Vattenförsörjningsplan
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun Utarbetad av Teknik, VA-planering Mikael Lindgren Datum 2014-04-14 Rev. 2020-08-25 i INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING i-iii 1 INLEDNING 1 1.1 Syfte och avgränsning 1 1.2 Bakgrund 1 2 METODIK 2 3 NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3 3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt 3 3.1.1 Administrativa uppgifter 3 3.1.2 Vattentäkten 3 3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden 3 3.1.4 Råvattenstatus 4 3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 4 3.1.6 Skyddsområde 5 3.2 Gällinge allmänna vattentäkt 5 3.2.1 Administrativa uppgifter 5 3.2.2 Vattentäkten 5 3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden 5 3.2.4 Råvattenstatus 6 3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 6 3.2.6 Skyddsområde 6 3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt 7 3.3.1 Administrativa uppgifter 7 3.3.2 Vattentäkten 7 3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden 7 3.3.4 Råvattenstatus 7 3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution 8 3.3.6 Skyddsområde 8 4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER 9 5 RESERVVATTENFÖRSÖRJNING 10 6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER 11 7 POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 12 7.1 Sjöar 12 7.2 Vattendrag 12 7.3 Grundvatten 13 ii 8 PRIORITERING AV DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 14 8.1 Sjöar 14 8.1.1 Lygnern 14 8.1.2 Skärsjön 15 8.1.3 Stensjön 16 8.1.4 Stora Horredssjön 18 8.1.5 Sundsjön 19 8.2 Vattendrag 21 8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om Rammbäcken 21 8.2.2 Fälån 22 8.2.3 Getabäcken och Lillån 23 8.2.4 Rolfsån – mynningen till Stensjön 24 8.2.5 Stockaån 26 8.2.6 Sundtorpsån 27 8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rambäcken och Löftaån Norr om Rambäcken 28 8.2.8 Kungsbackaån – mynningen till Lindome 29 8.3 Grundvatten 30 8.3.1 Fjärås Bräcka 30 8.3.2 Gällinge 31 8.3.3 Öjersbo 32 8.3.4 Förlanda 32 9 BEDÖMNING AV PRIORITERADE DRICKSVATTENFÖREKOMSTER 32 9.1 Kapacitet 37 9.1.1 Kapacitet för prioriterade sjöar 37 9.1.2 Kapacitet för prioriterade vattendrag 38 9.1.3 Kapacitet för prioriterade grundvattenförekomster 38 9.2 Vattenkvalitet 39 9.2.1 Vattenkvalitet för prioriterade sjöar 39 9.2.2 Vattenkvalitet för prioriterade vattendrag 39 9.2.3 Vattenkvalitet för prioriterade grundvattenförekomster 40 9.3 Hot och påverkan 40 9.3.1 Hot och påverkan för prioriterade sjöar 42 9.3.1.1 Lygnern 42 9.3.1.2 Stora Horredssjön 43 9.3.2 Hot och påverkan för prioriterade vattendrag 44 9.3.2.1 Kungsbackaån 44 9.3.2.2 Lillån 45 9.3.2.3 Löftaån 46 9.3.2.4 Sundtorpsån 47 9.3.3 Hot och påverkan för prioriterade grundvattenförekomster 48 9.3.3.1 Fjärås Bräcka 48 9.3.3.2 Förlanda 50 9.3.3.3 Gällinge 51 9.3.3.4 Öjersbo 52 iii 9.4 Allmänna skydd 53 9.4.1 Allmänna skydd för prioriterade sjöar 54 9.4.1.1 Lygnern 54 9.4.1.2 Stora Horredssjön 55 9.4.2 Allmänna skydd för prioriterade vattendrag 56 9.4.2.1 Kungsbackaån 56 9.4.2.2 Lillån 57 9.4.2.3 Löftaån 57 9.4.2.4 Sundtorpsån 58 9.4.3 Allmänna skydd för prioriterade grundvattenförekomster 59 9.4.3.1 Fjärås Bräcka 59 9.4.3.2 Förlanda 59 9.4.3.3 Gällinge 60 9.4.3.4 Öjersbo 60 9.5 Befintliga värden 61 9.5.1 Befintliga värden för prioriterade sjöar 61 9.5.1.1 Lygnern 61 9.5.1.2 Stora Horredssjön 61 9.5.2 Befintliga värden för prioriterade vattendrag 61 9.5.2.1 Kungsbackaån 61 9.5.2.2 Lillån 62 9.5.2.3 Löftaån 