DOCSLIB.ORG

Väg 940, Delen Rösan - Forsbäck

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Väg 940, Delen Rösan - Forsbäck VÄGUTREDNING Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Sammanfattning Objektnummer 320913 Maj 2008 VÄGVERKET REGION VÄST !# !# Väg 940, delen Rösan - Forsbäck 548 54 9 Objekt nr 320913. Vägutredning Göteborg 40 Landvetter AsperöAsperö 55 540 533 534 0 Brännö 533 !# E6.20 Mölnlycke 533 BAKGRUND OCH SYFTE !# HÄR MÖLN- 543 0 ± 5 # tyrsö ! 5 Väg 940 förbinder södra och östra delarna av Kållered !# E6 !# 0 !# 50 1 Onsalahalvön med Kungsbacka och E6:an. Utred- Donsö 5 !# 1 503 503 !# Hällesåker ningen omfattar delen mellan Rösan och Fors- 501 !# 2DALS KN ångö !# 0 56 500 5 bäck. 158 !# 0 Lindome !# !# 503 1 513 51 9 Köerna är tidvis långa och sträcker sig ner mot 5 96 981 3 1 980 958 Onsala kyrka cirka 4 km. Genomfartstrafiken är !# 95 7 Anneberg cirka 80% eller mer och utgör en stor barriär i !# 953 9 samhället. 55 79 0 964 9 7 975 955 9 Särö !# 978 !# !# En förstudie har upprättats, där det framgår att 95 95 974 974 9 4 6 960 3 7 alternativa vägsträckningar behöver studeras. 93 6 Hjälm 956!# 2 !# KUNGSBACKA93 935 Utredningsområdet från förstudien har utökats 950 !# Vallda Kungsbacka932 934 952 933 något västerut vid Bränna strax norr om Håkulla- 942 Oskars- 94 Berg 927 Fjärås 9 vägen och vid Björsmosse för att ge bättre förut- 951 940 8 2 8 kyrkby Halla Heberg Forsbäck 939 6 # 934 9 9 sättningar att undvika områden med höga natur- 40 ! E6 31 92 65 !# !# 9 9 916 92 !# områden. Av samma anledning har en utökning Buerås !# 942 skett vid Norrelund/Hasslakärr. 915 39 9 9 946 Onsala 1 6 !# 942 !# 946 0 9 Syftet med vägutredningen är att utgöra underlag 4 1 9 9 Rösan för val av vägkorridor och trafikteknisk standard. !# 920 45 9 9 9 43 Gottskär 41 Väg 940 med ny sträckning väster om Onsala finns !# !# 9 9 1 1 0 1 2 3 4 944 939 3 upptagen i Länsplanen för infrastruktur åren kilometer 904 08 912 9 Vägnätet uppdaterad sept 2007 2004-2015 med byggstart 2010. VVÄsp Mät- och kartteknik 071030 3 910 90 !# 910 8 90 Åsa 9 Vägsträckan som utreds är markerad med röd ring. !# 939 90 905 84 90 900 5 6 900 Frillesås !# !# 853 Onsalavägen mot norr med Rösan i förgrunden. VÄGVERKET REGION VÄST Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Objekt nr 320913. Vägutredning FÖRUTSÄTTNINGAR, PROBLEM OCH ÅTGÄRDSBEHOV Väg 940 är 6-6,5 meter bred utan vägrenar. Hastig- Utredningsområdet omfattas av en översiktsplan heten är begränsad till 50 km/timme. Den berörda för Kungsbacka från 2006. Ett vägreservat finns för sträckan är cirka 6,5 km lång. Korsningar och pas- en ny dragning av Onsalavägen väster om samhäl- sager ligger mycket tätt och framkomligheten är let i princip enligt Alternativ 3 eller 4. Vägreserva- låg. Under morgon- och kvällsrusningen är köerna tet sträcker sig ända upp till E6:an, det vill säga tidvis omfattande. Vägen delar samhället och tra- även förbi Forsbäck. fiken innebär en mycket stor barriär. Det finns ett stort behov att förbättra väg 940 på Under femårsperioden 2002-2006 inträffade 25 en rad punkter för såväl trafikanter som boende polisrapporterade olyckor på berört vägnät med och verksamma. skadade eller dödade. Hälften var med oskyd- • Förbättra trafiksäkerheten särskilt för oskyd- dade trafikanter. Olycksfrekvensen för oskyddade dade trafikanter. trafikanter är hög med tanke på att det finns en parallell GC-bana utmed hela sträckan och två • Minska barriäreffekter. GC-tunnlar. • Minska bullerpåverkan och utsläpp i de tätbe- Ett stort antal bostäder är utsatta för buller över byggda delarna till gällande riktvärden. gällande riktvärden. • Minska genomfartstrafiken särskilt tung trafik Landskapet präglas av kustlandets