Miljöutredning Till Förstudie För Äldreboende M.M. I Särö Centrum, Kungsbacka Kommun

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö centrum, Kungsbacka kommun

2017-04-04 2 (46)

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun

2017-04-04

Beställare: KUNGSBACKA KOMMUN 43481 KUNGSBACKA

Beställarens representant: Hasse Andersson

Konsult: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Uppdragsledare Sara Rydbeck Handläggare Sara Rydbeck, Mattis Jansson, Mia Ivarsson, Anna-Lena Frennborn, Araz Ismail, Malin Törnberg

Uppdragsnr: 104 28 09

Filnamn och sökväg: N:\104\28\1042809\5 Arbetsmaterial\01 Dokument\N\Miljöut- redning.docx

Kvalitetsgranskad av: Ola Sjöstedt

Tryck: Norconsult AB

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 3 (46) Innehåll

Sammanfattning ...... 4 1. Uppdraget ...... 7 2. Arbetets bedrivande ...... 7 3. Översiktig beskrivning av planerad utbyggnad ...... 8 4. Naturmiljö ...... 10 5. Kulturmiljö ...... 18 6. Rekreation ...... 21 7. Landskapsbild ...... 23 8. Mark- och vattenförhållanden ...... 25 9. Trafikrelaterade frågor ...... 36 10. Naturresurser ...... 40 Referenser ...... 43

ü Bilaga 1. Beskrivning av strandskyddad sträcka av Skörvallabäcken ü Bilaga 2. Faktaruta skyddade och skyddsvärda arter ü Bilaga 3. Naturvärdesklasser enligt svensk standard för naturvärdesinventering ü Bilaga 4. Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 3 4 (46)

Sammanfattning

Bakgrund Uppdraget har inneburit att upprätta en miljöutredning till en förstudie för ett nytt äldreboende beläget direkt väster om förskolorna och den nya skolan i Särö centrum. Vidare diskuteras översiktligt även en möjlig utbyggnad av seniorbostäder och en ny förskola öster om äldreboendet. Denna miljöutredning har upprättats till förstudien.

Naturmiljö Planerad utbyggnad medför främst att öppen, något igenväxande åkermark och bollplaner utan några högre värden ersätts med byggnader och hårdgjorda ytor, men även grönytor med en dagvattendamm. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små förutsatt att inga ingrepp sker i Skörvallabäcken och dess träd- och buskridåer t.ex. genom stabilitetsåtgärder och att området förses med ett dagvattensystem som för- dröjer och renar dagvattnet. I samband med utbyggnaden kan ett rätt utformat grön- stråk och dagvattensystem istället bidra till att öka naturvärdena kring Skörvalla- bäcken.

Kulturmiljö När det gäller den historiska markanvändningen i området medför planerad utbyggnad att områdets koppling till det historiska landskapet och därmed till av dess agrara historia i princip försvinner. Utbyggnaden påverkar dock inga kulturhistoriska vär- den. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små.

Rekreation En utbyggnad bedöms inte påverka några rekreationsvärden utöver att två igenvuxna bollplaner tas i anspråk, medan exploateringen av den igenväxande åkermarken i väster inte påverkar områdets rekreationsmöjligheter. Samtidigt planeras nya grön- ytor, gång- och cykelvägar och ett gångstråk utmed Skörvallabäcken, vilket är positivt från rekreationssynpunkt. Konsekvenserna för rekreationsvärdena bedöms som måttliga, men i huvudsak positiva.

Landskapsbild Planerad utbyggnad av ett äldreboende kan upplevas som stor och dominerande i landskapet och kan därmed påverka landskapsbilden på ett markant sätt. Denna på- verkan minskas genom att föreslagen byggnad inte är högre 2-3 våningar och att marken sänks ca 1 m i förhållande till Västra Särövägen på samma sätt som Särö skola. Genom att placera träddungar utmed Västra Särövägen för att bryta siktlinjen

Miljöutredning till planprogram för Särö centrum, Kungsbacka kommun 5 (46) mot byggnaden samt att plantera en ensidig allé längs Särö Ängväg i väster kan ytterligare bidra till att få äldreboendet att smälta in i landskapet. Genomförs dessa åtgärder bedöms påverkan på landskapsbilden bli måttlig. Föreslaget gångstråk längs med Skörvallabäcken vore positivt från landskapsbildssynpunkt förutsatt att den inpassas i landskapet på ett bra sätt. Gångstråket närmast Särö Ängväg i väster bör varsamt slingra sig mellan träden och centralt placeras vid de igenvuxna fotbollsplanerna med en möjlig sittplats och dagvattendamm vid befintlig öppning i vegetationen mot söder. Gångstråket bör fortsätta öster om planerat äldreboende och sammankopplas med befintliga gång- och cykelvägar inom Särö centrum. Konsekvenserna för landskapsbilden av en framtida utbyggnad av senior- bostäder och en ny förskola öster om äldreboendet har inte bedömts i detta skede.

Mark- och vattenfrågor Planerade utbyggnader kräver sannolikt grundläggningsåtgärder då området underlagras av lera. Ytterligare geotekniska undersökningar krävs för att mer detal- jerat kunna beskriva områdets geotekniska förhållanden och ge lämpliga åtgärdsför- slag. Vid en utbyggnad bör eventuellt befintliga fyllnadsmassor kontrolleras med avseende på markföroreningar. Planerad utbyggnad bedöms ge ökade dagvattenutsläpp som har annan karaktär än från dagens jordbruksmark. Genom föreslaget dagvattensystem med en kombination av olika dagvattenlösningar, t.ex. fördröjningsdammar, lågstråk, svackdiken, gröna tak, genomsläppliga beläggningar och oljeavskiljare, bedöms dagvattenflöden och föroreningsbelastning inte öka till följd av en exploatering. För att uppnå detta är den framtida höjdsättningen av området mycket viktig. Vidare bör planerat dagvattensystem iordningställas i ett inledande skede för att minimera påverkan på Skörvalla- bäcken.

Trafikrelaterade miljöfrågor En bullerutredning har tagits fram för Särö äldreboende. Denna visar att riktvärdena utomhus kommer att klaras med föreslagen placering och utformning av byggnad utan särskilda bullerskyddsåtgärder. Riktvärdena inomhus kan klaras med fasader inklusive fönster utformade med hänsyn till ljudnivåkraven i Boverkets Byggregler (BBR). Befintliga förskolor längs Västra Särövägen har i nuläget ljudnivåer under riktvärdena (ekvivalent ljudnivå utomhus < 50 dBA). Vid genomförande av förstu- dien kommer ekvivalenta ljudnivån att öka med ca 1 dBA. Maximala ljudnivån för- ändras inte. Beräkningar av kvävedioxidhalter för Kungsbacka tätort har utförts av Miljöför- valtningen Göteborg 2012. Dessa visar att miljökvalitetsmålen överskrids endast mycket nära väg E6. Från detta kan slutsats dras att inom aktuellt förstudieområde

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 5 6 (46)

klaras miljökvalitetsmålen med mycket stor marginal både i nuläget och vid ge- nomförande av en framtida detaljplan.

Naturresurser Förstudieområdet ligger inom ett område inom vilket tätortsutveckling kan tillåtas enligt kommunens översiktsplan, varför planerad utbyggnad inte bedöms stå i konflikt med bestämmelserna i 4 kap MB. Vidare har kommunen tagit ställning till att en exploatering på aktuell jordbruksmark är möjlig enligt 3 kap 4 § MB. Planerad utbyggnad sker inom det strandskyddade området kring Skörvallabäcken, varför ett upphävande av eller dispens från strandskyddet enligt 7 kap 18 § MB kommer att krävas. Även ett biotopskyddat dike påverkas vid utbyggnaden, varför sannolikt en dispens från länsstyrelsen krävs enligt 7 kap 11 § MB. Inga direkta ingrepp sker i det ekologiskt särskilt känsliga området Skörvallabäcken eller i riksintresset för friluftsliv (Skörvallaviken), men de kan indirekt påverkas av dagvattenpåverkan. Om föreslaget dagvattensystem som renar och fördröjer dagvattnet anläggs kommer dock belastningen på vattendraget och havet åtminstone inte öka.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 7 (46)

1. Uppdraget

Uppdraget har inneburit att upprätta en miljöutredning till en förstudie för ett nytt äldreboende beläget direkt väster om förskolorna och den nya skolan i Särö centrum. Området ansluter till Västra Särövägen i norr (se översiktskarta, figur 1). Området består främst av öppen, igenväxande åkermark som ansluter till något igenvuxna fotbollsplaner i öster och Skörvallabäcken med omgivande träd- och buskridåer i söder.

Miljöutredningen är inriktad på att översiktligt beskriva och bedöma områdets vär- den för natur, kultur, rekreation och landskapsbild samt att utreda förutsättningarna för trafik samt mark- och vattenfrågor. Vidare görs en bedömning av vilka miljökon- sekvenser som kan uppstå vid planerad utbyggnad. Miljöutredningen har upprättats som ett underlag till förstudien som tas fram för området. Dessutom har en särskild beskrivning och bedömning av berörd sträcka av Skörvallabäcken gjorts inför en bedömning av ett eventuellt upphävande av strandskyddet (bilaga 1.) Beställare av uppdraget har varit Kungsbacka kommun genom Hasse Andersson.

Figur 1. Översiktskarta över aktuellt område där förstudieområdets ungefärliga utbredning markeras med rött. 2. Arbetets bedrivande

Arbetet med miljöutredningen har utförts av biologerna Sara Rydbeck och Mattis Jansson, miljövetare Mia Ivarsson samt civilingenjörerna Anna-Lena Frennborn och Malin Törnberg vid Norconsult AB. Fältbesök i området gjordes i augusti 2016. An- vända skriftliga källor har angivits inom parentes i rapporten och återfinns i referens- avsnittet.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 7 8 (46)

3. Översiktlig beskrivning av planerad utbyggnad

Kommunen har beslutat att ta fram en förstudie för att studera möjligheterna att upp- föra ett nytt äldreboende för ca 80-100 boende inom fastigheterna Bukärr 2:122 och 1:91 i västra delen av Särö centrum. Förstudieområdet för äldreboendet är ca 2,48 ha stort, medan hela området inkl. framtida seniorboende och ny förskola är ca 7, 67 ha stort. Marken är kommunägd. Förstudien ska utgöra ett planeringsunderlag till den pågående omvandlingen av Särö centrum vilken sker etappvis. I området planeras omfattande utbyggnad och förnyelse som omfattar både nya bostäder, verksamheter av olika slag och förbättringar av kollektivtrafiken. Området bedöms ha planerings- förutsättningarna för en mer expansiv inriktning, bl.a. då den nya skolan är dimensionerad för att klara en långsiktig expansion av tätorten och kollektivtrafiken kommer att få en framträdande roll med förstärkt linjenät och en nybyggd knutpunkt.

Figur 2. Gestaltningsförslag för ett nytt äldreboende. Syftet med förstudien är utreda läge, storlek och gestaltning av ett nytt äldreboende samt vad som är ett lämpligt antal boendeplatser med avseende på platsens förutsätt- ningar. I förstudien analyseras byggnaders påverkan på landskapsbild genom volym- studier och ett gestaltningsförslag med byggnaden/byggnadernas placering och gestaltning i form av volymkroppar tas fram. Längs med Skörvallabäcken planeras även ett gångstråk, se figur 2 för gestaltningsförslag.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 9 (46)

Vidare kan det på sikt även bli aktuellt med en utbyggnad av seniorbostäder och en ny förskola i området öster om planerat äldreboende, dvs. där Montessori-förskolan och fotbollsplanerna ligger idag. se figur 3 strukturskiss.

Figur 3. Strukturskiss med äldreboende, seniorbostäder och ny förskola. I kommunens översiktsplan (Kungsbacka kommun 2006) utpekas aktuellt område som en del av utvecklingsområdet för Särö – Bukärr. Enligt den fördjupade över- siktsplanen (FÖP) för Särö (Kungsbacka kommun 1999) är den östra delen av för- studieområdet avsedd för bl.a. förskola, skola och idrott medan den västra delen utpekas som utredningsområde för allmänt ändamål. Vidare utpekas området väster om förstudieområdet som ett utredningsområde för ca 25 bostäder. FÖP:en för Särö gäller fortfarande men utpekade bebyggelseområden är inte utbyggda och intention- erna kring Särö centrum är förändrade till viss del.

Stora delar av förstudieområdet omfattas av en detaljplan (S83) från 1973 vilken anger allmänt ändamål och park men genomförandetiden har gått ut för planen, medan den västra delen av förstudieområdet inte är detaljplanelagt. Ursprungligen var området tänkt för bostäder, men när en ny högstadieskola skulle etableras ändrades inriktningen. Därför har detaljplan S83 en mycket stor andel allmänt ändamål, en mindre del bostäder och centrum samt en stor yta för parkering. Inför utbyggnaden av en ny skola genomfördes en planändring (S83A) i planens nordöstra del 2013 (Kungsbacka kommun 1973, 2013).

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 9 10 (46)

Öster om aktuellt område finns ett flertal gällande detaljplaner som anger centrum- ändamål m.m., samtidigt som det pågår ett planarbete som successivt kommer ersätta hela eller delar av tidigare detaljplaner, däribland pågående planarbete för utbyggnad av verksamheter, bostäder och ny knutpunkt för kollektivtrafik öster om den nya skolan.

4. Naturmiljö Nuvarande förhållanden Allmänt om naturförhållanden och vegetation Aktuellt område består av öppen, igenväxande åkermark och något igenvuxna fotbollsplaner som ansluter till Skörvallabäcken med omgivande strandzoner i söder, en grusväg (Särö Ängväg) och igenväxande åkermark i väster och Västra Särövägen i norr. Öster och nordost om området ligger Särö centrum som utgör en blandning av förskolor, skola och diverse verksamheter omgivna av grönytor, vägar och id- rottsplaner figur 4.

Figur 4. Naturförhållanden inom studerat område.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 11 (46)

Området utgörs i väster av igenväxande åkermark i områdets västra del där igen- växningen pågått längst närmast förskolan som syns i bakgrunden. I områdets västligaste del finns öppen, igenväxande åkermark som är bevuxen av ett fältskikt som fortfarande har ett stort inslag av tidigare odlad gröda (vete, vall) men även kvävegynnade arter som baldersbrå, gråbo, knylhavre, kråkvicker, alsikeklö- ver, renfana och brännässla. Öster om åkermarken löper ett mindre dike som kantas av enstaka klibbal, vide och nypon samt ett fältskikt av främst bladvass och älggräs. Mellan diket och förskolan i nordost finns också ytterligare f.d. åkermark men här har igenväxningen pågått under längre tid och här dominerar ett högvuxet fältskikt av bl.a. bladvass, rörflen, hundäxing, åkertistel och ängskavle.