62 9.5.2.4 Sundtorpsån 62 9.5.3 Befintliga värden för prioriterade grundvattenförekomster 62 9.5.3.1 Fjärås Bräcka 62 9.5.3.2 Förlanda 62 9.5.3.3 Gällinge 62 9.5.3.4 Öjersbo 63 9.6 Sammanställning – prioriterade ytvattenförekomster 63 9.7 Sammanställning – prioriterade grundvattenförekomster 64 10 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 65 10.1 Förslag till åtgärder 65 10.2 Rekommendationer till översiktsplanen 65 REFERENSER 66 BILAGOR 1. Kapacitetsberäkning sjöar 2. Kapacitetsberäkning vattendrag 1 1. INLEDNING 1.1 Syfte och avgränsning Det övergripande syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i ett flergenerationsperspektiv. Lämplig tidshorisont för vattenförsörjningsplanen är år 2050. Vattenförsörjning måste nämligen planeras långsiktigt eftersom investeringar i anläggningar och ledningsnät ofta kan förväntas ha lång livslängd. I planen skall yt- och grundvattenresurser inom kommunen inventeras. De förekomster som kan vara av intresse för en framtida allmän dricksvattenförsörjning skall identifieras och sedan bedömas med avseende på kapacitet, kvalitet, hot, skydd och befintliga värden. I samband med arbetet kan eventuella problemområden uppmärksammas och lämpliga mål och åtgärder rekommenderas. Vattenförsörjningsplanen bör utgöra ett av underlagen till den kommunala översiktsplanen. Denna rapport har utarbetats för att få en uppfattning om vilka alternativa vattenresurser som finns för kommunens vattenförsörjning jämte förekomsten i Fjärås Bräcka/Lygnern. Rapporten följer i stort sett Länsstyrelsen Västra Götalands Län rapport 2006:99 om vattenförsörjningsplaner i uppställning och innehåll. 1.2 Bakgrund Vattenförsörjningsplaner omfattas av det nationella och regionala miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Det är kommunernas ansvar att ta fram lokala vattenförsörjningsplaner. Det är lämpligt att ett och samma dokument omfattar yt-, grund- och konstgjort grundvatten. Länsstyrelser, kommunalförbund och vattenmyndigheter kan sedan använda materialet för att ta fram regionala vattenförsörjningsplaner. Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram en sådan plan och i Halland har arbetet påbörjats under 2013 på initiativ av länsstyrelsen. Enligt vattendirektivet ska samtliga vattenförekomster ha uppnått god status senast år 2021. Arbetet med direktivet sker parallellt med det arbete som görs enligt miljömålen. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har beslutat om ”Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2009-2015”. De åtgärder som här föreslås för skydd av dricksvatten förväntas medföra att långsiktiga vattenförsörjningsplaner som också inbegriper reservvattenberedskap tas fram i alla berörda kommuner. 2 2. METODIK Metodiken som används i denna rapport följer flödesschemat enligt figur 1. Nuvarande vattenförsörjning Potentiella dricksvattenförekomster i Kungsbacka kommun Sjöar, vattendrag och grundvatten Bedömning – Behov idag och fram till 2050 Naturliga förutsättningar Prioriterade dricksvattenförekomster Sjöar, vattendrag och grundvatten Bedömning – kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd, befintliga värden Förslag till mål och åtgärder, slutsatser, rekommendationer till översiktsplanen Figur 1. Metodik för vattenförsörjningsplanens genomförande. 