höjder med upp- (ca 3,5 % idag). stickande berg och dalsänkor med lera som oftast • Förbättra framkomligheten för alla trafik- är uppodlade. De många grus- och moränåsar som slag. finns i området är karaktäristiska. Det förekom- mer också våtmarks- och kärrområden med höga • Minimera miljökonsekvenserna av eventuella naturvärden. Onsala kyrkby, som är riksintresse intrång. Kulturmiljö, är mycket känsligt för ingrepp. • Hänsyn och anpassning till omgivande miljö och landskap. Forsbäck E6 Skällared Väg 940 Valldavägen Rösan Polisrapporterade olyckor 2002-2006 Onsala Trafikprognos år 2020. VÄGVERKET REGION VÄST Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Objekt nr 320913. Vägutredning Utredningsområdet sett från Rösan mot norr med de utredda Utredningsområdet sett från Mariedalsvägen mot norr (Forsbäck) alternativen markerade i bild. med alternativen 1-4 som alla ligger väster om Onsala tätbebyggelse och Förbättrad Befintlig Väg. VÄGFÖRSLAG Redovisade alternativ Alternativ 1 dras längst västerut i det öppna jord- brukslandskapet. Fem alternativ har utretts, varav fyra dras i ny korridor väster om samhället. Alternativ 2 dras längre österut nära foten av en moränrygg, där Norrelundsvägen går på krönet. Alternativ Förbättrad Befintlig Väg (0+) följer helt befintlig väg. Anslutningar och korsningar Alternativ 3 dras öster om grusåsen utanför jord- samlas genom att parallella lokalvägar byggs ut. brukslandskapet vid Björsmosse. Sektionen som utreds är en normal tvåfältsväg Alternativ 4 går i ett läge nära befintlig bebyg- med fickor för vänstersvängande trafik. gelse i öster, också den vid Björsmosse. Alternativ 1-4 följer befintlig väg till Fjordskolan. Vid detaljstudie vid Björsmosse har förslag tagits Mellan Fjordskolan och Mariedalsvägen föreslås fram för Alternativ 3 och 4 där vägen kan dras en 1+1-väg i ny sträckning med hastighet 70 eller i kanten på mossen. Vid Bränna och Norrelund/ 90 km/timme. Rydetvägen ansluts i förskjutna Hasslakärr har också alternativ tagits fram där trevägskorsningar. påverkan på naturmiljön blir mindre. Vägens läge Mellan Mariedalsvägen och Forsbäck redovisas i korridorerna är avgörande för påverkan i några fyra olika sträckningar med en föreslagen 2+1 avsnitt. sektion. Mariedalsvägen, omlagd sträckning av I nybyggnadsalternativen ingår också åtgärder Håkullavägen och Skällaredsvägen ansluts till utmed befintlig Onsalaväg för att onödig genom- den nya förbifarten. fartstrafik ska söka sig ut till den nya förbifarten. Timglashållplatser, åtgärder utmed befintlig GC- bana och vid cirkulationen intill Onsala kyrka Sektioner diskuteras. Föreslagen sektion på Förbättrad Befintlig Väg, med ficka Föreslagen sektion på Förbättrad Befintlig Väg, för vänstersväng. utan ficka för vänstersväng. ca 33 m ca 30 m Föreslagen sektion på väg i ny sträckning, s k 1+1-väg. Föreslagen sektion på väg i ny sträckning, s k 2+1-väg. FORSBÄCK VÄGVERKET REGION VÄST Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Objekt nr 320913. Vägutredning ¯ SKÄLLARED Skällareds­ vägen Alternativ 4 Presseskolan Alternativ 3 Norrelundsvägen VICKAN Förbättrad Befintlig Väg Apelröds­ vägen Alternativ 1 Väg 940 Onsalavägen Björsmosse Alternativ 2 Kapare­ skolan Håkulla­ vägen ONSALA Onsala kyrka Mariedals­ CENTRUM vägen Rydet­ Väg 946 vägen Väg 942 Vägförslag Fjordskolan Gemensam korridor Gathes väg RYDET 0 5 000 1 000 m RÖSAN GOTTSKÄR VÄGVERKET REGION VÄST Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Objekt nr 320913. Vägutredning TEKNISKA OCH EKONOMISKA KONSEKVENSER Nuvarande vägstandard uppfyller inte de krav på I Förbättrad Befintlig Väg ökar problemen med framkomlighet och säkerhet som kan ställas på köer och framkomlighet i takt med antagen tra- denna typ av väg med stor pendeltrafik. fiktillväxt. Risken för olyckor kvarstår i stort sett oförändrad. Bullernivåerna reduceras genom Möjligheten att förbättra befintlig väg till godtag- omfattande åtgärder med bullerplank. bar standard är liten. I utredningen har ingått att utreda möjligheten till att föra över en betydande Gång- och cykeltrafiken får i alternativ Förbätt- del av biltrafiken till buss. En sådan förändring rad Befintlig Väg efterhand allt sämre framkom- av resmönstret skulle inte heller vara tillräcklig lighet och ökande barriärer i takt med antagen för att uppfylla uppställda mål - problemen blir trafiktillväxt. kvar och ökar. I alternativen med ny förbifart minskar trafiken Nybyggnadsalternativen ger god funktionalitet 80 % eller mer på befintlig väg. Möjligheter skapas och säkerhetsstandard. En mycket stor del av tra- för expressbusslinjer. Förutsättningarna för en fiken -80% eller mer - flyttas över från Onsalavä- god kollektivtrafik förbättras väsentligt. gen till den nya förbifarten. Barriären minskar I alternativen med ny förbifart får gång- och cykel- och säkerheten förbättras på den befintliga vägen. trafiken väsentligt bättre säkerhet och framkomlig- Bullerexponeringen reduceras kraftigt. het. Om ny förbifart byggs kan timglashållplatser Den totala trafikekonomiska nyttan redovisas i byggas ut på ett drygt 15-tal platser och även andra tabellen för alternativ med 90 km/timme i nybygg- säkerhetshöjande åtgärder kan vidtas. nadsalternativen och 50 km/timme i förbättrings- alternativet. Alternativ Anläggningskostnad, Mkr Trafikekonomisk nytta, Mkr Förbättrad Befintlig Väg 231 50 Alt. 1 259 790 Alt. 2 256 765 Alt. 3 254 810 Alt. 4 253 855 Beräknad anläggningskostnad exkl skattefaktor och trafikekonomisk nytta. VÄGVERKET REGION VÄST Väg 940, delen Rösan - Forsbäck Objekt nr 320913. Vägutredning Fotomontage av tänkbara vägplaceringar inom vägområdena för Alternativ 1 och 2 mot norr. Apelröds hembygdsgård i bildens centrum, Skällared i fonden. MILJÖKONSEKVENSER Hur påverkas omgivningen Landskapsbild och vår miljö? Förbättrad Befintlig Väg har en stor påverkan på Målsättningen är att landskapet ska upplevas stadsbilden då ett stort antal nya bullerskärmar som tilltalande och vackert om den nya vägen kommer att sättas upp utmed befintlig väg, vilket går i ny sträckning. Vägen skall harmoniera med hindrar utblickar. Även nya
Load more

Recommended publications
  • The Dark Unknown History
    Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century Ds 2014:8 The Dark Unknown History White Paper on Abuses and Rights Violations Against Roma in the 20th Century 2 Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry Publications Series (Ds) can be purchased from Fritzes' customer service. Fritzes Offentliga Publikationer are responsible for distributing copies of Swedish Government Official Reports (SOU) and Ministry publications series (Ds) for referral purposes when commissioned to do so by the Government Offices' Office for Administrative Affairs. Address for orders: Fritzes customer service 106 47 Stockholm Fax orders to: +46 (0)8-598 191 91 Order by phone: +46 (0)8-598 191 90 Email: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss – hur och varför. [Respond to a proposal referred for consideration – how and why.] Prime Minister's Office (SB PM 2003:2, revised 02/05/2009) – A small booklet that makes it easier for those who have to respond to a proposal referred for consideration. The booklet is free and can be downloaded or ordered from http://www.regeringen.se/ (only available in Swedish) Cover: Blomquist Annonsbyrå AB. Printed by Elanders Sverige AB Stockholm 2015 ISBN 978-91-38-24266-7 ISSN 0284-6012 3 Preface In March 2014, the then Minister for Integration Erik Ullenhag presented a White Paper entitled ‘The Dark Unknown History’. It describes an important part of Swedish history that had previously been little known. The White Paper has been very well received. Both Roma people and the majority population have shown great interest in it, as have public bodies, central government agencies and local authorities.