Något igenvuxna fotbollsplaner i sydost, vilka avdelas med en poppelrad. I områdets södra och sydöstra del finns två fotbollsplaner som börjat växa igen, dvs. har inte klippts under de senaste åren. Mellan planerna löper en rad med planterad

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 11 12 (46)

poppel längs ett mindre dike och i sydost ligger en klubbstuga och en hårdgjord par- keringsyta. Norr om fotbollsplanerna ligger två förskolor och ett dike bevuxet med bladvass rinner mellan dem. Området avgränsas i söder av Skörvallabäcken vars strandzoner utgörs av en blandning av träd- och buskridåer, vassbälten och högvuxet fältskikt med enstaka träd. Strandzonerna varierar i bredd från ca 10-50 m. En detaljerad beskrivning av bäcken och dess strandzoner ges i bilaga 1. Söder om Skörval- labäckens strandzoner och förstudieområdet finns gles lövskog i väster, öppen, igen- växande åkermark centralt och bostäder i öster. I sydost ansluter bäcken till sump- skog och ett skogsbevuxet höjdområde.

Tidigare dokumenterade naturvärden Skörvallabäcken betraktas som det viktigaste reproduktionsområdet för havsöring inom avrinningsområdet kustområde 107/108 enligt kommunens inventering av sjöar och vattendrag (Kungsbacka kommun 1998, rev 2012). Vid olika elfisken (ut- förda 1983-2003) har förutom havsöring även ål, mört, gädda, id, braxen, storspigg och skrubbskädda påträffats i bäcken. Bäcken hyser ingen förekomst av flod- eller havnejonöga trots att det finns lämpliga biotoper, men då vare sig lekgropar eller exemplar av arten påträffats i bäcken bedöms inga bestånd finnas (Länsstyrelsen 2009). Vid senaste elfisket 2003 påträffades dock endast havsöring och då i betydligt mindre mängder än på 1990-talet. Vidare utgör kvarndammen i Hagryd-Dala, längre uppströms i bäcken, ett definitivt vandringshinder för fisk. Åtgärder krävs för att förbättra förutsättningarna för bäckens havsöringsbestånd, bl.a. genom minskad när- saltpåverkan från enskilda avlopp och jordbruk, ta bort vandringshinder etc. (Kungs- backa kommun 1993, 1998(rev 2012), 2003, Länsstyrelsen 1994, 1996, 2009, 2016, SLU 2016).

Förstudieområdet med omnejd har tidigare inventerats både inom ramen för en mil- jöutredning för Särö Centrum (Norconsult AB, 2010) samt en äldre miljökonse- kvensbeskrivning till den fördjupade översiktsplanen för Särö. GF Konsult AB 1997). I båda dessa bedömdes förstudieområdet inte hysa några naturvärden medan två närliggande områden med lokala naturvärden utpekades (höjdområdet i sydost och eksluttningen norr om Västra Särövägen). Vid inventeringen 2010 bedömdes dessutom Skörvallabäcken ha större lokala naturvärden kategori C) och den anslutande sumpskogen i sydost ha lokala naturvärden (kategori D).

Aktuellt område utgör även en del av ett större område som är en värdetrakt för ädellövskog. Området sträcker sig från Billdal till Vallda och från kusten till strax öster om Säröleden. Värdetrakter är områden som har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i ”vardagslandskapet” (Länsstyrelsen 2016).

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 13 (46)

Ekskog med lokala naturvärden som växer i höjdområdet sydost om området. I övrigt finns inte aktuellt förstudieområde med omnejd omnämnt i övrigt natur- vårdsunderlag bl.a. Kungsbacka kommun (1999, 2006), Länsstyrelsen (2016) och Skogsstyrelsen (2016).

Skyddade och skyddsvärda arter Ett enstaka fältbesök kan inte ge en heltäckande bild av vilka skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i övrigt skyddsvärda arter, som förekommer i ett område. De fynd som görs och de naturtyper som finns repre- senterade kan dock ge en vägledning om hur naturvärdena ska bedömas. Begreppen skyddade arter, rödlistade arter, signalarter etc. redovisas i bilagd faktaruta (bilaga 2).

Vid fältbesöket i området påträffades en del ask och alm, vilka är rödlistade (hotkategori EN – starkt hotad, respektive CR – akut hotad) pga. att arterna har minskat kraftigt till följd av svampsjukdomar. I övrigt noterads inte några skyddade eller skyddsvärda arter vid fältbesöket.

Skörvallabäcken, vilken gränsar till förstudieområdet och utgör recipient till detta, hyser den naturvårdsintressanta arten havsöring. Vidare har bäcken enligt tidigare elfisken hyst den rödlistade arten ål (hotkategori CR, akut hotad). Inga elfisken har

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 13 14 (46)

utförts sedan 2003 och senast fynd av ål påträffades i bäcken var år 2000, varför det är inte finns några färska uppgifter om bäckens fiskförekomster. I övrigt finns från förstudieområdets södra delar fynd av den rödlistade fågelarten gulsparv (VU – sår- bar). Vidare finns det ett fynd av fiskgjuse, vilken är skyddad enligt fågeldirektivet. Detta fynd rör sig dock om en förbiflygande individ. Med tanke på naturtypen är det osannolikt att arten skulle förekomma som häckande eller födosökande inom pro- gramområdet. Utöver nämnda noteringar finns det inte några uppgifter om skyddade eller skyddsvärda arter från förstudieområdet eller dess närmaste omgivning (Läns- styrelsen 2016, Artportalen 2016, Skogsstyrelsen 2016, Gärdenfors, U, 2015).

Naturvärdesbedömning Utifrån tidigare dokumenterade naturvärden och fältbesök i området har en bedöm- ning av områdets naturvärden gjorts.

Bedömningen av programområdets naturvärden har gjorts i enlighet med svensk standard för naturvärdesinventering (SS199000:2014). Bedömningsmetoden klassi- ficerar naturområden enligt följande fyra värdeklasser, där naturvärdesklass 4 egent- ligen är ett tillägg till grundutförandet (för närmare förklaring av vad de olika natur- värdesklasserna innebär, se bilaga 3): - Naturvärdesklass 1 – högsta naturvärde - Naturvärdesklass 2 – högt naturvärde - Naturvärdesklass 3 – påtagligt naturvärde - Naturvärdesklass 4 – visst naturvärde Utöver dessa ska även s.k. landskapsobjekt avgränsas i den mån sådana finns, dvs. större områden som i sin helhet har betydelse för biologisk mångfald på landskaps- nivå. Några landskapsobjekt förekommer dock inom förstudieområdet.

Vidare ska biotopskyddsobjekt i landskapet (diken m.m.) pekas ut, se figur 5. I aktuellt område finns ett åkerdike som bedöms omfattas av biotopskydd då det ligger inom områdets igenväxande åkermark som fortfarande kan klassas som jordbruksmark i form av relativt nyligen brukad mark utan lövsly.

Inventeringsområdet bedöms inte ha naturvärden enligt de högsta värdeklasserna 1- 2. Däremot bedöms Skörvallabäcken med de träd- och buskbevuxna delarna av strandzonen utgöra ett naturvärdesobjekt enligt klass 3. Övriga delar av strandzonen med högvuxet fältskikt och enstaka träd, vassbälten och klen lövskog bedöms utgöra ett naturvärdesobjekt enligt klass enligt klass 4, se figur 5.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 15 (46)

Den oklassificerade naturmarken i förstudieområdet kan enligt svensk standards de- finition av naturtyper främst bedömas som antingen ”Åkermark” eller som ”Park och trädgård” då det rör sig om öppen igenväxande åkermark och något igenvuxna fotbollsplaner. Även dessa områden kan sammantaget inrymma vissa naturvärden och värdeelement, t.ex. kan det finnas inslag av blommande buskar och växter som har ett värde för nektarsökande insekter.

Figur 5. Naturvärdesobjekt och diken inom studerat område. Endast det västra diket bedöms omfattas av biotopskydd. Kring aktuellt område finns en del naturområden som bedömts ha lokala naturvärden (kategori D) enligt den värdepyramid för bedömning av naturvärden som Norconsult AB tidigare använt. Detta bedöms motsvara Visst naturvärde – naturvärdesklass 4” enligt standarden för naturvärdesinventering. Ingen ny naturvärdesbedömning har gjorts av dessa inom ramen för denna miljöutredning men inga omfattande föränd- ringar har skett i dessa områden varför bedömningarna sannolikt gäller (GF Konsult AB 1997, Norconsult AB 2010).

Nedan följer en kort beskrivning av respektive delområde som bedömts ha förhöjt naturvärde, dvs. är bedömda som naturvärdesobjekt. Angivna naturtyper följer be- nämningarna enligt svensk standard för naturvärdesinventering.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 15 16 (46)

Naturvärdesobjekt 1. Skörvallabäcken med omgivande träd- och buskridåer Naturtyp: Vattendrag samt Skog och träd Naturvärdesklass: 3 Skörvallabäcken som rinner i förstudieområdets södra gräns hyser reproduktionslokaler för havsöring både uppströms och nedströms aktuellt område och bedöms där- med hysa påtagliga naturvärden (naturvärdesklass 3). Vattendrag utgör naturliga spridningskorridorer för växter och djur och hyser ofta ett relativt stort antal arter. Bedömningen motiveras av att bäcken har stora fiskeribiologiska värden p.g.a. av sin funktion som vandringsled och reproduktionsområde för havsöring. Dessutom utgör bäcken också en värdefull miljö för andra vattenanknutna organismer. Både uppströms och nedströms aktuell sträcka av bäcken finns reproduktionslokaler för öring och de trädridåer och videbuskage som till stora delar kantar bäckfåran utmed aktuell sträcka bidrar till bäckens höga natur- och landskapsbildsvärden. Vidare hyser naturliga strandområden generellt ett visst värde för växter och djur i egenskap av en övergångszon med tillgång till både land och vatten, vilket utgör en viktig förutsättning för många arter. Strandzonen utnyttjas bl.a. av olika däggdjur då de vandrar mellan olika områden i landskapet, t ex när de söker efter föda.

Skörvallabäcken kantas bitvis av med trädridåer av klibbal längs aktuell sträcka.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 17 (46)

2. Strandzoner med högvuxen gräsvegetation, vassbälten och klen lövskog Naturtyp: Vattendrag samt Skog och träd Naturvärdesklass: 4 Inom aktuellt område finns även strandzoner kring Skörvallabäcken som är bevuxna med klen, klibbalsdominerad lövskog, högvuxen gräsvegetation med enstaka klibbal samt ett brett vassbälte med enstaka klibbal och videbuskage. Detta ger en variation av biotoper kring bäcken som bidrar till bäckens totala naturvärden samtidigt som dessa strandzoner även hyser ett visst naturvärde för bl.a. fågellivet. (bild 6). Vidare hyser naturliga strandområden generellt ett visst värde för växter och djur i egenskap av en övergångszon med tillgång till både land och vatten, vilket utgör en viktig förutsättning för många arter. Strandzonen utnyttjas bl.a. av olika däggdjur då de vandrar mellan olika områden i landskapet, t ex när de söker efter föda.

Konsekvenser Planerad utbyggnad av ett äldreboende och på sikt eventuellt seniorbostäder och en ny förskola innebär främst att igenväxande åkermark och fotbollsplaner utan några högre naturvärden tas i anspråk och ersätts av byggnader, grönytor med en dagvattendamm och hårdgjorda ytor. Sannolikt kommer områdets diken och poppelraden helt eller delvis försvinna. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små förut- satt att inga ingrepp sker i Skörvallabäcken och att huvuddelen av strandzonernas träd- och buskridåer bevaras. Detta bör säkerställas med en buffertzon mellan bebyggelsen (dvs. byggnader) och bäcken som är minst 30 m med reservation för att större avstånd kan krävas med hänsyn till geotekniken. De delar av strandzonen som utgörs av högvuxen gräsvegetation och vassbälten (delvis inom förslagen buffertzon) kan dock delvis utnyttjas för att skapa att grönstråk med gångväg, parkbänkar och dagvattendammar utan att naturvärdena påverkas negativt. Rätt utformat kan ett grönstråk istället öka naturvärden längs med bäcken. Förslag på hur Skörvallabäck- ens naturvärden kan bevaras och utvecklas ges i bilaga med strandskyddsutredning (bilaga 1).

Idag sker dagvattenavrinningen från området via öppna diken och dagvattenledningar ned till Skörvallabäcken, vilket medför en tydlig dagvattenpåverkan på bäcken. Skörvallabäcken är i dagsläget kraftigt påverkad av dagvatten från vägar, odlingsmark och enskilda avlopp m.m. Med ett traditionellt dagvattensystem med enbart ledningar bedöms planerad utbyggnad medföra en ökad föroreningsbelastning på bäcken och i viss mån även slutrecipienten Skörvallaviken då mängden hård- gjorda ytor och byggnader ökar. Detta skulle negativt påverka bäckens och vikens skyddsvärda fiskbestånd. Inom området planeras dock ett nytt dagvattensystem med

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 17 18 (46)

ett lokalt omhändertagande av dagvattnet med t.ex. dammar, svackdiken, genom- släppliga markbeläggningar och eventuellt gröna tak. Ett sådant dagvattensystem både fördröjer och renar dagvattnet och kommer sannolikt inte öka dagvattenpåver- kan på Skörvallabäcken vid en utbyggnad, vilket är positivt från naturvårdssynpunkt.

