A
A a, antikva el. latinsk stil. A a, kursiv. 21 Q, fraktur el. tysk stil. ]f? fl, gotisk stil.
A. i. Högsta betygsgraden = berömlig. — allmogeliv. A:s diktning har 2. Officiell förkortning för artilleriregemente starkt demokratisk tendens. (A i, A 2 osv.). — 3. Kem. tecken för en atom Bl. diktsamlingar Rugens argon. — 4. Internationell förkortning för am Sange (1906), bl. romaner pere o. för våglängdsenheten ångström. Vredens B öm (1904; sv. övers. 1912), Jens Langkniv a. 1. Sjätte tonen i diatoniska C-durskalau. (1915; sv. övers. 1918). Me Ettstrukna a, stämgaffelns ton, bestämdes moarer (1928—34). En brev 1885 till 435 o. 1939 till 440 svängningar i sek. samling från ungdomsåren: — 2. Näst högsta betygsgraden — med utmärkt BreveiSS^—1899, utgavs 1944 beröm godkänd. av hans dotter. (Se bild.) A el. ab, latinsk preposition: från. å (lat. ad), fransk preposition: för, till. Aalborg [ä'l-]. 1. Amt ä el. ää, receptförkortning för ana = lika i n. Jylland. Danmark. 2,924 mycket av vartdera slaget (av ingredienser). kvkm, 218,000 inv. (1945). Städer: Aalborg, Nörresundby, Lögstör, Nibc. — 2. Danmarks A A, förk. för American Airlines, New York. fjärde stad, huvud a. a., förkortning for lat. aU uc'ia, till hand stad i A. 1, vid T.im- lingarna. fjorden. öi,ooo inv., Aa [å], i norskan o. danskan beteckning för m. förstäder 97,000 å-ljud, utbyttes 1921 i norsk officiell rätt (1945). Betyd. hamn- stavning mot d, varför i detta arbete norska Stad o. järnvägsknut. ortnamn, som tidigare skulle ha upptagits på Cement- o. spritfa Aa, återfinnas på Å. briker. Flygplats. Aabenraa [å'benrå], stad i Aabcnraa-Sön- Domkyrka fr. 1300- dcrborg Arnt, vid en vik av I.illa Balt. 12,000 talet. Jens Bångs hus inv. (1945). Stad sed. 1335- Tillhörde Tysk från 1624 är en av land 1864—1920 under namnet Apenrade. landets märkligaste Aabenraa-Sönderborg, arnt i s.ö. Söndcrjyl- borgerliga renässans- land, Danmark. 1,231 kvkm, 91,000 inv. (1945). byggnader. (Se bild.) Städer: Aabenraa (amttn:s säte) o. Sönderborg. 1. Aali [ål], A. a. C. (n.), förkortning för lat. Ann'o an'te Niels (1769— Chris'tum (na'tum), år före Kristi födelse. 1854), norsk politiker, statsråd 1814. Verkade Aachen ra'chen). fr. A i x-1 a-C h a p e 11 e, för Norges självständighet; medv. vid konven stad i v. T5'skland, Nordrhein-Wcstfalen. 110,000 tionen i Möss. inv. (1946). Sed. romersk tid badort med var 2. Aall, Jakob (1773—1844), broder till ma svavelkällor. Be N. A., norsk politiker o. industriidkare, an tyd, industri. Resi hängare av föreningen med Sverige. Förf. av densstad för Karl den arbeten i Norges historia. Översättare (Snorre store (omkr. 800), där Sturlassons konungasaga). efter kröningsstad för tyska konungar till 3. Aall, A n a t h o n (1867—1943), norsk 1531. Domkyrkans filosof, från 1908 prof. i Oslo. Bl. arbeten (vilka märkliga äldsta 8-si- huvudsakl. behandlat filosofiens historia) mär diga parti invigdes 805 kas Der Logos (1896—99), Ibsen und Nietische som Karl den stores (1906) o. Filosofien i Norden (1919). palatskyrka (se bild). 4. Aall, Hans (1869 —1946), sonson till N. A., Under i30o-t:s andra norsk museiman, föreståndare för Norsk Folke- hälft tillbyggdes ett museum (nu på liygdöy vid Oslo), till vilket lian gotiskt kor, skadat var upphovsman (1S94). under Andra världs- Aaisi La'lstJ, tr. A 1 o s t, siad i Öst-Flandern, kr. Staden är till stor del ödelagd. Belgien, n.v. om Bryssel. 42,000 inv. (1945). Siden- och linneindustri. Humlehandel. Europas Aak [ak], boll., flatbottnat fartyg, last äldsta klockspel i S:t Martinskyrkan. pråm. Aalto [a'ltå], 11 m a ri (1891—1934), Hal. Aakirkeby få'-], stad på s. Bornholm, Dan målare av starkt radikal, kubistisk o. expres mark. 1,600 inv. (1945). I A=s kyrka (1100-t.) en sionistisk läggning; påverkad bl. a. av Picasso. märklig, rikt skulpterad dopfunt av sandsten, Aalto [a'ltäj, Alvar, f. 1898, finl. arkitekt, signerad i runor av den gotl. skulptören Sigliraf. företrädare för en radikal funktionalism j bygg Stad sed. 1228, under rnedelt. öns huvudort. nads- och möbelarkitektur. Bl. arb. tidningen Aakjaer [å'kjärj, Jeppe (1866—1930), Tur un Sanomats byggnad i Åbo (1930), sanatoriet dansk författare, skildrare av Jyllands natur o. i Pemar (1932) o. stadsbiblioteket i Viborg (1935). 1—472771. Norstedts uppslagsbok. Tryckt 13. 2. 48. Aaltonen — 2 — Abbekas Aaltonen[a'ltå-],Wäinö, Abakus, platta, som f. 1894, finl. bildhuggare, utgör övre delen av professor (1940). Bl. arbe vissa kapital, bl. a. de ten, utmärkta av starkt klassiska, o. på vilken förenklad, intensiv form, sålunda arkitraven vi märkas staty av Nurmi o. jri- lar. (Se bild.) hetsmonumentet i Nyslott samt Abaliene'ra (av lat. reliefen Finland bekransar alie'nus, främmande), sin son i Helsingfors' univ:s avyttra, avsöndra (jord). aula 1940; sönderbombad Äbandon [aba°*då°*'], 1944. Kämärämonumentet, en fr., hängivande åt el. granitrelief, är ännu ej upp uppgående i en viss stämning; otvungenhet. satt. Porträtt i svart diabas — Inom sjörätten beteckning för rätt att till av kronprinsessan Louise av Sverige, se bild. försäkringsgivare avträda äganderätten till för Aanrud [å'n-], Hans, f. 1863. norsk för säkrat fartyg el. gods mot erhållande av för fattare. Realistiska romaner o. skådespel. säkringssumman. Sådan rätt tillkommer fartygs Aar [ar] el. Aare, flod i Schweiz, Khens ägare i vissa fall (t. ex. då all underrättelse största biflod, upprinner på Finsteraarhorn o. om fartyget uteblivit under viss längre tid). utfaller nära Waldshut. 295 km. Abano Ter'me, stad i n. Italien, prov. Padua. Aarau [a'r-], huvudstad i kant. Aargau, Heta svavelhaltiga källor. Gyttjebad. 6,000 inv. n. Schweiz. 13,000 inv. (1942). Livlig industri A bas! [aba'], fr., ned med! A bas les (mätinstrument, textilvaror, järn o. stål). ty råns ! [-le tiran8'], ned med tyrannerna! Aarestrup [a'r-], Emil (j8oo—56), dansk Abasi' (av grek. nek. a o. ba'sis, gång), oför skald, läkare på Lolland. A. utgav 1837 en måga att gå; vanl. samtidigt oförmåga att stå diktsamling men rönte erkännande först ef (a s t a s i'). Ett symtom vid hysteri. ter döden, särsk. sedan hans Samlede Digte A battu'ta, it., »efter taktslaget», musik- jämte levnadsteckning av G. Brändes utkom term: i enl. med musikaliska taktbeteckningen. mit (1877). Huvudsakl. sensuellt färgade kär Abb'a, arameiskt ord, som genom NT inkom leksdikter. i grekiskan o. vanl. återgives med fader (ss. Aargau [a'r-], ty.; fr. Argovie, kanton egennamn för Gud, ss. titel på profeter). i n. Schweiz. 1,403 kvkm, 270,000 inv. (1942). Abbadi'derna, arab. härskarsläkt i Spanien Huvudstad: Aarau. 1023—91. Aarhus rå'r-]. 1. Atnt i ö. Jylland, Dan Äbbadon [-då'n], hebr.; i Uppb. 9: 11 namn mark. 803 kvkm, på avgrundens ängel. 183,000 inv. (1945). Abbandonamente (it., av abbandona're, hän Enda stad: Aarhus giva), musikterm: hängivet. (säte för stiftsamt- Abbas, d. 652, Muhammeds farbroder. man). — 2. Danmarks Stamfader för abbasiderna. andra stad, huvud Abba's den store (1557—1628), schahav stad i A. 1, vid en Persien 1586. Återställde ordnade förhållanden vik av Kattegatt. i riket. En av Österlandets mest betydande 107,000 inv. (1945). härskare, framgångsrik utrikespolitiker o. ener Biskopssäte sedan gisk reformator. 948. Domkyrka av- tegel från i2oo-t:s Abbasi'derna, avkomlingarna till Abbas. förra hälft. Altar De innehade kalifatet 750—-1517. skåp av Bernt Abbate el. aba 't e, it., katolsk teolog, som Notke 1482. Betyd, erhållit tonsuren men icke blivit prästvigd. industri. God hamn. Abbazi'a, it.; sloven. O p a t i j a, stad i n.v. Jugoslavien, Istrieu, vid Carnarobukten. 9,000 Statsunderstött inv. (1936). Vinterkurort (»Adriatiska havets privat universitet Nizza»). A. tillh. 1919—46 Italien. (aulan, se bild), gr. Abbe [£ebb'i], Cl ev el and (1838—1916), 192S, helt nybyggt amerik. meteorolog o. astronom, vilkens väder med särskilda loka leksförutsägelser föranledde inrättandet av en ler för varje ämne, meteorologisk centralanstalt i Washington. arbetsrum för pro Abb'e, Ernst (1840—1905), tysk astro fessorerna samt hem nom o. fysiker, prof. i Jena 1870, delägare i o. för studenterna. Omkr. 1,000 studenter. Regel efter 1888 ensam innehavare av firman Zeiss bundna utbytesföreläsn. med Göteb. högskola. i Jena. Utförde grundläggande förbättringar Aasen [ä'sen], Ivar (1813—96), norsk av mikroskopet o. andra optiska instrument. språkforskare o. författare. Studerade bygde Hans namn är knutet till bl. a. en belysnings mål o. lade grunden till landsmålet, bl. a. ge apparat för mikroskop samt en refraktometer. nom Det norske folkesprogs grammatik (1848). Abbe, fr., abbot, klosterföreståndare; äv. titel A. a. u. c, förkortning för lat. Ann'o ab för fransk präst i allm. I Frankrike funnos 1516 ur'be con'dita. Jfr Ab urbe condita. —1789 av konungen utnämnda s. k. titulär- Aavasaksa La'v-], berg i n.v. Finland vid abbéer, vilka blott uppburo stiftsinkomsterna, Torne älv, strax s. om polcirkeln. 222 m ö. h. medan tjänsten sköttes av en klosterprior. Från A. är midnattssolen synlig 3 nätter. Titulärabbéerna, som vanl. voro yngre söner Ab. 1. Ab el. a, latinsk preposition: från. i adliga familjer, spelade en betydelsefull roll — 2. Ab [app], tysk preposition: från. i sällskapslivet o. litteraturen. ABA, förkortning för AB. Aerotransport. Abbediss'a, föreståndarinna för ett nunne A'bacus (lat., av grek. a'oax, något hop kloster, motsvarande abbot i ett munkkloster, fogat), hos greker o. romare en skiva, på dock utan rättighet att utöva egentlig präster vilken man räknade med stenar lagda i ko lig förrättning. Efter reformationen användes lumner; num. vanl. en ram med på parallella titeln i vissa protestantiska länder om före metalltrådar flyttbara kulor, ännu allmänt an ståndarinnorna för från klostren härstammande vänd ss. räknemaskin i Östeuropa o. Östasien. stiftelser för adelsfröknar. Äv. benämning på monogram. Jfr Abakus. Abbekås, fiskläge i Skivarps kommun, Mal Abada'n, iransk hamnstad vid Sjatt-el-Arabs mön. 1., v. om Ystad, fordom betydande. I närh. mynning. 40,000 inv. (1942). Oljeexport. sten- o. bronsåldersgravar. 338 inv. (1947). Abbeville — 3 ~ Abel Abbeville [abvill'], hamnstad i n.v. Frank en berömd handbok i biologiska arbetsmetoder. rike, dep. Somme (Picardie), vid fl. Somme. Numera bosatt i Schweiz. 19,000 inv. (1936). Klädestillverkning. — Abderi'tisk, enfaldig (av den forngrek. sta Genom en djärv framstöt mot A. lyckades den A b d e r a, vars invånare voro kända för tyskarna i maj 1940 avskära de i n. Frankrike sin enfald). o. Flandern opererande allierade styrkorna Abdest', pers., muhammedanernas tvagning från dessas buvudstyrkor s. om Somme. före bönen. Abbiategrasso, stad i n. Italien, prov. Abdikatio'n (av lat. abdica're, avsäga), avsä Milano. 16,000 inv. (1936). Bayard, »riddaren gelse el. nedläggande av ett ämbete el. en utan fruktan och tadel», dog 1524 A. värdighet; tronavsägelse. Abborre, Per'- - - Abdomen [-då'-] (lat.), i. Buk. — 2. Bak ca fluvia'tilis, kropp hos flertalet leddjur, bestående av ett taggfenig söt- o. växlande antal segment. Hos kräftdjur o. in bräckvattensfisk sekter äro segmenten oftast fria från varandra, i n. Europa o. v. hos de flesta spindlar däremot sammanväxta. Asien. Rovfisk. Abdominal, som angår el. tillhör abdomen. Abborrfors, Abdominalfötter, extremitetsbildningar på by i s.ö. Finland, bakkroppen hos leddjur, utbildade till fötter el. vid Kymmene älv, 1743—1809 gränsort mellan rörelseorgan el. ock ombildade till abdominal- Sverige o. Ryssland. bihang av skilda slag, t. ex. spinn vårtor. Abb'Ot (av arameiska abba, fader), från Abduktio'n (lat., av ab, från, o. du'cere, föra), 400-t. titel för klosterföreståndare. A. väljes rörelse av kroppsdel från kroppens symmetri- av munkarna o. lyder under biskopen. plan cl. mittaxel o. av fingrar o. tår bort från Abbotsford [asbb'ötsföd], by 1 s.ö. Skottland handens resp. fotens mittaxel. Motsats: a d- med ett storartat, av W. Scott byggt slott (nu d u k t i o n. — A b d u k't o r, muskel, som ut W. Scott-museum). för abduktionsrörelse, abducerar. Motsats: Abbreviatio'n (av lat. bre'vis, kort), förkort a d d u k't o r. ning; äv. abbreviat u'r (särsk. om för Abd ul-Azi'z (i§3°—76)» turk. sultan 1861 kortning i notskrift och gamla handskrifter). —76. Stod under det första årtiondet av ABC-code [ei bi si kå°d], eng., det ledande sin regering under liberalt inflytande; hans engelska telegramchiffret. senare år utgjorde en reaktionsperiod. A. Abcda'rius el. a b c d a'r i e, »nybörjare i mördades vid en revolt i Konstantinopel. alfabetet»; nybörjare i vetenskap el. konst. Abd ul-Hami'd II (1842—1918), turk. sultan A BCD-fronten, benämning på en mot den 1876. A. visade som regent både härskarvilja japanska expansionen i Fjärran Östern 1941 o. diplomatisk skicklighet, men hans misstänk riktad maktgruppering, bestående av För. Stat., samhet förlamade hans verksamhet. Lät sig i Storbritannien, Kina o. Nederländska Ostindien. början ledas av reformvänner o. utfärdade Bokstäverna utgöras av initialerna i de eng. nam 1876 en fri författning, som dock snart trädde nen: America, Britain, China, Dutch East Indies. ur kraft; den återinfördes av ungturkarna 1908. Abcha'ser, folk i Abchasien, vid Svarta ha A. avsattes 1909 efter ett misslyckat försök vets ostkust. Omkr. 80,000 (1937). Mestadels till motrevolution. muhammedaner, mindre del kristna. Tala ett Abdulla'h jbn Hussein, f. 1882, konung av kaukasiskt språk, ab c ha'sis k a, o. använda Transjordanien, son till ko i skrift ett utvidgat latinskt alfabet. — A. voro nung Hussein av Hedjas. A. kända redan av grekerna och stodo 700—1300-t. var en av de drivande kraf under egna dynastier, kommo därefter under terna bakom det arabiska turkiskt och från 1824 under ryskt herravälde. upproret mot turkarna 1916 Abcha'sien, autonom sovjetrepublik (del av o. blev 1921 emir i det britt, Georgien, Kaukasien) vid ö. Svarta havet. mandatet Transjordanien. 8,700 kvkm, 259,000 inv. (1933), bestående av Antog konungatiteln 1946 i abchaser, georgier, greker, armenier o. ryssar. samband med att Transjor Huvudstad: Suchum. danien blev självständigt. A., som är en av förgrunds A-B-C-staterna, efter begynnelsebokstäverna figurerna inom arabförbun gjord sammanfattande benämning på Argen det, har (senast 1947) krävt tina, Brasilien o. Chile. Transjordaniens förening med Palestina o. Sy Abd, arab., tjänare, slav. rien till en storarabisk stat. Abd-Alla'h, arab., »Guds tjänare»; Muham meds fader, en köpman i Mecka. Abdul-Medji'd (1823—61), turk. sultan Abd ar-Rahma'n. 1. Arabernas anförare 1839—61. A. tog ringa del i styrelsen, var vid Poitiers 732. — 2. Tre medlemmar av den karaktärssvag o. behärskad av gunstlingar. omajjadiska dynastien, vilka voro kalifer i Abd ur-Rabma'n (omkr. 1844—1901), emir Cördoba. — 3. Sultan av Marocko 1823—59. av Afghanistan. Efter långvariga krig med Sökte återuppliva sjöröveriet. Understödde afghanska stamhövdingar utropades A. 1880 till Abd el-Kadir. — Jfr Abd ur-Rahman. emir. Han spelade stor roll i tidens engelsk Abd el-Ka'dir (1807—83), arabhövding. Led ryska politiska intriger i Afghanistan. de Algeriets försvarskamp mot Frankrike 1832 Abel, son till Adam o. Eva. A. dräptes av —47; levde efter 1852 i Mindre Asien o. Syrien. brodern Kain (r Mos. 4 kap.). I Matt. 23: 35 Filosofisk författare. framställes Abel som den första oskyldigt lidande Abd el-Krim, f. 1881, ledare för riffkaby- människan. Iernas stammar i n. Marocko, vilka fr. o. m. Abel, Niels Henrik 1921 befunno sig i krig med Spanien. Efter (1802—29), norsk matema flera framgångar mot de spanska ockupations tiker, 1828 t.f. prof. i trupperna angrep A. 1925 äv. den franska zonen Kristiania. Trots sin korta i Marocko, men måste si uti. kapitulera i maj levnad hann A. genomföra 1926. A. deporterades därefter till ön Réunion. flera undersökningar av Befriades av engelsmännen 1942 o. vistas sed. grundläggande betydelse för juni 1947 i Egypten. ekvations- o. funktionsteo Abderbal'den, Emil, f. 1877, schweizisk rierna. A:s saml. skrifter ut- fysiolog, prof. i Halle från 1911. Viktigaste gåvos på Stortingets bekost arbeten inom den f j'siologiska kemien. Utgivare äv nad 1881. (Se bild.) Abel — 4 — Abisko Abel [eibl], sir Frederick (1827—1902), Aberdeen [iebödi'n]. 1. Grevskap i n.ö. eng. sprängätnneskemist, gjorde bomullskru Skottland. 5.100 kvkm, 322,000 inv. (1946). — tet användbart för skjutvapen o. företog tills, 2. Huvudstad i A. 1. Universitet från 1494. m. A. Nobel grundläggande undersökningar Granitbrott, trålfiske. 181,000 inv. (1940). av förbräuningsförloppet i skjutvapnens eldrör. — 3. Stad i Syd-Dakota, För. Stat. 18,000 inv. A'bel, Othenio (1875--1946), österrik, pale- (1945)- ontolog, 1935 prof. i Göttingen, en av paleo- Aberdeen [sebodi'n], George II a m i 1- biologiens grundare. Bl. arbeten Grundziige ton Gordon, earl av A. (1784—1860), eng. der Palaeobiologie der Wirbeltiere (1912) o. Vorzeit- konservativ statsman, utrikesminister 1828—30 liche Lebensspuren (1935). o. 1841—46 samt premierminister 1853—55. Abélard [abela'r], Pierre (1079—1142), Aberratio'n, avvikelse. Astr. Den skenbara fransk skolastisk tänkare, invecklades i kätteri- förflyttningen av stjärnorna på grund av det processer på grund av sin kritiska hållning observerande ögats rörelse i förhållande till dem. gentemot kyrkoläran o. sitt krav: »först begripa, Allteftersom ögats rörelse härrör från solsyste sedan tro». I sin huvudskrift Sic et non (Ja och mets rörelse mot apex, jordens rörelse i banan nej) framlade A, flera varandra motsägande kring solen el. jordens rotation kring sin axel, utsagor ur Bibel o. tradition utan försök till särskiljer man sekulär, årlig o. daglig utjämning. A:s tragiska kärleksförh. till den aberration. Den årliga aberrationen upptäcktes sköna Hélolse är välkänt genom hans 1725 av Bradley o. har bl. a. varit av utom brev till henne. Kyrkogården Pére-Iyachaise ordentlig betydelse vid prövning av optikens i Paris förvarar A:s o. Hélolses stoft. grundläggande teorier. — Fys. Ett från en punkt utgående koniskt ljusknippe är efter 1. Abelin, Gustaf Rudolf (1819— gång genom en lins ej längre koniskt mot en 1903), militär, generalbefälh. i 2:a militärdistr. bestämd bildpunkt utan företer avvikelser dels 1872—87. Som chef för Lantförsvarsdeparte- på grund av linsytornas sfäriska form, s. k. mentet 1867—71 framlade A. tre härordnings- sfärisk aberration, dels på grund av förslag, vilka dock i huvudsak avslogos. I,ed. linsmaterialets färgspridning, s. k. k r o m a- av FK 1871—98. tisk aberration. Jfr Avbildningsfel. 2. Abelin, Rudolf, f. 1864, son till G. R. A., trädgårdsodlare, Abertillery [EebötiH'öri], stad i s.v. England, stiftare av Sveriges första grevsk. Monmouthshire. Järnverk, kolgruvor. fruktodlarförening. Har för 29,000 inv. (1942). utom i talrika skrifter prak Aberystwyth [eeborisfoipl. hamnstad o. bad tiskt på sina egendomar vid ort i v. Wales. College (tillh. Univcrsity o f Norrviken nära Åby sta Wales), 1,028 stud. (1947). 10,000 inv. (1942). tion i Östergötland o. Norr Abessinien, till 1945 i Sverige officiellt namn viken nära Båstad (1941 för på Etiopien (jfr d. o.). sålda till Axel Ax:son John son) betydelsefullt bidragit A'betz, O 11 o, f. 1903, tysk nationalsocialis till trädgårdsodlingens ut tisk diplomat, ambassadör i Paris 1940, ledde veckling. Jfr Norrviken. (Se förhandl. med Vichyrcg. Anklagades 1946 för bild.) spionage mot franska staten. A. B. F., förkortning för Arbetarnas bild A'bell, Kjeld, f. 1901 ningsförbund. författare. Bl. skådespel Ab hinc, lat., hädanefter, härifrån. Melodien der blev vak (1935), Abia' el. A b i a'm, konung av Juda, son o. Eva ajtjener sin Barnepligl efterträdare till Rehabeam. (1936), Judith (1940), Dy Abies, barrträdssläkte (»ädelgranar») (fara. veke (1940), Silkeborg (1946; Pinaceae), c:a 30 arter på n. halvklotet. uppf. i Köpenhamn o. Sthlm Genomgående huvudstam, regelbundna gren- S. å.), Dage paa en Sky (uppf. varv, plattade barr, upprättstående kottar, 1947). Direktör för Köpen som falla sönder vid mognaden. Ved vit utan hamns Tivoli 1940. mörkare kärna, lös o. utan harts, vilket dock Abencera'gema, upp förekommer bl. a. i stammens o. grenarnas diktad morisk släkt i ko bark. Många arter, särsk. nordamerikanska, nungariket Granada, vars äro hos oss högt skattade prydnads- o. park siste härskare Boabdil skulle träd. Den i Europas skogsbruk viktigaste är ha mördat släkten. Berättelsen inspirerade de A. al'b a, silvergranen. Chateaubriand till romanen »Les aventures du deruier des Abencérages». Abigail, den rike Nabals hustru o. efter Nabals död Davids hustru (1 Sam. 25)- Abendroth [a'bentråt], Herm ann, f. 1883, Abild, kommun i mell. Halland, Hall. 1. tysk dirigent, från 1934 för Gewandhauskonser- (past.adr. Årstad); Årstads landsf.distr., Hal terna i Leipzig. Gästade Sthlm r:a ggn 1927. ö lands mell. doms. 484 inv. (1947). Abeokuta [«bj ko'tö], stad i britt, besittning Abildgaard [-gå'r], Nicolai (i743—18°9). en Nigeria, nära kusten. 57.000 inv. (1945). dansk målare, arkitekt, bildhuggare. Även A'ber, ty., men. Ett a b e r, ett streck t verksam inom konstslöjden. A. represente räkningen. rade sin tids internationella klassicism o. A ber [a:bb'ö], keltiskt ord, som betecknar verkade förädlande på den danska konsten. två vattens sammanflöden. Vanligt i ort Abime'lek. En filisteisk konung A. uppträ namn. der i 1 Mos. 21 som Abrahams förbundne. Abercrombie [sebBkråmm'bi], Lascelles Ab ini'tio, lat., från början. (1881—1938), eng. skald o. essäist. Har bl. a. Abisa'g från Sunem, ung, skön kvinna, utgivit en eng. verslära, The epic (1914). som fördes till den ålderstigne konung David Abercromby [a:bökråmm'bi], sir R a 1 p h (1 Kon. 1: 3 ff. o. 2: 17 ff.). (i734—1801), britt, general, framstående orga Abisa'i, en av konung Davids trognaste nisatör. 1800 Överbefälh. för britt, trupperna hjältar, son till Seruja o. broder till Joab. i Egypten. Vann den avgörande segern över A'bisko, samhälle vid Abisko ö. station, fransmännen vid Abukir 1801. på Malmbanan, inom Kiruna stad, Norrb. 1. Vid Aberdare [sebodä'ö], stad i Wales, grevsk. hållplats 2 km v. om A., nära Abiskojokks Glamorganshire. Kol- o. järngruvor. 45,000 inv. utflöde i Torneträsk, ligger A. turiststation (1937)- (äg. STF), 385 m ö. h., samt på något avstånd A. Abiturient - 5 - Abrus precatorius naturvet. station. Kring A. avsattes 1909 Abraham Rydbergs stiftelse bildades 1848 Abisko nationalpark (50 kvkm), på en av skeppsredaren A. Rydberg (1780— känd för sin rikedom på fjällväxter. I845) gjord donation för beredande av undervis Abiturient' (av lat. abVre, avgå), lärjunge, ning i sjömansyr som är färdig att undergå slutexamen. ket åt 16—21 års Ablaktering (av lat.) el. a v s u g n i n g, ynglingar. Det första en förökningsmetod, tillämpad på trädartade skolfartyget, briggen växter, som icke kunna ympas el. okuleras. Carl Johan, ersattes Grenar på två rotstående exemplar läggas sam 1879 av fullriggaren man o. efter deras hopläkning skiljas plan Abraham Rydberg, torna åt. vilket namn sed. burits av ytterligare Ablatio'n (av lat.), ytsmältning på glaciär. två skepp, 1912—28 Ab'lativ (lat. ablati'vus, egentl. borttagande (se bild) o. 1929—42, vilket sistnämnda då för från), en kasus i latinet o. några andra språk. såldes till Portugal. Nuv. skolfartyg Sunbcam Ablution (av lat.), tvagning. inköpt 1946. Abnorm' (av lat. ab nor'ma, från regeln), onaturlig, oregelbunden; sjuklig, missbildad. Abrahamsberg, stadsdel i Stockholm inom Subst.: a b n o r m i t e't. Bromma församling. 5,671 inv. (T947). Abrahamson, August (1817—98), köp Abnormundervisning, undervisning för ab man, mecenat, grundläggare av slöjdseminariet norma barn (blinda, dövstumma el. idioter). å Nääs, som han testamenterade till sv. staten. A bocc'a chiusa [-kio'-], it., musikterm: — Hans maka Euphrosyne A., f. I
Abuli' (av grek.), viljelöshet el. sjuklig obe- njurformade frukterna (»elefantlöss») användas slutsamhet. för framställning av bläck; kärnan o. det A'bu Marku'b, arab. namn på Balae'niceps päronlikt ansvällda fruktskaftet ätas. (Se bild.) rex, träskonäbb. Acanthodei, ord Abu'na, arab., »vår fader», titel för den etio ning av med hajar piska kyrkans överhuvud. besläktade, utdöda Ab urbe con'dita, lat. (förk. a.u.c.) el. anno fiskar, utmärkta urbis (förk. a.u.) el. anno urbis conditae (förk. genom ända till 7 a.u.c.) el. anno ab urbe condita (förk. a.a.u.c), par fenbildningar (det el. det) året efter stadens (Roms) grund längs kroppens sidor. Bilda stöd för den s. k. läggning. sidovecks teorien. A'bu-Sim'bel, ort i s. Egypten, vid Nilen, Acan'thus, örtsläkte (fam. Acanthaceae), 20 känd för två arter i Medelhavsområdet o. Gamla världens in i ber tropiska delar. Blad motsatta, djupt parfli- get huggna kade; blomsamlingar stora, axlikn. A. moWis, tempel från en redan under antiken använd prydnadsväxt. 1200-t. f. A:s blad upptogs under antiken (300-t. f. Kr.) Kr., det ena som ornamentsmotiv (korintiska kapitalet etc). 17.7m djupt A cappell'a (av it. cappcWa, kapell), musik o. med 4 term: i kyrkostil; sång utan instrumentalt stycken 20 ackompanjemang. m höga ur klippan ut A capriccio [-ritij'å], it., musikterm: efter huggna sta gottfinnande, ej strängt i takt. tyer av Aoapulco, stad i ö. Mexico med en av Ramses II världens bästa naturliga hamnar, viktig ort (se bild). under spanska väldets tid. 10,000 inv. (1945). Accelerando [atsje-], it., förk. a c c e 1., Abusjehr, musikterm: med smån. tilltagande hastighet. dets. som Acceleratio'n [akse-] (av lat. accelera're, på Busjchr. skynda), mått på förändringen i en rörlig kropps Abu'sus, hastighet (angives i meter per sek2 el. cm per lat., miss sek2). Infördes av Galilei, som fann, att en bruk. fritt fallande kropps hastighet varje sekund ökas Aby'dos. 1. Ruinstad i s. Egypten. Konunga med 9.8 m i sek, den s. k. accelerationen gravar. — 2. Forntida stad i Mindre Asien; vid fritt fall. Huygens insåg vid studiet av var utgångspunkt för Xerxes' skeppsbrygga centrifugalkraften (1669), att äv. en kropp, som över Hellesponten (480 f.Kr.). med samma hastighet rör sig i en cirkelbana, kan Abyss'isk avlagring (grek. abyss'os, av anses äga acceleration, centrifugal- grund), djuphavsbildning. acceleration, ifall man i hastigheten äv. inbegriper rörelseriktningen, ty denna förändras A. C, förkortning för lat. Ann'o Chris'ti. ständigt i cirkelbana. Newton tog (1687) a. 0., förkortning för lat. ann'i curren'tis, un steget fullt ut o. antog ett mera omfattande der det löpande året. accelerationsbegrepp, enl. vilket accelerationen a. o., förkortning för eng. alternaling current, är en s. k. vektor, så att den liksom hastighet växelström. Vanlig anvisning på elektriska appa o. kraft äger både storlek o. riktning. Jfr rater av eng. el. amerik. tillverkning. Jfr d. c Hodograf. Ac, kem. tecken för en atom aktinium. Acaeia, växtsläkte (fam. Leguminosae), c:a Accelera'tor, — Fys. Apparater för att giva 500 huvudsakl. på Afrika o. Australien för laddade partiklar, ss. elektroner o. gasjoner, delade arter. Blommor små, i rika ax- el- mycket höga hastigheter. Ex. betatroner o. cyklo huvudlika gyttringar. Bladstiplerna kunna vara troner. — Kem. Ämnen, som påskynda vulkani- ombildade till ytterst kraftiga taggar, o. många, scringen av gummi, t. ex. antimonsulfid. — Tekn. särsk. australiska arter, sakna bladskiva (i Mekanism, som reglerar bränsletillförseln till mo stället är bladskaftet skivlikt utplattat). A- torer) på bilar vaal. gaspedalen). På vissa eld se'negal (Afrika) lämnar gummi arabicum, vapen en detalj, som ger slutstycket ökad rö A. catecVu o. A. su'ma (Främre Indien) ha en relse bakåt. kärnved, rik på garvämne, vilket utvinnes genom kokning (»kateku»); flera arter ha väl Aocelere'ra (av lat.), påskynda. luktande blommor, vilka användas inom par Accelerome'ter, instrument för att mäta fymindustrien. — Den hos oss på kalljord odlade accelerationen. »akacian» tillhör släktet Kobinia. Accent [aksänf] (av lat. ad, till, o. ca'nere, sjunga), betoning av ord el. stavelse el. inom Academi'a Caroli'na, lat., »Den karolinska musiken ton el. ackord; tonviktstecken; bryt akademien», namn dels på I,unds universitet, ning (i uttalet). — Accentuera, betona. ss. grundlagt av Karl X, o. dels (efter Karl Accept [aksäpf] (av lat. accVpere, mottaga), XI) på det på 1700-t. rivna gamla universitets godkännande, oftast om växlar; äv. en till huset i Uppsala. Jfr Carolina rediviva. betalning godkänd växel. Den, som godkänt en Academia Stookholmensis, C o 11 e'g i u m växel till betalning, kallas acceptant'. — r e'g i u m, i Gråmunkeklostret i Stockholm av Accept a'b e 1, godtagbar. — A c c e p t e'r a, Johan III 1576 inrättad skola med kyrkopolitisk antaga; godkänna till betalning. tendens. 1593 överflyttades dess professorer till Acceptkredi't, rätt att trassera på bank, Uppsala universitet. som genom att acceptera växeln gör, att den Académie des beaux-arts [akademi' de samma blir lätt realiserbar mot billigare ränta båsa'r], Franska konstakademien, än eljest. För sin medverkan betingar sig Paris, grundad 1795 i Institut de banken viss s. k. acceptprovlsion. France. Acce'ptor, gemensam benämning på ämnen, Académie francaise [akade t. ex. vissa enzym, som kunna upptaga väte el. mi' franssa's], Franska akade syre från ett annat ämne. mien (se d. o.). Accession [aksäsjo'n] (lat. access'io, till Aeajou [akasjo'], Anacar''dium komst). Jur. Förvärv av äganderätt till en occidenta'le (fam. Anacardiaceae), sak (bisak) genom att denna fy?iskt förbindes ett i tropikerna odlat träd. De med annan sak (huvudsaken). — Statsr. Stats Accessionskatalog — 8 Acidos biträdande av ett mellan andra stater ingånget ningar med luft el. syrgas äro starkt explosiva. fördrag. Den till vätska förtätade gasen är redan i o. Accessionskatalog, förteckning över ett för sig explosiv. A. framställes i a c c t y 1 e n- biblioteks el. ett arkivs förvärv. gasverk ur kalciumkarbid o. vatten samt Accessit [aksäss'it] (lat., av acce'dere, nalkas), försäljes äv. i stålcylindrar, s. k. gasackuinulato- egentl. »han har kommit nära» (målet), utmär rcr, löst under tryck i aceton, sona uppsugits i kelse till dem, som ej nå hederspriset. en porös massa. Kallas då äv. dissousgas. Accesso'risk [aksä-] (av lat. acce'dere, till Acetylenbelysning erhälles genom acetylens komma), som utgör bihang. — Access o- förbränning antingen enbart i luften genom riska organ, sådana organ, som ej höra brännare med ett el. tva, mot varandra ställda, till den normala byggnadsplanen för en djur fina hål el. ock i blandning med luft el. syrgas, grupp. Ex.: gälar på inälvssäcken hos vissa varvid den icke lysande lågan riktas mot en skallösa snäckdjur, som sakna mantelhåla o. glödkropp. Jfr Dalen o. Klippljus. till denna hörande gälar. Acetylengasverk består vanl. av en gas- A c c idens' [aksi-] (av lat. acci'dere, hända), utvecklingsapparat, i vilken gasen bildas genom tillfällighet; i filosofien: oväsentlighet (motsats: att vatten på ett el. annat sätt kommer i substans). beröring med kalciumkarbid. Därifrån ledes Accidenstryck, tillfälligt, mindre tryckar gasen genom en tvättare till en gasklocka, bete (affisch, matsedel, visitkort m.m.). från vilken den, efter att ytterligare ha passerat Accidentell', oväsentlig, tillfällig. Motsats: en renings- o. torkapparat, kan efter behov essentiell. Jfr Accidens. uttagas genom rörledningar. Accis [aksi's] (lat. acci'sa, avskuren, näml. Acetylen-tetraklorid, dets. som tctrakloretan. pars, del, statens andel i viss vara), benäm Acetyl'koli'n, ett ämne, som vid retning av ning på vissa skatter o. avgifter, merendels bl. a. de parasympatiska nerverna frigöres vid konsumtionsskatter (ex. margarinaccis). Ej att dessa nervers ändar. Det har betydelse för förblanda med tullar. överförandet av retningen från nerverna ifråga Aocius [akk'ius], X, u'c i u s (omkr. 170—90 till de celler dessa påverka, bl. a. glatta muskel f.Kr.), romersk författare, gjorde bl.a. berömda celler o. vissa körtclccller. För sina arbeten över omdiktningar av grek. tragedier. Bevarade a:s verkan erhöllo II. Dale o. O. Loewi nobel brottstycken av A:s diktning äro samlade av priset i fysiologi o. medicin 1936. Ribbeck i Scaenicae Romanorum poesis frag- Aeety'lsalicy'lsyra, CIl3CO. O . C6H4 . COOH, menta, bd 1 (3:e uppl. r8g7). färglösa kristaller med syrlig smak, lösliga i alko Acc'ra el. A k k r a, huvudstad i britt, kolo hol men svårlösliga i vatten. Framställes ur sali- nien Guldkusten, v. Afrika. 75,000 inv. (1944). cylsyra. Anv. som läkemedel (verkar feberned- Stor export av kakao, palmolja m. m. sättande, svettdrivande o. smärtstillande), särsk. Accreseensrätt [akresjäns-J (av lat. accres'- mot reumatiska åkommor (ledgångsreumatism). cere, växa till), en under vissa förutsättningar Achard [aija'r], Franz Karl (1753— arvingar tillkommande rätt att dela arvedel, i82r), tysk kemist, uppfann betsockertiilverkn. som annan stärbhusdelägare ej tillträtt. Achard [asja'r], Marcel, f. 1899, fransk Accrington [»kk'ringlön], stad i n. England, dram. författare; skrivit spirituella komedier grevsk. I
,
Aga khan — 19 — Agent Atlanten. 6,000 inv. (1936). Utmärkt hamn, nu tillhörande avd. Hymenomycetes. Fruktkropp förfallen. Bekant genom en konflikt (»Agadir med stråligt ställda lister el. skivor på under affären») mellan Tyskland o. Frankrike 1911, sidan. Hit höra kantareller, champinjoner o. a. framkallad av att den tyska kanonbåtcn Panther Agaspis, kokseldad, värmeackumulerande sändes till A., då Frankrike besatte Fes (»panter spis, konstruerad av G. Dalen 1929. språnget till A.»). Sedan England ingripit, åter Agassiz [agasi's], Louis (1807—73), schwei- kallades fartyget. zisk-amerik. zoolog o. geolog, prof. i Neuchåtel Aga khan, f. 1877, indisk furste (en av In 1832, vid Harvarduniversitetet 1847. A. gjorde diens rikaste), ledare tor en muhammedansk sekt banbrytande undersökningar rörande Alpernas i Indien. Har stort inflytande i den muhamme glaciärer; äv. bekant för sina arb. om fiskar danska världen i övrigt. A. var ägare av ett o. tagghudingar. känt kapplöpningsstall (nedlagt 1939). Aga't, mineral, sammansatt av olikfärgade Agaljus, acetylengasbelysning medelst gas- kiselsyrelager. Förekommer som fyllnad i vul ackumulatorer o. belysningsanordningar utar kaniska bergarters håligheter o. användes på betade av Sv. AB. Gasaccumulator. Jfr Dalen. grund av sin hårdhet till finare instruments Aga'ma, ödlesläkte av fam. Agamidae, S.ö. lager, mortlar, rivskålar o. polerverktyg samt Europa, Afrika, s.ö. Asien. Mest känd är A. genom sin ofta på konstgjord väg förhöjda, colono'rum med eldrött huvud, gulsprängd vackra, skiktade färgning till smycken. Jfr strupe samt kropp o. ben glänsande stålblå. Onyx o. Sardonyx. Mell. Afrika. Äga'ta, katolskt helgon, en siciliansk jungfru, Agamem'non, Atrevs' son, konung i Mykene, som enl. legenden led martyrdöden omkr. 351. befälhavare över den grek. hären i Trojanska Agathis, barrträdssläkte (fam. Pinaceae), kriget. A. mördades vid hemkomsten av sin c:a 20 arter (Nya Zeeland, Australien, Ostin maka Klytaimestra o. hennes älskare Aieistos. diska öarna samt Malacka). Bladen äro platta, Mordet hämnades av A:sson Orestes. Jfr Atrevs' avlångt lansettlika, ej barrlika. De väldiga skattkammare. stammarna lämna ett värdefullt virke o. äro Agami el. t r u m- rika på harts (kopal), som användes till fer petfågel, Pso'phia nissa. A. (Damm'ara) austra'lis, kauritall cre'pitans, tillhör tranor (Nya Zeeland), lämnar kaurikopal. nas familj. Frambringar Agathokles (361—289 f. Kr.), tyrann i med sluten näbb ett Syrakusa, förde krig mot Kartago. egendomligt läte, varav Aga-unionmelt. automatisk elektrisk svets namnet b u k t a 1 a r- metod. Jfr Svetsning. fågel. Hålles ofta tam Aga've, växtsläkte (fam. Amaryllidaceae), i Sydamerika som höns- 50 arter i tropiska Afrika o. Amerika. De vaktare. (Se bild.) rosettställda bladen intill 2 Agami'dae, artrik fa m långa, köttiga o. med milj av ödlor med tjock, ej utsträckbar tunga taggiga kanter. A. ameri- o. akrodonta (på käkkanten fastvuxna) tän ca'na, »den hundraåriga der. Östra halvklotet. aloen», lever hos oss i växt Aganipp'e, i grek. myt. en källa på berget hus ända till 60 år, innan Helikon, helgad åt muserna. den skjuter sin intill 12 m Agapan'thus, örtsläkte (fam. Liliaceae), 3 höga blomstängel med flera arter. Blad långa, jämnbreda, hylle sambladigt. tusen gulgröna blommor; A. umbella'tus (s. Afrika) har en blå blomflock dör därefter. Av saften be- på en hög stängel; omtyckt krukväxt. redes i hemlandet en dryck, »pulque». Bladen innehålla Aga'pe, grek., kärleksmåltid, i gammalkristen fibrer, som användas till tid de rikas utb espisning av fattiga; var trol. flätverk, borstar osv. A. ursprungl. besläktad med nattvarden men skil ri'gida ger sisal- el. do des på 300-t. skarpt från denna. mingohampa; viktig kultur Agape'tus (av grek., »den älskade»). 1. Ett växt i Östafrika. helgon, som led martyrdöden 270. — 2. Namn på två påvar: A. I, påve 535—36, o. A. II, Ägde [agd], stad i s. Frankrike, dep. påve 946—55. Den sistnämnde stadfäste ärke Hérault, nära Medelhavet. 9,600 inv. Delvis stiftet Hamburgs rätt till nordiska missionsom byggd av svart basalt. Katedral från 1000- rådet. talet. A'gar-a'gar, ett med vatten starkt gelé Agder bispedömme, stift i s. Norge, om bildande ämne, erhållet ur vissa särsk. i In fattande Telemark, Aust-Agder o. Vest-Agder diska oceanen o. Stilla havet förekommande fylken. Stiftsstad: Kristiansand. havsalger. Användes till appretyr, konfekt o. Agedabi'a, ort i Cyrenaica, Libyen, 150 km som näringssubstrat vid bakterieodlingar. s. om Benghazi. Häftigt omstridd av britt. o. 1. A'gardh, Carl Adolf (^85—1859), tysk-ital. trupper under Andra världskr. Jfr naturforskare, nationaleko- . . . Cyrenaica. nom, prof. i Lund 1812; A ge 11 [al^ä11*'], huvudstad i dep. Lot-et- biskop i Karlstad 1834, led. Garonne, s. Frankrike, vid fl. Garonne. 27,000 av Sv. akad. 1831. A. till inv. (rg36). Katedral från noo-t. Berömd hörde i Lund den Tegnérska akvedukt. Fruktodling (plommon). kretsen »Härbärget». Som Agenoe Frar.caise de Presse [as}anss' naturforskare var A. främst fran&sä's dö präss'], förkort. A. F. P., fransk banbrytare inom algforsk nyhetsbyrå, grundad l/j *944 genom samman ningen o. försökte skapa slagning av två fria franska nyhetsbyråer. ett naturligt system inom Statsunderstödd. växtriket. (Se bild.) Agence Hävas {as3an«s' avass'], telegrambyrå 2. Agardh, Jakob i Paris (1825—1940), grundad av Charles Hävas. Georg (1813—1901), son Förstatligades 1940 o. benämndes Office till C. A. A., prof. i botanik i Lund 1847—79. francais dHnformation (förk. 0 F I). Är sed. Av A:s mycket omfattande algologiska förfat 1945 enbart annonsbyrå. tarskap märkes särsk. Species, genera et ordines Agen'da, lat., »vad som bör göras»; föredrag algarum (1848—1901). ningslista. Agarica'ceae, skivsvampar, familj Agent' (av lat. a'gere, handla), r. I allm.: Agent provocateur — 20 — Agorafobi person, som på grund av fullmakt genom själv genom sin rörlighet rätta formen efter kärlet. ständig verksamhet bevakar andras intressen Genom ändring av temperatur o. tryck kunna (diplomatiska-, polis-, emigrant-, försäkrings- flertalet ämnen överföras i alla tre aggregations- m. fl.). — 2. Sprdkv. I passiva satser befint tillstånden. Jfr Kokpunkt, Smältpunkt o. Kri ligt adverbial, som utmärker den handlande. tisk temperatur. Det består av prep. av + ett substantiv el. Aggressio'n (av fr.), angrepp, anfall.' pronomen. Ex.: Jorden värmes av solen. Aggressi'v (av fr.), angripande, som gärna Agent provocateur [asja"*' pråvåkatö'r], går anfallsvis till väga; utmanande. fr., »provocerande agent», person med upp Agheila (el-Agheila), stad i I.ibyen vid syd drag att förleda en in- el. utrikespolitisk mot ligaste delen av Stora Syrtenbukten, omgiven av ståndare till komprometterande handlingar el. klippig passterräng; våldsamt omstridd under uttalanden. Beryktade dylika agenter voro kriget 194T—42. Jfr Cyrenaica. bl. a. den ryske prästen Gapon, som gav sol Agilmen'te [adsjil-], it., musikterm: muntert, daterna anledning att beskjuta en arbetar- lätt. ledigt. demoustration 1905, varigenom signalen till A'gio (av it.) el. u p p g ä 1 d, det belopp, revolutionen gavs, samt Asev, som på ryska varmed kursvärdet å mynt el. värdepapper hemliga polisens uppdrag innästlade sig i det överstiger det nominella värdet. Motsats: socialrevolutionära partiet för att kunna ange d i s a g i o. Värdeskillnaden mellan mynt o. dess medlemmar. sedlar brukar kallas g u 1 d a g i o. Agentu'r, representantskap för en firma; Agiotage [-a'sj], spekulation, grundad på en agents verksamhet. agio. Agenzia Ste'fani [adsjäntsi'a-], ital. tele Agira [adsji'ra], stad på mell. Sicilien, grambyrå, grundad 1854 av G. Stefani i Turin, prov. Catania, Italien. 15,000 inv. (1936). senare flyttad till Rom. Upphörde 1943. Marmorbrott. Svavel. Age'ra (av lat. a'gere, handla), spela en roll, Agitatio'n (av lat. agita're, sätta i rörelse), låtsas vara. upphetsning, uppvigling, (åsikts-)bearbetning. Ageröd, gemensamt namn för komplex av — A g i t a t o [adsjita'tå], it., musikterm: boplatser från stenåldern i Munkarps kommun, upprört, jagande (tempo). — A g i t e'r a, be Malmöhus 1., vid Ringsjöns avlopp. Omfattande arbeta, upphetsa. grävningar år 1947 ha här givit Sveriges rikaste AgläTa, i grek. myt. en av kariterna. fynd från ancylustid. Agn. Bot. Gräsens tomfjäll el. skärmfjäll o. Agesila'os (444—358 f. Kr.), konung i Spar blomfjäll, vilka frånskiljas vid tröskningen. — ta 397, kämpade framgångsrikt mot perserna Fiskeriterm. Bete. men besegrades av Epameinondas vid Man- Agnano [anja'nå], kratersjö i Italien, v. om tincia 362. Neapel. Nästan urtappad. Svaveldunstbad. Age'vole, it., musikterm: lätt. Agna'ter (av lat. agna'tus), släktingar vare Agfa, förkortning för ^ktien-Gesellschaft /ur sig av man- el. kvinnokön, då alla mellanliggande /4nilinfabrikation, tysk firma för Ullverkning släktskapsled äro av mankön. Jfr Kognater. av kemikalier, film o. kameror. Agne, konung av Ynglingaätten; enl. Snorre Aggerkanalen, en 1825 genom en stormflod mördad vid Stocksund (uuv. Norrström) o. be bildad förbindelseled mellan Limfjorden o. gravd på den plats, som efter honom kallades Nordsjön, senare igensandad. Agnefit (A:s strandäng), trol. s. delen av Aggiustammen'te [ads^osta-], it., musikterm: nuv. Staden mellan broarna. strängt i takt. Agnes den heliga, romersk jungfru, Agglomera't (av lat.), sammanhopning av som led martyrdöden 304. Hon avbildas med kantiga bergartsstycken. lammet el. palmblad o. svärd. Agglomeration (av lat), tätort sbebebyggelse. Agnetorp, kommun i Skarab. 1. (past.adr. Agglutinatio'n (av lat.), sammanbakning tili Tidaholm); Tidaholms landsf.distr., Vartofta hopar av i vätska fördelade bakterier el. av blo o. Frökinds doms. 79S inv. (1947). dets röda blodkroppar. A. beror på förekomsten Agni, i indisk myt. eldens gud. av vissa specifika ämnen, agglutin i'n e r, Agnosi', oförmåga att med känsel- el. syn som reagera med agglutinog e'n, i de par sinnet igenkänna t. ex. olika föremål o. med tiklar, som agglutineras. Viktig bakteriologisk hörselsinnet språkljuden (själsdövhet). reaktion. Agglutinogenerna i de mänskliga röda Agnostioism' (av grek. a'gnostos, ovetbar), en blodkropparna benämnas vanligen A o. B. De av Th. H. Huxley införd filos, term för åsikten, kunna hos olika individer finnas i fyra kombi att man intet kan veta om det absoluta (Gud). nationer: endast A—blodgrupp A, endast B = blodgrupp B, A o. B = blodgrupp AB, ingen Ag'nus De'i, lat., Guds lamm. 1. En urspr. dera s= blodgrupp 0. Mot agglutinogenerna A o. judisk benämning på Frälsaren (Jon. 1: 29). — B. svara agglutininerna a o. /?. Sammanföring 2. Latinsk bön, som på 600-t. infördes i den katolska liturgien och som ännu sj unges i sv. av A o. /8 l8 Ahlberg, Olof, f. /n 1876, bildhuggare. 1889, historiker, prof. vid Bl. arb. Far och son (i9r7, Östersund), torg Sthlms högskola sed. 1928, brunn i Strängnäs (1932) o. skulpturgrupp i föreståndare för Stadshist. Eastmaninstitutet i Sthlm (1936). institutet 1927—36. A:s 10 r. Ahlberg, Hakon, f. /6 189T, arkitekt, forskningar beröra framför Medicinalstyrelsens arkitekt sed. 1935, ordf. allt stormaktstiden: Gustaf i Svenska arkitekters riksförbund (SAK) rg36 Adolf inför tyska kriget —44. TJtg. Modern Swedish architeciure (1924). (1918), Gustaf Adolf den store (1932, belönat av Sv. 2. Ahlberg, Alf, f. «/,„ r8g2, broder till akad.), Ståndsriksdagens ut- H. A., skriftställare, folkbildningsledare, förest, daning 1592 —1672 (1933), för Brunnsviks folkhögskola sed. 1932. Känd Axel Oxenstierna intill Gustav populärvetenskaplig o. filosof, förf.; bl. arb.: Adolfs död (1940) m. fl. A. har även en om Filosofiens historia (6 bd, rg25—28), Tankeli fattande politisk o. kulturell produktion i pres vets frigörelse (1934), Minnen och meditationer sen, bl. a. i Svenska Dagbladet 1917—27. Radio - (1942). föreläsare o. förf. av krönikespel (De sista Va Ahlborn, I, e a, f. Eundgren (1826—97), sarna, 1939). Teol. hed.dr i Uppsala o. led. av gravör vid myntverket. Återupplivade i Sve Sv. akad. 1941. Preses i Gustav Adolfs akade rige medaljgraveringskonsten. mien 1944. Ahlenius, Karl Jakob M a u r i t z (1866—1906), geograf, 1904 e. o. prof. i Upp A'ho, Juhani (1861—1921), egcutl. J o- sala. Påbörjade uppslagsverket Sverige. Geogra hannes Brofeldt, finsk författare av fisk, topografisk, statistisk beskrifning. genomgripande betydelse för den finska pro Ahlgren, Ernst, författarnamn för "Vic sans utveckling, bl. a. genom sina romaner toria Benedictsson. Papin rouva (1893; Prästens hustru), Pann Ahlin, I, a r s, f. 4/i 1915, författare, fyrtio (1897; sv. övers. 1898) m. fl. talist, med psykologiska skildringar huvudsakl. Ahr, biflod fr. v. till Rhen, 90 km. Upprinner från arbetarklassen, bl. a. Inga ögon väntar mig på Eifel. (rg44), Min död är min (1945), Fångnas glädje Ahrenberg, Johan Jakob (1847—1914), (x947)i Jungfrun i det gröna (1947). finl. författare, arkitekt. Skrev noveller, bio Ahlmann, Hans W:son, grafier, rese- o. hembygdsskildringar. 1944 utg. f. 14/ii 1889, geograf, prof. Erik Ekelund biografien Jac. Ahrenberg och vid Sthlms högskola sed. östra Finland. 1929, har företagit expe Ahrenberg, Albin, f. "/e 1889, flygare, ditioner till Spetsbergen, genomförde i maj 1931 undsättningen av Wat- Island, Grönland, särsk. kins meteorol. expedition på Grönland, varefter för glaciärforskning. Utg. han utnämndes till kapten i marinen. reseskildr. På skidor och Ahriman, pers., det ondas representant enl. till häst i Vatnajökulls rike Zarathustras lära. (1936) o. Den rätta dårskapen (1044). Bl. övr. arb. Norge. Ahuramazda, pers. (grek. O r m u z d), det Natur och näringsliv (T943). godas representant i Zarathustras lära. Hcd.dr i Oslo 1945. Ab/venanmaa, »Abborrlandet», finska nam net på Åland. Ahlqvist, August Engelbrekt (1826 Ai-ai el. fingerdjuret, —89), finsk språkforskare, äv. känd som finsk Chiro'mys madagascarien'sis, språkig skald under namnet O k s a n e n. egendomlig halvapa fr. Ma Ahlström, Anna (1863—1943), fil. dr, ska dagaskar, med långa, smala pare av Nya Elementarskolan för flickor i .Stock fingrar o. gnagarlika fram- holm. tänder. Nattdjur, lever av Ah'medaba'd, stad i v. Indien, prov. Bom frukter o. insektlarver. (Se bay. 59T,ooo inv. (1941). Tillverkning av bild.) bomullsvaror, guld-, silver- o. silkestråd. — På ÄYakos, grek. sagokonung, 1500- o. r6oo-t. var A. en av Indiens största o. son till Zevs, efter döden förnämsta städer med praktfulla byggnader, domare i Hades. varav många återstå. ÅTas, lat. A'j a x, två hjältar 1 Trojanska Ah'met, namn på tre turkiska sultaner, kriget. 1. Telaeons son, näst Akillevs gre- Aicard — 23 — Ajustera
kernas störste hjälte. — 2. Oilevs' son, näst understött flygbolag med linjer inom Europa o. Akillevs den snabbaste i grekernas här. till de franska kolonierna i Asien o. Afrika. Aicard [äka'r], Jean (1848—1921), fransk Air Mail [ä'0me'lj, eng., luftpost. skald o. romanförfattare. Bl. skrifter La chan- Airolo [ai'rå'lå], ort i Schweiz, kant. Ticino, son de V enl ant (1880), versdramat Le pére vid S:t Gotthardstunnelns s. mynning. 1,179 Lebonnard (1889) o. många romaner. m ö. h. 1,700 inv. Aida, opera av Verdi med text av Ghislan- Alscha (omkr. 614—78), Muhammeds älsk- zoni; urpremiär i Kairo 1871; uppförd i Sthlm liugshustru, dotter till Abu-bekr. i:a ggn 1S80. ATskines, lat. A e's c h i n e s (389—314 f. Äi'gevs, i grek. myt. konung i Aten, fader till Kr.), berömd atensk talare o. politiker, Deino- Tesevs. stenes' motståndare o. an Aigi'na, grek. form för Egina. hängare av Filip av Make - Aigis'tos, i grek. myt. Klytaimestras älskare, donien. som med hennes hjälp mördade hennes make Äl'skylos, lat.A e's c h y- Agamemnon. lus (525—456 f. Kr.), den grek.tragediens skapare. A:s Aigues-Mortes [ägmårf], stad i s. Frank dramer präglas av religiöst rike, dep. Gärd, nära Rhönes mynning. 4,100 allvar o. lyrisk kraft, hans inv. Den anlades 1240 av Ludvig den helige o. hjältegestalter äro upphöjda har sin urspr. regelbundna stadsplan o. stads o. oböjliga. Av hans 90 (el. mur ovanligt väl bevarade. 70) dramer finnas 7 i be Aigyp'tos, i grek. myt. bror till Danaos; håll: De skyddssökande, Per härskare över Egypten, som uppkallades efter serna, De sju mot Tebe, Pro- honom. Hans 50 söner tvungo Danaos' dött metevs o. trilogien Oresteia {Agamemnon, De rar, danaidcrna, till giftermål. gravojjerbärande, Evmeniderna). AIHS, förkortning för Artilleri- och Ingenjör• högskolan. Aisne [ä'u], 1. Biflod trän v till Oise. n. Frankrike, bekant genom långvariga strider AIK, förkortning för allmänna idrotts under Första världskr. — 2. Departement i n. klubben i Sthlm, stiftad 1891. Frankrike. 7,428 kvkm, 453,000 inv. (1946). Aiken [e>'k°n], Conrad Potte r, f. 1889, Högt uppdrivet åkerbruk med boskapsskötsel. amerik. skald. A:s ambition är att skriva vad Huvudstad: I.aon. han kallar »absolut poesi». Mest känd är hans Aisopos, lat. A e's o p u s, grek. fabeldik dikt Morning song of Senlin (1917)- tare på 500-t. f. Kr., enl. traditionen förf. till Ailanthus, trädsläkte (fam. Simarubaceae), de gamla grek. fablerna. 7 arter. A. glandulo'sa, gudaträd (Kina), är Aiss [ajs], den medelst ett i ett halvt tonsteg ett högt skattat prydnadsträd med parbladiga höjda tonen a. blad o. rika, vita blomvippor. Aito'lia, grek. form för Etolien. Ain [ä"8]. 1. Biflod fr. h. till Rhöne, Frank AIV metoden, en av A. I. Virtanen införd rike. Upprinner på Jura. 190 km. — 2. De modifikation vid beredning av pressfoder partement i ö. Frankrike. 5,826 kvkm, 307,000 (ensilage), vid vilken man genom tillsats av inv. (1946). Huvudstad: Bourg. mineralsyror, t. ex. svavelsyra o. saltsyra, till Ain Sefra, befäst ort (14,000 inv.) i territo grönfodret vid inläggningen i s. k. silos redan riet med samma namn, Algeriet. från början åstadkommer en sådan surhets- Ainurasen, människo grad (ett så lågt pH), att vissa icke önskvärda ras på Hokkaido, s. Ku- jäsningsprocesser förhindra». Metoden har fått rilerna, s. Sahalin samt vidsträckt användniug o. Virtanen fick härför Ryu-kyu-öarna. Utmär nobelpriset 1946. kande drag: svagt brun- Aix [äks] el. A i x en Provence, stad aktig hudfärg, mörkt, i s. Frankrike, dep. Bouches-du-Rhöne, n. om vågigt hår, stark hårig Marseille. 43,000 inv. (1936). Univ. — Gammal, het, brett ansikte med minnesrik stad, av romarna kallad A q u a e kullrig panna, täml. hög, Sextiae för sina heta källor. Marius be bred, kort o. rak näsa, segrade här teutonerna 102 f. Kr. mörkbruna, rakt ställda Aix-la-Chapelle [äkslaijapäll'], fr., Aachen. ögon. Omkr. 20,000. n Ainuhövdiug, se bild. Aix-les-Bains [äkslebä e'], stad i s. ö. Frank rike, dep. Savoie. Varma svavelkällor. 36,000 Aio'ler, dets. som inv. (1936). eoler. Ajacoio [ajatsj'å], huvudstad på Korsika, Aioliska öarna, dets. som Lipariska öarna. på v. kusten. 40,000 inv. (1940). Napoleon I:s Ai'olos, lat. A e'o 1 u s, i grek. myt. vindar födelsestad (1769). Kurort. nas herre, -"sosatt på ön Aiolia, där han höll Ajalon [-lå'n], forntida stad i Palestina, nu vindarna fängslade. by med namnet J a 1 o. A IP O, förkortning för American Institute 0/ Ajanta [a;ds3icnn't0], by i Hyderabad, Indien. Public Opinion. Jfr Gallupinstitutet. Märkl. muralmålningar i ett flertal klipptempel, Air [ä'r], fr., egentl. luft. 1. Förnäm min, huvudsakl. fr. 300—400-talen. hållning. Giva sig air av, giva sig utse A'jax, lat namnet pa Aias. ende av. — 2. Melodi, visa. Ajgun', stad i Mandsjuriet, vid fl. Amur. Air el. Asben, berg o. oasområde i s. Sahara. 38,000 inv. Exporthandel. Airdrie [ä'°dri], stad i s. Skottland, grevsk. Ajmer-Merwara Tieds^^o-m^oa^a], provins Lanark, ö. om Glasgow. 26,000 inv. (1931). i n.v. Indien. 7,021 kvkm, 584,000 inv. (1941). Kol- o. järngruvor, järn Huvudstad: Ajtner. 147,000 inv. (1941). verk o. väverier. A jour [asJo'r], fr., för dagen. — Hålla Airedale terrier [ä'°- sig å jour med något, följa utveck de'l-], en täml. stor, ädel lingen av något dag för dag. hund. Gråbrun med grå Ajourne'ra [asjor-] (av fr. jour, dag), upp svart rygg. Strävhårig. skjuta. Allmänt använd som A'juga, örtsläkte (fam. Labiatae). A. pyra- krigs- o. polishund. mida'lis, blåsuga, mjukhårig, med 4 rader tätt Air France [är fran*s], sittande blad. Gräsmark. förk. AF, franskt stats Ajustera [asjyste'ra], bringa i ordning. Ajuthia — 24 — Akridin Aju'thia cl. A j u'd j a, stad i Siarn på en han genom en klok o. fördragsam politik sam ö i Menam, byggd delvis på pålar. 50,000 inv. mansmälte. Residerade först i Delhi o. sed. i Agra I närh. i.iy gamla A., Siarns Huvudstad 1351 Akebäck, kommun i Gotl. 1. (past.adr. —1767, med hundratals berömda tempel. Visby); Koma landsf.distr., Gotks doms. 144 Ajvasov'skij, Ivan Konstantin o- inv. (1947). vitj (1817—1900), rysk marinmålare. Ake'er, dets. som akaier. A. K., förkortning för Andra kammaren. Akeia, namn på vargen i Kiplings »Djungel Ak'abaviken, vik av Röda havet mellan boken», upptaget som titel på vargunge-ledare i Sinaihalvön o. Arabien. Vid det inre av A. den scoutrörelsen. viktiga befästa hamnstaden Akaba, från vilken A'keron, »suckarnas flod», en flod i Epirus, karavanväg leder till JVlecka. nu Fanariotikos, som faller ut i sjön Aka'cia, art av växtsläktet Robinia. Jfr Akerusia. I grek. myt. namn på en flod i Ilades. Acacia. Akerselven, älv, som genomflyter Oslo o. Akademi' (av grek.), högre undervisnings utfaller i Oslofjorden. anstalt, särsk. i ett visst fack; universitet; Akershus, fästning vid Oslo, byggd på 1200- sammanslutning av vetenskapsmän, författare t., ombyggd på 1600-t. I äldre tider de danska el konstnärer. Namnet härledes av en träd kungarnas o. deras ståthållares residens. Under gård nära Aten, uppkallad efter sagohjälten tyska ockupationen fängelse för motståndare Akademos. Här undervisade Platon; därav till Quislingrcgimen. akademi som beteckning för hans skola. Akershus fylke, fylke kring Oslofjordens Akademien för de fria konsterna, inoffici inre del (utom staden Oslo) o. norrut till Mjösen. ellt Konstakademien, inrättades 1735 5.345 kvkm, 297,000 inv. (1946). Stad: Dröbak. under namn av Kungl. Ritar akademien. Under Akill'esbäl (av Akillets), en persons sårbara dess överinseende står Konsthögskolan. punkt. — Akillessenan, den ovan hälen — Akademiens byggnad uppfördes efter rit genom huden synliga, kraftiga sena, som går ningar av Lallerstedt 1892—97. från vadmusklerna till bälbenet. Akademifogde, tjänsteman vid Uppsala uni AkilVevs, lat. A c h i 11 e s, den mest beröm versitet, som utövar närmaste tillsynen över da av de grek. hjältarna i Trojanska kriget, son universitetets jordegendom. av Pelevs o. Tetis. Var enl. myten blott sårbar A kadern i hemman, till universiteten skänkta på hälen (därav a k i 11 e s h ä 1, en persons sår el. upplåtna hemman, i äldre tider universite bara punkt). Då Hektor dödat Patroklos, A:s tens huvudsakliga inkomstkälla o. ännu av stor barndomsvän, greps A. av vrede, fällde Hektor vikt för Uppsala universitet. o. misshandlade hans lik. Stupade dock själv Akade'miker, ledamot av el. lärare vid aka för en av Paris avskjuten pil, riktad av Apollon. demi; studerande vid akademi el. universitet. Akk'a. 1. A. el. A'k a v a r e, fjällmassiv i Lule Akademisekreterare, tjänsteman, som före lappmark. Högsta toppen 2,013 m ö. h. — 2. står kansliet vid Uppsala resp. Lunds uni Dets. som Acrc. versitet. Akk'a, vildgåsen i Selma Lagerlöfs »Nils Akademisk, universitets-; regelrätt, kon Holgerssons underbara resa genom Sverige». ventionell, förbenad. — Akademisk med Akkader, en semitisk folkgrupp, som upp borgare, student el. universitetslärare. gick i babylonier o. assyrier. Kända i n. Baby- — Akademisk kvart. Vid universiteten lonien el. A k k a d (även namn på en av akka- börja i regel, såvitt ej annat anges, föreläs dernas främsta städer) från omkr. 4,000 f. Kr. ningar en kvart efter utsatt tid. Det akkadiska språket (östsemitiska) Akademiska föreningen, en 1830 bildad omfattar dialekterna babyloniska o. assyriska. sammanslutning mellan lärare, tjänstemän o. Akkerma'n, före 1945 namn på Belgorod- studerande vid univ. i Lund. A. äger sed. 1851 Dnjestrovskij. en egen byggnad med bl. a. läs- o. klubbrum, Aklej'a, namn på arter av örtsl. Aquilegia. restaurang o. festsalar. Akmolinsk'. 1. Förvaltningsområde i republ. Akademiska församlingen, samtliga profes Kasakstan, SSSR, ö. om Aralsjön. — 2. Stad i sorer vid Uppsala resp. Lunds universitet. Vid A 1. 36,000 inv. (1939). val av kansler, rektor o. prorektor ha överbiblio Akola, Stad i Centralprovinserna, Indien. tekarien o. räntmästaren säte o. stämma i förs. 63,000 inv. (1941). Akademiska sjukhuset i Uppsala, ett 1717 Akolu'ter (grek. akolutos, följeslagare), i den grundat universitetssjukhus, sed. 1850-t. finansi rom. kyrkan det högsta av genomgångsstadierna erat av universitet o. landsting gemensamt. till prästämbetet. Akademist', försvarare av fransk-klassicite- Akoniti'n, en i stormhatt (Aconitum) före ten gentemot nyromantikerna. kommande alkaloid. Akaia, forngrek. stat vid Korint, viken. Akosmism' (av grek. nek. a o. kos'mos, värld), AkåVer el. a k e'e r, grek. folkstam, först filosofisk riktning, som förnekar världens exi bosatt i Tessalien o. på Peloponnesos, senare stens o. som verklighet endast erkänner någon av dorerna undanträngd till Aigialos (Akaia) övervärldslig princip. på n. Peloponnesos; bildade där ett statsför Akragas, det grek. namnet på Agrigentum. bund, akaiska förbundet, som spe Jfr Agrigento. lade en politisk roll under 300- o. 200-t. men 1. Akrel', Fredrik (1748—1804), koppar- krossades av romarna 146 f. Kr. stickare. Sysselsatte sig huvudsakl. med glob- Akan'tus, dets. som Acanthus. tillv. o. kartritning men verkade av. som illustra Akarna'nien, forngrek. landskap i n.v. Hellas tör o. porträttgravör med staden Aktion. 2. Akrell', Karl Fredrik (1779— Aka'shi [-sji], sjöstad i Japan på s. Honshu. 1868), son till F. Akrel, generallöjtnant. A. 43,000 inv. (1935). Normalmeridianen för jap. medverkade vid utbyggandet av Trollhätte tid går genom A. kanal samt vid befästningsarb. i Sthlms skär Akatalek'tisk (av grek.), fullständig; med gård o. Stralsund. Utarbetade förslag till tele fullständigt antal versfötter. graflinjer o. stamlinjer för järnvägsnätet, 1854 Aka'tes, i grek. myt. Aeneas' följeslagare, —62 chef för telegrafverket. Äv. känd som känd för sin trohet. koppars tickare. Akavare, dets. som Akka. Akribi' (grek. akri'beia, till akribe's, nog Akbar den store (1542—1605), indisk kejsare, grann), kritisk noggrannhet. den egentlige grundaren av Stormoguls välde, Akridi'n, C,.,HgN, ett med antracen närbe samlade under sin spira en rad småriken, som släktat ämne, som förekommer i stenkolstjära. Akrobat — 2C — Aktinider
Vissa av dess derivat användas som färgämnen, voro de av terrakotta, senare av t. ex. för läder, andra som desinfektions- o. sten (marmor), skulpterade med läkemedel (rivanol, trypaflavin o. atebrin). mönster av palmetter, acanthus Akroba't (av grek. akrobatéi'n, ga pä tå), etc. (Se bild.) urspr. lindansare, num. benämning på ekvili- Akry'lsyra, CH2:CH-C02H, brister, ormmänniskor, jonglörer osv. frainställcs ur etylenoxid o. Akrodont' (av grek. a'kros, överst, o. odou's, blåsyra. Estrar av akrylsyra tand) säges en tand vara, som icke är nedsänkt o. den närbesläktade metakryl- i tandhåla utan fastvuxen på käkkanten, ss. syran ge vid polymerisation fallet är hos vissa ödlegrupper. viktiga konsthartser (a k r y 1- Akroli't (av grek. a'kros, överst, o. li'tos, h a r t s c r). Jfr Polyvinyler. sten), forngrek. staty av trä med de nakna de 1. Aksa'kov, Sergej Timofejevitj larna av sten. (1791—1859), rysk författare. Bl. arb. Familje Akromatism' (av grek. nek. a o. kr o'ma, krönikan (1856) ,en roman om dåtida herrgårds- färg), frihet från färgspridning hos ett ljus liv med livegenskapens avigsidor. Dessutom knippe, som passerat ett optiskt instrument. förträffliga jakt- och fiskeberättelser. Akromatism kan praktiskt uppnås vid en s. k. 2. Aksakov, Konstantin Sergejevitj akroma'tisk lins, sammansatt av en (1817—60), son till S. T. A., rysk hist. författare, flintglas- o. en kronglaslins, vilka bryta o. jämte brodern Ivan grundare av slavofilrörelsen. sprida ljuset åt motsatta håll o. kunna få samma 3. Aksakov, Ivan Sergejevitj (1823 brännvidd för två färger, medan en ringa sprid —86), bror till K. S. A., rysk polit. författare, ning återstår för övriga färger, s. k. sekun talare o. publicist, från 1860 slavofilernas därt spektrum. Väljas de två färgerna röd o. ledare; spelade som sådan en betydelsefull gul resp. blå o. violett, fås visuell resp. roll, särsk. under rysk-turkiska kriget. fotografisk akromatism. Med moderna specialglas kan akromatism genomföras för tre Aksum, stad i n.ö. Etiopien, med talrika min färger, s. k. apokrom a't i s k lins. nesmärken från det Aksumitiska rikets glanstid (omkr. 200—700 e.Kr.). 5,000 inv. Akromegali' (av grek. a'kros, spets, o. me'gas, Akt (av lat. a'' gere, handla), högtidlig förrätt stor), ett sjukligt tillstånd med förstoring av ning; skriftlig handling, dokument; huvudav vissa kroppsdelar (händer, fötter, näsa, haka, delning i ett skådespel. öron etc.) samt huvudvärk o. synrubbningar. Akt (ty. Acht), ådömd fredlöshet. Förklara Beror på en Överfunktion i samband med någon i (rikets) akt, förklara någon fredlös. svulst i hypofysens främre lob. Jfr Hypofys. AktäVon (lat. Actae'on), i grek. myt. en jäga Akron fe''kr°nl, stad i Ohio. n. v. För. Stat., re, som såg Artemis i badet o. därför av henne nära Ericsjön, i ett område, rikt på kol o. natur förvandlades till en hjort, varpå hans egna gas. 240,000 inv. (1945). Världens förnämsta hundar söndersleto honom. gummiindustri. Akterskarp, det längst akterut i ett fartyg Akronyk'tisk uppgång (av grek. a'kros, belägna rummet. högst, o. nyx, natt) säges en stjärna ha, som Aktie [akk'tsic). Skriftligt bevis om rätt börjar framträda vid solens nedgång. till andel i aktiebolags tillgångar o. vinst; Akropetal (av grek. a'kros, högst, o. lat. preferensaktier medföra i dessa hänseenden viss pe'tere, söka) säges utvecklingen av en växt företrädesrätt framför stamaktier. S. k. fri del vara, då dess bildningar anläggas o. ut aktie har icke genom påstämpling förbehållits vecklas i följd från basen mot spetsen. svensk undersåte. Akro'polis (av grek. a'kros, överst, o. po'lis, Aktiebok, hos aktiebolag förd bok över samt stad), borgen i de gamla grek. städerna, oftast liga aktier. anlagd på en klipphöjd. Den mest berömda Aktiebolag, sammanslutning för ekonomisk av alla akropoler är Atens (se bild), där verksamhet, där delägarna (aktieägarna) icke under Perikles' tid uppfördes tempel, vilka gjor personligen svara för uppkommande förbindel de den till medelpunkt för den antika världens ser. Bestämmelserna ang. a. äro givna i lag av konst. De förnämsta byggnaderna voro Par- 14/ 1944, som trädde i kraft Vi 1943 o. ersatte 9 12 tenon, Erekteion, Nike-templet o. Propyléerna. den tidigare av /e 1910. Akros'tikon (av grek. a'kros, ytterst, o. Aktiebolagsregistret, ett hos Patent- o. regi sti'kon, rad), en dikt, vari de olika radernas be streringsverket fört register för de uppgifter om 14 gynnelsebokstäver bilda ett namn el. en mening. aktiebolag, som enl. aktiebolagslagen /9 1944 Akrote'rion, plur. a k r o t e'r i e r, pryd skola anmälas för registrering. nader stående på en gavels tre hörn, vanligast Aktini'der, av G. T. Seaborg till en grupp på antika el. antikiserande byggnader. Tidigast sammanförda, hittills kända grundämnen med Aktinium — 26 — Akvariefiskar
högre atomnummer än aktinium (n:r 89). För för dess egen räkning med egna transportmedel, utom aktinium omfattar gruppen torium, prot- arbetskrafter o. kapital. aktinium, uran, neptunium, plutonium, ame- Ak'tiv form el. a k't i v u m, verbform, som ricium o. curium. Atomerna torde till sin inre utmärker, att subjektet utövar en verksamhet byggnad ha stora likheter, vilket motiverar el. är i ett tillstånd, t. ex. han bygger, han sover. deras sammanförande till en serie. Vissa ke Jfr Passiv form. miska egenskaper ändras blott gradvis inom Aktivite't, handlingsiver, handlingskraft, serien. livlig verksamhet. — Kem. Ett mått på olika Akti'nium (av grek. akti's, stråle), radioaktiv, ämnens tendens att under givna betingelser 3-värd metall, kem. tecken Ac, atomn:r 89, (temperatur o. koncentration) deltaga i kemiska masstal 227, halveringstid c:a 13 år. Bildas ur reaktioner. Först genom införandet av aktivi protaktinium o. övergår under svag betastrålning tetsbegreppet ha massverkans lag o. andra till radioaktinium. Förekommer i ytterst ringa termodynamiskt härledda lagar, i vilka de reage mängd i pechblände. — Aktinium AT, AcX, rande ämnenas koncentrationer förut användes, har atomn:r 88, masstal 223 o. halveringstid blivit strängt giltiga. — Jfr Optisk vridnings- 11.2 dygn, bildas ur radioaktinium o. övergår förmåga o. Radioaktivitet. under alfastrålning till aktinon. — A k t i n i- Ak'tivt kol, högporöst kol med utpräglad u m A, B, C, Co. C" äro 5 radioelement, som adsorptionsförmåga. Framställes genom förkol- ingå i serien efter aktinon o. ha masstalen 215 ning av animaliska produkter (ben, blod m. ni., —207. — AktiniumDär seriens beständiga jfr Djurkol) el. vissa träslag o. aktiveras därpå slutprodukt, en btyisotop med masstalet 207 genom upphettning med olika tillsatser. Använ (aktiniumbl y). — Aktiniumema- des i gasmasker, till avfärgning av lösningar n a t i o' n, dets. som aktinon. m. m. Jfr Adsorption. Aktinome'ter (av grek. akti'», stråle, o. Ak'tivum, dets. som aktiv form. tnetreTn, mäta), instrument för mätning av ljus Aktjubinsk'. 1. Förvaltningsområde i republ. strålning med hänsyn till dess termiska el. Kasakstan, SSSR, n. om Aralsjön. Omkr. kemiska verkningar; i inskränkt betydelse in 340,000 kvkm. Glest befolkat stäppland. — 2. strument för mätning av strålningen från sol o. Stad i A. 1. himmel. Jämte pyranometrar o. pyrheliometrar Aktri's (av fr.), skådespelerska. (se dessa ord) användas aktinometrar, där tem Aktualise'ra, göra aktuell (se d.o.), förverk peraturstegringen vid bestrålning av en tunn liga. — A k t u a 1 i s m', geologisk teori, enl. svärtad metalldel mätes med termometer, bi- vilken de förändringar, jordklotet undergått, metallfjäder el. bolometer. Jfr Fotometer, förklaras på grundval av nu verkande (aktuella) Aktinomykos [-kå's] (av grek. akti's, stråle, geol. krafter. Motsats: katastrofteorien. o. my'kes, svamp), av strålsvamp, A c t i n o- — A k t u a'l i t e r, i verkligheten. Motsats: m y c c s, framkallat sjukdomstillstånd, vanligen p o t e n t i a'l i t e r, till möjligheten. — Ak- lokaliserat till munhålan o. ansiktet, i sällsynta t u a 1 i t e't (av lat. actua'lis, av a'gere, handla, fall till lungorna el. tarmen. Kronisk inflamma verka), i filosofien verklighet som motsats till tion med varbildning o. tömning av varet genom möjlighet; något som har betydelse för tillfället. fistlar. Dödligheten hög vid a. i lungorna. Be Aktua'rie, tjänsteman inom vissa ämbets handling med jodkalium o. röntgenbestrålning. verk med uppgift att bl. a. utföra statist, bc- Aktinon t-nå'n] el. aktiniumemana- räkn.; matematiskt utbildad tjänsteman i försäk t i o' n, radioaktiv ädelgas, kem. tecken An el. ringsbolag. AcEtn, atomn:r 86, masstal 219, halveringstid Aktuell' (av lat. actua'lis, av a'gere, handla, 3.9 sek. Bildas ur aktinium X o. övergår under verka), nuvarande, av intresse för dagen. alfastrålning till aktinium A. Är isotop med Aktö'r (av fr.), skådespelare. radon o. toron. Jfr Radioaktiv beläggning. A'kureyri, stad på Islands n. kust. 6,140 Ak'tion, lat. A c't i u m, stad o. udde vid inv. (1945). Öns viktigaste stad näst Reykja Artabukten, Grekland. Octavianus besegrade vik. Sillfiske i stor skala. Antonius vid A. 31 f. Kr. Akusti'k (av grek. aku'ein, höra), veten Aktion [aki5o'n] (av lat. a'gere, handla), skapen om ljudet. Äv. ljudverkan i en verksamt ingripande, handling; sjödrabbning; lokal. Jfr Genljud. åtal inför domstol; spel, dramatiskt utförande. Akut (av lat. a'cus, nål), skarp; med häftigt Aktione'ra, väcka åtal för tjänstefel. förlopp. Motsats: kronisk. — Akut sjuk Aktions- och reaktionsprincipen, en för dom, plötsligt inträffande, förhållandevis kort mekaniken grundläggande sats, enl. vilken ver varig (2—4 veckor) sjukdom. kan o. återverkan (tryck o. mottryck) alltid Akvamari'n, ädelsten, en havsgrön till ljusblå äro lika. Gäller äv. för de krafter, som verka genomskinlig varietet av beryll. (Se färgplansch.) mellan magneter o. mellan elektriskt laddade Akvarell' (av lat. a'qua, vatten), vattenfärg; kroppar samt för gravitationen. med vattenfärg utförd målning. Aktionspotentia'l, elektrisk förändring i Akva'riefiskar hållas i akvarier för studie- el. vävnaden vid retning till aktivitet, varvid den prydnadsändamål. Alla tillhöra ordningen ben aktiva delen har en elektriskt negativ potential fiskar (Teleos'tei) o. äro huvudsakl. hämtade från i förhållande till omgivande inaktiva delar. familjerna karpfiskar (Cyprini'dae), karplaxar Aktionsradie, den längsta distans ett fartyg {CharacinVdae), tandkarpar (CypriondonWdae), el. en luftfarkost kan tillryggalägga utan att för labyrintfiskar (AnabanWdae) och brokabborrar nya drivmedlen o. utan att förlora möjligheten (CichWdae). Till karpfiskar höra guldfisken med alla att återvända till utgångsbasen — Aktions dess varianter, alla ftar&wsarterna o. brachyda'nio- tid, motsvarande tidrymd. arterna m. fl., de flesta anspråkslösa o. lättskötta. Aktionsström, den ström som uppstår, om Till karplaxar höra bl. a. alla tetraaltema. Från aktiv vävnad förbindes med inaktiv genom tandkarpar äro de vanligaste och mest lättodlade elektrisk ledare. Efter förstärkning kan denna hämtade, de levandcfödande ss. guppyn (Lebis'les ström registreras o. aktiviteten i vävnader o. reticula'tus), platyn (Platypoeci'lus macuWtus) o. celler studeras. Denna teknik bildar underlaget svärdbäraren ~ (Xipho'phorus helVere) m. fl. Till för den moderna nervfysiologien. Jfr Elektro- labvriutfiskar höra kampfisken (HeWa splen'dens), kardiograf. mosaikträdfisken (Trichogas'ter le'ert) dvargträd- fisken {CoWsa la'lia) m. fl. Till biokabborrar hör Akti'v [äv. akk'tiv] (av lat. a'gere, handla), scalarcn {PterophyWum eimeck'ei), som genom sin verksam. Motsats: passiv. — A k'tiv a, ovanliga form lockar varje akvarieägare. (Se färg tillgångar. Motsats: passiva. — Aktiv plansch.) handel, ett lands ut- o. införsel, företagna Några tropiska akvariefiskar i) Från vänster Bar'bus partipentazo'na, PterophyWutn eimeck'ei (scala're), MollienVsia sphe'- nöps (svart varietct, Black molly), Xipho'phorus heWeri (svärdbärare, berlinerkorsning o. röd svärdbärare), Platypoeci'lus macula'tus (röd platy 2 st.), därunder svärdbärare, hamburger- korsning, CoWsa la'lia (dvärgträdfisk). Fiskarna t.h. återfinnas tidigare på bilden. 2) Bar'bus concho'nius (praktbarb). 3) Slöjstjärtar (varianter av guldfisk). 4) Trichogas'ter Weri (mosaik- trådfisk). 5) PterophyWum eimech'ei (scala're). (Ur Ingeniör Paul Jacobssons bildarkiv.) Akvarium (av lat. a'qua, vatten), vatten uppfyllde alla hans önskningar. — Äv. titel på behållare, vari vattendjur o. växter hällas le en opera av K. Atterberg, uppf. i Sthlm 1941. vande. Jfr Akvarieiiskar. Alafu'ra-sjön, grunt hav mellan Australien, Akvaiinta, it., »färgat vatten», lavyrfärg, Sundaöarna o. Nya Guinea. »v tusch, bister el. sepia 10st i vatten. Alag6'as, stat i O. Brasilien, s. om Per- Akvatintagravy'r el. t o n e t s n i n g, ett nambuco. 28,571 kvkm, 1. .6 mill. inv. (1945). etsningssätt, som särsk. lämpar sig för att Huvudstad: Macciö: återge i tusch el- bister laverade arbeten. Alagreck' (fr. a la grec- Akva'tiskt levnadssätt (av lat. a'qua, vat que, efter grekiskt mönster), ten), levnadssätt i vatten. ett linjeornament, äv. kallat Akvavit (av lat. a'qua vi'ta: livets vatten), meander efter den slingrande floden Maiand- kryddat brännvin med hflg alkoholhalt. ros. Ornamentet förekom redan i egvptisk konst. Akvedukt' (av lat. a'qua, vatten, o. du'cere, AIa'i-bergen, bergskedja i ryska Turkestan. leda), öppen el. täckt ränna för vatten, som Högsta topp: Pik Kaufmann (7,000 ra). behöver ledas över dalgångar, vattendrag, vid Alain [alä«'l, pseudonym för den franske vattenkraftanläggningar m. m. Vanl. avses författaren Émile Chartier. med akvedukter de av valvbågar burna vatten Alain Fournier ralä"«'-fornje'j, Henri (r886 ledningar, som romarna uppförde för att till —i9r4), fransk författare, främst känd genom godose städernas vattenbehov, ex. akvedukten den psykologiska äventyrsromanen Les grands Meaulnes (i<)z3; Det underbara äventyret, 1916). Alais [alä'], före 1926 namn på Älés. Ala kontrakt i Uppsala ärkestift, Gävleb. 1. Omfattar 13 förs. Kontraktsprost i Kilafors. Ala-kul, grund stäppsjö i ryska Turkestan. 1,870 kvkm. Har hängt samman med Balkasj. Alamanner, dels. som alemanner. Alarnein lel-Alamein), ort i n.v. Egvpten vid Pont du Gärd vid Nimes i Frankrike (se bild). kust vägen till Libyen. Vid offensiven mot Flera av det gamla Roms 14 akvedukter an Egypten hejdades axeltruppcrna här 3 juli t942. vändas ännu. Den 23 okt. 9. å. gingo britterna under Mont Akvitanien (lat. Aquita'nia), romersk pro gomcry till anfall o. tillfogade axeltrupperna vins mellan Loire o. Pvrenéerna. Namnet för ett betydande nederlag. 3 nov. började den vreds efter hand till Guienne. slora axelreträtten, som skulle avslutas först i Akyab', stad i v. Burma, 40,000 inv., viktig o. m. utskeppningen från Tunisien maj 1943- hamn, utförsel av ris o. olja. I slaget förlorade tyskarna i döda, sårade o. Akyli', bristande avsöndring av magsaft, fångar c:a 35,000 man, italienarna 45,000 o. sålunda av både saltsyra o. enzym (pepsin). engelsmännen r3,6oo man. Användes ofta I betydelsen nedsatt sallsyrc- A la mode [alamådd'], fr., efter modet, på produklion utan avseende på enzymet. modet. Al, kem. tecken för en atom aluminium. Alanbrooke [ieir«nbrok], lord Alan Fran Al, arab. artikel, ofta ingående i egennamn. cis (före t946 sir Alan Brooke), f. 1883. eng. Al, namn pä arter av trädsläktct Alnus. general, fältmarskalk (1944). A., som deltog i Ala, kommun på fl. Gotland, Gotl. 1. (past.- Första världskr., var 1935—36 inspektör för adr. Kräklingbo); Roma landsf.dislr., Gotl. artilleriet o. 1937 chef fftr den första britt, tank- doms. 2S5 inv. (1947)- divisionen o. därefter organisatör av luftvärnet. Ala., förkortning av Alabama. Under Andra världskriget utmärkte han sig vid A la, fr-, användes i sammansättningar for evakueringen av Dunkeruue juni 1940 o. ut att uttrycka »på samma sätt som», »i enlighet nämndes juli 9. å. till chef för Englands hemma- med». Härvid underförstås manitre el. mode, försvar. Generalstabschef t94i—46. sätt. Ex.: å la f r a n c a i s c, på franskt sätt; Ala'ner, germansk folkstam, som från Kau biff é la Lindström osv. kasus utbredde sig till s. Ryssland. 375 slöt sig Alabama rrel°ba'm0], förk. Ala., en av Ame till hunnerna o. 407 gick över Rhen. Några rikas Förenta Stater (sed. 1S19). i s.o. 132,847 slogo sig ned vid Loire, andra i nuv. Portugal. kvkm, 2,812,000 inv. (1945). Bomulls-, majs- o. Alani'n, aminopropionsyra, finns i två for havreodling. Kol- o. järnfvndigbeter; 60 % av mer med olika struktur, .(-alauin utgör en För. Stat:s grafitprodukfion. Järn- o. stål viktig aminosvra, som isolerats ur vissa äggvi industri (främst i Birmingham). Mobile är en teämnen, särskilt fibroiu. — ,3-alanin ingår i viktig exporthamn. Huvudstad: Montgomcry. pantotensyra (se d. o.). Alabamafrägan, tvist mellan England o. Alant el. ålandsrot, art av växtsläktet För. Stat. med anledning av kapericr under Inula. amerik. inbördeskriget r86r—65, sä kallad efter Alanäs, kommun i n. Jämtland, Jämtl. 1. Alabama, ett i England utrustat kaparfartyg (past.adr. Alanäset); Ströms landsf.distr., Jämtl. i sydstaternas tjänst. England dömdes 1872 n. doms. 1,770 inv. (1947). vid skiljedom till betydande skadestånd. Alapaj'evsk, stad i ö. Rvssland. förvaltnings Alabasier, en genomlysande, kornigt kris- området Sverdlovsk. Järngjuteri. I juli 1918 tällinisk, marmorlikn. gipsart. Användes tUl avrättades i A. 7 medl. av Romanovska huset. skulpturer, elektrisk armatur m. m. de Alareon y Mendoza [-kå'n i mandåpa), A la bonne heure [alabånö'r], fr., I en lycklig Juan Ruiz (omkr. 1580—1639), en av stund; nåväl, må vara, gärna för mig. Spaniens största dramatiker, skaparen av den A la oarte [alakarf], fr., efter den stående spanska karaktärs- el. sedekomedien. matsedeln. Motsats: t a b 1 e d'h 6 t e, efter Alarik (omkr, 370—410), västgöternas ko den för måltiden komponerade matsedeln. nung, utnämndes av kejsar Arcadius till öst- A la daube [aladå'b], fr., kall kött- el. fisk romersk ståthållare i lllyrien. A. höll det väst- rätt i gelé. romerska riket i ständig oro o. erövrade slutl. A la d'Aumont [aladåmå»»'], fyrspann, styrt Rom 410, kort före sin död. av två jockejcr, som sitta på vänsterhästarna. Alarm' (fr. alarme, av it. all' arme, till vapen), Uppkallat efter en hertig d'Aumont. buller, förskräckelse; signal el. tecken, att trupp Aladdin med den underbara la m- hastigt skall utrycka under vapen el. intaga p a n, saga i »Tusen och en natt». A., en fattig anbefalld plats (t. ex. inom en fästning, ombord) yngling, blev ägare till en lampa, vars ande eller till befolkning att söka betäckning. Ålas. — 28 — Albedo
Ålas., förkortning för Alaska. prins Vilhelm av Wled till Alaska [aljass'ka cl. °liess'kö], föik. Ålas., furste av A. 1916 besattes territorium, i För. Stal., omfattar Nordamerikas A. av österrikarna o. 1918 n.v. del inkl. ögruppen Aleuterna. 1,518,714 av italienarna. rg20 erkän kvkm, 59,000 inv. (1945), vita o. eskimåer. des A. ånyo som självstän Bergigt, överväg, arktiskt. Näringar: skogsbruk, digt o. 1925 utropades re laxfiske, bergsbruk (guld, silver, tenn), jakt på publiken. Till president val pälsbärande djur. Huvudstad: Juneau. A., vars des Ahmed Zogu, som 1928 kust upptäcktes 1741 av en rysk expedition, antog titel konung med nam såldes 1867 till För. Stat. Upptäckten av guld net Zog I. Han igångsatte 1896 föranledde en stor invandring av guld en kraftig uppryckning av sökare. — 1940 upptäckte cu amerik. exp. en landet. Redan genom det urgammal ruinstad på A. vid Point Hopc. s. k. Tiranafördraget nov. Under o. efter Andra världskr. ha flott- o. flyg 1926 hade A. kommit under baser anlagts på A. höggradigt ital. inflytande. Långfredagen 1939 lät Mus- Alaskavagen, äv. kallad Alcanvägen, solini utan föregående var byggdes 1942 från Dawson Creek i Canada till ning ockupera hela A., var Fairbanks i Alaska. Vägen, som är 2,675 km, vid kung Zog flydde o. A. är av stor betydelse för För. Stat:s arktiska för införlivades med Italien. svarsstrategi o. möjliggör äv. utnyttjande av Efter Italiens kapitulation till de allierade i oljeområdena i Alaska. Under utsträckning tili sept. 1943 ockuperades A. av tyskarna. En Berings sund. under kommunistisk ledning organiserad par Alatau, fyra bergskedjor i ryska Central tisanarmé upptog striden mot tyskarna o. asien. Den nordligaste (Dsungariska A.) ligger lyckades med allierad hjälp befria landet hösten ö. om Halkasj på gränsen till Kina. De övriga 1944. A. har senare dominerats av den kommu (Transsibiriska A., Kungei-A. o. Terskeri-A.) nistiska befrielsefronten, vars ledare Hodja ligga kring sjön Issyk-kul. samtidigt är överbefalh. o. konseljpresident. Ala tingslag, Gävleb. 1., omfattar kommu Ett intimt samarbete har inletts med Jugosla nerna Skog. Söderala, Norrala, Trönö, Mo, vien, med vilket A. 1946 undertecknade ett 20- Kengsjö. 23,6 12 inv. (1947). Sydöstra Hälsinghs årigt fördrag. Förhållardet till västmakterna domsaga. o. Grekland har försämrats o. landets ansökan om inträde i FN avslogs 1946 o. 1947. Alava, en av de 3 baskiska provinserna, n. Spanien. 3,045 kvkm, 118,000 inv. (1946). Berglandskap med fruktbara dalar o. slätter. Alba'nobergen, it.| Montl Laziali. Obetydlig industri. Huvudstad: Vitoria. utslocknad vulkanisk berggrupp s.ö. om A'lavo, socken i v. Finland, s.ö. om Vasa, Rom med den vackra kratersjön A 1 b a n o- Vasa län, känd genom Adlercreutz' seger där s j ö n. över ryssarna i'/8 1808. Alba'no Lazia'le, stad i mell. Italien, prov. Al'ba, fotsid, vit klädnad, ursprungligen an Roma (Latium), s.ö. om Rom. 11,500 inv. vänd vid dop, nu också benämning på den mäss (1936). Talrika fornlämningar. skjorta, som den svenska statskyrkoprästen bär Albany [å'lb°ni], huvudstad i staten New under mässhaken. York, n.ö. För. Stat., vid Hudsonfloden. 131,000 Alba [all'va], Feman- inv. (1940). Livlig handel o. industri. Obser- do Alvarez (1508—82), vatorium o. universitet. En av unionens äldsta hertig, spansk fältherre, var städer (från 1600-t.). 1567—73 ståthållare i Ne Albatross', Diome'dea ex'ulans. derländerna, där hans ka stor, långvingad stormfågel. Ving- tolska fanatism dock endast bredd intill 3.5 m. Segelflygare. gav näring åt frihetsrörel Öppna sydliga hav. — Namnet sen. A. erövrade 1580 Por är en förvrängn. av sp. aleatraz, tugal. pelikan. Albacete [alvabe'te]. 1. Albatross, motorskonare på 1,400 Provins i s.ö. Spanien. bruttoton, byggd 1942, f. d. skol- 14,863 kvkm, 390,000 inv. skepp hos Broströmskoncernen, ex (1946). I n. flackt o. öde, is. bergigt. Boskaps peditionsfartyg för svenska djup- skötsel. — 2. Huvudstad i A. 1. 81,000 inv. (1946). havsexpeditionen runt jorden 1947 Al'ba lon'ga, den äldsta staden i Latluin, —48. enl. sagan Roms moderstad, grundad av Aeneas' Albatrossaffären, kränkning av Sveriges son, förstörd av romarna under Tullus Hostilius, neutralitet under Första världskr. Då i juli varefter befolkningen överflyttades till Rom. 1915 tyska minkryssaren Albatross under strid Alba'ni, Francesco (1578—1660), ital. med ryskt fartyg flytt in på svenskt territorial målare, elev till L. Carracci; hans mytologiska vatten vid Gotlands ö. kust, fortsatte ryssarna o. allegoriska scener i arkadiska herdelandskap, även här beskjutningen. De omkr. 200 överle med smärta nymfer el. näpna smågossar, före vande internerades till krigets slut. bådade rokokon. Repr. i Nat.mus. Al Batta 111, Munarnnied Ib n-D j a- Alba'nien, republik på Balkanhalvörs v. b i r, lat. Albategnius (omkr. 880—929), kust. A. gränsar i a. ocb o. till Jugoslavien, i s. arabisk astronom o. matematiker, medeltidens och s.ö. till Grekland. 27,500 kvkm, 1,106,000 störste astronom, utförde synnerligen noggranna inv. (1941). Bergland. Många strida floder, av observationer rörande solbanan, varav bl. a. vilka Drin o. Bojana äro segelbara. Befolkningen framgick apogeums förflyttning o. ekliptikans består nästan uteslutande av albaner, ett indo- lutningsändring, fenomen vilka sedermera fram- europeiskt folk. I religiöst avseende äro 71 % tvungo den kopernikanska revisionen av muhammedaner, 19 % grek. ortodoxa o. 10 % världsbilden. A. utvecklade trigonometrien o. rom. katoliker. Huvudnäring är boskapssköt uppställde bl. a. den första sinustabellen. sel. Städer: Tirana (huvudstad), Durazzo, Albe'do (av lat. a'lbus, vit), reflexionsför- Skutari, Valona m. fl. — Hist. A. var i forna måga, speciellt hos himlakroppar. Anger hur tider en rom. provins, blev sedan självständigt stor bråkdel av den mot kroppen infallande ljus till 1400-t., då A. erövrades av turkarna. Efter strålningen, som sammanlagt återkastas i alla Balkankrigen 1912—13 erkändes A. av stor riktningar. Nyfallen snö har hög albedo (0,78), makterna ss. oberoende stat o. 1914 utsågs planeten Venus 0.58, månen 0.07. Albéniz — 29 — Albrekt Albéniz [albe'nnib], I sa a c (1860—1909), sinsemellan delade arvländerna. Kurvärdighet spansk tonsättare o. pianist. Har skrivit or- o. land erövrades 1547 av den till A. hörande kestcrverk o. pianosviter [Iberia) i nationell im Moritz av Sachsen. Linjen antog kungatiteln pressionistisk stil. 1806 o. förlorade kronan 1918. Arberich, i Nibelungenlied omtalad troll- Albertkanalen, en 1939 färdig kanal, som kunnig dvärg, som vaktade Nibelung-skatten. förbinder Meuse med Scheldc i Belgien. Alberoni [alverå'ni], G i ul i o (1664—1752), Albertsjön, sjö i Afrika, strax n. om ekva spansk statsman, kardinal, rådgivare hos torn; genomflytes av den från Victoriasjön Filip V:s gemål Elisabet av Parma. A. var kommande (Victoria-)Nilen. 4,500 kvkm. framstående i den inre styrelsen men upp Alber'tus Mag'nus (1193—1280), greve av kallade genom sin utrikespolitik en koalition Bollstädt, tysk filosof, teolog o. naturveten mot Spanien. Svårigheter, som härav följde, skapsman, dominikanermunk, biskop i Regens framtvungo 1719 hans avlägsnande. A. var en burg, lärare (bl. a. för Tomas av Aquino), djärv kabinettspolitiker. kallad »doctor universalis». Albers-Schönberg, Heinrich Ernst Alber'tus Pic- (1865—1921), tysk läkare, prof. i Hamburg. tor (Albert må Viktigaste arbeten inom röntgentekniken, särsk. lare), f. omkr. avbländnings- o. skyddstekniken. 1450, d. omkr. Albert falbä'r], stad i n. Frankrike, dep. 1509. Dekorerade Somnic, vid fl. Ancre. 8,000 inv. själv o. genom Albert av K i g a, d. 1229, biskop i Liv sina lärjungar ett land 1199, där han införde kristendomen; stort antal kyrkor anlade 1201 Riga o. stiftade 1202 orden Brö i mell. Sverige, ss. derna av Kristi ridderskap (Svärdsriddarorden). Flöda, Härkcber- Tysk riksfurste 1225. ga (se bild), Här- nevi o. Täby (i Albert I (1875—1934). konung av Belgien, Uppland) m. fl. efterträdde 1909 farbrodern Leopold II, för Han införde en mäldes 1901 med Elisabet av Bayern. Härfö hetliga figurscener o. en ny ornamentik med rare under Första världskr. Omkom under brett rankmönstcr. Målningarna grunda sig i bcrgsklättning. regel på träsnitt i Biblia pauperum o. Ass Albert, f. 1934, prins av Belgien, furste av Moriendi. A. var av. pärlstickare. Liége, andre son till Leopold III o. drottning Astrid. Al Beru'ni, Abu al Raihan, d. 1039, Albert (1848—1922), furste av Monaco, regent arabisk-indisk astronom, matematiker o. fysi 1889; känd för sina zoologiska djuphavsforsk- ker, utförde bl. a. synnerligen noggranna be ningar o. för inrättandet av ett oceanogra- stämningar av olika ämnens specifika vikt. fiskt institut i Monaco. Albi', huvudstad i dep. Tam, s. Frankrike. Albert (1819—61), prins av Sachsen-Coburg- 30,000 inv. (1936). Berömd domkyrka i fäst- Gotha, äktade 1840 drottning Viktoria av Eng ningsartad sydfransk gotik. land o. fick 1857 titeln »prinsgemålen». Äkten Albigen'ser, efter staden Albi uppkallade skapet var sällsport lyckligt o. A. fick genom kyrkofientliga sekter i s. Frankrike under 1200- sin klokhet o. energi ett betyd, inflyt.på styrelsen. t. Innocentius III:s korståg emot dem (A 1- d'Albert [dalbä'r], Eugen (1864—1932), bigenskrigen) varade 1209—29. tysk pianist o. tonsättare. Skrev orkestermusik, Albinism' (av lat. al'bus, vit), avsaknad hos sånger o. operor (bl. a. Låglandet, Myrtokle, människor o. djur av det färgämne, som i regel uppförda i Sthlm). 1892—95 gift med pianisten förekommer i hud, hår, fjädrar o. ögon. Sådana Teresa Carreno. individer, a 1 b i'n o s, ha vitt hår, gulvit hud Alberta [selb0't°), provins i v. Canada. o. rött lysande pupiller. 661,200 kvkm, 796,000 inv. (1941). Boskaps Al'bion (trol. av kelt. alb, höjd. o. inn, ö), skötsel, mineralproduktion o. högt uppdrivet äldre, nu poetisk benämning på Storbritannien. jordbruk. Huvudstad: Kdmonton. Albi't, natronfältspat, tnkiint kristalliseran Albert Edwardsjön, sjö i Afrika, strax s. om de, vanl. vitt mineral av natrium-aluminium- ekvatorn. 4,000 kvkm. En av Nilens källsjöar. silikat. Albert Hall [aell'bothå'l], berömt konserthus Alboga, kommun 1 mell. Västerefttland, i London, uppfört 1867—70. Älvsb. 1. (past.adr. Od); Gäsene landsf.distr., Alber'ti, Leon B a t- Borås doms. 286 inv. (1947). t i s t a (1404—72), i tal. ar Albo härad, Kristianst. I., omfattar kommu kitekt. A. riktade genom nerna Fågeltofta, S:t Olof, Rörum, S. Mellby, konstteoretiska skrifter sin Vitaby, Eljaröd, Andrarum, Brösarp, Ravlunda. tids uppmärksamhet på 9,107 inv. (1947). Gärds och Albo domsaga. antiken o. utövade därige A!'boin, d. 573, longobardisk konung, eröv nom ett vidsträckt infly rade 568 Italien ned till Tibern. tande. Bl. byggnader, Albo och Järrestads kontrakt. Lunds stift, Tempio Malatestiano i Kristianst. 1. Omfattar 20 församl. Kontrakts Rimini (jfr|d. o.; del prost i Borrby. vis förstört under And ra världskr.),\Sant' And Albrekt I, d. 1308, son av Rudoii av Habs- rea i Mantua, Santa Ma burg, 1282 hertig av Österrike o. 1298 tysk ko ria Novella (fasaden) i Flo nung. Mördades av sin brorson Johan. rens o. bl. profanbyggna Albrekt av Mecklenburg (omkr. 1340— der Palazzo Rucellai, med pilasterindelad fasad, 1412), svensk konung, son av hertig Albrekt krönt av kransgcsims (se bild), i Florens. d. ä. (d. 1379) o. Magnus Erikssons syster Eufe mia. Han inkallades 1363 av missnöjda sv. Alber'ti, Peter A dier (1851—1 932), dansk stormän o. lyckades efter åttaårigt krig bli politiker, 1901—08 justitieminister. A. döm ensam härskare, dock först sedan han fått lägga des kort efter sitt avsked för millionförsking större delen av sin makt i rådets hand. 1389 ringar till långvarigt tukthusstraff men fri besegrad av den av stormännen inkallade Mar gavs 1917. Skandalen fick inflytande på Dan gareta av Danmark, satt han i fängelse till 1395. marks inre historia. A. tillhörde vänstern. Hans anhängare, vitaliebröderna, fortsatte Alberti nska linjen av f. d. sachsiska furste kampen några år. huset, den yngre av de båda linjer, som 1485 Albrekt (1490—1568), förste hertig av Preussen, Albrektsunds kanal — 30 — Aldrovandia blev 15II Tyska ordens stormästare men antog prov. Valencia, på en ö i fl. Jiicar. 25,000 inv. 1525 lutherdomen o. förvandlade ordensstaten (1940). Utförsel av trä, apelsiner m. m. till världsligt hertigdöine. Alcott [åTkått], Louisa (1832—88), Albrektsunds kanal, farled 1 Marstrands amerik. författarinna, särsk. känd för sina skärgård mellan Halsholmen o. Klöverön. flickböcker, av vilka de flesta i sv. övers. Albula, bergskedja i Rätiska alperna, kant. Alcoy [-kåj'], stad i s.ö. Spanien, prov. Ali- Graubunden, Schweiz, på v. sidan av Inndalen. cante. 46,000 inv. (194°)- Cigarrettpappers- A.-passé t går från Inn till Rhens biflod A. fabrikation. A.-t u n n e 1 n mell. Preda o. Spinas är 5,866 m. Alcy'one» lat. form för Halkyone. ATburn (av lat. al'bus, vit), hos romarna en Aldan'. 1. Biflod fr. h. till Lena i ö. Sibirien. vit tavla av gips för offentliga kungörelser. Nu 1,855 km. Mellan flodens övre lopp o. Stilla mera samlingsbok för sentenser, fotografier, havet ligga Alda n-b e r g e n. — 2. Krets musikstycken, frimärken o. dyl. i autonoma Jakutrepubliken, n.ö. Sibirien, Albumfn (av lat. albu'men. äggvita), äggvite RSFSR. 271,200 kvkm. Huvudstad: Aldan. ämne, bildande en blekgul, genomskinlig, bladig Aldeba'ran, en med rödaktigt sken lysande massa, löslig i vatten. Framställes ur höns stjärna av i:a storleken i stjärngruppen Hyader- äggvita el. blodserum o. användes som bet- na uti Oxens stjärnbild (Oxens »öga»). medel, till albuminpapper o. som klarmedel. ATdegrever [-gref-], Heinrich (f. trol. Albuminfärger, pigmentfärger, vilka genom 1502—d. före 1561), tysk kopparstickare, guld uppblandning med albuminlösning äro använd smed o. målare, en av de s. k. Kleinmeister. bara som tvättäkta färger. Efter tryckning på Sin största betydelse fick A. genom sina gra väven bringas albuminet närul. att koagulera verade ornament, som utnyttjades inom den medelst vattenånga, varvid färgen kvarhålles. tyska renässansens konsthantverk. Albuminpapper, 1860—80-talens vackra o. Aldehy'der, en grupp organiska föreningar hållbara papper för utkopiering av fotografiska innehållande atomgruppen —CHO. Framställas bilder, har ett tunt skikt av albumin, i vilket vanl. genom oxidation av motsvarande alkohol. inblandats det ljuskänsliga klorsilvret. Jfr Bensaldchyd o. Formaldehyd. Albuminuri' (av lat. albu'men, äggvita, o. Aldén, Gustav (1852—1927), tidningsman, grek. uri'na, urin), äggvita i urinen; ett symtom, skriftställare. Utg. Medborgarens bok. som förekommer framför allt vid njursjuk Alderney [å'ld°ni], den nordligaste av de domar, särsk. njurinflammation, men äv. vid Normandiska öarna i Engelska kanalen. 8 kvkm, bjärt- o högfebriga infektionssjukdomar m. fl. 1,521 inv., fransktalande. Tillhör England (be Hos friska uppträder övergående albuminuri satt av tyskarna juli 1940—-maj 1945)- Bo efter t. ex. stark muskelansträngning. — Or skapsskötsel; trädgårdsskötsel. tost a't i s k albuminuri. tillfälligt uppträdande Aldershot [å'ld°ijått], stad i s. England, äggvita hos vissa astcniskt byggda, yngre indi grevsk. Southampton, s.v. om London, med vider vid upprätt kroppsställning. stort militärläger. 34,000 inv. Albumoser [-ä's] (av lat. albu'men, äggvita), Aldington [å'ldingt°n], R i c h a r d, f. 1892, Sönderdelningsprodukter av äggviteämnen, in eng. författare. Har utgivit dikter, essäer o. gå i flera näringspreparat. romaner, bl. a. Death of a hero (1929; En hjältes Albuquerque, stad i New Mexico, För. Stat. död, 1930), The coloneVs daughter (1931; Över 35,000 inv. (1940). Univ. (r,35o stud.). stens dotter, 1932), självbiografien Life for d' Albuquerque [dalbokärr'ke], A f i o n s o life's sake (1941) o. biografierna Wellington (1453—1515), portug. erövrare, ledde flera ex (1946) o. The romance\of Casanova (1946). peditioner till Indien, där han utvidgade o. Aldobrandini, Villa, palats i Frascati. befäste Portugals besittningar. nära Rom, upp Alby, municipalsamhälle i v. Medelpad, Borg fört 1598—1603 åt sjö kommun. 951 inv. (1947). Karbidfabrik. kardinalen Pietro Alböke, kommun på mell. Öland, Kalm. 1. Aldobrandini ef (past.adr. Palmelund); Åkerbo landsf.distr., ter ritningar av Ölands doms. 369 inv. (1947). Giacomo della Porta, är med Alcalå de Henares L-ena'res], stad i mell. trädgården ett av Spanien, prov. Madrid. 12,000 inv. Cervantes' högrenässansens födelsestad (1547). Fordom berömt universitet, yppersta verk. 1836 flyttat till Madrid. Skadad under Al'camo, stad på 11.v. Sicilien, prov. Trapani, Andra världskr. Se bild (efter gravyr). Italien. 38,000 inv. (1936). Nära A. ruiner av- forntidens Segesta. Aldobrandi'nska bröllopet, en 1606 i Rom Alcåntara, stad i v. Spanien, prov. Cdceres, påträffad, kardinal Pietro Aldobrandini först vid fl. Tajo. 4,000 inv. Berömd bro från rom. tiden. Alca'nvägen, dets. som Alaskavägen. Alcarraza [-raö'a] (sp., av arab. al-karras, kruset), i ett flertal varma länder använd vattenkylare, som består av ett oglaserat kärl av bränd lera, vari vatten hålles avkylt på grund av avdunstning genom kärlets porer. Alcåzar [-ka'Öar] (av arab. al-kasr), slottet, spansk benämning på slott o. borgar. Alcåzar de San Juan [alka'öar de sann ch°ann'], stad i mell. Spanien, prov. Ciudad tillhörig, berömd, antik fresk, nu i Vatikanen; Real. Stor handel med vin. 16,000 inv. föreställer förberedelser till ett bröllop. AlchemiH'a, växtsläkte (fam. Rosaceae), Aldola's, z y m o h e x a's, ett vid de första över 60 arter, de flesta i bergstrakter i Europa, stadierna av alkoholjäsning verksamt enzym. tropiska Afrika o. Amerika. Blommor små, Aldo'ser, sockerarter, som innehålla en alde- gröna, fruktblad ett enda; nöt. A. vulga'ris, hydgrupp, t. ex. druvsocker. Jfr Ketoser. daggkåpa, har radiärt veckade, handflikade Aldrovan'di, Ulisse (1522—1605), be blad. Allmän ängsväxt. römd ital. biolog, prof. i Bologna. Alcibfades, latinsk form för Alkibiades. Aldrovan'dia, örtsläkte (fam. Droseraceae). Alcira [albi'ra], gammal stad i ö. Spanien, Enda art A. vesiculo'sa (s. Europa, Egypten, Alea jacta est — 31 — Alexander
Östasien o. Australien). En rotlös, köttätande märkt handelsläge, mötespunkt för karavan - vattenväxt. Fångar o. förtär smärre vatten vägar. Tillv. av vävnader, guld- o. silverarbeten. djur med sina bladskivor, vilka vid beröring Alés [alä'], stad i s. Frankrike, dep. Gärd. snabbt hopvikas. 43,000 inv. Industrier. — Fordom en av huge- A'lea jac'ta est, lat., »tärningen är kastad», nottcrnas stödjepunkter. utrop, tillskrivet Caesar, då han 49 f. Kr. gick Ale'sia, stad i det gamla Gallien (nuv. byn över Rubicon för att börja kriget mot Pompejus. A 1 i s e-S a i n t e-R e i n e i dep. C6te-d'Or,'ö. Alean'der, Hieronymus (1480—1542), Frankrike), bekant genom Caesars för Galliens påvlig statsman, ital. humanist, bekant genom underkuvande avgörande seger över Vercinge- sitt skarpa uppträdande mot Luther. Förf. till torix 52 f. Kr. det s. k. Wormsediktet. Ale-Skövde, kommun i n.v. Västergötland, Alechin [aljåch'in], Aleksandr (1892— Älvsb. 1. (past.adr. Nygård); Ale landsf.distr., 1946), rysk schackspelare, jurist, fransk medbor Vättle, Ale o. Kullings doms. 1,145 inv. (1947). gare 1930; 1927—35 o. från 1937 världsmästare. Alessandria. 1. Provins i n.v. Italien, vid Ale'gria, C i r o, f. 1908, peruansk för övre Po. 5,079 kvkm, 494,000 inv. (1936). — fattare, bosatt i Chile. Komanen El mundo es 2. Huvudstad i A. 1, vid Tanaro. 79,000 inv. ancho y ajeno (1941; Den ojämna kampen, 1942) (1936). Industri. skildrar godsägarväldet i Peru. Alessi, Galeazzo (1512—72), ital. arki Ale härad, Älvsb. 1., omfattar kommunerna tekt, från 1549 verksam i Genua, där han Hålanda, Ale-Skövde, Tunge, S:t Peter, Skepp- anlade den ståtliga hamnen o. utbildade den landa, östad. Kilanda. Starrkärr, Nödingc. 15,614 s. k. genovesiska palatsstilen med pittoreska inv. (1947). Vättlc, Ale o. Kullings doms. gårdsanläggningar o. stigande perspektiv. Flert. Aleksand'ropol, tsarryskt namn på Lenin- av dessa palats förstördes under Andra världskr. akan i Armcnien. A'letschgletscher, Alpernas största jökel. A leks and'ro vsk, tsarryskt namn på städerna 129 kvkm. Sträcker sig från s.ö. sidan av Saporosjie i Ukraina o. Poljarnojepå Kolahalvön. Jungfrau o. Aletschhorn ned i Rhdne-dalen. Aleksand'rovsk-Gru'sjevsk, tsarryskt namn • Aleuronkorn (av grek. a'leuron,mnjöl), ägg på staden Sjachty i Ukraina. vitekorn, vilka som reservnäring inlagras i Aleksej' Mihaj'lo vit j (1629—76), rysk växtvävnader, särsk. i frövita. Hos våra sädes tsar (1645). Peter den stores fader. slag ingå de blott i dennas yttersta cellskikt. Aleksej' N i k o 1 a j'e v i t j (1904—18), rysk Aleu'terna, en kedja av vulkanöar (över 150) tronföljare, avrättad av bolsjevikerna. mellan Alaska o. Kamtjatka. 30 verksamma Aleksej' Petro'vitj (1690—1718), Peter vulkaner. 300 kvkm, omkr. 3,000 inv. Torftig den stores äldste son, kom genom påverkan av växtlighet, ohälsosamt klimat. A. upptäcktes gammalryssarna i spänt förhållande till sin av Bering 1741; tillh. För. Stat. sed. 1867. Som fader, uteslöts från tronföljden o. dömdes till baser för sjö- o. luftstridskrafter, bl. a. Dutch döden. Benådades men dog i fängelse. Harbor på Unalaska, blevo A. under Andra Alek'to, i grek. myt. en av crinnyerna. världskr. bombarderade av japanerna, som juni A lem ån, Mateo (omkr. mitten av 1500-t. 1942 besatte de västligaste öarna Attu, Agattu —omkr. 1610), spansk författare; skrev en o. Kiska. Öarna återtogos av amerikanerna f. å. mycket läst o. ofta imiterad skälmroman, Efter Andra världskr. har amerik. armén här Aventuras y vida del picaro Guzmdn de Alfarache. bedrivit experiment med polarutrustning för Alemann'er el. a 1 a m a n n'e r, en för arktisk krigföring. ening av vissa smärre germanska folk, tidigast Alexander den store (356—323 f.Kr.) var omtalad omkr. 210 som bosatt i s.v. Tyskland. son av konung Filip av Makedonien o. fick en Namnet, som i Tyskland fallit ur bruk, har utmärkt vårdad uppfostran givit upphov till den franska beteckningen på (Aristoteles var en av hans tyskarna (allemands). lärare), ägnad att utveckla d'Alembert [dalan«bä'r], Jean le Rond hans av naturen rika anlag. (1717—83), fransk mate 336 Makedoniens konung, matiker, filosof o. skrift företog 334 ett krigståg mot ställare, en av upplysnings Persien, drog segrande ge filosofiens främste. Deltog nom Mindre Asien till Fry- i utgivandet av den stora giens huvudstad Gordium, »Encyklopedien», vars be där han med svärdet löste römda inledning är av hans den gordiska knuten, o. vi hand. Bidrog genom flera dare ned i Kilikien o. beseg ytterst värdefulla avhand rade vid Issos 333 den mö lingar till matematikens o. tande perserkonungen Dareios III Avvisande mekanikens snabba utveck anbud om fred tågade han längs syriska kusten ling under 1700-1.; hans mot söder till Egypten, av egypterna hälsad Tratte de Dynamique bildar som befriare från persernas ok, grundlade epok i dynamikens historia. Alexandria o. fortsatte 331 mot det inre av perscrriket. Sedan Dareios på nytt beseg d'Alemberts princip, metodiskt förfarande rats vid Arbela, intog A. Babylon, Susa o. för lösning av dynamiska problem, framställt Persepolis. Då Dareios röjts ur vägen av sina av d'Alembert 1743; formuleras num. vanl. så egna, uppträdde A. som hans arvinge. Det lunda: varje dynamiskt problem kan matema blev sedan hans strävan att sammansmälta tiskt behandlas som ett statiskt, om man i hellenskt o. persiskt väsen. 327 fortsattes er st. f. masselementens rörelse inför deras trög övringståget, nu mot Indien; vid Indus väg hetskrafter. rade soldaterna följa honom längre, varefter Alemtejo [alemtäsj'å], provins i s.ö. Por återtåget måste anträdas. Mitt uppe i nya stora tugal. 23,800 kvkm, 670,000 inv. (1940). Hu planer bortrycktes han 323, endast 33-årig. vudstad: Evora. Genom A:s gärning vunnos Främre Asien o. Alencon [alanssåne'], huvudstad i dep. Orne, Egypten för grekisk civilisation. En ny världs n. Frankrike (Normandie), vid fl. Sarthe. 18,000 kultur framväxte härur, hellenismen. inv. (1936). Berömd spetstillverkning. Alepp'o el. H a 1 e b, stad i Syrien, 104 km Alexander I (1857—93), furste av Bulgarien från sin hamnstad Alexandrette vid Medel 1879—86. Urspr. prins av Battenberg valdes havet. 320,000 inv. (1943). Ett flertal prakt A. med Rysslands samtycke till bulg. furste fulla byggnader i venetiansk o. arab. stil. Ut- men måste efter många konflikter nedlägga re- Alexander — 32 — Alexanderson geringen, då han ville föra en självständig släktnamn B o r g i a, var känd för sin sedes bulg. politik. löshet, praktlystnad o. nepotism. Han lät bann Alexander (1893—1920), konung av Grekland lysa o. bränna Savonarola. (Se bild.) 1917—20. Alexander [Bliksann'd°], sir Albert, f. Alexander (1888—1934), konung av Jugo 1885, eng. politiker (arbetarpartiet), medl. av slavien 1921. 1922 g. m. prinsessan Maria (f. underhuset 1922—31 o. sed. 1935; handelsmi 1899) av Rumänien. Mördades jämte E. Barthou nister 1923—24, marinminister 1929—31, maj i Marseille vid ett officiellt besök i Frankrike. 1940—maj 1945 o. juli 1945—okt. 1946. För Alexander, tsarer av Ryssland. Alexander svarsminister sed. okt. 1946. I Pavlovitj (1777—1825), kom på tronen Alexander [öliksann'dö], lord Harold, vis- 1801 efter en palatsrevolu count of Tunis, f. 1891, eng. fältmarskalk tion, som kostade hans fa (1944). Deltog som officer i der Paul I livet. Slöt sig Första världskr.; chef för 1805 till Napoleons fiender lettiska armémilisen 1919 o. men stod därefter 1807—12 deltog därefter i de finsk- i förbund med denne, på ryska operationerna i Kare vars önskan han 1808 anföll len 1920. Som bcfälh. för en o. erövrade Finland. Efter armékår i Frankrike o. Bel att ha brutit med Frankrike gien 1939 ledde A. den britt, bidrog han 1812—15 kraf expeditionskårens reträtt tigt till Napoleons fall o. från Dunkerque juni 1940. utövade på Wienkongressen Överbefälh. i Burma mars — 1814—15 stort inflytande. aug. 1942, då han efter Hans regering, förut i viss mån liberal (A. var trädde Auchinleck som chef uppfostrad av den liberale schweizaren La för de brittiska styrkorna i Främre Orienten o. Harpe), präglades från denna tidpunkt av därmed tog ledningen av striderna i Egypten. självhärskSfclömets principer, liksom den re Efter den framgångsrika erövringen av Cyre- aktionära tendensen äv. utrikespol. fann ut naica hösten 1942 o. Tripolis jan. 1943 ut tryck (»Heliga alliansen»). A. var en samman nämndes A. till ledare av operationerna i Tu satt, lätt påverkad natur. — Alexander nisien o. vice överbefälh. (under Eisenhower) för de allierade styrkorna. Som sådan ledde II Nikolajevitj (1818—81), besteg tro han fälttåget på Sicilien juli 1943 o. invasio nen under Krimkriget 1855. nen av Italien sept. s. å. Efterträdde 24 dec. Förra delen av hans rege 1943 Eisenhower som överbefälh. på ital. fron ring var en utpräglad re ten o. blev nov. 1944 överbefälh. i Medelhavs- formperiod; livegenskapen området. Generalguvernör i Canada sed. 1945. upphävdes 1861, o. finska lantdagen inkallades 1863. Alexander av Hales [he'ls], d. 1245, eng. Ett polskt uppror nedslogs franciskanermunk, lärare i Paris, skolastiker. s.å. med stränghet. A:s ut Alexander Nev'skij (omkr. 1220—63), rysk rikespolitik var länge för storfurste, helgon o. nationalhjälte. Fick sitt siktigt återhållsam. Under tillnamn efter en seger över sv. korsfarare vid panslavistiskt inflytande Neva 1240; hävdade den grek.-kat. kyrkans drevs han 1877 till ett krig självständighet gentemot den romerska. med Turkiet, som medförde stora framgångar, ehuru Englands o. Tysklands Alexandersaga, bearbetning av sägner om ingripande (Berlinkongressen 1878) omintet Alexander den store. Den första (på grek.) gjorde de förespeglade vinsterna. Samtidigt tillkom i Alexandria på 200-t. gjorde hårdare metoder sitt inträde i den inre Alexandersarkofagen, en med mångfärgade styrelsen. Den revolutionära rörelsen i Ryssland reliefer rikt smyckad, antik marmorsarkofag fick en mera terroristisk karaktär, yttrande sig av stora mått o. högt konstvärde, funnen 1887 i en rad attentat. För ett invid det forna Sidon. Nu i Istanbul. av dessa föll A. själv Alexander Seve'rus (208—235). rom. kej offer. — Alexander sare från 222. Med hjälp av juristen Ulpianus införde A. ordning i förvaltn. o. rättsväsen. III Aleksandrovitj Alexanderslaget, märklig, antik golvmosaik, (1845—94), tsar 1881. Un der A:s tid bröts definitivt med reformpolitiken; pan- slavismen blev tongivande. Inåt yttrade sig detta i skärpt förryskning. Utåt härskade fred. Den tidigare tysk-österrik. orienteringen ersattes med ett närmande till Frankrike; 1891—94 grundlades en fransk- rysk allians. A. var en rällinig, fast karaktär. Jfr Dagmar, rysk kejsarinna. Alexander I Obrenovic [-itj] (1876— 1903), konung av Serbien 1889. Mördades 1903 jämte sin gemål Draga, en infödd serbiska, av samman- svurna officerare. Alexander, namn på åtta påvar. — A. III, påve 1159 —81, var energisk motstån funnen 1831 i Pompeji, nu i Neapel; skildrar dare till Fredrik Barbarossa slaget vid Issos. Detalj, se bild. o. Henrik II av England. 1. Alexanderson, Aron Martin (1841 — A. gav Sverige egen ärke 1930), klassisk språkforskare, prof. i Eund 1890 biskop (1164). — A. VI (1431 —1906, har utgivit övers, av grek. tragedier. —1503). påve 1492—1503- 16 2. Alexanderson, Nils, f. /t 1875. jurist, A., som upptog sin moders 1908 prof. vid Sthlms högskola i processrätt Alexanderson — 33 — Alfvén o. 1916 dessutom i iuternat. privaträtt; justitie- är det latinska, vilket liksom övriga europ. alfa råd 1922—44; liberal led. av FK 1912—21. bet är uppkommet ur det grekiska. Det sist 3. Alexanderson, Ernst, f. 25/i 1878, son nämnda härleder sig frän det kanaaneiska. till A. M. A., ingenjör, sed. 1902 verksam i Alfapartiklar (((-partiklar), positivt laddade För. Stat. A. har gjort ett flertal betydelsefulla partiklar, som utslungas vid radioaktiva ämnens uppfinningar, särsk. inom radio. Fil. hed.dr i sönderfall o. kunna iakttagas i mikroskop Uppsala 1938. genom de ljusblixtar de utlösa, då de träffa en zinksulfidskärm (jfr Spintariskop). Utgöras Alexandra (1844—1925), drottning av Eng av heliumkärnor med 2 positiva laddningar. land, dotter till konung Kristian IX av Emedan de utslungas med förhållandevis stor Danmark. 1863 g. m. dåv. prins Edvard av hastighet, 1,370 å 2,050 mil i sek., o. i stort an Wales, från 1901 kon. Edvard VII (d. 1910). tal, bilda de ett slags strålning, alfastrålar Alexandrette [-ätt'], turk. Iskenderun, («-strålar). Alfapartiklarna ha starkt jonise intill 1939 autonomt sandjak (4,700 kvkm, rande egenskaper, men deras räckvidd är ganska 273,000 inv., 1940) i n. Syrien, sedan detta år liten (2.5—8.6 cm i luft). införlivat med Turkiet efter överenskommelse med dess tidigare mandatmakt Frankrike. I Al'fer, i nord. myt. na sandjaket A., nu kallat H a t a y, ligger huvud turväsen, som stodo på åsar staden A. T5,ooo inv. (1940). Viktig hamn. nas sida. Namnet fortlever Staden är grundlagd av Alexander den store i älvor. Offrande till alferna till minne av slaget vid Issos. kallas a 1 f a b 1 o t. Alexandri'a, stad i Egypten vid Nildeltat. Alfie'ri, Vittorio 686.000 inv. (1937). Betydande hamn- 0 handels (1749—1803), ital. drama stad. A. var Englands främsta örlogsbas i ö. tiker, sökte reformera det Medelhavet men utrymdes helt 1947. — Det italienska skådespelet o. gamla A. var en av forntidens mest lysande stä befria det från sentimentali der, grundlagd av Alexander den store, huvud tet o. onatur I sina dramer stad (från 305 f. Kr.) under de ptolemaiska behandlar han med förkär härskarna o. medelpunkt för tidens vetenskap lek ämnen från antiken. (Se bild.) o. konst. På rom. tiden alltjämt en världsstad; Alfie'ri, Odoardo Din o. f. 1886, ital. efter arabernas erövring (641) stadd i förfall till politiker, 1^36—39 propagandaminister, am in på 1800-t. bassadör i Berlin 1940—43. Trots verksamhet i Alexandri'n, sexfotat, jambiskt versmått fascistpropagandans tjänst frikändes A. 1946 med taktvila efter tredje foten, vanl. parvis rim från anklagelsen för medverkan till Italiens in mat. Alexandrinen uppstod i Frankrike på träde i kriget. noo-t. o. var förhärskande inom all bunden dikt. Al fi'ne,it., musikterm: till slutet. Jfr Da capo. ning under fransk-klassiska smakens tid. Ex. Al'fol, skyddat varunamn på aluminiumfolic o. på värmeisolation medelst aluminiumfolie. Jag sjunger om den eld. som plågar och förnöjer, Alfons X den vise, d. 1284, konung av då han sin första makt i unga hjärtan röjer. Du ömhet, gudakraft som världens vällust gör, Kastilien 1252—82; störtades av sin son Sancho. kom, liva upp min vers och mina sinnen rörl A., som var en lärd furste, äv. kallad »filo (Creutz: Atis och Camilla.) sofen» o- »astronomen», lät utarbeta A 1 f o n- si'nska tabellerna. Alexandri'ne, f. 1879, drottning av Danmark, Alfons, konungar av Spa dotter till storhertig Fredrik Krans III av nien. A. XII (1857—85), Mecklenburg-Schwerin. G. 1S98 m. dåv. prins konung 1875 genom en Kristian, från 1912 konung Kristian X (d. T947). statskupp. Under A. ku Alexandri't, en brunröd till grönskiftande vades det tredje karlist- ädelsten av gruppen krysoberyller. Kristallisa- upproret. — A. XIII (1886 tion ortorombisk, hårdhetsgrad 8J/2- Silikat —1941), konung 1886, son av beryllium med krornium. Är grön i dagsljus av A. XII, övertog rege men röd i eldsljus. Fyndorter: Ural, Ceylon, ringen 1902. Abdikerade Kina, Brasilien o. Tasmanien. Populär under 1931. I nov. 1938 återgav början av 1900-t. honom Francoregeringen hans 1931 fråntagna med Alexandropolis, turk. Dedeagatj, borgerliga rättigheter o. pri hamnstad i Grekland. Trakien, vid Egeiska vategendom. G. in. eng. prinsessan Viktoria havet. 12,000 inv. (1938). Eugenia av Battenberg (f. 1887). (Se bild.) Alexi'ner (av grek. alex'ein, avvärja), i blodet förekommande skyddsämuen mot bak AlfonsKnska tabellerna, en på uppdrag av terier, som till skillnad från de specifikt inrik Alfons X av Kastilien 1248—52 utarbetad upp tade antikropparna påverka olika slags bak laga av de ptolemaiska astronomiska tabel terier; de förstöras vid upphettning till 56°. lerna. Dessa tabeller lågo till grund för Co- Den kemiska naturen okänd. pernicus' undersökningar. Alex'ios I Komne'nos (1048—1118), östrom. Alfred den store (849—901), eng. konung, kejsare (1081); sökte Västeuropas hjälp mot besteg tronen i Wessex 871. A. utkämpade seldsjukerna, vilket föranledde första korståget hårda strider mot de danska vikingarna. Mest Alex'ius, f. 1877, Rysslands patriark sed. känd som kulturfrämjare; viktiga verk inom 1945- den forneng. litt. återgå på hans impulser. Alf, svensk konung av Ynglingaätten, son Al fresoo [al fräss'kå], målning med i kalk till Alrek; samregent med brodern Yngve. vatten rivna färger på färsk (it. fresco), ännu Al'fa (A, u), första bokstaven i grek. alfa våt kalkbruksgrund. Jfr Al secco. betet. — Alfa och o m e'g a, förk. A och 0, Alfshög, kommun i mell. Halland. Hall. 1. första o- sista bokstäverna i grek. alfabetet, (past.adr. Vinberg); Falkenbergs landsf.distr., uttryck för »begynnelsen o. änden», sinnebild Hallands mell. doms. 774 inv. (1947). för Kristus. Alfta, kommun i s. Hälsingland, Gävleb. 1.; Al'fa el. h a 1 f a, arabiskt namn på esparto- I Alfta landsf.distr., Bollnäs doms. 6,508 inv. gräset, SWpa tenaciss'ima, vars långa blad an (i947)- vändas till flätverk o. för tillv. av papper. Alfvén, Hugo, f. 1/5 1872, tonsättare o. Alfabe't (av al'fa o. be'ta, de två första bok dirigent. 1910—39 director musices vid Upp stäverna i grek. alfabetet), i viss ordning upp sala univ. o. 1910—47 ledare för sångsällskapet ställda skrivtecken (bokstäver). Vårt alfabet I O. D. Har komponerat orkesterverk (varibland 3—47277T- Norstedts uppslagsbok. Tryckt 23. 2. 48. Alfvén — 34 — Algutsrums härad fyra symfonier), kantater, romanser, en violinsonat, manskvartetter m. m. Verk som Sveriges flagga o. Mid sommarvaka visa kur full- ländat A. behärskar satstek nik o. orkester för sina av ungdomlig vitalitet burna kompositioner. Utg. Första satsen, ungdomsminnen (1946). (Se bi!d.) Alfvén, Hannes, f. S0 /5 1908, fysiker, docent vid Uppsala univ. 1934, prof. i teoretisk elekt roteknik med mätteknik vid Tekn. högskolan 1940, i elektronik sed. 1945. Arb. över ultra- korta vågor o. kosmiska fenomen. Al fågel, Harel'da hyema'Hs, en högnordisk dykand. Häckar i Sverige i Lapplands fjällsjöar. Övervint rar i s. Östersjön. Under vårsträcket föremål för livligt skytte. Hanen har mellersta stjärtpen 575,432 kvkm, 7,600,000 inv. (1939), berber, norna långt utdrag araber o. (c:a 987,000) européer, varav 853,000 na. Fågeln har sitt namn av hanens flöjtlika säng, fransmän. Uppdelat i 3 departement (Alger, vars början kan återges med a-a-1. (Se bild.) Constantine, Oran) o. 4 sydterritorier. A. ge Alförrädare, EniconeWa nomdrages av de mineralrika Atlasbergen (Tell- steWeri, en i nordiska trak Atlas o. Sahara-Atlas). I s. utbreder sig ök ter häckande dykand. Hanen nen Sahara. Huvudnäringar äro åkerbruk o. praktfullt färgad i vitt, rost odling av vin o. sydfrukter (huvudsakl. i det brunt, svartblått, svart o. bördiga kustlandet n. om Tell-Atlas), boskaps grönt. Träffas under sträck skötsel (på de gräsrika högslätterna mellan tiden o. under vintern då o. bergskedjorna) samt bergsbruk (järn, antimon, då i vårt land, oftast i säll bly m. m.). — A. införlivades med romerska skap med alfågeln, varav väldet 46 f. Kr., förföll under medeltiden i namnet. (Se bild.) barbari. Under 1500—1700-t. sjörövarstat, tidvis i turkisk besittning. Sed. 1834 delvis, se Älgar've, sydligaste provinsen i Portugal. 5,072 dan 1847 fullst. behärskat av fransmännen. kvkm, 316,000 inv. (1940). Huvudstad: Faro. Engelsk-amerikanska trupper under general Al'gauboskap, korthornad o. långpannad Eisenhower landstego 8 nov. 1942 i A., som nötboskapsras, mycket vanlig i Tyskland, äv. därefter anslöt sig till de allierade. A. fick 1947 förekommande hos oss. en egen författning, enl. vilken en nationalför ATgebra (it., av arab. al-jebr, återförening, samling bildas med lagstiftande makt i frågor hopslutning), den av alexandriner o. medeltidens ang. A:s inre förhåll. Ett regeringsråd utövar indier o. araber grundade aritmetiska behand tills, med generalguvernören den verkst. makten. lingen av matematiska uppgifter på grundval av Författningen har rönt stark kritik från de bokstavsbeteckningar o. ett vidgat talbegrepp, muhammedanska nationalisterna. metodiskt utarbetad under renässansen med hjälp av tecken för de fyra räknesätten, röt Algoa Bay [(elgå^be1], bukt på Kaplandets ter o. potenser. I modern vetenskaplig me s.ö. kust med hamnstaden Port Elizabeth. ning detsamma som algebraisk analys. Algol [-gå'l], stjärna i stjärnbilden Perseus Algeciras [alckebi'ras], hamnstad i s. Spa (jS Persei), genom sin växlande ljusstyrka typ nien, prov. Cådiz, vid Gibraltargolfen. 26.000 för en klass dubbelstjärnor, s. k. algolstjärnor. inv. (1940). Kurort o. överfartsort till Marocko. Algo'lfärgämnen, gula o. röda färgämnen, ATger, en grupp klorofyllförande kryptoga som utgöra aminoderivat av antrakinon. Jfr mer med en vanl. låg yttre organisation samt Alisarin. fortplantning genom sporer (balsporväxter). Algotssönerna, stormannasläkt i Västergöt Gruppen uppdelas num. i flera jämbördiga land; utdog på 1300-t. Söner till lagman Algot avdelningar. Algerna äro ant. encelliga, enkla voro Brynolf (d. 1317), biskop i Skara 1278 o. el. grenade celltrådar, enskiktade cellhinnor efter sin död ansedd som helgon, samt Folke, el. flerskiktade cellkroppar av mycket växlande som 1288 rövade en jungfru ur klostret, för vilket yttre; de högst organiserade ha stammar o. brott Magnus Ladulås straffade hela släkten. bladlika sidogrenar. De flesta leva i vatten, Algsvampar, klassen Phycomyce'tes av kryp många lägre former dock på land, o. några togamerna. Bestå vanl. av en enda, trådlik, ingå i lavar. Till algerna föras följande grupper: rikt grenad cell. Könlös fortplantning genom Cyanophy'ceae (blågröna alger), Diato'meae sporer (hos en del självrörliga), den könliga en (kiselalger), Conjuga'tae (konjugater). Heterocon'- äggbefruktning (avd. Oomyce'tes) el. en sam tae (gulgröna alger), Chlorophy'ceae (grönalger), mansmältning av toppceller på korta grenar Rhodophy'ceae (rödalger). Phaeophy'ceae (brun (avd. Zygomyce'tes). Hit höra bl. a. släktena alger) o. Chara'ceae (kransalger) Phytophthora o. Mucor. Alger [alsje']. 1. Mellersta departementet i Algutsboda, kommun i s.ö. Småland, Kro- n. Algeriet. 54,087 kvkm, 2,241,000 inv. (1936). nob 1.; Kosta landsf.distr., ö. Värends doms. — 2. Huvudstad i A. 1 o. i Algeriet, vackert 3,822 inv. (1947). belägen vid Medelhavet. 264.000 inv. (1936) Algutsrum, kommun på mell. Öland, Kalm. Krigshamn, kurort, livlig handel o. siöfnrt. Univ. 1. (past.adr. Glömminge); Borgholms landsf. Observatorium. Jfr Franska befrielseutskottet. distr., Ölands doms. 657 inv. (1947)- Algeriet [alsjeri'et], fransk besittn. på Airikas Algutsrums härad på mell. Öland, Kalm. 1., n. kust, administrativt ingående i moderlandet. omfattar kommunerna Glömminge, Algutsrum, Algutstorp — 35 — Alkalireserv