    [Show full text]
  • Miljörapport 2020 Lerkils Reningsverk Kungsbacka Kommun
    Miljörapport 2020 Lerkils reningsverk Kungsbacka kommun Förvaltningen för Teknik Kungsbacka kommun Kungsbacka 2021 Miljörapport 2020 Lerkils ARV, Kungsbacka kommun INNEHÅLL INNEHÅLL ................................................................................................................................ 2 1. Verksamhetsbeskrivning ........................................................................................................ 3 1.1. Organisation ............................................................................................................... 3 1.2. Verksamhetsområde .................................................................................................. 3 1.3. Avloppsvattenrening ................................................................................................. 4 1.4. Slambehandling ......................................................................................................... 5 1.5. Driftövervakning och styrning ................................................................................. 5 1.6. Kemikaliehantering ................................................................................................... 6 1.7. Ledningsnät och pumpstationer ............................................................................... 6 1.8. Verksamhetens påverkan på miljön ........................................................................ 8 2. Tillstånd .................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Hunting in SWEDEN
    www.face-europe.org Page 1 of 14 Hunting in SWEDEN SURFACE AREA Total surface area 449,964 km² Woodlands 62 % Farming area 9 % Huntable area n.a. average huntable area n.a. HUNTER/POPULATION Population 9,000,000 Number of Hunters 290,000 % Hunters 3.2 % Hunters / Inhabitants 1:31 Population density inhabitants/km² 22 Source: http:www.jagareforbundet.se, 2005 Handbook of Hunting in Europe, FACE, 1995 www.face-europe.org Page 2 of 14 HUNTING SYSTEM Competent authorities The Parliament has overall responsibility for legislation. The Government - the Ministry of Agriculture - is responsible for questions concerning hunting. The Swedish Environmental Protection Agency is responsible for supervision and monitoring developments in hunting and game management. The County Administrations are responsible for hunting and game management questions on the county level, and are advised by County Game Committees - länsviltnämnd - with representatives of forestry, agriculture, hunting, recreational and environmental protection interests. } Ministry of Agriculture (Jordbruksdepartementet) S-10333 Stockholm Phone +46 (0) 8 405 10 00 - Fax +46 (0)8 20 64 96 } Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) SE-106 48 Stockholm Phone +46 (0)8 698 10 00 - Fax +46 (0)8 20 29 25 Hunters’ associations Hunting is a popular sport in Sweden. There are some 290.000 hunters, of whom almost 195.000 are affiliated to the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management (Svenska Jägareförbundet). The association is a voluntary body whose main task is to look after the interests of hunting and hunters. The Parliament has delegated responsibility SAHWM for, among other things, practical game management work.