Förslag till åtgärder · Befintliga träd- och buskridåer kring Skörvallabäcken bör bevaras. · Längs med Skörvallabäcken bör en ”buffertzon” med naturmark och grönstråk skapas där träd- och buskridåer samt delar av vassbältet sparas, men där natur- värdena kan ökas genom att anlägga dagvattendammar. Buffertzonen kan även utgöra ett grönstråk med t.ex. en enklare gångväg och parkbänkar för att öka till- gängligheten. Buffertzonen bör minst vara 30 m bred mellan bebyggelsen och själva bäcken. · Åtgärder för att minimera dagvattenpåverkan på Skörvallabäcken och i viss mån slutrecipienten Skörvallaviken bör studeras i fortsatt planarbete. Detaljutform- ningen av ett dagvattensystem bör tas fram i samråd med biologisk expertis för att om möjligt även skapa miljöer som gynnar växt- och djurlivet. · I planarbetet bör man säkerställa att planerad bebyggelse inte medför att geotekniska åtgärder såsom erosionsskydd etc. genomförs i bäcken och dess närmsta strandzoner vare sig initialt eller på sikt, vilka negativt kan påverka bäckens na- turvärden. · Ytterligare åtgärder som bidrar till att bevara och utveckla naturvärden i och kring Skörvallabäcken bör studeras vidare, t.ex. ersätta delar av vassbältet i området sydöstra del med dagvattendammar och vegetation av naturligt förkommande fältskikt och träd, rensa bort skräp och en del nedfallna träd, buskar och vass från bäckfåran samt ta bort makadam från bäckfåran och strandbrinkarna vid nyanlagd bro och ersätta med natursten, se vidare i strandskyddsutredning bilaga 1.

5. Kulturmiljö Nuvarande och historiska förhållanden Markhistorik Huvuddragen i det aktuella området har påtagligt ändrat karaktär under de senaste 100 åren. Häradskartan från 1919-1925 (Lantmäteriet 2016) visar att förstudieområ- det och dagens Särö centrum då utgjordes av uppodlad åker och att Skörvallabäcken gick i en stor meanderbåge åt norr där Särö skola ligger idag. En mindre bäck från nordost, Hagrydsbäcken, rann där ihop med Skörvallabäcken. Här låg även en gård

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 19 (46) med omgivande trädgård samt en väg löpte direkt söder om höjdområdet längs med vilket Västra Särövägen löper idag. Särö Ängväg hade samma sträckning genom aktuellt område som idag. Där Särö centrum ligger idag fanns även ett flertal vägar, däribland Gamla Särövägen som utgjorde den tidigare huvudvägen. En del bebyggelse (Nötegång) fanns även söder om aktuellt område längs foten av det större höjd- området i sydost. Vidare gick huvudvägen mellan Särö och Nötegång till Gamla Särövägen längs nordsluttningen av detta höjdområde. Denna väg, Nötegången finns kvar idag, men utgör en asfalterad gångväg i de östra delarna, se figur 6.

Figur 6. Häradskartan från 1919-1925 över aktuellt område (Lantmäteriet 2016). Den ekonomiska kartan från 1965 visar vissa förändringar jämfört med häradskartan (Lantmäteriet 2016). Enligt kartan har det tillkommit en del bostadshus i de angrän- sande områdena Bukärr, Stjärneberg, Nötegång, Skörvalla m.m. och Västra Särövä- gen har fått sin nuvarande sträckning. Kartan visar dock att den övervägande delen av ny bebyggelse (bostadshus och verksamheter etc.) och nya vägsträckningar i anslutning till aktuellt område har tillkommit de senaste 50 åren.

De stora förändringarna i området påbörjades i samband med utbyggnaden av Bukärrsskolan och Särö centrum på 1970-talet. Då rätades Skörvallabäcken ut och tidigare åkermark ersattes av byggnader och hårdgjorda ytor. Även utbyggnaden av väg 158 har medfört att delar av angränsande odlingsmark ersätts av vägar samt att viss odlingsmark närmast Särömotet har lagts i träda och vuxit igen i varierande omfattning. Vidare har Västra Särövägen anlagts på tidigare åkermark och en del bo- stadsområden har vuxit fram på tidigare åkermark och höjdområden. Sannolikt har

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 19 20 (46)

även skogen på kvarvarande höjdområden tätnat betydligt på senare år eftersom denna tidigare utgjorde betad utmark där djuren höll nere vegetationen.

Tidigare dokumenterade kulturmiljövärden Det finns inte några dokumenterade fornlämningar inom det aktuella området, men däremot finns en stenåldersboplats direkt söder om Skörvallabäcken med okänd ut- sträckning (RAÄ Släp 144:1) och norr om Västra Särövägen finns en fyndplats för flinta och en boplats (RAÄ Släp 182:1, RAÄ Släp 125:1). Den sistnämnda togs bort i samband med utbyggnaden av bostadsområdet (Riksantikvarieämbetet 2016).

Enligt den arkeologiska utredning som gjordes i samband med utbyggnaden av det nya bostadsområdet nordväst om korsningen Särö Lundaväg och Västra Särövägen, återfinns den äldsta skrivningen av området Bukärr i form av de Bothekiarri i Kong Valdemars Jordebog från år 1231. En tolkning av namnet är att här fanns ursprungligen ett skogsområde med bodar (Riksantikvarieämbetet 2004).

I övrigt omnämns inga kulturhistoriskt värdefulla miljöer i aktuellt område i befintligt kulturmiljöunderlag (Länsstyrelsen 1994, 2016, Riksantikvarieämbetet, 2016, Kungsbacka kommun 2001).

Konsekvenser När det gäller den historiska markanvändningen i området kommer en utbyggnad av ett nytt äldreboende innebära att ytterligare en del av tidigare odlingslandskap för- svinner och ersätts av ett modernt verksamhets- och bostadsområde som bryter både i stil och skala mot det tidigare jordbrukslandskapet. Även den enda kvarvarande åkermarken i området, dvs den väster om förstudieområde planeras på sikt att be- byggas och med detta försvinner helt områdets koppling till det historiska landskapet och dess agrara historia. Därmed försvinner utblickarna över ett öppet odlingslandskap mot söder från Västra Särövägen. Samtidig finns redan moderna bostads- och verksamhetsområden i direkt anslutning till området, vilka inte är känsliga för ytterligare utbyggnader.

Utbyggnaden bedöms inte påverka några fornlämningar eller andra kulturhistoriska värden. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 21 (46)

6. Rekreation Nuvarande förhållanden Allmänt om rekreationsförhållandena Det aktuella området utgörs i väster av öppen igenväxande åkermark med begrän- sade förutsättningar för rekreation, medan den sydöstra delen utgörs av fotbollsplaner med angränsande klubbstuga för fotbollsklubben Kullavik IF, vilka har ett värde för rekreation. Fotbollsplanerna har dock inte skötts under de senaste åren och är därmed något igenvuxna vilket minskar deras rekreationsvärde något. Skälet till detta är att Kullaviks IF numera har sina hemmaplaner på konstgräsplanerna vid Ma- levikskolan, samt att det även byggts en ny konstgräsplan bredvid de idag igenvuxna planerna. Även Skörvallabäcken med omgivande strandzoner har ett visst rekreat- ionsvärde, men inom aktuellt område är strandzonerna svårtillgängliga och därmed är rekreationsvärdet begränsat längs aktuell sträcka.

Igenvuxna fotbollsplaner med klubbstugan i bakgrunden i områdets sydöstra del. I anslutning till aktuellt området finns även ett flertal gång- och cykelvägar som utnyttjas av närboende för att ta sig till och från centrumfunktionerna i anslutande om- råde i öster såsom skola, affärer, förskolor och vårdcentral. I anslutning till skolan finns även ett antal bollplaner och en idrottshall vilka har ett stort värde för rekreation. Vid foten av det större höjdområdet sydost om förstudieområdet finns en asfalterad gångväg (Nötegången) samt ett flertal upptrampade stigar, vilket tyder på att området utnyttjas för rekreation av närboende.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 21 22 (46)

Tidigare dokumenterade rekreationsvärden Den igenväxande odlingsmarken inom och väster om förstudieområdet beskrivs i den fördjupade översiktsplanen (Kungsbacka kommun 1999) som ett öppet landskap och det större höjdområdet sydost om förstudieområdet beskrivs som ett skogs- och strövområde.

I både MKB:n till den fördjupade översiktsplanen och miljöutredning för Särö centrum utpekas stora delar av höjdområdet sydost om Särö centrum som ett större sam- manhängande grönområde. Här finns strövvänliga ekskogar eller ek/tallskogar men även partier med snårig, igenväxande terräng utan stigar. Närmast Skörvallabäcken finns dock en del stigar som utnyttjas för närrekreation. Området har ett värde som närströvområde (GF Konsult AB 1997, Norconsult AB 2010).

Det närliggande kustområdet, ca en kilometer väster om området, utgör ett riksintresse för friluftslivet och har höga rekreationsvärden (Länsstyrelsen 2016). I övrigt finns aktuellt område inte omnämnt i befintligt underlagsmaterial.

Bedömning av rekreationsvärden Utifrån tidigare dokumenterade rekreationsvärden och fältbesök i området har en bedömning av områdets rekreationsvärden gjorts. Till hjälp har använts en särskild värdepyramid utvecklad av Norconsult AB för MKB-arbeten (bilaga 4).

Förstudieområdet utgörs av igenväxande åkermark utan några högre rekreationsvär- den som är relaterade till naturmiljö och bedöms i sin helhet tillhöra kategori E ”Öv- riga naturområden” enligt värdepyramiden för rekreationsvärden. Däremot har om- rådets fotbollsplaner och angränsande bollplaner, idrottshall och gång- och cykelvä- gar givetvis ett rekreationsvärde men denna typ av anlagda rekreationsområden be- döms inte i ovan beskrivna värdepyramid.

Höjdområdet och miljön närmast Skörvallabäcken sydost om aktuellt området har ett värde som nära rekreationsområde för boende i området och bedöms ha vissa lokala rekreationsvärden, dvs kategori D: ”Övriga områden med lokala rekreations- värden”.

Konsekvenser Planerad utbyggnad av ett äldreboende och på sikt seniorbostäder och en ny förskola bedöms i viss mån påverka områdets rekreationsmöjligheter genom att fotbollsplaner tas i anspråk. Samtidigt håller dessa på att växa igen, vilket tyder på att den inte utnyttjas särskilt flitigt i dagsläget. Exploateringen av den igenväxande åkermarken

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 23 (46) bedöms inte påverka områdets rekreationsmöjligheter. Inga höga rekreationsvärden påverkas, men en utbyggnad medför att nya grönytor och gång- och cykelvägar samt ett nytt grönstråk med bl.a. dagvattendamm, parkbänkar och gångstråk, anläggs längs med Skörvallabäcken, vilket är positivt från rekreationssynpunkt. Ett grönstråk längs bäcken kan även vara positivt för naturmiljön om det utformas med hänsyn till bäckens naturvärden. Det är därför viktigt att grönstråket utformas i samråd med biologisk expertis. Konsekvenserna för rekreationsvärdena i området bedöms som måttliga, men i huvudsak positiva.

Förslag till åtgärder · Kring Skörvallabäcken bör ett grönområde med naturmark och grönstråk skapas. Strandzonernas träd- och buskridåer samt delar av vassbältet bör sparas men i övriga delar kan både rekreations- och naturvärdena ökas i området genom att anlägga dagvattendammar. · Tillgängligheten och områdets rekreationsvärde kan ökas genom att anlägga en enklare gångväg och parkbänkar längs med bäcken, vilket även kan skapa vackra utblickar mot bäcken. Utformningen av grönstråket bör göras i samarbete med biologisk expertis.

7. Landskapsbild Nuvarande förhållanden Aktuellt område består idag av åker som ligger i träda och igenväxta fotbollsplaner åtskilda med en poppelrad. Området präglas av jordbrukslandskap med lägre bebyggelse som till viss del gömmer sig bakom växtlighet. Området avgränsas av Västra Särövägen i norr, Särö Ängväg i väster, i söder av Skörvallabäcken och i öster av befintliga förskolor och Särö skola. Mellan förskolorna och bäcken finns två äldre fotbollsplaner och ett gammalt klubbhus. Öster om förskolorna ligger en skolbyggnad i tre våningar vilken delvis döljs av en mindre skogsdunge längs med Västra Särovägen när man kommer från väster. Ytan sluttar svagt från Västra Särövägen i norr ner mot bäcken i söder. Bäcken ligger ca 1 meter lägre än omgivande mark. Längst i väster omges bäcken av en tätare trädvegetation som i öster övergår i hög- vuxen gräsvegetation och en gles trädridå som på några få platser bryts och man ser åkermarken och bebyggelsen söder om bäcken. Mer centralt i området finns partier med täta buskage närmast bäcken medan växtligheten i öster huvudsak utgörs av ett brett band av bladvass och jättebalsamin. I detta band finns även några mindre klungor av träd. Möjligheterna att idag ta sig längs med bäcken begränsas både av två diken, högvuxen vass och bitvis täta buskage.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 23 24 (46)

Norr om Västra Särövägen ligger ett bostadsområde med låga hus som avskärmas med plank och häckar. Husen sluter sig kring egna små kringbyggda gårdar, utan fönster som vetter mot vägen. Öster om bostadsområdet reser sig ett mindre höjd- område med lägre vegetation uppe på toppen. Vid bergets södra fot gömmer sig några hus bakom en växtridå. Även väster om bostadsområdet döljs befintlig bebyggelse bakom växtridåer men här är marken mer flack. Väster om Särö Ängväg finns en mindre åker i träda som avslutas i norr mot Västra Särövägen och i väster och söder av växtridåer. Bakom växtridån i väster finns bebyggelse. Växtridån i söder omger Skörvallabäcken som rinner vidare mot havet.

I området finns flera viktiga landskapselement. Poppelraden utgör ett dominant inslag i landskapsbilden som skapar en avdelare och ett vindskydd för den igenvuxna fotbollsplanen i områdets östra del. Vidare är träd- och buskridåerna längs med Skör- vallabäcken starka landskapselement som avgränsar området mot söder. Dock finns det vissa öppningar i ridåerna som ger möjlighet till vissa utblickar mot söder. Själva bäcken ligger på en lägre nivå vilket medför att ingen vattenyta kan skymtas från omgivningen förutom om man står i direkt anslutning till bäcken. Vidare avgränsas området tydligt mot öster av träddungen mellan den östra förskolan och Särö skola. Det mindre höjdområdet norr om Västra Särövägen tillför även landskapet en karak- tär som skiljer sig från det omgivande landskapet som domineras av enbostadshus placerade i ett småbrutet jordbrukslandskap med växtridåer. Från området finns även viktiga utblickar i form av siktlinjerna genom träd- och busk-ridåerna vid Skörvalla- bäcken samt utsikten mot höjdområdet i norr.