Torslunda, Vickleby, Resmo, Hörbylånga samt Alimentatio'n (av lat. alimen'tum, föda), Hörbylånga köping. 5,724 inv. (1947). Ölands näring, underhåll. — Aliment ä'r, i samband domsaga. med födan; kommande från näringen. Algutstorp, kommun i mell. Västergötland, Alin, Oskar (1846—1900), historiker, po Älvsb. 1. (past.adr. Vårgårda); Kullings landsf.- litiker; prof. i statskunskap vid Uppsala univ. distr. Vättle, Ale och Kullings doms. 430 inv. 1872, led. av FK 1888—99. Som hist. förf. be (1947)- handlade A. sarsk. unionsfrågan; hävdade bl. a. Alham'bra, den forna moriska kungaborgen norska grundlagens karaktär av unionsakt, på en klippa vid som endast med sv. samtycke kunde ändras. staden Granada Ali'nea, lat., i äldre tryck tecken för ny i Spanien, eröv tankeföljds början (C, C). Nytt stycke, ny rad. rad av spanjo Alingsås, stad i v. Väster rerna 1492. Be götland, nära sjön Mjörn, Älvsb. står av flera 1. n,593 inv. (1947)- Stadsrät byggnader inom tigheter 1619. Samrealskola. en ringmur, av Länslasarett. Betyd, textilindu vilka det mo stri. I A. ligger Jonas Alströmer riska slottet, begraven. Stadsvapen, se bild. fullbordat på Namnet A., som skrives Alinxaas 1300-t., utgör 1382, innehåller gen. av aling den främsta 'person från Ale härad' o. ås 'långsträckt höjd'. återstoden av Alingsås landsförsamling och Rödene, den arabiska kommun i v. Västergötland, Älvsb. 1.; Kullings konsten i Euro landsf.distr., Vättle, Ale och Kullings doms. pa. Slottets vik 2,660 inv. (1947), därav 2,505 i Alingsås lands- tigaste byggna förs, o. 155 i Rödene församling. der ligga kring Alisari'n (av turk.), ett i krapprot ingående Hyrtengården ämne, som utgöres av en dioxiantrakinon. o. Lejongården Orangeröda kristaller; användes som färgämne (se bild). redan under antiken. Framställes numera ur Alheden, hed antracen el. antrakinon. — Närbesläktade färg i n. Jylland, ämnen äro t. ex. alisarinbrunt el. antragallol Danmark. 650 kvkm. Delvis uppodlad o. skog- o. alisarinbordeaux (trioxi- resp. tetraoxi-antra- planterad. kinon). Jfr Algolfärgämnen. A lh ida'd, arab., den intill den graderade skalan Alise Sainte Reine, dets. som Alesia. gränsande rörliga delen av ett vinkelmätnings- Alisma, örtsläkte (fam. Alis- instrument. Alhidaden uppbär siktet el. kikaren tnataceae), 3 arter. A. planta'go o. är försedd med Index för skalans avläsning, (aqua'tica), svalting, har ovala, ibland även med nonie el. avläsningsmikroskop. spetsade, skaffade blad o. små Ali', »den höge», arab. namn o. titel. vita blommor (se bild) i glesa, Ali', d. 661, den fjärde kalifen (656—61), vida samlingar. adopterad av Muhammed. Hans anhängare Alismata'ceae, växtfamilj, kallas sjiiter omfattande enhjärtbladiga, i Ali', pascha av Janina (1741—1822), grunda vatten växande örter. furste av Albanien. Länge Turkiets bundsför Blad rosettställda, blommor regelbundna tre- vant, i verkligheten självständig, blev A. beseg taliga med foder o. krona samt 6 el. flera rad o. avrättad, när han ville avskudda sig även ståndare o. pistiller. det formella beroendet av turkarna. Alite'ring (av lat. a'liter, annorlunda), dets. Ali' Baba, sagofigur frän »Tusen och en natt»; som kalorisering. sagan »Ali Baba och de fyrtio rövarna». Aliusque et i'dem, lat., »en annan och dock Ali' pascha (1815—71), turk. statsman. den samme» (citat efter Horatius). Under A:s ledning utarbetades 1856 en förord Alka, annat namn för sillgrissla. ning, den s. k. hatt-i-humajun, varigenom Tur Alkafos från Lesbos, grek. lyriker på kiets alla nationaliteter o. religioner likställdes. 600-t. f. Kr., samtida o. vän till Sapfo. Skrev A'lias, lat., annars, eljest. fosterländska dikter o. kärleksdikter. A'libi, lat., annorstädes. Bevisa sitt alibi, styrka, att man vid tiden för ett brotts begående Alka'isk strof, 4-radig strof, uppkallad efter befann sig på annan plats än brottplatsen. Alkaios, äv. använd av Horatius. Ex-: Alican to. 1. Provins i s.Ö. Spanien. 5,799 Dodonas ekar talade fordomdags, kvkm, 644,000 inv. (1946). — 2. Huvudstad i ur helga skuggor stammade ödets dom. A. vid Medelhavet. 113,000 inv. (1946). Utförsel Ännu i dag för den vises öra av vin o. sydfruktcr. Fabriksstad. viskar en stämma i edra toppar. Alice's adventures in Wonderland [tcirisis (Tegnér: Träden.) °dvenn'tsjös inn 0ann'd°l£end], eng., »Alices Alkald', styresman i spanska byar o. städer. äventyr i Sagoland», berömd eng. barnbok av Alkali (av arab. kaljum, aska), äldre be Ch. L. Dodgson (pseud. Lewis Carrol). Sv. nämning på alkalimetallernas karbonater, sena övers. 1945. re äv. deras oxider samt ammoniak. Hydroxi- Alifa'tiska föreningar (av grek. a'leifar, derna benämnas kaustikt alkali. fett), organiska föreningar, i vilka ingår grund Alkalimetaller, metallerna litium, natrium, ämnet kol på så sätt, att dess atomer bilda en kalium, rubidium o. cesitim. vilka inbArdes öppen kedja. Hit höra fettarterna. förete stora likheter. Äv. francium kan räknas Ali'garh, stad i n. Indien, Förenade provin hit. serna Agra o. Oudh. 113,000 inv. (1941). Muham Alkalireserv, det alkali, som i blodet är medanskt universitet (1920). bundet el. kan bindas ss. bikarbonat o. som Alighie'ri, Dantes familjenamn. under kolsyreavgivning kan utnyttjas för neu A'lika, sydsvensk benämning på kajan. tralisering av andra syror ss. mjölksyra, /?-oxi- Alikvant' (av lat.) till ett tal Säges det smörsyra, acetättiksyra. Halten av dylika syror tal vara, som vid division icke går jämnt upp i i blodet kan sålunda till en viss grad ökas, det förra; i motsatt fall benämnes det a 1 i k v o't. utan att blodets surhetsgrad ändras. Jfr Acidos Ex.: 3 är alikvot till 9 men alikvant till 10. o. Alkaios. Genom bestämning av blodets Alkaliska jordarter — 36 — Alleghanybergen förmåga att binda kolsyra, cii viktig klinisk Alkoholism'. 1. Missbruk av alkohol- el. undersökningsmetod, kan a. fastställas. sprithaltiga drycker. — 2. Alkoholförgiftning el. Alkaliska jordarter, äldre benämning på alkoholsjukdom, dvs. de sjukliga rubbningar oxiderna till metallerna kalcium, strontium o. inom människokroppen, särsk. nervsystemet, barium. Jfr Jordartsmetaller. som uppkomma genom spritmissbruk. Det Alkalisk reaktion, kemisk reaktion, typisk vid akut alkoholism, ruset, uppkom för baser, t. ex. blåfärgning av rött lackmus- mande sjukdomstillståndet är övergående men papper. Jfr Indikator o. Bas. kan leda till varaktiga förändringar i inre organ o. äv. till döden. Kronisk alkoholism Alkaloi der, kvävehaltiga organiska baser, uppkommer vid långvarigt spritmissbruk o. som förekomma i växtriket o. i allm. ha starka leder så smån. till svåra förändringar i såväl giftverkningar. Hit höra många viktiga läke inre organ som i själstillståndet o. kan slutl. medel och gifter, ex. morfin, kinin, atropin, övergå i vissa former av sinnessjukdom (deli kokain, stryknin m. fl. rium tremens, akut ballucinos, alkoholepilepsi). Alkalos [-lå's], i motsats till acidos tillstånd med ökad alkalireserv i blodet, vilket i hög Alkoholisfanstalt, vårdanstalt för alkoho gradigt fall kan leda till förskjutning i blodets lister. I Sverige finnas statsanstalter surhetsgrad (pH). A. kan inträda vid forcerad o. s. k. erkända anstalter (av lands andning, vid upprepade kräkningar genom för ting, kommun el. enskilda anordnade o. av lust av saltsyra från magsäcken o. vid intagan K. M:t godkända). Statsanstalter: Venngarn, det av stora mängder bikarbonat. Kan leda till Västervik o. Svartsjö för män o. Haknäs o. kramptillstånd, tetani. Växjö för kvinnor. Av erkända anstalter äro Alkannin, arab., rött färgämne ur roten av 14 för män o. 1 för kvinnor. De största finnas Alkann'a tincto'ria (farn. Borraginaceae) från Me i Åsbro, Östergötl. 1., Järlåsa, Upps. 1., Hede delhavsområdet. Anv. särsk. till färgniug av fett. mora, Höör, Malmöh. 1., o. Sundholmen, Göteb. Alkekung, All'e alVe, en av de o. Bon. 1., samt på Kurön, Sthlm. minsta alkfåglarna, ovan nästan Alkoholome'ter, en areometer för provning helsvart, under vit. Häckar i av alkoholblandningars styrka (sprithalt), di massor på de nordl. havens fågel rekt graderad i volyms- el. viktsprocent. berg. Enstaka strykfåglar anträf Alkor, AlcVdae, familj alkfåglar, i Sverige fas om vintrarna vid västkusten företrädd av tordmulen, sillgrisslan, tobisgriss- ända ned till Skåne. lan, alkekungen o. lunnefågeln. Alkemi', konsten att göra guld Alkov [-å'v] (av arab. al-kubba, valvet), för genom förvandling av oädla me sängplats avsedd inbyggnad. taller; utgjorde ett huvudproblem Alkuin (735—804), angelsachsisk lärd, Karl för antikens o. medeltidens kemiska forskning den stores lärare o. vän. Verkade för under o. sporrade därigenom till kemiens utveckling. visningens höjande i frankiska riket. Förf. I vår tid har problemet genom atomforskningen av talrika, historiskt värdefulla skrifter. ånyo fått vetenskaplig aktualitet. Alky'dhartser, ett slags konsthartser. Alkestis, i grek. mytologi Admetos' maka. All'a bre've, it., »på förkortat sätt», betecknar Alkfåglar, Alcifor'mes, ordning bland sim sänkning av noternas värde till hälften, alltså fåglarna. Sakna baktå. Använda såväl sim dubbelt så hastigt tempo. fötterna som de korta vingarna vid dykning. AU'a ca'mera, it., musikterm: 1 kammarstil I % Almquist — 4 — Alpujarras 4 5. Almquist, Ansgar, f. /2 1889, bildhug Alpack'a, en genom större zink- o. nickel- gare, har utfört arb. bl. a. i Stadshuset o. Kon halt vitare form av nysilver. serthuset i Sthlm o. Linnéstatyn i Lund (1938). Alperna, Europas högsta o. största bergs 6. Almquist, Jan Eric, f. 16/jo 1894, jurist, kedja; äro av tertiär ålder; bilda en väldig prof. i romersk rätt o. rättshistoria i Lund 1936, i båge från Medelhavet åt n.ö. Indelas i Väst- Sthlin sed. 1938. Utg. Studier i svensk jordrätt, 1—3 alperna (franskt, ital. o. Schweiz, område) (1928). o. Svensk juridisk litteraturhistoria (1946). o. östalperna (östcrr., bayerskt o. jugo Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB., slav, område), resp. v. och ö. om linjen Co- Uppsala. Grundat 1839, bolag o. nuv. namn mosjön—Bodensjön. — I Västalperna 1888. Aktiekap. 3.5 mlll. kr. (1948). Boktryckeri märkas topparna Mont Cenis o. Mom Blanc 0. bokförlag. Innehar sed. 1906 Vetenskaps- (4,810 m) samt passet Lilla S:t Bernhard. akad:s almanacksprivilegium. Dotterbolag: Hugo Högsta punkten på ital. sidan är Gran Para Gebers Förlag AB, Ivar Hseggströms boktryc diso (4,061 m). — 1 dessa bergstrakter upprinna keri o. bokförlags AB. bl. a. floderna Po (jämte flera bifloder) åt ö. till Adriat. havet, Isére o. Durance åt v. till Rhöne. AlmstrOm, Robert (1834—1911), indu striman, politiker, ledare för Rörstrands pors — Schweiz. Västalperna delas i stort sett genom linsfabrik 1863—1909, varunder dess tillverk de från S:t Gotthardsmassivet utgående floderna ningar vunno anseende i hela Europa. Led. av Rhöne (åt v.), Aar, Reuss, Rhen (åt n.) o. Ticino FK 1888 —1911 (konservativ). (åt s.) i fem grupper, varav de högsta äro Ber- Almukantara't, arab. beteckning på en med ner-A. o. Wallis-A. med väldiga glaciärer o. horisonten parallell cirkel. höga toppar, på de förra särsk. Jungfrau o. Almundsryd, kommun i s. Småland, Kronob. Finsteraarhorn (4,275 m), på de senare Matter 1. (past.adr. Ryd); Kinnevalds landsf.distr., horn o. Monte Rosa (4,638 m). Berömda för sin Mell. Varends doms. 3,499 inv. (1947), därav skönhet äro alperna kring Vierwaldstättersjön 757 i Ryds municipalsamhälle. med berget Rigi. Viktiga pass: Stora S:t Bernhard, Simplon (20 km tunnel för jvg Almunge, kommun i mell. Uppland, Sthlms Paris—Milano) o. S:t Gotthard (15 km tunnel 1.; Närdinghundra landsf.distr., N. Roslags för jvg Basel—Genua). — östalperna doms. 2,218 inv. (1947). ha något lägre toppar men större bredd; upp Ain, urspr. avståndet från armbågen till lillfing- delas i en mängd kedjor o. grupper, Albula, rets spets, gammalt längdmått. Sv. aln: 0.594 m. Bernina, Hohe Tauern, Dolomltalperna m. fl. Alnfes, Eyvind (1872—1932), norsk ton De högsta topparna äro Bernina (4,052 m) i v., sättare, organist i Oslo. Romanser m. m. Ortler (3,902 m) ö. därom o. Gross Glockner Alnarp, kungsgård i Lomma kommun, (3,798 m). Bland passen märkas Brenner Malmöhus 1., in (jvg Miinchen—Verona) o. Semmering (jvg vid Åkarps sta Wien—Triest). En mängd floder upprinna här, tion, sedan 1933 de största mot n. äro Inn, Salzach, Mur, Drava säte för A:s lant o. Sava, mot s. Adige, Piave o. Isonzo. -7- Mell. bruks-, mejeri- Alperna äro rika på sjöar, däribland flera stora, o. trädgårdsin i n. Genévesjön, Zurichsjön o. Bodensjön, stitut, bildat ge i mitten den ovannämnda Vierwaldstättersjön, nom omorgani i s. Lago Maggiore, Lago di Como o. Lago sation av under di Gärda, alla med natursköna stränder. — i8oo-t:s senare A:s befolkning utgör ungefär 9 mill. — Jord hälft tillkomna institutioner å A. för lantbruks- bruk o. boskapsskötsel samt i ö. skogshante underv. m. m. Godset omfattar 551 har. ring äro de förnämsta näringarna. Turisttra A'lnus, alsläktet (fam. Betulaceae), 17 fiken är av utomordentlig betydelse. arter på n. halvklotet o. i Anderna. Träd med sammansatta han- o. honblomställningar, som Alpes- Maritimes [alp-maritimm'[, »Havs- övervintra nakna, de förra slankiga hängen, alpernat, departement i s.ö. Frankrike, vid Me de senare axliknande o. under fruktmognaden delhavet (Rivieran). 3,600 kvkm, 449,000 inv. utvecklade till förvedade kottar. Nötfrukt, som (1946). Berömda kurorter (Nizza, Mentone, sprides med smältvattnet på våren. Ved fin- Cannes). Huvudstad: Nice (Nizza). porig, lös, utan mörk kärna o. med falska märgstrålar. Hos oss allm. klibbal o. gråal. Alpget, dets. som gems. Alpglöd, ett i Alperna förekommande prakt Alnö, kommun i ö. Medelpad, Västernorrl. 1.; fullt skymningsfenomen, varvid högalpernas Alnö landsf.distr., Medelpads ö. doms. 5,343 inv. toppar med vissa mellanrum 13'sa starkt röda. (1947). Alnö gamla, till det yttre ovanligt väl Alphand [alfan*'], JeanCharlesAdol- bevarade kyrka, delvis från 1200-t., har berömd phe (1817—91), fransk ingenjör o. arkitekt, dopfunt av skulpterad furu, utförd i anslutning Haussmanns medhjälpare vid försköningsarbe- till noo-t:s stenfuntar. tena i Paris. Han anlade parkerna Parc Mon- Alnön, ö vid Medelpads kust. Många sågverk. ceau, Buttes Chaumont, Bots de Vincennes samt Aloca'sia, växtsläkte (fam. Araceae), c:a 50 gatan Champs Elysées. arter i idomalajiska området. A. macrorrWza Alphorn, gammalt herdeinstrument av trä (Ceylon) har stärkelselika stamknölar, som ätas. från Alperna, till formen liknande en trumpet. A'loe. 1. Örter o. träd (fam. Liliaceae), c:a Alpi'n (lat. alpi'nus), som hör till cl. avser 170 arter, som förekomma på stäpperna o. ber alp- el. fjällområden. — A 1 p i n i s t', alp- el. gen i Afrika. Blad långsträckta, spetsiga, i kan fjällbestigare, alpkännare. ten taggiga o. av köttig konsistens. Många odlas Alpin ras, europeisk människoras med cen som prydnadsväxter. Jfr Agave. — 2. Den trum i Alperna, kännetecknad av medellång, intorkade saften från vissa aloearter; läkemedel, bred kropp, runt huvud o. ansikte samt mörkt som i små doser befrämjar matsmältningen o. i hår. större verkar avförande. Alpjägare, it. cacciatori delle alpi, urspr. av Alopeci' (av grek. alo'pex, räv), rävskorv, Garibaldi 1859 uppsatt frikår, senare beteckning håravfall, skallighet. för reguljära trupper i Italien, Frankrike, Öster Alopecu'rus, grässläkte, 20 arter. Småaxen rike o. Schweiz, vilka speciellt utbildats för samlade i ett mjukt skenax. A. praten'sis, ängs- tjänstgöring i alpterräng. kavle, är ett vanligt ängs- o. vallgräs. Alpros, namn på ett par i Alperna växande Alpack'a, La'ma pa'cos, en lama-art. Hålles Rhododend''ron-arter, Rh. ferrugi'neum o. Rh. tam, särsk. i mell. delen av Anderna (Syd hirsu'tum, med mörkröda blommor. amerika). Gott kött, fin ull (alpacka). Alpujarras [-charr'as], I, a s, landskap i s. Alpviol - 41 - Altdamm Spanien, prov. Granada, på Sierra Nevadas s. strängen är på altviolinen o. violoncellen sluttningar. första, på violinen andra strängen. Alpviol, arter av örtsläktet Cyclamen. Alta'iska språk, en språkstam, som omfattar Alrek, svensk konung av Ynglingaätten. tungusiska språket, mongoliska språket o. Al rigore di tempo [-riga'-], it., musikterm-, turkiska språk m. fl. grupper. strängt i takt. Altaj'. 1. Bergskedjesystem i ö. Asien på Alrun el. a 1 r u n a, en till lam. Solanaceae gränsen mellan Ryssland o. Kina, mellan övre hörande o. i Medelhavsländerna växande ört, Irtysj o. s. delen av Bajkalsjön. A. består av M andra'göra ojficina'rum, med en stor blad egentliga A. (Kolyvanbergen) med högsta toppen rosett o. en tjock, nedåtgående rotstock. Växten Bjelucha (4,542 m), Sajanbergen med toppen tillmättes stor vikt i medeltidens magi. Murku-Sardik o. bergen Tannu-Ola. Ryska A. Als, ö vid Sönderjyllands ö. kust, Aabenraa- innehåller guld, silver, järn, bly o. tenn. — 2. Sönderborg Amt, Danmark. Tyskt 1864—1920. Territorium i KSFSR, Ryssland, n.ö. om 314 kvkm, 31,500 inv. (1941). Stad: Sönderborg. Kasakstan mellan floderna Jenisej o. Irtysj. Alsace Lalsass'], fr. namnet på filsass. — 261,600 kvkm. Omfattar autonoma området A.-L o r r a i n e [-lårä'n], Elsass-I,othringen. Ojrot. I A. finnes Rysslands rikaste stenkols Al seco'o, it., målning med vatten- el. tem- fält (Kusnetskbäckenet) med ett flertal stora perafärger på torr (it. secco) kalkgrund. Ex. industristäder. Skogs- o. jordbruk. Huvudstad: medeltidens sv. kyrkmålningar. Jfr Al fresco. Barnaul. Alsoda, kommun i mell. Smaland, Jönk. 1.; Altami'ra, grotta i n. Spanien med djur Alseda landsf.distr., Njudungs doms. 1,964 inv. målningar från paleolitisk tid. (1947). Alta'n (av lat. al'tus, hög), av kolonner, pe A Isen. i. Sjö i Närke, n. om Vättern. — 2. Sjö lare, valvbågar el. sluten byggnadsdel upp i Jämtland, n. om Storsjön. — 3. Kommun i s.v. buren, oftast obetäckt, bröstvärnsförsedd terrass Jämtland, Jämtl. 1.; Offerdals landsf.distr., på en byggnad. Jämtl. v doms. 2,352 inv. (1947). Al'tare (lat. älta're, trol. besläktat med sanskr. A'lsike, kommun 1 s. Uppland, Sthlms 1. ala'tam, eldbrand), i bokstavlig mening upp (past.adr. Knivsta); Knivsta landsf.distr., byggnad för offring, offerhärd. I den kristna Sthlms l:s v. doms. 555 inv. (1947). kyrkan utgör altaret den plats, från vilken Alsikeklöver, Trtto'lium hy'brtdum, slankig, prästen förrättar gudstjänsten med undantag högväxt klöverart med vita el. rödlätta blom för predikan. Åv. konfirmation, nattvardens mor. Värdefull foderväxt. utdelande (altarets sakrament) o. Alsinoi'deae, underfamilj av fam. Caryo- kyrkvigsel äga rum vid altaret. phyllaceae, utmärkt av fribladigt blomfoder. Altarskåp, ett ovanpå altaret stående grunt Alsiska, namn för gråsiska. skåp, i mittpartiet (corpus) o. på dörrarna Älskog, kommun i mell. Gotland. Gotl. 1. (past.adr. Gärda); Hemse landsf.distr., Got lands doms. 352 inv. (1947). Alsnö, äldre namn på ön o. kommunen Adelsö. — Alsnö hus, en 1916—19 utgrävd hallbyggnad av tegel på Adelsö, grundlagd av konung Valdemar. Alsnö stadga, en stadga, utfärdad av Magnus Ladulås vid herredag å Alsnö 1279, varigenom världsligt frälse infördes i Sverige, våldgäst ning o. olaga skatter förbjödos samt Birger Jarls fridslagar förnyades. Als-ob-filosofien [alsåpp'-], en av filosofen H. Vaihinger framställd modern positivistisk åskådning. Alster, kommun i s. Värmland, Värml. 1. (past.adr. TJlvsby); Vase landsf.distr., Öster- (flyglarna) smyckat med förgyllda, mångiär- sysslets doms. r,i62 inv. (1947). gade skulpturer samt målningar. Salems kyrkas Al'ster, biflod till Elbe, n.v. Tyskland, upp a., se bild. Denna typ blev vanlig i mell. och n. rinner i Holstein, utmynnar vid Hamburg. Europa från omkr. 1300. I de sydtyska o. ne- Alsterbro, stations- o. industrisamhälle i derl. s. k. mysterieskåpen från medeltidens slut Kråksmåla o. Bäckebo kommuner, Kalmar 1. samkomponerades figurerna till dramatiska 629 inv (1946). Glasbruk. grupper insatta i scenliknande miljö, inspirerad Alsterån. r. Vattendrag i Småland, flyter av samtidens teater. De nederländska äro rikt från Hjärtasjön, Grankults kommun, till företrädda i Mälardalens kyrkor. Kalmarsund. Omkr. no km. — 2. Å i s.ö. Altaruppsats, den arkitektoniska utbild Värmland, utfaller i Vänern. 42 km. ningen ovanför el. omkring altaret. Den ital. Alströmer, Jonas (1685 högrenässansen o. —1761), »svenska slöjdernas barocken utnyttjade fader», tillbragte ungdoms i altaruppsatserna tiden i England o. grunda dekorativa kolonn de vid hemkomsten 1724 ställningar kring en Alingsås manufakturverk. skulptur el. målning. A. tog initiativrikt del i Förebildlig fram till tidens näringspolitiska strä 1800-t. var A. Possos vanden på skilda områden; Ignatiusaltare i II betydelsen av hans insats Gesu i Rom (1696— har dock ofta överdrivits, o. 1700, se bild). hans av statsunderstöd be roende nyanläggningar vi A1 tazim u' t, av eng. sade sig sakna verklig livskraft. Adlad 1751 astronomer vid mån (förut A 1 s t r ö m). ortsbestämningar an vänt stort universal AU (av lat. al'tus, hög), den lägre kvinno instrument. rösten med övervägande bröstton, vanl. to Alt'damm, dets. nerna från lilla g till tvåstrukna e. — A1 t- som Damm. 4—472771. Norsledts uppslagsbok. Tryckt 25, . 48. Altdorf —42 — Alva Alfdorf cl. Altorf, huvudstad i kant. Uri, Altuna, kommun i v. Uppland, Västmanl. 1.; Schweiz, s.ö. om Vierwaldstättersjön, enl. sägnen Heby landsf.distr., Västmanl. ö. doms. 610 den plats där Wilhelm Tell sköt äpplet från sin inv. (1947)- sons huvud. Teater för Tellfestspel. 5,700 inv. Altviolin, altfiol el. viol a, stråkinstru Alfdorfer, A 1 b r e c h t (omkr. 1480—1538), ment, vars fyra strängar äro stämda eu kvint tysk målare o. kopparstickare. Han visar i lägre ån violinens. sina genreartat återgivna religiösa bilder en Alunii niuin, en silvervit metall, 3-värt förvånansvärt klar blick för det rent landskap grundämne. Kem. tecken Al, atom v. 26.97 : liga. I ljusbehandling o. expressiv uppfattning o. atomnx 13, smUltp. 66o , spec. vikt 2.7, spec. föregriper han Tintoretto. ledningsmotstånd 0.03. Renelement (se d. o.). Alfefähr, by o. havsbad på Riigen, n. Tysk Förekommer i fältspat, lera o. en mängd minera!, land, prov. Pommern, utgångspunkt för järn ss. bauxit o. kryolit, ur vilka det framställes vägsbanken över Strelasundet. Vid A. fanns förr genom elektrolys. Anv. till kärl för hushålls- en svensk befästning. 1,000 inv. o. industriellt ändamål, till aluminiumlege ATtenburg, stad i s. Tyskland, Timringen, s. ringar, som tillsats till järn o. stål för att ned om Leipzig. 46,000 inv. (1939). bringa blåsbildningen. Angripes av bl. a. salt syra, alkalier, koksaltlösning o. kvicksilver Artenfjord, fjord i nordligaste Norge. 30 men äger en utpräglad motståndsförmåga mot km. Mynningsvik för Alteelven. flera andra kemiskt aggressiva ämnen, ss. sal Artera pars, lat., andra delen (parten). petersyra, fettsyror, vätesupcroxid o. fuktig Alteratio'n (av lat. al'ter, annan), förskräck- luft. Bildar på ytan ett skyddande, passiverande kelse, oro. — Mus. Förändring av en not genom skikt. Flera av dess salter ha stor användning, anbringande av förtecken. aluminiumaceta't som betmedel vid Al'ter e'go, lat., ett andra jag. kattuntryckning o. som antiseptiskt medel Altere'ra (av lat. al'ter, annan), oroa, bringa (Burows lösning), aluminiumklor i'd till ur jämvikt. Subst.: alterati o'n. karbonisering av ylle, a 1 u m i n i u m o x i'd el. Alternati'v (av lat. alter'nus, växlande), lerjord till slipmedel o. deglar (alundum, omväxlande; val mellan flera möjligheter, utväg. elektrit); aluminiumsulf a't ersätter nu Alternera (av lat. alter'nus, växlande), om mera ofta alun. växla, göra något växelvis. Altesse [altäss'], fr., höghet. Son Altesse Aluminiumbrons. 1. Brons med tillsats av R o y al e [så°«naltäss'r0ajair], Hans (Hennes) 6—10 % aluminium, är relativt beständig mot Kungl. Höghet, förkortas S. A. R. oxidation o. kemikalier, kan valsas, pressas o. Al'te Veste [fäss'te], borg utanför Nurn- härdas. Genom tillsats av 1—3 % mangan blir berg; anfölls förgäves av svenskarna 1632. den en god gjutmetall; även mindre mängder Altfiol, dcts. som altviolin. nickel o. järn användas till kvalitetsförbättring. Althaea [-te'a], örtsläkte (fam. Malvaceae), — 2. Rostskyddande färg som innehåller alu 15 arter (Europa, Asien). A. ro'sea, stockros, miniumpulver. är en omtyckt trädgårdsväxt. A. officina'lis Aluminiumfolie, tunnvalsat aluminium har en sötsmakande, slemhaltig rot, med medi (tjocklek ned till under o.01 mm). Användes för cinsk användning, pulvriserad vid pillerbered emballeringsändamål på samma sätt som stan- ning o. i form av sirap som smakförbättrande niol, vilket det alltmera uttränger. Jfr Alfol. medel (altearot). Aluminotermi' (av aluminium o. grek. ter'me, Alfhaus [-ha°s], P a u 1, f. 1888, tysk exeget värme), en metod för framställning av vissa o. kyrkohistoriker, prof. i Erlangen sed. 1925. metaller ur deras oxider genom att antända en 151. arb. Die Prinzipien der deutschen rejortnierten blandning av oxiden o. aluminiumpulver. Jfr Dogmatik (1914), Die letzten Dinge (1922; De Termit. yttersta tingen, 1928), Der Geist der lutherischen Alumn' (av lat. a'lere, nära), skyddsling, Ethik (1930). lärjunge. A'lun, KA1(S04)2 + 12 HäO, färglöst salt, Althin, Torsten, f. "/, 1897, museiman, framställt av bauxit o. svavelsyra. Anv. som skapare av (1924) o. föreståndare för Tekniska betmedel, till framställning av lackfärger, vid museet i Sthlm. Bl. arb. monografi över Gustaf garvning o. papperslimning, som samman de Laval (1943). Red. för Dsedalus sed. 193T. dragande medel m. in., ersattes ofta av alu A'llita, namnform för stjärtmes. miniumsulfat. Dubbelsulfater bildade med en Altitu'd (av lat. al'tus, hög), en himlakropps 1- o. en 3-värd metall kallas stundom gemen höjd över horisonten. Angives i grader, minuter samt för alun, ex. kromalun, järnalun. o. sekunder. A'lunda, kommun i n.ö. Uppland, Uppsala 1.; Alt'mark, by i Ostpreussen, nära staden Olands landsf.distr., Uppsala l:s n. doms. 2,721 Stuhm. Bekant genom stilleståndet 1629 niell. inv. (1947)- Sverige o. Polen, vari Sverige på sex år fick Alun'dum, en i elektrisk ugn genom smält städerna Elbing, Braunsberg, Pillau o. Memel. ning av renad bauxit framställd massa av Alt mark, tyskt hjälpiartyg, som i febr. 1940 nästan ren aluminiumoxid (99 %), småltpunkt med eng. krigsfångar ombord angreps i Jössing- 2,000° å 2,ioo0, hårdhet nästan som diamantens. fjord, Norge, av eng. jagaren Cossack, vilken Användes till slipskivor, deglar, mufflar o. dyl. befriade de 300 fångarna. Alun skiffer, svart, kol hal tig, svavelkisfö- Altmuhl [-myl], biflod från v. till Donau i rande lerskiffer. Förekommer ofta tills. m. kalk Bayern. 195 km. sten o. användes på grund av sin bitumenhalt Alt-o'boe, annat namn för engelskt horn. som bränsle i kalkugnar o. tidigare till alun- Al'tona, stadsdel i Hamburg. Före 1937 stad. framställning, därav namnet. Num. utvinnas Altoona [Eeltå°'n°], stad i Pennsylvania, ö. bränn- o. smörjoljor (jfr Skifferolja), varvid För. Stat. 80,000 inv. (1940). Tillv. av järn äv. uran ev. kan tillvaratagas. vägsvagnar o. lokomotiv. Aluta [alo'ta], rum. O 11 u 1, biflod från v. Altranstädt, by i mell. Tyskland, prov. till Donau i Rumänien, upprinner på ö. Kar- Sachsen, v. om Leipzig. Bekant genom freden där paterna. 560 km. 1706 mellan Sverige-Polen o. Sachsen, varigenom Alv, jordlagret närmast under matjorden. August II erkände sin förlust av Polens krona. Alw, Gabriel (1889—1946)> skådespelare, 1,300 inv. 1925—44 vid Dram. teatern i Sthlm. Altruism' (av it. altru'i, för en annan), den Alva, kommun på s. Gotland, Gotl. 1. (past.- etiska grundsatsen, att andras väl bör vara adr. Hemse); Hemse landsf.distr., Gotlands målet för våra handlingar. Motsats: egoism. doms. 466 inv. (1947). Romansk absidkyrka. Alvar — 43 — Amanullah Alvar, trakter på Öland o. Gotland, där den Am, kem. tecken för en atom americium; äv. av kalksten bestående älven träder mer el. vanlig förkortning för ammonium. mindre i dagen. A. M., förkortning för lat. a'rtium magi'ster, Alwar [sell'oöJ. i. Stat i n. Indien, n.ö. Raj- amerik. universitetsex., motsv. eng. M. A. putana. 8,143 kvkm, 750,000 inv. (1931). — A. m., förkortning för lat. ann'o mun'di, i 2. Huvudstad i A. 1. 47,900 inv. (det o. det) världens år (efter skapelsen), o. Alva'ro, C o r r a d o, f. 1895, ital. författare, för lat. an'te merVdiem, före middagen. folklivsskildr., bl. a. Gente in Aspromonte (1930; Ama'bile, it., musikterm: älskligt. Herdarna på A., 1944) samt samhällssatiren Amade'o el. Omode o, Giovanni (1447 Vuomo i forte (1938; Fasans land, 1940), —1523), ital. arkitekt o. skulptör, mest känd Alvastra, kungsgård i V. Tollstads kommun, genom den omkr. 1490 påbörjade polykroma, Östergötland, nära Omberg. I A. finnas märk rikt utsmyckade fasaden till kyrkan i Certosa liga ruiner av Sveriges äldsta cistercienserkloster di Pavia. t M (rekonstruktion, se bild), instiftat 1143 av mun- Amade'us, namn på flera furstar av Savojen. A. VIII (1383—1451). under vilken Savojen blev hertigdöme, nedlade 1433 regeringen; vald till påve 1439 som Felix V trädde han 1449 till baka för att dö som eremit. Amadisromanerna, en grupp spanska riddar- romaner, uppkallade efter den äldsta o. för nämsta av dem, Amadis de Gaula. Hela litte raturarten, som blev populär o. vann allm. spridning under 1500-t., är en avläggare av den bretonska romanen. Liksom i denna ligger huvudvikten vid de otaliga äventyren, men därtill kommer som ett nytt element en äkta spansk, Överspänd ridderlighet. Amager [£em£e'°r], dansk ö i Öresund. 65 kvkm. I n. ligger s.ö. delen av Köpenhamn. På A. Kastrups flygplats o. Dragör. 145,000 inv. (1940). Amaleki'ter, nomadfolk s.ö. om Palestina, besegrade av Saul o. David. Amal'fi, stad i s. Italien, prov. Salerno (Kam panjen), 40 km s. om Neapel vid Salernoviken. 8,ooci inv. (1937). A. är känt för sitt vackra läge på en brant sluttning. Domkyrka från 1200-t. — På 900- o. 1000-t. var A. en republik o. mäktig sjöstad, berömt för sin sjörätt. Amalga'm, legering mellan en metall o. kar från Clairvaux, inkallade av konung Sver kvicksilver. En blandning av vissa metallers a. ker d. äts gemål Ulvhild. Nära klostret läm (särsk. silver o. tenn) användes till tandplom ningar av »Sverkergården», kungsgård fr. noo- ber. Speglars metallbeläggning bestod förr av a. t:s mitt. 1 Dagsmosse nära A. finnes en boplats Amalienborg, det nuv. konungaresidenset i från yngre stenåldern (»Alvastraboplatsen») med Köpenhamn, består av för fyra adelsfamiljer, pålade bostäder av en typ, som är ensamstående 1749—60 av Nic. Eigtved uppförda fyra lika i Skandinavien. Den framgrävdes o. konserve rades 1909—19, 1928—30 av O. Frödin. Alveola'rpyorre, vårflöde tråu landhålan. A., näst tandröta den vanligaste tandsjukdo men, utmärkes av en i tandköttsranden bör jande kronisk inflammation, som så småning om griper över på tandens rothinna o. närlig gande del av käkbenet o. för till dettas ned- smältning, så att tanden lossnar o. faller ut. Alveo'ler (av lat. alve'olus, liten håla), små, vanl. tätt sittande hålor i organisk vävnad; lungalveoler (lungblåsor), tandalveoler (tand hålor). Alvesta, köping i s. Småland, Kronob. I. Järnvägsknut. Samrealskola. 4,163 inv. (1947). 3 1. Alving, H j a 1 m a r, f. /6 1877, pedagogo. byggnader, symmetriskt grupperade kring ett skriftställare, känd bl. a. för sina övers, av åttkantigt torg (ett av Nordens vackraste) med isländska sagor. — A:s hustru Fanny, f. Salys Fredrik V-staty i mitten. A. inköptes av 23 Lönn, /10 1874, har som författarinna (pseud. staten efter Christiansborgs brand 1794. Maja X o. Ulrik XJhland) utgivit vis Amalienburg, lustslott vid Nymphenburg. böcker, förströelseromaner o. folklivsskildringar Amaltei'a, i grek. myt. en get, som närde den (Målarfolk 19431. nyfödde Zevs i en grotta på Kreta. Enl. andra ls 2. Alving, Barbro, f. /l 1909, dotter till sagor var A. en nymf, som uppfödde den späde Hj. A., journalist, medarb. i Dag. Nyh. sed. guden med getmjölk o. till belöning fick ett ym- 1934, känd för kåserier i personlig stil o. repor nighetshorn. tage från Europa o. Asien (sign. Bång). Amani'ta, flugsvampsläktet (fam. Agarica- Alvluckrare, jordbruksredskap, som luckrar ceae). Jfr Flugsvamp. älven medelst i plogfåran arbetande pinnar. Amanuens' (av lat. ma'nus, hand), medhjäl Numera sker alvluckringen ofta medelst på en pare, titel för vissa lägre tjänstemän i departe vanlig plog bakom plogkropparna fastade fjä- ment o. ämbetsverk m. fl. institutioner. derharvpinnar. AmanuH'ah, f. 1892, exkonung av Afghani Alyss'um, örtsläkte (fam. Cruciferae), c:a stan. A., som tillträdde regeringen 1919 med IOO arter (Medelhavsområdet, mell. Europa). A. titeln emir, antog 1926 titeln konung o. påbör caly'cinum, grådådra, smalbladig, med blek jade en vittgående europeisering av sitt land. gula blommor. Torr sandjord. Ett uppror tvang honom att 1929 abdikera. Amapa — 44 — Ambulans Amapå, territorium i n.ö. Brasilien. 143,716 tisk kommitté, bestående av Englands, Italiens kvkm, 26,000 inv. (1945). Huvudstad: Amapå. o. Japans ambassadörer i Paris med franska ut Amara, dets. som bittermedel. rikesministern som ordf. I samband med freds- Amarant'-orden. 1. Sallskapsorden 1653— bestämmelsernas genomförande ingrep kommit 54, stiftad av drottning Kristina. — 2. En 1760 i tén betydelsefullt i många europ. politiska frå Sthlm stiftad sällskapsorden för den högre socie- gor, ss. Wilno- o. Memel-frågorna, Tanger teten (filialer i Göteborg, Malmö o. Karlskrona). frågan, konflikten mellan Grekland o. Italien Amaran'tus, växtsläkte (fam. Amarantaceae, 1923 (Korfu-frågan) m. m. Understundom fram närstående fam. Chenopodiaceae) av huvudsakl. trädde a. härvid som ett med N. F:s råd ettåriga örter. Blommor små, talrika, röda, konkurrerande organ. täta axlika gyttringar. Flera arter omtyckta Am'berg [-bark], stad i s. Tyskland, Bayern, trädgårdsväxter. A. cauda'tus, rävsvans, har ö. om Nurnberg. 32,000 inv. (1939). Fabriksstad. långa, hängande, svanslikn. blomsamlingar, som Am'berger, Christoph (omkr. 1500— även vissnade bibehålla sig oförändrade. 1561 el. 62), tysk målare. De tyska furstar Amariia el. Tell el-Amarna, by in. nas o. de högsta klassernas favorit målare. Egypten, ö. om Nilen. 1887 påträffades rester Huvudsakl. porträtt (Karl V) o. altartavlor. av den av Amenhotep IV (Eknaton) omkr. 1370 Ambernath, ort nära Bombay, Indien. I A. f. Kr. grundade residensstaden. Man fann ett ligga Sv. Tändsticksbolagets fabriker. kungl. arkiv, Nefertites byst m. m. Ambitio'n (av lat. ambVre, gå omkring för att Amaryllidaoeae, växtfamilj, omfattande värva röster), ärelystnad; hederskänsla. — enhjärtbladiga örter (buskar o. träd) med över A m b i t i ö's, ärelysten; mån om sin heder. sittande hylle, 6 ståndare o. kapsel- el. bär Ambjörnarp, kommun i s.ö. Västergötland, frukt. Jordstammen är lök el. rotstock. Hit Älvsb. 1. (past.adr. Tranenio); Tranemo landsf.- höra bl.a. Agave, Amaryllis, Galanthus o. Narcissus. distr., Kinds o. Redvägs doms. 7t5 inv. (1947). Amaryll/is. 1. Flicknamn, vanligt i herde Amblyopi' (av grek.), nedsatt synförmåga på dikten. Hos oss mest bekant genom B eliman grund av medfödda el. förvärvade förändringar (»Opp, Amaryllis»). — 2. Ortsläkte (fam. i näthinna el. synnerv; oftast följden av förgift Amaryllidaoeae). Enda art A. belladonn'a ningar (alkohol, särsk. »träsprit», nikotin) el., t.ex. (Kaplandet). Blommor trattlika, vitaktigt hos barn som skela, av att ögat ej utnyttjas. rosenröda på en tvåkantig stängel, som upp Amblypoda, ordning av utdöda små till växer före bladen. Krukväxt. jättestora hovdjur från Nordamerikas eocen- Amaso'ner, i grek. sagor ett vid Svarta havet period. Enormt klumpig kropp (intill 4 m lång) boende krigiskt folk, bestående av endast kvin med fötter påminnande om elefantens. Kraniet nor, styrda av en drottning. genom den kraftiga hörntanden rovdjurslikt, Amaso'nfloden, Sydamerikas o. i fråga om ofta med hornbildningar på huvudet. vattenmängd o. flodområde (7 mill. kvkm) värl Amblysiegium, ett till bladmossorna (avd. dens största flod. 5,500 km. A., som i sitt övre Brya'les) hörande, artrikt släkte. Flera stor lopp kallas Maranon o. upprinner i Anderna, ge- vuxna arter av brunaktig färg, brunmossor, till nomflyter Perus o. Brasiliens urskogar till At höra de våta kärrmarkernas växtvärld. lanten. Mer än 200 bifloder, av vilka Madeira, Amhoina, 1. Distrikt på ögruppen Mo- från h. (med källfloder 3,200 km), o. Rio Negro, luckerna, Indonesien. 29,625 kvkm, 400,000 från v. (2,300 km), äro de största. Segelbar ända inv. — 2. Huvudstad i A. 1, på ön A. 17,000 till Andernas fot, för större ångare in i Peru. inv. (1930). Viktig handelsstad. Flygbas. Namnet härledes av indianernas benämning på Amboise [ansb°a's], stad i mell. Frankrike, tidvattensvågen i A., den s. k. pororocan. dep. Indre-et-Loire, vid fl. Eoirc. 4.000—5,000 Amasonit är en klargrön opak varitet ur inv. Freden i A. 1563 mell. katoliker o. huge- gruppen fältspat. Hårdhetsgrad 6. Fyndorter: notter, tillförsäkrade de senare viss religions Ryssland o. För. Stat. frihet. Berömt slott, uppfört omkr. rsoo som Amaso'nmyra, tolyer'gus rufes'cens, rödbrun konungaresidens; senare tillbyggt. myra med sabelformade käkar. Håller »slav- Ambolt el. ambult, dets. som städ. 2 myror» o. företager rövartåg, utför eljest intet Amboit, Nils, f. /4 1900, astronom o. arbete. Öland, Sthlms skärgärd o. andra platser. geodet, docent i Eund 1938, förste aktuarie Amasonpapegojor, Androgloss'us, ett artrikt vid Sjökarteverket 1941, byrådirektör 1946. A. släkte medelstora fåglar i Syd- o. Mellanamerika. deltog i Sven Hedins exped. till Centralasien Mest känd är den gräsgröna amasonpapegojan 1927—33. Reseskildrare (Karavan, 1935). {A. amazo'nicus). Ambon [-å'nj el. a m b'o (av grek. anabäi'- Amati, familj i Cremona, berömd för sin nein, uppstiga), namn på de i gammalkristna tillv. av violiner med särsk. mjuk ton. Dess kyrkor förekommande talarstolarna, varifrån främste medlem var Nicola A. (1596— episteln o. evangeliet upplästes; predikstolens 1684), som var en lärare åt Andrea Guarneri o. föregångare. Antonio Stradivari. Ambra (av arab.). 1. I forntiden en dyrbar Amatö'r (av lat. ama're, älska), person, som parfym av okänd sammansättning. — 2. Ett för sitt nöjes skull o. ej yrkesmässigt utövar en välluktande, vaxartat ämne, som bildas i kaske- konst el. en idrott. lotens tarmar o. påträffas flytande i havet kring Amauro'8 (av grek. amavro's, mörk), fullstän Madagaskar, Java o. Surinam. dig blindhet. Am bro'si a. 1. (Av grek. ambro'nos, odödlig), Amazonas [-så'nas], stat 1 n.v. Brasilien i grek. myt. benämning på gudarnas föda. Deras kring övre Amazonfloden. 1,825,997 kvkm, dryck kallas nektar. — 2. Örtsläkte (fam. 464,000 inv. (1945). Väldiga urskogar, gles be Composilae). Skilda han- o. honkorgar, de se folkning, stor gummiutvinning. Huvudstad: nare enblommiga. A. artemisifo'lia är införd Manåos. 89,000 inv. (1936). till Europa med amerik. klöverfrö. Ballastväxt. Amba Alagi, befäst ort i Etiopien, mellan Ambrosisk, gudomlig, härlig, ljuvligt sma Dessie o. Adua. kande. Jfr Ambrosia. Amballa el. U m b a 11 a, stad i n. Indien, Ambro'sius (omkr. 340—397), biskop i Mi Öst-Punjab. 85,000 inv. (1931). Stark garnison. lano, Augustinus' dopfader. Nydanare av Ambassad (av lat. ambactus, »en som löper om kyrkosången. Psalmdiktare (ps. 58). kring»), diplomatisk beskickning. — Ambassa- Ambulakra'lsystem (av lat. ambula're, dö'r, diplomatiskt sändebud av högsta rangen. vandra), vattenkärlssystem hos tagghudingar. Ambassadörkonferensen, en efter Versail- Tjänstgör som rörelseorgan. lesfreden i juni 1919 bildad, permanent diploma Ambulans' (av lat. ambula're, vandra), den Ambulatorisk — 45 — Amerikas Förenta Stater rörliga sjukvården i fält; vagn, bil el. flygplan Amerika, »N y a v ä r 1 d e n», näst Asien den för hastig sjuktransport. — Tvattambulans, största av världsdelarna, belägen på v. halv för tvätt inrett motorfordon i militärt bruk. klotet mellan Atlantiska o. Stora oceanerna. Ambulatorisk, kringvandrande, flyttbar. 41.9 mill. kvkm, 237 mill. inv. A. indelas vanl. Ambulera, vandra omkring. i Nordamer ika, Centralamerika Ambult el. a m b o 1 t, dets. som städ. o. Sydamerika (jfr dessa ord). A., som A. m. c, förkortning för lat. a mun'do con'- upptäcktes 1492 av Columbus, är uppkallat dito, från världens skapelse. efter Amerigo Vespucci, som skrev den första A. M. D. G., förkortning för Ad {In) majorem beskrivningen över A. Dei gloriam. Amerikapokalen (eng. America citp), värl AmelarTchier, växtsläkte (fam. Rosaceae), dens främsta seglartrofé, ett år 1851 uppsatt 14 arter på n. halvklotet. Buskar el. träd med vandringspris för internationella yachtseglingar, blommor i rika klasar o. blåanlupen, saftig, uppkallat efter den första vinnaren, skonaren bärlik frukt. A. spica'ta, blåhägg, hos oss ofta America. odlad o. förvildad. Amerikas Förenta Stater, eng. United 2 Amelin, Albin, f. 5/t 1902, målare, som States of America (förk. U. S. A.), med ofta dramatisk uttrycksfullhet återgivit en förbundsrepublik, som omfattar mell. delen motiv ur storstadens arbetarmiljö. Äv. landskap. av Nordamerika (48 stater, 1 förbundsdistrikt). il Ameln, Robert, f. /t 1880, industriman, 7,839,100 kvkm, 141,288,000 inv. (1946), med verkst. dir. i Sv. Ackumulator-AB. Jungner biländer (halvön Alaska, Hawaii, Portorico, sed. 1910 o. i AB. Oskarshamns varv sed. 1932. Jungfruöarna, Guam o. Samoaöarna samt Amen, hebr., »vare det så», bönens bekräftelse- Panama-kanalzonen) 9,386,970kvkm, 143,925,000 ord. inv. (T946). Befolkningen utgjorde år 1790 3 mill. Amendemang' [amang-] (fr. amendement, eng. vita o. 700,000 negrer, 1840 14 mill. vita, 1880 amendment), i parlamentariskt språkbruk be 43.* mill., 1900 67 mill. samt 1920 105.7 mill.; nämning på föreslagen el. beslutad ändring i ett 1940 funnos 12.9 mill. negrer, 334,000 indianer, till behandling föreliggande förslag. 127,000 japaner o. 78,000 kineser. Den snabba Amenho'tep, grek. A m e n o'f i s, namn på befolkningstillväxten är främst orsakad av den flera fornegypt. konungar. A. IV regerade 1375 starka invandringen (33.&mill. under 1861—1946): —1358 f. Kr.; uppträdde som relig. reformator; dyrkade solen (Aton) som enda gud. Ändrade Är Invandrare »eZZr sitt namn till Eknaton. 1861—1870 . . . 2,314,824 88,730 Amenorré (av grek.), utebliven reglering 1871—1880 . . . 2,812,191 101,170 (menstruation); förekommer vid blodbrist o. 1881—1890 . . . 5,246,613 324,290 ombyte av vistelseort. 1891—1900 . . . 3,844,420 300,530 Amenta'ceae, hängeväxter, en numera 1901—1910 . . . 8,795,356 319,250 uppdelad grupp, till vilken fördes träd o. buskar med bängeliknande blomsamlingar, ex. I9ir—1920 . . . 5,735.8u popplar, sälgar, björkar, ekar, hassel m. fl. 1921—1930 . . . 4,106,139 1931—1940 . . . 528,431 American Express Company [ömerr'ik°n ikspress' kam'p°ni], bankföretag i New York 1940—1946 . . . 279>743 med dotterföretaget American Express Co., Numera begränsas invandringen dels genom Inc., som har avdelningskontor över hela värl vissa minimikrav på immigranternas bildning, den förenade med resebyråer o. som utställer dels genom fixering av antalet tillåtna immi de bekanta traveller's checks (resechecker). granter per år (högst 3 % av antalet av samma American Federation of Labor [°merr'i- nationalitet, som bodde i För. Stat. 1910). De k°n federe''£Jön åv le''b0], förk. A FL, »Ameri få återstående av landets ursprungliga invånare, kanska arbetarförbundet», stiftat 1881 av S. indianerna, bo företrädesvis i särskilda terri Gompers (d. 1924), För. Stat:s största samman torier v. om Mississippi. Religion: Statskyrka slutning av amerik. o. kanadensiska fackförbund saknas, alla religioner tolereras o. äro lika be (Amerikas L. O.). A., som sökt vara opolitiskt, rättigade. Ungefär 150 sekter finnas. Näringar: hade 7 mill. medl. 1946. Ordf. William Green. Åkerbruket är mycket betydande. I »spann Förhandlingar ha (1947) förts med C. I. O. om målsstaterna» kring övre Mississippi o. bifloder sammanslagning av de bägge organisationerna. produceras majs o. vete, i »plantagestaterna» ö ö söderut bomull, tobak, rörsocker o. ris. Bo American Legion [ merr'ik n li'dsj°n], ame skapsskötseln är omfattande (hästar, nötkrea rikansk sammanslutning av veteraner från tur o. svin). Bergsbruk: i Alleghanybergen Första världskr., grundad 1919. Styrelsens säte är stenkol, järn o. petroleum, i Klippiga bergen Indianapolis. A. har spelat en betyd, politisk koppar o. bly, ävensom guld o. silver. Indu roll o. är nationalistisk o. försvarsvänlig samt strien är mest betydande i n.ö. staterna. Främst har bekämpat radikala arbetarrörelser. står metallindustrien. Handeln är livlig. American-Scandinavian Foundation [°merr'- Förnämsta exportartiklar äro bomull, kött ikan skandine''vi°n fa°ndel'sjön], stiftelse från varor, petroleum, järn, koppar o. maskiner. 1911 på 2 mill. kr. av dansk-amerikanaren Kommunikationer: Järnvägar o. kanaler äro Niels Poulsen. Fonden, som senare utökats, talrika; mellan Atlanten o. Stilla havet gå skall användas till främjande av kulturellt sam 6 linjer (»pacificbanor»). Många flygrouter arbete mellan de tre skandinaviska staterna och mell. öst- o. väststater. Författningen daterar För. Stat. Säte i New York. Samarbetar med sig från 17 sept. 1787. Viktiga ändringar 1865 Sverige-Amerikastiftelsen. Genom A. utges The (slaveriets avskaffande), 1919 (spritförbuds American-Scandinavian Review. införande), rg20 (införande av kvinnlig rösträtt) American Swedish Historical Museum o. 1934 (spritförbudets upphävande) samt oav ö ö ö hängighetslagen för Filippinerna (1934, i kraft [ merr'ik<>n s°i'dis) histårr'ik l mjosi' m], ett i '935). Verkställande makten utövas av en på Philadelphia 1926 grundat museum för beva 4 år genom indirekta val vald president. Lag rande av material till den svenska insatsen i stiftande makten tillkommer kongressen i För. Stat:s historia o. kultur. Washington, som är förbundshuvudstaden. Ameri'cium, ett av de med konst framställda Kongressen består av representanternas hus transurana grundämnena, atomn:r 95. Isotoper (435 medl., valda på 2 år) o. senaten (96 medl.; med masstalen 241 o. 242 äro kända. Framställt varje stat väljer 2 senatorer på 6 år). De en första gången (1945) genom att bestråla uran skilda staterna ha dessutom egna författningar. 238 med konstgjorda x-strålar av hög energi. Jfr Transuraner. Amersfoort — 46 — Ametist Folkbildningen står högt. Av universiteten äro 1898). I Första världskr. inträdde A. 1917 under de mest kända Harvard i Cambridge, Yale demokraten Wilsons presidentskap. Efter den i New Haven, Princeton i New Jersey, Colom republikanska valsegern 1920 trädde de inri bia i New York, Chicagos universitet, Cornell kespolitiska frågorna i förgrunden o. A. undvek i Ithaca o. Pennsylvanias statsuniversitet i att djupare engagera sig i den internat. politiken Philadelphia. Armén utgöres enl. lag av r933 av (isolationismen). New Yorkbörsens samman reguljära armén, nationalgardet, officerarnas brott 1929 inledde den svåraste efterkrigskrisen. reservkår, de organiserade reserverna o. den vär 1932 kommo demokraterna åter till makten. vade reservkåren. Nationalgardet uppsattes av Roosevelt genomdrev sitt sociala o. ekonomiska de enskilda staterna. Reserverna utgöras av be reformprogram under slagordet new deal (ny fälskadrar, avsedda för de arméer, som vid mobi kurs) Krisen hävdes delvis samtidigt som en lisering skola uppsättas. I aug. 1940 infördes all kursändring i utrikespolitiken företogs Vid män värnplikt, vilken i dec. 1942 utsträcktes att flera panamerik. konferenser arbetade A. mål gälla alla män i åldern 20—44 år men avskaffa medvetet för en samordnad amerik. försvars des 1947. Arméns omfattning i fred är omkr. politik. Efter Andra världskr:s utbrott revi 670,000 man. örlogsflottan (1946): omkring derades neutralitetslagarna o mars 1941 trädde 1,500 krigsfartyg, varav 21 slagskepp, 106 låne- o. uthyrningslagen i kraft, som möjlig hangarfartyg, 79 kryssare, 370 jagare, 200 gjorde väldiga leveranser av krigsmateriel till ubåtar o. 296 eskortfartyg. En oerhörd ny England o. Ryssland. Det japanska anfallet på byggnadsverksamhet gjorde 1944 den ameri Pearl Harbor ('/ig t94i) blev orsaken till A:s kanska flottan till den starkaste i världen. direkta deltagande i Andra världskr. Därefter Marinens manskapsstyrka i fred blir 440,000 har A:s politik utmärkts av stöd åt FN, mot man, varav '/3 för marinflyget. Handelsflottans sättningen till Ryssland o. kraftiga ingripanden sammanlagda tonnage var 1939 c:a 12 mill. till stöd för stater, som förklaras vara utsatta bruttoton, num. världens största (54 mill. för annan stormakts påtryckningar. Maj 1947 bruttoton 1945). Flygväsendet: Flygvapnet, beslöts omfattande finansiell hjälp åt Grekland självständig försvarsgren 1947, avses i fred o. Turkiet. Juni s. å. framlade utrikesminister omfatta bl. a. 72 flottiljer om 400,000 man o. Marshall en plan för hjälp åt Europa, som nov. 12,000 flygplan i första linjen o. 14,000 i reserv. —dec. s. å. behandlades vid den av president Civila luftväsendet är omfattande. Flera bolag Truman inkallade urtima kongressen. Kon trafikera alla världsdelar. — Historia. Ur gressen beslöt därvid att ställa 509 millioner sprunget till För. Stat. voro de på ö. kusten på dollar till förfogande för hjälp åt Frankrike o. 1600-t. av engelsmän, holländare o. svenskar Italien våren 1948. Inrikespolitiskt skedde en anlagda kolonier, 13 till antalet, som efter hand stark omsvängning vid 1946 års val, då republi alla kommo under Englands krona. Under det kanerna vunno majoritet i kongressen. Jfr Andra Nordamerik. frihetskriget, närmast framkallat världskr., Förenta nationerna, Marshallplanen, av tvisten om en stämpelskatt, förklarade sig Trumandoktrinen o. Panamerik. konferenser. kolonierna självständiga 4 juli 1776 o. erkändes ss. sådana av England 1783. Unionsförfattn. antogs 1787 o. gäller i huvudsak ännu. En Amersfoort [-fart], stad i Holland, prov. oerhörd utveckling kännetecknade A. under Utrecht. 53,000 inv. (1946). 1800-t., som politiskt erhöll sin prägel av bryt A me'ta, it., »till hälften». A m e t a-a f f ä r, ningen mellan »demokrater» o. »republikaner». affär, som två personer gemensamt göra, delan På grund av slavfrågan utträdde 1861 de 7 de vinst el. förlust lika. sydstaterna ur unionen men bragtes genom Ametist' är en violett varitet av kvartsgrup Nordamerikanska inbördeskriget att återvända pens ädelstenar. Dess kristallform är hexagonal till denna Omkr. 1900 inslog A. allt tydligare på en o. förekommer i rätt stora stycken över hela imperialistisk kurs (Spansk-amerikanska kriget världen. Hårdhetsgrad 6V2—7. Den värdeful laste färgen är mörklila. Jfr Korund. (Se färg plansch.) STATERNAS INVÅNARANTAL (1945) Alabama 2 812 000 Indiana 3 438 000 Minnesota 2 497 000 Pennsylvania 9 194 000 Arkansas 1 780 000 lowa 2 260 000 Mississippi 2 080 000 Rhode Island 758 000 Columbia 938 000 Kentucky 2 578 000 Missouri 3 557 000 Syd-Carolina 1 906 000 Connecticut 1 786 000 Louisiana 2 456 000 New Hampshire 452 000 Tennessee 2 879 000 Delaware 287 000 Maine 786 000 New Jersey 4 201 000 Vermont 310 000 Florida 2 386 000 Maryland 2 125 000 New York 12 585 000 Virginia 3 080 000 Georgia 3 192 000 Massachusetts 4 183 000 Nord-Carolina 3 505 000 Väst-Virginia 1 725 000 Illinois 7 721000 Michigan 5 472 000 Ohio 6 873 000 Wisconsin 2 952 000 A mezza voce — 47 — von Amira A mezza voce [a mädd'sa våtsj'e], it., med Amha'ra, provins i dämpad (halv) röst. mell. Etiopien. Huvud Amffbier (av grek. amfi', på båda sätten, o. stad: Gondar. bi'os, liv), groddjur. Amha'riska språket, Amfi'bisk, som lever både i vatten o. på semitiskt språk, utgörande land. — Amfibiska växter, örter, vilka riksspråket i Etiopien. förekomma i en vattenform o. en landform, Skriftspråk från 1600-t. t. ex. grodnate. Den förra ombildar ofta sina Ami', fr., vän. — A m i e under vattnet utvecklade blad till s. k. gälblad, [ami'], väninna. vilkas skiva är uppdelad i en mängd trådsmala Ami' (av lat. amic'tus, flikar. överklädnad), ytterhalsduk. Amfiboli't, grå- till mörkgrön bergart av A'mia cal'va, sotvat- hornblände, plagioklas m. m. tensfisk från Nordameri Amfibo'lmiriera'1 el. hornblände- ka, en av de kvarlevande mineral, en viktig mineralgrupp, bildad benganoiderna. Påminner av silikat av kalcium, magnesium, järn o. alu till det yttre om en karp- minium (stundom mangan, natrium o. kalium) fisk. Amfora. i olika proportioner. A. låta sig lätt klyvas i Ami'cus Plato, sed ma'gis ami'oa ve'ritas, två plan, bildande den för gruppen utmärkande lat., »Platon är mig kär men sanningen ännu vinkeln 124°. Jfr Pyroxenmineral. kärare». Ordspråket härledes i sin grekiska Amfiktyo'ner (grek. amfikty'ones, kringbo form från Aristoteles. ende), i det forna Grekland benämning på vissa Ami'der, primära, sekundära o. stammar, boende nära berömda tempel o. som tertiära amider, grupper av kemiska slutit förbund för att skydda templet, fira föreningar, erhållna ur ammoniak, därigenom religiösa fester osv. att resp. 1, 2 el. 3 av ammoniakmolekylens Amii'on o. Z e't o s, i grek. myt. söner till väteatomer ersatts av syreradikaler. Zevs o. Antiope; dödade sin moders fiende Amiel [amjäll'], Henri Freder le (1821— Dirke genom att binda henne vid hornen på en 81), Schweiz, författare, prof. i estetik i Geneve, tjur. A:s hustru var Niobe. Jfr Antiope o. Dirke. känd huvudsakl. genom Fragments d'un journal Am'fipros'tylos (av intimt (1883: En drömmares dagbok, 1047). grek. amfi', på båda si Amiens [amjä"*'], huvudstad i dep. Somme, dor, pro, framför, o. n. Frankrike (Picardie), vid fl. Somme. 85,000 sty'los, pelare), grek. inv. (1946). Berömd gotisk katedral från 1200-t. t empelb y ggn adsf orm med förebildligt ädel interiör. Betyd, handels- med en framför bägge o. fabriksstad. Under Första världskr. besattes gavlarna fritt ställd A. av tyskarna sept. 1914 men återtogs efter kolonnrad • över vilken Marneslaget. Besattes ånyo under Andra världs taket skjuter ut. kr. i maj 1940 o. blev då till stora delar förstörd. Amfiteater (av grek. amfi', runt om, o. Amikro'ner, kolloidala partiklar, som ej kun tSatron, skådeplats), byggnad, bestående av na påvisas i ultramikroskop. Jfr Submikroner. AmVner, primära, sekundära o. tertiära aminer, grupper av kemiska föreningar, erhållna ur ammoniak, därigenom att resp. 1, 2 el. 3 av ammoniakmolekylens väte atomer ersatts av kolväteradikaler. I primära aminer ingår aminogruppen —NH:. Jfr Anilin. Aminobensoesyra, H,NC6H4CO.,H, före kommer i tre olika isomera former. Ortoformen, som vanl. kallas a n t r a n i'l 8 y r a, o. meta formen användas båda i färgämnesindustrien. — Para-aminobensoesyra är nöd vändig för vissa bakteriers tillväxt o. räknas därför till vitaminerna (jfr Antivitaminer). En del av dess estrar användas som lokalbe dövningsmedel, t. ex. anestesin o. novokain. trappstegslikt över varandra anordnade åskå Am'inoff, Johan Fredrik (1756—1842), darplatser, vilka ovalt el. i cirkel omsluta politiker, krigare, vän till Gustav III. A. deltog skådebanan. Amfiteatrar byggdes av romarna; i den aruifeltska sammansvärjningen (1793); lös- många finnas ännu kvar, täml. väl bevarade, gavs efter en tids fängelse o. bosatte sig 1809 t. ex. Colosseum i Rom, amfiteatern i Nimes i Finland, där han åtnjöt Alexander I:s för (se bild). — Äv. num. förekomma amfiteatrar troende. o. stundom betecknar ordet en del av en tea Aminoplast, dets. som karbamidharts. Jfr tersalong. — A m f i t e a t r a'l i s k, inredd Konsthartser. (med åskådare- o. åhörareplatser) som amfi Aminosyror, organiska syror, som innehålla teater. aminogrupper, — NH2. I regel avses karbonsyror Amfitrfte, i grek. myt. en nereid, Poseidons med karboxyl- o. aminogrupp bundna vid samma maka. kolatom (yttcrl. aminogrupper kunna dess Amfoly'ter el. a m f o t e'r a e 1 e k t r o 1 y- utom ingå), s. k. a -aminosyror, av vilka alla t e r, kemiska föreningar, som kunna uppträda äggviteämnen äro uppbyggda. Närmare ett både som syra o. som bas. Ex. aluminium- trettiotal a. ha isolerats därur; många av dem hydroxid, som med syror ger aluminiumsalter äro nödvändiga för människan o. måste ingå i (ÄlClg) med Al som positiv jon, men med baser födan som s. k. fullvärdig äggvita, näml. ger aluminater (NaA102), där Al ingår i nega histidin, lysin, tryptofan, fenylalanin, metionin, tiva jonen, Även aminosyror äro amfolyter. treonin, leucin, isoleucin o. valin. Andra vik tiga a., som ingå i äggviteämnen, äro aspara- Am'Iora (av grek.), tvåörat kärl, vanl. av ginsyra, arginin, ornitin, cystin, glykokoll, lera o. ofta försett med målningar. Användes alanin, serin, tyrosin, prolin o. oxiprolin. Jfr under forntiden till förvaring av olja, vin o.dyl. Aminobensoesyra o. Sulfanilsyra. o. som askurna samt som segerpris vid de pan- ateneiska tävlingarna i Aten. (Se bild.) von Ami'ra, Karl (1848—1930), tysk rätts- Amiral — 48 — Amorin historiker, prof. i Munchen 1893. Huvudverk: fabriker, för framställning av kvävcgödselme- Nordgermanisches Obligationenrecht (1882—95). del m. m. Vattenlösningen, som äv. innehåller Amira'1, Vaness'a atalan'ta, praktfull dag ammoniumhydroxid, H4N.OH, kallas k a li fjäril. Vingar mörka med rött tvärband o. st i' k (frätande) ammoniak. vita fläckar. Larverna leva enstaka på bränn- Ammonios Sakkas, alexandrinsk filosof, nässlor. Mindre allmän i Sverige. omkr. 200 e. Kr. Plotinos' lärofader. Amiral (av arab. ami'r, befälhavare), hög Ammoni'ter, helt utdöda bläckfiskar med sta befälsgraderna inom en örlogsflotta. De i kamrar indelat skal liksom pari nuv. sv. ami båtarnas men med veckade mellan ralsgraderna äro väggar. Skalmvnningen ofta med amiral (bilden lock. Från övre silur- t. o. ni. krit- med tre stjär perioden. (Se bild.) nor), viceamiral Ammoni'ter el. A m m o n s barn, semit, (två stjärnor) o. konteramiral (en stjärna). folk, bodde n.