Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-27, § 35 2 Innehåll Förord........................................................................................................................ 5 1. BAKGRUND 7 Historia.......................................................................................................................8 Allmänna utgångspunkter................................................................................. 12 Kommunens planering...................................................................................... 16 Nuvarande utvecklingstendenser................................................................... 18 2. BESKRIVNING OCH ANALYS 23 Inledning.................................................................................................................. 25 Boende, pendling och sysselsättning............................................................ 26 Skola, vård och omsorg....................................................................................... 32 Kultur, turism och fritid........................................................................................ 36 Natur, miljö och säkerhet.................................................................................... 38 Kulturmiljövård...................................................................................................... 48 Infrastruktur............................................................................................................. 50 3. TILLÄMPNING 65 Ärendegång............................................................................................................ 66 Planeringsverktyg enligt plan och bygglagen........................................... 72 Planeringsdokument i vår kommun.............................................................. 74 4. BEBYGGELSEUTVECKLING 79 Planering av utvecklingsområden.................................................................. 81 Kungsbacka stad................................................................................................... 86 Kullavik...................................................................................................................... 90 Särö - Bukärr............................................................................................................ 92 Vallda......................................................................................................................... 93 Onsala - Gottskär................................................................................................... 94 Anneberg -Älvsåker.............................................................................................. 98 Hjälm......................................................................................................................... 99 Fjärås......................................................................................................................... 100 Fjärås stationssamhälle...................................................................................... 101 Åsa............................................................................................................................. 102 Frillesås.................................................................................................................... 105 Planering utanför utvecklingsområden....................................................... 106 5. KONSEKVENSANALYS 113 Huvudtes................................................................................................................. 114 Huvuddragen och dess konsekvenser......................................................... 116 Följduppdrag......................................................................................................... 118 6. BILAGOR Karta 1 Huvudsaklig användning av mark och vatten samt förordnanden och riksintressen Karta 2 Grunddragen i bebyggelseutveckling och bevarande 3 ÖP06 har arbetats fram under 2000-2006: Styrgrupp: Planeringschef Hasse Andersson Planchef Nils-Åke Hulthén Projektledare: Projektledare Ingela Bengtsson Schiötz och Planarkitekt Andrea Forsström Projektgrupp: Planarkitekt Annika Lundell Thörneby Distriktsarkitekt Eva Örneblad Miljö- och hälsoskyddsinspektör Fredrik Cederholm Praktikant från Fysisk planering Tobias Nordström Bakgrundsmaterial: Förvaltningen för Fritid Förvaltningen för Förskola & Grundskola Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Förvaltningen för Handikappomsorg Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Förvaltningen för Kultur & Turism Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd Förvaltningen för Plan & Bygg Förvaltningen för Teknik Förvaltningen för Äldreomsorg Kommunstyrelsens förvaltning Foton: Projektgruppen samt Plan & Byggs arkiv Layout: Andrea Forsström och Tobias Nordström Kartor: Andrea Forsström och Tobias Nordström Kartor som inte är daterade är från 2006. 