    [Show full text]
  • Ladda Ner Tävlingsdata Från 2001-2017
    Kungsbacka River År Set Klass Plac Tid Nr Deltagare 1 Deltagare 2 Ort Lag / Förening / Företag 2017 Dam C2 Damer Elit 1 03:11:41 487 Anette Johansson Helen Johansson Fjärås / Kungsbacka Gretas Vänner C2 Damer Motionär 1 03:18:30 229 Mia Salmi Karin Hedelin-Lundén Onsala Pocahontas 2 03:23:04 244 Mia Falk Sabina Millan Kungsbacka / Onsala SaMia Paddle •Queen 3 03:23:57 276 Emma Lanzky Louise Erneholm Kungsbacka / Fjärås (tom) 4 03:28:37 228 Maria Huttqvist Martina Larsson Kungsbacka / Fotskäl (tom) 5 03:34:52 247 Susan Heemskerk Helene Svensson Örby (tom) 6 03:47:24 279 Veronica Aldorsson Rebecca Aldorsson Göteborg Kung Julien & CO 7 03:52:48 246 Sofie Fahl Anna Alexandersson Kungsbacka Sopranas 8 04:08:14 227 Linda Heed Nina Gulin Onsala / Kungsbacka (tom) 9 04:22:26 245 Gunilla Wennergren Jenny Steen Fjärås / Onsala Team WeSt 10 04:22:34 241 Amanda Hansson Sara Wendélius Kungsbacka Walter Hansson EL 11 04:37:02 230 Johanna Rasmusson Jenny Rasmusson Göteborg (tom) 12 04:41:55 500 Linda Andreasson Pia Wennerbäck Kungsbacka Raska töser 13 05:08:57 255 Nina Ingvarsson Emma Scherman Kungsbacka Team Rockstar 5 Herr C2 Herrar Elit 1 02:21:24 449 Geir Inge Folkestad Ulf Tyrén Anderstorp Isaberg Multisport 2 02:32:58 483 Tommy Eneroth Morgan Börjesson Kungsbacka / Fjärås Myra Golf Lag 2 3 02:36:29 472 Stefan Anerönn Ingemar Blom Kungälv / Lindome Gnellspikes Multisport Club 4 02:40:40 466 Kjell Hultén Benny Kjellman Fjärås K. Snickeri & Teknik AB 5 02:43:29 486 Victor Wallin Jesper Alderin Kungsbacka / Borås Myra Golf Lag 4 6 02:47:35 454 Doug
    [Show full text]
  • Baltic Towns030306
    The State and the Integration of the Towns of the Provinces of the Swedish Baltic Empire The Purpose of the Paper1 between 1561 and 1660, Sweden expanded Dalong the coasts of the Baltic Sea and throughout Scandinavia. Sweden became the dominant power in the Baltics and northern Europe, a position it would maintain until the early eighteenth century. At the same time, Swedish society was experiencing a profound transformation. Sweden developed into a typical European early modern power-state with a bureaucracy, a powerful mili- tary organization, and a peasantry bending under taxes and conscription. The kingdom of Sweden also changed from a self-contained country to an important member of the European economy. During this period the Swedish urban system developed as well. From being one of the least urbanized European countries with hardly more than 40 towns and an urbanization level of three to four per cent, Sweden doubled the number of towns and increased the urbanization level to almost ten per cent. The towns were also forced by the state into a staple-town system with differing roles in fo- reign and domestic trade, and the administrative and governing systems of the towns were reformed according to royal initiatives. In the conquered provinces a number of other towns now came under Swe- dish rule. These towns were treated in different ways by the state, as were the pro- vinces as a whole. While the former Danish and Norwegian towns were complete- ly incorporated into the Swedish nation, the German and most of the east Baltic towns were not.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Hvdc Toughened Glass Insulators
