en kyrka mm. Flera förskolor finns i närheten, både strax söder om området och vid Älvsåkersskolan ca 700 m öster om området. Älvs- åkersskolan är en tvåparallellig F-9 skola. I Annebergs tätort bor ca 1400 invånare
Recommended publications
  • Miljörapport 2020 Lerkils Reningsverk Kungsbacka Kommun
    Miljörapport 2020 Lerkils reningsverk Kungsbacka kommun Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka 2021 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun INNEHÅLL INNEHÅLL ................................................................................................................................ 2 1. Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................ 3 1.1. Organisation ............................................................................................................... 3 1.2. Verksamhetsområde .................................................................................................. 3 1.3. Avloppsvattenrening ................................................................................................. 4 1.4. Slambehandling ......................................................................................................... 5 1.5. Driftövervakning och styrning ................................................................................. 5 1.6. Kemikaliehantering ................................................................................................... 6 1.7. Ledningsnät och pumpstationer ............................................................................... 6 1.8. Verksamhetens påverkan på miljön ........................................................................ 8 2. Tillstånd .................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Arkitekturprogram Ramprogram För Kungsbacka Kommun
    ARKITEKTURPROGRAM RAMPROGRAM FÖR KUNGSBACKA KOMMUN GODKÄNDES 5 DECEMBER 2002 I BYGGNADSNÄMNDEN Text: Andrea Forsström utom ingresstexter till kapitlen Landskap, Historia och Karaktär samt delar av texten i kapitlet kvaliteter är hämtade från Vassbäcksutställningen och skrivna av Kajsa Sparrings. Layout: Andrea Forsström Foto: Där ej annat anges; Kajsa Sparrings eller Andrea Forsström. Fotografier från Norra Hallands hembygdsförenings museum är markerade (NHF) Illustrationer och kartbearbetning: Andrea Forsström utom s.17 och s.24 illustrationerna Framkammarstuga, Salstuga och ombyggnadsexemplen som är tagna ur Bygd att bevara - Program för kulturmiljövård 1999. INNEHÅLL FÖRORD 3 BYGGA HUS 4 Mina drömmars hus Är det lätt att bygga snyggt? KUNGSBACKA KOMMUN IDAG 5 Attraktivt läge Miljöer med värden att värna Struktur för arkitekturprogrammen KVALITETER 6 Andrum Byggnader Historiens spår LANDSKAP 8 Att utgå från platsens natur Landskapstyper i Kungsbacka HISTORIA 10 Att utgå från platsens kultur Kungsbackas historia Historiska kartor KARAKTÄR 16 Varje plats är unik Jordbruksbygd Kustnära Kommundelscentra Kungsbacka stad PRAKTISKA RÅD 22 Inspiration Placering i landskap Terränganpassning och placering på tomt Tomtgräns Volym och skala Material och färg Detaljer och byggnadsdelar Komplementbyggnader ETT GOTT EXEMPEL I KUSTNÄRA LÄGE 27 ETT GOTT EXEMPEL I JORDBRUKSBYGD 28 GODA EXEMPEL PÅ TILLBYGGNADER 29 BAKGRUND 30 Mål Syfte Status KÄLLOR 32 1 2 FÖRORD Arkitekturprogram, ramprogram för Kungsbacka kommun godkändes 5 december 2002 i byggnadsnämnden. Det har utarbetats enligt uppdrag den 16 februari 1999 i byggnadsnämndens arbetsutskott i Kungsbacka. Arkitekturprogrammets mål är att upprätthålla och utveckla bebyggelsemiljöer med stark karaktär och identitet. I stor utsträckning behandlar arkitekturprogrammet estetiska värden och fungerar som ett komplement till plan- och bygglagen. Arkitekturprogrammet består av två delar dels detta ramprogram, dels delprogram för specifika områden i kommunen.