ö. om Döda havet: upphörde f. Kr. Amiralgeneral, högsta amiralsgraden i Sve att vara självständigt folk. Lago ofta i strid rige under tiden 1677—1713- Innehades av Hen med israeliterna. rik Horn (utnämnd 1677) samt Hans Wacht- Ammonium, den envärda atomgruppen lneister (utnämnd 1681). H4N, förekommer ej fri men ingår i flera vik Amiral i te't. 1. Högsta myndigheten för tiga salter. Dessa äro färglösa o. i vatten lätt- britt, örlogsflottan. — 2. Sammanfattning av lösliga samt erhållas t. ex. genom att inleda en flottas alla amiraler. ammoniak i motsv. syra. A m m o n i u m- Amiralitetsförsamlingen, församling i Karls b r o m i'd användes vid bromsilverfrainst. till krona, omfattande huvudsakl. flottans fast an fotografiändamål o. liksom ammoniu m- ställda personal m. familjer. 10,558 inv. (1947). j o d i'd inom medicinen som nervstillande Amiral i tetslord. Förste amiralitets medel; ammoniumkarbona't ingår i lord, eng., First Lord of theAdrui- hjorthornssalt, a m m o n i u m k 1 o r i'd el. r a 1 t y, titel för den britt, sjöministern. salmiak användes till köldblandningar, lödning o. förtenning samt vid tygtryckning; Amiralitetspastor, titel för pastorn vid ammoniumnitra't till sprängämnen o. Karlskrona amiralitetsförs. o. kyrkoherden i köldblandningar samt utgör liksom a m m o- Skeppsholmens förs. i Sthlm. n i u m s u 1 f a't ett viktigt kvävegödselmedel. Amiralitetsråd, chef för Marinförvaltningens civilbyrå. Ammo'phila (Psamm'a), grässläkte. A. are- Amiralitetsöarna, ögrupp i Stilla havet, na'ria. sandrör, marhalm, ett högt gräs med n.ö. om Nya Guinea, tillhör Bismarcksarki- styva, borstlikt hoprullade blad. Växer på sand pelagen. 2,276 kvkm, 13,000 inv. (1940), papuas. dyner i våra s. kusttrakter o. planteras för Pärlfiske. Huvudö: Stora Amiralitetsön bindande av flygsand. el. Manus. 1885—sept. 1914 tysk besittning, Ammunition (av lat. muni're, belästa), allt sed. 1920 australiskt mandatområde. Ockupe (krutladdningar, projektiler m. m.) som er rade av japanerna 1942—44. fordras för skjutning med eldvapen. Amiralsflagga, betälstecken, 1 Sverige Amnehårad, kommun i n.ö. Västergötland, örlogsflaggan med 1—3 stjärnor, på fartyg, Skarab. 1. (past.adr. Gullspång); Hova landsf.- varifrån amiralsperson (flaggman) utövar befäl, distr., Vadsbo doms. 3,136 inv. (1947), därav o. på båt, vari dylik person färdas. i Gullspångs municipalsamhälle 450. Amiran'terna, britt, ögrupp i Indiska havet, Amnesi' (av grek.), förlust av minnet. n. om Madagaskar. Korallöar. 83 kvkm., c:a Amnesti' (grek. anmestei'a, glömska), befri 200 inv. Sköldpaddsfiske. else från el. mildrande av straff för vissa angivna Amitié Franco-Suédoise [amitje' fran«kå brott, oavsett brottslingens person. sved°a's], ett 1918 stiftat samfund för ökade Am'nion el. a rn'n i o s, grek., fosterhinna. ideella o. ekonomiska förbindelser mellan Sverige Amnio'ter, djur, vilkas foster äro omslutna o. Frankrike, bl. a. genom utdelande av stipen av fosterhinnor. Hit höra kräldjur, fåglar o. dier. A. har sektioner i Sthlm o. Paris. däggdjur. Jfr Anamnier. Amma'n, sedan 1921 huvudstad i Trans- A'mok, malajisk beteckning för blind mord- jordanien, beläget n.ö. om Döda havet vid Hed- mani, som stundom griper infödingarna på den jasbanan. Militär flygplats. 12,000 inv. Ruiner malajiska övärlden; i europ. språk, särsk. i ut av ammoniternas gamla huvudstad Rabbat bne trycket löpa antok, ofta med den mildrande be Ammon, senare kallad Filadelfia. tydelsen 'vara ursinnig'. Ammana'ti, B a r t o 1 o m m e'o (1511— A moll, molltonart med a till grundton o. 92), ital. arkitekt och skulptör, utformade i utan förtecken; parallelltonart till c dur. Florens Palazzo Pittis egenartade gårdsfasad o. Amo'mum, örtsläkte (fam. Zineiberaceae), Giardino di Boboli samt skulpterade Herkules- 87 arter i monsunområdet. Flera ha frukter, bfunnen där. vilka säljas som kardemummor. Ammarfjället, fjällmassiv i Lycksele lapp A'mon el. A m m'o n, egypt. gud, dyrkad mark, Västerb. 1. Högsta topp: Spångfjället, framför allt i Tebe. Under dettas storhetstid 2,609 m. Egyptens främsta gudomlighet, identifierad Ammo'bium, örtsläkte (fam. Compositae), med solguden Ra. 2 arter (Australien). A. ala'tum, en halvmeter- A'mor, i rom. myt. kärlekens gud. hög, ettårig ört med vingade stammar o. vita Amora'lisk, obekant med moral, utan moral. halvklotformade blomkorgar, som icke vissna Amorf'(avgrek. o. därför användas som »eterneller». nek. a o. morfs'. Ammocoetes [-se'tes], linål, den blinda larv form) säges en fast, formen av nejonöga. Anträffas nedgrävd i homogen substans sanden i bäckar o. sjöar. Omtyckt agn. vara, när den sak Ammon, dets. som Amon. nar kristallstruk Ammo'niak, H.N, är en i vatten lättlöslig, tur, ex. lack, glas. färglös gas med stickande lukt, kokp. — 33.°4. Amori'n (avlat. smältp. — 76°. Viktigaste framställnings a'mor, kärlek), kär metoden är Habers, enl. vilken kvävgas o. vät- leksgud i barnge gas vid 500° o. 200 atm. förenas över en kata stalt, ofta fram lysator, bestående av järnpulver. Användes ställd i konsten vid kylmaskiner, färgerier, tvättanstalter, soda med vingar o. pil- Amoroso — 49 — Amur båge (se bilden å föreg. sida, målning av Julius Ampliss'imus, lat., högste, ädlaste. Giva Kronbcrg i Hallwylska palatset, Sthlm). upprättelse in a m p 1 i s s'i m a f o r'm a (på Amoroso [-rå'sd], it., musikt.: ömt, innerligt. fullständigaste o. tydligaste sätt). Amorte'ra (fr. amortir, döda), återbetala Amplitu'd (av lat., omfång), en för studiet av skuld med periodiska avbetalningar. den enkla (harmoniska) svängningsrörelsen Amortisö'r, gummikabel, bestående av flera viktig storhet, angivande största avvikelsen ur gummisnodder i tänjbart hölje; förekommer noll- el. viloläget. t. ex. på fallskärmar o. i flygplan. Ampull' (lat. ampuWa, flaska), för kemiskt el. A'mor vin'cit om'nia, lat., kärleken besegrar medicinskt ändamål avsedda rör, som äro helt allt (ur Vergilius' Eclogae 10: 69). tillsmälta o. kunna bevara innehållet sterilt. A'mos, »herden från Tekoa», profet, som på AmpulTa, lat., romersk behållare för vät 700-t. f. Kr. uppträdde i Israel med glödande skor, särsk. olja. Äv. benämning på kärl i nitälskan för rättfärdighet. rom.-kat. kyrkan för förvaring av den heliga Amour [amo'rJ, fr., kärlek, kärleksaffär. oljan el. salvan m. m. Amoy, stad i s. Kina, prov. Fukien, på ön A. Amputatio'n (av lat. amputa're, avskära), i Formosasundet. 234,000 inv. (1931)- En av hel el. delvis bortoperation av en lem. Kinas bästa hamnar. Universitet. Den britt, kon Amrit'sar, stad i n.v. Indien, prov. Öst-Pun- cessionen återlämnades till Kina genom ett för jab, ö. om Lahore. Sikhernas heliga stad. drag n jan. 1943. Livlig handel. 391,000 inv. (1941). Ampel (lat. ampuWa), hänglampa, hängskål Am'rum, en av Nordfrisiska öarna. 20 kvkm, för växter. 1,000 inv. Badorter. Am'pel (lat. amp'lus, rymlig), riklig, utmärkt. ArrTstel, flod i Nederländerna, rinner genom Ampelväxter, växter, vilka genom hängande, Amsterdam, som uppkallats efter A., o. utfaller späda grenar o. vackert bladverk särsk. lämpa i Ijssclmeer. 14 km. sig för odling i amplar, ex. Pelargo'nium pelta'- Am'sterdam. 1. Nederländernas huvudstad tum, Saxi'fraga sarmento'sa ta. fl. (ej residensstad), vid Ijsselmeer. 769,000 inv. Am'per, skarp, besk, särskilt i uttrycket (1946). Viktig amper kritik. handelsstad, Ampere [anspä'r], A n- förbunden med d r é Marie (i775—J836), Nordsjön genom fransk matematiker o. fy breda kanaler o. siker. Örsteds elektrodyna- genomfluten av miska rön föranledde A. att Anistel. Dia- undersöka de krafter, som mantsliperier. påverka fritt rörliga ström- Starkt befäst. banor, o. han leddes därvid Univ., riksmu till en för elektrodynamiken seum. Flygplats grundläggande lag (A m- Shiphool, trafi p é r e s lag) om kraft keras av ABA. Bl. byggnader: stadshuset, nu verkan mellan strömbanor kungl. slott (se bild), uppfört av J. van Campen nas delar. Uppställde även 1648—55. — 2. Stad i staten New York, För. en hypotes (Amperes hypotes), enl. Stat. 33,000 inv. (1940). vilken alla magnetiska fenomen härröra från cirkulerande elektriska strömmar. Amt, namn på de civila förvaltningsområden, i vilka Danmark sed. 1662 är indelat. Styres Ampere [ampä'r], enhet för elektrisk ström man: Amtmand. I Norge utbyttes termen styrka, den ström, som ur en silversaltlösning amt 1918 mot f y 1 k e. utfäller i.u8 mg silver i sek. Förkortas A. Amu-Dar'ja, flod i Centralasien, upprinner Amperemeter [ampä'r-], visareinstrument, på Pamirplatån o. utfaller i Aralsjön. 2,332 km. graderat i ampere för mätning av elektrisk Amulett' (möjl. av arab. hamalet, hänge), ström. Själva mätinstrumentet bygges som dy- mindre föremål av sten o. dyl., som bäres som namometer-, mjukjärns-, varmtråds- el. vrid- skydd mot trolldom, sjukdom o. andra olyckor. spoleinstrument o. anslutes till ett motstånd Amund, målare, den siste representanten för (shunt), som inkopplas i strömbanan. Olika Vadstena- o. Östgötaskolornas sengotiska må mätområden erhållas genom att välja lämpligt leri. Hans långhusmålningar i Södra Råda. shuntmotstånd. Värmland, äro daterade 1494. Amperetimme [ampä'r-], förk. Ak, mått på A mundo eondito, lat., förk. a. m. C, från elektricitetsmängd, motsvarar den laddning, som världens skapelse. en ström om 1 ampere lämnar på 1 timme, o. Amundsen, Roald är = 3,600 coulomb. Användes särskilt vid an (1872—1928), norsk upp givande av elektriska ackumulatorers kapacitet. täcktsresande, Sydpolens Amperetimmemätare [ampä'r-j, bestar vanl. upptäckare. Utforskade av en med permanenta magneter försedd liten 1903—06 magnetiska nord motor, vars ankare är kopplat i shunt till den polens omgivningar o. Nord strömförande ledningen. Motorns varvtal blir västpassagen. Nådde I4/u då proportionellt mot strömmen; genom att 1911 Sydpolen; passerade i summera varven medelst ett räkneverk kan juni 1926 Nordpolen med man omedelbart erhålla antalet amperetimmar. luftskeppet Norge efter att Amperevarv [ampä'r-], produkten av ström året förut ha företagit ett styrkan o. antalet lindningsvarv per cm hos en misslyckat försök medelst strömgenomfluten spole. Utgör ett mått på flygplan. Förolyckades vid den magnetiska fältstyrkan inuti spolen. ett försök att medelst flygplan komma till Elektromagneters styrka beror av ampere Italiaexpeditionens undsättning. varvtalet samt järnkärnans form o. material. Amphiox'us lanceolatus [amfi-j, latinska Amungen, sjö på gränsen mellan Dalarna namnet på lansettfisken. o. Hälsingland. 62 kvkm. Amu'r. 1. Flod i ö. Sibirien, med källfloderna Amphipoder [amfi-], grupp av företrädes Sjilka från Jablonovbergen o. Argun från vis smärre kräftdjur; ledad kropp, gälar fasta Chinganbergen; utfaller i Tatarsundet mitt de vid basen av benen. Hit höra märlorna. emot Sahalin. 2,351 km. Bifloder: Ussuri o. Amplifie'ra el. a m p 1 i f i c e'r a (av lat. Dsungari fr. h., Seja o. Bureja fr. v. A. bildar nmplifica're, utvidga), framställa utförligare. gräns mellan Ryssland o. Mandsjuriet. — 2. Amusant — < 0 — Analogibildning Område i territoriet Habarovsk, n.ö. Sibirien. varo av fritt syre. Fakultativt A: orga 225,400 kvkm. Huvudstad: Blagovesjtjcnsk. nism, som kan utvecklas såväl vid tillgång till Jlr Nedre Amurområdet. som frånvaro av fritt syre. Obligat A: orga Amusant [amysangf], av fr., roande, rolig. — nism, som icke utvecklas vid tillgång till fritt A m u s e'r a, roa. syre. Anaeroba organismer äro bl. a. vissa bak Amygdali'n (av lat. amyg'dalus, mandel), terier, anaeroba bakterier. CjnHj.NO,,, glykosid, som förekommer i bitter Analor [-få'r], grek. anaiora'. ett upprepande mandel o. en del andra stenfrukters kärnor. av samma ord (ett eller flera) i början av satser, Sönderdelas lätt under utveckling av den gif som följa på varandra, så t. ex. Knappt leker tiga blåsyran. mört, knappt hoppar lax, knappt blåses vintern Amy'l, den envärda atomgruppen C6HU; ut (Karlfeldt). förekommer i en del viktiga föreningar: a m y 1- Anafylaxi' (av grek. nek. ana' o. jylaWein, a c e t a 't, en färglös, päronluktande vätska, s. vakta), förvärvad överkänslighet hos en djur k. päronolja, som användes till lösningsmedel, organism mot främmande äggviteämnen, till fruktessenser o. i hefnerlampan; löser celluloid o. förda på annat sätt än genom matsmältnings användes därför till lagning av celluloidföremål, kanalen, t. ex. eenom insprutning under huden. film o. dyl.; amylalkohol, färglös, illaluk Om efter en första insprutning en ny göres tande, giftig vätska, erhålles ur finkelolja o. efter några veckor, kan en mycket våldsam användes till framställning av övriga amylför- reaktion uppstå, a n a f y 1 a k't i s k chock, eningar samt inom organisk-kemisk preparattill- som kan föra till döden. Jfr Allergi. verkn.; amylnitri't, blekgul, aromatisk väts Anagall'is, örtsläkte (fam. Primulaceae). A, ka; läkemedel, verkar vid inandning kärlutvid- arven'sis, rödarv, späd, med motsatta blad. gande. röda el. blå blommor o. lock-kapsel. Åkrar. Am'yla's el. d i a s t a's, enzymer, som sönder Anagly'fer, bilder, som ge tydligt intryck dela stärkelse till sockerarten maltos. Finnas i av djup, då de betraktas genom färgade glas saliv (p t y a 1 i'n) o. i bukspott samt i groende ögon. De båda delbilderna, en för vartdera korn (jfr Malt). ögat (se Stereoskop), äro utförda i var sin färg, Amyloi'ddegeneratio'n (av grek. a'mylon, rött o. blågrönt, o. betraktas genom glas el. stärkelse, o. éi'dos, utseende), en sjuklig om gelatinfolier med motsvarande komplement vandling av vävnaderna i mjälte, lever, njurar färg (blågrönt o. rött). Ögonen se därför endast m, fl. organ, i glasiga, fasta, hårda, glänsande var sin bild, ehuru båda bilderna befinna sig massor, s. k. amyloid. Förekommer vid lång på samma ställe (ej bredvid varandra som i variga tärande sjukdomar, ss. tuberkulos, var- vanliga stereobilder). A. kunna vara ritade, bildningar, malaria m. fl. fotografiskt kopierade el. tryckta o. användas äv. som kinofilm. A-människa, populärt uttryck för fysiskt förstklassig människa. Anago'isk bibeltolkning (av grek. ana'gein, Amö'ba, encelligt urdjur. Cellen utan cell upphöja), bibelförklaring, vid vilken de bibliska membran o. till följd härav utan bestämd form. orden tilldelas en högre symbolisk betydelse. Fortplantning genom delning. A. förflyttar sig Anagram' (grek. ana' gramma, uppskrift), genom framåtströmning av hela protoplasma- bokstavslek, bestående i att bokstäver i ett massan el. genom utsändande av protoplasma- ord omflyttas så, att andra ord uppstå. utskott (a m ö b o i'd rörelse). Vid torka Anahuac', s. ö. högsta delen av Mexikanska inkapslar sig A. o. kringföres med damm o. dyl. högslätten. Forna namnet på Mexico. An utmärker i bokföring kreditorn o. betyder Anakolu't (av grek. nek. an o. ako'lutos, led dets. som kredit. Motsats: per (debitorn, debet). sagande), brist på sammanhang el. följdriktig An, kem. tecken för en atom aktinon. het i en mening. Ana', grek., på, upp, över. På recept (förk. ä Anakore'ter (av grek. anakoréi'n, draga sig el. ää) = lika mycket av vartdera slaget (av tillbaka), människor, som utvalt ensamheten ingredienser). för betraktelser. Anakoreterna spelade en stor Anabaptis'ter el, v ed er döpar e (av grek. roll i den första kristenhetens fromhetsliv. anabapWzein, neddoppa på nytt), en svärmisk, Ana'kreon, grek. skald på 500-t. f.Kr., från revolutionär sekt i Tyskland o. Schweiz under ön Teos, levde vid Polykrates' hov på Samos o. reformationstiden. Sekten förnekade barndopets vid Hipparkos' i Aten; kärleks- o. dryckessånger. giltighet. Största uppseende väckte den genom Anakreon'tika, en samling under olika tider det s. k. Messiasriket i Mönster, upprättat av gjorda efterbildningar av Anakreons dikter. fanatikern Johan av Leyden. Anakronism' (av grek. anakroni'zein, förlägga Ana'basis, grek., uppmarsch, hist. verk av till felaktig tid), felaktig tidsbestämning el. tids Xenofon; skildrar de 10,000 grekernas tåg mot färg i konstnärlig el. vetensk. framställning. Artaxerxes o. återtåg efter slaget vid Kunaxa Ana'! (av lat.), som har avseende på änd 401 f. Kr. tarmsöppningen (anus). A'nableps, vid ytan levande sötvattensfisk Analeptika, upplivande medel, användas från Sydamerika, märkvärdig på grund av ögo vid svaghetstillstånd av olika slag. Hit höra nens byggnad. Halva ögat är anpassat för se kamfer, koffein, cardiazol m. fl. ende ovan vatten, med platt lins o. flat horn- Analfabe't (av grek. nek. an o. alfabet), hinna, den andra hälften är ett vanligt fisköga. person som ej kan läsa o. skriva. Anacanthi'ni, mjukfeniga fiskar utan sim- Analfena, fiskfena på undersidan av fisken blåsegång. De flesta (utom laken) äro havs bakom analöppningen. fiskar. Hit hörs torskfiskar, flundrefiskar m. fl. Analge'tika (av grek. nek. an o. al'gos, Anaca'pri, liten stad på Capri. Turistort. smärta), smärtstillande läkemedel. Anaconda [een°kånn'dö], stad i Montaua, Analog [-lå'g] (av grek. ana'logos, enl. för n.v. För. Stat. 11,000 inv. (1940). I närh. rika nuftet), jämförlig, likartad. koppargruvor. Analogi' (av analog), inbördes likhet mel Anaconda, Eunec'tes muri'nus, största kända lan ting. — Biol. Två organ visa analogi, orm, besläktad med boaormarna. Uppges bli in 1 då de ha liknande utseende el. funktion, utan till 10 m lång. N. Sydamerikas sumptrakter. att ha liknande ursprung (el. anlag). — Mat. Anady'r, flod i n.ö. Sibirien, Ryssland. Upp Två förhållandens likhet, t. ex. a : b = c : d. rinner på Stanovojbergen o. utfaller i en bukt Analogibildning. Språkv. Förändring av av Berings hav. 850 km. ett ord till likhet med ett i betydelse el. sats Anaerob [-rå'b] (av grek.), biokemisk reak funktion närbesläktat. Motsats: 1 j u d 1 a g s- tion el. livsprocess, som kan förlöpa utan när- enlig bildning. Analogislut - 51 - Anaximenes Analogislut, slutandet från ett känt över Anapest' (grek. ana'paistos, tillbakaslagen), ensstämmande mellan föremål el. förh. i vissa versfot, bildad av två obetonade o. en betonad hänseenden till ett överensstämmande äv. i andra. stavelse (i antik metrik av två korta o. en Analy's (grek. ana lysts), upplösning, sönder- lång). Ordet anapest är en dylik versfot. delning, utveckling. Motsats: syntes. — Mat. A'narisfjällen, fjällmassiv i s.v. Jämtland. Den matematiska analysen omfattar a 1 g e- Högsta topp: Stora Anahögen (1,426 m). braisk analys o. högre analys. Anarki' (av grek. nek. an o. arke', styrelse), Den förra, som bygger på algebrans elemen regeringslöshet, laglöshet, förvirring. tära metoder jämte användning av determinan- Anarkism', samhällsupplösande strävanden *er o. kedjebråk, omfattar teorien för algebraiska o. läror, som framträdde under 1800-t. Anar ekvationer med därtill hörande grupp- o. form kismens ledande tankar är kritiken mot en teorier. Den senare, som dessutom utnyttjar skild äganderätt (tidigast Proudhon), läran gränsprocessen (en i fantasien efter ett visst om statens overklighet o. den Individuella schema obegränsat ofta upprepad användning egoismens rätt (Stirner), förkastandet av allt av de fyra räknesätten ledande till ett slut yttre tvång o. samhällets grundande på den resultat, gränsvärdet, vilket indirekt är möjligt sociala mänsklighetskänslan o. inbördes hjälp att bestämma), omfattar differentialkalkyl, samhet (Bakunin o. Krapotkin). Den skulle integralkalkyl, funktionsteori, serier, differen förverkligas genom revolutionen o. förberedas tialekvationer o. variationskalkyl. — Kent. genom »handlingens propaganda», främst mord Den kemiska analysen är antingen k v a- på statschefer (Netjajev). Det sistnämnda 1 i t a t i v o. avser att bestämma arten av de i praktiserades livligast 1894—1901, Internatio ett ämne el. en blandning ingående atomerna nella anarkistkongresser höllos 1877 (i Bryssel) el. atomgrupperna el. ock kvantitativ, o. t907 (i Haag). varvid äv. dessas inbördes viktsförhållanden bestämmas. Till kvalitativ analys hör utom Anar'ko-syndikalism', åskådning, förenande blåsrörsanalys o. spektralana- anarkismens polit. o. syndikalismens fackl. me lys s. k. analys på våta vägen, toder o. sålunda förkastande all statlig överhög vid vilken ämnet bringas i lösning, vilken het o. parlamentarisk regim. A. har särsk. i Spa systematiskt prövas med olika reagenser; genom nien framträtt med stor styrka, där anarko-syn- tvättning o. vägning av härvid uppkommande dikalisterna från 1931 till inbördeskrigets slut fällningar blir denna analys kvantitativ, s. k. behärskade Spaniens största fackliga förbund, viktsanalys. Övriga kvantitativa meto Confederaciön National del Trabajo. der äro elektroanalys, elementar- Anasar'ka, hudvattusot, abnorm vätskeansam analys, gasanalys, kolorimetri, ling i underhuden vid vissa sjukdomstillstånd. spektrofotometri, titrering o. Anasta'tica, örtsläkte vol y metrisk analys. (fam. Cruciferae). Enda art A. hierocun'tica, jerikoros Analysa'tor. 1. Anordning, medelst vilken (ö. Medelhavsområdet), ett man vid en polariserad ljusstråle bestämmer årig, med plant utbredda polarisationsplanets ställning. Utgöres vanl. av grenar. Vid fruktmognaden en nicol. — 2. Harmonisk analysa böja dessa sig samman tor, räknemaskin för snabb beräkning av de bollformigt, hela växten olika enkla (harmoniska) svängningar, varav en lossnar ur marken o. rullar mera invecklad svängningsrörelse (enl. Fouricrs sedan med vinden långa sträckor. Jerikorosen teorem) kan anses bestå. är i Orienten föremål för mycken övertro. Analy'tisk geometri', en av Cartesius 1637 Anastigma't (av grek. nek. an o. astigmat), införd metod att lösa geometriska problem sådan sammanställning av fria el. samman rörande kurvor o. ytor genom att tillämpa den kittade linser, varigenom det avbildningsfel, matematiska analysens räknemetoder på ekva som härrör av astigmatism, upphävts. Jfr tioner mellan 2 resp. 3 variabler. Härvid till Aplanat. delas varje punkt i planet (el. rymden) 2 resp. 3 Anastomos [-å's] (av grek. anasto'mosis, talvärden med hjälp av ett koordinatsystem, mynning). Anat. Förbindelse mellan två blod varigenom en övergång från geometri till räkne- kärl el. nerver av olika ursprung. — Kirurg. mässig behandling möjliggöres. Konstgjord förbindelse mellan två tarmslyngor. Ahamalai', bergskedja i s. Indien med Anatema, grek., bannlysning, uteslutning Dekhans högsta topp Anamudi. 2,697 m- ur rom. kyrkans gemenskap; fördömande. Anamne's (av grek. anam'nesis, erinran), Anatolien (turk. Ana'doli, »morgonlandet»), sjukhistoria; redogörelse för en patients före namn på Mindre Asien. gående tillstånd. Anatomi' (av grek. anatem'nein, skära upp), Anam'nier (av grek. nek. an o. am'nion, läran om organismernas byggnad (i inskränkt foster hinna), ryggradsdjur, vilkas foster ut bemärkelse särsk. läran om människokroppens vecklas utan att vara omgivna av fosterhöljen. byggnad). — Jämförande anatomi Hit höra fiskar o. groddjur. Jfr Amnioter. avser jämförelse mellan olika djurs inre bygg Anamorfos [-få's] (av grek., ombildning), en nad för fastställande av släktskapen mellan inom noniosrafien av Lalanne r843 införd djurformerna. Grunden för den jämförande viktig metod att genom olik anatomien är fastställandet av organlikheter. formig gradering av ett rutnät Anatomisk teater, lokal inredd för anato omforma en i ett vanligt rut miska dissektioner o. demonstrationer; en be nät uppritad kurva till en kant a. finnes i Gustavianum i Uppsala (från enklare, vanl. rät linje. 1600-t.). A'nanas, växtsläkte (fam. Anaxa'goras från Klazomene (ornkr. Bromeliaceae). A. saWvus 500—428 f. Kr.), grek. filosof, matematiker o. (Västindien, Centralamerika) fysiker, antog, att de synliga tingen uppstått odlas allmänt i tropikerna. genom en blandning av vissa oföränderliga Den liknar en Agave o. har en grundelement, vilken förorsakats av förnuftet axformad blomsamling, som ^ (nus), den ordnande principen i tillvaron. utvecklas till en stor, köttig Anaximan'der från Miletos (610— skenfrukt av utsökt smak. 547 f. Kr.), grek. filosof. A. antog som värl (Se bild.) dens grundstoff ett kvalitativt obestämt ur- Anan'ke, i grek. myt. nöd ämne, varur alla de synliga tingen ha uppstått. vändighetens gudinna. Anaximenes från Miletos (omkr. 588 Ancher — 52 — Anderna — 524 f. Kr.), grek. filosof, ansåg alltings urämne tiden) intog det Baltiska bäckenet. Av vara luften, vilken han tänkte sig besjälad. loppet gick till en början över pasströsklar i Ancher [ang'ker], Michael (1849—1927), Närke men flyttades genom den olikformiga dansk målare, realistisk skildrare av den danska landhöjningen till Öresund o. Bälten. Gränsen kustbefolkningen o. dess liv (Skagen). — A:s för A:s största utbredning kallas ancylus- hustru Anna A., f. Bröndum (1859— gränsen. I A. avlagrad lera kallas a n c y- I935)i är känd för sina porträtt samt interiör- 1 u s 1 e r a. I hithörande grusavlagringar på bilder från Skagen. träffas sötvattenssnäckan An'cylus fluvia'tilis, Anclr io sono pittore [angki'å så'nå pitå're], varav namnet. it., täven jag är målaret, ett yttrande, som lär And, namn på arter av andsläktet. ha fällts av Correggio, då han såg Kafaels »Den And, Andreas Andrea e, d. 1317, heliga Cecilia». domprost i Uppsala från 1278, riksråd. A. Anchite'rium, ett släkte utdöda hästartade lade genom en donation till Uppsala domkyrka däggdjur. grunden till katedralskolan, i viss mån äv. till Anchorage [a;nn'k0re'dij], stad i Alaska, universitetet. För. Stat. 3,500 inv. (1940). Utbyggdes 1940 Andalu'sien, sp. A n d a 1 u c i a, landskap till baspunkt för armén. i sydligaste Spanien, omfattande prov. Almeria, Anchusa, örtsläkte (fam. Borraginaceae). Granada, Malaga, Jaén, Cördoba, Sevilla, Cådiz A. ofticina'lis, oxtunga, är en strävhårig, hög o. Huelva. 87,274 kvkm, 5.5 mill. inv. (1945). vuxen ört med violetta el. mörkblå blommor. Fruktbart; vete, majs, vin, sydfrukter, olja. Anciennite't (fr. ancienneU), åldersrätt, före Ädel hästras. — A. var fordom romerska prov. trädesrätt på grund av tjänsteår. B a e t i c a, vilken under folkvandringen in Anoien régime [a^siän^resjimm'], fr-, »det togs av vandalerna (varav namnet Vanda- gamla regeringssättet», benämning på tiden 1 i t i a = Andalusien), sedermera av västgöter före franska revolutionen 1789. na. 7IT —1492 behärskades A. helt el. delvis Anckarhielm, Mårten, d. 1657 (egentl. av morerna, som efterlämnat storartade minnes Thijssen, adlad Anckarhielm), sv. amiral av märken (Alhambra). höll. börd. 1644 befälh. för den höll. flotta, som understödde Sverige i kriget mot Dan Andalusi't, mineral i form av grågröna mark. rombiska prismor; består av aluminiumsilikat, Anckarström, Jakob Johan (1762— Al2Si05. Förekommer i gnejs o. ler- el. glimmer- 92), Gustav III:s mördare. Tog 1783 avsked ur skiffer. Brytes numera i Boliden som råvara för militärtjänsten, delade den efter 1789 inom aluminium. Jfr Trimorft. adeln stigande oviljan mot konungen o. beslöt Andamanerna, ögrupp (200 öar) i Benga röja denne ur vägen. I mordplanen invigdes liska viken. 5,853 kvkm, 22,000 inv. (1941). K. Horn o. A. h. Ribbing m. fl. Vid opera- Huvudstad: Port Blair. maskeraden 16 mars 1792 avlossade A. mot Andante, it., »gående lugnt», långsamt konungen det dödande skottet. Han greps föl musiktempo. — Andanti'no betecknar både jande dag o. avrättades 27 april. ett långsammare o. ett livligare tempo än an Anckarsvärd, svensk adlig ätt, inkom från dante. Frankrike under drottning Kristina, hette Ande. Bibi. o. teol. Gudomlig uppenbarelse urspr. Couchois, sedermera Cosswa. Michaél form, livgivande kraft. Andens symboler äro Cosswa adlades med namnet A. 1772 (se ne vinden, duvan o. elden (Apg. 2). Pingsten är dan). Den nu levande ätten härstammar från andens högtid. Treenighetsläran insätter »den en annan, 1787 adlad gren. helige Ande» som tredje personen i gudomen. 1. Anckarsvärd, Michaél (Cosswa) — Filos. Vanl. = själ, i möts. till materia. (1742—1838), greve, militär, ämbetsman o. po Skiljes själ o. ande, betecknar vanl. ande den litiker. Förde 1788 befäl över arméns flotta, högre själsliga verksamheten: förstånd, för deltog i Anjalaförbundet, fängslades men fick nuft. nåd o. utmärkte sig vid sjötåget 1790. Lands hövding i Kalmar 1790—1810; greve 1809. A. Andelsföretag, andelsförening, eko var invigd i förberedelserna till revolutionen nomiskt företag med ett större antal delägare, 1809 o. fungerade s. å. som lantmarskalk. vilka samtidigt stå i förbindelse med företaget ss. avnämare av dess produkter (konsumtions 2. Anckarsvärd, Carl Henri t (r782 föreningar), leverantörer av råvaror åt dess —1865), son till M. A., greve, militär, politiker. produktion (t. ex. andelsmejerier) el. ss. an A., som 1808 tillhörde vä- . ställda. Delägarna erhålla utdelning i förhål strå armén, samarbetade lande till sina kapitalandelar el. sin delaktighet intimt med G. Adlersparre i företagets verksamhet. vid planerandet av 1809 l886 års statsvälvning. Demon Anden, Eva, f. M/4 > advokat, första strerade 1813 mot Karl kvinnliga led. (sed. 1918) av Sveriges advokat Johans ryska politik o. be samfund, medl. av samfundet De nio sed. 1940. falldes taga avsked. Mest Anderberg, Axel (1860—1937), arkitekt. känd som oppositionsman Bl. hans arb. märkas Operan (1889—98) i Sthlm, på riddarhuset från 1817 Naturhistoriska riksmuseet (19:5) vid Frescati o. under en lång följd av Observatoriet i Saltsjöbaden (1931). riksdagar; lysande talare, Anderberg, Rudolf, f. 8/x 1892, psykolog inflytelserik o. fruktad av o. pedagog, prof. i pedagogik i Uppsala sed. 1931. regeringen. Vid 1840 års stormiga riksdag stod Har utg. arb. om moderna pedagogiska rikt A. i medelpunkten, särsk. genom sin strid för ningar, intelligensundersökningarnas problem o. en representationsreform. i tillämpad psykologi (rekryteringsmetoder vid Anoona [-kå'-]. 1. Provins i mell. Italien, Statens järnvägar, flottan m. m.). vid Adriatiska havet. 1,938 kvkm, 372,000 inv. An'dermatt, by 1 s. Schweiz, kant. Uri. (1936)1 — 2. Huvudstad i A. 1. 90,000 inv. Vintersportort. (1936). Befäst. En av Italiens bästa hamnar. Anderna, sp. Cordilleras de los Triumfbåge fr. 115 e.Kr. Andes, väldiga bergskedjor utmed Syd Ancylus fluvia'tihs, liten sötvattenssnäcka amerikas v. kust. 7.200 km. Rika på vulkaner (lungsnäcka) med skålformigt skal. o. sjöar. Högsta toppar: Aconcagua (7,021 m), Ancylussjön, den sötvattenssjö, som under Sorata (6,617 ni), Chimborazo (6,310 m) o. postglaciajtidens äldre skede (ancylus- Cotopaxi (5,943 m). Guld, silver o. koppar. Andernach — 53 — Andersson An'dernach, stad vid Kheu i v. Tyskland. 194° • Churchills, då A. blev medlem av 33,000 inv. (1933). Historiska byggnader. krigskabinettet o. efterträdde Chamberlain An'ders, WJadyslaw, f, 1892, polsk ge som Lord President of the Council; sept. 1943 neral. Tillfångatogs av ryssarna 1939 men fri —juli 1945 finansminister. gavs 1941 i samb. med Sikorskis överenskom Anderson [senn'd°s°n], melse med Stalin o. påbörjade uppsättandet av Maxwell,f. 1888. ame- en polsk armé i Kyssland. 1942 lämnade A. rik. dramatiker. A. slog ige Rysslai d med c:a 60.000 man. Kämpade fram nom med What price glory? gångsrikt som arniékårchef i Italien 1944. A. (1924; Ärans fält, uppf. i har efter krigets slut kvarstannat i England. Sthlm 1929), en realistisk skildring från Första världs Andersen, Hans Chri- — .,,. stian (1805—75), dansk kriget. Senare verk äro Sa- författare, världsbekant ge turday' s children (1927; Så'na nom sina Eventyr og Histo barn, uppförd i Sthlm 1929), rier (1835—72, Andersens Elisabeth the queen (1930), sagor), vilka utgöra det Mary of Scotland (1933), The främsta, som skrivits inom wingless victory (1936; Den denna litteraturgren o. vida obevingade segern, uppf. i Sthlm 1944), Key överglänsa hans övriga för Largo (1939; Morgondagens män, 1940), The eve fattarskap (dikter, romaner, of St. Mark (Vi ha vår frihet, 1943) o. Joan of minnen, dramatiska försök). Lorraine (1946; Flickan från Lothringen, 1948). Under red. av dr H. Topsoe- Anderson [ffinn'd°s°n], M a r i a o, f. 1903, Jensen utger Det Dansk amerik. sångerska av negerbörd, internationellt Sprog- og Litteraturselskab sed. 1943 en ny uppl. ryktbar särskilt genom sitt föredrag av negro i 7 bd av A:s Romaner og Rejseskildringer. spirituals. M ö Andersen, Ingeborg, f. /u 1887, dansk Anderson [snn'd°s n], Carl David, f. förläggare, chef för Gyldendalske boghandel, 1905, amerik. fysiker av svensk börd, erhöll Nordisk forlag sedan 1936. Intar en ledande 1936 hälften av nobelpriset i fysik för upp ställning inom danskt förlagsväsende. täckten av positronen i samband med forsk Andersen, Hans Niels (1852—1937), ningar rörande den kosmiska strålningen. dansk affärsman, etatsråd med (från 1919) Anderson, A m o s, f. 1878, finl. politiker o. titeln excellens. A. grundade o ledde från affärsman, riksdagsman 1922—27 (svenska folk 1897 Det östasiatiske Kompagni. partiet), 1921 verkst. dir. i Hufvudstadsbladet, Andersen, Vilhelm, f. 1864, dansk litte 1938—45 dess huvudred. A. är känd konst- o. raturhistoriker. Prof. i Köpenhamn 1908. kulturmecenat, har bl. a. utgivit praktverket Huvudarb.: Tider og Typer af dansk Aands Hi- Medeltida kyrkokonst i Finland (1926). störte (1907—21), Horats, I—III (1939—42), ett Anderson, Ivar, f. 23/1 verk om Horatius' inverkan på världslitteraturen 1891, tidningsman o. politi fram till våra dagar. Uppskattad föredragshål ker (höger), huvudred, för lare o. uppläsare (särsk. av Holberg). Fil. bed.dr Östgöta Correspondenten vid Göteborgs högskola i94r. 1917, för Östergötlands Andersen, A 1 s i n g, f. 1893, dansk politiker, Dagblad 1930, för Svenska socialdemokrat. Folketingsman 1929, försvars- Dagbl. från */» 1940 (sam min. i Staunings reg. 1935—juli 1940, finansmän, tidigt dess verkst. dir.). juli—nov. 1942. Led. av AK. 1924—40 o. Andersen-Nexö, Martin, f. 1869, dansk från IQ35 jämte M. Skog författare, känd genom pro lund ledare för dess höger- letärromanerna Pelle Erobre- grupp. Led. av FK 1940. ren, hans huvudverk (1906 Publicistklubbens ordf. —10; sv. övers. 1921 ff.), o. 1944—48. Ditte Menneskebarn (1917— Anders Persson på Rankhyttan, d. 1534, 21; sv. övers. 1926; äv. bergsman, hjälpte Gustav Vasa undkomma filmatiserad) samt skildring under hans vandring i Dalarna; ställde sig ar från Bornholm o. kom under klockupproret på de missnöjdas sida, munistiskt färgade resebe varför han avrättades. rättelser från Sovjetryssland. 1944 utgåvos de föregående Andersson, Nils (1817—65), målare. Ut samt Minnen o. novellsaml. förde landskap med djur el. genrestaffage, ex. De tomma platsernas passa Oxdrift från Småland, Sorundabönder pd väg gerare i sv. uppl. till Stockholm (Nat.mus.). Andersson, Nils Johan (1821—80), Anderslöv, kommun i s. Skåne, Malmöh. 1.; botanist, lektor i Sthlm, intendent o. prof. Svedala landsf.distr., Oxie o. Skytts doms. vid Naturhist. riksmus. Botaniska arb. o. 1,943 inv. (1947), därav i Anderslövs läroböcker. Genom att rikt illustrera sina läro municipalsamhälle 809. böcker införde A. en åskådligare undervisning. Andersmäss(an) el. Andreasdagen, Andersson, Charles John (1828—67), till 1772 helgdag (apostladag) inom protestan upptäcktsresande, främst, afrikaforskare. A.skil tiska kyrkan; firas fortf. inom rom.-kat. kyrkan drade sina färder i Lake Ngami (1855; sv. övers. till alla apostlars minne den 30 nov. Var i Sverige 1856) o. The Okavango river (1861; sv. övers. s.å.). förr skördefest. Andersson, Ola (i Nordan å, senare i Anderson [aenn'd°s6n], Sherwood (1876— Malmö) (1837—1919), politiker. Led. av 1941I, amerik. författare. Har realistiskt o. ofta AK 1871—84 (lantmannapartiet). Grundade självbiografiskt, med stark betoning av drift 1868 folkhögskolan Hvilan. livets betydelse, skildrat amerik. stadsliv, bl. a. Andersson, Hans (i Nöbbelöv, senare i romanen Dark laughter (1925; Mörkt skratt, i S k i v a r p) (1848—1919), politiker. Som leda 1928). mot av AK 1882—1918 var han tidvis ledare Anderson [a5nn'd°s°nl, sir J o h n, f. 1882, för kammarens högerparti. Hans främsta in eng. konservativ politiker, 1922—31 under- satser gällde rösträtts- o. försvarsfrågorna. statssekr. i inrikesministeriet, 1932—37 guver Andersson, Richard (1851—1918), pianist nör över Bengalen, sept. 1939 inrikesminister i o. musiklärare. Grund. 1885 en musikskola i Chamberlains ombildade ministär o. maj—okt. Sthlm. Andersson - 54 — Andrassy Andersson, Aksel (1851—i923)> biblio- flera av mineralen pyroxen, hornblände o. graf, språk- o. personhistoriker. Överbiblio bio tit ss. väsentliga beståndsdelar. tekarie vid Uppsala universitetsbibi. 1911—18. Andfåglar, ordning (LamellirosVres) o. fa Andersson, Nils (1864—1921), borgmästare milj (AnaWdae) av simfåglar, med omkr. 200 i Lund, folkmusikforskare o. upptecknare av arter, spridda över hela jorden. Näbben utom i folkvisor; var en av initiativtagarna till Svenska spetsen, »näbbnageln», klädd med mjuk hud, folkmusikkommissionen. med tvärställda hornlameller på kanterna. Andersson, Carl Filip Gunnar (1865 Fullständig simhud mellan framtårna. Vingar —1928), botanist, geograf, blev 1909 prof. i medellånga, spetsiga. Till andfåglarna höra skra- ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i kar, dykänder, egentliga änder, svanar o. gäss. Sthlm. Bl. arb.: Australien, natur o. kultur, Andisjan', stad i TJsbekiska sovjetrepubl., Vårt dagliga bröd, Kraft och kultur m. fl. SSSR, vid fl. Kara-Darja. 84,000 inv. (1939). Andersson, Johan Andliga förbehållet, det i freden i Augsburg 3 Gunnar, f. /7 1874, 1555 intagna villkoret, att varje andlig, som geolog o. arkeolog. Chef övergick till protestantismen, skulle förlora sitt för Sveriges geologiska ämbete o. därmed förenade inkomster. undersökning 1906—16. Andmat, arter av örtsläktet Lemna. 1914—25 gruvexpert hos Andning el. respirati o'n, det av livs kines, regeringen. Prof. vid processerna betingade gasutbytet mellan en le Stockholms högskola 1925, vande organism o. omgivande medium, består i förest, för Statens ost ett upptagande av syre o. ett avgivande av kol asiatiska arkeologiska sam syra. Hos de högre djuren ombesörj es gasut lingar 1926—39. A. har för bytet med omgivningen av särskilda andnings utom vetenskapl. arb. utg. organ (lungor, gälar) o. betecknas som yttre kinaskildringar. Researches andning. Från (o. till) andningsorganen into the prehistory of the chinese (1943), resultatet transporteras gaserna med blodet till (o. från) av utgrävningar i Kina samt Antarctic (1944). kroppens alla celler; gasutbytet mellan dessa o. forskningsfartyget Antarctics historia. blodet betecknas som inre andning. — Andersson, Oskar (1877—1906), skämt Hos växterna upptages syret genom klyvöpp tecknare, medarb. i Söndagsnisse (under ningar o. barkporer från luften o. transporteras märket O. A.). I saml. Mannen som gör vad som vidare genom intercellulargångarna. Som and faller honom in (1907) har han givit prov på ningsmaterial tjänstgöra huvudsakl. energirika en egenartad komisk fantasi. Monografi av G. kolhydrat, vilka sönderspjälkas, varefter del Jungmarker 1946. produkterna syrsättas. Genom processen bil 23 das kolsyra o. vatten o. frigöres energi, vilken Andersson, Axel, f. /3 1879. frikyrko i huvudsak omsattes i växtens livsyttringar. man, en av de ledande inom Sv. missions förbundet, 1930—44 dess missionsföreståndare. Andningscentrum, område i förlängda 18 Andersson, Gustaf, i Rasjön, f. /12 märgen, som reglerar andningen. 1884, politiker. 1921—44 led. av AK o. 1935—44 Andningsljud, ett vid auskultation hörbart folkpartiets ordf. i riksdagen. Kommunika ljud, som vid in- o. utandning uppkommer i luft tionsminister i P. A. Hanssons samlingsregering rören o. lungorna o. varigenom läkaren kan dec. 1939—okt. 1944, därefter landshövding i bestämma närvaron, graden o. utbredningen Kopparbergs 1. av en sjuklig process i lungan o. luftrören. Andersson, Dan (1888—1920), författare, Andningsrot, beteckning för lodrätt ur un en av förgrundsfigurerna inom den sv. prolctär- derlaget uppväxande rotgrenar, vilka förekom diktningeu. Bl. diktsamlingar Svarta ballader ma hos många växter på vattensjuk, syrefat tig (1917), bl. berättelser De tre hemlösa (1918) o. mark (särsk. hos mangrove-träd i tropikerna) o. David Ramms arv (1919). 1942 utgavs Tryckt underlätta åtkomsten av syre. och otryckt, dikter, noveller o. romanfragment. Andorr'a, republik i ö. Pyrenéerna. 452 19 Andersson, I n g v a r, f. /3 189Q, historiker, kvkm, 6,000 inv. (1939). Befolkningen talar docent i Lund 1928, anst. i Radiotjänst 1939— katalanska o. lever av åkerbruk, boskapssköt 46. Har särsk. behandlat svensk medeltid samt sel o. smuggling. A. står under Frankrikes o. Vasatiden. Bl. arb. Erik XIV (1935), Sveriges spanska biskopens av Urgel överhöghet. Verkst. historia (1943) o. Skånes historia (del I; 1947). makten utövas av en förste syndikus. Huvud Red. för Nordisk tidskrift sed. 1947. ort: Andorra la Vieja. A. ockuperades av frans Andersson, Arne, f. 27/in 1917» idrottsman, männen nov. 1944. en av världens bästa löpare på medeldistans. Andrae, Tor (1885 — Till yrket folkskollärare. A. satte 1944 nya 1947), teolog o. religionshis världsrekord på 1 eng. mil (4.01/,), 3/4 eng. mil toriker, prof. vid Sthlms (2.56/1) samt svenskt rekord på 1,000 m (2.21,9). högskola 1927—29, i Upp Förlorade 1946 sitt amatörskap. sala 1929—36, ecklesiastik- Anderssonska fonden, egentligen Stiftel min. i Pehrsson-Bramstorps sen Therese och Johan Anders ministär 1936, biskop i Lin sons minne, fond för främjande av medi köpings stift från 1936. cinsk forskning. Donerades 1922 av musikern framstående islaintorskare, Knut Andersson (1868—1938) till minne av bl. a. Die Person Muham dennes föräldrar. Kapital 7.47 mill. kr. (1947). meds (1918), Muhammed, hans liv och hans tro (1930), Anders Sunesön, d. 1228, dansK storman av religionspsykolog. Har också utg. biografien Hvideätten, Knut VI:s kansler, biskop i Lund Nathan Söderblom (1931). 1932 blev A. leda 1201—23. mot av Sv. akademien. Anderstorp, kommun i v. Småland, Jönk. 1.; Gislaveds landsf.distr., Östbo o. Västbo doms. Andra kammaren, benämning på den ena av 4,272 inv. (1947), därav i A. kyrkobokf.distr. folkrepresentationens (riksdagens) avdelningar i 2,656 o. i Gyllenfors kyrkobokf.distr. 1,616, Sverige o. Nederländerna. varav i Gyllenfors municipalsamhälle 1,569. Andrarum, kommun i ö. Skåne, Kristianst. 1. Andesi'n, fältspatmineral, till sammansätt (past.adr. Lövestad); Brösarps landsf.distr., ningen stående mellan oligoklas o. labrador. Gärds o. Albo doms. 841 inv. (1947). Andesi't, yngre, vanl. porfyrisk vulkanisk Andrassy rann'drasji], Gyula (Julius) bergart, motsvarande porfyriterna bland de (1823—90)> greve, ungersk statsman, blev 1867 äldre, o. med kalknatronfältspat jämte ett el. ungersk ministerpresident o. var 1871—79 Öster- Andra världskriget - 55 - Aneby rike-Ungerns utrikesminister; arbetade på sam Andrews [aenn'dros], Frank Maxwell förstånd med Tyskland o. utvecklade 1878 (1884—1943), amerik. general. A. skapade För. Bosniens o. Herzegovinas ockupation. Hans Stat:s flygvapen o. var 1942—43 chef för de son G y ul a A. (1860—1929), greve, var 1893— amerik. flygstridskrafterna i Främre Orienten. 94 samt 1906—10 minister i Wekerles kabinett Andrews [£enn'dros], Roy Chapman (1884 o. deltog 1910 i bildandet av det »nationella —1944), amerik. zoolog o. forskningsresande, arbetspartiet». I okt. 1918 blev A. den siste deltog 1908—13 i expeditioner till Alaska, Bor- österrik.-ung. utrikesministern o. strävade för neo, Celebes o. Korea samt ledde 1916—30 flera gäves efter uppnående av en förmånlig sepa stora vetenskapliga expeditioner i Kina (Mon ratfred för dubbelmonarkien. Legitimist. Äv. goliet o. Centralasien), med viktiga zoologiska o. politisk författare; utgav bl. a. ett större arbete arkeologiska nyupptäckter (sammanfattning i om Första världskrigets förhistoria. The new conquest of Central Asia, 1932). Chef för Andra världskriget, se artikeln Världskrig 2. American Museum of Natural History från Andreasdagen, dets. som Andersmäss(an). 1934. Erhöll 1937 Vegamedaljen. Andree, Richard (1835—1912), tysk geo Andri'a, stad i s.ö. Italien, prov. Bari delle graf o. etnograf, mest känd som utgivare av Puglie (Apulien). 56,000 inv. (1936). Handel Andrees Allgemeiner Handatlas (1881; med ett med mandel, olivolja, maj olikavaror. flertal senare uppl.), en även i Sverige mycket An'drias Scheuch'zeri, ryktbart fossil från använd kartbok. miocenperioden i Baden. Det beskrevs 1726 av Andrée, Salomon Au J. Scheuchzer ss. resterna av en människa, som gust (1854—97), född i drunknat vid syndafloden, men härrör från en Gränna, ingenjör, ballong- jättesalamander, besläktad med den nu levande farare, startade tills. m. K. japanska. 120 cm lån*. Fra:nkel o. N. Strindberg And'rimmer, i nord. myt. den kock, som varje u/7 1897 en expedition från dag till einherjarna i Valhall kokade galten Spetsbergen för att i ballong Särimner i kitteln Eldrimner. (Örnen) nå Nordpolen. Utom ett brev, dat. 13 juli Androc'lus, rom. slav, om vilken berättas, s. å., hördes intet vidare att han i öknen drog ut en tagg ur foten på ett från dem, tills ett norskt lejon, vilket sedan av tacksamhet ej sönderslet fartyg i aug. 1930 påträffa honom på arenan i Rom. de deras sista lägerplats på Androgy'n (av grek. ane'r, man, o. gyne', Vitön, n.ö. om Spetsbergen. Enl. det där funna kvinna), individ med både manliga o. kvinnliga materialet hade Örnen på grund av nedisning könsorgan. Jfr Hermafrodit. måst nödlanda på drivisen '4/7 på 82° 56' n. br. Andro'make, i grek. sagor Hektors maka. 29° 52' ö. 1. Expeditionen tog sig sedan till 5 Andro'meda. 1. I grek. sagor dotter till fots fram till Vitön, som nåddes /,0. Medlem konung Kefevs av Etiopien, fängslades vid marnas kvarlevor hemfördes till Sthlm 6/)0 en klippa ss. försoningsoffer åt ett odjur, som 1930 med Svensksund, samma fartyg, som hotade ödelägga landet. Hon befriades av A. använt på väg till Spetsbergen. Expeditionen Persevs. — 2. Stjärnbild på n. stjärnhimlen. har av Svenska sällskapet för antropologi och I dess närhet den för blotta ögat synliga, geografi skildrats i Med Örnen till polen (1930, sedan medeltiden observerade Andromeda- tolv övers.), där det efter 33 år framkallade nebulosan. fotografiska materialet tilldrar sig ett särskilt intresse. Andréemuseet i Gränna bevarar fynden Andro'meda, växtsläkte (fam. Ericaceae). från Vitön. Dvärgbuskar med hårda, övervintrande blad 0. klocklika blommor. A. polifo'lia, rosling, har ljusröda blommor o. blomskaft. Vanlig pa Andrej'ev, Leonid Nikolajevitj mossar. (1871—1919), rysk författare, skildrade rea listiskt livets fasor o. människornas lidanden. Andropo'gon, grässläkte, över 200 huvud- Bl. till sv. övers, arbeten: Röda skrattet (1906), sakl. tropiska arter. Högvuxna (intill 5 m)> En berättelse om sju hängda (1908) samt skåde bredbladiga gräs, med tvåkönade el. därtill spelen Professor Storitsyn o. Han som )dr örfi• äv. hanliga småax. A. sor'ghum, viktigt spann larna (uppf. i Sthlm resp. 1921 o. 1926). målsgräs med många former; en av dessa är Andrén, Viktor (V icke) (1856—1930), durra (Afrika, Medelhavsområdet). målare, illustratör. Teckningar i skämtpressen And'ros. 1. Nordligaste ön bland Kykladerna, o. böcker. Takmålningar i bl. a. Operahusets Egeiska havet. 405 kvkm, 17,000 inv. Vin, syd salong o. kafé. Bcllmanssångare. frukter. — 2. Huvudort på A. 1. C:a 2,000 inv. —• 3. Den största bl. Bahamaöarna. Andrén, Georg, f. ">/12 1890, statsvetenskapsman o. Androsteron [-rå'n], ur urin isolerat hor politiker. Prof. i Göteborg mon, som verkar stimulerande på de manliga sed. 1929; led. av AK 1925 könsfunktionerna. —27, av FK sed. 1938 (hö Andsläktet, A'nas, tillhör familjen and- ger). Ecklesiastikminister i fåglar o. representeras i Sverige av skedanden, P. A. Hanssons samlingsre gräsanden, snatteranden, stjärtanden, krickan, gering 1944—45. Ordf. i artan o. bläsanden. Vingspegeln metallglän- 1945 års univ.beredning. Bl. sande. tarsen nästan trind, baktån utan hud- arb. Federalismen i den tyska flik, näbbnagel, liten. Oftast sötvattensfåglar. riksorganisationen 1871— Andujar [ando'char), stad i s. Spanien, 1914 (1920), Parlamentarism prov. Jaén, vid Guadalquivir. 25,000 inv. (1940). och partier i England 1846 Tillv. av alearrazas. —52 (1929) o. Tvåkammarsystemets tillkomst o. utveckling (1937). Andvare, i nord. myt. en dvärg, som i gäddskepnad infångades av Loke o. med allt sitt Andrews [amn'dros], Thomas (1813— guld måste lösa sig fri. 85), irl. fysiker, utförde grundläggande arbeten Ane den gamle, dens. som Aun. rörande temperaturens o. tryckets inflytande Aneboda, kommun i mell. Småland, Kronob. på övergången mellan vätske- o. gasform. In 1. (past.adr. Ugglehult); Norrvidinge landsf.- förde därvid 1869 den för en klar uppfattning distr., Mell. Värends doms. 1,636 inv. (1947). av det kritiska tillståndet så viktiga grafiska I kommunen finnes en fiskeriförsöksstation med metoden med isotermer, Andrews' dia fiskeriskola o. sötvattensbiologisk anstalt. gram. Aneby, municipalsamhälle i n. Småland, Bre- Anekdot -56- Angell destads o. Bälaryds kommuner, Jönk. 1. 1,096 Anfang, ty., början. 1. inv. (1947). Byggnk. Det parti av en båge, Anekdot [-då't] (av grek. nek. an o. ek'dotos, där denna ligger an mot under utgiven), i äldre tider skrift, som för första laget, den s. k. dynan. — 2. gången utgavs i tryck. Numera kort, skämt Boktr. Anfangsbokstav, sam berättelse. en större, stundom ornamentalt > ,r-i; Anemi' (av grek.), blodbrist. — An e'm i s k, utbildad, stor bokstav (majus- ' \>| blodfattig. Jfr Blodbrist. kel) vid början av tryckt el. präntad text. (Se bild.) yy Anemofi'1 (av grek. a'nemos, vind, o. ji'los, vän) säges växt vara, som är tillpassad för en Anföringstecken el. c i t a- MvQSSsår t i o n s t e c k e a (" »), skriv pollination (frömjölsöverföring) med tecken, som sättas omkring en sats för att ut vindens tillhjälp. Ex.: barrträd. märka ordagrant återgivande el. omkring ett ord Anemome'ter (av erek. a'nemos, för att betona en skiftning i betydelsen. Ex.: vind, o. me'tron, mått), instru Hans sätt att »citera» = hans sätt att förvanska. ment för mätning av vindhas Angå, kommun på mell. Gotland, Gotl. 1. tighet, vanl. bestående av ett (past.adr. Kräklingbo); Roma landsf.distr., med räkneverk förbundet skovel- iwL Gotlands doms. 224 inv. (1947). Välbevarad hjul. (Se bild.) *—*" romansk absidkyrka från 1200-talets början. Anemo'ne, växtsläkte (fam. Ranunculaceae). An'gantyr, i nord. myt. 1. Bärsärk, en av Fleråriga örter med rotstock o. ofta tredelade, Arngrims 12 söner, bekant för sin holmgång rikt flikade blad samt livligt färgade blommor. med Hjalmar den hugstore. — 2. Sv. konung A hepa'tica, blåsippa. A. nemo- av Ynglingaätten, enl. Snorre kallad Egil o. ro'sa, vitsippa, A. ranuncu- högsatt i Uppsala. — 3. Jarl på Orkneyöarna loi'des, gulsippa. Den vitblom enl. Fritjofs saga. miga, på Öland o. Gotland Angara', biflod till Jenisej i Sibirien, kommer vildväxande A. silves'tris. tov- från Bajkalsjön. 2,120 km. sippa, Bamt främst den från Anga'nerätt (av grek. angarev'ein, tvinga Orienten härstammande A. till fartygstjänst; urspr. pers.), i folkrätten corona'ria, trädgårdsanemon, benämning på krigförande makts anspråk att äro omtyckta prydnadsväxter. taga i beslag i densammas hamnar befintliga Anepu, grek. A n u'b i s främmande fartyg o. använda dem (särsk. för el. Herman u'b i s, egypt. transportändamål). gud, gravarnas väktare; fram- Ångarn, kommun i s. Uppland, Sthlms 1. ställes som människa med (past.adr. Brottby); Vallentuna landsf.distr., schakalhuvud. (Se bild.) Sthlms l:s v. doms. 258 inv. (1947). Aneroi'd, baiometer med lufttom metalldosa, Ängel, dets. som Ängeln. vars formförändring vid växlande lufttryck Angelfiske (av ty. Ängel el. eng. angle, met genom en starkt förstorande krok), fiske vintertid på isen med s. k. angcldon. visareutväxling angiver baro Angelica, örtsläkte (fam. Umbelliterae), 50 meterståndet efter en graderad arter på n. halvklotet o. Nya Zeeland. Stor skala. (Se bild.) vuxna, stundom mer än manshöga med 2 el. Anestesi' (av grek. nek. an 3 ggr pardelade blad. A. archange'lica, kvanne, o. aista'nestai, förnimma), upp allmän i fjälltrakterna, lämnar angelikarot, vil hävda känselförnimmelser. Före ken tidigare brukats som läkemedel o. äv. kommer mer el. mindre utbredd användes vid framställning av munklikör. ss. symtom vid vissa nervsjuk Stjälken ätes. domar, varvid rubbningen kan vara begränsad Fra Angelico [ands}e'likå], »den änglalika till ett visst känselsinne, t. ex. beröringssinnet, munken», egentligen Fra Giovanni el. gälla samtliga känselsinnen. Framkallas Angelico daFiesole (1387—1455), ital. lokalt el. allmänt (narkos) vid kirurgiska ingrepp målare. Som munk i San Marcoklostret i Florens genom bedövningsmedel, anestetika (jfr Bedövning). Anestesi'n, etylestern av para-aminoben- soesyra. Lokalt bedövningsmedel. Anet [anä'], Cl au de (1868 —1931), fransk författare, har skrivit landsbygdsromaner, rese skildringar samt studier från revolutionens Ryssland; bl. a. romanen Ariane, jeune fille russe (1920, sv. övers. 1921). Anethum, örtsläkte (fam. Umbelliterae), 2 arter. A. grave'olens, dill. Aneurin, t i a m i'n el. vitami'D B] före kommer i sädeskornens skal, vetegroddar o. jäst. Saknas aneurin i födan, uppstår bristsjuk domen beri-beri (jfr d. o. samt C. Eijkman). Den kemiska sammansättningen är mycket kom plicerad men numera klarlagd. Aneurinets bety delse för organismen beror därpå, att dess pyro- fosforsyraester ingår som beståndsdel (coen- ägnade han kyrkan hela sin konst. I detta kloster zym) i karboxylas, som ingriper i kroppens kol {Bebädelsen, se bild) samt i Rom o. Orvieto hydratomsättning. finnas väggfresker med enkel formgivning, me Aneurysm' (av grek.), abnorm utvidgning dan hans stafflitavlor utmärkas av detaljrike på en pulsåder som följd av sjukdom i kärl dom, färgskönhet o. naivt behag. Ingen konst väggen (spontant el. äkta aneurysm) el. när har tolkat paradisets fröjder med innerligare av ett yttre våld, som skadat kärlväggen (trau fromhet än A. Monogr. av É. Schneider (1933). matiskt el. falskt aneurysm). Angell [e'n'ds5°l], sir N o r m a n, f. 1874, eng. journalist o. politiker, som gjort sig be Anfallsvinkel, llygv., vinkeln mellan kordan kant som ivrig pacifist, bl. a. genom det 1935 i en flygplansvinge o. den infallande luftström till sv. övers, verket Pre/ace to peace (Vägen till mens riktning. Ängeln — 57 — Angöra fred). A., som aktivt del Anglic, av TJppsala-professorn R. E. Zach- tagit i eng. politik som risson (1880—1937) framlagt förslag till stav arbetarpartiets repr. i un ningsförenkling i engelskan. derhuset 1929—31, erhöll Anglieism', eng. ord el. uttryck i andra språk. 1933 Nobels fredspris. Hette Anglikanska kyrkan el. episkopal- egentl. R.N.A.Lane. (Sebild.) kyrkan räknar sig som en direkt fortsätt An'geln el. A ngel, halvö ning av de första århundradenas kyrka, sedan i n.v. Tyskland, på ö. kusten kat. missbruk avlägsnats genom Henrik VIII:s av prov. Schleswig-Hol- reformation. I läran blev brytningen med Rom stein. 800 kvkm, 55,000 ej så fullständig. 1562 under Elisabets regering inv. Bekant för sin boskap, antogos de 39 artiklarna, varmed den engelska anglerboskap (sed.o.). episkopalkyrkan var färdigbyggd, »en nationellt Angelsach'ser el. anglosachser kallas engelsk enhet av katolicism, lutherdom o. kalvi- det folk i England, som uppkom av flera stam nism». Till grund för gudstjänst o. enskild mar vid den germanska invandringen från andakt ligger The Book of Common Prayer mitten av 400-t. Märkligast äro anglerna, som (från 1549). Episkopalkyrkans stela tvång har slutl. gåvo namn åt England, enl. traditionen under utvecklingen brutits genom puritanska komna från halvön Ängeln. Numera samman o. independentiska rörelser o. slutl. väsentligt fattande benämning på engelsmän o. nord demokratiserats. amerikanare. Jfr Angler. Anglise ra, sätta eng. prägel på något. Om Angelstad, kommun i s.ö. Småland, Kronob. hästar: stubbsvansa; avskära fällmusklema, så 1.; Lidhults landsf.distr., Sunnerbo doms. 1,103 att svansen blir uppstående. inv. (1947). Angio-egyptiska Sudan, britt.-egyptiskt An'gelus, katolsk bön, benämnd efter begyn kondominat i ö. Afrika, s. om Egypten. 2,618,600 nelseorden An'gelus Do'mini nuntia'vit Mariae kvkm, 6.6 mill. inv. (1939), i n. hamitiska (Herrens ängel bringade Maria ett budskap); nubier, i s. sudannegrer. A., som genomflytes äv. klockringning, som manar till denna bön. av övre Nilen o. dess bifloder, består i n. av An'gelus Sile'sius, egentl. Johannes Scbeffler öken (Nubiska öknen), i s. av tropiska, delvis (1624 — 77), tysk mystiker o. psalmdiktare, urspr. sumpiga skogsområden, medan mell. A. utgöres protestant o. läkare, senare katolsk präst i Sch\e- av savanner o. stäpper. Utförselvaror: bomull, sien under namnet A. Hans mest bekanta verk är gummi, sesam, hudar o. skinn, dadlar, elfenben, sentenssamlingen Cherubtnischer Wandersmann. guld, jord- o. palmnötter. A. ar delat i 8 pro A. är förf. till ps. 296 o. 346 i Sv. psalmb. vinser, styrda av guvernörer. Huvudstad: Kliar - tum. A., som sed. Första världskr. styrts som en Angerdshestra, kommun i n. Småland, Jönk. britt, koloni, erhöll, delvis genom de egypt. 