Konsekvenser Planerad utbyggnad av ett äldreboende kan upplevas som stor och dominerande i landskapet och kan därmed påverka landskapsbilden på ett markant sätt. För att minska denna påverkan föreslås byggnaden inte vara högre än 2 till 3 våningar. Vi- dare bör marken i aktuellt område sänkas ca 1 m i förhållande till Västra Särövägen på samma vis som Särö skola i öster ligger lägre än vägen. Detta för att byggnaden inte ska upplevas som alltför dominerande. Sannolikt behöver dock marken inte sän- kas lika mycket som vid skolan. Ytterligare åtgärder för att få äldreboendet att smälta in i landskapet kan vara att placera träddungar utmed Västra Särövägen för att bryta siktlinjen mot byggnaden från vägen på samma sätt som befintlig träddunge invid vägen gör mot Särö skola från väster. Utmed Särö Ängväg föreslås även en ensidig allé placeras fram till bäcken, för att återkoppla till befintlig poppelraden i områdets centrala del. Allén bör vara av en trädsort som inte blir lika hög som poppelraden. Genomförs dessa åtgärder bedöms påverkan på landskapsbilden bli måttlig.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 25 (46)

Planerad utbyggnad av ett gångstråk längs med Skörvallabäcken bedöms positivt från landskapsbildssynpunkt under förutsättning att den inpassas i landskapet på ett bra sätt. Gångstråket bör via en anslutning mot Särö Ängväg i väster varsamt slingra sig mellan träden mot öster för att i de centrala delarna ligga i anslutning till de igenvuxna fotbollsplanerna där en sittplats med fördel kan anläggas där det idag finns en öppning i vegetationen mot söder. I anslutning till denna kan även dagvattendammar anläggas och eventuellt kan befintligt åkerdike utnyttjas som utlopp i bäcken. Gång- stråket längs med bäcken föreslås även fortsätta öster om planerat äldreboende och sammankopplas med befintliga gång- och cykelvägar som i dagsläget löper både sö- der och väster om Särö skola och konstgräsplanen. Utformningen av gångstråkets östra del har inte studerats närmare i aktuell förstudie. Ingen bedömning av konsekvenserna för landskapsbilden av en framtida utbyggnad av seniorbostäder och en ny förskola öster om äldreboendet, har inte gjorts i detta skede.

Förslag till åtgärder · Planerat äldreboende bör inte vara högre än 2 till 3 våningar och marken i området bör sänkas ca 1 m för att inte bli för dominerade i landskapet. · Träddungar bör placeras utmed Västra Särövägen för att bryta siktlinjen från vägen. · En ensidig allé kan placeras längs Särö Ängväg ned mot bäcken. · Ett gångstråk längs med Skörvallabäcken är positivt från landskapsbildssynpunkt förutsatt att den inpassas i landskapet på ett bra sätt.

8. Mark- och vattenförhållanden Nuvarande förhållanden Markförhållanden Allmänt om topografi, jordlager och hydrogeologi I samband med förstudien har en geoteknisk förstudie tagits fram för områdets västra delar där aktuellt äldreboende planeras (Norconsult AB 2016a) vilken grundar sig på tidigare genomförda geotekniska utredningar i och kring aktuellt område. Inga undersökningar har gjorts av områdets östra delar i samband med förstudien. Enligt utredningarna utgörs aktuellt område av flack, igenväxande åkermark och fotbollsplaner som sluttar svagt ned mot Skörvallabäcken i söder, från cirka +7 i områdets norra del till cirka +3,5 i områdets södra del. Medellutningen är ca 1:40 eller flackare. Botten på diket som korsar området ligger på ca +2,0 m. Då nivåskillnaderna inom aktuellt område är små bedöms det inte råda någon risk för stabilitetsproblem.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 25 26 (46)

Dominerande jordart i området är glacial lera, vilket övergår i postglacial lera direkt väster om skolan. Höjdområdena i norr och söder utgörs av urberg med inget eller ett tunt jordlager. Berggrunden i området består av grå åderrik gnejs, se figur 7 nedan (SGU 2016).

Urberg

Postglacial lera Glacial lera Figur 7: Jordartskartan, vilken visar att aktuellt område utgörs av postglacial finlera och glacial lera (SGU, 2016). Enligt genomförda geotekniska utredningar (Norconsult AB 2010, 2011) inför utbyggnaden av en ny skola strax öster om förstudieområdet, består jordlagren i denna del av området av fyllning, torrskorpelera och lera. Fyllningen utgörs av grus och sand med inslag av växtdelar och asfaltsrester och har en tjocklek på 0,2 – 0,5 m. Torrskorpeleran är sand- och siltskiktad med en vattenkvot på 30-40 % och har en tjocklek på 0,5-1,0 m. Leran innehåller bitvis silt, sand, skalrester och växtdelar, har en vattenkvot på 40-85 % och en mäktighet på 22- 48 m. Djupet till fast botten varierar mellan ca 23-49 m, men minskar mot nordväst.

Enligt belastningsförsök är leran inom området något överkonsoliderad (med cirka 10-15 kPa) ner till cirka 6 meter djup. Därunder är leran normalkonsoliderad mot djupet. Detta innebär att leran kan påföras en mindre belastning utan att större lång- tidssättningar uppstår. Skjuvhållfastheten i leran har som lägst uppmätts till ca 9 kPa på 3 m djup och ökar sedan mot djupet till ca 30 kPa på 30 m djup. Leran är högsen- sitiv ned till fast botten. Vidare bedöms grundvattenytan under stora delar av året ligga cirka 1-2 meter under befintlig markyta i aktuellt område (Norconsult AB 2010, 2011).

Markföroreningar Inga miljötekniska markundersökningar har utförts i samband med upprättandet av denna miljöutredning.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 27 (46)

Inga riskklassade eller markmiljötekniskt utredda objekt finns inom förstudieområ- det enligt i Länsstyrelsens MIFO-databas (Metodik För Inventering av Förorenade Områden). Enligt historiska kartor från 1919-25 och 1965 har förstudieområdet ut- gjorts av odlingsmark under lång tid, och generellt brukar risk för föroreningar inte förekomma för jordbruksmark.

I anslutande områden i öster har dock en markmiljöundersökning gjorts i samband med pågående planarbete i Särö centrum (Norconsult AB, 2014), då man påträffade förhöjda halter av PAH i fyllnadsmassorna där det tidigare legat en skolbyggnad i områdets sydvästra del. Halterna överskrider riktvärdena för känslig markanvänd- ning (KM) vilket innebär att ett saneringsbehov föreligger här. Inför planerad bo- stadsutbyggnad i området bör föroreningen avgränsas, schaktas upp och omhänder- tas. Schakt i förorenad jord är en anmälningspliktig verksamhet och massor med föroreningshalter över riktvärdet för KM ska omhändertas av godkänd mottagare. I övrigt påträffades inga förhöjda halter av föroreningar. Enligt utredningen kan naturliga jordarna i området betraktas som icke förorenade och att inga ytterligare mar- kundersökningar krävs i dessa jordar.

Vattenförhållanden Befintliga ytvatten- och dagvattenförhållanden Aktuellt område ligger på flack, igenväxande åkermark och fotbollsplaner som av- vattnas via öppna diken och dagvattenledningar ned till Skörvallabäcken som mynnar ut i Skörvallaviken ca 800 m nedströms aktuellt område. Vidare mynnar det ut ett flertal mindre dagvattenrör ut i bäcken vars sträckning och ursprung är okänt. I samband med utbyggnaden av Särö centrum på 1970-talet m rätades den tidigare kraftigt meandrande Skörvallabäcken ut och den nya bäckfåran förlades vid foten av höjdområdet söder om programområdet. Vidare kulverterades ca 400 m av Hagryds- bäckens nedre delar, se figur 8. Åtgärderna genomfördes för att kunna ta emot de ökade dagvattenmängderna från Särö centrum. I samband med nyligen slutförd utbyggnad av ny skola och övriga pågående utbyggnader vid Särö centrum pågår för- ändringar av VA- och dagvattenhanteringen direkt öster om aktuellt område, bl.a. har ett fördröjningsmagasin anlagts under parkeringen vid den nya skolan enligt re- kommendation från framtagen dagvattenutredning (Norconsult AB 2012).

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 27 28 (46)

Figur 8: Äldre jordartskarta som visar Skörvallabäcken och Hagrydsbäckens naturliga sträckning innan omgrävning och kulvertering på 1970-talet (SGU 1998). Öster om detta leds dagvattnet från Särö centrum via dagvattenledningar ut i Skör- vallabäcken utan rening, men enligt framtagen VA-utredning för Särö centrum före- slås den framtida dagvattenhanteringen ske via regnträdgårdar, underjordiska förd- röjningsmagasin, öppna diken och dagvattendammar/våtmarker vilket kommer minska föroreningsbelastningen markant (Ramböll 2015).

Enligt framtagen dagvattenutredning för områdets västra delar (Norconsult AB, 2016b) ligger en ledning av betong med dimension 400 mm väster om Särö Ängväg. Ledningen avvattnar området norr om Västra Särövägen och mynnar i Skörvalla- bäcken. Parallellt med dagvattenledningen ligger en spillvattenledning av betong som viker av västerut. I förstudieområdets södra del går ett huvudledningsstråk för vatten och spillvatten och längs med Västra Särövägen i norr löper vattenledning. Vidare löper en spillvattenledning mellan de två befintliga förskolorna som ansluter till huvudledningsstråket i söder. Beräknat dagvattenflöde från aktuellt område är ca 31 l/s. Vidare har föroreningshalter i dagvattnet beräknats från schablonmässiga års- medelhalter av dagvattnets sammansättning för olika typer av markanvändning från databasen Stormtac (Stormtac 2016). Från beräkningarna kan man konstatera att dagvattnets största föroreningsbelastning utgörs av näringsämnen vilket inte är kons- tigt då markanvändningen i aktuellt område är åkermark. Inga utredningar har gjorts av områdets östra delar i samband med förstudien.

Området ligger inom Skörvallabäckens (Veåns) avrinningsområde (totalt 19,7 km2), vilket främst omfattar skogsområden och åkermark i Sandsjöbacka och öster om Säröleden, men även centrum- och bostadsområdena och igenväxande odlingsmark kring Västra Särövägen med de närmast anslutande höjdområdena. Skörvallabäcken

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 29 (46) hyser höga naturvärden som en viktig reproduktionslokal för havsöring och recipienten Skörvallaviken är värdefullt grundområde med ett rikt fisk- och fågelliv. Skör- vallabäcken är kraftigt påverkad av näringsämnen från odlingsmarker och enskilda avlopp i uppströms liggande bostadsområden, bl.a. Torred och Hagryd-Dala. Arbete pågår med att ansluta Torred till det kommunala VA-nätet, vilket på sikt kommer förbättra situationen. Först i Bukärr är bebyggelsen ansluten till det kommunala VA- nätet och reningsverket i Kullavik. Enligt gamla provtagningar (1979-84) var bäcken mycket näringsrik. Även kommunens senare provtagningar från 2007-2016 visar att Skörvallabäcken fortfarande är mycket näringsrik med höga kvävehalter och mycket höga fosforhalter (Kungsbacka kommun 1993, 1998(rev 2012), 2003,2016, Länssty- relsen 1994, 1996, 2009, 2016, SLU 2016).

Enligt kommunens dagvattenpolicy (Kungsbacka kommun 2012) bedöms Skörvalla- bäcken vara mycket känslig för den påverkan som nuvarande och kommande dag- vattentillförsel kan medföra. Enligt policyns ska dagvatten från flerfamiljshus inklusive lokalgator genomgå rening innan det släpps till en mycket känslig recipient, medan dagvatten från villaområden inklusive lokalgator inte behöver genomgå rening.

Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap 1 § miljöbalken får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Detta för att vid behov varaktigt kunna skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer). Skörvallabäcken är en vattenförekomst som omfattas av mil- jökvalitetsnormer enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

Enligt vattenmyndighetens bedömning (Vattenmyndigheten 2016) har Skörvalla- bäcken måttlig ekologisk status, med målet att god ekologisk status ska uppnås till 2021. De främsta orsakerna till att miljökvalitetsnormerna inte uppfyllts i Skörvalla- bäcken är övergödning och förändringar av flöde, morfologi och kontinuitet. Det ansågs som ekonomiskt orimligt av bl.a. juridiska och administrativa skäl och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle krävas för att ha uppnått god ekologisk status till 2015. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning. Skörvallabäcken omfattas därmed av ett generellt undantag som innebär att man fått en tidsfrist till år 2021 att kunna uppnå god ekologisk status/potential i bäcken.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 29 30 (46)

Skörvallabäcken är recipient till aktuellt förstudieområde. Skörvallabäckens biologiska status har bl.a. klassats med hjälp av en undersökning av kiselalger i bäcken, vilken visar graden av påverkan av näringsämnen och lätt- nedbrytbar organisk förening i vattendrag. Kiselalgsanalyserna visade att statusen är otillfredsställande vilket styrks av mycket hög förekomst av näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalgsarter i bäcken, även om diversiteten och antalet arter var hög. Däremot var andelen missbildade kiselalgskal litet, vilket pekar på ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande (Medins Bi- ologi AB 2016).

Översvämningsrisker Aktuellt område är flackt och ligger relativt lågt. Vidare fluktuerar grundvattenytan under året i området beroende på nederbördsmängd och påverkas lokalt av topogra- fiska, vegetations- och jordlagerförhållanden. Enligt tidigare undersökningar be- döms den övre grundvattenytan under stora delar av året ligga ca 1-2 meter under befintlig markyta i aktuellt område. Portrycksmätningar visar att detta motsvarar en hydrostatisk grundvattenyta som är belägen ca 0,5 m under markytan (Norconsult AB 2014, 2016).

Skörvallabäcken svämmar regelbundet över och orsakar översvämningar i de södra delarna av det närliggande Särö centrum (Ramböll 2015). Det finns inga uppgifter om översvämningssituationen inom förstudieområdet men då detta ligger ännu lägre än Särö centrum är det troligt att även detta område drabbas av översvämning. Inga uppgifter om vattennivåerna i Skörvallabäcken har påträffats.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 31 (46)

Konsekvenser Markförhållanden Topografi och jordlager Planerad utbyggnad av nytt äldreboende med anslutande vägar, gång- och cykelväg och dagvattendamm medför vissa schaktnings- och grundläggningsarbeten som krä- ver hänsyn till områdets geotekniska förhållanden. Enligt den geotekniska förstudien (Norconsult AB, 2016) bedöms lätta och sättningståliga byggnader, t.ex. förråd och enplansbyggnader möjligen kunna grundläggas genom platta på mark. Däremot be- döms tyngre byggnader och anläggningar preliminärt behöva grundläggas på pålar eller genom totalkompensation, dvs. att ersätta tyngre jordmassor med lättare massor. Vidare bedöms det inte finnas någon risk för stabilitetsproblem i området och en exploatering av området bedöms inte försämra stabilitetsförhållanden.