    [Show full text]
  • Kungsbacka Turistguide Z Tourist Guide Z Touristenführer
    Kungsbacka Turistguide z Tourist guide z Touristenführer 2014 1 Kungsbacka Turistbyrå Kungsbacka Tourist Centre You can book accommodation, Hos oss bokar du logi, köper souvenirer, böcker, buy souvenirs, books, maps, kartor och Göteborg City Card. and Gothenburg City Cards Du får information om sevärdheter samt köper with us. biljetter till evenemang i hela Sverige via Ticnet Get information about attrac- och Eventim. Du får också tips om olika utflyktsmål, tions, buy tickets for events arrangemang och evenemang i Kungsbacka. throughout Sweden via Ticnet Storgatan 15, 434 30 Kungsbacka and Eventim, and ask for tips Info: +46 (0)300 83 45 95 on destinations and activities in [email protected] Kungsbacka. www.visitkungsbacka.se Touristeninformation Öppet z Open z Öffnungszeiten Kungsbacka Bei uns gibt es Souvenirs, 1/1 - 22/6 Bücher, Stadtpläne, die Vardagar 10-18 Göteborg City Card und Tickets Lördagar 10-14 für Veranstaltungen in ganz Söndagar och helgdagar stängt Weekdays / Wochentage 10-18 Schweden. Saturdays / Samstage 10-14 Wir informieren über Sehenswürdigkeiten, 23/6 - 10/8 Ausflugsziele und Events in Vardagar 10-18 Kungsbacka. Gerne sind wir Lördagar 10-16 auch bei der Buchung Ihrer Söndagar 10-14 Weekdays / Wochentage 10-18 Unterkunft behilflich. Saturdays / Samstage 10-16 Sundays and holidays / Sonn- und Feiertage 10-14 11/8 - 31/8 Vardagar 10-18 Lördagar 10-16 Weekdays / Wochentage 10-18 Saturdays / Samstage 10-16 1/9 - 31/12 Vardagar 10-17 Lördagar 10-14 Söndagar och helgdagar stängt Weekdays / Wochentage 10-17 2 Welcome to Kungsbacka Välkommen till Kungsbacka! Kungsbacka is on the west coast 20 minutes south of Mitt på västkusten, 20 minuter söder om Gothenburg.
    [Show full text]
  • Kungsbacka 2006
    Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27, § 35 2 Innehåll Förord........................................................................................................................ 5 1. BAKGRUND 7 Historia.......................................................................................................................8 Allmänna utgångspunkter................................................................................. 12 Kommunens planering...................................................................................... 16 Nuvarande utvecklingstendenser................................................................... 18 2. BESKRIVNING OCH ANALYS 23 Inledning.................................................................................................................. 25 Boende, pendling och sysselsättning............................................................ 26 Skola, vård och omsorg....................................................................................... 32 Kultur, turism och fritid........................................................................................ 36 Natur, miljö och säkerhet.................................................................................... 38 Kulturmiljövård...................................................................................................... 48 Infrastruktur............................................................................................................. 50 3. TILLÄMPNING 65 Ärendegång...........................................................................................................
    [Show full text]
  • Vallda Miljö- Och Kvalitetsprogram För Bebyggelse I Vallda
    Vallda Miljö- och kvalitetsprogram för bebyggelse i Vallda Antagande handling 061124 I n n e h å l l Kvalitetsprogram V a l l d a 2 Innehåll Inledning .....................................................4 Platsens förutsättningar ..............................5 Förslagets huvuddrag ............................. 6–7 Infrastruktur ...........................................8–9 Entréplatser ........................................ 10–11 Entréer till tunen ................................. 12–13 Tunens gestaltning .............................. 14–15 Naturstråk .................................................16 Växter .......................................................17 Den egna tomten ......................................18 Husens gestaltning ...................................19 V a l l d a Kvalitetsprogram I n n e h å l l 3 Kungälv Lerum Torslanda Göteborg Landvetter Mölndal Styrsö Kållered Askimsviken Donsö Hällesåker Vrångö Lindome Billdal Brattås E6 Hjälmared Hagryd-Dala Anneberg Särö Vallda Kungsbacka Backa Lerkil Fjärås Halla C Västra Hagen Backa Onsala Gottskär E6 Sönnerbergen Kläppa Åsa Inledning Vallda 4:78 ligger i Kungsbacka kommun ca 3 mil söder om Göteborg. Området som är ca 7 ha ligger söder om Sandövägen ca 1 km från Vallda trekant. Detta ”miljö och kvalitetsprogram” skall tillhöra detaljplanen för bebyggelse i Vallda. Målsättningen med miljö- och kvalitets- programmet är att det skall utgöra ett gemensamt stöd för arki- tekter, planerare och byggherrar. Det som byggs skall stå sig genom åren och vara sammanhållande och karaktärsskapande. Kvalitetsprogrammet har utarbetats av Skanska Nya Hem i sam- råd med Kungsbacka kommun, White arkitekter och landskaps- arkitekt från RADAR. Programmet redovisar gemensam ambi- tionsnivå för Valldas fortsatta bearbetning och genomförande. I n l e d n i n g Kvalitetsprogram V a l l d a 4 Miljöbilder, Vallda Platsens förutsättningar Området är beläget i delar av det vackra, småskaliga betesland- vägen. Från områdets västra del leder dalgången vidare söderut skapet väster om Vallda kyrka.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Onsala