1.; Mo landsf.distr., Tveta, Vista o. Mo doms. nationalisternas kampanj, 1936 en ny författ 407 inv. (1947). ning, enligt vilken landet styres av en av egypt. Angered, kommun i v. Västergötland, Älvsb. regeringen utnämnd o. av Storbritannien god 1. (past.adr. Olofstorp); Yättle landsf.distr., känd generalguvernör. Nationalistpartier ha Vättle, Ale o. Kullings doms. 1,844 inv. (1947). framträtt med krav på oberoende. I samband Angered-Strandberg, Hilma (1855—1927), med förhandlingarna om revision av 1936 års författarinna, känd genom sina amerikaskildrin fördrag hemställde Egypten 1946, att Stor gar [Den nya världen o. På prärien, 1898, Från britannien skulle gå med på bildandet av en det nya och gamla landet, 1899, Hemma, 1912). sudanesisk regering under egyptiska kronans Ångers [anssje'], huvudstad i dep. Maine- överhöghet. Arabförbundet stödde 1947 de et-Loire, fordom i Anjou, v. Frankrike, vid egyptiska kraven. Britterna äro emellertid Maine. 94,000 inv. (1946). Unggotisk katedral, inte benägna för eftergifter, eftersom de ämna märkligt slott fr. 1200-t. Livlig industri o. han göra besittningarna i ö. Afrika till centrum i ett del. Skifferbrott (Trelazé). strategiskt bassystem. Angi'na pec'toris, ett sjukdomssymtom, som består i anfallsvis uppträdande, ytterst Anglofobi' (av grek. fo'bos, fruktan), över häftiga, mot vänster axel o. arm utstrålande driven motvilja mot allt engelskt. smärtor i hjärt- o. bröstbenstrakten, förbundna Anglomani' (av grek. mani'a, galenskap), med höggradig (döds-)ångest. Oftast tecken överdriven förkärlek för allt engelskt. på åderförkalkning i hjärtats kransartärer. Anglonorman'diska, det från 1066 till mitten Angi'na tonsilla'ris, lat., halsfluss. av 1300-t. officiella språket i England. A., som Angiom f -å'm], kärlsvulst; kan utgå från infördes genom normanderna, är franska med blodkärl (h e m a n g i o m) el. lymfkärl (1 y m f- starkt inslag av eng. element. På a. finnes en angiom). Till hemangiomen höra s. k. födelse- rikhaltig religiös o. historisk litteratur. el. eldmärken. Anglosachser, dets. som angelsachser. Angiosper'mae, a n g i o s p e r'm e r, göm- The Anglo-Swedish Literary Foundation fröiga växter, den största avdelningen av fa- [öi a?ng'l° s°i'disj litt'°räri fa°ndei'sj0n], stiftelse nerogamerna, kännetecknad därav, att frukt med uppgift att genom bl. a. översättning av bladen äro sammanvuxna till pistiller, i vilka svenska litterära verk till engelska göra svensk fröämnena sitta dolda. litteratur o. konst mera kända i England. A. Angko'r, dets. som Ongkor. har stiftats av Bernard Shaw med det honom Angler, namn på ett forngermanskt folk, av 1927 tilldelade nobelpriset. vilka största delen bodde i n.v. Tyskland. På The Anglo-Swedish Society [öi feng'1" 400-t. erövrade de England. Jfr Angelsachser. [ s°i'disj sösaj'iti], ett 1919 stiftat sällskap för Anglerboskap, I främjande av svensk-engelska kulturella för täml. småväxt, lätt bindelser. Säte i London. o. smärt, enfärgat Anglä's, äldre benämning på fransäs o. ka- röd, frånAngeln här drilj; livlig karaktärsdans i 2/1 el. 6/« takt. stammande boskaps Angmagssalik [ama?'sjalik], handelsplats o. ras. Lämplig för distrikt på Grönlands östkust. Omkr. 700 inv., mindre frodiga be eskimåer o. danskar. Export av sälskinn. tesmarker. (Se bild.) Angola [-gå'-j el. Portugisiska Väst Anglesey [ieng'- afri k a, port. koloni i Centralafrika, vid At g°lsi], ö i Irländska sjön, förbunden med Wales lanten. 1,246,700 kvkm, 3.7 mill. inv. (1940). genom två broar. Eget grevskap. 49,000 inv. Huvudstad: Säo Paolo de Loanda. (1931). Huvudstad: Beaumaris. Ango'ra, före 1923 namn på Ankarn. Angoraget — 58 — Ankara Angoraget, Ca'pra Ani [ann'ji], ruinstad i Armenien, s.v. om angoren'sis, en i trak Aleksandropol. På 900-t. Armeniens huvudstad. ten av Ankara (Angöra) Förstördes 1319 genom en jordbävning. I A. inhemsk get med lång, finnes en märklig korskupolkyrka från 1001, mjuk, silkesglänsande varav en sentida kopia uppförts i Lwöw. bottenull av stort värde. Anilin, C6H5 NHa, fenylamin, en aroma (Se bild.) tisk amin, säreget luktande, färglös, starkt Angorakanin el. s i 1- ljusbrytande vätska. Smältp. 6°, kokpi 1820, k e s h a r e. en från spec. vikt 1.02. Framställes genom reduktion av Ankara (Angöra) här nitrobensol. Bildar salter med syror o. har lik stammande varietet av som dessa stor anv. vid tillv. av färgämnen. kauin, vars långa, silkesfina hår ofta använ Anilinfärger, äldre benämning på olika ur des i textilindustrien. anilin o. närbesläktade ämnen framställda färg Angorakatt, en i trakten av Ankara (An ämnen, t. ex. azofärgämnen, safraniner o. tri- göra) inhemsk stor varietet av katt, till färgen fenylmetanfärgämnen. Jfr Tjärfärgcr. oftast vit, mera säl Änima, lat., luft, andedräkt, själ. — A'n i- lan grå el. gul, m. de- m a m u n'd i, världssjälen. cimeterlångt, ytterst Animal el. a n i m a'l i s k (av lat. a'nimal, fint hår. (Se bild.) djur), som avser el. tillhör djurvärlden. Angostu rabark Animala organ äro rörelseorgan, nervsystem erhålles av ett litet, o. sinnesorgan. i Venezuela o. Co Anima'lia, lat., vetenskapligt namn för djur. lombia inhemskt Anima'to, it., musikterm: livligt. träd, Cuspa'ria tri- Anime'ra (av lat., a'nima, själ), liva, uppelda. folia'ta (fam. Rutaceae). Av barken beredes ett — A n i m e'r a d, livlig, glad. bittert smakande, i medicinen som feberstillande Animism' (av lat. a'nima, själ), primitiv medel anv. extrakt (äv. vanl. cocktailingrediens). uppfattning, att allt i tillvaron är besjälat. Angouléme |an"golä'mj, huvudstad i dej). Animosite't (av lat.), hätskhet. agg. Charente, v. Frankrike, vid fl. Charente. 35,000 Animoso [-å'så], it., mus.: med liv o. kraft. inv. (1937)- Domkyrka invigd 1128. Papperstillv . A'nio el. T e v e r o n e, biflod till Tiber i Fordom huvudstad i landskapet Angoumois. mell. Italien. Bildar berömda vattenfall vid Ti Angouléme [an«golä'm], titel för franska voli. Kraftverk. hertigar. 1. Charles de Valois (1573— A'nis, PimpineWa ani'sum (fam. Utnbelli- 1650), greve av Auvergne, 1619 hertig av A., ferae), en särsk. i varmare länder odlad krydd naturlig son till Karl IX av Frankrike. -— 2. växt med håriga delfrukter, vilkas flyktiga Louis Antoine de Bourbon (1775— olja användes för smaksättning av karameller 1844), hertig av A., son till Karl X. Deltog o. likörer (anisett). Äv. använd i medicinen. i krigen mot Napoleon o. var senare jämte sin Anisett' (fr. anisette), vit likör med anisolja. maka, Ludvig XVI:s dotter, Marie Théré- Anisotropi' (av grek. nek. an o. isotropi), se Charlotte (1778—1851), ledare för det egenskapen hos kristalliserade ämnen att i olika rojalistiska partiet. Båda drevos i landsflykt riktningar förete olika karaktär. — A n i s o- vid julirevolutionen 1830. t r o p a vätskor, dets. som flytande kristaller. Angoumois [an*gom°a'], gammalt landskap A n'jala-förbundet, officerssammansvarjning i v. Frankrike, vid fl. Charente. Huvudstad: under rvska kriget 1788 i syfte att fram Angouléme. Nuv. dep. Charente. kalla fred o. riksdagsinkallelse; en liten grupp An'gra do Heroismo, huvudstad för Azo av deltagarna avsåg Finlands skiljande från rerna, på ön Terceira. r 1,000 inv. Sverige. Sedan en skrivelse till ryska kejsa An'gra Pequena [-peke'na] el. Liideritz- rinnan 9 aug. erbjudit fred på vissa villkor, b u c h t, hamn i britt, mandatområdet Syd avfattades 12 aug. i Anjala (Nyland) en dekla västafrika, n. om Oranjefloden. ration om gemensamt ansvar för detta anbud. Det ryska svaret, som tog sikte på den separa Angurva'del, namnet på Fritjofs svärd. tistiska gruppens strävanden, avvisades av Angus [eeng'g°s], före 1928 Forfai, grev Anjalamännen, som dock framhärdade i sin skap i ö. Skottland vid Nordsjön. 2,263 kvkm, fordran på riksdag o. äv. lyckades få hertig 270,000 inv. (1946). Huvudstad: Forfar. Karl på sin sida. Så småningom uppkom för Angöra land, från sjön uppsöka land för att virring bland dem, då händelseutvecklingen bestämma ett fartygs el. en luftfarkosts läge. gäckade deras planer. På nyåret häktades Anhalt, provins (ty. Land) i n. Tyskland, ledarna; överste Hästesko avrättades, andra bestående av ett område kring mell. Elbe, ett dömdes till fängelse el. landsflykt. mindre v. därom samt 5 enklaver. 2,3r4 kvkm, 436,000 inv. (1939). Åkerbruk o. bergsbruk; Anjeskutan, fjäll i n.v. Jämtland. 1,199 m. socker o. brännvinsindustri. Huvudstad: Dessau. An-jon, den vid dissociation negativt laddade — Hist. A., som ingick i Sachsen, blev fursteu- delen av en molekyl. Jfr Jon. döme på 1200-t., delades sedermera men sam Anjou [an8ilJo'], en av Frankrikes gamla manfördes 1863 till ett hertigdöme. Den siste provinser, motsvarande de galliska ande- hertigen avgick i nov. 1918. Till 1933 var A. gavernas land. Från 900-t. till 1360 grev en fristat, styrd av ett statsråd. Ingår sed. skap, sedan hertigdöme. Införlivades 1480 med T945 i den ryska ockupationszonen. Jfr Sach- franska kronan. Huvudstad: Ångers. A. är sen-Anhalt. nuv. dep. Maine-et-Loire o. en del av Indre- A'nherre, furstlig el. adlig familjs stamfader. et-Loire, Mayenne o. Sarthe. An'holt, dansk ö i Kattegatt. 22 kvkm, Anjou [ann'sjo], Lars Anton (1803—84), 218 inv. (1945). Högsta punkt Sonderbjerg (48 m). kyrkohistoriker, prof. i Uppsala 1845, eckle Anhuei, provins i ö. Kina, kring s. Yang- siastikmin. 1855—59. biskop i Visby 1859. Hu- tsl-kiang. 142,800 kvkm, 23 mill. inv. (1947). vudarb.: Svenska kyrkans historia ifrdn Upsala Huvudstad: An-king. möte 1593 till slutet af siuttonde drhundradet Anhydri'd (av grek. an o. hy'dor, vatten), (1866). kem. förening, som erhålles genom borttagande Anka. 1. Tam form av vanlig gräsand, vilken av vatten ur ett motsvarande hydrat (bas el. den mycket liknar, dock i allin. vit o. större. syra). Ex. svaveltrioxid. — 2. Populär beteckning för felaktig tidnings Anhydri't (av grek. an o. hy'dor, vatten), uppgift. mineral, består av vattenfritt kalciumsulfat. An kära, tidigare A n g o'r a, huvudstad i Ankaratra - 59 - Anna Turkiet sedan 1923, belägen i ö. Mindre Asien. riksförsamling inkallas. Norskt sändebud till 228,000 inv. (1945). A., som är det klassiska England s. å. Lämnade 1815 det polit. livet. Ancy'ra, har helt uppbyggts av europ. ingen 2. Anker, Peder (1749—1824)1 kusin till jörer o. arkitekter, mest tyskar, o. har starkt C. A., norsk politiker, väganläggare. President modern prägel. Järnvägsknut. Flygplats Etimes- i riksförsaml. å Eidsvold; arb. för fören. m. gut. Sverige. Norsk statsminister i Sthlm 1814—22. Ankara'tra, bergmassiv på Madagaskar. 3. Anker, Nicoline (Nini) Roll Högsta topp: Tsiafajavona. 2,644 m. (1873—1942), norsk författarinna. Har utgivit Änkarboj, vid ankaret fäst flytande föremål, Det svake kjön (1915), Fru Castrups datter (1918; som utmärker ankarets läge. sv. övers. 1920) m. fl. kvinnoskildringar. Ankarcrona, Gustaf (1869—1933). målare. An-king, huvudstad i prov. Anhuei, ö. Kina, Stämningsbilder från sv. herrgårdar o. historiska vid Yang-tsi-kiang. 40,000 inv. genrestycken med motiv från Karl XII:s tid. Anki'ses, i grek.-rom. myt. Aeneas' fader, Ivrade i Dalarna för traditionsbunden hem konung i staden Dardanos nära Tröja. bygdsvård. An'klam, stad i n. Tyskland, prov. Pom Ankardävert, kran el. lyftarm för flyttande mern. 16,000 inv. av ankaret över fartygssidan. Ankringsordning, fastställd plan, enl. vil Ankare el. ankar (av mlat. anche'ria, ken örlogsfartyg skola ankra. liten tunna), gammalt rymdmått, motsv. 15 A'nkult, dyrkan av förfäderna. Förekommer kannor el. 39-26 1. bl. a. hos kineserna. Ankare. SJÖD. Det vanliga ankaret består av en med två krökta armar försedd Ankylos [-å's] (av grek. anky'losis, krök- järnstång, läggen. Armarna ning), höggradig el. fullst. stelhet i en ledgång. äro i spetsarna utplattade till Anlovning el. u p p 1 o v n i n g, gir (vrid- s.k. f 1 y n, varigenom de bättre ning) av ett segelfartyg, så att vinden kommer kunna gräva sig fast i botten mera förifrån. Jfr Avhållning. o. öka ankarets fasthållande Anlöpning, färgning av en metalls yta kraft. Läggen är försedd med genom oxid- el. sulfidbildning. Härdat stål en tvärgående arm, ankar anlöpes genom upphettning till olika färg allt stocken, samt upptill en r ö- efter den hårdhet, som avses, o. avkyles i vat r i n g för fästande av ankar- ten. Färgen blir gul vid 200—240° (stämplar, punsar o. dyl.), brunröd vid 2650 (verktygs kättingen. Vid dragning i kät- 0 tingen tvingar stocken ankaret stål), mörkgul vid 275 (borr- o. hyvelstål) att vända sig, så att flyna gripa i botten. — Ett samt blå vid 2950 (bordsknivar o. fjädrar). lätt men effektivt ankare är det s. k. Northill- Anmärkaren, Sveriges första egentliga oppo ankaret, hos vilket flyna äro sitionstidning (1816—29), grundad av Fr. Ce- parallella med läggen o. stoc derborgh. Förlorade sin betydelse 1820, då ken placerad långt ned på J. Johanssons Argus började utkomma. denna (se bild). — Även fin Anmärkningsanledning. Vid sidan av kon nas en mängd typer av stitutionsutskottets granskning kan anmärk patentankare, på vilka ning framställas av övriga utskott o. enskilda armarna o. kronan äro utförda ledamöter genom att de i riksdagen anmäla, att i ett stycke, som är rörligt anmärkningsanledning föreligger mot visst fästat till läggen. — Elektro- statsråd. Remiss skall ske till konstitutions tekn. Rörlig del i magnetisk utskottet, för vilket anledningen till anmärk krets, ex. den järndel, som ning skall uppgivas (§57 riksdagsordningen). attraheras av magneten i ett relä, en ringklocka el. en tele Anmärkningsmål, mål rörande vid gransk grafapparat. Kan äv. beteck ning av statlig institutions räkenskaper upp na de delar av elektriska mo täckta fel, som handläggas bl. a. av Riksräken- torer o. generatorer, som num. hellre kallas skapsverket. rötor o. stator. Anna, indiskt mynt, 1 anna = 12 pie; 16 anna «= 1 rupie. Ankargång, en ännu bruklig, av engelsman Anna, den heliga, enl. legenden Jungfru nen Clement 1680 företagen förbättring av Marias moder o. gift med Joakim av Juda stam. Huygens' ur, avseende en noggrann reglering Anna (1545—1610), Gustav I:s dotter med av pendel utslagens storlek o. därav följande Margareta Leijonhufvud, 1562 g. m. pfalzgreve noggrannare gång. Till pendeln el. oron är Georg Johan av Veldenz. kopplad en med två hakar försedd ankarlik- Anna (1568—1625), Johan III:s dotter med nande bygel, som under svängningarna släpper Katarina Jagiellonica. Ehuru protestant åt framsteghjulet kugg för kugg. Jfr Cylinderur. följde A. 1598 Sigismund till Polen, där hon Ankarslut el. ankarslutare, stannade till sin död. Begraven i Toruri. tvärgående kortare stång i ena ändan Anna {1573—98), svensk drottning, dotter av på ankarjärnet, en i murar in ärkeh. Karl av Österrike; 1592 g. m. Sigismund. lagd stång för förankring av bygg Anna av Österrike (1601—66), fransk nadsdelar. På äldre byggnader är an drottning, dotter av Filip III av Spanien, 1615 karslutet ofta synligt i fasaden o. deko g. m. Ludvig XIII av Frankrike, efter vars död rativt utformat. (Se bild.) 1643 hon med hjälp av sin gunstling Mazarin Ankarspel, vals, varmed ankaret styrde landet till dennes död 1661. upplyftes från botten. Anna Boleyn [boll'in] (1507—36), eng. Ankarsrum, brukssamhälle i n.ö. Småland, drottning, grevedotter, 1533 g. m. Henrik VIII, Hallingebergs kommun, Kalmar 1. 1,677 inv. som för hennes skull lät skilja sig från sin förra (1946). Järnbruk grundlagt på 1650-t.; äges av gemål men efter några år anklagade A. för AB. Ankarsrums bruk. Mek. verkstad. otrohet o. lät avrätta henne. A. var moder till Ankarstock, avlångt, fyrkantigt, svart bröd. drottning Elisabet. Jfr Ankare. Anna I v a n'o v n a (1693—1740), rysk kejsa Ankarur, fickur med ankargång. rinna, dotter av Ivan V, efterträdde 1730 Peter 1. Anker, C ars t en (1747—1824), norsk II; lät gunstlingen Biron sköta regeringen. politiker, ägare av Eidsvolds järnverk. Hos Anna K o m n e'n a (1083—1144), bysantinsk A. hölls febr. 1814 det möte, varvid beslöts, prinsessa, författade ett berömt verk, Alexiaden, att Norge skulle förklara sig oberoende o. om sin fader, kejsaren Alexios I Komnenos. Anna 60 d Annunzio Anna Stuart [stjo'°t] justitieråd 1883, president i Kammarrätten 1892, (1665 —1714), eng. drottning justitieminister 1896—1901, led. av FK från 1702, dotter av Jakob II. 1890. Under A:s justitietninjstertid promulgera- Intill 1711 behärskades hon des den vid 1899 års riksdag antagna s. k. Åkarps- av hertigen av Marlborough lagen mot Högsta domstolens enhälliga avstyr O. dennes maka. Under kande. Omfattande juridiskt författarskap. hennes regering förenades 2. Annerstedt, Claes England o. Skottland 1707 (1839—1927), biblioteks till Storbritannien. man, historiker. Chef för Ann'aberg, stad i ö. Uppsala univ.bibl. 1883 — Tyskland, Sachsen, i Erzge- 1904. A. författade bl. a. birge. 20,000 inv. (1933). det monumentala verket Spetstillverkning. Upsala universitets historia Anna'ler (av lat. ann'us, år), årsböcker, samt utgav band III av i tidsföljd ordnade förteckningar över årets till den för sv. medeltidshisto dragelser. Ur annalskrivningen, som i egent ria viktiga publikationen lig mening började på 700-t., utvecklade sig Scriptores rerum Svecicarum. krönikan o. ur denna historieskrivningen. De Medl. av Sv. akad. 1901. äldsta bevarade sv. annalerna äro frän 1260-t. Donator. — Numera äv. titel på vissa facktidskrifter Annex' (av lat. annex'us, vidfast), bihang; såsom Jernkontorets annaler. mindre byggnad, som hör till annan större Ann'am, tidigare protektorat i Franska Indo- byggnad. Ofta dets. som annexförsamling. Kina på ö. kusten av Bortre Indien. C:a 150,000 Annexförsamlingar el. annex kallas sådana kvkm, 6.2 mill. inv. (1939), huvudsakl. a n n a- församlingar, vilka tills. m. annan större för m i t e r, ett mongoliskt folk. Bergigt kust samling, moderförsamlingen, bilda ett pastorat. område, rikt på värdefulla skogar o. mineralier. Anniversa'rium, lat., årsfest; själamässa på Export av socker, ris, bomulls- o. silkesväv- årsdagen av en avlidens begravning. nåder, kanel, te. Huvudstad: Hué. Största sta Ann'o (lat., av ann'us, år), under (det o. det) den: Binh-Dinh. Det franska inflytandet grun året. dades 1787. Under den japanska ockupationen Anno ab ur'be con'dita, lat., förk. a. a. «. c, 1941—45 underblåstes den antifranska själv jfr Ab urbe condita. ständighetsrörelsen o. mars 1945 proklamerade Anno Chris'ti, lat., förk. A. C. A. sitt oberoende såsom republiken Viet-Nam (se d. o.). A:s förhållande till Frankrike hade Anno Do mun, lat., förk. A. D., under (febr. 1948) ej slutgiltigt reglerats. Herrans år. Anno mun'di, lat., förk. A. m., under värl Annapolis [°na;pp'0lisj, huvudstad i Mary dens år, dvs. efter världens skapelse. land, n.ö. För. Stat., vid Severn, nära Chesa- Annonay [anåuä'], gammal stad i s.ö. Frank peakeviken. 13,000 inv. (1940). Sjökrigsskola. rike, dep Ardeche (Languedoc). 16.000 inv. Ann Arbor [eenn a'b°], stad i s.ö. Michigan, (1936). Handsk- o. papperstillverkning. n.ö. För. Stat. 30,000 inv. (1940). Universitet Annons [-ängs'] (ti. annonce, av lat. ad, o. observatorium. till, o. nuWtius, budskap), vanl. kort medde Annaler (av lat. ann'us, år), urspr. beteck lande, som mot viss avgift införes i tidning, ning för biskopens årsinkomst av honom under tidskrift o. dyl. el. anslås på offentliga ställen. lydande, vakanta ämbeten; sedan för den avgift, Ann'o post Chris'tum na'tum, lat., förk. som innehavare av biskops-, kapitels- o. lägre a. p. C. el. a. p. C. n., (det cl. det) året efter ämbeten måste erlägga till kurian. Betalades Kristi födelse. i Sverige under 1400-t. men ersattes 1527 av en Ann o praesen'te, lat., under innevarande år. summa till konungen. Denna efterskänktes av Aan'o praete'nto, lat., under förflutna året. Karl IX till prästens efterlevande. Annote'ra (lat. ad nota're), anteckna, an Annatfo, dets. som orleana. märka. — Annotati o'n, anteckning. AnnboK, dets. som avenbok. Annua] Register [ienn'jo°l reddsj'istö] (»År Anneoy [ansi'], huvudstad i dep. Haute- ligt register»), engelsk årsbok, grundad 1758 av Savoie, s.ö. Frankrike, vid den natursköna E. Burke med årliga politiska, ekonomiska o. Annecy-sjön. 31,000 inv, (1931). Spinnerier, kulturella översikter över världshändelserna. pappersbruk. Annuell' (lat. annua'lis), årlig, ettårig. Bru Annedal, församling i Göteborg. 15,335 inv. kas särsk. om sådana växter, som fullborda sitt (1947). levnadslopp från frö till fruktsättning inom en Annekte'ra (av lat. ad, till, o. nec'tere, knyta), tid av 12 mån. Ex.: blåklint. taga i besittning, inkorporera; orättmätigt till Annuite't (av lat. ann'us, år), vid amorte ägna sig. — Subst. annektering el. ringslån summan av årliga amorteringen o. a n n e x i o'n. räntan. Annelöv. kommun i v. Skåne, Malmöh. 1. Annulle'ra (av lat. nuWus, ingen), upphäva, (past.adr. Söder vidinge); Kävlinge landsf.- förklara ogiltig, tillintetgöra. distr., Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers doms. Annuncia'ter, andliga ordnar, instiftade til! 772 inv. (1947). minne av Marias bebådelse (lat. annuncia'tio). Anne-Marie, prinsessa av Danmark, i. 1946, d'Annun'zio, G a b r i- tredje dotter till konung Fredrik IX o. drott e 1 e, furste av M o n t e I ning Ingrid. Nevoso (1863—1938), Annerstad. kommun i ital. författare, mycket pro s.v. Smaland, Kronob. 1.; duktiv o. mångsidig (lyrik, I.idhults landsf.distr., Sun- romaner, dramer); valde nerbo doms. 1,980 inv. gärna brutala o. djärva äm (1947). nen. Bl. arb. romanerna fl Annerstedt, småländsk trionfo della morte (1894; släkt från 1600-t. Dödens triumf, 1898), // 1. Annerstedt, Per luoco (1899; Elden, 1901) Samuel I« u d v i g (1836 samt dramat Francesca da \ —1904), rättslärd, ämbets Rimini (1902). A. var under man, politiker, prof. i pro Första världskr. häftig ital. nationalist o. be cessrätt i Uppsala 1876, satte med en skara anhängare 1919 Fiume. Annus - 61 - Antakya Ann'us, la . år. la Suisse romande i Geneve. A. har varit kapell Ano'a el. celebesbuffel, Probu'balus mästare för S. Djasilevs ryska balett o. har sed. depressicor'nis, litet, buffelartat hovdjur, med 1933 flera ggr dirigerat som gäst i Sthlm. korta, raka horn. Celebes' skogs- o. bergstrakter. Ans'gar (801—865), »Nordens apostel». Ano'd (grek. a'nodos, väg uppåt) el. p 1 u s- Sannolikt sachsare till börden uopfostrades A. p o 1, den metalldel vid elektrolytiska bad o. i bcnediktinerklostret Corbie i Picardie. Efter en vakuumrör, genom vilken ström inledes. Anod- kortare mission i Danmark företog A., åtföljd batteri, det batteri, varmed man vid elek av Witmar, 829 en missionsresa till Sverige o. tronrör åstadkommer det elektriska fält mellan grundade en kristen församling i Birka. Ärke glödtråd o. anod, som driver fram glödtrådens biskop i Hamburg 831. A. besökte ånyo Sverige elektroner i form av s. k. a n o d s t r ö m. Mot omkr. 850 o. upprättade den förfallna försam sats: k n t o d. lingen i Birka. Frukterna av A:s verksamhet i Anol [-å'l], vanlig förkortning för eyklo- Sverige gingo snart förlorade. A:s levnad har hexanol. skildrats av Rimbert. Anomali' (av grek. nek. an o. homalo's, slät), Ansiktsförlainiiing, förlamning av ansikts- avvikelse från en lag el. regel. nerven, som går till de mimiska musklerna. Leder Anon [-å'n], vanlig förkortning för cyklo- ofta till en karakteristisk snedhet i ansiktet. hexanon. Ansiktsros, rosfeber i ansiktet. Ano'na, växtsläkte (fam. Anonaceae), 60 An'sjero-Sudsjensk', industristad i Altaj, arter tropiska träd o. buskar med hela blad, v. Sibirien, RSFSR. 101,000 inv. (1939). Grun tretaligt hylle, talrika, spiralställda ståndare dad efter revolutionen. o. pistiller, vilka växa samman till en stor bär- Ansjo'vis, på särskilt sätt kryddad o. inlagd liknande, hos flera allmänt odlade arter väl skarpsill. Även namn för en hos oss sällsynt, i smakande skenfrukt. Medelhavet vanlig, liten sillfisk, Engrau'li$ en- Anony'm (av grek. nek. an o. o'nyma, namn), chrasi'colus, som inlagd kallas s a r d e 11. utan namn. Subst.: a n o n y m i t e't. Anslag. Jur. Offentliggörande av myndig Anopheles [anåTeles], malariamyggan. TJt- hets beslut (t. ex. anslag å rättens dörr); själva vecklingshärd för malariaparasiten, vars sporer beslutet. — Statsr. Penningbelopp, som staten, samlas i spottkörtlarna o. vid myggans stick kommun, förening m. fl. beviljar för bestridande inkomma i människans blod, förorsakande frossa. av vissa angivna utgifter. Bl. statsanslagen skil A. håller bakkroppen riktad snett uppåt, vanliga jer man på obetecknade el. fasta stickmyggan vågrätt. anslag (för utgifter, vilkas belopp med Anor (ty. Ahnen), egentl. förfäder; i inskränkt bestämdhet kan förutses), förslagsan bemärkelse förfäder av adlig börd. Vid räk slag (för utgifter, vilkas belopp ej kan be ning av anor betraktas varje föräldrapar (av räknas o. därför få överskridas) samt reser adlig börd) som två anor. 8 anor utgöra så vationsanslag (vilka ej få överskridas lunda 3:e led (föräldrars far- o. morföräldrar). men å vilka uppkommen behållning får reser veras till ett kommande år). — Mus. En ton Anorak' (eskimåiskt angulaq; »tuggat fågel frambringas på ett piano el. en orgel genom skinn»), av eskimåerna använt överdragsplagg nedtryckande av en tangent; ex. hårt, mjukt av tunt skinn till vindskydd för huvud o. över anslag. Äv. instrumentets sätt att reagera. kropp. Samma plaggtyp, tillverkad av tunt, vindtätt tyg, ingår i modern fjällutrustning. Anstiftare, den som uppsatligen förleder Anorexi' (av grek. nek. an o. o'rexis, begä en annan till brott. Anstiftare straffas i allm. ran), aptitlöshet. som vore han själv gärningsman. Anorti't, kalkfältspat, triklint kristalliseran Anstående säges en bergart vara, då den som de mineral av kalcium-aluminlumsilikat. fast berg o. ej blott i spridda block förekommer Anouilh [anoj'], Jean, f. 1910, fransk för i dagytan el. på visst djup därunder. fattare, existentialist, har skrivit ett flertal Ansvarighetsförsäkring, försäkring, som skådespel, bl. a. Eurydice (1941; Jag vill kärle avser att skydda mot skadeståndstalan. ken, uppf. i Sthlm 1946) o. Antigone (1944). Ansvarighetslagen kalläs den år 1810 givna Anrep, Johan Gabriel (1821—1907), lag, »varefter ledamot av statsrådet, föredra släktforskare. Utg. 27 årg. av Sveriges ridder- gande samt den ämbetsman konungen allmän skaps och adels kalender (1854—1903) jämte befattning med kommandomål uppdragit skola Svenska adelns ättartaflor (1858—64) o. Svenska för ämbetsförseelser av riksrätt dömas». släktboken (1871—82). Ansvarig utgivare, person, som erhållit Anrikning, metod, varigenom man systema utgivningsbevis för utgivande av tryckt tiskt avskiljer malmmineralen ur en malmfattig periodisk skrift o. härigenom är juridiskt ansva bergart, sedan denna efter att ha gått igenom tug- rig för dess innehåll. gare, valskrossar o. siktar blivit tillräckligt fin Ant, benämning på de framskju fördelad. Ex. flotation o. magnetisk separering. tande långmurarna av cellan på Ans'bach, stad i s. Tyskland, Bayern, s.v. vissa grek. tempel. Mellan auterna om Niirnberg. 26,000 inv. (1939). bruka stå två kolonner, varigenon. Anschluss [ann'sjloss], ty., »anslutning», namn sålunda en förhall uppkommer. på en rörelse i Österrike, som arbetade för an Antagonism' (av grek.), mot slutning till Tyskland. A., som uppstod efter stånd, strid, fiendskap. — Farm. In Första världskr., blev särskilt aktuell efter bördes motverkan inom en organism mellan det nationalsocialistiska genombrottet i Tysk läkemedel el. gifter, t. ex. mellan atropin o. land 1933 o. resulterade 1938 i Österrikes upp morfin, morfin o. koffein, stryknin o. kloral. gående (som Ostmark) i Tyska riket. — Anal. Det förhållandet att två muskler el. Anselm av Canterbury [k«nn't°b°ri] (1033 muskelgrupper på grund av sitt läge på var sin —1109), kyrkolärare, benediktinermunk, »skola sida om en ledgångsaxel utföra rörelser i le stikens fader». Piemontesare till börden blev den i varandra motsatta riktningar. Motsats: A. abbot i det normandiska klostret Bec o. synergism. 1093 ärkebiskop i Canterbury. Hävdade kyr AntäTos, i grek. myt. en jätte, son till Po- kans rätt gentemot konungamakten o. refor seidon o. Gaia (jorden); han var oövervinnelig, merade prästerskap o. kloster. Bekant är hans så länge han berörde jorden, men Herakles lyfte ontologiska gudsbevis o. hans försoningslära. o. strypte honom Ansermet [an&sartnä'], E r n e s t, f. 1883, Antak'ya, huvudstad i vilajetet Hatay, s. schweiz. dirigent o. tonsättare, sed. 1918 diri Turkiet. 35,000 inv. Utförsel av silke o. syd gent för den av honom grundade Orchestre de frukter. A. är forntidens Antiokia. Antalkidas — 62 — Antianemisk faktor Antal'kidas, spartansk statsman, som under vars ena ända anslutes till anläggningens a n- det s. k. Korintiska kriget framtvang den för tennkontakt o. vars andra ända är lödd Sparta fördelaktiga Antalkidiska fre till 1 u f t n ä t e t, ett system av isolerat upp den (386 f. Kr.) med Persien. hängda, vanl. horisontella trådar. Antalya [-tall'ja] (Adalia), huvudstad i Antenna'ria, örtsläkte (fam. Compositae), vilajetet Antalya, på Turkiets s. kust. 25,000 15 fleråriga arter med rosetter av smala, under- inv. (1940). Export av bomull o. säd. till ofta silverhåriga blad. A. diöTca, kattfot, Antana'narivo el. T a n a n a r i'v e, huvud vanlig å ängsbackar, berg osv. stad på Madagaskar, i det inre av ön. 127,000 Antennkrets består av antenn, an- inv. (1936). Hamnstad: Tamatave. tennspole o. därmed i serie kopplad mot- Anta'res, den ljusstarisaste stjärnan i Skor vikt el. jordledning o. utgör i elektriskt pionen. Diametern är 46.7 mill. mil o. stjärnan hänseende en öppen svängningskrets. A. tu- rör sig mot oss med en hastighet av 3 km delas stundom genom en seriekopplad antenn- i sek. kondensator o. kan då anses bestå av två jäm sides verkande (kopplade) svängningskretsar. Antark'tien el. A n t a r k't i s (av grek. anti', mittemot, o. ark'tos, björn, dvs. stjärn Antennmina, förankrad mina, på vars över bilden Stora björnen, belägen över Nordpolen), sida är fästad en antenn, som hålles sträckt upp isbelagt, obebott fastland kring Sydpolen jämte åt av en boj. Minan detonerar, om minan själv närmast angränsande vatten o. öar (Sydshet eller antennen påseglas. Antennminan täcker landsöarna, Sydgeorgien, Kerguelen m. fl.). A., sålunda i djupled ett betydligt större område än som ännu till stora delar är okänt, antages om en vanlig stötmina. fatta ett område större än Europas. Vid 40" Antennmotstånd, antennens o. jordled v. längd finnes en stor bukt av Atlanten, Wed- ningens (el. motviktens) sammanlagda mot dellhavet, likaså av Stilla havet vid 180°, Ross stånd, uppdelas i strålningsmotstånd o. ohmskt havet. Flera berg över 4,500 m ö. h. Årsme- motstånd, svarande mot energiförlust i form deltemperaturen vid Sydpolen uppskattas till av strålning resp. värme. — 37° C o. vid Rosshavet till — 260 C. Växt Ante'nor, atensk bildhuggare omkr. 500 f. Kr. ligheten ytterst torftig, huvudsakl. krypto Utförde bl. a. den första gruppen av Harmodios gamer. Djurvärlden omfattar sjöelefanter, och Aristogeiton. stormfåglar, albatrosser, pingviner m. m. I,ant- An'te om'nia, lat., framför allt. däggdjur saknas. — Sydshetlandsöarna upp Antependiuin (av lat. an'te, för. o. pen'dere, täcktes 1819 av W. Smith, Sydpolen upp hänga), den vanl. dyrbara textil, som pryder nåddes 1911 av R. Amundscn. — Jfr Byrd. altarets framsida. Antependier började be — A n t a r k't i s k, sydpolarisk. gagnas redan under 400-t. i den kat. kyrkan. Antavla, tabellarisk el. schematisk upp Antepenul'tima, lat., tredje stavelsen från ställning av en persons anor. Jfr Stamtavla. slutet i ett ord. An'te, lat., före. Antequera [-kä'ra], stad i s. Spanien. r>rov. Anteceden'tia (av lat. antece'dere, gå före), Malaga. 38,000 inv. (1940). Väveri- o. metallind. föregående händelser; en persons föregående. Antendium, hanligt könsorgan hos krypto An'ta Chris'tum (na'tum), lat., förk. a. Chr. gamerna, i vilket i regel självrörliga könsceller, (»)., före Kristi födelse. spermatozoider el. anterozoider, bildas. Anteoipe'ra el. a n t i c i p e'r a (av lat.),upp Anterozoi'd, självrörlig, hanlig könscell hos bära i förskott; göra i förväg; som känt fram kryptogamerna. Jfr Anteridium. ställa något, som först i det följande förklaras. Anteste'ria, forntida vårfest i Aten till Dio- nysos' o. Hermes' ära. Antedate'ra (av lat.), teckna ett äldre datum Anthem [6enn'pöm] (eng., av grek. anti- än det rätta. foni'a), i den eng. kyrkomusiken förekommande Antediluvia'nsk (av lat. an'te, före, o. dilu'- sånger med text ur Bibeln. vium. översvämning), »från tiden före synda An'themis, örtsläkte (fam. Compositae), floden»; föråldrad, urmodig. 100 arter (Europa, Medelhavsomr.). Korgar lika Ante fix' (av lat. an'te, framför, prästkragens, men blomfästet fjälligt. Blad o. Hx'us, fästad), terrakotiaorna- parbladigt findelade. A. tincto'ria, färgkulla, ment, stående på taklisten av ett har höggula korgar o. anv. för hemfärgning. grekiskt tempel, ofta i form av en Anthe'ricum, örtsläkte (fam. Liliaceae), 70 palmett. (Se bild.) arter, de flesta i Afrika. Rotstock, smalbladiga Antellska samlingarna i Hel rosetter o. st järnlika, vita blommor i klase. A. singfors utgöra de historiska o. etno lilia'go o. A. ramo'sum, sandlilja, växa på sand grafiska samlingar samt konstsamlingar m. m., fält i Sydsverige. som av H. F. Antell (1847—93) testamenterades Anthony [8enn'b°ni], Susan Brownell till Finlands folk. (1820—1906), amerik. kvinnosakskvinna o. för Anteludium, lat., förspel. kämpe för negerslaveriets avskaffande. Förf. Antemensa'le (av lat. an'te, framför, o. till The history 0/ woman's suffrage (1881—1902). men'sa, bord), beklädnad på altarets framsida, Anthoxan'thum, grässläkte. A. odora'tum, bestående vanl. av trä el. metallskivor el. av vårbrådd, är ett bredbladigt, lågvuxet ängs plåt över en trästomme. Bl. a. i Broddetorp. marksgräs med axlik vippa o. angenäm kumarin- An'te meri'diem, lat., förk. a. m., före mid doft. Värdefullt fallgräs. dagen. An'thrax, dets. som mjältbrand. Ante'mios, grek. arkitekt, utförde tills. m. Anthris'cus, örtsläkte (tam. Umbelliferae). Isidoros från Miletos Sofiakyrkan i Konstauti- A. silves'lris, hundkäx, högvuxen, grenad, vit- nopel 532—37. blommig, med rikt delade blad. Ängsväxt. Antenn' (lat. antenn'a, scgelrå). Zool. Till Anthyll'is, växtsläkte (fam. Leguminosae). känsel- o. framför allt till luktorgan utbildade ex- A. vulnera'ria, getväppling, har parbladiga tremiteter (»känselspröt») på huvudets framsida blad o. gula (mörkröda el. vita) blommor i par hos leddjur. Hos insekter 1 par, hos kräftdjur vis ordnade huvuden. Värdefull foderväxt. 2 par. Till formen kunna antenner vara tråd Anti', grek., mot, i stället för (i samman lika, borstformiga, sågade, fjäderformiga m. m. sättningar för att beteckna motsats). — Tekn. Den vanl. av koppartrådar bildade del Antiane'misk faktor, ämne, som fordras för av en radioanläggning, som närmast förmedlar normal blodbildning. Vid otillräcklig bildning radiovågens sändning el. mottagning. Består uppstår perniciös anemi. A. bildas genom in vanl. av en lodrät tråd, nedledningen, verkan av ett specifikt ämne, den inre Antiarchi -63 — Antiloper faktorn, bildat av magsäeksslemkinnan, på ' Antiklor [-klå'r], ämne, avsett att vid väv ett ämne, den yttre faktorn, i vissa nader blekta med klor upphäva dennas frätande födoämnen ss. kött. A. upptages i levern. efterverkningar. Härtill användes bl. a. na- Antiar'chi, pan triumtiosulfat, natriumsulfit o. svavelkalcium. sarfiskar från de- Antikomintern'pakten, en *s/u 1936 i Ber vonperioden. Ett lin undertecknad överenskommelse mellan Tysk kraftigt benpansar land o. Japan om ömsesidigt bekämpande av omslöt huvud o. bål. den kommunistiska intcrnationalcns verksam t Bröstfenor i form av långa, tvålcdade armar, i het. Italien anslöt sig lll 1937 till pakten o. Antiari'n, den giftiga beståndsdelen i bor- som ett första synligt resultat av densamma er neostammen Upas Antiars fruktade pilgift, kände Italien Japans erövring av Mandsjurict o. som framställes ur mjölksaften från trädet Japan Italiens av Abessinien. Pakten, som Antia'ris toxica'ria (fam. Moraceae). ingicks på 5 år o. till vilken anslöto sig Man- Antibes [an*tibb'], hamnstad i s. Frankrike, chukuo 1938 samt TJngcrn o. Spanien 1939, förlorade genom den tysk-ryska pakten "/g dep. Alpes-Maritimes, ö. om Cannes. 25,000 M in v. (1936). Gammal fästning. A. är antikens 1939 sin egentliga mening. Efter utbrottet /g A n t i'p o 1 i s. Nu badort. 1941 av tysk-ryska fientligheter fick pakten sin betydelse som ett led i strävandet att in Antibiotika [-å'tika], anlibakteriellt ver ordna främst de kontinentaleuropeiska staterna kande substanser, producerade av organismer, i en front mot Sovjetryssland. Pakten förnyades särsk. svampar, t. ex. mögelsvamp, Peni- sålunda på 5 år i Berlin 25/ 1941 o. därvid an cilVium not»'tum, varur erhålles penicillin. u n n slöto sig till densamma äv. Bulgarien, Dan Antichambre [a «tii]a 8br'], fr., förrum, mark, Finland, Kina (Nankingregeringen), Kroa väntrum. — Antichambre'ra, göra upp tien, Rumänien o. Slovakien. Med Tysklands vaktning hos; uppehålla sig i väntrummen hos nederlag i Andra världskr. upphörde den som uppsatta personer. politiskt instrument. Anticipe'ra, dets. som antecipera. Anticosti [sentikåss'ti], ö i St. Lawrence- Antikrist' (grek. AnWkristos), »Mot-Kristus» viken, Canada, prov. Quebec. 8,150 kvkm, (1 Joh. 2: 18 o. a.). Uppträdandet av dyl. falska 600 inv. Lax- o. torskfiske. profeter ansågs i den första kristna kyrkan Anticyklon [-syklå'n], område för högt luft liksom äv. senare som ett den yttersta tidens tryck, i vilket luften har en nedåtgående rörelse, tecken. som f. ö. genom jordrotationen sker skruvfor- Antikroppar, reaktionsprodukter (i allm. migt. skyddsämnen), som organismen bildar mot in Antifebri'n el. a c e t a n i 1 i'd, temperatur- trängda ämnen, s. k. a n t i g e'n e r. nedsättande o. smärtstillande läkemedel. Större An tik va (av lat. anWquus, gammal), gemen doser ge farliga biverkningar. samt namn på upprättstående, latinska tryck Antifederalis'ter, benämning på motstån stilar, den första utarbetad av Nic. Jenson darna till För. Stat:s författning av 1787. (1465). Stilen i denna bok är en antikvastil Antifoni' (av grek.), egentl. växelsång mellan (antikva medieval). två (halv-)körer, en av de äldsta formerna i Antikvariat (av lat. anWquus, gammal), den kyrkliga liturgiska sången. I senare tider har affär, som köper o. säljer gamla o. begagnade skiljandet mellan sånger i växelkör o. respon- böcker. sorier (för solo o. kör) alltmer försvunnit. Antikva'rie (lat. antiqua'rius, av anWquus, Antilriktionsmetall, metallegering, lämplig gammal), tjänsteman vid Vitterhets-, historie- att användas i lager, glidytor o. dyl., där man o. antikvitetsakad. — Betecknar stundom per önskar liten friktion, t. ex. fosforbrons, babbits. son, som handlar med fornsaker, gamla böcker Antige'n (av grek. anti', mot, o. gig'nestai, o, dyl. — A n t i k v a'r i s k, som angår forn- bilda), substans (artfrämmande äggvita, bak- forskning, fornsaker, äldre böcker m. m. teriei;ift). som införd i en levande organism ger Antikve'rad (av lat. anWquus, gammal), upphov till bildning av s. k. a n t i k r o p p a r. föråldrad. — Antikvit e't, fornsak, gammal Anti'gone, i grek. sagor dotter till Oidipus sak. o. dennes moder lokaste. Då Oidipus av sorg Antikvite'tskolle'gium, ett 1667 bildat äm över sina omedvetna brott stungit ut sina ögon, betsverk för att samla, bevara o. studera sv. följde honom A. i landsflykt. Efter faderns fornminnen o. fornnordisk litteranr samt av. död återvände hon till Tebe, men till straff bedriva släkt- o. myntforskningar. Ombildades för att hon mot konungens bud begravt sin 1692 till ett Antikvitetsarkiv med en broder Polyneikes dömdes hon att levande be riksantikvarie som chef o. sekr. Upphörde 1786, gravas. Hon tog då sitt liv. — A. är av So- sedan dess samlingar av fornsaker m. m. ställts fokles behandlad i en tragedi. under Vitterh.-. hist.- o. antikvitetsakademien. Anti'gonos K y k 1 o p s, »den enögde», Antilego'mena, grek. »motsagda» el. ur ka d. 301 f. Kr., en av Alexander den stores fält nonisk synpunkt omstridda nytestamentl. skrif herrar; innehade efter Alexanders död en tid ter, enl. Eusebius: Jakobs o, Judas' brev, 2:a största delen av dennes asiatiska välde. Petri, 2:a o. 3:e Johannes' o. Uppb.-boken. Antigua [aentigg'0], en av Leewardöarna, Antili'banon, bergskedja i Syrien, parallell Britt. Västindien. 251 kvkm, 38,000 inv. (1942). med och ö. om Libanon. Högsta topp: Kasr An Huvudstad: St. John. 1940 fick För. Stat. tar. 2,759 m. arrendera hamnen Parham på 99 är som flottbas. Antillerna, öar mellan Nord- o. Sydamerika, Anti'k (av lat. anWquus, gammal), tillhörande som i en stor båge gå från halvön Yucatan Greklands o. Roms forntid; ålderdomlig o. till fl. Orinocos mynning. De indelas i Stora därför värdefull; gammalmodig. A.: Cuba, Haiti, Jamaica, Portorico, o. S m å Antikato'd, den med anoden förbundna A., bland dessa: S:t-Barthelemy, som en tid var metallspegel i ett röntgenrör, som träffas av sv. koloni. Produkter: bomull, tobak, kaffe, katodstrålarna o. därvid avger röntgenstrål kakao, socker, bananer. A. ha många vulkaner ningen. o. hemsökas ofta av jordbävningar. Anti'ken, Greklands o. Roms forntid, särsk. Antilogaritm' för ett tal * är to*. Erhålles med avseende på dess kultur o. livsåskådning. ur en tabell över briggska logaritmer genom Antikise'ra, efterbilda antika mönster. att söka det tal, som har * till logaritm. Antiklina'l (av grek. anti', emot, o, kWnein, Antilo'per, slidhornsdjur med smäcker luta), vid veckade berglager beteckning för kroppsbyggnad o. ofta ståtliga horn, placerade veck, som bukta uppåt, veckrygg. så, att hjässbenen bilda en betyd, del av kranie- Antimakass — 64 — Antonescu taket bakom desamma. Talrika släkten o. arter Antisemi't (av grek. anti', mot, o. semit), i Afrika o. Asien. Karaktärsdjur för grässtäp judefiende. — Antisemitis m', judefient perna, där de ofta leva i stora hjordar; en del lighet. Denna är som massföreteelse gammal; dock skogsdjur; från harens till hästens storlek. svåra judeförföljelser under statlig ledning Antimakass' el. antimakassar (av ägde under medeltiden rum bl. a. i Spanien, grek. anti', mot, o. macassar, ett slags olja från organiserad som polit.-ekonom, rörelse återupp Ma(n)kassar på Celebes), duk lagd på soff- el. stod den på 1870-t. i Tyskland, Österrike- stolryggar, egentl. avseende att skydda mot Ungern o. andra länder. Har tidvis antagit fläckar av hårolja (makassarolja). våldsamma former i Ryssland (judepogromer). Antimilitarism', i vidsträckt bemärkelse den Utan motstycke i historien stå emellertid de strävan, som i militärmaktens avskaffande ser under nationalsocialismen igångsatta o. (genom ett medel att nå en allmän fred. Vanl. beteck de s. k. niiruberglagarna) legaliserade jude nar uttrycket omstörtningspartiernas strävan att förföljelserna i Tyskland o. i av detta under genom militärmaktens avskaffande undergräva Andra världskr. ockuperade länder. det bestående samhällets grundvalar. Antiseptik (av grek. anti', mot, o. sep'sis, Antimo'n (lat. SWbium), silvervitt, kristalli- förruttnelse), den behandlingsmetod, som ge niskt, sprött, metallartat 3- o. 5-värt grundämne. nom att förinta i ett sår inträngda bakterier Kem. tecken Sb, atomv. 121.76 (stabila isotoper genom användande av bakteriedödande, anti i2i o. 123), atomnrr 51, smältp. 630 , spec. vikt septiska el. desinfekterande medel söker und 6.7. Framställes genom reduktion i flamugn av gå sårinfektion. — Först tillämpad av eng. mineralet antimonglans. Användes i lege kirurgen Lister 1867. ringar som lager-, spegel- o. stilmetall, utfälld i Antiseptiska medel el. a n t i s e p't i k a, finfördelad form som stålblank bronsfärg. Av medel, som döda el. förhindra utvecklingen av föreningar märkas olika antimonfluori'- bakterier o. användas för att hindra förrutt d e r, SbFa, SbFs, SbOF3, vilka tills. m. tannin ut nelse o. sårinfektion. Vanligaste antiseptika göra ett för bomullsfärgning med basiska färger äro sprit, sublimat, sasol, lysol, jodsprit, väte- viktigt betmedel. Antimonsulf i'd erna, superoxid, Burows lösning, Dakins lösning, Sb2S3 o. Sb.,Sä, användas i tändsticksindustrien xeroform, borsyra, kloramin, kaliumperman- o. till fyrverkeri; trisulfiden, Sb2Ss, förekom ganat, sulfonamidpreparat, penicillin m. fl. mer som mineralet antimonglans el. Anti'stenes (450—370 f. Kr.), grek. filosof, spetsglans; den röda pentasulfiden, Sb2S5, an vändes äv. vid vulkanisering av kautschuk. lärjunge till Sokrates, stiftare av kyniska skolan. Antimontriklorid, SbCl3, är en halv- Antites (av grek. anWtesis, motsättning), i fast massa (antimonsmör); användes som bet- retoriken ett sammanställande av motsatser, medel. Jfr Kräkvinsten o. Tiosaltcr. så att framställningen får större skärpa. — Filos. En sats som upphäver en annan (tesen). Antinomi' (av grek. anti', mot, o. no'mos, Enheten av tes o. antites kallas syntes. lag), motsättningen mellan två varandra upp Antitoxi'ner (av grek. anti', mot, o. toxiko'n, hävande satser, vilka till skenet var för sig äro gift), skyddsämnen, som kroppen bildar mot lika sanna. — Antinomis ni', ringaktande vissa i kroppen inträngda el. införda bakterie av sedelagen under sken av kristlig frihet. gifter, s. k. t o x i n e r. Jfr Antikroppar. Anti'nous, d. omkr. 130 e. Kr., en skön yng Antitrinita'rier (av grek. anti', mot, o. lat. ling, gunstling hos kejsar Hadrianus; enl. sägnen tri'nitas, treenighet), motståndare till treenig dränkte han sig själv i Nilen för att förlänga hetsläran. kejsarens liv. Avbildad i den antika konsten. An'tium, forntida stad i Latium, ur vars Antiokia, forntida stad i Syrien, nuv. A n- ruiner uppgrävts de berömda statyerna Apollo t a k y a. Fordom seleukidernas blomstrande di Belvedere, Borghesiske fäktaren o. Flickan huvudstad; kom sedan under romarna o. räk från A. Nuv. A n z i o. nade då ända till 500,000 inv. Genom jord Antivitami'ner el. a n t i v i t a m e'r e r, bävningar o. krig har A. sjunkit tillbaka. ämnen som motverka vissa vitaminer. Sulfon- Anti'okos, syriska konungar. A. III (248— amidernas gynnsamma effekt vid många in 187 f.Kr.) besegrades av romarna vid Magnesia fektionssjukdomar förklaras av att de verka som 190 o. måste avstå v. Mindre Asien. a. mot para-aminobensoesyra (= vitamin H'), Anti'ope, i grek. myt. en tebansk konunga vilken är nödvändig för vissa bakteriers tillväxt. dotter, moder till Amfion o. Zetos. A. förföljdes Antivivisektionist', person, som anser vivi- av Dirke, som befallde, att hon skulle bindas sektion som onyttigt o. obehövligt djurplågeri. vid hornen på en tjur; Ars söner befriade henne Antooya'ner el. a n t o k y a'n e r, hos högre o. fastbundo i stället Dirke. växter allmänt förekommande, i cellsaften vanl. Anti'paros, ö bland Kykladerna, Egeiska lösta ämnen av blå, violett el. röd färg. De uppstå havet. 45 kvkm, c:a 750 inv. Droppstensgrotta. allmänt i blomblad men äv. i andra växtdelar. Antipati' (av grek.), motvilja. Motsats: De röda höstfärgerna hos många träd bero på sympati. — Antipa'tisk, motbjudande. antocyanbildning i deras blad. Antipatros, d. 319 f. Kr., ståthållare i Make- Antofagasta, hamnstad i n. Chile. 51,000 donien under Alexander den stores fälttåg; inv. (1940). Export av salpeter. kuvade efter dennes död grekernas uppror. Antoine [an«t°ann'], André (1857—1943), Antipodceller, typiskt tre, nakna celler i fransk skådespelare o. teaterledare. Grundade i embryosäckens nedre ända hos gömfröiga växter, Paris Théåtre Libre (1887—96), där huvudsak!, i regel utan särskild funktion men ibland ut naturalist, dramer uppf., o. Théatre Antoine 1897. bildade som organ för näringsupptagning. Antologi' (av grek. antologi'a, blomstersam Antipoder (av grek. anti', mot, o. pu's, fot), ling), samling valda dikter, även prosaurval. de som bo på diametralt motsatta punkter av AntonelTi, Giacomo (1806—76), kardi jordklotet. nal o. påvlig statssekreterare, finansminister Antipyre'tica (av grek. anti', mot, o. pyr, hos påvarna Gregorius XVI o. från 1847 hos eld, feber), febernedsättande medel. Pius IX, under vilken senare A. var den egent Antipyri'n (av grek. anti', mot, o. pyr, eld, lige ledaren av den reaktionära, påvliga politi feber), temperaturnedsättande, smärtstillande ken. A. var äv. beryktad för sitt osedliga liv o. rogivande läkemedel. samt sin ohederlighet o. vinnineslvstnad. Antirrhi'num, örtsläkte (fam. Scrophularia- Antonello da Messi'na (omkr. 1430—79), ceae), 32 arter på n. halvklotet, med tvåläppig, ital. målare. Förmedlade oljemålningstekniken maskerad krona. A. ma'jus, lejongap (s. Eu mellan nederländskt o. venetianskt måleri. ropa), en ettårig, högt skattad trädgårdsväxt. Antonescu [-näss'ko], lon (1885—1946), Antoni -65 - Anundsjö rum. marskalk (1941) o. politiker. Som utrikes niskan som me minister 1936—37 genomförde A. en anknytning delpunkt. till axelmakterna. A., som åtnjöt arméns stöd, AntropofVg blev 1940 konseljpresident med vittgående full (av grek. aWtro- makter o. framtvang kung Carols abdikation. pos, människa, Efter att ha fört Rumänien allt mera i beroende o. lägel'n, äta), av Tyskland blev A., då han vägrade att antaga 2i mänuiskoätare. de ryska fredsvillkoren, /8 1944 avsatt o Antropogeo- arresterad. Avrättades. grafi' (av grek. Anto'ai, Nils, f. 5/9 r887, läkare, prof. i an'tropos, män neurologi vid Karol. inst. sed. 1931, klinisk niska), »männi neurolog med insatser inom bl. a. tumördiagnos skans geografi», tiken. Stiftare av Svensk ncurologisk förening. den del av geo Populärvet. förf.: Nervsjukdomar (r928). Huvud grafien, som behandlar människans o. natur värk (1943), Om nerver (1946). förhållandenas inverkan på varandra. Antoni'nus Pi'us (86—161), romersk kejsare Antropologi' (av grek. an'tropos, människa, 138, adopterad av Hadrianus. En utmärkt o. lo'gos, lära), förr läran om människan som härskare, prisad för visdom o. mildhet. individ, numera om människan som släkttyp. Anto'nius, Marcus (83—30 f. Kr.), rom. Antropometri' (av grek. aWtropos, människa, statsman. År 44 konsul jämte Caesar strävade o. me'tron, mått), läran om människokroppens han att ärva dennes ställning men fick en mot måttförhållanden. — Ett antropometriskt sys ståndare i Octavianus (Au- tem för identifiering av brottslingar infördes gustus). Sedan de försonats på 1880-t. av fransmannen Bertillon. o. år 4a besegrat sina fien Antropomorf (av grek. aWtropos, människa, der, erhöll A. ö. delen av o. morfe', gestalt), människoliknande. rom. riket. Här lärde han Antroposofi' (av grek. aWtropos, människa, känna Kleopatra av Egyp 0. sofi'a, vishet), gren av teosofien, grundad ten, som fick stor makt 1913 av R. Steiner. Antroposofi är enl. denne över honom. Det kom ef den kunskap, som människan på översinnlig ter hand till brytning mel väg kan erhålla om den immateriella världen. lan A. o. Octavianus; A. An'tu, råttgift av K-naftyUiourinämne. besegrades vid Aktion år Anfwerpen, fr. A n v e r s. 1. Provins 31 o. dödade kort därefter n. Belgien. 2,832 kvkm, 1.25 mill. inv. (1945). sig själv. — 2. Huvudstad i A. I, vid Schelde, 75 km Anto'nius a v P a'd u a (omkr. 1195—1231), från havet. 254,000 helgon, portug. franciskanermunk o. botpredi inv. (1945), med kant med lågande vältalighet. Enl. legenden förstäder 523,000. lyssnade t. o. m. fiskarna i sjön till honom. A. är en av värl dens främsta hamn- Anto'nius, den helige (omkr. 250—356), Städer. Stor indu det kristna munkväsendets förelöpare. A. levde stri (diamantslipe- i 20 år som eremit i en ökengrotta i Egypten o. rier, spets- o. to ärades sedan som patriark. Hans exempel vann baksfabriker m. m.). många efterföljare. — A:s svåra frestelser ha Viktig börs. Bl. ofta varit ämne för konstnärlig behandling. byggnader märkas Antonsson, Oscar, f. 3l/i 1898, museiman, katedralen, landet9 skulptör, intendent vid Nat.mus. sed. 1945. märkligaste kyrka Bl. arb. Sergels ungdom o. Romtid (1942). (se bild), påbörjad Antrace'n, C14H10, ett aromatiskt kolväte, 1352, samt rådhu finnes i stenkolstjäran, bildar vita kristaller o. set i renässans, är utgångsmaterial för framställn. av färgämnet uppfört 1561—65 alisarin. — Antracenolja, en tung sten av Cornelis Floris. — A. omtalas på 3o;-t. o. kolsolja, destillerar vid 2700—4000 C. o. an hade en blomstringstid på 1000—1500-t., men vändes som konserveringsmedel för trävirke, gick sedan starkt tillbaka. Stadens nya upp telegrafstolpar o. dyl. sving vid i8oo-t:s början var en följd av att Antraci't (av grek. aWtrax, kol), den starkast medel till hamnanläggningar anvisades av Na förkolade, fossila kolarten, äger glansig yta, hög poleon, som insåg stadens strategiska vikt. kolhalt (över 90 %), spec. vikt 1.4—1.7, stort Under 1800-t. gjordes A. till Belgiens starkaste förbränningsvärde, c:a 8,000 kalorier per kg. fästning. Intogs av tyskarna under Första Brinner långsamt utan rök cl. nämnvärd låga. världskr. 27 sept.—10 okt. 1914, under Andra världskr. besatt 1940—44. Antrakinon [-tjinå'n], Cj,H802, med antra- cen närbesläktat ämne, som tekniskt framställes därur genom oxidation med luft i närvaro av Anu'bis, grek. benämning på Anepu. katalysator el. numera ofta genom att förena Anund, Yngvars son, sv. konung av Yng ftalsyreanhydrid med bensol i närvaro av lingaätten, kallad B r ö t-A n u n d, emedan aluminiumklorid. Utgör utgångsmaterial vid han lät bryta bygd. Anses ha levat på 600-1. framställning av många viktiga färgämnen, Anund Jakob (omkr. IOIO—50), sv. ko t. ex. alisarin , algol- o. indantrenfärgämnen. nung, son av Olof Skötkonung, som han Vissa derivat av antrakinon ingå i som av 1022 efterträdde. Förband sig med sin svåger förande medel använda växtdroger, ss. aloe, Olof Haraldsson av Norge. I sv. tradition frangula, sagrada o. senna. kallad Kolbränna för sin iver att bränna An träkos [-kå's], anhopning av genom and missdådares hus o. hem, berömmes A. i en nära ningsluften tillförda fina kolpartiklar i lungorna. samtida källa som god kristen o. vis konung, Antrani'lsyra, dets. s. (orto-)aminobensoesyra. Anundsbögen, stor, ej undersökt gravhög i Antrim [aenn'-], grevskap i Nord-Irland. 2,844 Badelunda kommun nära Västerås; har antagits kvkm, T97,ooo inv. (1937). Huvudstad: Belfast. gömma konung Anund av Ynglingaättcn. Intill A. är en basaltplatå med en märklig basaltbild- A. skeppssättningar. ning, Gianfs causeway (Jättedammen), Anundsjö, kommun i n.ö. Ångermanland, vid n. kusten (se bild å nästa spalt). Västernorrl. 1. (past.adr. Bredbyn); Anundsjö Antropocent'risk (av grek. aWtropos, män landsf.distr., Ångermanlands n. doms. 8,221 niska, o. lat. cenfrum, medelpunkt), med män [ inv. (1947), därav i Anundsjö kyrkobokf.distr. 5—472yji. Norstedts uppslagsbok. Tryckt 25. 2. 48. Anuri — 66 — Apertur 6,409, varav i Bredbyns municipalsamh. 430 o. Apati't, mineral av hexagonalt kristalliserande Solbergs kyrkobokf.distr. 1,812. kalciumfosfat med klor el. fluor. Är glansig, ijus Anuri', upphävd urinavgång, t. ex. genom o. svårsmält. Spec. vikt 3.1. Har stor betydelse nedsatt njurfunktion el. stopp i urinvägarna. som råmaterial för superfosfat. A'nus, lat., ändtarmsöppniugen. Apbrödstraii el. b a o b a b, Adanso' nia digi Anvers [a^värrs' el. an*vä'r], franska namnet tala (fam. Bombacaceae), ett afrikanskt savann- på Antwerpen. tråd med mäk Anzac, förk. för Australian (and) New Zee tig krona o. en land Army Corps (den austral. o. nyzeeländska kolossalt tjock armékåren) o. namn på ett område på Gallipoli- stam (intill 9 m halvön, där dessa trupper landstego 1915. Äv. i diam.), fem namn på austral. o. nyzeeländska trupper i fingrade blad Andra världskriget. o. Malva-lika An'zengruber, Ludwig (1839—89), öster blommor. De rik, dramatiker o. novellförfattare. Skördade låneskaftade, framgångar med sina folkskådespel.bl. vilka mär gurklikn., syr kes det kyrkofientliga Der Pfarrer von Kirchfeld ligt smakande (1870). Bl. A:s romaner är Der Stemsteinhof frukterna äro mogna, då trädet står avlövat. (1886; Helen Zinshofer, 1898 o. 1924) bekantast. A. p. C. el. fl. p. C. n., förkortning för lat. Anzin [a^sä"*'], stad i n. Frankrike, dep. Ann'o post Chris'tum (na'tum), (det el. det) året Nord, vid Schelde. 16,000 inv. Kolgruvor. efter Kristi födelse. An'zio, forntidens A n t i u m (se d. o.), hamn A'pel, Py'rus ma'lus (fam. Iiosaceae), ett stad i Italien, 50 km s. om Rom. — 22. jan. 1944 mindre, rikt grenat, rundkronigt träd, med fem- landsatte de allierade trupper mellan A. o. taliga, flocklikt samlade blommor. Ved hård, Nettuno, vilka bildade det brohuvud, varifrån finporig med brun kärna. Våra odlade äpple- genombrottet mot Rom skedde maj s. å. Sta sorter ha sina stamformer i Orienten o. Sibi den blev helt sönderbombad. rien. Den i hagmarker ofta förekommande Anzoätegui [ansåa'tegi], stat i Venezuela. vildapeln är en fullt självständig typ med 43,300 kvkm, 156,000 inv. (1941). Huvudstad: små, sura frukter o. grentornar. Barcelona. A'peldoorn [-dårnj, stad i mcll. Nederlän Anåfjället, fjällmassiv i mell. Härjedalen. derna, prov. Gelderland. 