Enligt geotekniska undersökningar för intilliggande områden (Norconsult AB 2010, 2014) får inte byggnadstekniska åtgärder som medför en permanent grundvatten- sänkning utföras. Detta är viktigt inte enbart för planerade utbyggnader utan även för närliggande mark och byggnader som kan utsättas för sättningar vid sänkning av grundvattenytan. Sannolikt gäller samma sak för aktuellt förstudieområde.

När exakta lägen för planerade byggnader och anläggningar är bestämda rekommenderas att kompletterande geoteknisk undersökning och utredning utförs med avseende på grundläggning och markarbeten.

Markföroreningar Ett områdes markanvändning styrs av de aktiviteter som antas förekomma inom aktuellt område och därmed vilka grupper som exponeras och i vilken omfattning det förväntas ske. Markanvändningen påverkar även de krav som kan ställas på skydd av markmiljön inom området. Naturvårdsverkets generella riktvärden beaktar fyra skyddsobjekt; människor som vistas på området, markmiljön inom området, grund- samt ytvatten. Naturvårdsverkets generella riktvärden anger en nivå som ger skydd mot hälso- och miljöeffekter vid förorenade områden, se faktaruta nedan. En utbyggnad av ett äldreboende medför att området klassas som KM (känslig markanvänd- ning).

Inom aktuellt område finns inga uppgifter om att någon förorenande verksamhet har förekommit. Dock kan eventuell föroreningsspridning inte helt uteslutas, t.ex. från eventuellt förorenade fyllnadsmassor kring anslutande vägar och byggnader etc., varför en översiktlig miljöteknisk markundersökning eventuellt bör utföras i

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 31 32 (46)

de delar av området där det finns fyllnadsmassor, företrädelsevis i samband med en geoteknisk undersökning. Detta då föroreningar har påträffats i fyllnadsmassor vid undersökningar i Särö centrum (Norconsult AB 2014). Detta i synnerhet då området delvis planeras för bostadsändamål.

Känslig markanvändning (KM) Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning. Alla grupper av människor kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.

Mindre känslig markanvändning (MKM) Markkvaliteten begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De expo- nerade grupperna är framförallt personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid. Markkvaliteten ger grundläggande förutsättningar för markfunktioner. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. (Naturvårdsverket, rapport 5976, sep 2009) Faktaruta Naturvårdsverkets riktvärden för förorenade markområden.

Vattenförhållanden Förändringar i ytvatten- och dagvattenförhållanden En utbyggnad av ett nytt äldreboende innebär en ökning av hårdgjorda ytor i områ- det, vilket medför att markens förmåga att infiltrera vattnet försvinner i viss utsträck- ning och därmed ökar mängden dagvatten om inga åtgärder genomförs. Föreslagen utbyggnad medför en förändrad markanvändning som innebär att belastningen på Skörvallabäcken från området kommer att ändra karaktär. Utsläppen av kväve är normalt större från åkermark än från motsvarande yta med hårdgjorda ytor och bo- stadsbebyggelse/verksamheter. Däremot är utsläppen av fosfor via dagvatten i samma storleksordning som utsläppen från åkermark.

Förutom näringsämnen innehåller dagvatten även olika typer av miljöskadliga äm- nen som härstammar från t ex tak och vägbeläggning, bilavgaser, drivmedel, korros- ion och däckslitage. Här kommer en utbyggnad av ett äldreboende inom aktuellt för- studieområde leda till en ökad belastning då halterna av metaller och andra miljös- kadliga ämnen i dagvatten normalt är högre än i dräneringsvatten från åkermark. Hur stora utsläppen blir beror på hur stor yta som kommer att hårdgöras och hur dagvattnet från området tas omhand innan det når Skörvallabäcken.

Enligt framtagen dagvattenutredning (Norconsult 2016b) beräknas det totala dagvat- tenflödet från förstudieområdet öka med ca 232 l/s vid ett 10-årsregn i samband med planerad exploatering. Därmed krävs en utjämning av dagvatten för att kompensera för flödesökningen, den ökade översvämningsrisken och den ökade belastningen på

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 33 (46)

Skörvallabäcken. Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor, t.ex. genom att välja genomsläppliga beläggningar framför asfalterade ytor, kan det ofördröjda flödet re- duceras. Det krävs en magasinsvolym på ca 196 m3 för ett 10 årsregn för att kunna fördröja det ökade dagvattenflödet och den dimensionerande varaktigheten blir då ca 50 min (för ett 20-årsregn med klimatfaktor blir motsvarande siffror 269 m3 och 65 min).

Utredningen föreslår därmed att ett dagvattensystem som både avleder och renar dagvatten samtidigt som höga flöden utjämnas med hjälp av fördröjningsdammar, lågstråk, svackdiken, gröna tak och genomsläppliga beläggningar, se foton, nedan.. Åtgärderna bör integreras i park- och grönytor och utformas med stor hänsyn till funktion och gestaltning. Huvuddelen av dagvattnet ska fördröjas via en dagvattendamm med en ungefärlig yta på ca 570 m2 (oval form med släntlutning på 1:4 och ett djup på 0,5 m). Dammen föreslås placeras i områdets södra del vid Skörvalla- bäcken till vilken dagvattnet från hårdgjorda ytor avleds ytligt eller via ledningar. Dammen har beräknats för ett framtida 10-års flöde men tar inte hänsyn till dagvatten från tak och innergårdar. Ytterligare fördröjning kan uppnås genom att dagvatten från tak och innergårdar tas omhand lokalt genom gröna fördröjningslösningar. Vi- dare bör ett lågstråk anläggas norr om planerat äldreboende för att undvika att ett instängt område skapas i norr. Dessutom ska dagvatten från områdets parkeringsytor ledas via en oljeavskiljare innan det släpps vidare mot recipienten i enlighet med kommunens dagvattenpolicy. Höjdsättningen av området är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg så att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten ska kunna erhållas (Norconsult 2016b).

Fördröjningsdamm i bostadsmiljö.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 33 34 (46)

Exempel på utformning av svackdike.

Bostadshus med gröna tak. Källa: Vegtech. Enligt framtaget förslag kommer dagvattenflödena från aktuellt området ned till Skörvallabäcken inte ökar jämfört med idag. Inte heller föroreningsbelastningen på Skörvallabäcken bedöms öka efter exploatering under förutsättning att en kombination av dagvattenlösningar används för att uppnå tillräcklig rening av dagvattnet från området. Enligt de översiktliga beräkningar som genomförts, skulle ett dagvattensystem med enbart en damm minska närsaltshalterna medan halterna av främst tung- metaller skulle öka efter exploatering. Därför krävs även andra typer av åtgärder som svackdiken, genomsläppliga beläggningar etc. för att uppnå tillräcklig rening. I fortsatt planarbete bör därför möjligheterna till ytterligare åtgärder för lokalt omhänder- tagande av dagvatten studeras. Skörvallabäcken är redan idag kraftigt närsaltspåver- kad av enskilda avlopp och åkermark. Därmed kan man hävda att behovet av en god dagvattenrening i området blir än viktigare för att förhindra att den redan dåliga för- oreningssituationen i bäcken försämras ytterligare.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 35 (46)

Under själva byggtiden kan dagvattenhanteringen medföra grumling ned till Skör- vallabäcken. Även grundläggningsåtgärder etc. som krävs vid en utbyggnad inom förstudieområdet kan under själva byggtiden medföra både temporära och perma- nenta effekter på vattenmiljön i form av grumling vid schaktningsarbeten, risk för läckage av olja, slam etc. Därför bör planerat dagvattensystem iordningställas i ett inledande skede för att minimera påverkan på Skörvallabäcken.

Miljökvalitetsnormer Planerade åtgärder bedöms inte nämnvärt påverka miljökvalitetsnormerna för vat- tenkvalitet i Skörvallabäcken. Genom att dagvattnet tas omhand genom olika former av rening och fördröjning, bedöms föroreningsbelastningen från förstudieområdet inte öka jämfört med idag. Detta bidrar till Skörvallabäckens möjligheter till att uppnå en god ekologisk status till år 2021 inte försämras.

Översvämningsrisker Aktuellt område är flackt och det finns en risk för översvämningar inom området, vilket måste beaktas i fortsatt planarbete, både för höjdsättning av planerade byggnader men även för utformning av dagvattensystem etc.

Förslag till åtgärder Markförhållanden · En detaljerad geoteknisk utredning behöver tas fram i samband med fortsatt planarbete avseende grundläggning och markarbeten. · Översvämningsproblematiken och dess påverkan på områdets markförhållanden kan behöva belysas i en detaljerad geoteknisk utredning. · En översiktlig miljöteknisk markundersökning rekommenderas för de delar av området där det finns fyllnadsmassor, i syfte att säkerställa att kraven för KM hålls inom området.

Vattenförhållanden · Möjligheterna att använda ytterligare LOD-tekniker inom området bör undersö- kas för att öka reningsgraden på dagvattnet. Sådana åtgärder är även positivt ur naturvårds- och landskapsbildssynpunkt. · Höjdsättning av byggnad och markytor bör utformas så att dagvattnet leds bort från byggnaden samtidigt som tillgängligheten säkerställs. Vid höjdsättning av området bör även hänsyn tas till ytliga rinnvägar för regn större än vad dagvat- tenanläggningen är dimensionerad för.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 35 36 (46)

· Dagvattenbildningen kan även minimeras genom användande av genomsläpp- liga markbeläggningar istället för hårdgjorda ytor och genom att skapa och be- hålla gräsytor och andra grönytor i området. · Åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten bör integreras i park- och träd- gårdsytor och utformas med stor hänsyn till både funktion och gestaltning. · Utformningen av föreslaget dagvattensystem bör tas fram i samarbete med biologisk expertis för att kunna skapa biologiska mervärden. · Val av byggnadernas ytmaterial bör uppmärksammas i planarbetet då detta på- verkar dagvattnets karaktär. Särskilda lösningar för dagvattnets fördröj- ning/transport från hustak etc. kan skapas genom beläggning med t ex grus, gräs m.m. · Dagvattenanordningar bör anordnas redan i byggskedet för att motverka ökad belastning på Skörvallabäcken under byggtiden. · Eventuellt behöver översvämningsriskerna inom området utredas i fortsatt planarbete.

9. Trafikrelaterade frågor Trafik Nuvarande förhållande Trafikverket uppmätte år 2004 trafikflödet på Västra Särövägen (väg 955) väster om Gamla Särövägen till 4 740 fordon/årsdygn. Med en generell uppräkning på 1,5 % per år ger det en årsdygnstrafik på 5 700 fordon/årsdygn år 2016.

Andelen tung trafik uppmättes 2004 till 4 %, andelen tung trafik bedöms inte ha förändrats. Skyltad hastighet på sträckan är 40 km/h.

Konsekvenser En trafikutredning har tagits fram inom ramen för pågående planarbete för Särö centrum (Ramböll 2016) eftersom det i samrådsskedet inkom synpunkter från Trafikver- ket som efterlyste en belysning av planens påverkan på trafiksystemet. Rapporten redovisar prognostiserade trafikmängder för år 2040. I prognosen har utbyggnaden av Särö centrum samt en måttlig tillväxt av Särö och Kullavik beaktats.

Enligt rapporten kommer trafiken på Västra Särövägen väster om Gamla Särövägen uppgå till 6 700 fordon/dygn år 2040. Skyltad hastighet, 40 km/h planeras behållas.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 37 (46)

Trafikbuller Riktvärden för bostäder Utomhus Regeringen har utfärdat en förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015: 216). Bestämmelserna i förordningen skall tillämpas vid bedömning av om kravet på förebyggande av olägenhet för människors hälsa är uppfyllt vid planlägg- ning, i bygglovsärenden och i ärenden om förhandsbesked. Förordningen berör endast ljudnivåer utomhus. För buller från spårtrafik och vägar citeras följande om rikt- värden och beräkning av bullervärden ur förordningen: ”3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad”.

Inomhus Riktvärden för inomhusnivåer redovisas i Boverkets byggregler, BBR (BSF 2011:6 med ändringar t o m BFS 2015:3 och SS 25267). Riktvärden för ljudnivåer från trafik och andra yttre källor som inte får överstigas inomhus redovisas i tabell 1 (Bo- verket 2016). Tabell 1. Ljudnivåkrav inomhus Rumstyp Ekvivalent ljudnivå Maximal ljudnivå (dBA) nattetid (dBA) Sovrum, vila och daglig samvaro 30 45 Matlagning och hygien 35 -

Riktvärden för undervisningslokaler Det finns inga bindande riktvärden för skol- och förskolegårdar vad gäller buller utomhus. Praxis har dock blivit att riktvärden enligt nedan ska klaras: · Ekvivalentnivå på vistelseytor 50 dBA · Maximalnivå på vistelseytor 70 dBA Dessutom gäller för ljudnivåerna inomhus enligt Svensk standard · Ekvivalent ljudnivå inomhus 30 dBA · Maximal ljudnivå inomhus 45 dBA

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 37 38 (46)

Nuvarande förhållanden Området består idag av öppen något igenväxande åkermark i väster och två förskolor samt bollplaner i öster. Beräkningar har gjorts av ljudnivåer i mest störd fasad, fasad mot Västra Särövägen, för respektive förskola. För Bukärrsängs förskola har ekvivalenta ljudnivån utomhus beräknats till <45 dBA och maximala ljudnivån utomhus till 59 dBA. För Tomtebobarnen Montessori har ekvivalenta ljudnivån utomhus be- räknats till 49 dBA och maximala ljudnivån utomhus till 64 dBA.