    World Congress & Exhibition on Insulators, Arresters & Bushings Rio de Janeiro, Brazil May 13-16,2007 HVDC TOUGHENED GLASS INSULATORS Luis Fernando FERREIRA Jean-Marie GEORGE ELECTROVIDRO SEVES SEDIVER Brazil France Abstract HVDC applications around the world have been in service now for quite many years, and a great number of toughened glass insulators have been used on these very strategic power lines. This paper will review some key properties that insulators have to comply with when used under DC stresses, as well as field cases with actual service experience. Summary While more than two million toughened glass insulators from Sediver have been used on most of the HVDC lines in use around the world, the excellent performance of these insulators has been largely acknowledged. Some old insulators were removed from HVDC lines in the United States and in Brazil after decades (25 and more than 35 years) of field service in order to verify their performance. The test results found in the evaluation program show an outstanding electrical and mechanical behaviour, proof of no ageing of toughened glass even under DC stresses. 1. The specific stress conditions of HVDC on insulators HVDC by nature is creating a set of conditions quite remarkable and different from traditional AC lines (5). The unidirectional E field is a main source of ionic effects on dielectric materials. While IEC (1) is describing in detail the testing parameters and performance expectations of ceramic DC insulators (either glass or porcelain) it is not so the case for composite DC application which is not covered by any standard.
    [Show full text]
  • Folkmängd Efter Region Och Vart 5:E År
    Folkmängd efter region och vart 5:e år Tätortskod Län Tätort namn befolkning T0100 Stockholms län Bergshamra (Norrtälje kommun) 579 T0102 Stockholms län Bammarboda (Österåker kommun) 655 T0104 Stockholms län Boo (Nacka kommun) .. T0106 Stockholms län Björnömalmen och Klacknäset (Värmdö kommun) .. T0108 Stockholms län Brevik (Lidingö kommun) .. T0110 Stockholms län Brevikshalvön (Tyresö kommun) .. T0112 Stockholms län Bro (Upplands-Bro kommun) 8473 T0114 Stockholms län Arninge (Täby kommun) 489 T0116 Stockholms län Brottby (Vallentuna kommun) 212 T0118 Stockholms län Grönskan, Vedhamn och Baldersnäs (Värmdö kommun) 267 T0120 Stockholms län Brunn (Värmdö kommun) 1239 T0122 Stockholms län Betsede (Värmdö kommun) 288 T0124 Stockholms län Brunna (Upplands-Bro kommun) 3929 T0126 Stockholms län Blidö (Norrtälje kommun) 259 T0132 Stockholms län Dalarö (Haninge kommun) 1808 T0136 Stockholms län Djurö (Värmdö kommun) 1450 T0140 Stockholms län Drottningholm (Ekerö kommun) 349 T0142 Stockholms län Ekskogen, Älgeby och Långsjötorp (Vallentuna kommun) 341 T0144 Stockholms län Edsbro (Norrtälje kommun) 577 T0146 Stockholms län Ekskogen (Vallentuna kommun) 278 T0148 Stockholms län Ekeby (Södertälje kommun) 969 T0150 Stockholms län Ekerö (Ekerö kommun) 11585 T0151 Stockholms län Ekerö sommarstad (Ekerö kommun) 613 T0152 Stockholms län Ekeby (Upplands Väsby kommun) .. T0154 Stockholms län Värmdö-Evlinge (Värmdö kommun) .. T0156 Stockholms län Fisksätra (Nacka kommun) 8075 T0158 Stockholms län Finkarby (Nykvarn kommun) 217 T0160 Stockholms län Frestaby (Upplands Väsby kommun) .. T0162 Stockholms län Fruvik (Värmdö kommun) .. T0164 Stockholms län Finsta (Norrtälje kommun) 253 T0166 Stockholms län Fågelvikshöjden (Värmdö kommun) 2305 T0168 Stockholms län Grisslehamn (Norrtälje kommun) 415 T0170 Stockholms län Gimmersta (Tyresö kommun) .. T0172 Stockholms län Gustavsberg (Värmdö kommun) 21402 T0174 Stockholms län Hagaberg (Värmdö kommun) .