79,000 inv. (1946). Högsta topp 1.347 m. Pappers- o. textilindustri. I närh. drottningens AOA, förk. för American Overseas Airlines, sommarresidens. New York, privat flygbolag; trafikerar Sverige. Apell'es, grek. målare under senare hälften Aomori el. A w o m o r 1, stad i Japan pa av 300-t. f. Kr., antikens berömdaste. Hovmå n. Honshu. Hamn. 93,000 inv. (1935). lare hos Alexander den store, vilken han flera Aoris'tus, tempus för den ej närmare be ggr avbildat. Hans mest beundrade bild åter stämda, förflutna Uden. Utdött i de flesta språk. gav realistiskt en ur havet uppstigande Afrodite. Aor'ta el. stora kroppspulsådern, Intet av hans arbeten är bevarat. den stora artär, som utgår från hjärtats vänstra Apelsi'n (av ä. kammare o. löper tätt framför ryggraden ned höll. appel, äpple. o. genom brösthålan, mellangärdet o. bukhålan, Sina, Kina), den avgivande grenar till kroppens alla delar. Dess klotrunda, orange första del är bågformigt böjd o. kallas a o r- gula, sötsyrliga fruk t a b å g e n. ten av Ci'trus au- Aos'ta. 1. Provins i n.v. Italien (Piemonte). ran'tium (fam. Rula- 4.759 k\km, 228,000 inv. (1936). — 2. Huvud ceae), ett från Indien stad i A. 1, vid Dora Baltea, biflod till Po. i börj. av 1400-t. till 24,000 inv. (1936). Märkliga forniamningar. Europa infört träd. Num. allmänt od 1. Aos'ta. Emanuele Filiberto, lat i Medelhavslän hertig av A o s t a (1869—1931), ital. prins (son derna (Valencia, till konung Amadeus av Spanien) o. militär, Messina), Kalifor framgångsrik som armébefälli. på Isonzofronten nien o. f. ö. i var under Första världskr. Marskalk 1926. mare trakter över hela världen. (Se bild.) 2. Aosta, A m a d e o, hertig av A o s t a, prins av Savojen (1898—1942), son till E. A., ital. Apelviken, kustsanatorium inom Varbergs general, vicekonung i Abessinien 1937, om vars stadsområde, Hall. 1., grundat 1902 (särsk. ki- kolonisering han nedlade stora förtjänster. Bjöd rurgisk tuberkulos). som överbefälh. i Ital. Östafrika engelsmännen Apenninerna, bergskedja, genomlöpande he ett segt motstånd (»Järnhertigen»), måste dock 6 19 la Italien: sammanhänger i n. med Alperna /4 1941 uppge Addis-Abeba o. slutl. /5 kapi o. i s. över Sicilien med Atlas i n.v. Afrika. tulera vid Amba Alagi, där han tillfångatogs. Har flera verksamma vulkaner. Högsta berg: A outranee [a otrann«'l, fr., till det yttersta. Gran Sasso d'Italia, 2,921 m. A. bestå väsentl. AP, förkortning för det portug. flygbolaget av krita o. kalk. Marmorbrott. Betesmarker. Aero Portuguesa, Lissabon. Apenni'nska halvön, Italienska halvön. A. P., förkortning för Associated Press. A per i o'disk (av grek. nek. a o. periodisk). Apa, gaffelsegel på stormasten (mellersta Vid en svängningskrets med litet motstånd gå masten) å 3-mastat fartyg. — Zool. Jfr Apor. egensvängningarna fram o. tillbaka kring Apacher [apatsj'er], krigisk indianstam, sed. jämviktsläget för att så småningom dö ut, men 1880-t. bosatt i reservationer i Arizona, New ökas motståndet över ett visst värde, dör Mexico o. Oklahoma i För. Stat. C;a 7,000. svängningen ut på så sätt, att jämviktsläget Ett fåtal leva ännu vilda. ej passeras mer än högst en gång; rörelsen lik Apacher [apasj'er] (av fr.), ligistelement i som svängningskretsen säges då vara aperiodisk. Paris, särsk. i stadsdelen Montmartre. Jfr Egensvängning. Apanage [-na's5] (av lat. pa'nis, bröd), under Apéritif [-tiff], fr., alkoholhaltig dryck före håll, särsk. åt furstliga personer. Anslaget till måltiden. monarken kallas vanl. civillista. Apertu/r (av lat.), öppning. I ett mikroskop Apart' (fr. ä part), avsides, för sig själv. kan man icke, även om förstoringen vore till Apati' (av grek. apa'teia, okänslighet), slö räcklig, »upplösa» el. särskilja t. ex. de olika het. — A p a't i s k, slö för intryck, likgiltig. linjerna i ett fint rutnät, ty genom s. k. ljus- Apex — 67 — Apollonios böinine bli linierna något för grova. Upp att avslöja framtiden. Apokalypsen är det lösningsförmågan blir större för blått ljus vedertagna namnet på Uppenbarelseboken. än för gult, men den beror äv. av en annan Apokalyptik (av grek. apoka'lypsis, av faktor, den s. k. numeriska apertu- slöjande), litteratur, som vill »avslöja» det ren, vilken kan beräknas med kännedom kommande. Bl. dylika skrifter märkas främst om öppningsvinkeln på den i mikroskopet Daniels bok, Henoks bok, 4:e Esra bok, de inträngande ljuskonen o. brytningsindex för sibyllinska skrifterna o. Uppenbarelseboken. det medium (luft el. för att öka aperturen o. Apokatas'tasis, grek., läran om alltings upplösningsförmågan: starkt ljusbrytande olja), återställelse (Apg. 3: 21). Den ställer i utsikt vari föremålet o. objektivet nedsatts. Jfr Im- slutlig frälsning för alla, till skillnad dels mersion. från läran om eviga straff, dels från läran om A'pex, lat., spets; fornromersk prästmössa, villkorlig odödlighet o. de ondas förintelse. hjälmprydnad. — Astr. Den punkt på himmels- Apokope [apa'kape] (av grek.), bortfall av sfären, mot vilken vårt solsystem som helhet ljud el. stavelse i ordslut. rör sig. Apex är belägen i stjärnbilden Herkules, Apokroma't, en vid mikroskop betydelsefull, ej långt från den klart lysande stjärnan Vega. sammansatt lins. Jfr Akromatism. Aphelium [-ne'o (av grek apo', ifrån, o. Apokry'fer el. apokryfiska böcker he'lios, sol), den punkt i en planets el. komets bana, som har största avståndet från solen. Jfr (av grek. apo'kry/os, förborgad), av kyrkan icke Pcrihelium. erkända skrifter men av Luther förklarade •goda och nyttiga att läsa», insatta som bihang Aphrodi'te [afr-], stor, oval, plattad havs- till GT. De äro: Judit, Visheten, Tobie, Syrak, borstmask, beklädd med färgskiftande borst. Lever i havet på lerbotten. Vanlig vid Sve Baruk, 2 Mackabéerböcker, tillägg till Ester riges västkust. Kallas där »bottenmus». o. Daniel samt Manasses bön. Vissa apokry fiska böcker äro äv. anknutna till NT, t. ex. Api'a, hamnstad på ön Upolu, en av Samoa- I gnatiusbreven. öarna under britt, mandat. Omkr. 1,500 inv., 1 ApoTda, stad i mell. Tyskland, Thuringen. varav /3 européer. Kopraexport. Magnetiskt observatorium. Radiostation. Örlogsbas. 28,000 inv. (1939). Strumptillverkning. A piacere [-pjaQe're], it., mus.: efter behag. Apollina'ris, källa i Heppingen, v. Tysk Apikal (av lat. a'pex, spets, topp), belägen land, Rhenprovinsen. Kolsyrehaltigt vatten, vid el. på toppen. Motsats: bas a'l. num. ofta eftergjort. A'pis, de gamla egypternas Apollodo'ros, atensk målare under slutet av förnämsta heliga djur, en svart 400-t. f.Kr. Var den förste, som genom schatte tjur med vita fläckar, dyrkad ring återgav den tredje dimensionen. Kallades som inkarnation av Ptah. När »skuggmålaren». en A. dött, fördes den balsa Apollodo'ros från Damaskus, romersk ar merad till Serapistemplet vid kitekt, verksam under Trajanus och Hadrianus. Memfis, o. en ny blev högtid Bl. arb. Venus' o. Romas dubbeltempel samt ligen invigd. Trajanus' forum i Rom. A'pium, örtsläkte (fam. UmbsUiferae), 20 ÄpoH'ofjäril,.Parnass'ius arter. Blommor grönvita i topp- el. sidoställda, apolVo, stor dagfjäril. Vit; i stundom enkla flockar. Frukt framvingar svartfläckiga; äggrund, spetsad. A. grave'- bakvingarna med 2 röda olens, selleri (se bild), allmänt svartkantade fläckar. Lar odlad. Roten o. äv. de genom ven lever på kärleksörten? plantornas kupning erhållna, blad, sammetssvart med mycket förstorade, till färgen orangeröda fläckar. vitgula bladskaften (blad- Apoll'on el. F o i'b o s A p o 1 1 o n (lat. el. blekselleri) äro skattade A p o 1 l'o), i grek. myt. solens o. ljusets gud, son grönsaker. till Zevs o. Leto. A. Aplana't (av grek. nek. a föddes på ön Delos, drog o. plana'n, avvika), fotogra sed. till Delfi, där han fiska objektiv, som sakna sfärisk o. kromatisk dödade draken Pyton aberration men däremot visa astigmatism (jfr o. gjorde Delfis orakel Avbildningsfel). De ha numera nästan helt un till sitt. Som musikens, danträngts av anastigmaterna, som sakna även skaldekonstens o. förut sistnämnda fel. Det första symmetriska objekti sägelsens gud anförde vet av denna typ uppfanns 1866 av A. Steinheil. han muserna (A. m u- s a g e't e s). Han be Aplomb', fr., tillförsikt, säkerhet i hållning skyddade hjordar o. o. uppträdande. — Mus. Fasthet i anslaget. betesmarker, avvärjde Apné (av grek. a, utan, o. pnev'ma, luft), ont o. var försoningens andningsstillcstånd. gud men äv. en döds A poco a pooo [på'kå], it., mus.: småningom. gud, »fjärrskjutaren», Apocynaceae, växtiamilj, omfattande träd som sände dödande el. fleråriga örter med motsatta blad, sambladig, pilar (solstrålarna). — pipförsedd krona o. mjölksaftförande vävnader. De mest berömda an Hit höra bl. a. släktena Nerium o. Vinca. tika framställningarna av A. äro den s. k. Apodik'tisk (av grek. apodéi'knynai, bevisa), Apollo di Ten e'a, en helt naken grav obestridlig. figur av marmor, funnen i Tenea vid Korint A'poenzy'm, a'p olerm e'n t el. f er o'n 1846, från omkr- 600 f. Kr., Kasse 1-A polio kallas de äggviteämnen, som jämte en lågmole- o. Apollo di B e 1 v e d e'r e (se bild), en kylär del (c o e n z y m) ingå i olika enzym. marmorkopia efter ett på 300-t. f. Kr. gjutet Apogami' (av grek. apo', från, o. gäl'mos, gif bronsoriginal. Funnen 1495, nu i Vatikanen termål), inom växtriket beteckning för en kön (Belvedere-palatset). Skulpturen inspirerade lös fortplantning, som genom hela sin karaktär bl. a. Sergel vid utförandet av Gustav III:s ger intryck av en normal äggbefruktning. staty. Apoge'um (av grek. apo', från, o. gäl'a, jor den), den punkt i månens (el. solens skenbara) Apollo'nios från Perga, alexandrinsk bana. som har största avståndet från jorden. matematiker i 3:e årh. f. Kr. A. har efterlämnat Apokalyps' (av grek.), uppenbarelse i syfte det betydelsefulla arbetet Om koniska sektioner Apologet — 68 — Appleton o. anses vara upphovsman till de för det pto- Apote'k (av grek., egentl. bod), lokal för för lemaiska världssystemet viktiga epicyklerna. säljning o. beredning av läkemedel. För dri Apologe't (av grek. apologét'stat, hålla för vande av apotek fordras i Sverige legitimation svarstal), försvarare av kristendomen. som apotekare o. apoteksprivilegium av K. M:t. Apologi' (av grek.), muntligt el. skriftligt Apoteken stå under överinseende av Medicinal försvar mot en anklagelse; särsk. skrift, som styrelsen, som äv. utövar kontroll. tillbakavisar anklagelser mot kristendomen. Apoteos T-ä's] (av grek.), förgudning. en Apomorfi'n, starkt giftig alkaloid, som er- ceremoni, genom vilken forntidens folk till hålles ur morfin genom inre omvandling. erkände en människa gudomlig rang; förhär Användes i form av klorid som upphostnings- ligande, förklaring. medel o. kräkmedel. Apothe'cium, en skiv- el. skålformad, skaftad Apoplexi' (grek. apoplexi'a), slaganfall. el. oskaftad fruktkropp, som förekommer hos Apor, Si'miae, mer el. mindre människo- disksvampar o. vissa lavar. likn. däggdjur, med motsättlig tumme (kan Appalachiska bergen [-lakk'iska-], dets. som äv. saknas) o. stortå. Man skiljer mellan smal- Alleghanybergen. n ä s a p o r el. Gamla världens apor o. bred Apparans [-ängs'] (fr. apparence), utseende, näsor el. Nya världens apor. yttre sken; sannolikhet. — Apparanser, Apospori', inom växtriket beteckning för utsikter, möjligheter. den könliga generationens utveckling utan Apparat (av lat. appara'tus, anordning), föregående sporbildning, vilket ex. är känt hos redskap, maskin. vissa ormbunkar o. Hieracium-axtvc. Apparent' tid (av lat. appare'n, synas), soltid. Apostasi' (av grek.), avfall från parti el. re Apparitio'n (avlat.), framträdande utseende. ligionslära. — A p o s t a't, avfälling. Appell' (av lat.), tillrop. Jaktterm. Samlings Apos'tel (av grek. apos'tolos, sändebud) be rop till hundarna. — Fäktk. Stampning med tecknar i NT urspr. de främsta ledarna av kris främre foten för att skrämma motståndaren. — tendomens utbredning, särsk. Jesu tolv närmaste Spelt. Ny insats i spel. — Jttr. Vädjande från lärjungar samt Paulus. Apostlar ha äv. andra lägre till högre domstol. — Krigsv. Signal på missionärer kallats, ss. Ansgar, »Nordens apo jägarhorn (trumpet); användes, då truppkontin stel». — I konsten framställas apostlarna med gent skall utrycka el. då orderuttagare (office var sitt attribut, vanl. hänsyftande på deras rare, allt befäl) skola infinna sig hos regements dödssätt: Petrus med nycklar el. upp- o. ned chefen. Äv. hälsningssignal. — Sjöv. Hornsig vänt kors, Paulus med svärd o. bok, Andreas nal, som vid flottan användes som hedersbevis med X-formigt kors (Andreaskors), Jakob ning för högre officerare o. ämbetsmän. d.ä. i pilgrimsdräkt, Johannes med kalk, varur en orm slingrar sig, Filippus med T-formigt Appellatio'n (av lat. appella're, tillropa), kors el. korsstav, Bartolomeus med kniv, Tomas i främmande länders lagstiftning benämning på med vinkelhake el. lans, Jakob d.y. med tyg- rättsmedel, varigenom man hos högre rätt valkarstav, Matteus med hillebard el. svärd, söker ändring i lägre rätts beslut. — A p p e 1- Judas Taddeus med knölpåk o. Mattias med lationsdomstol, domstol i andra instans, yxa. i Sverige hovrätterna. App'ellativ (av lat. appella're, benämna), A posterio'ri, lat., av Kant införd filosofisk artnamn, gemensamt ord för en hel klass av term om kunskap, som grundar sig på erfaren föremål, t. ex. hund, träd. heten (a posteri o'risk kunskap). Mot Appendici't (av appen'dix), blindtarmsin sats: a pri o'r i. flammation. Apostilb', enhet för specifikt ljusflöde. Jfr Appendicula'ria, grupp av manteldjur, som Ljusflöde o. Lambert. simma fritt med tillhjälp av en lång tillplattad Apostill' (av nylat.), tillägg till skrift; rand svans. I denna finnas en ryggsträng o. en anmärkning. ryggmärg. Gältarmen har blott 2 gälspringor, Apostladagar, äldre högtider till apostlarnas vilka öppna sig direkt utåt. I regel små havs ära. I kat. kyrkan firas som helgdag Petrus' o. djur. Planktonorganismer. Paulus' dag (29 juni) samt Andreasdagen (3onov.). Appen'dix, lat., »det maskformiga bihanget», Apostlagärningarna, historisk bok i NT, en c:a 1 cm vid o. 10 cm lång, blint slutande vilken framställer kyrkans grundläggning ge tarmdel, som utgör ett bihang till blindtarmen. nom Petrus o. Paulus. Anses vara författad av App'enzell. 1. Kanton i n.ö. Schweiz, in Lukas på 70- el. 80-t. delad i A u s s e r-R boden (protestantiskt) o. Apostlahästar, skämtsam benämning för I n n e r-R h o d e n (katolskt). 58,000 inv. benen som fortskaffningsmedel. (1941). — 2. Huvudort i Inner-Rhoden o. hu Apostoliska fäder, de kristna författare o. vudstad i A. 1, vid Utter. 5,000 inv. (1941). lärare, som anses vara apostlarnas omedelbara Till v. av broderier. lärjungar, uäml. Barnabas, Hermes, Ignatius, Apperceptio'n (av nylat.), uppfattning, för Klemens av Rom, Papias, Polykarpus o. förf. nimmelse. — Psykol. Det uppmärksamma fat av brevet till Diognetus. tandet av ett föreställningsinnehåll, varigenom Apostolisk konung, titel, av påven år 1000 detta sammansmältes med det övriga medve förlänad till Ungerns förste kristne konung; tandets enhet. bars av habsburgska konungarna 1758—1918. App'iska vägen, lat. V i'a A p p'i a, den av Apostolisk succession, apostolisk arvsföljd, rom. censorn särsk. med hänsyn till biskopsämbetet, i det Appius Claudius Andens nådegåva genom den högtidliga Invig i slutet av 300- ningen med handpåläggning tankes från apost t. f.Kr. anlagda larna tiderna igenom vara överflyttad på den vägen från Rom heliga tjänstens innehavare. till Capua, seder Apostolisk vika'rie, titel för påvliga sände mera förlängd bud med vissa uppgifter. I Nordens alla länder ända till Brundu- finnas sådana med biskoplig värdighet. sium (nuv. Brin- disi). Av vägen Apostrof f-å'f] (av grek. apostrofs', bortvän finnes numera dande), ett skrivtecken, som består av ett kom endast en bråkdel kvar, bl. a. närmast Rom, där ma i radens övre kant (') o. vanl. betecknar, dess sidor prydas av otaliga gravmonument från att en el. flera bokstäver utelämnats. antiken o. senare tid. Apostrofe'ra, vända sig till i tal; mera sällan: utsätta apostrof. Appleton [a?ppl't°n], sir Edward V i c- Applicera — 69 — Araber tor, f. 1892, eng. fysiker, prof. i Cambridge A prio'ri, lat., filosofisk term, hos skolasti- 1936—39, sekr. vid Department of scientific kerna i bet. bevisföring från grund till följd, and industrial research, London, sed. 1939. från orsak till verkan; hos Kant betecknande Erhöll 1947 års nobelpris i fysik för sina under något av erfarenheten oberoende: kunskap sökningar rörande jonosfären. a prioriär sådan kunskap, som härstam Appiioe'ra (av lat. applica're, foga till), an mar ur kunskapsförmågan själv. Motsats: a passa, pålägga; tillämpa. — Applikati o'n s- p o s t e r i o'r i. s ö m, konstsömnad, vid vilken ett tyg langet- A-pris, dets. som enhetspris. teras fast på ett annat: härvid är det övre A prix fixe [a pri fiks'], fr., till bestämt pris. tyget utklippt i mönster, som framhäves genom A propos [apråpå'], fr., i rätt tid; på tal tygernas kontrasterande färg el. material. — om; av en slump; infall, avvikelse från ett sam A p p 1 i k a t u'r, fingersättning. talsämne. Applå'd (av lat. applau'dere, bifalla), hand Apsjeron', halvö i Kaspiska havet. Stora klappning som tecken till bifall. naftafyndigheter. På A. ligger staden Baku. Apport' (av fr. apports [apart']), bär hit! Apte'ra (lat. apta're), anbringa; avpassa för, (till hundar). — A p p o r t e'r a, frambära. avmärka fällda träd för skilda virkessortiment. Apportegendom, egendom (ej pengar), som Apua'nia. i. Provins i n.v. Italien vid Genua tillskjuteS aktiebolag av stiftare el. aktietecknare. bukten (Toscana). 1,156 kvkm, 197,000 inv. Appositio'n (av lat. appo'nere, tillägga), (1936). — 2. Huvudstad i A. 1, bildad 1940 substantiviskt attribut, oftast skilt från sitt genom sammanslagning av städerna Massa o. huvudord genom paus, t. ex. Gustav, Sveriges Carrara. 107,000 inv. (1941). Berömd vit mar honung. mor. Bomullsindustri. Apprete'ring (av fr. appréter, göra i ordning), Apua nska alperna, berggrupp i n. Apenni färdigberedning av råväv, indelas i: bomulls-, nerna, Italien. Monte Pisanino. 1,946 m. kamgarns-, kardulls-, klädes-, linne- o. sidenbe Apulien, it. P u g 1 i a, landskap i s.ö. Italien redning. I inskränkt bemärkelse en metod att omfattande prov. Bari, Brindisi, Foggia, Ionia medelst stärkelse ge fasthet o. glans åt en (Taranto) o. I,ecce. 2,887,000 inv. (1943). vävnad. Apu're. 1. Stat i n.v. Venezuela. 76,500 Apprety'r, ämne (stärkelse, agar-agar o. dyl.), kvkm, 71,000 inv. (1941). Export av mul- som anv. för appretering av vävnader. djur. Huvudstad: San Fernando de Apure. — Approbatio'n (av lat.), godkännande; bifall. 2. Biflod fr. v. till Orinoco i Venezuela. 1,580 km. Approba'tur, lat., han el. hon godkännes; Apurimac, källflod till Ucayali i Peru. betyget B. 5,250 km. Approximativ (av lat. ad, till, o. prox'imus, A'qua, lat., förk. Aq., vatten; beteckning närmast), tillnärmelsevis, ungefärlig. — A p- för vissa farmaceutiska beredningar, t. ex. proilmati o'n, uppskattning, ungefärlig Aq. de$tilla'ta, destillerat vatten; Aq. aroma'tica, beräkning. — A p p r o x i m e'r a, uppskatta, aromatiskt vatten (ex. rosen-, pomerans- o. beräkna ungefär. pepparmyntvatten); Aq. CaVcis, kalkvatten App'una, kommun i •. Östergötland, Öster- m. fl. — Aq. fonta'na betecknar vanligt vatten. götl.' 1. (past.adr. Bjälbo); Ödeshögs landsf.- A q. To fa'na, ett berömt italienskt giftvatten, distr., Folkungabygdens doms. 398 inv. (194.7). var en arseniklösning. — En romansk madonnabild av trä med delvis A quatre mains [akattr°män«'], fr., för fyra bibehållen polykrom» o. med delar av det ur- händer, fyrhändigt. spr. skåpet (noo-t:s slut) samt ett senmedeltida Aqua vitae [a'kva vi'te], lat., livsvatten; altarskåp med bjärt lysande målningar, han- akvavit. syftande på Heliga Birgittas liv, från kyrkan i A. Aquifolia'ceae [akvi-], växtfamilj. Träd el. finnas nu i Statens hist. mus. buskar med spiralställda, läderartade, vinter Aprak'sin, Fjodor Matvejevitj gröna blad, 4- el. 5-taliga, ofta skildkönade (1661—1728), rysk amiral, en av Peter den sto blommor o. bärfrukt. Hit hör släktet Ilex. res förtrogna, den ryska örlogsflottans skapare. Aquila degli Abruzzi fa'k°ila delj'i A. intog Viborg 1710 o. härjade jämte furst abrods'i]. 1. Provins i mell. Italien (Abruzzi e Golitsyn med en mordbrännarflotta Söderman Molise). 6,458 kvkm, 366,000 inv. (1936). — lands o. Östergötlands kuster 1719. 2. Huvudstad i A. 1, vid fl. Aterno. 55,000 inv. A prendre [apransdr'], fr., att taga; ej upp (1936). Ärkebiskopssäte. tagen, ledig. Aquile'gia [akvi-J, örtsläkte Apres nous le déluge [apräno' 1° dely's"j], (fam. Ranunculaceae), 50 arter fr., efter oss syndafloden, dvs. efter vår död på n. halvklotet. Blad dubbelt må vad som helst ske, ett uttryck, som till- trefingrade, blommor regel skrives Ludvig XV el. madame de Pompadour. bundna, med strutlika, till A-pressen, benämning på Arbetarpres sporrbärande honungsgöm- sens stockholmsredaktion, grun men ombild. kronblad o. liv dad 1945; förser socialdem. pressen med artik ligt färgade foderblad. A. vul- lar o. nyheter. ga'ris, akleja, o. andra arter AprikVs, aprikosträdets frukt. omtyckta trädgårdsväxter. Aprikosspinnare el. fjädertofsspin- Aquileja [ak°ilej'a], stad i n.ö. Italien, n a r e, Orgy'ia anWqua, fjäril tillhörande spin- prov. Gorizia, 9 km från Adriatiska havet. narna. Hanen kastanjebrun, honan gulgrå, 3,000 inv. A. var i forntiden en starkt befäst vinglös. Larv med karakteristiska grupper av hamnstad, som 452 intogs o. förstördes av Attila. borst. Lever bl. a. på fruktträd. Aquilo [akk'vilå], lat., nordanvinden. Aprikosträd, PrWnus armenVaca (fam. Ar, metersystemets förkortade benämning Rosaceae), ett litet, på bar kvist blommande för ytmåttet 100 kvm, motsvarar i äldre sv. träd med finhåriga, gula stenfrukter; stenen mått 1,134 kvfot. 100 ar = 1 hektar. är slät. Dess hemland är Mongoliet o. Turkestan. Ar, kem. tecken för en atom argon. Allmänt odlat i varma o. tempererade länder. A'ra, praktfull, långstjärtad syd- o. central April' (av lat. aperi're, öppna), årets 4:e må amerikansk papegoja. Kinder nakna. nad. 30 dagar. Svenskt namn: gräsmånad. Bru Ara'ber, folkslag tillhörande den semitiska ket att narra april härrör trol. från en språkfamiljen, bosatt i Arabien, delar av Främre hednisk vårfest. Asien samt i stora delar av Nordafrika. Ara A pri'ma vis'ta, it., musikterm: vid första berna, som bekänna sig till islam, äro till största påseendet, utan förberedelse. delen nomader, kallade beduiner. Omkr. 50 mill., Arabesk - 76 - Arago därav 10 på den Ara Nefud. Fruktbara äro endast kusttrakterna. — biska halvön, 4 i vart I n.v. A. går Hedjasbanan: Damaskus—Mcdina dera Syrien o. Irak, 17 —Mecka, 1,305 i Egypten, 1 i vart km; trafiken dera Libyen o. Palesti dock inställd na o. 15 i Franska efter Första Nordafrika. Endast världskr. 1918; araberna på den Ara f. ö. sker sam biska halvön äro av färdseln medelst rent arabisk semitisk karavaner. Po- ras. En arab. national lit. indelas A. i känsla uppstod först i konungariket Syrien på 1840-t. Un Saudi-Arabien, der Första världskr. som bl. a. om gjorde araberna gemen fattar Hed jas, sam sak med England i Nedjd o. Asir, kampen mot Turkiet, imamatet Je som behärskade de men, britt, kolonien Aden samt de britt, besitt flesta arab. länderna. ningarna Hadramaut, Katar, Oman o. Koweit. I ett brev från britt, delegaten Mac Mahon Viktigaste städer äro Mecka, Mcdina, Djidda, till sheriffen Hussein av Mecka lovade Eng Jambo el-Bahr, Mocka o. cr-Riad. Jfr Araber. land upprätta ett storarabiskt rike, bestående Arabinos [-nå's], en av de enkla socker av Arabiska halvön, Syrien o. Mesopotamien arterna med fem kolatomer. Kan ej förjäsas som belöning för arabernas hjälp. Något dylikt av vanlig jäst men däremot av vissa mjölk kom emellertid aldrig till stånd efter krigets syrebakterier. Jfr Pcntoser. slut; Syrien blev i enl. med den mellan Eng A'rabis, örtsläkte (fam. Cruciferae), 100 ar land o. Frankrike 1916 ingångna s. k. Sykes- ter på n. halvklotet o. i Sydamerika. Blommor Picot-överenskommelsen franskt mandat men i gles klase med åtliggande foder, skidor långa blev fullt självständigt först 1946, Irak, som o. smala. A. aVbiåa, trav (Kaukasus), med vit från 1920 var britt, mandat, blev oberoende 1932 ludna blad o. vita blommor, vanlig som kantväxt o. upptogs i N.F. Ett fördrag säkrade britternas o. i stenpartier. Tidig vårväxt. militära kontroll. De sista britt, trupperna drogos bort från Irak 1947. Transjorda- Ara biska havet, del av Indiska oceanen, n i e n förblev britt, mandat till 1946. På Ara mellan Arabien o. Främre Indien. biska halvön blev Hedjas ett självständigt rike Arabiska språket tillhör den semitiska under emiren Hussein Ibn Ali. Denne kom i språkfamiljens sydvästra grupp o. uppdelas konflikt med vahabiterhövdingen Ibn Saud av vidare i en nord- o. sydarabisk grupp. Den Nedjd o. fördrevs 1924. Ibn Saud införlivade klassiska arabiskan är litteraturspråk, medan 1926 Hedjas med sitt rike o. lät utropa sig till de talade arabiska dialekterna sammanfattande konung över Saud i-A r a b i e n, som nu om betecknas vulgärarabiska. fattar hela halvön utom Jemcn o. britt, pro Arabiska öknen, ökenområde i Eeypten, tektoratet Hadramaut i s. I Egypten blev mellan Nilen o. Röda ha den arabiska nationalismen med wafdpartiets vet. bildande 1921 en maktfaktor av betydelse. Det Arabisk häst, ädel britt, protektoratet upphävdes 1922 o. efter hästras från s.v. Asien avslutandet av 1936 års fördrag blev Egypten (främst Arabien) o. n. reellt självständigt. Efter Andra världskr. har Afrika. Mycket snabb o. de arabiska nationalisterna fortsatt sin agitation, uthållig. Färgen för det särsk. i Palestina o. Nordafrika. Jfr Arabför mesta grå skimmel. (Se bundet, de olika arabstaterna o. Palestina. bild.) Arabiskt gummi, Gumm'i ara'bicum, den Arabesk', urspr. ett i den medeltida mu intorkade saften från afrik. Acacia-arter. Det hammedanska konsten förekommande geo bildar blekgula, genomskinliga, spröda stycken, metriskt ytmönster, som lösas fullständigt i vatten till ett slem, huvudsakl. byggan o. har utbredd praktisk användning som binde de på stiliserade medel, t. ex. i färger, för appretering m. m., växtformer av Acan- samt till beredande av farmakologiska mixturer thus; senare, ehuru o. emulsioner. oegentligt, benäm Aracaju [-£Jo'], huvudstad i staten Sergipe, ning på ett invecklat geometriskt mönster i allm. Brasilien. 66,000 inv. (1939). Sockerexport. Den egentliga arabesken kallas av., efter dess Ara'ceae, växtfamilj, omfattande c:a 1,800 rika utformning i morernas Spanien, m o r e s k arter enhjärtbladiga örter (buskar, träd o. Arab förbundet, ett 1945 bildat förbund mel lianer). Jordstam ofta knöllik, blad vanl. hand lan Egypten, Saudi-Arabien, Syrien, Libanon, el, fjädernerviga, ofta rikt delade. Blommor Irak, Träns Jordanien o. Jemen med syfte att små, en- el. tvåkönade i en kolvlikn. blomställ främja politiskt, militärt, ekonomiskt o. kultu ning, oftast omsluten av ett hölster. Bärfrukt. rellt samarbete mellan arabstaterna. En inter- Hit höra släktena Arum, Monstera, Calla o. a. arabisk armé o. generalstab skola utbildas. Ett A'rachis, örtsläkte (fam. Leguminosae). A. ständigt råd fungerar som beslutande o. verk hypogae'a, jordnöt (Brasilien), ettårig, odlad i ställande organ. 1947 slöts en militärpakt alla tropiska länder o. äv. i Sydeuropa. De unga mellan förbundets medl. Jfr Palestina. frukterna borras ned i jorden, där de sedan Ara'bia felix lat., »Det lyckliga Arabien», mogna. Fröna rika på olja, äggvita o. stärkelse, de antika författarnas namn på s.v. Arabien, oljan utvinnes genom pressning o. har vid den klimatiskt mest gynnade delen av landet. sträckt användning. Av återstoden framställas Ara'bien, halvö i s.v. Asien, c:a 3 mill. kvkm, jordnötskakor, ett viktigt fodermedel. 7 ä 10 mill. inv. A. är ett ökenartat bergland Ärad [å'-], stad i Transsylvanien, Rumänien (1,000 —1,300 m ö. h.), omgivet av randberg. (före 1920 o. 1940—45 ungersk), vid Maros. I s.ö. utbreder sig öknen Roba-el-Chali, n.v. 83,000 inv. (1945). därom Vahabitplatån eller Nedjd o. n.v. om Arago [-gå'], Francois (1786—1853), denna högslätten Sjammars, i s. begränsad fransk astronom, fysiker o. politiker. Direktör av floddalen Wadi Ermek o. i n. av öknen för Paris-observatoriet. 1848 medlem av re- Aragon — 71 — Arbetarskyddsla Arbete. Fys. Grundläggande mekaniskt be Arbetsmarknadsstyrelsen, centralt ämbets grepp knutet till materians förflyttning under verk, som '/i 1948 övertog Statens arbetsmark krafters inverkan; mätes av tre faktorer: kraf nadskommissions verksamhet. Styrelsen består tens storlek, förflyttningens väglängd, vinkeln av generaldirektör, överdirektör o. 7 av K. M:t mellan kraft o. väg. utsedda ledamöter, av vilka 5 företräda arbets Arbetet, socialdemokratisk, daglig tidning i marknadens organisationer, därav 2 arbetsgi Malmö, grundad 1887 av Axel Danielsson. varna, 2 arbetarna o. 1 tjänstemännen. Redigerad av A. Nilsson (Kabbarp) 1900—08, Arbetsrädet, en 1919 upprättad myndighet, G. Löwegren 1908—18, A. Engberg 1918—24, som har till uppgift att meddela beslut i frågor A. Vougt 1924—44 o. därefter G. Netzén. rörande tillämpning av lagar om arbetstidens Arbetets söner, arbetarsång av H. Menander. begränsning (jfr Arbetarskyddslagstiftning). Rå Arbetsbörs, i Frankrike m. fl. länder före det består av ordf. o. 6 ledamöter, utsedda av kommande arbetsförmedlingsanstalt, upprättad K. M:t för 2 år i sänder. Dessutom finnas leda möter för särsk. arbetstidsärenden. Instruktion av arbetare o. ofta förenad med andra arbetar- 24 inrättningar till ett slags folkets hus. av /j 1941. Förslag föreligger om dess ombil- Arbetsdomstolen, särskild domstol för upp dande till särsk. ämbetsverk för arbetarskydds tagande o. avgörande av mål rörande kollek ärenden. tivavtal m. m. A. består av ordf. o. 7 ledamöter, Arbetsstuga, benämning på anstalt, av av vilka en är särsk. ledamot för tjänstemanna sedd att bereda lämplig sysselsättning (snicke mål. Två av led. förordnas efter förslag av svens ri, sömnad, skomakeri osv.) för fattiga barn. ka arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd o. Särsk. betydelsefulla äro arbetsstugorna i de två efter förslag av landsorganisationen i Sverige nordligaste länen, i det de äv. tjäna till bostad samt den särsk. ledamoten efter förslag av tjäns åt barnen under vintermånaderna. Den första temännens centralorganisation. Domstolen har 22 arbetsstugan inrättades i Sthlm 1887 på föran sitt säte i Sthlm. Inrättades genom en lag av /6 staltande av fru Anna Hierta-Retrius. 1928, reviderad 1937, 1945 o. 1947. Arbetsterapi', behandlingsmetod för själs Arbetsförmedling', anskaffning av anställ sjukdomar. Består i att patienten sysselsattes ning åt arbetssökande. Tillstånd att bedriva a. i med lämpligt arbete. förvärvssyfte lämnas ej längre. All förmedling Arbetstidslagstiftning, rättsregler, som i förvärvssyfte skall vara avskaffad 1950. A. står l stadga inskränkning i den tid, varunder arbets sed. /1 1948 under tillsyn av arbetsmarknads givare må använda arbetare till arbete. Huvud styrelsen (jfr d. o.). regeln är, att arbetstiden icke må överstiga 8 Arbetsgivareförening, sammanslutning av timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan. Jfr arbetsgivare för tillvaratagande av dessas in Arbetarskyddslagstiftning. tressen vid avtalsuppgörelser o. arbetstvister. Arbetstillstånd, utfärdat av Statens utlän Sveriges största arbetsgivareförening är S v e n- ningskommission, måste utlänning inneha för att ska arbetsgivareföreningen (se få ta anställning i Sverige. d. o.). Arbetstjänst, frivillig el. obligatorisk, inför Arbetshem, anstalt för omhändertagande av des efter Första världskr. i ett flertal länder för sådana personer, som icke lämpligen kunna mot att motverka arbetslösheten. Särskilt bekant är tagas å ålderdomshem o. därmed jämförliga den tyska arbetstjänsten under nazismen, som hem samt för omhändertagande av sådana för var obligatorisk för män i åldern 18—25 år o. sumliga försörjningspliktiga, som av fattig räckte V2 4r. I Sverige infördes 1933 frivillig vårdsstyrelse förelagts arbete. I arbetshem arbetstjänst. 1940 trädde lag om tjänsteplikt kunna äv. mottagas vanartade barn. Arbets (se d. o.) i kraft. hem upprättas av landstingen o. städer, som ej Ar'biter, lat., skiljeman. — Arbiter deltaga i landsting. b i b e n'd i, dryckesledare. — Arbiter Arbetslöshetsförsäkring förekommer i fler e 1 e g a n t i a'r u m, modekung, smakdomare. talet industriellt utvecklade länder. Äldst är Arbitrage [-tra'sj], fr., utslag av skiljedo den frivilliga lokala arbetslöshetsförsäkringen mare. — Hand. Inköp el. försäljning av en va medelst arbetslöshetskassor (England 1831), luta på en börsplats o. försäljning, resp. inköp vilken num. vanl. bedrives genom fackför av densamma på en annan börsplats till eningarna o. (äldst i Bern 1893) uppmuntras högre resp. lägre pris för att erhålla den vinst, genom offentligt understöd (flerstädes, bl. a. i som härigenom uppstår, el. för att utjämna Danmark o. Norge, enl. det s. k. Gentsystemet). redan förefintlig fordran el. skuld. Äv. helt offentlig arbetslöshetsförsäkring o. Arbitratio'n (av lat. ar'biter, skiljedomare), obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ha påyrkats fastställandet av den ersättning, som anses o. den senare införts bl. a. i England 1911. I böra utgå i händelse av anmärkning mot varas Sverige finnes sed. 1935 frivillig försäkring ge kvalitet. Förekommer vid handel med varor, nom statsunderstödda arbetslöshetskassor. som säljas efter typ. Arbetslöshetskommissionen, 1914—40 stat Arbi'trio, it., musikterm: efter behag. lig kommission för vidtagande av åtgärder mot Arbi'trium, lat., gottfinnande; utslag, fällt arbetslöshet. Jfr Arbetsmarknadskommissionen. av skiljemän. — A r b i t r ä'r, godtycklig. Arbetslöshetsnämnd skall enligt lag av den 30 Arboga (fsv. arbughi, åbåge), /6 1944 finnas i kommuner o. handha lokala stad i s. Västmanland, vid en åtgärder i fråga om statlig o. statsunderstödd krök av Arbogaån, Västmanl. 1., hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet. Arboga landsf.distr.; Västman Arbetsmarknadens yrkesråd, samarbets lands v. domsaga. Anlagd under organ för yrkesutbildningsfrågor, bildat nov. medeltiden. 8,087 inv. (1947), 1944 med uppgift att utreda omfattningen o. in därav i Arboga kyrkobokf.distr. riktningen av efterfrågan på yrkesutbildad ar 7,759 o. i Säterbo kyrkobokf. betskraft inom näringslivet samt att verka för distr. 328. Industri (margariufa- att utbildr.ingen effektiviseras o. anpassas efter brik, mek. verkst., glasbruk m. m.). Samrealskola. behovet. Förläggningsplats för central flygverkstad. I A. Arbetsmarknadskommissionen, 1940—47 hölls Sveriges första riksdag (1435)- 500-årsmic- statlig central kommission, som övertog den net därav firades 1935 med bl. a. en utställning. av Statens arbetslöshetskommission dessförin Stadsvapen, se bild. — Namnet, som är belagt : nan bedrivna verksamheten, vilken'/i 1948 över formen Arbuglia 1286, innehåller fsv. gen. ar av togs av Arbetsmarknadsstyrelsen (se d. o.). ordet å och boga av båge 'krök'. Arboga artiklar - 73 — Arenaria Arboga artiklar, stadga på Arboga riksdag Konseljpresident i den provisoriska regeringen i 1561, varigenom Erik XIV starkt begränsade Warszawa dec. 1944—juni 1945. Energisk före den betydande makt, som Gustav I tilldelat språkare för ett av Ryssland oberoende Polen. hertigarna Johan o. Karl. Arckenholiz, Johan (1695— i777i, histo Arboga kontrakt i Västerås stift, Västmanl. rieskrivare o. politiker. A:s Mémotres concernant 1., omfattar 5 församlingar. Kontraktsprostens Christine, reine de Suide (1751—60), är en av adr.: Arboga. luvudkällorua till drottn. Kristinas historia. Arboga landskommun, kommun i s. Väst Ar'cole, by i n. Italien, prov. Verona, vid fl. manland, Västmanl. 1.; Arboga landsf.distr., Mpone. 3,600 inv. Vid A. besegrade Napoleon Västmanl. v. doms. 1,164 >nv- (I947). isterrikarna 15 —17 nov. 1796. Arbogaån, å i Västmanland, rinner från Aret [artst], Michal (1840—1916), polsk Dalarnas gräns dt s.ö. och ö. och utfaller vid Dokhandlare o. förläggare, grundare av en stor Kungsör i Mälaren. 145 km. iörlagsfirma i Warszawa (1887), författare av Arboga öl, »det kommer efter som Arboga öl», 'lera polska ordböcker. dvs. har obehagliga följder. Arctander, Sofus (1845—1924)1 norsk Arbore'lius, Olof (1842—1915), landskaps politiker o. ämbetsman. 1878 stortingsman, målare, 1901 prof. vid Konstakad. Motiv, åter flera ggr minister. Deltog 1909 i bildandet av givna med frisk, naturalistisk uppfattning, huvud ifrisinnade vänstern» o. verkade därefter i mera sak!, från Dalarna, Bergslagen o. Östersjökusten. konservativ riktning. Ar'bor vi'tae, lat., »livsträdet»; den trädlika Arc'tium (Lappa), kardborrsläktet, figur, som den vita nervsubstansen i lilla 6 arter (Europa, Asien). Högvuxna, tvååriga hjärnan bildar på ett snitt genom dennas mitt. ärter med stora, hj ärtlika blad. Korgar med Arbrå, kommun i mell. Hälsingland, Gävleb. trattlika blommor o. i spetsen haklikt omböjda 1.J Arbrå landsf.distr., V. Ilalsingl. doms. 5,274 liolkfjäll. A.tomento'sum,ullkardborre,medspin- inv. (1947), därav i Arbrå municipal- delsvävshårig holk, allm. på tomter o. vägkanter. samhälle 1,132 inv. Industri. Arctostaphylos [-sta'fylås], Arbuthnot [a'b°bn°t], John (1667—1735). växtsläkte (fam. Ericaceae). eng. författare, stod i nära förbindelse med A. u'va ur'si, mjölonris (se Pope o. Swift. Hans kvicka politiska satir The bild), påminner om lingonris history oj John Bull (1712) anses ha varit upp men bar nedliggande växtsätt hovet till det eng. folkets öknamn »John Bull». o. flerfröiga stenfrukter. A. Arby, kommun i s. Småland, Kalm 1. (past.- alpi'na, ripbär, i fjälltrakter, adr. Kvarnlyckan); Vassmolösa landsf.distr., har saftiga, svartblåa stenbär. S. Mörc doms. 1,104 inv. (1947). Ar'ous, lat., båge, valv. Aro [ark], biflod fr. v. till Isére, s.ö. Frank Ardebil el. A r d a b i 1, rike (Savojen). 150 km. stad i Iran, v. om Kaspiska Arcachon [arkasjå1^'], stad i s.v. Frankrike, havet. 63,000 inv. (1942). dep. Gironde, vid Biscayabukten. 13,000 inv. Ardéche [ardäsj']. 1. Biflod fr. b. Ull Rhöne, Bad- o. kurort. Ostronodling. Frankrike, rinner upp i Cevennerna. 112 km. Arca'dius (377—408), östrom. kejsare, son — 2. Departement kring A. 1. 5,556 kvkm, av Teodosius den store, vid vars död 395 han 255,000 inv. (1946). Huvudstad: Frivas. fick ö. delen av riket. Ardenn'erhästen, en Arca'ni discipli'na, lat., hemlighetslära, från Belgien införd stor, benämning på fornkristen sed att omge dop, kraftig arbetshäst. Har nattvard o. dyl. med hemlighetsfull tystnad genom målmedveten kors inför oinvigda. ning även omdanats till Arca'num, lat., hemligt medel; läkemedel, en för våra förhållanden vars sammansättning hemlighålles. lämplig, lättare häst, Arca'to (av it. arco, stråke), musikterm: med svensk ardenner. stråke. Motsats: p i z z i c a't o. Ardenn'erna, sten Arcatomsvetsning [-tå'm-], elektrisk svets kolsrik skogs- o. bergs ningsmetod. Jfr Svetsning. trakt, som sträcker sig över n.ö. Frankrike, Arohaeop'teryx [arke-j, vetenskapligt namn s.ö. Belgien o. Luxemburg. Jfr Andra världskr. för urfågeln. Ardennes [ardann'J, departement i n.ö. Arohang'elsk. 1. Förvaltningsområde i Frankrike. 5,253 kvkm, 245,000 inv. (1946). RSFSR, n. Ryssland, delvis längs Vita havets Huvudstad: Méziéres. — Ardennes-ka- kust o. sträckande sig långt söderut. 594,200 nålen, 105 km, förbinder Meuse o. Aisne. kvkni, 1.2 inill. inv. (1939). Omfattar äv. Arden'te, it., musikterm: eldigt, glödande. Nenetsernas nationella krets. — 2. Huvudstad Ardre, kommun på ö. Gotland, Gotl. 1. (past.- i A. 1, vid Dvinas utlopp i Vita havet. 281,000 adr. Katthammarsvik); Roma landsf.distr., inv. (1939)- God hamn med betydande utförsel Gotl:s doms. 516 inv. (1947). Kyrka från noo-t., av trävaror o. vete, dock isfri endast aoril— under vars golv påträffats sex märkliga bild- oktober. Sågverks- o. konservindustri. stenar från iooo-t:s första hälft (Stat. hist. mus.). Archi- el. a r ki- (av grek. ar'kein, härska), A'rea, lat., fri plats, yta. förstavelse, som anger en högre grad el. titel, Area'l (av lat. a'rea), ytinnehåll. ärke-. Areca, palmsläkte. Blad parbladigt delade. Archipen'ko, Aleksandr, f. 1887, rysk A. catechu', betelpalmen, odlad i hela det indo- bildhuggare, från T9oo-t:s andra årtionde huvud- malajiska området o. Kina, har gulröda, en repr. för en med kubismen besläktad abstrakt stor kärna innehållande frukter, som äro en riktning inom skulpturen. viktig beståndsdel i tuggmedlet betel. Archives nationales [arsjivv' nass-jånairj, A're Fro'de (1067—1148), isl. historieskri fr., Frankrikes riksarkiv. vare. Skildrade i Islendingabåk Islands historia Aroimbol'dus, Johannes Angelus från bebyggandet till 1120. (1485—1555), i tal. prelat, generalkommissarie AriTos, lat. A r i'u s, d. 336, presbyter i för avlaten i Tyskland o. Norden. A. kom till Alexandria, arianismens upphovsman. Sverige 1518, där han drev en föga nogräknad Aro'na, lat., egentl. sand; den med sand avlatshandel. beströdda stridsplatsen i romarnas amfiteater; Arciszewski [artjisjäffski], T o m a s z, f. fäktarbana, skådeplats, tjurfäktningslokal. 1887, polsk politiker (socialist), verksam i mot Arena'ria, örtsläkte (fam. Caryophyllaceae, ståndsrörelsen i Polen under Andra världskr. underfam. Alsinoideae). Blommor med tre fria 6—472771. Norstedts uppslagsbok. Tryckt 25. 2. 48. Arendal 74 Argentina stift. A. serpyllifo'lia, sandnarv, späd, grå Arfwedson, Carl Christopher (i735 grön, rikt grenad, vanlig på torr jord. —1826), köpman av ansedd, stockholmsk köp Arendal, stad på Norges s.ö. kust, Aust- manssläkt, kommerseråd, grundade 1771 firman Agder fylke. 11,279 inv- (1946)- Stor sjöfart. Tottie & Arfwedson, som blev av stor betydelse A'rends, Leopold (1817—82), rysk-tysk för Sveriges ekon. liv. Bedrev bankir- o. förlags uppfinnare av ett stenografiskt system. verksamhet samt metallexport o. rederirörelse. Aren'ga, lat., inledningsformel i medeltida Arfvidsson, Ulrika (1734—omkr. 1800), urkunder. Jfr Harang. äv. kallad »Mamsell A.», spåkvinna i Sthlm; Aren'ga, palmsläkte. Blad fjäderlikt delade. skall enl. sägnen ha förespått Gustav III A. sacchari'fera, sockerpalm (Ostindien), lämnar hans våldsamma död. palmsocker, palmvin, sago, palmkål o. fibrer. Arfwidsson, Nils (1802—80), författare Aro'nius, Olof {1700—66), målare. Ut o. kritiker. Red. Posttidningen 1828—30, förde huvudsakl. porträtt. medarb. i Aftonbladet, Dagligt Allehanda Arensburg, estn. Kuresaare, stad på s. o. Svenska Tidning Ösel. 4,yoo inv. (1938). Fordom svensk fäst en. Reseskildringar. ning. Ar'gali, 0'vis at'- Aren'skij, Anton Stepanovitj gali, största kända (1861 — 190C), rysk tonsättare. Skrev operor, vildfår (2 m långt). symfonier, kammarmusik o. pianostycken. Hanens horn kunna Arent Persson på Ornäs i Dalarna, d. omkr. bli mer än meter 1548, är bekant från Gustav Vasas dalaäventyr långa, honans äro (1520), då han enl. krönikan försökte utlämna kortare. N. o. mell. denne åt fienden; senare tagen till nåder av Asiens bergstrakter. konungen. Argelan'der, Areome'ter (av grek. araio's, tunn, o. me'tron, Friedrich Wil mått), instrument för bestämning av vätskors helm (1799—1875), finsktysk astronom, r828 specifika vikt, vanl. bestående av ett gra prof. i Helsingfors, 1836 i Bonn, där han bl. a. derat cylindriskt glasrör, i ena ändan utblåst 1857—63 utarbetade en atlas o. katalog över till en luftbehållare, i vilken inneslutits en 324,198 stjärnor [Bonner Durchmusteruns). lämpligt avpassad kvicksilvermängd. I olika Argenteuil [arsjannöj'], villaförstad till tunga vätskor sjunker den till olika streck av Paris, vid Seine, i dep. Seine-Oise. Vin- o. skalan, som graderas i specifik vikt, i procent- sparrisodling. 54.°°° inv. (1946). halt (vid blandningar) el. efter ålderdomliga Argenti'na, förbundsrepublik i s.ö. Syd skalor (Baumé m. fl.). amerika. 2,978,590 kvkm, 16.5 mill. inv. (1947). Areopa'gen (grek. A'reios pa'gos), en kulle i A. är till största delen ett gräsbevuxet lågland, forntidens Aten, nära Akropolis; säte för en som i v. höjer sig mot Andernas bergskedjoi, ansedd domstol av samma namn. i s. övergår i Patagoniens högplatå. Klimatet Arequipa [-ki'pa], stad i s. Peru, vid foten är tropiskt, nederbörden ringa. Huvudnäringar: av vulkanen Misti. 46,000 inv. (1940). Ofta jordbruk o. boskapsskötsel. Bergsbruket är hemsökt av jordbävningar. Tillv. av guld- o. föga utvecklat, ehuru stora mineralrikedomar silvertyger. Universitet (gr. finnas. Utförselvaror äro bomull, socker, vin, 1827) o. observatorium. A. tobak o. kött. Befolkning: indianer o. invand anlades 1536 av Pizarro. rade européer. Språk: spanska. Statskyrkan är A'res, i grek. myt. kri romersk-katolsk. Obligatorisk folkundervisning. gets gud, son till Zevs o. 2 universitet. A. är indelat i 14 provinser, 9 Hera, representerade det territorier o. 1 förbundsdistrikt (Buenos Aires) vilda raseriet o. oförvägna o. styres av en för 6 år vald president jämte en modet. I den äldre grek. kongress på 2 kamrar. — Huvudstad: Buenos konsten f ramställes A. Aires. — Armé: allmän värnplikt 20—45 år; som en skäggig krigare, i fredsstyrka omkr. 300,000 man. Flotta (1944): 2 den yngre som en kraftig slagskepp, 3 kryssare, 12 jagare m. m. — Flyg yngling. Den mest beröm vapen: 3 flygregementen, spanings-, flygtrans da yngre Ares-statyn är port- o. utbildningsförband m. m. (marinflyg den s. k. Åres L u d o- underställt flottan). — Hist. A. koloniserades v i's i i Villa Ludovisi i 1555 av spanjorerna, som 1776 av A., Paraguay Kom (se bild). Jfr Mars. o. Uruguay bildade vicekonungariket Buenos Aires. 1816 förklarade sig La Platastaterna 1. Areschoug [-skog], självständiga. A:s senare hist. är uppfylld av John Erhard (1811 — partistrider o. konflikter med grannarna; genom 87), botanist, verksam vid univ. i Lund o. freden med Chile 1881 drogs gränsen över An Uppsala (prof. därst. 1859). Utg. värdefulla derna. Neutralt under Första världskr. Tyskvän arbeten över algerna. liga o. antiamerikanska stämningar behärskade 2. Areschoug, Fredrik Vilhelm under 1930-talet A:s utrikespolitik o. vid den Christian (1830—1908), botanist, prof. i panamerikanska konferensen i Rio de Janeiro Lund 1879. Utg. arb. över fanerogamernas sy 1942 vägrade A. bryta med axelmakterna. En stematik, organografi, biologi o. anatomi. Äv. statskupp i juni 1943 förde till makten general läroboksförfattare. Ramirez, som fortsatte den antiamerik. politi ken o. införde ett korporativt styrelsesätt med Areti'no, P i e t r o (1492 fascistisk tendens. Jan. 1944 avbrötos dock de — 1556), ital. författare, diplom, förbindelserna med Tyskland o. Japan fullkomligt sedeslös, fruktad o. en formell krigsförklaring mot Tyskland ut för sin kvickhet o. hän 27 färdades /3 1945. Ramirez' regim efterträddes synslösa satir; kallades i febr. 1944 av en militärdiktatur under general »furstarnas gissel». (Se bild.) Farrel, som stöddes av överste Perön, vilken Arezzo [arädd'så]. 1. Pro febr. 1946 valdes till president. Perön har fort vins i mell. Italien, Toscana. satt sina företrädares diktatoriska inrikespoli 3,201 kvkm, 316,000 inv. tik men har närmat sig För. Stat. o. äv. slutit (1936). Mineralkällor. — 2. upp bakom det panamerik. försvarsprogrammet. Huvudstad i A. 1, vid fl. Medl. av FN:s säkerhetsråd 1948—49. Febr. Castro. 60,000 inv. (1936). 1948 ockuperade A. Syd-Shetlandsöarna. Petrarcas födelsestad. I kyrkan San Franccsco finnas märkliga fresker av Piero della Franccsca. Argentum - 75 - Arierparagrafen Ar'gos, lat. A r'g u s, i grek. myt. en med hundra ögon försedd jätte, som liera satte att bevaka den av Zevs älskade lo. A. sövdes o. dödades av Hermes. Ar'gos, stad på n.ö. Peloponnesos, Grekland. 11,500 inv. A. var en mäktig stad i det forna Grekland, tidvis den främsta staden på Pelo ponnesos. Många minnesmärken. Argostolion l-stä'-], it. A r g o s t o 1 i, hu vudstad på Kefallenia, den största av de Joniska öarna. 8,300 inv. (1938). Utförsel av korinter. Argot Largå']. fr., slangspråk, förbrytarspråk. Argument' (av lat.), skäl, bevisningsgrund. Argun', flod i o. Asien, källflod till Amur. Ar'gus. 1. I*at. form för Argos. — 2. Ett genom Dalins Then Swänska Argus (1732—34) populärt namn på flera tidskrifter, bl. a. en tidning, utgiven 1820—36 av J. Johansson. Argusiasa'n el. a 1 g u s p a t a g e 1, Ar'- gus gigan'teus, en fasanfågel. Armpennorna hos hanen betydligt förlängda, ha påfågelsfläc kar o. sneda linjer. Intill 1.80 m lång, varav stjärten 1.20 m. Malacka, Sumatra, Borneo. Argusögon, bildligt uttryck för misstänk samma, allseende ögon. Jfr Argos. Argyll [agajl'], skotsk earl-, marquess- o. hertigtitel inom släkten Campbell. Argyll el. Argyllshire [agajl'ij"], grev skap på Skottlands v. kust. 8,055 kvkrn, 63,000 inv. (1946). Fiske. Bly, skiffer. Huvudstad: Inveraray. Argyrokasfro, stad i s. Albanien, nära fl. Drin. 11,000 inv. (1938), mest muhammedaner. Nio moskéer. Flyghamn. Arholma, ö i uppländska skärgården, s.ö. om Björkö, invid Arholmaleden, Björkö- Arholma kommun. Ari., förkortning av Arizona. A'ria, it., solosångstycke, vanl. med orkester- ackompanjemang (i operor, oratorier osv.). Ariad'ne, 1 grek. myt. dotter till konung Minos på Kreta. Hon hjälpte Tesevs att medelst ett nystan komma ut ur Labyrinten och flydde sedan med honom men övergavs på ön Naxos, där hon sovande påträffades av Dionysos, som tog henne till maka. — Ariadnetråd, Argen'tum, lat., silver. ledtråd (ur svårigheter). Arges [ar^dsjesj], biflod fr. v. till Donau, Ariadne på Nax'os, opera med musik av i Rumänien. 1916 slog tyska armégruppen R. Strauss till text av H. von Hofmannsthal; Mackensen den rysk-rumänska hären vid Arges. uppf. i Sthlm x:a ggn 1926. Argini'n, en aminosyra, som ingår i vissa Arianism', en kristen tankeriktning, före basiska äggviteämnen, t. ex. protaminer. A. trädd av presbytern A r e i o s (Arius) från bildas i däggdjurens organism ur ammoniak, Alexandria, enl. vilken Sonen vore skapad av koldioxid o. aminosyran ornitin samt sönder Fadern. Mötet i Nicaea 325 förkastade läran, delas ånyo (av enzymet a r g i n a's) till ornitiu som vann fast fot hos germanerna intill 700-t. o. urinämne. Jfr Putrescin. Ari'ea, hamnstad vid Cniles n. grans i prov. Argi'ver, invånarna i Argolis, hos Homeros Arica, vilken senare jämte den angränsande namn på grekerna i allm. prov. Tacna, främst till följd av sina nitratföre- Ar'go, i grek. myt. det skepp, varpå några komster, sed. 1870-t. varit ett mellan Chile, grek. hjältar (argonauterna) foro att Peru o. Bolivia omtvistat område. (Jfr Chile o. hämta det gyllene vädursskinnet i Kolkis. Tacna-Aricafrågan.) 13,000 inv. Ar'golis, forngrek. stat på n.ö. Peloponnesos Ari'd (lat. a'ridus), torr. med städerna Argos, Mykene, Tiryns o. Asine, Ariége [ariä'sj]. . 1. Biflod fr. h. till Garonne, den egeiska kulturens främsta fyndorter. s.v. Frankrike; rinner upp på Pyrenéerna. 163 Argon [-gå'n], enatomig färg- o. luktlös ädel- km. — 2. Departement i s.v. Frankrike, omkr. gas. Kem. tecken A el. Ar. atomv 39.044 A. 1. 4,903 kvkm, 146,000 inv. (1946). Järn, (3 stabila isotoper), atomn:r 18, kokp. — 186.9 °, 0 mineralkällor. Huvudstad: Foix. krit. temp. — 121°, frysp. — 189 , ingår till A'riel, hebr., »Guds härd», benämning på r.3 % i luft o. finnes löst i flera mineralkällors Jerusalem (Jes. 29). vatten. Upptäckt 1894 av Rayleigh, som tills. m. A'riel, den inre av planeten Uranus' 4 månar. Kamsay framställde den genom fraktioncring A'rier. Termen arier är hämtad ur en av flytande luft; anv. i gasfyllda glödlampor. sanskrit-text fr. omkr. 3000 f.Kr., där den Argonau'terna, egentl. »sjömannen pa Ar- betecknar en krigisk folkstam o. egentl. be go», de grek. hjältar, som på skeppet Argo foro tyder herre, härskare. Den tyske forskaren till Kolkis för att hämta det gyllene vädurs- F. M. Muller (d. 1900) framställde (men återtog skinnet. Den främste bl. dem var Jason. senare) den ohållbara teorien om arierna som Argonnerna [-gånn'-], svårtillgänglig skogs- det indogermanska urfolket. Termen fortlever 0. bergstrakt i n.ö. Frankrike, mellan Aisne o. dock i missvisande mening. Meuse. Krigsskådeplats under bägge världskrigen. A'rierparagra'fen, en i Tyskland 1933 in- Arietta -76- Arkansas förd bestämmelse, att endast personer av »arisk» mångsidige vetenskapsman, (i detta fall liktydigt med icke-judisk) börd Platons lärjunge o. Alexan kunde vara statstjänstemän. A. utvidgades der den stores lärare. A. till att omlatta även armén o. marinen samt grundade den ännu gällande de intellektuella yrkena. skollogiken o. kritiserade Ariett'a, it., liten, eniuare aria. Platons idélära: idéerna äro A'rild el. A r i 1 d s 1 ä'g e, municipalsamhälle för honom ej, såsom bos i n.v. Skåne vid Skälderviken, Brunnby kom Platon, en självständig, av mun, Malmön. 1. Fiskläge. Badort. 273 inv. (1947). sinnevärlden oberoende Arillus, fröhylle, ett ofta köttigt o. livligt verklighet, utan existera i färgat organ, som från basen av ett fröämne de enskilda tingen som des växer upp kring o. omsluter detta helt el. delvis. sas egentliga väsen. — A:s Ex. muskotblomma. filosofi behärskade medel Arimate'a, ort n.v. om Jerusalem. tidens tänkande o. utgjorde utgångspunkt för Aringsås, f. d. kommun i s. Småland, Kro- den arabiska filosofien. Jfr Peripatetiska skolan. nob. 1. Sed. '/i 1945 inkorporerad med Alvesta Ari'ta, II a c h i r o, f. 1884, jap. diplomat o. köping. politiker, utrikesmin. 1936—3? (varvid under Arioso [-å'så], it., litet sångstycke, ett mel tecknades antikotninternpakten mellan Japan lanting mellan aria o. recitativ. o. Tyskland) o. 1938—40, då han avgick inför Arios'to, I, o d o v i c o (1474—1533). ital. militärpartiets krav på en aggressivare politik diktare, vistades mot England. större delen av sitt Aritmeti'k (av grek. aritmo's, siffertal), läran liv vid hovet i Fer- om de 4 räknesätten o. deras tillämpning. rara, där han utgav Högre aritmetik är dets. som talteori. sitt mästerverk, den Ari'us, lat. form för Areios. stora hjältedikten Arizona [«riäå°'n0], förk. Art., en av Ame Ortando turioso 1516 rikas Förenta Stater i s.v., på gränsen till Mexico. (Den rasande Ro 294,845 kvkm, 638,000 inv. (1944)- Näringar: land, 1865 — 70). jordbruk, boskapsskötsel, i s. strutsavel o. Dikten behandlar bergsbruk (guld, silver, koppar). Kopparpro med lätt ironi ett duktionen är den största i För. Stat. Huvud ämne ur den sago stad: Phoenix. krets, som utbildats Arjeplog, kommun i Pite lappmark, invid kring Karl den store norska gränsen, Norrb. 1.; Arjeplogs landsf.- o. hans paladiner. distr., Piteå doms. 4,872 inv. (1947), därav i Se bild, målning av Arjeplogs kyrkobokf.distr. 4,210 o. i S. Berg- Tizian. näs kyrkobokf.distr. 662. Ariovis'tus, germansk konung, som under Ark (lat. ar'ca, kista). 1. Enl. 1 Mos. 6 den gallernas inbördes strider erövrade vissa galliska kistlikn. båt, i vilken Noa räddade sig undan områden, men besegrades av Caesar 58 f. Kr. o. syndafloden. — 2. Enl. 4 Mos. 10, 1 Kon. 8 m. fl. utdrevs ur Gallien. Israels förnämsta helgedom, som hade sin plats Arista'göras, d. 497 f. Kr., envåldshärskare i templets allra heligaste. Den kallades För i Miletos. Anförde det uppror mot Dareios 499 bundets ark o. inneslöt lagens tavlor. f. Kr., som inledde perserkrigen. Ark., förkortning av Arkansas. Aristar'kos från Samos, grek. astro Ark. Efter antalet vikningar av tryckarken nom omkr. 265 f. Kr., den förste, som ansåg, att i en bok får denna formatet folio (1 vikning, jorden rörde sig kring solen. 4 sidor), kvart (2 vikn., S sidor), oktav (3 vikn., AristéTdes, lat. A r i s t i'd e s (omkr. 530— 16 sidor) osv. 467 f. Kr.), atensk statsman o. krigare, käm Arka'd (av lat. ar'cus, båge), pade vid Maraton 490 o. Salamis 480; ledde en rad kolonner el. murpelare atenarna i slaget vid Plataiai 479. A:s heder med mellan dem slagna valv o. fosterlandskärlek ha blivit till ordspråk. bågar för uppbärandet av mur, Aristi'des, lat. form för Aristeides. bjälklag el. tak. (Se bild.) Ari$tipp'os från Kyrene, grek. filosof Arka'dien, forngrek. landskap på 300-t. f.Kr., lärjunge till Sokrates; stiftare på mell. Peloponnesos, bebott av av den kyrenaiska skolan. herdar o. jägare. Av skalder, Aristo'fanes (omkr. 445—385 f.Kr.), atensk särsk. renässansens, besjunget komediförfattare. I sina 44 dramer (varav som det idylliska herdelandet. 11 bevarade) gisslade han med bitande kvickhet Numera nomarki (län) i Grekland. 187,000 inv. politiska o. sociala förhållanden 1 Aten. De (1938). Huvudstad: Tripolitsa. mest berömda dramerna äro Fåglarna, Molnen, Arka'disk (av Arkadien), lantlig, idyllisk. Riddarna o. Grodorna. Arkaise'ra (av grek. arkäi'os, gammal), efter Aristokra't (av grek. a'ristos, den bäste, o. likna något gammalt i konst el. språk. — Ar- kra'tos, välde), person tillhörande en härskande, k a'i s k, fornåldrig. Brukas bl. a. om den grek. socialt högtstående klass el. som i ett el. annat bildhuggarkonsten före Feidias. — Arkaism', avseende höjer sig över mängden; ädling. — ett i konsten, i samtalsspråk o. vanlig prosa för Aristokrati', i forntidens Grekland ett åldrat uttryck. — A r k a i s't i s k, eftergjort fåtals välde inom staten till det allmännas ålderdomlig. bästa. Arkang elsk, dets. som Archangelsk. Aristoloch'ia, växtsläkte (fam. Aristolochia- Arkansas [aksnn'sös el. ä'könså]. 1. Biflod ceae), 180 arter i tropiska till tempererade trak från h. till Mississippi, För. Stat.; rinner upp på ter. A. macrophyll'a {si'pho), pipranka (Nord Klippiga bergen o. flyter genom staterna Colo amerika), har stora, njurlika blad; en hos oss rado, Kansas, Oklahoma o. Arkansas. 2,410 ofta odlad slingerväxt. km. — 2. Förk. Ark., en av Amerikas Förenta Aristolochiaceae, växtfamilj, bestående av stater, i ö. begränsad av Mississippi. 136,075 örter el. lianer, med vanl. hela blad o. bruna, kvkm, 1,776,000 inv. (1944). Näringar: boskaps mer el. mindre rörlikn. blommor. Hit höra bl. a. skötsel, jordbruk, fruktodling, bergsbruk (kol o. släktena Aristolochia o. Asarunt. bauxit), trävaruindustri. A. täckes till 2/3 av Aristo'teles (384—322 f.Kr.), grek. filosof o. skogar. Huvudstad: Little Rock. I n.v. Fayette- naturforskare, antikens mest omfattande o. ville med universitet. Arkanum ' — Armagh Arka num, dets. som arcanum. Arkivexemplar, dets. som biblioteksexemp Arkatu'r, murdekoration, bestående av bå lar. gar, vilande på mot muren ställda kolonnetter, Arkivmetern, den ursprungliga normen för varigenom bildas ett galleri. Ex. i Linköpings meter, införd 1799 o. ersatt 1889 av internatio domkyrka. nella meterprototypen. Arkebuse'ring (av fr. arquebuse, hakebössa), Arkivolt' (av grek. arki-, över, o. it. vol'ta, avrättning medelst skjutning. valv), ett omkring en bågöppning löpande list- Arkego'n(ium), det flasklika, honliga könsor verk med arkitravprofil. Tillhör särsk. den ganet hos mossor, ormbunksväxter o. gymno- romerska o. romanska byggnadskonsten o. spermer. renässansen. Arkegonia'ter, en växtgrupp, omfattande Arkivråd, titel för innehavarna av byrå- mossor o. ormbunksväxter, vilkas honliga chefsbefattningarna i Riksarkivet. könsorgan utgöres av ett arkegon. Arkona [-kå'-], udde på n.ö. Riigen, n. Tysk Arke'isk formation o. tid (av grek. land. Där låg fordom en mäktig, vendisk stad arkäios, gammal), formation av granit, gnejs, med guden Svantevits tempel, vilket förstördes glimmerskiffer, marmor m. m. o. tiden för denna vid stadens erövring (1169) av danske konungen formations bildning. Jfr Urberg. Valdemar den store o. biskop Absalon. Arkela'os, ståthållare över Judéen 4—6 e. Kr., Arkon'ter, de högsta ämbetsmännen i vissa son till Herodes den store, förvisades av kejsar forntida grek. städer, bl. a. Aten. Augustus till Gallien, där han dog. Ark Royal fak råj'°l], vanligt brittiskt ör- Arkeolog [-å'g] (av grek. arkai'os, gammal, logsfartygsnamn, senast buret av ett berömt o. lo'gos, lära), fornforskare. — Arkeologi', hangarfartyg, som gjorde stora insatser bl. a. fornkunskap. under jakten efter tyska slagskeppet Bismarck. Sänkt i Medelhavet av tysk ubåt nov. 1941. Ar'ki, dets. som Archi. Arksignatu'r, ordningsnumret o. boktiteln Arkiater (av grek. arki-, ärke-, över, o. nederst på första sidan av varje ark i en bok. iatro's, läkare), under 1600—i8oo-t. titel på Ark'tis (av grek. arkUos, björn; stjärnbilden konungens livläkare (livmedikus). Stora björnen), nordpolsområdet, anses vanl. Arkilokos från Paros, grek. skald sträcka sig till io°-isotcrmen för den varmaste från mitten av 600-t. f.Kr. Införde jamben 1 månaden. konstpoesien; gisslade i bitande satirer sina personliga fiender. A. jämfördes av sin samtid Ark'tisk (av grek. ark'tos, björn; stjärnbilden med Homeros. Stora Björnen), nordpolarisk. Arktiska havet, dets. som Norra Ishavet. Arkimandri't (av grek. arki-, ärke-, över, o. Arktiska slätten, väldig, kal klippöken runt mand'ra, kloster), ärkeabbot, klosterförestån om Hudsonviken i Nordamerika. dare särsk. i grek.