Konsekvenser ny bebyggelse En bullerutredning har tagits fram inom ramen för förstudien av Särö äldreboende (Norconsult 2016c). Denna visar att samtliga riktvärden utomhus klaras med före- slagen placering och utformning av en byggnadskropp utan särskilda bullerskydds- åtgärder. Riktvärdena inomhus kan klaras med fasader inklusive fönster utformade med hänsyn till ljudnivåkraven i Boverkets Byggregler (BBR). Konsekvenser för befintlig bebyggelse Vid en utbyggnad kommer trafiken på Västra Särövägen att öka. För befintliga för- skolor längs Västra Särövägen innebär det att ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med ca 1 dBA. Maximala ljudnivån förändras inte. Även vid genomförande av en framtida plan kommer riktvärdena att klaras.

Luftföroreningar/miljökvalitetsnormer Trafiken och andra utsläppskällor ger upphov till luftföroreningar som vid höga halter är skadliga för människors hälsa. Luftföroreningar kan innefatta många olika äm- nen, men vad avser trafikens utsläpp har följande ämnen störst betydelse: kvävedi-

oxid (NO2), kolväten, inandningsbara partiklar (PM10) samt bensen. Utsläppen av

koldioxid (CO2) ger upphov till globala miljöproblem i form av växthuseffekt, väg- trafiken står därvid för ett betydande bidrag. Utsläpp sker även av svaveldioxid, kolmonoxid m m.

Allmänt och gränsvärden Trafiken och andra utsläppskällor ger upphov till luftföroreningar som vid höga halter är skadliga för människors hälsa. Luftföroreningar kan innefatta många olika äm- nen, men vad avser trafikens utsläpp har följande ämnen störst betydelse: kvävedi-

oxid (NO2), kolväten, inandningsbara partiklar (PM10 och PM2,5) samt bensen. Ut-

släppen av växthusgasen koldioxid (CO2) ger upphov till globala miljöproblem i form av växthuseffekt, och vägtrafiken står för ett betydande bidrag. Utsläpp sker även av svaveldioxid, kolmonoxid m.m.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 39 (46)

Miljökvalitetsnormer (MKN) är framtagna för utomhusluft och är reglerade i Luft- kvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Dessa omfattar kvävedioxid och kväveoxi- der, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid, bensen och ozon. Miljökvalitetsnor- merna överskrids i vissa områden för kvävedioxid och partiklar men sällan eller ald- rig för övriga ämnen. En sammanställning av gränsvärdena för de kritiska luftför- oreningarna återges i tabell 2. Tabell 2: Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Årsmedelvärde Dygnsmedel- Tim- värde medelvärde (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3)

MKN Kvävedioxid 40 60* 90* MKN Partiklar (PM10) 40 50** - * 98-percentilvärde, ** 90-percentilvärde

Nuvarande förhållanden Erfarenhetsmässigt är dygnsmedelvärdet för kvävedioxidhalt dimensionerande för luftföroreningar. Beräkningar av kvävedioxidhalter för Kungsbacka tätort har utförts av Miljöförvaltningen Göteborg 2012 (Miljöförvaltningen 2013). I figur 9 redovisas beräknade dygnsmedelvärde av kvävedioxidhalter för Kungsbacka tätort. Dessa visar att miljökvalitetsmålen överskrids endast mycket nära väg E6. Från detta kan slutsats dras att inom aktuellt planområde klaras miljökvalitetsmålen med mycket stor marginal.

Färgskala med avseende på MKN.

Figur 9: Kvävedioxidhalt, dygnsmedelvärde (Källa Göteborgs Miljöförvaltning).

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 39 40 (46)

Om MKN klaras för kvävedioxid kan erfarenhetsmässigt också slutsatsen dras att även övriga miljökvalitetsnormer klaras.

Konsekvenser Bidraget av kvävedioxid från Västra Särövägen har beräknats enligt Vägverkets no- mogrammetod (Vägverket 2001, SMHI 2001). Beräkningar har gjorts för planerat äldreboende. Dessa visar en kvävedioxidhalt på mindre än 1 µg/m³ uttryckt som års- medelvärde från Västra Särövägen. Därtill kommer den s.k. bakgrundshalten som här inte bedöms överstiga 10 µg/m³. Luftföroreningshalten av kvävedioxid beräknas således inte komma att överstiga 11 µg/m³, och den ligger alltså med bred marginal under miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde, 40 µg/m³. Erfarenhetsmässigt kan då slutsatsen dras att även övriga miljökvalitetsnormer klaras med stor marginal. Mil- jökvalitetsnormerna kommer alltså att klaras för förstudieområdet.

10. Naturresurser

De naturresurser som behandlas här är främst sådana som kan bedömas som miljö- och bevarandeintressen enligt 3, 4 och 7 kap miljöbalken (MB).

Nuvarande förhållanden Området ligger inom en kustzon som i sin helhet är av riksintresse och som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. I området gäller 4 kap 1, 2 och 4 §§ MB. Enligt MB 4:1 får exploateringsföretag inte komma till stånd som påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Enligt MB 4:2 ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedöm- ningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. MB 4:4 rör bestämmelser om utbyggnad av fritidsbebyggelse och större anläggningar enligt 17 kap MB.

Aktuellt område utgörs delvis av något igenvuxen åkermark. Enligt miljöbalken 3 kap. 4 § får jordbruk av nationell betydelse och brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. I översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen beskrivs aktuellt område som jordbruksmark liggande inom ett ”utvecklingsområde för bostäder” (Kungsbacka kommun 1999, 2006). Som ett mått på jordens värde ur produktionssynpunkt delas jorden i Hallands

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 41 (46) län in i och redovisas utifrån jordgraderingsintervall – klass 1-3, klass 4-5, klass 6-7 samt klass 8-10, där jordbruksmark av klass 8-10 har det högsta jordbruksvärdet. För Halland anses det lämpligt att räkna alla jordar med klass 6 och uppåt som särskilt värdefulla. Jordbruksmarken inom planområdet har klass 5 (Länsstyrelsen 2016) och bedöms därmed inte som särskilt värdefull men sannolikt som brukningsvärd även om den är något igenväxande.

För vissa småbiotoper i jordbrukslandskapet gäller generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 § MB. Inom aktuellt område finns ett mindre dike som eventuellt kan anses omfattas av biotopskyddet. Däremot omfattas inte poppelraden som löper genom fotbollsplanerna då biotopskyddet endast omfattar småbiotoper i jordbrukslandskapet.

Skörvallabäcken omfattas av ett generellt strandskydd enligt 7 kap 13-14 §§ MB, vilket omfattar förstudieområdets sydvästra del. I dess östra del är strandskyddet upphävt i gällande detaljplan men det återinträder i samband med en planändring.

Strandskyddet kring Skörvallabäcken markerat med blått raster. Skörvallabäcken och Skörvallaviken som utgör recipienter till området kan anses utgöra ekologiskt särskilt känsliga områden enligt 3 kap 3 § MB och som ska som sådana så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.

Skörvallaviken är belägen ca 800 m väster om aktuellt område och omfattas av ett riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6§ MB (Länsstyrelsen 2016). Områdets natur- och rekreationsvärden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 41 42 (46)

Konsekvenser Förstudieområdet ligger inom ett område inom vilket tätortsutveckling kan tillåtas enligt kommunens översiktsplan. En utbyggnad inom området bedöms därför inte stå i konflikt med bestämmelserna i 4 kap MB.

Aktuellt område ligger inom ett utvecklingsområde för centrumutveckling och bo- städer enligt kommunens översiktsplaner. Därmed har kommunen i princip tagit ställning till att en exploatering på aktuell jordbruksmark är möjlig enligt 3 kap 4 § MB.

Planerad utbyggnad av ett äldreboende i området medför att ingrepp kommer att ske inom det strandskyddade området kring Skörvallabäcken, varför upphävande av eller dispens från strandskyddet enligt 7 kap 18 § MB kommer att krävas vid en utbyggnad. En beskrivning och en bedömning av den strandskyddade bäcken har tagits fram som underlag till kommunens ansökan om upphävande (bilaga 1).

Åkerdiket i områdets västra del kommer att påverkas vid en utbyggnad, och då omgivande åkermark endast är något igenvuxen, bedöms detta sannolikt omfattas av biotopskydd. En dispens från biotopskydd från länsstyrelsen kommer sannolikt krä- vas enligt 7 kap 11 § MB.

Ett anläggande av en dagvattendamm i aktuellt område kan anses vara en vattenverksamhet, vilket kan kräva en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen.

Utbyggnaden bedöms inte innebära några direkta ingrepp i Skörvallabäcken eller Skörvallaviken men kan indirekt påverka de ekologiskt särskilt känsliga områdena eller riksintresset för friluftsliv via dagvattenpåverkan. Om föreslaget dagvattensystem anläggs i samband med en utbyggnad bedöms dock befintlig föroreningsbelast- ning på vattendraget och havet inte öka och därmed förvärras.

Norconsult AB Natur och Markmiljö

Sara Rydbeck [email protected]

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 43 (46)

Referenser

Artportalen 2016. www.artportalen.se Databas över skyddsvärda arter m.m. Data hämtad i oktober 2016. Boverket. 2016: Boverkets byggregler, BBR BFS 2011:6 ändrad t.o.m. BFS 2015:3 GF Konsult AB. 1997: Miljökonsekvensbeskrivning. Konsekvenser för naturmiljö och rekreation. Fördjupad översiktsplan för Särö, Kungsbacka kommun. 1997-10-09.

Kungsbacka kommun. 1973. Förslag till stadsplan för del av Kungsbacka kommun i Hallands län. Särö centrum. Lagakraft vunnen 1973-09-12.

Kungsbacka kommun. 1993: Naturskyddsprogram för Kungsbacka kommun. Miljö- och hälsoskyddskontoret, januari 1993.

Kungsbacka kommun. 1998: Sjöar och vattendrag i Kungsbacka kommun 1997. Miljö- och hälsoskyddskontoret. Reviderad 2012.

Kungsbacka kommun. 1999: Fördjupad översiktsplan för Särö. Antagen av kom- munfullmäktige 1999-10-14.

Kungsbacka kommun. 2001: Bygd att bevara. Förslag till Program för kulturmiljö- vård i Kungsbacka kommun. Kulturnämnden 2001-02-06.

Kungsbacka kommun. 2003: Kungsbacka naturvårdsplan 2003. Samrådshandling.

Kungsbacka kommun. 2006: Kungsbacka översiktsplan 2006. Antagen av kommun- fullmäktige 2006-04-27.

Kungsbacka kommun. 2009: Mål för bostadsbyggande 2010-2015. Antagen av kom- munfullmäktige 2009-12-08.

Kungsbacka kommun. 2012: Dagvatten- Policy och riktlinjer. Juni 2012.

Kungsbacka kommun. 2013: Detaljplan för Särö skola, del av Nötegång 1:108 m. fl. i Släp. Enkelt planförfarande. Antagen av byggnadsnämnden 2013-01-10.

Kungsbacka kommun. 2016: Provresultat och grafer för samtliga vattendrag från miljöövervakningen. Excelark.

Lantmäteriet. 2016: Karttjänsten Historiska kartor. https://etjanster. Lant-mate- riet.se/ historiska kartor. Data hämtad i augusti 2016.

Länsstyrelsen. 1994a: Lax och öring i Hallands län. Inventering av vattendrag samt uppskattning av nuvarande och möjlig smoltproduktion. Meddelande 1994:4.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 43 44 (46)

Länsstyrelsen. 1994b: Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län. Meddelande 1994:11. Naturvård, Kulturmiljövård.

Länsstyrelsen. 1996: Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2. Kungsbacka kommun. Remissutgåva.

Länsstyrelsen. 2009: Inventering av havs- och flodnejonöga i Halland 2008. Med- delande 2009:19.

Länsstyrelsen. 2016: www.gis.lst.se. Data hämtad i oktober 2016. Länsstyrelsens databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinventering, våt- marksinventering m.m. Medins Biologi 2016: Kiselalger i Kungsbacka kommun 2015. En undersökning av 10 vattendrag.

Miljöförvaltningen. 2013: Luftkvalitetsmätning i Kungsbacka kommun. Luftvårds- programmet i Göteborgsregionen.

Naturvårdsverket 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och väg- ledning. Rapport 5976, september 2009.reviderad 1996.

Norconsult AB. 2010a. Miljöutredning till planprogram för Särö centrum, Kungs- backa kommun. 2010-12-14.

Norconsult AB. 2010b: Ny skola i Särö, Kungsbacka kommun. Rapport Geoteknisk undersökning – RGeo. 2010-10-25.

Norconsult AB. 2011: Särö centrum väg- och gatuarbeten, Kungsbacka kommun. Rapport Geoteknisk undersökning – RGeo.. 2011-01-24.

Norconsult AB. 2012: Ny skola i Särö Centrum, Dagvattenutredning. 2012-09-25.

Norconsult AB. 2014: Särö Centrum, Kungsbacka kommun. Detaljplan. Geoteknisk PM. 2014-11-26.

Norconsult AB. 2015. Särö Centrum, Kungsbacka kommun. Översiktlig miljötek- nisk markundersökning. 2015-01-30.

Norconsult AB. 2016a. Kungsbacka Särö äldreboende. Geoteknisk förstudie. 2016- 09-27.

Norconsult AB. 2016b: Äldreboende Särö centrum. Dagvattenutredning – förstudie till detaljplan. Preliminärhandling 2016-11-14.

Norconsult AB. 2016c: Särö äldreboende, Kungsbacka kommun. Trafikbullerutred- ning. 2016 -11-16.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 45 (46)

Ramböll. 2015: Kungsbacka kommun. Särö centrum VA- och dagvattenutredning. 2015-01-09. Reviderad 2016-04-04.

Ramböll. 2016: PM trafik för Särö centrum. 2016-02-17.

Riksantikvarieämbetet. 2004: Arkeologisk utredning och förundersökning, Boplats- lämningar i Släp, Kungsbacka kommun, Halland, Släps socken, Bukärr 2:28, RAÄ 125. Gundela Lindman. UV Väst rapport 2004:19.

Riksantikvarieämbetet. 2016: www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok Fornsök, databas över fornlämningar.

Svensk författningssamling. 2010: SFS 2010:477 Luftmiljöförordningen.

Svensk författningssamling. 2015: SFS 2015:216 Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Skogsstyrelsen. 2016: http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/Skogsdataportalen Kartdatabas över nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar. Sidan kontrol- lerad i oktober 2016.

SLU 2016: http://aquarapport.slu.se, elfiskeregistret – databas för provfisken i svenska vattendrag. Data hämtad i oktober 2016.

SMHI. 2001. Nr 102, 2001 Meteorologi. Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2- reviderad version (december 2004).