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tävlingskalendern 2014
    SVENSKA BOULEFÖRBUNDET Tävlingskalendern 2014 Svenska Bouleförbundets tävlingskalender för 2014 P/N 3-5/1 Fyrlingen 2014, Borås boulecenter, Boråa POM (CLUB BOULE LA POMME DE PIN) P 3/1 Öd Direkt 50:- Anm. närv. senast 15:45 N 4/1 Ö4 Grupp 200:- Anm. närv. senast 08:00 Herman Thorell, 033-125483 Epost: [email protected], Hemsida: www.fyrlingenpetanque.se L 4/1 VINÄS CUP 1 VET 65 TRIPPEL, VINÄS BOULE HALL, MORA MOR (MORA-ORSA BOULE SÄLLSKAP) 4/1 V65t Monrad 100:- Anm. närv. senast 09:00 SID HUNTLEY, 0250-30000 Epost: [email protected] L 6/1 13-dagssingeln, Lejonkulan, Linköping LEJ (LEJONKULAN PETANQUE CLUB) 6/1 Ös Monrad 80:- Anm. närv. senast 09:30 Johan Nilsson, 013-340 02 92 Epost: [email protected], Hemsida: www.lejonkulan-pc.se L 6/1 Prins Bertil Memorial, Prins Bertils Boulehall, Stockholm FPS (FAGERSJÖ PS) 6/1 ÖMxt Grupp 150:- Anm. närv. senast 09:00 Bengt Berglund, 0708-283595 Epost: [email protected] L 6/1 Trettonboule, Bodens Boulecenter, Boden BOD (IF BODENS PETANQUE ARCTIQUE BOULE) 6/1 Öd Grupp 100:- Anm. närv. senast 08:45 Anders Nyström, 0921-195 00 Epost: [email protected], Hemsida: www.petanque.se L 8/1 C-G:s CUP, C-G Hallen, Skellefteå GBC (GULDSTADENS BOULE CLUB) 8/1 V55t Annan 100:- Anm. närv. senast 08:30 Kent Nilsson, 0910-777620 Epost: [email protected] L 9/1 Januari Cupen, Inomhushallen Gamla Tobak, NÄSSJÖ HÖG (HÖGLANDETS BOULE SÄLLSKAP) 9/1 V65d Monrad 100:- Anm. närv. senast 09:30 Stig Härlin, 0380-125 92 Epost: [email protected], Hemsida: http://www4.idrottonline.se/default.aspx?id=366913 2 L 10/1 Månadsfighten, Borås Boulecenter, Borås DSF (DALSJÖFORS IF) 10/1 V65Mxd Monrad 100:- Anm.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Bergkvalitetskartan Onsala
    K 611 Beskrivning till bergkvalitetskartan Onsala Mattias Göransson & Lena Persson ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-434-9 Ändring genomförd 19 september 2018 Sidan 5, figur 1. Figur utbytt mot korrekt. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Grå, grovt medelkornig, ådrad ortognejs (MGO100027, 6 396 602/322 451). Grey, coarsely medium-grained, veined ortogneiss (MGO100027, 6 396 602/322 451). Foto: Mattias Göransson. © Sveriges geologiska undersökning, 2018 Redaktör: Ulrika Hurtig, SGU INNEHÅLL Sammanfattning .................................................................................................................................................................. 5 Inledning .................................................................................................................................................................................... 6 Metodik ...................................................................................................................................................................................... 6 Allmän geologi ....................................................................................................................................................................... 10 Bergartsbeskrivning ..........................................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]