-katolska kyrkan. Arktiska öarna, öarna n. om Nordamerika. Arkimedes (287—212 f. Kr.), siciliansk Isiga, till största delen obebodda. matematiker o. mekaniker, ett av antikens märkligaste snillen, av vars skrifter n be Arkwright [a'krajt], sir Richard (1732 varats. Som förelöpare till integralkalkylen —92), eng. uppfinnare, uppfann enspinnmaski- är hans beräkning av parabelsegmentets yta nen o. arbetade ivrigt för maskinspinningens märklig, o. av stor betydelse är äv. hans upp utbredning i England. täckt av Arkimedes'princip, enl.vilken Arkö, ö i Östergötlands skärgård mellan Brå- en i en vätska (gas) nedsänkt kropp skenbart viken o. Slätbaken, Jonsbergs kommun. 4 förlorar så mycket i tyngd som tyngden av kvkm. Lots- o. tullstation. den undanträngda vätske(gas-) massan. De Arkösund. 1. Sund, som skiljer Arkö från gängse formlerna för beräkning av ellipsens o. fastlandet. — a. Hamn vid A. 1. Badort. sfärens yta ävensom av sfärens o. cylinderns Arlberg, pass i Östalperna (Österrike), mellan rymd härröra från A. En mängd mekaniska Tyrolen o. Vorarlberg. 1,802 m ö. h. uppfinningar tillskrivas A., bl. a. Arkime Arlberg, Fritz (1830—96), operasångare des' s k r u v för vattenuppfordring. (baryton) o. sånglärare, mångsidigt dramatiskt begåvad. Skrev vokaliser, romanser, balladen Arkipela g (av grek. arkipe'lagos, det för Sten Sture samt den symfoniska dikten / skogen. nämsta havet; dvs. den örika delen av Egeiska Arleochino [-ki'nå], ital. formen för Harlekin. havet); större samling öar med omgivande Arlen [a'l°n], Hicbael, författarnamn för hav. Dykran Kouynijian, f. 1897, arme- Arkitekt' (av grek. arki-, över, o. tek'ton, nisk-engelsk författare. Har skrivit satiriska hantverkare), sed. 1915 en av K. M:t fast societetsromaner, bl. a. The green hat (1924; ställd benämning å person, utexaminerad från Den gröna hatten, 1925; äv. dramatiserad). Tekn. högskolans avd. för husbyggnadskonst Arles [arrl], stad i s.ö. Frankrike, dep. el. Chalmers tekn. högskola. — Arkitekt o'- Bouches-du-Rhöne (Provence), vid Rhöne. n i s k, något som har avseende på byggnads 31,000 inv. (19^1). Fordom huvudstad i konsten, står i överensstämmelse med byggnads konungariket Arelat. Lämningar från romar konstens lagar. — Arkitekt u'r, byggnads tiden (amfiteater för otnkr. 26,000 pers. o. konst, byggnadssätt. Jfr Civilingenjör. teater m. delvis bibehållen scenanordning). Arkitekturmåleri, den art av målarkonsten, Kyrkan Saint-Trophime från noo-t. med en som väljer byggnadskonstens alster till motiv. sällsynt rikt skulpturprydd västfasad. Arkitra'v (av grek. arki-, över, o. lat. tra'bes, Arle'6iskan, fr. L'ArUsienne, drama av A. bjälke), den huvudbjälke, som omedelbart vilar Daudet med musik av G. Bizet, uppfört i Sthlm på kapitalet o. sålunda utgör understa delen av i:a gången 1891. ett bjälklag (entablement). Se bild på Abakus. Arlöv, municipalsamhälle i s.v. Skåne, Bur Arki'v (av grek. arkéi'on, rådhus), urkund- lövs kommun, Malmön. 1. 3,501 inv. (1947)- samling; förvaringsplats för urkunder; ämbets Sockerfabrik, vagongfabrik. verk, som vårdar dylika. Arma'da, sp., krigsflotta. Stora arma Arkiva'lier, dokument o. handlingar i ett dan, den flotta som sändes 1588 av Filip II arkiv. av Spanien för att erövra England; över halva Arkiva'rie, titel för ett arkivs föreståndare, flottan förlorades utan resultat. för vissa ämbetsmän i Riksarkivet o. Utrikes Armadill', namn för bältdjur. Jfr Bältor. departementet samt för dem, som inom Svea Armagedd'on, dets. som Harmagedon. hovrätt o. vissa centrala verk vårda handling Armagh [ama']. 1. Grevskap i Nord-Irland, arna. s. om Lough Neagh. 1,328 kvkm, 109,000 inv. Armagnac — 78 — Arméns sjuksköterskekår (I937)- — 2. Huvudstad i A. i. Berömd kloster Arméhundväsendet har till uppgift att till skola. Fordom huvudstad i konungariket Ulster. godose i första hand arméns o. i andra hand 7,ooo inv. övriga försvarsgrenars, vissa industriers m. fl. Armagnac [armanjakk'], fordom grevskap i behov av för militära ändamål dresserade hun s.v. Frankrike (Gascogne), motsvarande nuv. dar. A. är underställt chefen för armén. För upp departementet Gers. Berömd konjak. födning o. dressyr av hundar samt för utbildning Armagnaker [-manja'-], legotrupper, använ av personal finnes dels en central anstalt i Sol da av Bernhard VII av Armagnac (d. 1418) i lefteå, dels särsk. truppförbands hundgårdar. orleanisternas (äv. kallade armagnaker) kamp Arméinspektionen, chefens för armén organ mot burgundiska partiet. Efter fredsslutet för den centrala ledningen av utbildningen vid strövade de omkring under mord o. plundring; armén. A. är organiserad på en infanteri- o. särsk. beryktade äro deras härjningar i Elsass kavalleriavdelning under chefskap av inspektö 1444—45. ren för infanteriet o. kavalleriet, en pansar-, en Ar'masjärvi-katastrofen, olycka på sjön artilleri-, en luftvärns-, en ingenjör- o. en signal Arniasjärvi s.ö. om Övertorneå i Norrbotten 24/io avdelning under chefskap av vederbörande 1940, varvid en färja kantrade med 122 militärer truppslagsinspektörer, en underhållssektion un ombord, av vilka 46 omkommo. Minnesmärke der chefskap av inspektören för underhållstrup restes i närheten 1941. perna samt en centralavdelning. Chefskapet över Armaioler, lantmilis på Balkan, omtalad A. utövas av arméinspektören. A. in redan på de bysantinska kejsarnas tid; ut rättades 1942. Instruktion av 5 sept. s. å. märkte sig i Grek. frihetskriget på 1820-t. Armékår, högre truppförband inom en armé. Armatu'r (av lat. arma're, beväpna, utrusta), Den utgöres i regel av 2—3 infanteridivisioner kompleterande tillbehör till tekn. anläggningar, m. fl. trupper. t. ex. lamphållare, lampskärmar o. ljuskronor Armémuseum, en inom Artillerigården i till belysningsanläggningar o. ventiler, vatten Stockholm inrymd samling av troféer, vapen, uni ståndsmätare o. manometrar till ångpannor. former m. m., belysande lantförsvarets historia; Armavi'r, stad i territoriet Krasnodar. vissa av föremålen äro förvarade på denna plats RSFSR. 84,000 inv. (1939). sedan 1641. Museet öppnades 1879 o. benämndes Armborst, ett forn- o. medeltida till 1932 Artillerimuseum. skjutvapen i form av en pilbåge med Armenien, i vidsträckt bemärkelse det % skaft. Bågsträngen spändes genom huvudsakl. av armenier bebodda landet mellan en vev (se bild) el. hävstång. Som den kaukasiska floden Kura i n., Kurdistan i s., ammunition användes pilar, senare Iran i ö. och turk. vilajetet Trapezunt i v. äv. blykulor. I inskränkt bemärkelse en sed. 1936 till SSSR Armé (fr. armée, av lat. ar'ma, ansluten republik i Kaukasien. 30,000 kvkm, vapen) betecknar dels en stats hela 1,282,000 inv. (1939), varav 85 % armenier, härsmakt till lands, dels dennas upp 9 % turkar o. 2 % ryssar. A. är en högslätt, delning på grund av härsmaktens genomdragen av bergskedjor. Näringar: åker storlek, strategiska förhållanden m. m. En bruk (vete, korn, bomull), trädgårds- o. boskaps armé utgöres sål. vanl. av ett antal armé skötsel samt bergsbruk (koppar). Betyd, in kårer el. divisioner, i Sverige arméfördelningar. dustri, särsk. kemisk, gynnad av tillgång på Flera arméer kunna sammanföras till en a r- vattenkraft. Armenierna, vilka äro indoeuropéer, m é g r u p p. bekänna sig till den armeniska kyrkan. Hu ö vudstad: Erivan. — Hist. A., som tidvis varit Armée secréte [arme' s krä't], förkort. AS, självständigt, tidvis lydland (under Babylonien, fr. »hemliga armén», äv. kallad armée du maguis Assyrien, Rom, Turkiet, Persien m. fl.), delades [dy maki'], »snårskogsarmén», franska partisan- i börj. av 1500-t. mellan perser o. turkar. Ryss styrkor med en generalstab direkt underställd land förvärvade 1828 o. 1878 stora delar av De Gaulle. AS, som började organisera sig 1942, A. 1920 blev A. i Sévresfreden erkänt som bestod till stor del av den demobiliserade franska självst. republik under N. F:s skydd, 1922 armén, franska krigsfångar, som flytt, samt per sovjetrepublik. Ingick i Transkaukasien till 1936. soner, som undandragit sig den tyska arbets- tjänsten. Arme niska kyrkan, grundlagd från Syrien Arméfördelning, under åren 1889—1942 det omkr. 200 e. Kr., hade en blomstringstid under högsta truppförbandet t fredstid i svenska ar 500- o. 600-t. Därefter inträdde förfall. Ar mén. I samband med genomförandet av ny terri meniska kyrkan, som bevarat en seg livskraft, toriell indelning 1942 ersattes a. av militär är närmast besläktad med den grekisk-katolska område. / krig utgöres a. vanligen av stab o. ledes av en patriark. jämte signalförband, tre infanteriregementen, Arméns flotta, en åren 1756—66 samt 1770 ett artilleriregemente, smärre pansar-, kavalleri-, —1824 under armén ställd del av örlogsflottan, ingenjör- o. bevakningsförband samt en under bestående av mindre fartyg, avsedda för strid hållsbataljon. A. är utrustad för självständig i skärgårdar i dir. samverkan med lanttrupperna. verksamhet men ingår vanligen i armékår Arméns fortifikationsförvaltning utövar förband. under Kungl. Maj:t i tekniskt o. ekonomiskt av Arméförvaltningen, centralt förvaltnings seende högsta ledningen av o. uppsikten över organ som under Kungl. Maj:t i tekniskt o. arméns fortifikations- o. byggnads väsende. ekonomiskt avseende utövar högsta ledningen Chefskapet utövas av chefen för fortifikations av o. uppsikten över tyg- o. intendenturförvalt- kåren. Göromålen handläggas å en befästnings- ningen vid armén. Verksamheten inom a. bedri- byrå. en kasernbyrå o. en civilbyrå. Till ämbets ves på två avdelningar, tygavdelningen verket höra äv. en chefsexped. samt ett värme-, under chefskap av generalfälttygmästaren o. ett elektro-, ett byggnadskontor, ett förråds- intendenturavdelningen under kontrollkontor samt organisationskontoret för chefskap av generalintendenten, vartill kommer byggnads- och reparationsberedskapen. A., som en civilbyrå under chefskap av ett krigsråd. inrättades i samband med den från 1944 gäl Chef för ämbetsverket är chefen för armén. Den lande nya organisationen av försvarets centrala omedelbara ledningen i vad avser för verket ge förvaltning, motsvarar förutv. fortifikationssty mensamma angelägenheter utövas under chefen relsen inom arméförvaltningen. Instr. av 0/u för armén av souschefen vid arméförvaltningen; 1943 med ändring "/„ 1944. som souschef förordnas generalfälttygmästaren Arméns sjuksköterskekår utgöres av samt el. generalintendenten. Gällande instruktion är r liga vid arméns truppförband o. vissa skolor an av «/i2 943- ställda sköterskor. Arméns underofficersskola — 79 — Arnhem Arméns underofficersskola {AUS), central Armilla'ria, skiv- undervisningsanstalt i Uppsala för att meddela svampssläkte (fam. de militära kunskaper, som erfordras för under Agaricaceae). Sporer officersyrket. Genom 1942 års försvarsbeslut vita, fot med ring. I överflyttades undervisningen i allmänbildande A. meWea, honungs- ämnen till en särskild skola, Försvarets skivling, allm. å stub läroverk (se d. o.), som i förvaltningshän bar. Skadesvamp. seende är knutet till A. Till A. kan beordras fast Arminia'ner el. anställd furir, som avlagt realexamen eller äger remonstra n't e r, t däremot svarande kunskaper. Furir, som icke en efter höll- predi- : äger dylikt kunskapsmått, genomgår en eller två kanten J. Arminius klasser vid Försvarets läroverk. Kursen vid AUS (1560—1609) uppkal har en längd av n månader. lad reformert riktning, Armentiéres [arman«tjä'r], stad i n.v. Frank som bestrider Calvins rike, dep. Nord, vid fl. Lys. 24,000 inv. (1936). predestinationslära i dess stränga form. Vävnadsindustri. Under Första världskr. rasade Arminius (17 f- Kr.—21 e. Kr.), german våldsamma strider vid A., o. under Andra hövding; besegrade 9 e. Kr. rom. ståthållaren världskr. intogs A. i maj 1940 av tyskarna. Varus i Teutoburgerwald. Arme'ra (av lat. arma're, beväpna). 1. Ut Armo'rica (kelt. are-mor, vid havet), romerskt rusta (en fästning el. ett fartyg) med vapen, namn på Bretagne. ammunition, livsmedel m. m., förstärka, be Armpennor, de flygpennor i fågelvingen som kläda (med metall). Jfr Betong. — 2. Klargöra sitta på underarmen. en mina för sprängning, borttaga försäkrings- Armstrong [a'm-], sir William George anordningar. (1810—1900), eng. ingenjör, grundade 1847 de Arme'ria, örtsläkte (fam. Plumbaginaceae). Stora eng. vapenfabrikerna Armstrong- Blad smala, jämnbreda i tät rosett, blommor verken, 1927 sammanslagna med Vickers i knippen, hopförda i huvud. A. vulga'ris, limited till Armstrong Vickers limited, gräsnejlika, har en ljusröd blomsamling på en Englands största tillverkare av krigsmateriel. 2 dm hög stängel. Strandängar. Armstrong [a'm-], Edwin, f. 1890, amerik. Arméstaben, chefens för armén stabsorgan, fysiker, prof. vid Columbia univ., dir. för Insti- med uppgift att biträda denne vid utövningen tute of radio engineers. A. är en av världens av hans ämbete o. bereda de ärenden, han i främsta uppfinnare inom radiotekniken. A., denna sin egenskap har att handlägga o. avgöra. som bl. a. innehar patent på superheterodynen, Inom A. beredas jämväl ärenden rörande gene har äv. utarbetat ett nytt system för rundradio, ralstabskåren. Chefskapet över A. utövas av baserat på ändringar i bärvågens svängningstal chefen för generalstabskåren. i st. f. som hittills i dess amplitud. Pet nya systemet, som medför mottagning utan stör Arméöveringenjör, sed. 1946 benämning ningar, väntas revolutionera radiotekniken. på personalchefen för armcingenjörkåren, äv. Armstrong [a'm-], Hamilton Fish, f. chef för arméingenjöravd. i arméinspektionen. 1893, amerik. utrikespolitisk författare o. diplo Arméöverläkaren, chefen för arméinspek mat; red. för Foreign Affairs sed. 1928. tionens sjukvårdsavdelning. A. för befälet över Armstrong [a'm], 1,0 uis, f. 1900, berömd fältläkarkåren. amerik. jazzmusiker. Besökte Sverige 1934. 1. Armfeldt, Carl Gustaf (1666—1736), Arnauld [arnå'], Antoine (1612—94), friherre, general, under Stora nordiska kriget fransk teolog, en av jansenisternas ledare. överbefälhavare i Finland; ryckte 1718 mot Arndt, Johann (1555—1621), prote Trondhjem samtidigt som Karl XII anföll s. stantisk teolog, tysk generalsuperintendent, Norge. Under återtåget fröso hans soldater »reformationens reformator». A:s bok Om massvis ihjäl i de jämtländska fjällen. den sanna kristendomen är en av världens 2. Armfelt, Gustaf mest spridda uppbyggelseböcker. Mauritz (i757—1814). Arndt, Ernst Moritz friherre, militär, hovman, (1769—1860), tysk förfat diplomat, Gustav III:s tare av svensk härkomst, gunstling. A. vann snabbt bidrog med sina flygskrifter befordringar o. inflytande o. patriotiska sånger (Was men inlät sig efter Gustavs ist des Deutschen Vaterland) död i stämplingar mot för till Tysklands resning 1813. in pndarregeringen, varför Intryck från Sverige skild han jämte Magdalena Ru- rade A. i Reise nach Schwe- denschöld m. fl. 1794 ställ den im 1804. Hans huvud des till ansvar o. förklara verk Geist der Zeit (1806—18) des fågelfri. 1802 åter i är riktat mot Napoleon. A. svensk tjänst; förvisades 1811 o. levde sedan i skrev äv. en svensk historia. Finland. (Se bild.) Arne, Ture, f. '/6 1879, arkeolog, antikva Armfotingar, Brachio'poda, klass av med rie vid Statens historiska museum 1909—44, maskar möjl. besläktade havsdjur. Kroppen professors namn 1938, har särsk. behandlat är innesluten i övre o. undre skal. Födan in Sveriges förbindelser österut under järnåldern. tages med hjälp av två med flimmerhår Arneberg, A r n s t e i n, f. 1882, norsk arki klädda, skruvformigt hoprullade armar. Arm- tekt, en av sitt lands genombrottsmän inom fotingarna leva fastsittande, som larver kring byggnadskonsten. I samarbete med M. Poulsen flytande. utförde han Ulegrafhuset (1924) o. senare råd• Armill'a el. a r m i 11 a'r s f ä r (av lat. ar- huset i Oslo. mil'la, ring, o. grek. sfai'ra, klot), ett klotfor- Arnér, Sivar, f. "3/., 1909, författare, f. d. migt skelett av metallringar, återgivande de läroverksadjunkt, S5'mboliska romaner o. no för en orientering på stjärnhimlen viktigaste veller i historisk miljö, bl. a. Knekt och klerk cirklarna. Infördes under antiken av de alexan (1945) o. Verandan (1947). drinska astronomerna, vilka äv. gjorde ringar Arngrim, i nord. myt. en bärsärk o. viking, na vridbara med sikten o. gradering, så att fader till 12 bärsärkar, Arngrimssönerna. armillan kunde användas till astronomiska Arnhem, huvudstad i prov. Gelderland, vinkelmätningar. (Se bild å nästa spalt.) Nederländerna, vackert belägen vid Rhen. Arnhemsland - 80 - Arowaker »Sockerlordernas» stad. 92,000 inv. (1946). Vid Arnulf (850—899), tysk konung 887 efter A. företogo de allierade i'/» 1944 i flera omgångar farbrodern Karl den tjocke; rom. kejsare 896. luftlandsättning av trupper, som efter hårda Arnungarna, dets. som Arnmödlingarna. 2 strider med tyskarna dock '/9 måste draga sig Arnäs, kommun i n.ö. Ångermanland, Väster - tillbaka över Rhen; intogo dock A. */4 1945. norrl. 1. (past.adr. Arnäsvall); Arnäs landsf.- Arnhemsland» n.ö. delen av Nord-Australien. distr., Ångermanlands n:a doms. 5,189 inv. Arni'ca, örtsläkte (fam. Compositae), 18 arter (1947). på n. Halvklotet. A. monta'na, hästfibla, slåtter- Arno (Biskop s-A r n ö), liten ö i Arnö- gubbe, har en rosett av få, ovala blad o. stora fjärden i Mälaren, Övergrans kommun. Arno gula blomkorgar. Blommorna användes förr slott var under medeltiden Uppsala-ärkebi- mycket i form av Infusion (A r n i c a-t e) el. skoparnas vanliga residens. tinktur som upplivande medel o. som yttre Arno (Bon d-A r n ö), till 1943 kommun i Uppsala 1., omfattande Årnö, Oknö ni. fl. öar i medel mot av skador orsakade blod- o. andra 1 utgjutningar, slaganfall, värk m. m. Mälaren. Uppdelades /1 1943 på Kungs-Husby, von Ar'nim, Hans Georg (1583—1641), Vallby o. Aspö kommuner. tysk soldateskanförare. Tjänade ömsom Sveri Aroeöarna el. A r u Ö a r n a, omkr. 80 små ge, Polen, tyske kejsaren o. Sachsen. öar bl. Moluckerna, Nederl. Ostindien. 7,75o von Ar'nim, Ludvig kvkm, omkr. 22,000 inv. utförsel av pärlor, Achim (1781—1831), tysk sköldpadd, trepang m. m. romantisk skald. Utgav Arom [-å'm] (av grek. a'roma, krydda), väl jämte Brentano folkvise lukt; den säregna lukten hos vissa växter o. av samlingen Des Knaben Wun- dessa beredda preparat. Det välluktande ämnet derhom (1806—08), som utgöres vanl. av en flyktig el. eterisk olja. Jfr blev av stor betydelse för Aetheroleum. — Arom a't i s k, välluktande, den romantiska poesien i med doft av kryddor. Tyskland. (Se bild.) — A:s Aroma'tiska föreningar, kemiska föreningar, hustru, Bettina v. A. som innehålla samma slutna kolkedja som ben (1785 -1859). syster till Kle sol. En mängd viktiga ämnen höra hit, ex. mens Brentano, blev medsitt anilin, bensoesyra, naftalin o. antracen. arbete Goethes liriefwecksel A'ron, Moses broder o. medhjälpare. mit einem Kinde (1835) en av huvudpersonerna Arons skägg, art av örtsläktet Saxi/raga. i Goethekulten. Aronsson, Erik (1817—97), en på sin tid Arnljot. musikdrama av W. Peterson-Berger, mycket anlitad naturläkare i V. Vingåker (»Vingåkersdoktorn» el. »Vingåkerscubben»). uppfört i Sthlm i:a ggn 1910. 36 Arnljot Gell'ine, rövare i Jämtlandsskogarna Aronsson, S t i n a, f. /12 1892, författarinna. på 1000-t.; slöt sig där till Olof Haraldsson o. Romaner o. noveller (tidigare under pseud. Sara Sand) i norrlandsmiljö: Medaljen över stupade vid Stiklastad 1030. Jenny (1935), liitom himlen (1946). Arnmödlingarna el. A r n u n g a r n a, norsk medeltida stormannaätt från Söndmör. Arontorpsros, art av örtsläktet Adonis. A'ros, »åmynningen», namn på två medel A'rno, flod i mell. Italien, rinner upp på tida, sv. städer, den ena (Östra A.) vid Apenninerna, flyter förbi Florens o. Pisa o. Fyrisåns dåv. mynning, den andra vid Svartåns faller ut i Tyrrhenska havet. 248 km. i Mälaren (Västra A., sedermera samman Arnold [a'n<>ld], Matthew (1822—88), draget till Västerås). Östra A., som var hamn eng. skald o. kritiker. Som kritiker (Essays on plats till Uppsala, erhöll namnet Uppsala, då criticism, 1865—88) bidrog han att vidga grän ärkebiskopssätet 1273 flyttades dit, samtidigt serna för den moderna litteraturen. Utgav äv. som det ursprungliga Uppsala fick namnet religionsfilosofiska essäer. Gamla Uppsala. — Äv. Aarhus på Jylland hette Arnold [a'n°ld], H e n r y H., f. 1886, amerik. ursprungl. Aros. militär, flygare, generallöjtnant (1941), »general Arosa [arå'sa], of army» (1944). Upprättade 1911 den första kurort o. vin- reguljära flygpostförbindclsen i För. Stat. o. tersportplats i var 1918 chef för arméns postflyg. Organiserade under Första världskr. luftförsvaret över Pana Graubiinden, makanalen. T941—46 överbefälli. för amerik. Schweiz. 1,800 ni arméns flygvapen. Jlcdl. av de allierades ge ö. h. 4,000 inv. mensamma generalstab i Washington 1942—45. Arose'nius, Ivar (1878— Arnold av Brescia [bräsj'a], d. 1155, ital. 1909), målare. munk o. kyrkoreformator, uppträdde mot Rik fantasi o. kyrkans förvärldsligande. 1147 den rom. repu djup, stundom blikens ledare. Då Hadrianus VI 1154 belade burlesk humor Kom med interdikt, måste A. fly men greps prägla A:s mång o. blev hängd o. bränd. sidiga produk Arnoldson, Klas Pontus (1844—1916), tion; bl. arb. Rus politisk författare o. tidningsutgivare, fredsvän. (t9o6), Trollkar Led. av AK 1882—87. A. erhöll tills, med len och den un dansken Frederik Bajer Nobels fredspris 1908. derbara fågeln (en serie sagobildcr, 190S 1. Arnoldson, Oscar (1830—81), opera Flickan och ljuset (1908), Självporträtt, se bild. sångare (tenor), vid Kungl. teatern 1858 — 81. A:s barnbok Kattresan (1909) har blivit klas 2. Arnoldson-Fischof, Sigrid (1861 — sisk. — Monografi av K. Asplund (1928). 1943). dotter till O. A., operasångerska (sopran). Arosmässan, en på initiativ av ASEA-ehefen, Länge engagerad vid Metropolitan, New York. Sigfrid Edström, sed. 1907 av Tekniska för Ärnolfo di Cambio, d. 1302, ital. arkitekt eningen i Västerås i samband med föreningens o. bildhuggare, verksam i Florens, där han upp årsmöte anordnad sammankomst av svenska förde franciskanerkyrkan Santa Croce o. upp industri- o. affärsmän för diskussion av in gjorde planen till domkyrkan. dustriella o. ekonomiska frågor. Arn'stadt [-sjtatt], stad i mell. Tyskland, Arouet [aroä'], Voltaires egentliga namn. Thuringen, vid Gera. 23,000 inv. (1939). Furst Arowa'ker, indianstammar, som tidigare ligt slott, nu museum (porslinssaml.). Handsk- bebott hela Sydamerika n. om Argentina o. o. porslinstillverkning. nu finnas omkr. Amasonfloden o. Orinoco. Arpad !l — Arsenik A'rpad (oinkr. 900), magyarernas hövding psalmdiktare (ps. 8, 9, 14, 42, 120, 122, 191, vid erövringen av Ungern, stamfader till a r- 276, 306, 342, 373, 396, 560, 562), prof. i padernas konungaätt, utslocknad 1301. historia i Uppsala 1687—i7r6. Arpeggio [arpädds}'å] el. a r p e g g i a't o 2. Arrhenius, Svante (av it. arpa, harpa), brutet ackord, vars toner (1859—1927), fysiker o. anslås efter varandra som på en harpa. kemist, prof. i fysik vid Ar'pi, Oscar Adalrik (1824—90), Sthlms högskola 1895, fö anförare för Allmänna sången i Uppsala 1852— rest, för Vet.akad:s Nobel 71. I,edare för Pariskören 1867. institut 1905. Erhöll 1903 Arr'ak, aromatisk spritdryck hållande 48— nobelpriset i kemi för sin 54 % alkohol, tillverkas i tropikerna genom 1887 uppställda teori för dis- jäsning av mältat ris, palmsaft el. rörsocker sociationen hos elektrolyter. melass. Batavia-arrak användes vid tillverk (5 o-årsminnet härav firades ning av sv. punsch. 1937 av Vet.akad. genom Ärran [£err'°n], naturskön ö i Clydeviken, s.v. präglandet av en medalj Skottland, grevsk. Bute. 465 kvkm, 8,000 inv. över A.). A. utgav äv. be Arrangemang' [-rangije-] (fr. arrangement), tydelsefulla arbeten i meteorologiska, kosmiskt anordning, förberedande åtgärder. — Mus. fysiska o. serumierapculiska frågor. Bearbetning av ett musikstycke för andra in Arria'nos (omkr. 96—180 e.Kr.), grekisk strument än originalmanuskriptets. — Ar förf. o. historieskrivare, ståthållare i romersk rangera, anordna, ombestyra. — Arran tjänst. Hans Anabasis är eftervärldens enda jäm gör [-ijö'r], anordnare. förelsevis tillförlitliga kunskapskälla rörande Ärras [arass'], huvudstad i dep. Pas-de- Alexander den store. I sv. övers. 1944 av Ivar Calais, n. Frankrike, vid fl. Scarpe. 31,000 inv. A. Heikel Alexander den store och hans krigiska (1936). Sockerindustri. A. var fordom huvud bragder, stad i Artois. Under Första världskr. utgjorde A. Arrie, kommun i s.v. Skåne, Malmöh. 1. en av de viktigaste punkterna i det fransk-eng. (past.adr. Hököpinge); Oxie landsf.distr., Oxie försvaret. A. blev svårt sönderskjutet under o. Skytts doms. 370 inv. (1947). Andra världskr. Arriä'rgarde, truppstyrka med uppgift att Arrenda'tor, innehavare av ett arrende. bakifrån trygga huvudstyrkans marsch. j\rren'de (av lat. redd'ere, återgiva, avkasta), Arrogans' (av lat. arroga're, tillvälla sig), det rättsförhållande, som uppkommer då en trots, dryghet, övermod. — Arrogant', person mot viss ersättning (denna äv. kallad trotsig, dryg, förmäten. arrende) till annan överlåter nyttj anderätten Arromanehes £-manssj'], stad i n.v. Frank till något (t. ex. jord, jakt. fiske o. dyl.). Arrende rike, dep. Calvados vid Bayeux. 280 inv. Vid av jord är i vårt land reglerat genom nyttjande- 14 de allierades invasion i Frankrike */« 1944 rättslägen av /6 1907 som fr. o. rn. 1/1 1944 i vik landsattes trupper i närh. av A., varefter tiga hänseenden ått en ny lydelse. Sed. dess till- en hel hamnanläggning ditbogserades. Penna lämpas bl. a. de s. k. sociala arrendereglerna med kallades efter Winston Churchill Port W i n- strängare bestämmelser mot jordägaren. I,ag om s t o n (se d. o.). arrende av viss kommunal jord av »2/« 1946. — A r r e n d e'r a, bruka jord el. rättighet mot Arronde'ra (av fr.), avrunda. — A r r o n- arrende. d e'r a sig, utvidga sitt område. Arrondissemang' (fr. arrondissement), be Arrendeegnahem, lägenhet, som upplåtits nämning på förvaltningsområden i franska i syfte att skapa stadigvarande arbetstillfällen departementen o. i Paris. för självförsörjning från kronan tillhörig jord. Arrowrockdammen [>rr'å°råkk-] i v. Idaho, Rätt föreligger för arrendatorn att efter viss tid För. Stat. Färdigbyggd 1915. Rymmer 3'/;, milli inlösa lägenheten. I samband med upplåtelsen arder kbm vatten o. tjänar bevattningsändamål. kan arrendatorn erhålla lån (a r r e n d e 1 å n). Arrowrot [zeiT'&°-l, stärkelsemjöl, som er- Den för verksamheten avsedda jorden står un hålles ur rotstockar av åtskilliga tropiska växter, der förvaltning avstatens jordnämnd. Rörelsen, framför allt Maran'ta arundina'cea, som är som startade 1934, finansieras av en särskild inhemsk i Västindien men nu odlas i alla tro fond (arrendeegnahemsfonde n). piska länder. Användes som vanligt mjöl, nå Arr'eskov So el. F leninge Sö, Fyns gon gång som närande medel åt barn. största sjö (370 har), n.ö. om Faaborg (Dan Ars, lat. (plur. ar'tes), konst. — Ars mark). Avlopp: Odense Aa. a 111 a n d'i, konsten att älska. Jfr Ovidius. Arrest' (av lat. ad, vid, o. resta're, stå kvar). Arsakiderna, kungaätt i det partiska riket, 1. Militärt straff, som kan åläggas av befäl grundad 256 f.Kr. av A r s a k e s, störtad 226 havare o. krigsdomstol. De olika slags arrest- e.Kr. av sasaniderna. straff, som f. n. förekomma, äro: sträng ar- Arsenal [a'sönöl], världsbekant eng. profes rest, skärpt arrest, vaktartest sionell fotbollsklubb, bildad 1886, har fyra ggr (med el. utan tjänstgöring) o. arrest utan spelat i Sverige, senast 1937. bevakning. Därjämte förekommer f ö r- Arsena'l (av nylat.), tyghut, förråd av krigs varsarrest, som innebär, att den felande förnödenheter; anläggningar i land för utrust skall i arrest avbida, vad den, som över honom ning, reparation o. underhåll av krigsfartyg samt äger bestraffningsrätt, i laga ordning beslutar. för förvaring av för dessa erforderliga förråd. — 2. Den lokal, där militära bestraffningar verk I överförd bemärkelse rikt förråd av något. ställas. — Arrestant', person som tagits i fängsligt förvar el. undergår arreststraff. — Ar Arsena't, arseniksyrans salter. restera, gripa, taga i fängsligt förvar. Arseni'k, ett i flera allotropiska modifika tioner förekommande 3- o. 5-värt grund Arresö, Danmarks största insjö (41 kvkm), ämne, bl. a. grå, metallisk, o. gul, rfletal- på n.ö. Själland. loidisk. Kem. tecken As, atomv. 74-91, atom- Arrete'ring (av fr. arrétet, hejda). Vid fysi n:r 33, spec. vikt 5.7 resp. 2.0. Renelement (se kaliska instrument, vågar, galvanometrar m. fl. d. o.). Metallisk arsenik framställes genom upp har man en särskild mekanism, a r r e t e- hettning i lergodsretorter av det silvervita mine ringsinrättning, med vilken man kan ralet arsenikkis, FeAsS. Metallen subli fastlåsa, arretera, instrumentets rörliga merar utan att smälta; avkyles ångan hastigt, del i ett bestämt läge, dels för att förhindra erhålles gul arsenik. Metallisk arsenik användes åverkan o. dels för att möjliggöra transport. i spegelmetaller, blyhagel m. m. Av föreningarna 1, Arrhe'nius, Jakob (1642—1725), är den genom röstning av arsenikhaltiga malmer * Arsenikförgiftning — 82 — Artillerigården uppkommande giftiga »vita arseniken», a r s e- Arteriell', stående i samband med artärer. n i k t r i o x i'd e n. As203, betydelsefull: an Arteriellt blod, syrerikt o. kolsyrefattigt vändes vid framställning av sehweinfurtgrönt, blod, som från lungorna tillföres vänstra hjärt- kattuntryckning, glastillv., till konservering av halvan o. därifrån genom kroppsartärerna drives zoologiska preparat samt som råttgift o. ingår i ut till kroppens alla organ. Motsats venöst blod. ett flertal viktiga läkemedel mot hud- o. vissa Arterioskleros [-ä'sj (av grek. arteri'a, puls nervsjukdomar samt blodbrist. Arsenik åder, o. sklero's, hård), syra, H3As04, framstiilles genom kokning av åderförkalkning. arseniktrioxid med stark salpetersyra o. använ Arte'sisk brunn, en i en des för betning av tyger. Dess salter kallas lågt belägen trakt befintlig a r s e n a't. Jfr Arsiner. Äv. vissa organiska brunn, som står i sådan arsenikföreningar ha medicinsk användning, förbindelse med grundvatt t. ex. salvarsan mot syfilis o. tryparsamid mot net i omgivande högre trakter, att vattnet med afrikansk sömnsjuka. stundom avsevärt tryck stiger upp ur jord Arsenikförgiftning var förr den vanligaste ytan. Namnet härrör från prov. Artois i Frank förgiftningen; num. sällsynt, delvis på grund rike, där den första kända brunnsborrningen i av stränga lagstiftningsåtgärder, O.OT—0.05 g Europa utfördes n26. arseniktrioxid är förgiftande, 0.1—o.; g dödande Ar'tes liberales, lat., de fria konsterna. dos. Artfjället, fjällmassiv vid norska gränsen, Arse'nius, Georg (1855—1914). målare, Tärna kommun, Västerb. 1. Högsta toppen liksom fadern, överstelöjtnanten John Georg 1.554 ni. A. (1818—1903) o. brodern, ryttmästaren Arthur [a'bö] (1850—1942), hertig av C o n- Samuel A. (1857—1912), känd som häst n a u g h t. drottn. Viktorias tredje son, far målare. till kronprinsessan Margareta av Sverige (d. 1920). Arsi'ner, nervretande stridsgaser, härledda Artificiell' (av lat. ars, konst, o. fa'cere, ur det giftiga arsenikvätet, HsAs. Genom göra), konstgjord. tränga kolfiltret i gasmaskerna, som därför Artik'el (av lat. arWculus, led). 1. Ord el. måste ha extra s. k. dimfilter till skydd mot ändelse, som tillfogas ett substantiv för att arsinerna. Verkningarna av arsinerna äro obe ange begreppet som bestämt el. obestämt. Ex.: hagliga men övergående. gossen, den snälla gossen. — 2. Stycke av ett Ar'sis, grek., höjning; i modern metrik fördrag; uppsats; avdelning av den kÄstna beteckning för den betonade delen av en trosläran; varuslag. versfot. Motsats: t e s i s. — Mus.: upptakt. Artikulatio'n (av lat. arWculus, led), led Arsjin', ryskt längdmått; motsv. 71.12 cm. gång; talorganens arbete för formande av ljud; Ars lon'ga, vi'ta bre'vis, lat., konsten är tydligt uttal. — A r t i k u 1 e'r a, forma ljud, lång, livet kort (citat från Hippokrates). tydligt uttala. Ars poe'tioa, lat., diktkonsten. Artilleri' (av lat. artella'ria, krigsmaskin), Art, sammanfattningen av de individer, som benämning på de eldvapen med tillhörande överensstämma i alla väsentliga karaktärer o. manskap, hästar o. fordon m. m., vilka icke som med varandra ge likartad avkomma. kunna bäras av den enskilde soldaten. Pjäs d'Artagnan [dartanja1^'], en av huvudperso slagen äro: kanoner, haubitser, mör nerna i Dumas d. ä:s romantrilogi (»De tre sare o. granatkastare. Allt efter musketörerna», »Myladys son» o. »Vicomte de användningen skiljer man i regel mellan fält-, Bragelonne»). fästnings-, fartygs- o. luftvärns artilleri. Fältartilleri indelas i lätt, med Artaxer'xes, fornpers. konungar. Artax- fordon, vilkas vikt icke överstiger 2,000 kg, och erxes II Mnemon regerade 404—358 tungt artilleri. Artilleri transporteras medelst f.Kr., besegrade 401 vid Kunaxa sin upproriske häst- (draget el. klövjat) el. motorkraft el. å broder Kyros o. dennes grek. hjälptrupper. särsk. konstruerade järnvägsvagnar. — Historik. Arte'di, Peter (1705—35), zoolog, fisk Efter krutets uppfinning konstruerades snart kännare. Utarbetade tills. m. Linné en fisk slätborrade kanoner, vilka hade en mängd systematik. olika namn (kartaun, slänga, falk o. falko- Ar'te et Mar'te, lat., »genom konst o. krig», nett), senare äv. mörsare o. haubits (jfr dessa dvs. genom fredliga o. krigiska dåd; inskrift på ord). De första kanonerna voro i regel mycket Riddarhuset o. i ridderskapets o. adelns sigill. tunga, varför man på 1600- o. 1700-t. arbe Ar'temis, i grek. myt. tade på att göra dem så lättrörliga, att de dotter Ull Zevs o. Leto, kunde medföras vid fälthären. På 1850- o. tvillingsyster till Apollon, fio-tnlon infördes rafflade bnnnner r, pä 1870-*. dyrkades som månens o. bakladdningsmekanismer. (Se plansch till Eld det fria naturlivets gu vapen.) dinna. Hon beskyddade växtlighet o. djurliv. Mot Artillerioentra'1, rum ombord, i vilket (vilka) svaras i rom. myt. av den instrumentering är uppställd, som erfordras Diana. — Den mest be för beräkning av skjutelementen. römda antika Artemis- skulpturen är Artemis Artilleridepartement, del av förvaltningen (Diana) från Ver vid flottans varv. sailles. (Se bild.) Artilleriets skjutskola, central utbildnings- anstalt i Skillingaryd för skjutning med artilleri- Artemisia, växtsläkte pjäser. Utbildningen omfattar skjutning med (fam. Compositae), c:a 200 artilleripjäser, fältmät- o. observationstjänst, arter. De små blomkor artilleriflygning, ljudmättjänst m. m. garna äro samlade i stun Artilleri fartyg, sammanfattande beteckning dom mycket rika ställ å stridsfartyg med artilleri som huvudvapen. ningar. Vävnaderna in Hit höra främst slagfartyg o. kryssare. nehålla flyktiga, starkt luktande oljor o. bittra Artilleri flygning, flygning, under vilken ar ämnen. A. absin'thium, malört, meterhög, grå tillerieldledning helt eller delvis utföres. vit, användes bl. a. för framställning av absint- Artilleriflygplan el. eldledningsflyg- likör o. som skydd mot mal. p 1 a n, flygplan, avsett för artilleriflygning. Arte'movsk. förr B a c h m u t', stad i ö. Artillerigården vid Riddargatan i Sthlm, Ukraina, i Donetsområdet, SSSR. 55,000 inv. upplåten åt artilleriet redan på 1630-t. Nuv. (1939). Industri. byggnaden började uppföras 1766 efter ritningar Artilleri- och ingenjörhögskolan 83 Arvskifte av C. J. Cronstedt. Huvudbyggnaden, inrym i Sthlm av läkaren Johan Arvedson startat in mande Armémuseum, påbyggdes 1883 för stitut för utbildning av kvinnliga gymnastik Artilleri- och ingenjörhögskolan. direktörer o. sjukgymnaster. Upphörde 1937. Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS), Arver'ner, mäktig keltisk folkstam, som militär högskola i Stockholm för artilleriets, luft bebodde nuv. Auvergne o. under ledn. av värnets o. ingenjörtruppernas subalternoffice- Vercingetorix bekämpade Caesar. Deras hu rare. Undervisningen bedrives under en vartan vudstad var Nemossus (nuv. Clermont). nat år påbörjad tvåårig kurs. Inom högskolan Arvfurste, officiell titel för medlem av sv. inrymmas artilleri-, luftvärns- o. ingcnjöroffi- konungahuset (utom kronprinsen), som enl. suc ccrsskoloma, vardera med en längd av ett år. cessionsordningen äger arvsrätt till kronan. Nu gällande organisation genomförd genom Arvfurstens palats, vid Gustav Adolfs torg 1942 års försvarsbeslut. i Sthlm, uppfördes åt Sofia Albertina 1783—94 Artilleriofficer, den officer på ett örlogsfar av E. Palmstedt, till det yttre likt det dåvarande tyg, som under fartygschefen ansvarar för artil Operahuset (jfr C. F. Adelcrantz). Byggna leriets utbildning o. leder detsamma under strid. den testamenterades av Sofia Albertina till den På större fartyg finnas som regel flera artilleri äldste Svea rikes officerare, en för varje kaliberslag. arvfurste, som Artillerirådet, ständig kommitté, tillsatt näst efter kron 1946, med uppgift att samordna den artilleris- prinsen ägde rätt tiska kunskapen inom alla tre försvarsgrenarna. till kronan. Fas tigheten inlöstes Artist' (av lat. ars, konst), konstnär. 1902 av staten Artistprov, benämning på de första av o. inrymmer nu trycken från en graverad cl. etsad plåt. lokaler för utri Ar'tium [-tsi-] (lat., gen. plur. av ars, konst). kesdepartementet m. m. Huvudvån. har sen Examen artium, i Danmark o. Norge gustavianska väggdekorationer av L. Masreliez. bruklig benämning på studentexamen. — Monografi av N. G. Wollin (1935). Artocar'pus, växtsläkte (fam. Moraceae), 40 indomalajiska arter. Högvuxna o. storbladiga Arvförening kallas de äldsta sv. tronföljds- träd med huvud- el. axlikt gyttrade honblom ordningarna, ss. Västerås arvförening (1544), mor. A. incVsa, brödfruktträdet (Sundaöarna), Stockholms (1590) o. Norrköpings (1604). har halvmeterlånga, pardelade blad o. fruktsam Arvidsjaur, kommun i mell. kappland, lingar av ett människohuvuds storlek, ett viktigt Norrb. I.; Arvidsjaurs landsf.distr., Piteå doms. näringsmedel för befolkningen. I tropikerna all 10,947 inv. (1947), därav i Arvidsjaurs mänt odlad. kyrkobok f. distr. 8,844, varav i Arvids Artois [art°a'], gammal provins o. grevskap jaurs kyrkostads municipalsam- i n. Frankrike, införlivades genom Pyreneiska hälle 2,135 o. i Glommersträsks kyrkobokf.- freden 1659 med Frankrike, motsv. största delen distr. 2,103. Samrealskola. av nuv. dep. Pas-de-Calais. Huvudstad: Ärras. Arvidsjaurs och Arjeplogs tingslag, Norrb. Artri't (av grek. arfron, led), ledgångsin 1., omfattar kommunerna Arvidsjaur o. Arjeplog. flammation. 15,819 inv. (1947). Piteå doms. Artsybasj'ev, Mihail Petrovitj (1878 Arwidsson, Adolf Ivar (1791—1858), —1927), rysk författare, har i romaner (Sanin, politiker, hävdaforskare, ivrig förkämpe för 1907) o. skådespel {Svartsjuka, Fiender) före den finska nationalismen, docent i Åbo. Över trätt en materialistisk njutningsmoral. flyttade 1823 till Sthlm. Utg. bl. a. folkvise Artursagan el. A r t u s s a g a n, en urspr. samlingen Svenska /ornsdnger (1834—42). keltisk sagocykel, vars centralfigur är Artur, Arvidsvik, badort i Bohuslän på Koön mitt en hövding i kelternas kamp mot angler o. emot Marstrand. sachsare (under 400-t.). I Frankrike blevo sagor Arvika, stad vid Glafsfjoden. Värml. 1. na bekanta vid mitten av noo-t. 14,727 inv. (1947), därav i Östra förs. 9,722 o. i Artä'r (grek. arteri'a), pulsåder. Västra förs. 5,005. Arvika landsf.distr., Jösse Aru'ba, ö i Karibiska havet, utanför Venezu domsaga. Kyrka av I. Tengbom (1909—11). ela. Ingår i höll. kolonien Curacao. 17S kvkm, Samrealskola med komm. gym 39,000 inv. (1944). Fosfatfyndigheter, väldiga nasium, folkhögskola, länslasa oljeraffinaderier (Standard Oil Company). rett. Stor industri: Arvikaverken A'rum, örtsläkte (fam. Araceae), 12 arter (lantbruksmaskiner) m. fl. StadS- (Medelhavsområdet, mell. Europa). Hölstret rättigheter 1911. Stadsvapen, nedtill med en uppblåst, avsnörd del omkring se bild. — Namnet A., som är be kolvens bioinförande parti; dennas utskjutande lagt som Aruikum 1354, innehål spets är naken. A. macula'tum, munkmössa, ler fsv. gen. ar av d och plur. av har en knöllik jordstam (a r o n s r o t, dansk vike, veke åkrök. Det är lånat ingefära). Förvildad i Skåne. från Arvika kommun, som ligger kring en å med många krökar. Stadens äldre namn öskarsstad Arun'cus, växtsläkte (fam. Rosaceae). Enda efter Oskar I. art A. silves'ter (Spirae'a aruncus), högvuxen ört med mångdelade blad o. små, vita, enköna- Arvlåtare, den person vilkens egendom ärves dc blommor i rika spiror. Kalljordsväxt. av arvtagaren. Arundiuaria, bambuväxter (fam. Grami- Arvsavtal, avtal, som träffas angående en neae). Ett 30-tal arter i de varma trakterna av ännu levande persons kvarlåtenskap. Man plä Amerika, Afrika o. Asien. gar skilja mellan två huvudslag: 1) avtal vari Arv, ett på lagbestämmelser grundat fång genom en blivande arvinge i förhåll, till annan till död persons kvarlåtenskap: även den genom än arvlåtaren förfogar över sin arvsrätt samt sådant fång förvärvade egendomen. Bestämmel överenskommelse mellan arvingar inbördes rö 8 serna om arv finnas i en lag /6 1928, tillsammans rande dem tillkommande arv, 2) avtal om av med andra lagar, som ersatt Ärvdabalken i 1734 stående av arvsrätt (renuntiativa arvsavtal) års lag, införd i lagboken under rubriken Nya samt avtal, varigenom arvlåtaren tillförsäkrar ärvdabalken. Jfr Testamente. annan rätten att taga arv (adkvisitiva arvsav tal). Endast renuntiativa arvsavtal äro enl. lag Arvak (isl. drvakr, den arla vakne) o. All 25 svinn, i nord. myt. solvagnens hästar. av /4 1930 på vissa villkor giltiga. Arve [arv], biflod från v. till Rhöne, genom Arvsförening, dets. som arvsavtal. flyter Chamonixdalen o. infaller vid Geneve. Arvskifte innebär enligt lag 9/„ 1933 fördel Arvedsons gymnastiska institut, ett 1889 ning av ett arv mellan arvingar o. universella Arvsordning — 84 — Asdod testamentstagare. Om den döde var gift, skall Asbjörnsen, Peter först bodelning äga rum mellan efterlevande Christen (1812—85), maken o. övriga dödsbodelägare. Arvskifte för norsk författare o. natur rättas i första hand av delägarna i arvet själva, forskare. Utg. tills. m. Jör o. över skiftet upprättas handling (arvskif gen Moe (1842—52) o. se tesinstrument), som underskrives av dermera ensam (1845—48) delägarna med vittnen. Om emellertid någon del berömda samlingar av nor ägare det begär, skall rätten förordna en el. flera ska folksagor. 1936 utgavs skiftesmän. Skiftesmannen bestämmer tid en ny uppl. (Samlede Even- o. ort för skiftet, kallar delägarna o. lämnar dem tyr, 1—3). erforderligt biträde. Kunna delägarna ej samsas, Asblommor.vanl. dystert bestämmer han själv om delningen o. upprättar färgade blommor, utsändan däröver en handling, som av honom underskrives de en vidrig aslukt. De o. i avskrift delgives varje delägare. Vill någon uppsökas gärna av sådana insekter (framför delägare klandra skiftet, har han att inom 3 allt flugor), som eljest tillockas av kadaver. månader efter delgivningen instämma övriga Hit höra många representanter för familjerna delägare till rätten. Araceae, Aristolochiaceae, Asclepiadaceae m. fl. Arvsordning, rättsregler, som avgöra ar Asby, kommun i s.v. Östergötland, Österuotl. vingars inbördes företrädesrätt till arv. Reglerna 1. (past.adr. Asbysand); Kisa landsf.distr., 8 Kinda o. Ydre doms. 1,217 inv. (1947). härom återfinnas i lagen /0 1928 om arv. Arvsskatt uttages på varje arvinges el. testa- Aseendent' (av lat. ascen'dere, stiga uppåt), menttagares lott av kvarlåtenskapen o. utgår person, från vilken man härstammar i rätt nedstigande led. Jfr Descendent. i form av stämpelavgift. Bestämmelserna härom 0 finnas i kungl. förordn. om arvsskatt o. gåvo Ascension [ senn'i]°n], liten afrikansk klippö 6 I I i Atlanten, upptäckt av portug. sjöfarande på skatt /e 94 - Jfr Kvarlåtenskapsskatt. Kristi himmelsfärdsdag (eng. Ascension-day) Arvsynd, enl. Augustinus människans med 1501. Tillhör England. 88 kvkm, 169 inv. (1941). födda benägenhet för det onda o. oförmåga till det goda. Asch, tjeck. A å, stad i v. Böhmen, Tjecko Arytmi' (av grek. nek. a o. rytm), oregelbun slovakien. 22,000 inv. Vävnadsindustri. den hjärtverksamhet, tagande sig uttryck bl. a. Aschaffenburg, stad i s. Tyskland, n.v. Bayern, vid fl. Aschaffs inflöde i Main. 36,000 i oregelbunden puls. inv. (1939). Betyd, handel o. industri. Märkligt As [ass], det äldsta rom. kopparmyntet; vägde renässansslott, helt lagt i ruiner under Andra urspr. 327 gr. Under medeltiden i flera länder, världskriget. särsk. i Holland, namn på den minsta under- von Ascheberg, Rut avdela, av guld-, silver- o. myntvikterna. Ett ger (1621—93), greve, sv. svenskt skålpund vägde 8.848 as å 48.04a mg. krigare o. ämbetsman, f. i As, kem. tecken för en atom arsenik. Kurland. Utmärkte sig i Aä, tjeckiska namnet på Asch. Karl X:s o. Karl XI:s krig. Asa, kommun i mell. Småland, Kronob. 1.; Som generalguvernör över Norrvidinge landsf.distr., Mell. Värends doms. Skåne, Halland, Göteborg o. 892 inv. (1947)- Bohuslän från 1680 genom Asa, omkr. 900 f. Kr., konung i Juda rike, förde han framgångsrikt förföljde avgudadyrkan o. stred mot Israel. försvenskningen av de eröv Asahigawa, stad på Hokkaido, Japan. rade landskapen. Militärstation. 91,000 inv. (1935). Aschehoug [ass'ke-], Torkel Halvor- As'am, Cosmas Damion (1686—1739), sen (1822—1909), norsk rättslärd o. politiker, tysk målare, o. E g i d Quinin (1692—1750), prof. i lagkunskap vid Kristiauia univ. 1862 o. tysk bildhuggare, bröder, vilka tillsammans 1870 äv. i statsekonomi o. statistik; framstående dekorerat ett flertal sydtyska kyrkor o. kloster juridisk skriftställare. i rikaste barock. Huvudverk: Johannes Nepo- H. Aschehoug & C:o, norskt bokförlag i mukkyrkan i Miinchen. Oslo, grundat 1872. Asamaya'ma, verksam vulkan på Honshu, Asch'ersleben, stad i mell. Tyskland, prov. Japan. 2,480 m. Stort utbrott maj 1942. Sachsen, vid fl. Eine. 32,000 inv. (1939). In A'sar el. d i'a r, fornnord. namn på de för dustri (socker, linne, maskiner m. m.). nämsta gudarna. Till åsarna räknades enl. Aschkena'sim, dets. som askenaser. Snorre gudarna Oden, Tor, Balder, Tyr, Brage, Asci dier, dets. som sjöpungar. Ull o. Forsete. Jfr Asynjor o. Vaner. Asclepiada'oeae, växtfamilj, omfattande 1,700 huvudsakl. tropiska arter med mjölk Asar'ja (omkr. 780—740 f. Kr.), konung i saft, 5-tåliga, invecklat byggda blommor med Juda, äv. kallad Usia. anordningar för frömjölets överförande, som A'sarum, kommun i v. Blekinge, Blek. 1.; erinra om orkidéernas. Hit höra bl. a. släktena Asarums landsf.distr., Bräkne och Listers doms. Cynanchum o. Stapelia. 7,300 inv. (1947)- Ascoli [ass'kåli], G r a z i a d i o (1829—1907), A'sarum, örtsläkte (fara Aristolochiaceae). ital. språkforskare, prof. i Milano 1860—1902. A. europae'um, hasselört, lågvuxen, enblom- Grundlade den ital. dialektforskningen. mig, med njurformade blad o. regelbunden, Ascoli Pioeno [ass'kåli pitsje'nå]. 1. Provins rödbrun, treflikad kalk. Roten ger ett förr i mell. Italien (Marche). 2,090 kvkm, 304,000 mycket använt kräkmedel. Gamla parker. inv. (1936). — 2. Huvudstad i A. 1, vid fl. Asben, dets. som Air. Tronto. 38,000 inv. (1936). Asbest' [el. ass'-] (av grek. as'bestos, osläeklig), Ascomyce'tes, ascomyceter, svampgrupp, fintrådiga varieteter av amfibolmineral (s t r å 1- hos vilken sporer bildas i sporsäckar (a s c i). stensasbest) el. serpentin (s e r p e n- Ascorbi'nsyra, dets. som askorbinsyra. ti'n asbest el. krysot i'l). Den senare, Ascot [a;ssköt], by v. om I.ondon, där sed. som är mindre spröd, förekommer i handeln o. 1711 stora kapplöpningar hållas i juni månad. användes som eldfast o. värmeisolerande mate Ascus, sporsäck, en mer el. mindre säck- rial i blandning med cement (a s b e s t c e- liknande cell, i vilken (vanl. 8) sporer bildas. m e n t till järnputs), färg (asbestfärg Asdod [-då'd], en av filistéernas 5 furste till att göra trä eldfast), talk o. bindemedel ( a s- städer i Palestina, säte för Dagons dyrkan. bestpapp till värmeisolation). Num. byn E s d u d. ASEA -85- Asien ASEA, förkortning för Allmänna Svenska lonien Guldkusten. 63,700 kvkm, 579,000 Elektriska Aktiebolaget (i Västerås). inv. (i93r). Utförsel av mahogny- o. cederträ, Asepti'k (av grek. nek. a o. sep'sis, förrutt guld, palmolja, gummi m. m. Huvudstad: nelse), den behandlingsmetod, som genom nog Kumasi. 43,000 inv. (1937). — Hist. A. var grann rengöring o. desinfektion av ett sårs om från börj. av 1700-t. ett negerkungarike med givning o. användande av bakteriefria (aseptiska Kumasi som huvudstad. Denna intogs 1874 el. sterila) instrument o. förbandsartiklar söker av engelsmännen och 1896 blev riket ett britt, förhindra sårinfektion, dvs. ett sårs förorenande protektorat. Invånarna, sudannegrer, äro kända med bakterier vid dess behandling. Aseptiken för sin jämförelsevis höga o. konstnärliga hem är grundlaget för den nuv. kirurgien. — A s e p'- industri. Under självständighetstiden hade A. tisk el. ster i'l, fri från sjukdomsalstrande ett väl utvecklat militärväsen o. var beryktat bakterier o. dessas sporer. för sina människooffer vid begravningar. Aserbejdsjan'. 1. Sed. 1936 till SSSR ansluten Asbeville [tesj'vill], stad i North Carolina, republik i ö. Kaukasien. Gränser: Iran, Georgien, s.ö. För. Stat. 5 T,000 inv. (1940). Kurort. Armenien o. Kaspiska havet. 86,997 kvkm, Ashley [ssj'li], sir William James 3,210,000 inv. (1939), tatarer (63 %), ryssar (10 (1860—1927), eng. nationalekonom, jämte W. %), armenier (12 %) o. tyska kolonister. Bördigt Cunningham grundaren av den eng. ekonomiska lågland kring floden Kura, eliest bergland. Milt historieforskningen. Huvudarb. An introduetion klimat. Näringar: naftaindustri, åkerbruk, vin to English economic history and theory (1888—93). odling, bomulls- o. råsilkeindustri, fiske. Huvud Ashton under Lyne la:sj't0nann'd0lajn'],stad stad: Baku. 1917 blev A. ensjälvst. republik, som i n. England, grevsk. Lancashire. 52,000 inv. 1920 ombildades till sovjetrepublik. Ingick 1922 (1931). Kolgruvor. Betyd, industri. —36 i Transkaukasien. I A. ingår autonoma Asien, den största av världsdelarna, omfattar området Nagornij-Karabach. — 2. Provins i c:a »/JJ av hela jordytan o. V3 av allt länil pa n.v. Iran. 105,000 kvkm, 2 mill. inv. Huvudstad: jorden. Det har en ytvidd av 44.5 mill. kvkm Tebris. med omkr. 1,200 mill. inv. o. sträcker sig från 0 Asexuell' (av grek. nek. a o. lat. sex'us, kön), 26 2' ö. 1. till r69° 46' v. 1. samt från 77° 30' till könlös; i avsaknad av könsdrift. i" 17' n. br. Till A. räknas Japanska öarna As'falt, kolvätehaltigt, tjockflytande till fast, samt Ostindiska övärlden. — Ytbildning, mörkbrunt till svart ämne, vid uppvärmning floder. I n. A. utbreder sig mellan Uralbergen i lätt mjuknande, i naturen huvudsakl. förekom v. o. bergskedjorna vid ö. kusten Sibiriens låg mande på Trinidad. Användes inom reproduk land, genomflutet av floder: Ob, Jenisej, Lena tionstekniken, som isolerämne o. till gatu- m. fl. I s.v. övergår Sibirien i Kirgisstäppen beläggning (jfr Asfaltmastix) samt i förening o. Turans lågland. Mitt igenom A. sträcker sig med en torkande olja som en laserande färg. från v. till ö. ett brett bälte av högländer; av Framställes med konst i form av tjära o. beck dessa märkes n. om Främre Indien Himalaya ur trä- o. stenkolstjära. med jordens högsta topp Mount Everest (8,884 m). I s. avslutas A. av tre stora, bergiga halv Asfaltemulsio'n, emulsion av asfalt i vatten öar med de betyd, floderna Éufrat, Tigris, med tillsats av stabiliserande ämnen. Vid vatt Indus, Brahmaputra, Ganges m. fl. — Klimatet nets avdunstning bildas en sammanhängande är i Sibiren o. mc 11. A:s fjäll- o. ökenområden asfaltmassa. Användes för beläggnings- o. tät- utpräglat fastlandsklimat; temperaturen kan ningsändamål. i n. gå ned till — 700. Nederbörden är i n. Asfaltlack, lösning av asfalt i bensin el. an ringa (250 mm per år), ökar i s. Sibirien men nat lösningsmedel. avtager åter i mell. A. I s.ö. och s. A. råder tro Asfaltmastix, smältor av asfalttjära o. piskt klimat med riklig nederbörd (n.ö. Indien pulvriserad asfaltsten, vanl. i kakor om c:a 12,000 mm). S.v. A. har subtropiskt klimat 25 kg, hållande minst 15 % asfalt. Pulvriserad utom Arabien, som är en tropisk öken. — Växt- o. uppvärmd kan den som s. k. stampas- o. djurvärld, se Växtgeografi o. Djurgeografi. — f a 11 med varma stötar o. valsar hoppackas A:s befolkning, som utgör mer än hälften av på betongunderlag till en synnerligen hållfast hela mänskligheten, består av kaukasiska folk gatubeläggning; med fint grus och 8—9 % sten (hinduer, perser, araber, semiter o. invandrade kolstjära ger den gjutasfalt, mindre håll- européer, särsk. ryssar), mongoliska folk (kine fast som gatubeläggning men god golv- o. isoler- ser, japaner, kirgiser, turkmener, ostjaker, massa. tunguser, samojeder, turkar m. fl.), malajer samt negerlikn. folk (dravidafolk, negritoer). Asfaltpapp, papp, indränkt med stenkols- — Religion. I v. A., delvis i Främre Indien tjära el. tjäroljeprodukter, vari asfalt upplösts. bland nomaderna o. på Bortre Indiens öar Asfaltsten, kalksten, ganomdränkt med asfalt, härskar islam (r6o mill. anhängare), i Främre förekommer i naturen m. 8—15 % asfalthalt. Indien hinduismen (230 mill.), i Bortre Indien, Asfluga, Cynomy'ia mortuo'rum, stor svart- Tibet, Kina o. Japan buddhismen (150 mill.). blå fluga, vars larver leva av ruttnande ämnen Dessutom ha taoismen o. konfutsianismen 350 från djurriket. mill. anhängare, shintoismen 25 mill., animis- Asfyxi' (av grek. nek. a o. sfy'zein, slå, pul men 45 mill. o. kristendomen 34 mill. — Politisk sera), rubbad andning i en organism med otill indelning (1948): Självständiga sta räcklig tillförsel av syre o. ter: Turkiet 744,000 kvkm, 19 mill. inv., bortförande av kolsyra, S3*rien 102,300 kvkm, 2.9 mill. inv., Libanon vilket först medför en häf 9,355 kvkm, 1.05 mill. inv., Transjordanien tig andning, andnöd, där 90,000 kvkm, 340,000 inv., Irak 302,000 kvkm, efter andningsstillestånd. 4.6 mill. inv., Iran 1,644,000 kvkm, r5 mill. inv., Asgam, Neo'phron perc- Saudi-Arabien 2,538,000 kvkm, 6—7 mill. inv., nop'terus, en gamfågel Jemen 62,000 kvkm, 3.5 mill. inv., Afghanistan från s. Europa, Afrika o. 650,000 kvkm, 10 miil. inv., Indien (Indiska B.v. Asien, är den först unionen, Pakistan o. furstestaterna) 4,161,000 o. bäst kända av alla ga kvkm, 395 mill. inv., Nepal 140,000 kvkm, mar. Viktigt o. skattat 7 mill. inv., Bhutan 50,000 kvkm, 300,000 inv., renhållningshjon äv. vid Burma 605,300 kvkm, 16.8 mill. inv., Siarn 518,000 kvkm, 15.72 mill. inv., Indonesiens människoboningarna. Vit med svarta handpen 1 nor o. naket, vaxgult huvud. (Se bild.) För. Stat. (tr. f1 1949) 1,904,000 kvkm, 71.4 mill. inv., Filippinerna 296,000 kvkm, 17 mill. Asgård, i nord. myt. åsarnas boning. Ashanti [as]-], britt, protektorat (sedan 1896) i Övre Guinea, Västafrika, hörande till ko Asige — 86 — Askims härad inv., Kina med Tibet, Mandsjuriet o. Formosa Aska'ri (av arab. askar, här, soldat), framför 9,527,000 kvkm, 455 mill. inv., samt Korea allt i Östafrika använd beteckning på infödda (vilket skall bli självständigt) 221,000 kvkm, soldater i europ. tjänst. 24.3 mill. inv., Mongoliet 1,613,000 kvkm, o.y Aske, säteri i s. Uppland, Håtuna kommun, mill. inv. (i beroende av SSSR), Japan 382,000 Upps. 1. Känt sedan 1300-1. Huvudbyggnaden kvkm, 73.1 mill. inv., del av SSSR 15,473,000 uppf. i sten 1802—09 efter ritning av italiena kvkm, 41. 2 mill. inv. Besittningar: ren Ch. Bassi. Engelska: 340,000 kvkm, 8.55 mill. inv., franska: Askeby. kommun i mell. Östergötl., Öster 725,000 kvkm, 24 mill. inv., portugisiska: götl. 1. (past.adr. Bankekind); Åtvidabergs 23,000 kvkm, 1.4 mill. inv., grekiska: 2,700 landsf.distr., l.inköpings doms. 460 inv. (1947). kvkm, 122,000 inv. Mandat (upphörde 1948): Kyrkan från förra hälften av noo-t. har i väst- Palestina 26,000 kvkm, 1,651,000 inv. tornet lämningar av den empor, där konungen A'sige, kommun i mell. Halland, Hall. 1. hade sin plats. (past.adr. Årstad); Årstads landsf.distr., Hal Askelöf, J o han Chri- lands mell. doms. 645 inv. (1947). s t offer (1787—1848), Asimu't, dets. som azimut. tidningsman. En av den sv. Asi'ne, forngrek. stad på ö. Peloponnesos. pressens märkesmän under Utgrävningar ha 1922, 1924, 1926 o. 1930 före det tidigare 1800-talet. Utg. tagits av enjsv. arkeologisk expedition (O. Frö bl. a. fosforisternas organ din o. A. \V.^Persson)_pu initiativ av sv. kron Polyfem (1809—12) o. den prinsen. konservativa tidningen A'sinus, lat., åsna. Asinus adl y'r a m, Svenska Minerva (1830—48). egentl. åsnan vid lyran; oskickligt, tölpaktigt. Askena'ser, a s c h k e- A's i n o g r a'm e n e t b a'c u 1 u s, egentligen n a's i m, askenasiska ju dnr, »åt åsnan gräs o. käpp»; sådant arbete, sådan lön. de östliga judarna, framför Asi'r, landskap i Saudi-Arabicn, på Arabiens allt bosatta i Öst-, Mellan- o. Nordeuropa samt v. kust. 35,900 kvkm, 750,000 inv. Huvudstad: i Amerika. De äro i rasavseende ganska olika Sabya. de västliga judarna, s e f a r'd e r n a. Asjchabad' (iq2i—27 Poltorats k'), hu Asker, kommun i ö. Närke. Örebro 1.; Sköller- vudstad i rcpubl. Turkmenistan, SSSR, vid sta landsf.distr., Östernärkes doms. 3,465 inv. Transkaspiska banan. 127,000 inv. (1939). (i947)- Ask, namn pa arter av i">a*»n«s-släktet As'ker el. Asser, d. 1137, Nordens förste (fam. Oleaceae). Den i s. och mell. Sverige före ärkebiskop (1104), med säte i Lund, vars dom kommande F. exceVsior är ett snabbvuxet, ljus- kyrka han utvidgade. A. var en tid dansk krävande träd, som når betydande höjd o. grova riksföreståndare o. hävdade 1134 Lunds egen stamdimensioner. Knopparna rundade, matt skap av ärkesäte gentemot ärkebiskopen av svarta, de yngsta grenarna jämförelsevis grova Hamburg-Bremen. o. bågformigt uppstigande. Blad parbladiga; Askers härad, Örebro 1., omfattar kommu blommor svartvioletta utan hylle, utvecklas på nerna Lännäs, Asker o. Stora Mellösa. 7,564 bar kvist. Virket, kännetecknat av ljusbrun inv. (1947). Östernärkes domsaga. kärna, är grovporigt, hårt, elastiskt o. värde Askers kontrakt i Strängnäs stift, Örebro 1., fullt. Allm. i lövängar. omfattar 9 församlingar. Kontraktsprostens Ask. 1. Fornnord. benämning på mindre adr.: Sköllersta. vikingaskepp. — 2. I nord. myt. den förste Askersund, stad i Närke vid mannen på jorden, som jämte den första Vätterns n. ände, Örebro 1., kvinnan, Embla, skapades av två träd. Askersunds landsf.distr., Väster Ask. 1. Kommun i v. Skåne. Malmön. 