3 3. NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING 3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt 3.1.1 Administrativa uppgifter Huvudman: Kungsbacka kommun Driftstart: Sent 60-tal Verksamhetsområde: Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda och Kullavik Producerat vatten: 5047000 m3 eller 160 l/s (år 2012) Antal anslutna personer: 64967 (år 2012) Skyddsområde fastställt: 2012 (Började gälla 1 nov 2013 och ersatte äldre skyddsbestämmelser från 1985.) Tillstånd för vattenverksamhet: Vattendom VA 49/81 3.1.2 Vattentäkten Fjärås Bräcka är huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun och är belägen ungefär 1 mil sydost om Kungsbacka. Det är en grundvattentillgång som förstärks med infiltration av sjövatten från sjön Lygnern. Intagsdjupet på råvattenledningen är ca 25 m. Vattnet pumpas upp till 6 stycken bassänger, vardera med arean 500 m2, belägna på andra sidan åsen där det infiltrerar ner till grundvattnet i marken. Vattnet filtreras i marken på sin väg mot sex grundvattenbrunnar som ligger nära stranden. Från anläggningen pumpas vatten som är en blandning av inducerat- och infiltrerat vatten från sjön samt naturligt grundvatten. Innan distribution alkaliseras vattnet till pH ca 8,0. Dricksvattnet passerar också UV-ljus för desinfektion. Dricksvattnet kloreras normalt inte i Kungsbacka, men det är förberett för klordosering. 3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden Vattentäkten ligger i en randbildning av morän från den senaste istiden. Jordmaterialet har en heterogen sammansättning med skikt av såväl lera som morän i det grövre och mer välsorterade materialet. Isälvsmaterialet är således övervägande grovkornigt med vissa skikt av finkornigt material. Randbildningen har en nordsydlig riktning och dämmer mot öster upp Bräckaviken i Lygnern. Mot väster utbreder sig en lerslätt. Grundvattennivån i Bräckan är under naturliga förhållanden högre än Lygnerns nivå. Grundvattenläckage torde därför under opåverkade förhållanden ha skett både mot Lygnern i öster och mot lerslätten i väster. Kommunens vattenuttag har medfört att grundvattennivån har avsänkts till en nivå ca 2 m under sjöns yta. Det medför att sjövatten induceras till grundvattenmagasinet – läckage sker alltså i motsatt riktning jämfört med naturliga förhållanden. Infiltrationen innebär att det naturliga tillrinningsområdet förändras. Tillrinningsområdet för vattentäkten består således av grundvattenbildningsområdet och sjön Lygnerns tillrinningsområde. Ungefär 12 l/s av vattnet som produceras kommer från naturlig grundvattenbildning och ca 36 l/s från inducerat sjövatten. Resten, ca 90 l/s, tillförs genom infiltration av sjövatten i bassängerna (Bothniakonsult 2005). 4 3.1.4 Råvattenstatus Vattnet i sjön Lygnern är mjukt (ca 1ºdH) och har ett pH-värde på ca 6,5. Färgtalet är ca 40 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är ca 24 mg/l. Metallhalterna är låga. E-coli bakterier har påvisats. I vattentäktens brunnar är vattnet hårdare (ca 3ºdH), men är ändå mjukt för att vara ett grundvatten. pH-värdet varierar mellan 7,2-7,8 i de olika brunnarna. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten ligger mellan ca 20 och 50 mS/m. Vattnets låga hårdhet kan förklaras av att en del av grundvattnet har uppkommit genom infiltration eller induktion av ytvatten från sjön. Problem med Bekämpningsmedel Nej Radon Nej Arsenik Nej Tungmetaller Nej (Lygnern bedöms ej uppnå god kemisk status före 2015 – kvicksilverhalten är för hög) Uran Nej Bakterier Nej Petroleumkolväten Vet ej Nitrat Nej Klorid Nej Kommentar Annat riskobjekt avser flyg 3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution Vattenförbrukningen är i medeltal 160 l/s (år 2012).