4 Förord När plan- och bygglagen infördes 1987 fick samtliga kommuner i uppdrag att utarbeta en översiktsplan i överensstämmelse med lagstiftningen. Syftet var att kommunerna i ett övergripande dokument skulle redovisa den fysiska användningen av mark och vatten under en relativt lång tidsperiod framöver. Resultatet blev en brokig samling av olika dokument. I många kommuner blev översiktsplanerna redan första gången ett aktivt och användbart instrument i kommunens samhällsplanering. Det allmänna intrycket är dock att den första omgången översiktsplaner haft besvärande barnsjukdomar. Detta har lett till att en del kommuner redan efter några år i grunden omarbetade sin översiktsplan. För de flesta andra kommuner har en revidering först påbörjats runt sekelskiftet, vilket nu medför att en andra generation översiktsplaner successivt antas i landets kommuner. Översiktsplanen skall vara aktuell i tio år Det som skiljer vår översiktsplan från många andra är att vi valt att göra en fysisk ramplan. Till den kopplas Mål för bostadsbyggande som stäms av vartannat år i kommunfullmäktige. Mål för bostadsbyggande innehåller målsättningar och utvecklingstakt för en fem-årsperiod medan ramplanen tar upp övergripande målsättningar och visioner för hela ÖP-perioden. Med denna metod ser vi två mycket centrala fördelar. Först och främst får kommunfullmäktige möjlighet att vart annat år diskutera och eventuellt justera i övergripande målsättningar för kommunens samhällsbyggande. Dessutom får vi en fysisk ramplan som har möjlighet att upplevas som någorlunda aktuell även efter tio år. I en kommun som expanderar så kraftfullt som Kungsbacka är det av avgörande betydelse att planeringsdokumenten är aktuella och upplevs som ”fräscha”. I annat fall får de dåligt rykte och den översiktliga planeringen blir stämplad som besvärande och i otakt med nya politiska intentioner. Föreliggande förslag till fysisk ramplan för Kungsbacka kommun benämns ÖP06. Eftersom vi har goda erfarenheter av nuvarande översiktsplan så har vi valt att behålla dess struktur och metod. ÖP06 är således en revidering av nuvarande plan och ingen total omarbetning. Översiktsplanen skall vara lättillgänglig En stor förändring är att vi har digitaliserat allt kartmaterial. Detta kommer att medföra en helt annan möjlighet till spridning och mångfald i kartredovisningen. Syftet är bland annat att kommunens hemsida skall innehålla en redovisning av vår nya översiktsplan. Lättillgänglighet är ett av nyckelorden i den nya versionen, vilket även medfört att textredovisningen avsevärt minskat i volym. Förslag till ÖP06 har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av företrädare från berörda förvaltningar. Ett mycket omfattande samråd skedde första halvåret 2004 av ÖP-förslaget. Under hösten 2004 sammanställdes samrådets yttranden och öp- förslaget bearbetades. Våren/sommaren 2005 ställdes det bearbetade ÖP-förslaget ut. Under utställningstiden inkom förhållandevis få yttranden. 2006-04-27 antog kommunfullmäktige ÖP06. 5 6 1. BAKGRUND Kommunens historiska utveckling Allmänna utgångspunkter Kommunens planering Utvecklingstendenser 7 Bakgrund Kommunens historiska utveckling Tiden före 1880-talet Kungsbacka och en kortare tid Gåsekil, nuvarande Gottskär, var de enda orterna i det som idag är Kungsbacka kommun. Handel, hantverk och sjöfart var här dominerande näringar. Dock var jordbruket viktigt även i staden och borgarna ägnade sig delvis åt jordbruk. Bilden visar Kungsbacka på 1870-talet. (foto NHF) Två huvudvägar löpte genom Halland under forntiden. Den äldsta, Via Regia eller Fornvägen, går över Fjärås bräcka och har anor från 1100-talet. Liksom de flesta gamla vägar löper den i torra lägen på höjdryggar och åsar. Kyrkorna låg som anhalter och knutpunkter längs vägen. Kyrkorna på kartan är helt, delvis eller som ruin bevarade medeltidskyrkor. Längs den lite yngre Kusthuvudvägen ligger idag några av Kungsbackas större tät- orter, till exempel Åsa och Frillesås. Gamla Särövägen och Gamla Onsalavägen var under perioden två av de mer trafikerade vägarna. På 1700-talet och ända in på 1900-talet låg gästgiverier längs dessa vägar och längs stora Kusthuvudvägen. De bästa transportvägarna gick dock över vattnet ända fram till biltrafikens genombrott då landtrafiken tog över. Både havet och sjösystemet runt Lygnern utnyttjades. Bebyggelsen låg, fram till ca 1850 då laga skiftet genomfördes, samlad i byar. Ibland växte de sig så täta att man kunde gå från tak till tak. Några byar, ”centrumbyar” eller kyrkbyar hade kyrkan mitt i byn. Efter laga skiftet, upplöstes byarna och bebyggelsen spreds ut. Det tidigare splittrade ägandet av mark rationaliserades till