Stormtac. 2016: www.stormtac.com – databas med schablonmässiga årsmedelhalter av dagvattnets sammansättning för olika typer av markanvändning.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). 1988: Ser. Ae. Nr 96. Jordartskartan 6B Kungsbacka NV.

Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). 2016: www.sgu.se. Jordartskarta. Data hämtad oktober 2016.

Vägverket. 2001: Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Publikation 2001:128.

Miljöutredning till förstudie för äldreboende m.m. i Särö Centrum, Kungsbacka kommun 45 Bilaga 1

Beskrivning av strandskyddad sträcka av Skörvalla- bäcken (Veån) vid aktuellt planområde i Särö, Kungs- backa kommun

Bakgrund På uppdrag av Kungsbacka kommun har Norconsult AB tagit fram ett underlagsmaterial för kommunens upphävande av strandskydd i samband med planläggning av aktuellt område.

Metod Den framtagna metoden ger en beskrivning och bedömning av aktuell vattenmiljö, hur stor zon kring denna som krävs för att bevara dess värden samt förslag på åtgärder som kan värna, utveckla och t.o.m. öka dess värden.

Metoden innebär att man utgår från själva vattenmiljön (vilket kan utgöras av en kustmiljö, en sjö, en våtmark eller ett vattendrag) och beskriver samt bedömer dess natur- och rekreationsvär- den. Därefter bedöms värdena i de närmast anslutande landmiljöerna och vilken betydelse dessa har för att vattenmiljöns värden skall bevaras. Utifrån dessa bedömningar ges ett förslag på hur bred zon kring vattenmiljön som krävs (med en viss säkerhetsmarginal) för att bevara dess natur- och rekreationsvärden samt vilka åtgärder som krävs för att värdena skall värnas. Dessutom ges förslag på ytterligare åtgärder som kan utveckla och öka värden i och kring vattenmiljön. Metoden är tänkt att ge en mer nyanserad och platsspecifik avgränsning av befintliga natur- och rekreationsvärden kring vattenmiljöer vilken t ex kan användas i samband med planprocesser. Metoden är även tänkt att ge ett bra underlag till dispensansökningar till och/eller diskussioner gällande strandskydd med länsstyrelsen, men innebär inte någon formell juridisk ändring av strandskyddet.

I aktuellt fall ges en detaljerad beskrivning av aktuell sträcka av Skörvallabäcken med omgivande strandzoner medan övriga delar beskrivs översiktligt. En bedömning av vilken zon som krävs för att upprätthålla natur- och rekreationsvärden samt förslag till åtgärder ges för berörd sträcka. Även förslag till åtgärder för att värna och utveckla värdena ges längs både berörd sträcka och övriga delar av Skörvallabäcken.

Beskrivning av aktuell vattenmiljö Allmänt om Skörvallabäcken och omgivande strandzoner Området ligger inom Skörvallabäckens avrinningsområde (totalt 19,7 km2), vilket främst omfattar skogsområden och åkermark i Sandsjöbacka och öster om Säröleden, men även centrum- och bostadsområdena och igenväxande odlingsmark kring Västra Särövägen med de närmast anslutande höjdområdena. Skörvallabäcken hyser höga naturvärden som en viktig reproduktionslokal för havsöring och även avrinningsområdets övre delar (inom Sandsjöbackareservatet) har mycket höga naturvärden med en värdefull flora och fauna. Bäcken mynnar nedströms ut i Skörvalla- viken, vilken utgör ett värdefullt grundområde med anslutande strandängar som hyser ett rikt fisk- och fågelliv (Kungsbacka kommun 1993, 1998(rev 2012), 2003, Länsstyrelsen 1994, 1996, 2009, 2016, SLU 2016).

Skörvallabäcken betraktas som det viktigaste reproduktionsområdet för fisk inom avrinnings- området kustområde 107/108 enligt kommunens inventering av sjöar och vattendrag (Kungs- backa kommun 1998, reviderad 2012). Vid olika elfisken (utförda 1983-2003) har förutom havsöring även ål, mört, gädda, id, braxen, storspigg och skrubbskädda påträffats i bäcken. Bäcken hyser ingen förekomst av flod- eller havnejonöga trots att det finns lämpliga biotoper. Vid senaste elfisket 2003 påträffades dock endast havsöring och då i betydligt mindre mängder än på 1990-talet. Vidare utgör kvarndammen i Hagryd-Dala, längre uppströms i bäcken, ett

-1- Bilaga 1 definitivt vandringshinder för fisk. Åtgärder krävs för att förbättra förutsättningarna för bäckens havsöringsbestånd, bl.a. genom minskad närsaltpåverkan från enskilda avlopp och jordbruk, ta bort vandringshinder etc. (Kungsbacka kommun 1993, 1998(rev 2010), 2003, Länsstyrelsen 1994, 1996, 2009, 2016, SLU 2016).

Skörvallabäcken är kraftigt påverkad av näringsämnen från odlingsmarker och enskilda avlopp i uppströms liggande bostadsområden, bl.a. Torred och Hagryd-Dala. Arbete pågår med att ansluta Torred till det kommunala VA-nätet, vilket på sikt kommer förbättra situationen. Först i Bukärr är bebyggelsen ansluten till det kommunala VA-nätet och reningsverket i Kullavik. Av- vattningen från aktuellt område och omkringliggande delar sker via öppna diken, den kulverte- rade Hagrydsbäcken och dagvattenledningar ned till Skörvallabäcken som mynnar ut i Skör- vallaviken. I samband med nyligen slutförd utbyggnad av ny skola och övriga pågående utbyggnader vid Särö centrum har dock förändringar av VA- och dagvattenhanteringen skett. Enligt gamla provtagningar (1979-84) var bäcken mycket näringsrik. Även i kommunens senare provtagningar från 2007-2016 visar att Skörvallabäcken fortfarande är mycket näringsrik med höga kvävehalter och mycket höga fosforhalter (Kungsbacka kommun 1998 rev 2012, 2016).

Enligt vattenmyndighetens bedömning (Vattenmyndigheten 2016) har Skörvallabäcken måttlig ekologisk status, med målet att god ekologisk status ska uppnås till 2021. De främsta orsakerna till att miljökvalitetsnormerna inte uppfyllts i Skörvallabäcken är övergödning och förändringar av flöde, morfologi och kontinuitet. Det anses som ekonomiskt orimligt av bl.a. juridiska och administrativa skäl och/eller tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle krävas för att ha uppnått god ekologisk status till 2015. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning. Skörvallabäcken omfattas därmed av ett generellt undantag som innebär att man fått en tidsfrist till år 2021 att kunna uppnå god ekologisk status/potential i bäcken.

Skörvallabäckens biologiska status har bl.a. klassats med hjälp av en undersökning av kiselalger i bäcken, vilken visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förening i vattendrag. Kiselalgsanalyserna visade att statusen är otillfredsställande vilket styrks av mycket hög förekomst avnäringskrävande och föroreningstoleranta kiselalgsarter i bäcken, även om diversiteten och antalet arter var hög. Däremot var andelen missbildade kiselalgskal litet, vilket pekar på ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande (Medins Biologi AB 2016).

Enligt kommunens dagvattenpolicy (Kungsbacka kommun 2012) bedöms Skörvallabäcken vara mycket känslig för den påverkan som nuvarande och kommande dagvattentillförsel kan med- föra. Bedömningen är en tämligen grov sammanvägning av kända förhållanden.

Skörvallabäcken inom aktuellt område Aktuell sträcka av Skörvallabäcken kantas närmast av strandzoner som är ca 15-50 m breda, vilka främst är bevuxna av träd- och buskridåer eller vassbälten. I väster är bäcken kulverterad under en mindre väg och i öster korsar en gång- och cykelväg bäcken via en mindre bro. Strand- zonerna ansluter i sin tur till öppen, igenväxande åkermark, ung lövskog, bostäder och Särö centrum som utgör en blandning av förskolor, skola och diverse verksamheter omgivna av grönytor, vägar och fotbollsplaner. Sydost om aktuellt område gränsar bäcken till ett skogsbevuxet höjdområde med vissa naturvärden. Aktuell sträcka av bäckfåran är kraftigt meandrande, men direkt öster om denna har bäcken rätats i samband med att Särö centrum byggdes på 1970- talet för att kunna hantera de ökade dagvattenmängderna. Då rätades delar av den kraftigt meandrande Skörvallabäcken ut och en ny bäckfåra förlades vid foten av höjdområdet sydost om aktuellt område.

Längs studerad sträcka av Skörvallabäcken omfattas de västra och södra delarna av generellt strandsskydd på 100 m på ömse sidor av vattendraget, medan strandskyddet har upphävts i sam-

-2- Bilaga 1 band med planläggning i nordost. Strandskyddet återinträder dock i nordost i samband med ny planläggning. Därmed omfattas både bäcken med anslutande strandzoner, igenväxande åker- mark samt delar av bostadsområden och fotbollsplaner av strandskyddet, se figur 1. I samband med aktuell planläggning kommer ett upphävande av eller en dispens från strandskyddet krävas för aktuellt område.

Figur 1: Strandskyddet kring Skörvallabäcken (markerat med blå raster) i aktuellt område. Längs aktuell sträcka har Skärvallabäcken en varierande bredd på ca 1,5-4 m och ett uppskattat djup på ca 0,3–1,5 m med ett relativt klart vatten. Botten utgörs av huvudsakligen av finsedi- ment men mindre partier med grus och sten finns längs sträckan. Kring kulverten i väster och bron i öster har även en del makadam lagts ut i och kring bäckfåran. Flödet är främst lugnfly- tande men har även mindre stråkande partier.

Strandzonen kring Skörvallabäcken kan delas in sex delar, vilka numreras 1-6 i figur 2 och i nedan text. Det finns även bilder från aktuell sträcka vilka återfinns sist i detta dokument. I väs- ter avgränsas aktuell sträcka av Skörvallabäcken av en mindre väg som korsar bäcken via en stor kulvert. Kring och närmast öster om vägen omges bäcken av glesa, ca 20-25 m breda träd- ridåer av främst klen-medelgrov klibbal med ett visst inslag av sälg, ask och alm norr om bäck- en (1). Fältskiktet domineras av arter som nejlikrot, älggräs, blekbalsamin, strätta, brännässla, kirskål, höstgullris och strandlysing (bild 1). Det högvuxna fältskiktet bildar även en övergångs- zon mot åkermarken i norr. Söder om bäcken ansluter strandzonen istället mot en ung, gles lövskog (2, bild 2). Öster om detta omges bäcken på båda sidor av en ca 10-20 m bred zon med högvuxet fältskikt av jättebalsamin, bladvass, åkervinda, åkertistel, strandlysing och mannagräs med enstaka klibbal närmast ån (3, bild 3). Denna zon ersätts i öster av täta buskage (ca 15-25 m breda) av vide, slån, nypon, hagtorn, fläder samt en del klibbal, sälg, pil och ask på ömse sidor av bäcken (4, bild 4). Här ligger mycket döda grenar och en del skräp i själva bäckfåran samtidigt som både buskage och bladvass bitvis växer ut i bäckfåran, vilket stoppar upp flödet (bild 5). Det finns även ett flertal mindre dagvattenrör som sticker ut en bit från strandbrinkarna. Fält- skiktet domineras av jättebalsamin, bladvass, brännässla och älggräs. Den nordöstra strandzonen domineras istället av ett ca 30-50 m brett vassbälte med inslag av jättebalsamin, åkervinda och rörflen samt enstaka klibbal och videbuskage (5, bild 6). En mindre stig löper genom vassbältet till en liten gångbro som går över till fastigheten Bukärr 1:105. I sydost ansluter bäcken istället till trädgårdar med klippta gräsmattor och enstaka grov klibbal och poppel (6). Här har delar av strandbrinken ersatts av någon form av strandskoning av betong och sten (bild 7). Öster om

-3- Bilaga 1 vassbältet och trädgårdarna löper en gång- och cykelväg som korsar bäcken via en ny bro. Kring bron har stora L-stöd satt upp och makadam har lagts ut både i strandbrinkarna och i bäckfåran (bild 8).

Figur 2: Strandzonen kring Skörvallabäcken kan delas i sex delar.

Skörvallabäcken nedströms aktuellt område Även resterande delar av Skörvallabäcken nedströms aktuell sträcka är kraftigt meandrande och omges av trädridåer, åkermark och bostadsområden på ett liknande sätt som i aktuellt område. Ån är kulverterad under Västra Särövägen och gamla Säröbanan för att sedan rinna ut i Skör- vallaviken ca 800 m nedströms förstudieområdet.

Bedömning av bevarandezon Skörvallabäcken bedöms både generellt och vid förstudieområdet hysa ett högt naturvärde, dvs klass 2 enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS199000:2014). se bilaga 2 i miljö- utredningen. Bedömningen motiveras av att bäcken har stora fiskeribiologiska värden p g a av sin funktion som vandringsled och reproduktionsområde för havsöring med lämpliga reproduktionslokaler både uppströms och nedströms aktuellt område. Dessutom utgör bäcken också en värdefull miljö för andra vattenanknutna organismer. Vidare bidrar de trädridåer och videbuskage som kantar aktuell sträcka av bäcken till dess höga natur- och landskapsbildsvärden. Vidare hyser naturliga strandområden generellt ett visst värde för växter och djur i egenskap av en övergångszon med tillgång till både land och vatten, vilket utgör en viktig förutsättning för många arter. Strandzonen utnyttjas bl a av olika däggdjur då de vandrar mellan olika områden i landskapet, t ex när de söker efter föda. Från rekreationssynpunkt bedöms aktuell del av ån med trädridåer och strandbrinkar ha ett värde för upplevelsen av området, men strandbrinkarna har en begränsad tillgänglighet p.g.a. de täta buskagen och det högvuxna vassbältet, vilket begränsar områdets rekreationsvärde.

En bedömning har gjorts av vilken ”bevarandezon” som krävs runt aktuell sträcka av Skörvalla- bäcken för att värna befintliga natur- och rekreationsvärden. Bedömningen har endast gjorts för den sträcka som ligger inom undersökningsområdet.