    K 611 Beskrivning till bergkvalitetskartan Onsala Mattias Göransson & Lena Persson ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-434-9 Ändring genomförd 19 september 2018 Sidan 5, figur 1. Figur utbytt mot korrekt. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Grå, grovt medelkornig, ådrad ortognejs (MGO100027, 6 396 602/322 451). Grey, coarsely medium-grained, veined ortogneiss (MGO100027, 6 396 602/322 451). Foto: Mattias Göransson. © Sveriges geologiska undersökning, 2018 Redaktör: Ulrika Hurtig, SGU INNEHÅLL Sammanfattning .................................................................................................................................................................. 5 Inledning .................................................................................................................................................................................... 6 Metodik ...................................................................................................................................................................................... 6 Allmän geologi ....................................................................................................................................................................... 10 Bergartsbeskrivning ..........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Beskrivning Av Värden I Strandskydds- Områden Vid Kusten Och Vissa Sjöar I Kungsbacka Kommun
    FÖRSLAG Bilaga 2 511-6566-18 Beskrivning av värden i strandskydds- områden vid kusten och vissa sjöar i Kungsbacka kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund ....................................................................................................................................... 2 Kustavsnitt A: Norra kusten (kartblad 1 - 3) .................................................................................. 5 Kustavsnitt B: Norra kusten Stallviken-Lerkil (kartblad 2-4) .......................................................... 8 Kustavsnitt C: Kusten vid sydvästra Onsalahalvön (kartblad 4 – 9) ........................................... 11 Kustavsnitt D: Kungsbackafjordens västra strand (kartblad 9 - 10) ............................................ 15 Kustavsnitt E: Kungsbackafjordens östra strand (kartblad 8 - 13) .............................................. 18 Kustavsnitt F: Södra kusten (kartblad 12 - 15) ............................................................................ 22 Lygnern (i Hallands län, kartblad 16-19) ..................................................................................... 25 Sundsjön (kartblad 18) ................................................................................................................ 28 Stensjön (kartblad 16, 18) ........................................................................................................... 30 Stora Hornsjön (i Hallands län, kartblad 20) ............................................................................... 33 Källförteckning
    [Show full text]
  • Landsbygd Kontra Tätort
    Landsbygd kontra Tätort En konsekvensanalys av Kungsbacka kommuns bebyggelsestrategi Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik FABIAN FEIFF ERIK MÖRCK INSTITUTIONEN FÖR TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION AVDELNING FÖR MILJÖSYSTEMANALYS CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2020 www.chalmers.se Rapportnummer E2020:106 Rapportnummer E2020:106 Landsbygd kontra Tätort En konsekvensanalys av Kungsbacka kommuns bebyggelsestrategi FABIAN FEIFF ERIK MÖRCK TEKNIKENS EKONOMI OCH ORGANISATION Avdelning för Miljösystemanalys CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2020 Landsbygd kontra Tätort En konsekvensanalys av Kungsbacka kommuns bebyggelsestrategi FABIAN FEIFF ERIK MÖRCK © FABIAN FEIFF, 2020 © ERIK MÖRCK, 2020 Rapportnummer E2020:106 Teknikens ekonomi och organisation Chalmers tekniska högskola 412 96 Göteborg Sverige Telefon + 46 (0)31-772 1000 Göteborg, Sverige 2020 Göteborg, Sverige 2020 Landsbygd kontra Tätort En konsekvensanalys av Kungsbacka kommuns bebyggelsestrategi FABIAN FEIFF ERIK MÖRCK Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation Chalmers tekniska högskola SAMMANFATTNING Detta arbete har utförts i samarbete med Kungsbacka kommun då Kungsbacka är en expansiv kommun med stort behov av nybyggnation av bostäder. Syftet med studien var att analysera Kungsbackas kommuns bebyggelsestrategi från ett hållbarhetsperspektiv med hjälp av beslut tagna i byggnadsnämnden och se hur väl dessa beslut korrelerar med den uttalade bebyggelsestrategin. Arbetet genomfördes genom att, med hjälp av en metod innehållande
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]