-4- Bilaga 1

Den aktuella sträckan hyser höga naturvärden genom sitt meandrande flöde och omgivande trädridåer och täta buskage. Sträckan hyser inga dokumenterade reproduktionslokaler för havsö- ring men har ett värde för fisk som vandrar upp till intilliggande reproduktionslokaler. Bäcken med dess främst träd- och buskbevuxna strandzoner bedöms vara tillräckliga för att bevara dessa naturvärden. I den östra delen är strandskyddet upphävt och det vassbälte och de trädgår- dar som ansluter mot bäcken har ett begränsat naturvärde.

Genom olika åtgärder kan Skörvallabäckens och strandzonernas natur- och rekreationsvärde bevaras och ökas, t ex genom att säkerställa att inga geotekniska åtgärder genomförs i bäckravi- nen, rensa bort nedfallna träd, skräp och makadam som stoppar upp flödet, eventuellt rensa bort en del buskar och bladvass som växer ned i bäcken samt genom att skapa en buffertzon. En buffertzon mellan bäcken och förslagen bebyggelse (byggnader) på minst 30 m bör sparas norr om bäcken, med reservation för att större avstånd kan krävas med hänsyn till geotekniken. I denna buffertzon kan naturvärdena ökas t. ex genom att anlägga dagvattendammar, t.ex. kan dessa med fördel placeras i vassbältet i nordost. Den kan även utvecklas till ett grönstråk som kan utnyttjas för rekreation, vilket skulle öka tillgängligheten till området och ge vackra utblickar mot bäcken. Buffertzonen kan ses som en parallell till Jordbruksverkets skyddszoner mellan åkermark och vattendrag för vilka jordbrukare får miljöersättning. En skyddszon syftar till att minska urlakningen av växtnäringsämnen från åkermark till vatten och gynna växt- och djurlivet. Zonen skall vara mellan 6-20 m och besås med vall (Jordbruksverket 2016).

Förslag till åtgärder för att värna och utveckla värden inom strandskyddat område och där strandskydd återinträder vid planläggning För att säkerställa och förhöja Skörvallabäckens och strandzonernas befintliga natur- och rekre- ationsvärde bör fyra, mer generella åtgärder genomföras: · Skörvallabäcken med stora delar av omgivande strandzoner bör sparas som naturmark, fram- förallt delområdena med trädridåer och täta buskage. · Längs med förstudieområdet bör en ”buffertzon” med naturmark och grönstråk skapas. Inom buffertzonen sparas trädridåer, täta buskage samt delar av vassbältet i nordost, men naturvär- dena kan ökas genom att anlägga dagvattendammar. Buffertzonen kan även utgöra ett grön- stråk för rekreation med t ex en enklare gångväg och parkbänkar för att öka tillgängligheten. Buffertzonen bör minst vara 30 m bred mellan bebyggelsen och själva bäcken. · I planarbetet bör man säkerställa att planerad bebyggelse inte medför att geotekniska åtgär- der såsom erosionsskydd etc. genomförs i bäcken och dess närmast strandzoner vare sig initialt eller på sikt, vilka negativt kan påverka bäckens naturvärden. · I den nordöstra delen av strandzonen kan med fördel ett grönstråk placeras där naturvärdena kan ökas genom anläggning av dagvattendammar samtidigt som tillgängligheten ökar och vackra utblickar mot bäcken skapas. Då vassbältet i denna del har ett begränsat naturvärde kan eventuellt delar av detta grävas bort och ersättas med områden som frösås med andra naturligt förekommande örter och gräs. Även enstaka naturligt förekommande träd kan plante- ras längs med bäcken. Därmed kan på sikt ett grönområde med högre natur- och rekreations- värden skapas i denna del. Förutom dessa fyra åtgärder finns andra åtgärder som kan genomföras för att ytterligare förhöja Skörvallabäckens naturvärden, men som inte bedöms som nödvändiga för att säkerställa och förhöja ”strandskyddsvärdena”. Dessa åtgärder kan genomföras både i och kring aktuellt sträcka av bäcken eller längs andra delar av bäcken. Nedan ges förslag på lämpliga åtgärder uppdelade i åtgärder inom aktuellt område och andra åtgärder i Skörvallabäcken.

Åtgärder inom aktuellt område · Våtmarker kan skapas i anslutning till bäcken för att rena dagvattnet från området och som nya miljöer för växter och djur. Det är viktigt att dessa våtmarker anläggs innan markarbe-

-5- Bilaga 1

tena för utbyggnaden påbörjas. Utformade på rätt sätt medverkar våtmarkerna till att minska närsaltsbelastning från aktuellt område samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. Eventuellt kan man även skapa särskilda groddammar. · I samband med anläggning av ny gång- och cykelbro i områdets västra del har stora L-stöd satt upp och makadam har lagts ut både i bäckfåran och i strandbrinkarna. Här bör makadamen tas bort från bäckfåran och eventuell bör man även ersätta makadamen i strandbrinkarna mot natursten. Eventuellt kan även ståndstenar läggas ut i bäckfåran. · Längs delar av sträckan har träd fallit ned i bäcken och här ligger även en del skräp som stoppar upp flödet. Skräpet och vissa av de nedfallna träden bör eventuellt tas bort för att förbättra fiskens vandringsmöjligheter längs aktuell sträcka. Vissa nedfallna träd kan dock utnyttjas som ståndsplatser för uppvandrande fisk. Bitvis växer även buskar och bladvass ner i bäcken vilket också kan försvåra för fiskens vandringsmöjligheter och en viss rensning av dessa längs delar av bäcken kan eventuellt genomföras. Eventuellt kan åtminstone vissa av de mindre dagvattenrören tas bort och ersättas av ett mer samordnat dagvattensystem. · Generellt bör någon ekologiskt sakkunnig vara med och ge råd både under framtagandet av men även vid utförandet av åtgärder som påverkar botten- och strandmiljöer · Vidare bör möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten undersökas inom om- rådet i fortsatt planarbete Detaljutformningen av ett dagvattensystem bör tas fram i samråd med biologisk expertis för att om möjligt även skapa miljöer som gynnar växt- och djurlivet.

Förslag på andra åtgärder som kan genomföras i Skörvallabäcken · Eventuellt kan fiskevårdande åtgärder genomföras på lämpliga platser i Skörvallabäcken, t.ex. göra biotopförbättrande åtgärder längs lämpliga delsträckor för att skapa bättre förut- sättningar för fiskreproduktion. · Åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för bäckens havsöringsbestånd bör genomföras, bl.a. ta bort vandringshinder, undvika rensning av bäckkanter, anlägga dagvattendammar och skyddszoner med buskar och träd samt minska närsaltpåverkan från enskilda avlopp och jordbruk. · Om möjligt bör vandringshindret vid kvarndammen i Hagryd-Dala tas bort. Om detta togs bort skulle enligt länsstyrelsens beräkningar nuvarande reproduktionsområde för havsöring kunna utökas från ca 3 000 m2 till 8 000 m2. Om vandringshindret tas bort bör även förutsätt- ningarna för nya kalkningsprojekt uppströms kvarnen undersökas. · Skörvallabäcken är kraftigt närsaltsbelastad, vilket delvis beror på utsläpp från enskilda avlopp och jordbruk. Genom att åtgärder såsom att anlägga skyddszoner med buskar och träd i jordbruksmark, anlägga dagvattendammar vid bäcken eller påskynda VA-saneringen av upp- ströms liggande bostadsområden, kan närsaltsbelastningen på Skörvallabäcken och dess recipient Skörvallaviken minskas. Detta bidrar även till att öka både natur- och rekreationsvär- dena längs bäcken.

-6- Bilaga 1

Referenser Jordbruksverket. 2016: www.jordbruksverket.se

Kungsbacka kommun. 1993: Naturskyddsprogram för Kungsbacka kommun. Miljö- och hälso- skyddskontoret, januari 1993.

Kungsbacka kommun. 1998: Sjöar och vattendrag i Kungsbacka kommun 1997. Miljö- och hälsoskyddskontoret, 1998-03-25. Reviderad 2012

Kungsbacka kommun. 2003: Kungsbacka naturvårdsplan 2003. Antagen av kommunfullmäktige 2003.

Kungsbacka kommun. 2012: Dagvatten – Policy och riktlinjer. Juni 2012

Kungsbacka kommun. 2016: Provresultat och grafer för samtliga vattendrag från miljöövervak- ningen. Excelark.

Länsstyrelsen. 1994: Lax och öring i Hallands län. Inventering av vattendrag samt uppskattning av nuvarande och möjligt smoltproduktion. Meddelande 1994:4.

Länsstyrelsen. 1996: Naturvårdsprogram för Hallands län. Del 2. Kungsbacka kommun. Re- missutgåva.

Länsstyrelsen. 2009: Inventering av havs- och flodnejonöga i Halland 2008. Meddelande 2009:19.

Länsstyrelsen. 2016: www.gis.lst.se. Data hämtad i oktober 2016. Länsstyrelsens databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinventering, våtmarksinventering m m. Data kontrollerade i oktober 2016. Medins Biologi 2016: Kiselalger i Kungsbacka kommun 2015. En undersökning av 10 vattendrag.

SLU. 2016: http://aquarapport.slu.se, elfiskeregistret – databas för provfisken i svenska vattendrag. Data hämtad i oktober 2016.

Vattenmyndigheten. 2016: www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/ Gis+och+ kartor/Vattenkartan html. Databas med geografisk information om sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten i Sverige.

-7- Bilaga 1

Bild 1

Bild 2

-8- Bilaga 1

Bild 3

Bild 4

-9- Bilaga 1

Bild 5

Bild 6

-10- Bilaga 1

Bild 7

Bild 8

-11- Bilaga 2

FAKTARUTA

Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växt- arter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. Exempel på sådana arter är större vattensalamander, åkergroda, hasselsnok och läderbagge. Förordningen tar även upp andra arter, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses.

Fridlysta arter Naturvårdsverket och länsstyrelserna har upprättat särskilda föreskrifter om fridlysta arter i landet eller delar av landet. Dessa arter är skyddade mot exempelvis plockning, insamling och viss markexploatering. Alla grod- och kräldjur, fladdermöss och orkidéer är exempel på djur- och växtgrupper som är fridlysta i hela landet. Blåsippa är exempel på en art som har olika regler för olika delar av landet. En markexploatering som riskerar att skada fridlysta arter kräver att man ansöker om dispens hos länsstyrelsen.

Rödlistade arter ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårds- verket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade. Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsu- nionen (IUCN) presenterat för global rödlistning:

RE. Försvunnen (Regionally Extinct) CR. Akut hotad (Critically Endangered) EN. Starkt hotad (Endangered) VU. Sårbar (Vulnerable) NT. Nära hotad (Near Threatened) DD. Kunskapsbrist (Data Deficient)

Signalart En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrelsen och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall upp- fylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. En förteckning över signalarter för ängs- och betesmarker har tagits fram av Jordbruksverket.

Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. Indikatorarter som indikerar naturvärden har i princip samma betydelse som begreppet signalart. Bilaga 3

Naturvärdesklasser, vad de innebär och vad de ungefär motsvaras av enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014)

Naturvärdesklass Förtydligande Högsta naturvärde – naturvärdesklass 1 störst positiv Varje enskilt område med denna naturvärdesklass be- betydelse för biologisk mångfald döms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Högt naturvärde – naturvärdesklass 2 stor positiv Varje enskilt område med denna naturvärdesklass be- betydelse för biologisk mångfald döms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Naturvärdesklass 2 motsvarar ungefär Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, lövskogsinventeringens klass 1 och 2, ängs- och betesmarksinventeringens klass aktivt objekt, ängs- och hagmarksinventeringens klass 1–3, ädel- lövskogsinventeringen klass 1 och 2, skyddsvärda träd enligt åtgärdsprogrammet, våtmarksinventeringens klass 1 och 2, rikkärrsinventeringens klass 1–3, limniska nyckelbiotoper, skogsbrukets klass urvatten, värdekärnor i naturreservat samt fullgoda Natura 2000-naturtyper. Detta förutsatt att de inte uppfyller högsta naturvärde. Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 påtaglig Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna positiv betydelse för biologisk mångfald naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibe- hålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 3 motsvarar ungefär ängs- och betesmarksinventeringens klass restaurerbar ängs- och betes- mark, Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, lövskogs- inventeringens klass 3, ädellövskogsinventeringens klass 3, våtmarksinventeringens klass 3 och 4 samt skogsbrukets klass naturvatten. Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 viss positiv Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna betydelse för biologisk mångfald naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 motsvarar inte någon klass i de större nationella inventeringar som gjorts. Naturvärdesklass 4 motsvarar ungefär områden som omfattas av generellt biotopskydd men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med fler- skiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Bilaga 4 Värdepyramid för bedömning av rekreationsvärden

A. Områden av nationellt eller internationellt värde för friluftsliv och turism

B. Regionalt värdefulla områden C. Områden med större lokala rekreationsvärden

Ökande rekreationsvärde D. Övriga områden med lokala rekreationsvärden

E. Övriga naturområden

A. Områden av nationellt eller internationellt värde för friluftsliv och turism Områden angivna som riksintresse för friluftslivet enligt beslut av Naturvårdsverket och områden som på annat sätt är av stor betydelse som exempelvis turistmål. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Exempel på områden enligt kategori A är stora delar av skärgården. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har.

B. Regionalt värdefulla områden Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från hela regionen. Områdena omfattas i stort av 3 kap 6 § MB. Exempel på områden enligt kategori B är regionalt intressanta fågellokaler, vandrings- och cykelleder och utflyktsområden som Gunnebo, Nääs-Öijared m fl. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har.

C. Områden med större lokala rekreationsvärden Områden som idag frekvent besöks för rekreation av människor från ett närbeläget samhälle. Exempel på områden enligt kategori C är Ruddalen, Sjumilaskogen, Hisingsparken, Bergsjön, Safjället, Djursjöområdet och Landehof. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas.

D. Övriga områden med lokala rekreationsvärden Omfattar en stor del av alla bostadsnära grönytor och annan strövbar natur inom 2 km från tätbebyggelse, samt andra lokalt betydelsefulla naturområden såsom lättillgängliga sjöar och kuststräckor, frekvent besökta bärskogar etc. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet.

E. Övriga naturområden Områden som idag inte innehåller några stora specifika värden för friluftslivet.Anledningen kan vara att de är strövovän- liga - som exempelvis kalhyggen och täta ungskogar - eller att de av olika skäl är svårtillgängliga. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från rekreationssynpunkt. Det bör dock beaktas att en exploatering kan begränsa den framtida potentialen hos ett områdes rekreationsvärden. Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, 402 76 Göteborg 031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10 www.norconsult.se