1. närkes doms. 2,241 inv. (1947). (past.adr. Skåne-Ask); Röstånga landsf.distr., Samrealskola. Mek. verkstad, Rönnebergs, Onsjö o. Harjagers doms. 671 knapp- o. trikåfabrikcr m. m. inv. (1947). — 2. Kommun i v. Östergötland, Stadsrättighetcr 1643. Stadsva Östergötl. 1. (past.adr. Österstad); Vadstena pen, se bild. — Namnet A., som landsf.distr., Aska, Dals o. Bobergs doms. 236 skrives Askcesund omkr. 1314, in inv. (1947). Absidkyrka från 1100-t., en av nehåller fsv. gen. plur. av trädnamnet ask o. Östergötlands märkligaste. ordet sund. Namnet är ytterst lånat från Askersunds by, som låg vid ett sund av Aska, gråaktig återstod efter ett ämnes Vättern. förbränning, består vanl. av karbonater, sili- kater o. fosfater. Genom vägning av askan, Askersunds landskommun i s. Närke, Öre s. k. askhaltsbestämning, el. kemisk bro I.; Askersunds landsf.distr., Västernärkes analys, varvid de ingående ämnenas mängd an- doms. 1,930 inv. (1947). Kyrka, påbörjad 1664 give« i % av det förbrända materialets vikt, efter ritningar av Jean De la Vallée med ett bedömes kvaliteten hos bränslen, papper o. dyl. gravkor för ätterna Soop o. Oxenstierna, upp Askaby, cisterciensiskt nunnekloster i Aske- fört av Erik Dahlbergh. by kommun, Östergötl. 1., grundat på noo-t. Askeryd, kommun i n. Småland. Jönk. 1. Delar av kyrkan ingå i nuv. Askeby kyrka. (past.adr. Askeryds kyrkby); Aneby landsf. Aska, Dals och Bobergs domsaga, Öster distr., N. o. S. Vedbo domsaga. 828 inv. götl. ]., utgör ett tingslag med tingsställe o. (1947)- domare i Motala o. omfattar Aska, Dals och Bo Aske's (av grek.), övning i riktning mot av- bergs härader, städerna Skänninge o. Vadstena hållsamhet och försakelse. Hyllas i princip av samt kommunerna Godegård, Tiällmo, Bjälbo, klosterfromheten. — Ask e't, person som Allhelgona o. Järstad. 36^805 inv. (1947). övar askes. — Adj.: a s k e't i s k. Aska härad, Östergötl. 1., omfattar kommu Askim [asj'im], kommun i s.v. Västergötland, nerna V. Ny, Motala landskommun, Vinner- Göteb. 1.; Hisings landsf.distr., Askims, Hisings stad, Ask, Varv, Styra, V. Stenby, Hagebyhöga, o. Sävedals doms. 2,813 inv. (1947). Fivelstad, Orlunda. 18,142 inv. (1947). Aska, Askims, Hisings och Sävedals domsaga, Dals o. liobergs domsaga. Göteb. 1., omfattar ett tingslag med tings Aska kontrakt i Linköpings stift, Östergötl. ställe o. domare i Göteborg. 60,554 inv. (1947)- 1., omfattar 11 församlingar. Kontraktsprostens Askims härad, Göteb. 1., omfattar kommu adr.: Motala. nerna Råda, Kållered, Askim, Styrsö. 10,066 As'kalon, en av filistéernas 5 huvudstäder, inv. (1947). Askims, Hisings o. Sävedals dom Herodes den stores födelseort. Förstördes 1270. saga. Askja — 87 — Asperifoliae Askja, vulkan på ö. Island. 1,400 m. Våld en viktig stapelplats för Venedigs o. Genuas samt utbrott 1875- liandel på Krim o. Indien. Asklanda, kommun i mell. Västergötland, Asovska sjön, grund sötvattensvik av Älvsb. 1.; Gäsene landsf.distr., Borås doms. 183 Svarta havet, ö. om Krim. 37.605 kvkm. inv. (1947)- A. S. P., förkortning för Allmänna Svenska Asklepiades från Samos, grek. skald, Präst/öreningen. omkr. 270 f. Kr., har givit namn åt den av Asp, As'pius as'- Horatius flitigt använda s. k. a s k 1 e- pius, den största p i a d e'i s k a versen. (intill 1 m lång) av Askle'pios, lat. A e s- våra karpfiskar. c u 1 a'p i u s, i grek. myt. Underkäken skjuter läkekonstens gud, Apol- fram förbi överkä lons son o. följeslagare. ken. Glupsk rovfisk. A. framställes i konsten Förekommer i Sverige i nedre Dalälven, i som en äldre man, stödd Mälarens o. Vänerns vattenområden, i Motala på en stav, kring vilken ström, Stångån o. F,mån. Leker april—maj. A:s heliga ormslingrar sig. Asp, Po'pulus tre'mula (fam. Salicaceae), ett (Se bild.) över hela Sverige spritt, snabbvuxet träd med Askold el. O s k o 1 d, styva, rundade bladskivor o. från sidorna platta d. 882, vikingahövding i de, långa bladskaft, varigenom bladen lätt Kiev, Ryssland. bringas i darrning. Det ytliga, vidsträckta Askome, kommun i rotsystemet utmärkes av en ymnig rotskotts mell. Halland. Hall. 1. bildning. Aspen är skildkönad med slankiga, (Past.adr. Vcssigebro); på bar kvist utvecklade hängen. Frömjölet Årstad* landsf.distr., överföres av vinden. Veden är finporig. lös o. vit o. tar lätt röta. Lämnar ett viktigt material Hallands mell. doms. 342 till tändstickor o. slipmassa. Kräver friska niull- inv. (1947) marker för en tillfredsställande utveckling. Ask-onsdag, onsdagen efter fastlagssönda gen (ofta förväxlad med dymmelonsdagen i Asparagi'n, en atnid, som är mycket spridd påskveckan), då katoliker bruka beströ huvu inom växtriket (urspr. anträffad i unga sparris- det med aska till tecken på botgöring. skott). Den uppstår sannolikt som ett mellan Askorbi'nsyra, organisk syra som motverkar led vid äggvitebildningen men äv. genom ägg skörbjugg, ett i binjurarna ur födan (särskilt vitans nedbrytning. Spjälkas av baser o. enzym ur färsk växtföda) avlagrat ämne, som skyddar (asparagina's) i ammoniak o. asparaginsjTa. kroppen mot skörbjugg. A. är det*, som C-vita Asparägi'nsyra, HCOvCH.,.CH(NH2).CO.,H, min o. framställes num. äv. på syntetisk väg. är aminobärnstenssyra (jfr Äppelsyra). Ingår i Jfr W. N. Haworth o. A. Szent-Györgyi. äggviteämnen samt i form av sin halvamid As'kov, dansk folkhögskola i s. Jylland, asparagin i mänga växter. n. om Kongeaa, grundad 1865. Asparagus, växtsläkte (fam. Liliaceae), c:a Askrike fjärden (av fsv. asker, skepp), långt 100 arter i torra trakter av Gamla världen. 0. brett sund n. om Lidingön, mellan Stora Assimilerande blad saknas o. ersättas av mer Värtan o. segelleden till Stockholm. el. mindre bladlikn. grenar. A. otiicina'lis, Askum, kommun i mell. Bohuslän, Göteb. sparris, växer vild på sandiga kuststräckor i 1. (past.adr. Todderöd); Sotenäs landsf.distr., Sydsverige; den odlade formen utvecklar från Sunnerviken doms. 2,198 inv. (1947), därav rotstocken tjocka luftstammar, vilka som späda i Vajerns municipalsamhälle 252 o. i Hove ätas. Urgammal kulturväxt. Andra arter äro näsets municipalsamhällc 461. omtyckta krukväxter, ex. A. spren' geri. Askungen, hjältinnan i en folksaga, en av Aspa sia, 400-t. f.Kr., Perikles' väninna, be styvmor och styvsystrar plågad flicka, som till römd för skönhet, snille o. bildning. Hennes hem sist får upprättelse o. vinner en konungasons var mötesplats för Atens skalder o. konstnärer. hand. Namnet är en övers, av fr. Cendrillon Aspbock, Saper'da carchari'as, gulgrå, svart i Ch. Perraults behandling av sagan (1697). prickig, långhornad skalbagge. Vanlig på Aslög, isl. Åslaug, nord. sagoprinsessa, större aspstammar. Larverna leva inuti sälg- som av sin styvmor kastades i havet, inne grenar, som de döda genom sin åverkan. sluten i en guldharpa. Hon flöt i land vid Aspeboda, kommun i Dalarna, s. om Falun, Lindesnäs i Norge o. växte upp där under Kopparb. 1.; Stora Kopparb. landsf.distr., Falu namnet Kråka samt blev slutl. dansk drott doms. 808 inv. (1947). ning, kallad Oddlaug. Senare sattes A. i sam Aspekt' (av lat.), anblick; utsikt, förhopp band med Ragnar Lodbrok, som fann henne ning. — Astr. Två himlakroppars ställning vid Lindesnäs o. tog henne till hustru. i förhållande till en tredje; kännetecknas av Asma'ra, huvudstad i Eritrea, n. Östafrika. den vinkel, som bildas av de två linjer, som 2,350 m ö. h. 85,000 inv. Livlig handel, modern förena dem med den tredje kroppen. De bebyggelse, radiostation. Före ital.-abessinska bägge himlakropparna sägas vara i kon junktion, kvadratur el. opposi kriget medelpunkt för den sv. missionsverksam 0 0 heten i Eritrea. tion, allteftersom vinkeln är o°, 90 el. 180 . Asmundtorp, kommun i v. Skåne, Malmöh. 1.; Aspelands härad, Kalm. 1., onilauar kommu Rönnebergs landsf.distr., Rönnebergs, Onsjö o. nerna Mörlunda, Tveta, Målilla, Gårdveda, Harjagers doms. 1,170 inv. (1947). Lönneberga, Järeda, Virserum. 14,895 inv. Asniéres-sur-Seine [anjä'r syr sä'n], stad (1947). Aspelands o. Handbörds domsaga. i n. Frankrike, dep. Seine, strax n.v. om Paris. Aspelands kontrakt, Linköpings stift, Kalm. 72,000 inv. (1946). Parfymerier. 1., omf. öförsaml. Kontr.prostens adr.: Mörlunda. Asocial (av grek. nek. a o. social) säges en Aspelands och Handbörds domsaga, Kalm. individ vara, som saknar förmåga el. vilja att 1., omfattar ett tingslag med tingsställe i Högs- uppfylla elementära medborgerliga plikter. by. Domarens adr.: Högsby. 29,477 inv. (1947). A son aise [asånä's], fr., till sin belåtenhet; AspergilTus, svampsläkte. Ascomyceter, vara å son aise, befinna sig väl. vilka framträda som mögel på organiska äm Asov [asåfP], stad i s. Ryssland, förvaltnings nen. Några äro sjukdomsalstrande, då de leva området Rostov, vid fl. Don, nära dess utlopp i människans hörselgång, i näsa o. i lungor. i Asovska sjön. 18,000 inv. Handel med fisk o. Asperifo'liae, strävbladiga växter, spannmål. — A. var under slutet av medeltiden ett annat namn på fam. Borraginaceae. Aspern — 88 — Asser As'pern o. E s s 1 i n g, byar i Österrike, vid en eld (1940), Dagen kommer (1943) samt tolku. Donau, inkorporerade med Wien, bekanta ge av fransk o. eng. vers. Har äv. utg. memoarerna nom Napoleons nederlag mot österrikarna 21 Livets smultronställen (1946). 0. 22 maj 1809. Asplången, sjö i ö. Östergötland. 5 km lång. Aspe'rula, växtsläkte (fam. Rubiaceae). Blad Ingår i Göta kanals vattenled. i kransar; blommor i toppställt, kvastlikt knippe, Aspropo'tamos el. A s 'p r o s, v. Greklands trattlika o. utan foder. A. odora'ta, myskmadra, största flod, upprinner på Pindos o. flyter åt en vitblommig, kumarindoftande skuggväxt; s. till Joniska havet. 220 km. vanlig särsk. i bokskogar. Ofta odlad. Aspudden, stadsdel i Sthlms s.v. ytterom Asperö, municipalsamhälle på A s p e r- råden, Brännkyrka förs. 7,935 inv. (1947). ö n i s. Bohuslän, Styrsö kommun, Götcb. Aspås, kommun i n. Jämtland, Jamtl. 1.; 1. 223 inv. (1947). Fiskläge. Rödöns landsf.distr., Jämtl. n. doms. 1,019 Aspf järil, Limeni'tis po'- inv. (1947). puli, Sveriges största dag fjäril. Vingar ovan svart Aspö. 1. Kommun o. ö i mell. Mälaren, bruna med vita o. rost Södermani. 1. (past.adr. Strängnäs); Strängnäs röda fläckar, under gul landsf.distr., Eivgedingets doms. 552 inv. brunbrokiga. I,arven lever (1947). — 2. Kommun o. ö s. om Karls av aspblad. (Se bild.) krona, Blek. 1. (past.adr. Drottningskär); Nättraby landsf.distr., Östra o. Medelsta doms. Aspglansbagge, Melaso'ma po'puli, en på 827 inv. (1947). aspblad allmän gulröd skalbagge. kärven lever på rotskott av asp, pil m. fl. träd. t. Asquith [£ess'k°ip], Herbert Henry, Asphodelus [-få'-j, örtsläkte (fam. Liliaceae), earl of Oxford and A. (1852—1928), britt, 7 arter i Medelhavsområdet. Rotstock, smal- statsman, urspr. advokat, 1886 invald i under bladiga rosetter samt rika klasar av stora, huset. Vid Campbell-Bannermans död 1908 blev klocklika, vita blommor. Arterna förekomma A. det liberala partiets ledare o. premierminis stundom massvis tills, (asphodelusängar). ter, störtades i dec. 1916 efter en våldsam, del vis av Eloyd George inspirerad presskampanj, Aspidisfra, örtsläkte (fam. Liliaceae). A. väsentl. riktad mot A:s påstådda bristande be ela'tior (Japan) har skattade, brett lansett- slutsamhet i krigets ledning. 1925 adlad o. leda lika, mörkgröna blad o. brunaktiga, oansenliga, mot av överhuset. 1926 trädde A. tillbaka som nästan i jordbrynet sittande blommor. Vanlig partiledare. Bl. arb. The genesis of the war krukväxt. (1923), posthumt: memoarer (1928), brev (1934). Aspirant' (av lat. aspira're, eftersträva), sö kande (till tjänst m. m.); person, som genom 2. Asquith, Margot (1864—1945), maka tjänstgöring under erhållande av underv. förbe t. föreg. Väckte uppseende med sin indiskreta reder sig för inträde el. befordran vid viss kår, självbiografi The autobiography of Margot verk el. dyl. — Aspirant vid General Asquith (1932). staben, officer, som efter krigshögskolekurs Ass. 1. Den medelst ^ en halv ton sänkta fullgör särsk. tjänstg. för vinnande av kompetens tonen a: nionde tonen i den kromatiska skalan. till utn. vid generalstabskåren. — 2. Till 1855 den minsta viktualievikten i Aspira'ta (av lat. aspira're, andas), utand- Sverige = 48.042 mg. ningsljud; språkljud, som uppstår då luftström Assab-bukten, vik på s.v. kusten av Röda men får fritt passera (t. ex. A-ljudet) eller ome havet i Eritrea. Vid A. hamnstaden A s s a b. delbart följa på vissa konsonanter (vilket är Assa'i, it., musikterm: mycket. fallet vid uttalet av p, t, k i svenskan; i franskan Assa'1, mycket salthaltig o. i ständigt sjun däremot uttalas dessa lj ud utan aspiration). kande stadd kratersjö i ö. Afrika, helt nära o. — A s p i r e'r a, uttala med aspiration; a s p i- 174 m lägre än Röda havet. reta på ngt (av lat. aspira're, eftersträva), Assam [a;ss'öm], provins i n.ö. Indien, eftersträva ngt. kring Brahmaputra. 137,303 kvkm, 10.2 mill. Aspirin, skyddat namn (varumärke) för inv. (1941). Ris, vete, tobak o. te odlas. Före acetylsalicylsyra. komster av stenkol o. petroleum. Huvudstad: As'pis, fabeldjur, ofta framställt i den medel Shillong (8,000 inv.). tida konsten, vanl. som fågel med ormstjärt. Assarhadd'on, assyr. konung 681—668 f.Kr., Asple'nium, ormbunkssläkte (fam. Polypo- Sanheribs son o. efterträdare, återuppbyggde diaceae) med c:a 200 arter. A. tricho'månes, det av Sanherib förstörda Babylon samt er en i bergsspringor vanlig art, med smala enkelt övrade Egypten. parbladiea blad o. rundade småblad. Assass, den medelst ett dubbelbe (pj?) två Asplund, Gunnar (1885—1940)1 arkitekt. halvtoner sänkta tonen a. Bl. arb.: tingshuset i Sölvesborg (1921), stads Assassi'ner (av arab.), haschisch-ätare, fana biblioteket i Sthlm (1927). Stockholmsutställningens tisk, muhammedansk sekt i Persien, Syrien etc. arkitekt 1930. Prisbelönt förslag till stadsarkiv från slutet av 1000-t. — Har givit upphov till i Sthlm 1940. Med kremaloriet på Skogskyrko det fr. ordet assassin, lönnmördare. gården i Sthlm (1940) uppnådde A. en märklig Ass dur, durtonart med ass t. grundton o. 4 [?, enhet av landskap o. arkitektur. Svenska Arki för h, e, a och d; parallelltonart till f moll. tekters Riksförbund utgav 1943 en monografi Assegaj', av zuluer o. övriga kafferfolk över A., som var ledande inom sin generation. använt spjut med skaft av trä. 27 Asplund, Karl, t'. /4 1890, konsthistoriker, Assekurans' (av lat. ad, till, o. secu'rus, konstkritiker o. skald; sed. säker), försäkring mot skada eller risk. 1929 dir. i Bukowskis Assemblée [asa^ble'], fr., församling, sam konsthandel. Har förf. mo- mankomst. — Assemblée législative noer. över bl. a. Egr. I.und- [-lesjislativv'], lagstiftande församling. gren (I—II; 19x4—15), An Ass'en, huvudstad i prov. Drenthe, n. Neder ders Zorn (1921), Iv. Arose- länderna. 22,000 inv. (1946). Berömda gång- nius (1928), Carl Eldh (1943) grifter. Mineralkällor. o. A. Fridell (1947). Som ly Ass'ens, stad på Fyns v. kust, Odense riker företräder A. en låg Amt, Danmark. 5,000 inv. (1945). mält, intim borgerlighet: Ass'er, dens. som Asker. Hjältarna (1919), Klockbojen Ass'er, Tobias Michael Carel (1925), Skuggorna (1929), (1838—1913), höll. rättslärd o. politiker. Er Dagarna (1938), Det brinner höll 1911 tills, med A. Fried Nobels fredspris. Assertorisk — 89 — Assyriologi Asserto'risk (av lat. asse'rere, tillägna sig, vokalisk-konsonantisk i »raAt på försäkra), säker, faktisk. sak». — Verb: a s s o n e'r a. Assess'or, lat., bisittare; titel på vissa tjänste ASS B, rysk förkortning för Avtonomnaja män i hovrätterna, Kammarrätten, Kammar sovetskaja solsialistitjeskaja respublika, Autonom kollegium, länsstyrelserna o. större rådhusrätter. socialistisk sovjetrepublik. Assien'to (sp. asiento), fördrag (vanl. om Assua'n, stad i Övre Egypten, vid Nilen. överenskommelse, varigenom annan makt fick 22,000 inv. (1937). Ruiner av forntidens S y e- rätt att till Spaniens amerikanska kolonier 11 e. O.ranitbrott. Vid A. ha engelsmännen byggt ensam införa negerslavar). Assiett [asjätf] (fr. assiette), egentl. ställning, läge; liten tallrik. Assigna'ter (av lat. assigna're, påteckna), anvisningar, som under Franska revolutionen utfärdades på statskassan o. skulle inlösas med medel, som väntades inflyta genom försäljning av de s. k. nationalgodsen. Assignatio'n (av lat. assigna're, påteckna) el. anvisning, handling, varigenom en person anmodar en annan att åt en tredje ut betala en viss penningsumma. Växeln är ett slags assignation. Verb: a s s i g n e'r a. AssimiIatio'n (av lat. assimila're, göra lik). Biol. I vidsträckt bemärkelse näringsämnenas omvandling inom organismen till den egna kroppens beståndsdelar. Vanl. åsyftas dock en 2 km lång o. 53 m hög reservoardamm över härmed endast kolsyrans upptagande o. om Nilen (se bild) för bevattning under torrtid. vandling hos växterna. Jfr Kolsyreassimila Ass'ur, Assyriens äldsta huvudstad. Gav tion. — Språkv. Omdaning av ett ljud till namn åt riket, Assyrien. Ruinerna av A., som större el. mindre likhet med ett annat genom låg s. om nuv. Mosul vid Tigris, ha varit före inverkan av detta, t. ex. bröllop av brudlopp, mål för omfattande, resultatrika utgrävningar. klänning av klädning. Motsats: d i s s i m i 1 a- Assuradö'r (fr. assureur), person, som med t i o n. — Psyk. En själsfunktions förändring, delar försäkring inom försäkringsbranschen. då den sammansmälter med förut i medvetan Assurans [-ängs'] (av fr.), avtal, varigenom det givna element, så att den ej kan skiljas den ene kontrahenten (assuradören) för från dessa. — Verb: assimilera. binder sig att mot viss gottgörelse (premie) ersätta ekonomisk förlust, som drabbar mot Assiniboine [°si'nibåjn], flod i s. Canada. parten genom omständigheter, som icke äro Utfaller i Red River. 700 km. Segelbar. beroende av denne. — Verb: a s s u r e'r a. Assi'si. stad i mell. Italien, prov. Perugia. 20,000 luv. Den helige Franciscus' födelseort. Assuranspolis, dets. som försäkringsbrev. Franciskanerkloster från 1200-t. med kyrkan Ass'urba'nipal, grek. S a r d a n a'p a 1 o s, Francesco (1228—53), som har märkliga fresker Assyriens siste storkonung, 668—626 f.Kr., stor av bl. a. Ciinabue o. Giotto. krigare; grundlade ett bibliotek i Nineve, varav 20,000 lertavlor nu förvaras i British Assistans' (av lat. assis'tere, ställa sig vid), Museum i London. hjälp, biträde. — Assistent', biträde, med Assy'rien, mäktigt forntida rike, vars ur hjälpare; titel för vissa biträdande vetenskaps sprungliga del låg på ömse sidor om Tigris i män o. för vissa tjänstemän. — A s s i s t e'r a, Främre Asien, i n. och ö. begränsat av Arme- hjälpa, biträda. niens o. Kurdistans berg, i s. av Babylonien o. Assiut', dets. som Siut. i v. av Eufrat. Genom erövringar utökades A:s Ass'mannshäuser [-hajs-], rött rhenvin, vanl. område, så att det på 600-t. f. Kr. nådde fram musserande, från trakten kring Assmannshau- till Persiska viken, Arabiens o. Afrikas öknar sen i Rhendalen, s.ö. om Koblenz. o. Medelhavet. — Genom fynden vid de på Ass moll, molltonart med ass till grundton o. 1800-t. påbörjade utgrävningarna av de assy- 7 !?, för f, g, a, h, c, d och e; mollskala till cess riska ruinstäderna (Assur, Kalchu, Nineve, Ba- dur. Mindre bruklig, i stället användes giss moll. lawat m. fl.) har A:s dessförinnan endast genom Associated Press [öså°'sjie'tid-], förkort. A.P., GT obetydligt kända historia klarlagts. A. var För. Stat:s främsta pressbyrå med huvudkontor sålunda urspr. en vasallstat under babylonierna, i New York o. London, grundad 1893. bebott av ett semitiskt, med babylonierna nära Associatio'n (av lat. ad, till, o. so'cius, kam besläktat folk. Omkr. 1900 f.Kr. gjorde sig A. rat). 1. Sammanslutning för visst ändamål; självständigt. Dess första storhetsperiod inföll förening. — 2. Psyk. Dets. som idéassociation. på 800-t. f. Kr., då riket sträckte sig fram till — 3. Kem. Sammanslutning av molekylerna i Medelhavet. Verklig stormakt blev A. med en gas el. vätska till dubbelmolekyler el. större Tiglatpileser III (746—727), till vilken en komplex. Uppträder hos vissa föreningar o. kan mängd lydstater betalade skatt. Han besteg påvisas genom mätning av t. ex. gastätheten el. 729 f. Kr. Babylons tron. Erövringspolitiken (för lösningar) av fryspunkten. fortsattes av Salmanassar V, Sargon II o. Sanherib; under dennes son Assarhaddon (681 Associationspsykologi', psykologisk riktning, —668) nådde riket sin största utbredning., Efter som söker förklara själslivet ur en mekanism Assurbanipals död (626 f.Kr.) började lyd av elementära psykiska företeelser, vilka enl. furstarna göra sig oberoende, o. slutl. föll Ni lagarna för idéassociationerna förbinda sig med neve, trol. 606. för Kyaxares av Medien. — I varandra. motsats till babylonierna voro assyrierna främst Associati'v, som beror på association. ett krigarfolk. De hade ett utvecklat statsskick Associera (av lat.), förena (med sig); för o. en högtstående konstnärlig o. litterär kultur, knippa (föreställningar). — Associé (fr.) vilken endast med en del nationella drag skilde el. associerad, delägare, medlem. sig från den babyloniska, på vilken den också var Assonans [-nangs'] (av lat. assonare, ljuda fotad. Språket var akkadiska. Jfr Babylonien. med), inrim, som består däri, att samma mitt el, slutljud förekommer i närstående, betonade Assyriologi', den vetenskap, som sysselsätter ord. Assonansen säges vara vokaliski hel, sig med studiet av Assyriens o. Babyloniens St«g, konsonantisk i »frjsA o. raskt, arkeologi, historia, kultur m. m. Åstara — 90 — Astrofysik Astara', hamnstad i Iran, vid Kaspiska tagare i kemi 1922 för sina undersökningar av havet. 7,000 inv. Viktig handelsstad. grundämnenas atomvikter (isotoper) medelst Astar'te el. I s't a r, kvinnlig gudomlighet den av honom uppfunna kanalstråle- el. inass- i Främre Asien, dyrkad som karlekens o. krigets spektrografen. Metodens tillämpning har seder gudinna m. m. Vid hennes kult kunde tygellösa, mera lett till flera nya resultat. sexuella utsvävningar förekomma Det för Aston Villa [iess't°n], berömd eng. profes nämsta assyriska Astarte-templet lag i Arbela. sionell fotbollsklubb i Birmingham, bildad 1874. Asta't (av grek. asta'los, icke-stabil), kem. 1. Astor L^SS^OJ, amerik.-eng. millionarslakt. tecken A t, atomn:r 85, radioaktivt element, som vars stamfar John Jacob A. d.ä. (1763—1848) framställts med konst genom att beskjuta bl. a. grundlade Astorbibliotcket i New York. vismut med snabba heliumjoner (konstgjorda 2. Astor, Nancy Witcher, f. 1879, lady K-strålar). Finnes ej i naturen. Isotopen 213 har A., g. m. finansmannen, viscount Waldorf A. halveringstiden 7.3 tim. (f. 1879), britt, politiker, 1919 första kvinnliga Asta'tisk sages en kropps jämvikt vara, när ledamot (konservativ) av underhuset. den är oberoende av kroppens vridning. I sådan AB. Astra, Apotekarnas kemiska fabriker, jämvikt med hänsyn till jordens magnetfält är Södertälje, gr 1013. Aktiekap. 4.5 tnill. kr. (1948;. en s. k. astatisk magnet, ett system Vcrkst. dir. B. Gabrielsson (sed. 1927). av två motsatt riktade magnetnålar, använt i Astrachan'. 1. Förvaltningsområde i RSFSR, elektriska mätinstrument av äldre typ. vid Kaspiska havets n.v. kust. 92,000 kvkm. Asteni' (av grek. aste'neia, svaghet), kropps — 2. Huvudstad i A. 1, vid Volgadeltat. 254,000 lig el. andlig trötthet. Äv. dets. som a s t e'n i s k inv. (1939). Viktig hamn med utförsel av syd konstitution, gänglig kroppsbyggnad med frukter, nafta, salt o. kaviar. Sill- o. störfiskc. smal bröstkorg o. slapp bukvägg. År ofta för Varvs- o. textilindtistri. enad med symtom på trötthet o. allmän svag Astraga'1, list, som på en kolonn, pelare el. het (särsk. i pubertetsåldern). pilaster skiljer kapitalet från skaftet, ofta ut Astenopi' (av grek. astene's, svag, o. ops, bildad som pärlstav; äv. pärlstav i allmänhet. öga), besvär, trötthet o. spänning i ögonen, Astra'galus, växtsläkte (fam. Leguminosae), huvudvärk, dimmigt seende osv., som upp c:a 1.600 arter på n. halvklotet o. i Anderna. komma hos långsynta personer, när de an Kronköl trubbig. Blad parbladiga med udd- stränga sig att se tydligt på nära håll. blad. A. glycyphylVus, backsöta, med gulaktiga Aster, örtsläkte (fam. Compositae), omkr. blomklasar, växer i snår o. ekbackar; värdefull 200, huvudsakl. Nordamerika tillhörande arter. foderväxt. A. alpi'nus, blåblommig, vanlig i Korgarnas rörformiga blommor gula, kant fjälltrakter. Andra arter lämna dragant gummi. blommorna blåa, vita el. röda. A. tripo'lium, Astrakan. 1. Pälsverk av lammen av en strandaster, med violetta kantblommor, vanlig fårras i s.ö. Ryssland (Astrachan) o. s.v. på havsstränder. Våra vanliga trädgårdsastrar Asien. — 2. Sammetsvävnad, imiterande päls höra till släktet Callistephus. verket med samma namn. — 3. Äpplesort. Asterisk' (grek. asleris'kos, liten stjärna), Astra'l (av grek. aste'r, stjärna) betecknar ett tecken (*), som, placerat i textrads överkant, tillhörighet till »astralplanet», ett mellanled hänvisar till en not. ^ mellan det fysiska o. mentala planet. Asteroi'der (grek. aste'r, stjärna, o. ét'dos, Astralandar, stjärnandar, av vilka enl. det form), småplaneterna mellan Mars o. Jupiter. gamla Österlandets o. medeltidens folktro him De äro endast synliga i teleskop. Omkr. 1,600 lakropparna besjälades. asteroider äro f. n. (1947) kända. Astralkropp, enl. Paracelsus en lätt imma Astero'pherus, Magnus O 1 a i, d. 1647. teriell, osynlig kropp, vilken som livgivande skolman, dramatiker. Förf. till En lustig kraft genomströmmar vår jordiska kropp. — comedia vid namn Tisbe, den sv. reformations Begreppet upptaget av modern ockultism. dramatikens livskraftigaste verk. Astralolja, väl renad fotogen. As'ti. 1. Provins i n.v. Italien (Piemonte). Astran'tia, örtsläkte (fam. Umbelliferae). 1,512 kvkm, 246,000 inv. (1936). — 2. Huvud Blommor i enkel flock, omgiven av stora svepe stad i A. 1, vid Tanaro. 49,000 inv. (1936). blad. A. maj'or, stjärnfloka, med vita el. röd- Musserande vin (Asti spumante). lätta, grönspetsade svepeblad; från mell. Euro Astigmatism' (av grek. nek. a o. stig'ma, pa; prydnadsväxt i trädgårdar; giftig. punkt), i. En ofullkomlighet i ögats ljusbry Astrid (1905—35), drott tande apparat; i huvud ning av Belgien. A., som var sak betingad av abnorm dotter till prins Carl, hertig form på hornhinnan, av Västergötland, förmäl som gör att denna bry des 4/n 1926 med dåv. bel ter olika i olika rikt giske kronprinsen Leopold ningar o. ger otydligt o. blev r934 drottning. Hon seende. Avhjälpes med omkom vid en bilolycka vid cylindriska glas. — 2. Kussnacht i Schweiz 29/8 Företeelse hos ett ljusknippe, sedan det pas 1935. Ar 1930 hade A. an serat en ofullkomligt ljusbrytande kropp (öga, tagit den rom.-kat. läran. cylinderlins, snett ställd vanlig lins); strålarna sammanbrytas icke till en punkt utan till två Astrid, prinsessa av efter varandra följande räta linjer (Fj o. F2 i Norge, f. 1932, andra dotter fig.), så att någon skarp bildpunkt icke erhålles. till kronprins Olav o. kronprinsessan Martha. Astrida, huvudort i distriktet Ruanda- Asfma, grek., andtäppa, väl avgränsade, TJrundi, Belg. Kongo, Afrika. Uppkallad efter snabbt insättande anfall av andnöd, särsk. drottning Astrid. försvårad utandning, med pipande o. rasslande Astrofotografi' (av grek. aste'r, stjärna, o. andhämtning. Egentlig astma, b r o n k i a'l fotografi), stjärnhimlens fotografiska registre a s t m a, är en självständig sjukdom, vars ring. På denna väg ha bl. a. en mängd nya grundlag är kramp i de fina luftrörens glatta asteroider o. månar upptäckts o. fixstjärnornas muskulatur o. katarr i dessas slemhinna. inbördes förflyttningar studerats. Ett flertal Astmaanfall kunna förekomma vid hjärtfel, observatorier runt jorden förbereda i samarbete k a r d i a'l astma, som tecken på blodstock- sed. 1887 en fotografisk stjärnatias. ning i lungorna o. vid en del andra sjukdomar. Astrofotometri' (av grek. aste'r, stjärna, o. Aston [a:ss't6n], Francis William fotometri), mätning av himlakroppars ljusstyrka. (1877—1945). eng. fysiker o. kemist, nobelpris- Astrofysi'k (av grek. aste'r, stjärna, o. fy- Astrognosi — 91 - Ataxi sik), den mera moderna gren av astronomien, Asunden el. Å s u n d e n, sjö i s.ö. Väster som omfattar studiet av himlakropparnas mas götland. 18 kvkm. Genomflytes av Ätran. sor, rörelse, temperatur o. kemiska beskaffen Asy'l (av grek. a'sylon, det som ej får plund het med huvudsaklig hjälp av fotometriska o. ras), fristad; i Sverige benämning på vissa all spektrometriska undersökningsmetoder. männyttiga anstalter för barnavård, sinnessjuk Astrognosi' (av grek. aste'r, stjärna, o. gno'sis, vård o. dyl. — Asylrätt, i allm. rätt för kunskap), kunskapen om stjärnornas namn o. politisk flykting att inom ett annat lands om grupperingar. råde vinna fristad undan förföljelse. Astrogra'f (av grek. aste'r, stjärna, o. gra'- Asymmetri' (av grek.), bristande symmetri. fein, skriva), refraktor för fotografisk kartlägg — A s y m m e't r i s k, osymmetrisk. ning av stjärnhimlen o. för studiet av stjärnor Asymmetriska djur, djur, som icke kunna nas spektra o. ljusstyrkor. genom ett plan delas i två symmetriska hälfter, Astrolabium (av grek. aste'r, stjärna, o. t. ex. vissa snäckor. lamba'nein, taga), ett av alexandriner o. medel Asymptot [-tå't] (av grek. nek. a o. sympip'- tidens araber använt instrument, medelst vil tein, sammanfalla) till en kurva säges den räta ket man med kännedom om klockslaget o. solens linje (cirkel el. annan enklare kurva) vara, ställning i djurkretsen kunde avläsa de vikti som är så belägen i förhållande till kurvan, att gaste stjärnornas azimut o. höjd. avståndet till densamma från en utefter kurvan Astrolog [-lå'g] (av grek. aste'r, stjärna, o. rörlig punkt mer o. mer närmar sig noll, ju lo'gos, kunskap), stjärntydare. — Astro längre väg punkten flyttas utefter kurvan. logi', konsten att förutsäga framtiden ur Asyn'deton, grek., felande samband; sam planeternas ställning bland stjärnorna. A. var manställning av ord el. satser utan bindeord; under antiken till in i börj. av nyare tiden en kan göra framställningen livligare. ansedd vetenskap, uppbyggd av vidskepelse Asynergi' (av grek. nek. a, syn, med, o. er'gon, samt matematisk-astronomiska kunskaper. arbete), bristande samverkan mellan organ, Astronomi' (av grek. aste'r, stjärna, o. särsk. muskler. no'mos, lag), vetenskapen om världsalltets A'synjor, åsarnas kvinnliga motsvarighet, bl. byggnad o. mekanism, omfattar bl. a. astro- vilka Frigg, Saga, Nanna o. Idun voro de för fysik, celest mekanik, kosmogoni, kosmologi, nämsta. kronologi o. stellarastronomi. Asynkronmotor [-krå'n-], dets. som induk- Astrono'miska instrument voro i äldre tider tionsmotor. bl. a. armillarsfär, astrolabium, gnomon o. At, kem. tecken för en atom astat. kvadrant. Moderna instrument äro bl. a. AT, förkortning för A ftontidningen. ekvatorial, meridiancirkel, passageinstrument, a. t. a. (på visitkort), förkortning för att taga sextant, teodolit, universalinstrument o. verti avsked. Jfr p. p. c. kalcirkel. Till dessa s. k. astrometriska Atacamaöknen, ökenartad högslätt i n. instrument, avsedda för vinkelmätningar, Chile, rik på salpeter. kunna fogas de astrofysiska instru Atakami't, en grön, basisk kopparklorid, menten, fotometern o. spektrometern. CuCl2 . 3Cu(OH)2, bildar viktiga kopparmal Astronomiska koordinater, siffermässig mer i Chile (prov. Atacama) o. Australien. uppdelning av himlasfären i ett nät av två Åtal'ja, dotter av israelitiske konungen Ahab, system av efter vinkelmått graderade cirklar. g. m. Joram av Juda; gynnade Baalsdyrkan o. Det ena systemet utgöres av cirklar gående dödades av prästerna. genom ändpunkterna till en diameter o. det Ataman' (po. hefman; av tatariska odaman', andra av däremot vinkelräta, inbördes paral herdehövding), ukrainsk titel för kosackanförare. lella cirklar. Genom att som diameter taga den Atanasia'nska trosbekännelsen, gemensam som går vinkelrätt mot himmelsekvatorns plan, kristen bekännelseskrift från 500-t. rörande ekliptikans plan el. vintergatans medelplan treenigheten o. Kristi naturer, tillskriven kyr erhållas resp. ekvatoriella, eklipti- kofadern Atanasios; omnämnes först 633. kala o. galaktiska koordinater. Atana'sios (omkr. 293—373), kyrkofader, Astronomiska tuben el. Kepplers ki arianismens främste bekämpare. Biskop i kare är sammansatt av två samlingslinser el. Alexandria 328; fem gånger landsflyktig. linssystem, vilka ge en slutgiltig upp- o. ned Ataraxi' (av grek.), sinnesro, själsstyrka; obcio- vänd bild av föremålen; användes därför en ende av lyckans växlingar, stoikernas dygdeideal. dast till sådana observationer, där upp- o. ned- Ataturk, Kemål (1881—1938), turk. stats vändningen har underordnad betydelse, såsom man. A., som urspr. hette astronomiska o. skalavläsningar. Mustafa Kemål, del Astropa'lia, grekiska namnet på Stampalia. tog i Första världskr. o. Astruo [astrykk'], Jean (1684—1766), ledde därefter 1919—23 det fransk läkare, den nyare bibelkritikens grund- turk. frihetskriget. 1923 ut läggare genom antagandet, att Moseböckerna sågs han till rcpubl. Tur byggde på flera äldre källskrifter. kiets förste president o. ledde till sin död det refor A-sträng, andra strängen på violinen, första merings- o. europeiserings- på altfiol o. violoncell o. tredje på kontrabas. arbete (kyrkans skiljande Astu'rien (sp. Asturias), landskap i n.v. från staten, månggiftets av Spanien, vid Biscayabukten, uppfyllt av de skaffande, nytt alfabet o. skogbeklädda Cantabriska bergen. 10,895 kvkm, nytt undervisningsväsen, 865,000 inv. (1945). Stenkol, järn, zink. Motsv. industrialisering m. m.), landet genomgått. 1934 nuv. prov. O v i e d o. A. var förut ett konunga erhöll han familjenamnet A., »urturken». rike. Från 1388 bar spanske tronföljaren titeln »prins av Asturien». Atavism' (av lat. a'tavu$, förfader), benäm Asty'ages, medemas siste konung, övervanns ning på det förhållandet, att en korsning av 550 f.Kr. av Kyros. växter el. djur ger till resultat en bastard, Asunciön [asonsiå'n], huvudstad i Para som är alldeles olik föräldrarna, men mera guay, vid fl. Paraguay. 130,000 inv. (1946). överensstämmer med deras stamform. Skeppsvarv, kvarnindustri m. m.; handel med A t ax i' (av grek. nek. a o. tax'is, ordning), tobak, hudar m. m. Universitet. — Staden oförmåga att utföra bestämda rörelser (t. ex. grundades 1537 på Marie himmelsfärdsdag (sp. gång) på ett väl avvägt sätt; beror på bristande asunciön) o. var till 1620 huvudstad för de samarbete (koordination) mellan de olika spanska I.aplata-länderna. muskler, som utföra rörelsen. Ataxi är ett Ätbara - 92 — Atlantdeklarationen symtom vid vissa nervsjukdomar, särsk. syfi- Atens) beskyddarinna o. befrämjade vetenskap, litiska hjärn- o. ryggmärgsåkommor. konst o. hantverk. De mest berömda antika Afbara, biflod fr. h. till Nilen, upprinner Atenastatyerna äro av Feidias. Bilden förestäl i Etiopien. 1,200 km. ler en marmorkopia i litet format av hans guld- elfenbcnsstaty i Partenon, den s. k. A. parte- A'te, i grek. myt. olyckans gudinna, som no s. Jfr äv. Metis. förblindar människorna, så att de begå onda handlingar. Atene'um, lat., egentl. ett Atenatempel, Atebrin, ett akridindcrivat som användes sedermera namn på högre bildningsanstalter, mot malaria. vittra sällskap, tidskrifter, läslokaler m. m. Ateism' (av grek. a o. teo's, gud), förnekelse Atenienn' (fr. athénienne, atensk), fristå av Guds tillvaro. — Ateist', gudsförnekare. ende hylla för prydnadssaker, hyllbord. A ter'go el. i n t e r g o, lat., på ryggen el. Ateljé (av fr.), fotografs, konstnärs el. finare baksidan (av t. ex. en växel). hantverkares arbetslokal. Aterma'n (av grek. nek. a o. ter'me, värme), Atella'ner, improviserade rom. .olklustspel ogenomtränglig för värmestrålning. Jfr Ab- med stående typer; uppkallade efter staden sorption. Atella i Kampanien; kända i Rom c:a 200 f. Kr., Aterom [-rå'm] (av grek. ata're, vetemjöls senare utträngda av pantomimen. gröt), en särsk. å huvudet förekommande lång A tem'po (it., av lat. tem'pus, tid). Mus. samt växande, ofarlig, säckformig hudsvulst, som Beteckning för att det ursprungliga tempot uppkommer ur en hårsäck, när dennas utförs skall återinträda efter en tempoförändring. gång tilltäppes. Svulsten innehåller en grötig Ate'n (grek. Athe'nai, nygrek. utt. AWne), det massa av epitelceller, fett o. hår o. kan bli ägg moderna Greklands huvudstad, belägen på o. stor. Enda behandling är operativt utskalande. vid en grupp höjder i v. delen av Ättika, 5 km Athabasca [spöba:ss'k0], flod i v. Canada. från Saroniska viken. 499,000 inv. (1938). Den Rinner upp på Klippiga bergen o. genomflvter förnämsta höjden är Akropolis, med be Athabascasjön (7,400 kvktn), varefter römda tempel (Partenon, Erekteion m.fl.), v. om den kallas Stora Slavfloden o. genomflvter Stora denna ligga kullarna Areopagen, under Slavsjön. Kallas sedan Mackenzie. Omkr. 900 km. antiken domstolens (areopagens) samlingsplats, o. P n y x, där folkförsamling hölls. Bl. ruiner Atnabasker, gemensam benämning pa ett efter antika byggnader märkas vidare Dionysos- flertal språkligt besläktade nordamerik. folk teatern, Tcsevstemplet, Olympieion, Vindarnas stammar (navajoindianer, apacher m. fl.). torn. — A. är medelpunkten för Greklands Athens [»{)'ins], stad i n. Georgia, s.ö. För. kulturella liv (2 universitet) men står i fråga Stat. 21,000 inv. (1940). Statsuniversitet, gr. 1785. om industri o. handel efter sin hamnstad Pireus Athlone [teblå°'n], Alexander, earl of A., f. 1874, bror till änkedrottn. Mary av Eng land, eng. militär o. kolonialpolitiker, deltog med utmärkelse i Boerkriget o. i Första världskr. Britt, generalguvernör i Sydafrik. unionen 1923 —31, i Canada 1940—45. Athody'd, vedertagen förkortning för eng. Aero-thermodynamic Duct, starkt förenklad reaktionsmotor för mycket höga hastigheter, särsk. över ljudhastigheten. I princip består a. av ett öppet rör (»flygande skorsten») med för flyghastigheten avpassade inlopps-, genom strömnings- o. utloppsareor. Då a. rör sig fram åt, inströmmar luft genom främre öppningen. Bränsle (bensin, fotogen el. dyl.) insprutas kon tinuerligt i genomströmningsdelen o. förbrinner. De varma gaserna strömma ut bakåt med högre hastighet än inloppsluftens. A. lämnar ingen (Vetenskapsakademien, se bild). Flygplats Has- drivande kraft vid hastigheter under en viss sani. A:s historia förlorar sig i sagan. Enl. denna gräns. Vid starten måste därför hjälpanord- samlade Tesevs Ättika till en stat med A. som ningar, t. ex. startraketer, användas. Verknings centrum. Som den siste verklige konungen graden blir god först vid hastigheter avsevärt namnes Kodros (omkr. 1100 f.Kr.); senare an över ljudhastigheten. tog författningen en aristokratiskt republikansk karaktär. Ett demokratiskt samhällsskick grund At home [set hå°'m], eng., hemma; bestämd lades på 500-t. f.Kr. Följande århundrade in mottagningsafton i en familj. faller A:s storhetstid, kulminerande under Pe- A'thos, en av de tre musketörerna i Dumas rikles (d. 429). Omkr. 400 begynner den polit. d. ä:s romantrilogi (»De tre musketörerna», nedgångsperioden; dock förblev A. Greklands »Myladys son» o. »Vicomte de Bragelonne»). andliga medelpunkt o. den antika odlingens hjärta samt spelade en stor Athy'rium, ormbunkssläkte (fam. Folypo- roll även efter införlivandet i diaceae). Högvuxna arter med fint delad blad rom. riket (146 f.Kr.). Univer skiva o. fjälliga bladskaft. A. fi'Hx fe'mina, sitetets stängning 529 e.Kr. gjor maj braken, har intill meterhöga, dubbelt par- de slut på denna A:s ställning bladiga blad. Allm. i skogsmark. som en kulturens stormakt. Den Atlakvida o. A 11 a m a 1, sånger i äldre Ed- turkiska perioden 1456—1829 var dan; handla om Atle. för A. en förfallets tid; dess be Atlant' el. a t'l a s, manlig staty, nyttjad folkning utgjorde på 1700-t. en i st. f. kolonn (pelare, pilaster) att uppbära dast omkr. 8,000. Under Andra bjälklag el. andra byggnadsdelar. Jfr Karyatid. världskr. ockuperat av tyskarna Atlanta [setlaenn't°], huvudstad i staten 1941—44. Georgia, s.ö. För. Stat. 303,000 inv. (1940). Medelpunkt för s.ö. staternas handel. Industri. Ate na el. P a 11' a s A t e- Två universitet (det ena för negrer). n a, i grek. myt. vishetens o. Atlantdeklarationen (äv. kallad Atlan den ordnade stridens gudinna. tens Charta), benämning på Churchills o. Enl. sagan sprang hon fullt rus Roosevelts, vid mötet på Atlanten (utanför New 14 tad fram ur Zevs' huvud. Var foundland) /8 1941, överenskommelse i 8 a v. hemmets o. stadens (särsk. punkter rör- krigsmålen. Syftet med kriget för- Atlanten — 93 — Atomenergi klarades icke vara en strävan till territoriell ut Tillverkar bl. a. luftkompressorer o. trycklufts- vidgning utan en fred, som skulle innebära åter •erktyg. Aktiekap. 10,160,000 kr. (1948). Mek. ställande av o. garanti för frihet o. självbestäm 'crkst. o. fabr. i Sickla. Verkst. dir. W. Wehtje manderätt för alla folk, som visat sig vilja hävda sed. 194°). sitt oberoende, ävensom för deras ekonomiska Atle, sagokonung i tysk o. nord. hjältedikt- trygghet, samt (punkt 8) fredens tryggande ge ling (den historiske Attila). nom »angriparmakternas» avväpning. Atle't (av grek.), kämpe, i det forna Grek Atlanten, dets. som Atlantiska oceanen. and deltagare i tävlingarna vid nationella Atlantic City [a;tla:nn'tik sitfi], stad i ). religiösa fester; num. brottare, tyngdlvf- New Jersey, För. Stat., s.ö. om Philadelphia. :are el. i allm. en ovanligt stark person, jfr 64,000 inv. (1940). Världens största badort Sretschmer. (över io mill. badgäster årl.). Flygstation. Atleti k, av atleter utövad konst. Atlan'tikan, populär benämning på Olof Aflingbo, kommun på mell. Gotland, Gotl. 1. Rudbcckius d. ä:s verk »Atland eller Manheim». past.adr. Isums); Klintehamns landsf.distr., Jfr O. Rudbeck d. ä. Liotl:s. doms. 238 inv. (1947). Kyrka från Atlan'tis, väldig sagoö v. om Europa, om [200- o. 1300-t. med märklig dopfunt. vilken Platon efter egypt. källor berättar, att Atmosfä'r (av grek. atmo's, ånga, o. sföt'ra, den sjönk i djupet på en enda natt. Dess be Uot). 1. Lufthöljet kring jorden, genom det folkning skulle ha stått högt i kultur o. behärs jå 7—16 km:s höjd befintliga s. k. isoterma kat äv. v. Medelhavsländerna. — A:s läge o. ; k i k t e t delat i en undre del, t r o p o s f ä- sagan om A. ha varit föremål för många speku r e n, inom vilken temp. avtager 50 å 6° pr lationer o. poetiska behandlingar. Olof Rud tm, o. en övre, stratosfären, inom vilken beck d. ä. sammanställde A. med Sverige. temp. långsamt ökar med höjden. Jfr äv. Tono Atlantiska oceanen el. Atlanten, ligger sfären. — '2. Enhet för trvcK Man skiljer mellan mellan Europa o. Afrika i ö. o. Nord- o. Syd aormalatmosfär (el. fysikalisk a.), förk. l Alm, trycket av en 760 mm hög kvicksilver amerika i v. 103,927,000 kvkm ( /6 av jord 3 ytan). Största uppmätta djupet 8,526 m (n. pelare (med tätheten 13.5,51 g cm ) vid nor- malacceleration (980.55, cm/sek2), o. tek om Porto Rico). Bl. varma havsströmmar mär 2 kes Golfströmmen, bland kalla Labrador- o. nisk a., förk. al, det tryck, som på ytan 1 cm Grönlandsströmmarna. Strax n. om ekvatorn jer en kraft av 1 kilopond. Jfr Bar. går mellan Afrika O. Amerika Ekvatoriala lugnbältet med vindstilla o. häftiga regn. N. Atofa'n (av grek.), fenylkinolinkarbonsyra, därom till 25°—300 n. br. blåser Nordostpassa- läkemedel, som användes mot gikt på grund av den, s. därom till 250—35° s. br. Sydostpassaden. äin förmåga att lindra smärtor o. stegra utsönd N. om norra o. s. om södra passadbältet ligga ringen av urinsyra. de s. k. hästbredderna, som utmärka sig för Atoll' el. r i n g r e v, korallrev i form av vindstilla cl. växlande vindriktning. — A:s yt en avlång el. ringformad öbildning, omslutande temperatur växlar mellan o° i ishaven o. 290 en grund sjö el. lagun. vid ekvatorn; medeltemp. är n. om ekvatorn Atombomb [atå'm-], en bomb som utnytt 20°, s. därom 140. — I passadbältena är salt jar atomenergien o. har oerhört stark spräng- verkan. Utexperimenterades i För. Stat. under halten 3.7 %, i lugnbältena 3.4—3.5 %• ,6 Andra världskr.; den första a. sprängdes /7 Atlantosau'rus, klumpigt byggd jättedino- 1945 i Alamogordo, New Mexico, de två föl saurie från juraperioden i Nordamerika. jande användes mot Japan (Hiroshima «/„ 1945, Atlantslaget el. Slaget om Atlanten Nagasaki "/» s. å.). Två fälldes sommaren 1946 (uttrycket präglat av eng. marinministern vid Bikini. Atomenergi frigöres spontant vid Alexander i ett underhustal), benämning på alla radioaktiva processer, men först vid atom kampen mot den blockad, som axelmakterna bombens konstruktion har man lyckats att på en gång frigöra stora energibelopp ur atomernas under Andra världskr. förde mot Storbritan 2a6 niens tillfartsvägar till havs. Jfr Andra världskr. inre. Härvid användas uranisotopen TJ samt plutonium, vilka vid bestrålning med lång Atlantvallen, av tyskarna från T940 byggda samma neutroner klyvas i ringa omfattning till befästningar längs de av dem besatta delarna lättare grundämnen under frigörande av energi av Europas Atlantkust till skydd mot en allierad (jfr Transuraner). Samtidigt frigöras nya neu invasion. A. genombröts dock i juni 1944 i troner, vilka under lämpliga, t. v. icke bekant Normandie av de allierade. gjorda betingelser framkalla klyvning av när At'las, i grek. myt. en av belägna uran- el. plutoniumatomer, så att pro titanerna, som till straff för cessen (en s. k. kedjereaktion) blixtsnabbt fort sitt deltagande i kampen mot sätter genom hela massan. Då plutonium (se gudarna måste bära himlaval d. o.) erhålles ur uran, bygger atombomben vet på sina skuldror. Fram helt på tillgången av detta grundämne samt ställdes ofta i den antika kons förutsätter vidlyftiga anläggningar för att därur ten (se bild). Jfr Atlant. framställa plutonium o. isolera den sällsynta Aflas el. Atlasber uranisotopen med masstalet 235. Jfr Oak gen, bergsystem i n.v. Afrika, Ridge, Brookhaven National, Richland, Bikini utgörande en fortsättning av samt Plutonia. Apenninerna o. sträckande sig fram till Atlanten. A. indelas Atomenergi, den i materien inneboende ener i Höga Atlas från Kap gien; frigöres spontant vid de radioaktiva pro Ghir, 700 km i n.ö. riktning, med toppen Likounit cesserna, kan kontrolleras o. har utnyttjats i (4,700 m), o. det s. därom gående An ti- samband med atombomben o. vid arbetet med Atlas (3,000—4,000 m). I ö. Marocko o. i dess tillverkning. Enl. Einstein äro materia o. Algeriet bilda A. de genom högslätter skilda energi två former av samma entitet, mellan kedjorna Tell-Atlas i n.v. o. Sahara- vilka ett kvantitativt samband råder: m gram A 11 a s i söder. materia motsvarar energimängden wc2 erg, där 2 1 Atlas, kartsamling i bokform; planschverk c är ljushastighetens kvadrat (c = 3 x io " o. dyl.j efter Mercators (d. 1594) kartsam cm/sek). Detta betyder, att 1 gram materia (av vad slag det vara må) är ekvivalent med ling, utanpå vilken titanen Atlas var avbildad. 2 Aflas, första (översta) halskotan. 9 x io » erg el. 21.5 milliarder kilokalorier. För AB. Atlas Diesel, Sthlm. Grundat 1917 sök pågå att nyttiggöra dylik energi för tek genom förening av Nya AB. Atlas (1873), AB. niskt ändamål. Solens o. stjärnornas energi Diesels Motorer (1898) o. AB. Norrby Gjuterier. produktion kan förklaras som resultatet av Atomer — 94 — Attackflygplan processer, där a. frigöres, närmast genom att Atomvärde, det antal väteatomer, som ett hclium bildas av väte under högt tryck o. vid grundämnes atom kan i kemisk förening binda hög temp. med kol som katalysator. el. ersätta. Atomer [ata'merl (av grek. a'tomos, odelbar). Atomvärme, produkten av ett ämnes atom Filos. Enligt Demokritos de enkla, odelbara, vikt o. dess spec. värme, är för många grund materiella smådelar, av vilka verkligheten yt ämnen, särsk. metaller, c:a 6.4, för andra där terst består. — Kem. De smådelar, varav emot växlande med temperaturen. grundämnena måste anses bestå, för att alla Atona'l (av grek.), icke tonal (om musik ämnens molekyler på enklaste sätt skola som icke följer de till en huvudton knutna kunna betraktas som uppbyggda därav. hävdvunna harmonierna). Atomerna kunna enl. den moderna forsk Atoni' (av grek.), slapphet, förslappning 1 ningen dock vidare sönderfalla. Jfr Atommodell betydelsen nedsättning av den spänning o. o. Atomkärna. elasticitet, som normalt tillkommer levande Atomism' el. a t o m i s t i'k, av Demokritos vävnader o. organ, särsk. glatt muskelvävnad. grundad filosofisk åskådning, enl. vilken all A'tonreligionen, den av Amenhotep IV om verklighet består av atomer o. allt skeende i fattade soldyrkan (av egypt. aton, solskivan). dessas rörelse i det tomma rummet. A'tos, den ostligaste av halvön Kalkidikes Atomkanon, populär benämning på apparat (Grekland) tre halvöar; längd 50 km, största för »beskjutuing» av atomkärnor med mycket bredd 10 km. A. är skogigt o. naturskönt. Höjer hastiga, energirika sasjoner. Jfr Cyklotron. sig i s. till en 1,935 ni hög marmorklippa. A. Atomklyvning. Vid de tyngsta elementens är känt för sina munkordnar, som länge ut (uran, torium) bestrålning med neutroner kunde gjorde självst. republiker. Av Ars 20 kloster man (1938, Hahn o. Strassmann) bland reak grundades det förnämsta (Lauraklostret) 963. tionsprodukterna identifiera ett flertal lättare Under medeltiden var A. medelpunkt för grek. element (barium, lantan, krypton m. fl.) i form lärdom o. kyrkl. konst. av radioaktiva isotoper. Fenomenet förklaras Atout [ato'l, fr., trumf i kortspel. — Sans av att den tunga atomkärnan vid reaktion med a t o u t [san«sato'], >utan trumf», bud i bridge. en neutron klyves i 2 el. flera lättare delar. Här A tout prix [atopri'], fr., till varje pris. vid frigöres en stor energimängd o. lättare Atra'to, flod i v. Colombia. 665 km. grundämnen uppkomma. Jfr Atombomb, Ele Atrek, gränsflod mellan Iran o. Turkestan. mentomvandling o. Atomenergi. Utfaller i s.ö. Kaspiska havet. 550 km. Atomkommissionen, inrättad av FN 24/i A'trevs, i grek. sagor konung i Mykenai, fader 1946, har bl. a. till uppgift att utarbeta förslag till Agamemnon o. Menelaos. till internat. kontroll av atomenergin. Består av Atrevs' skattkammare el. A g a m e m- ombud för säkerhetsrådets mcdl. samt Canada. nons grav, namn på den stora kupolgraven Atomkärna, den positivt laddade, inre delen i Mykene. av en atom. Kärnans laddning, uttryckt i elek Atri'derna, Atrevs' söner. triska elementarkvantum som enhet, är lika A'triplex, örtsläkte (fam. Chenopodiaceae), med atomnumret. Samtliga grundämnens atom c:a 100 arter. Blommor i regel enkönade. A. kärnor ha antagits vara uppbyggda av protoner, korten'se, stundom odlad, användes som spenat. elektroner o. alfapartiklar. De sistnämnda antas A'trium (lat. av a'ter, svart, »det av rök i sin tur utgöra mycket beständiga komplex av svärtade rummet»). 1. Det för det fornrom. 4 protoner o. 2 elektroner. Atomkärnans massa boningshuset kännetecknande rummet, vari är hos många grundämnen något mindre än ljuset föll in genom en öppning i taket. — 2. summan av de ingående partiklarnas massor; Västlig förgård till en fornkristen basilika. skillnaden, den s. k. massdefekten, utgör ett Atrofi' (av grek. nek. a o. tro'fos, föda), för- mått på atomkärnans beständighet. Vissa svå tvining; sjuklig förminskning av en vävnad, righeter med denna teori för atomkärnornas ett organ el. av kroppen i dess helhet på grund uppbyggnad har man efter upptäckten av neu av otillräcklig näringstillförsel, tärande sjuk tronen försökt komma ifrån eenom att i stället dom el. bristande användning av ett organ antaga, att protoner o. neutroner bilda atom (i n a k t i v i t e't s a t r o f i). Hos gamla inträder kärnorna. normalt viss grad av förtvining (seni'l atrofi). Atommodell, en hypotetisk uppfattning av A trois [tr°a], fr., musikterm: trestämmigt. atomernas byggnad, grundad på Rutherfords A'tropa, örtsläkte (fam. Solanaceae). A. föreställning, att atomen består av en kärna, belladonn'a, belladonna, från s. och mell. kring vilken elektroner kretsa liksom planeterna Europa, har ovala, spetsade blad, dystert kring solen. Med stöd av bl. a. kvantteorien har purpurfärgade, rörformade blommor o. blå N. Bohr m. fl. angivit elektronernas rörelser o. svarta bär. Innehåller a t r o p i'n. härur kunnat beräkna våglängderna för en del Atropi'n, alkaloid som erhålles ur A'tropa grundämnens spektrallinjer i god överensstäm belladonria o. i form av atropinsulfat har me melse med experimentellt funna värden. dicinsk användning (vissa ögonsjukdomar, mag- Atomnummer, ett grundämnes ordningstal sårsbebandling, hösnuva, astma, sjösjuka samt i det periodiska systemet. Kan enl. Moseley be som motgift mot opium- o. morfinförgiftning). räknas ur svängningstalet för ämnets karakte Atropinet verkar förlamande på parasympatiska ristiska röntgenstrålning. nervsystemet o. därigenom pupillutvidgande, Atomrest, en atom som avgivit en el. ett hämmande på körtelavsöndring, förlamande på fåtal elektroner (valenselektroncrna), således en glatta muskler o. påskyndande på hjärtverk positiv jon. A. består av atomkärnan jämte de samheten. Jfr Homatropin. inre elektronerna. A'tropos, grek., »den oundvikliga», i grek. Atomstrålar, dets. som molekylstrålar. myt. en av moirerna. Atomvikt är ett relativt matt i>a vikten hos Attaco'a, it., fall in!; betecknar, att efter olika grundämnens atomer. Urspr. togs vikten följande sats i ett musikstycke skall spelas i av det lättaste grundämnets (väte) atom till omedelbart sammanhang med föregående. enhet, men syrets c:a 16 ggr större atomvikt Attaché [-ije'l (av fr. attacker, fästa vid), är för de praktiska bestämningarna mera grund viss tjänsteman vid en beskickning o. i Utrikes läggande, varför denna satts exakt till 16; vätets departementet. — A 11 a c h e'r a d, fäst vid, blir då I.OOSI- Bestämningen sker ur molekylar- knuten till. vikten el. atomvärmet. Jfr Isotoper. Attack' (avfr.), anfall. —Attacke'ra, anfalla. Atomvolym, ett grundämnes atomvikt, divi Attackflygplan, flygplan, specialbyggt för derad med dess spec. vikt i fast tillstånd. anfall huvudsakligen mot marktrupper. Attalea — 95 — Attundaland Attale'a, palmsläkte, 25 arter (Sydamerika) Att'isk, som avser det forntida Ättika, särsk. med parbladigt delade blad. A. funi'tera, pias- det gamla Aten. I figurlig be savapalm, lämnar ur sina bladskaft grova, elas märkelse kvick, skarpsinnig. tiska fibrer; anv. till kvastar, borstar m. m. Attisk bas, nedersta par Att'alos, konungar i Pergamon, i n.v. Mindre tiet av en kolonn, bestående Asien, befrämjare av konst o. vetenskap. A. av två rundstavar el. vulster III, d. 133 f.Kr., testament, sitt rike till romarna. med mellanliggande hålkäl samt Aiteuia t (av lat. attenia're, angripa), plan tillhörande plattor. (Se bild.) lagd valdshandling. Attiskt salt, fint, uddigt Atterberg, Kurt, f. skämt. 12 /12 1887, tonsättare, civil Attity'd (av fr.), kroppsställning, hållning. ingenjör, 1937—40 byrådir. Attlee [ffitfli], Clement Richard, f. i Patent- o. registrerings 1883, eng. politiker, major. verket, frän 1940 Musi 1922—24 Macdonalds poli kal. akad:s sekr. A. har i tiske privatsekr. Postminis nationellt betonad, roman ter 1931. Somledareför arbe tisk-impressionistisk stil tarpartiets parlamentsgrupp skrivit operorna Harvard oppositionens ledare i un Harpolekare, Bäckahästen, derhuset 1935—40. Medl. Fanal o. Aladdin, 8 symfo av krigskabinettet samt vice nier, kantaten Järnbäraland, talman i underhuset maj baletterna Per Svinaherde o. 1940. Utnämndes samtidigt De fåvitska jungfrurna m. m. Ordf. i Föreningen till Lord Privy Seal i Chur- svenska tonsättare 1924—47 o. i Stim 1924—43. chills ministär men avgick Anerbom, Per D a u i e 1 Amadeus, febr. 1942 o. blev ställföre f. i Åsbo i Östergötl. *»/i 1790, d. i Uppsala21/? trädande premierminister samt minister för 1855, skald. Prof. i Upp dominions, vilken senare post han sept. 1943 sala 1828, ledamot av Sv. lämnade o. efterträdde sir John Anderson som akad. 1839. I Uppsala gjor I.ord President of the Council. Premiermin. sed. de han bekantskap med juli 1945. Deltog i Potsdamkonfereusen aug. s. ä, Goethes verk o. den tyska Attmar, kommun i s.ö. Medelpad, Väster- nyromantiken. Stiftade med norrl. 1. (past.adr. I.ueksta); Tuna landsf.distr., några vänner 1807 det Medelpads v. doms. 2,813 iuv. U947). vittra sällskapet Aurora- förbundet o. blev den som Auoiico [ata'likå], Bernardo (:88o— i förbundets månadsskrifts 1942), baron, ital. diplomat o. finansexpert. Prof. (Phosphoros) första häfte i Rom 1903, överkommissarie i Danzig 1920, am 1810 i fejd mot den aka bassadör i Brasilien 1927, i Ryssland 1930, i demiska skolan upptog det Tyskland 1935, vid Vatikanen april 1940. nyromantiska diktidealet. I Phosphoros, Poe Attorney-general [°tå'ni dsjenn'°r°l], eng. tisk kalender o. Svensk litteraturtidning ut kronjurist, som i processer för regeringens o. gav A. en rad dikter, ss. diktcykeln Blommorna, kronans talan. Jfr Solicitorgeneral. i vilken han ger ett poetiskt uttryck åt Schel- Attrahera lav lut.), draga till sig. lings natursymbolik. Hans förnämsta arbeten Attraktion, dragningskraft, lockelse. — äro sagospelen Fågel Blå (första avfattningen Sprdkv. Förändring av ett ords form genom 1814) o. Lycksalighetens ö (1824 o. 1827, om påverkan av ett närstående, t. ex. vi hade hunnit arbetad uppl. 1854), vilket senare vittnar om gdtt i st. f. vi hade hunnit gd. — Fys. Attrak den försonligare livsuppfattning, varåt A. även tions- el. centralkraft, enl. Newton givit uttryck i Fridsrop. — På litteraturhisto en på en rörlig kropp verkande kraft, som, riens område har A. haft stor betydelse genom oberoende av kroppens läge, alltid är riktad Svenska siare och skalder (1841—55). mot en bestämd punkt, attraktions- centrum. Jfr Avståndsverkan. Attest' (av lat. attesta'ri, intyga), skriftligt Attrapp' (fr. attrape, snara, skälmstycke), intyg. — A 11 e s t e'r a, skriftligen intyga. hjälpmedel för taskspelare; skämtsamt över Atticism', attiskt språkbruk; utsökt smak el. raskande anordning; fodral el. hölje utan inne uddig satir i uttryckssättet. håll. — Vid militär utbildning ersättning för Atfika, ett över taklisten på en byggnad det riktiga föremålet, t. ex. för ett vapen, en befintligt, vågrätt dekorativt parti. Från an projektil m. m. Äv. modell, vanligen i naturlig tiken upptogs motivet av renässansen (se bild). skala, som utföres vid nykonstruktioner för att Förekommer pa flertalet triumfbågar. åskådliggöra utrymmesförhållanden, former m. m. (ex. flygplanattrapp). Attrappe'ra (av fr.), träffsäkert uppfatta o. återgiva. Attribue'ra (av lat.), tilldela, tillerkänna. Attribu't. Sprdkv. Bestämning till ett sub stantiv el. substantiviskt ord, t. ex. ett högt berg. — Symbol. Föremål, vilket som igenkän ningstecken tillägges en gudagestalt, ett helgon, Att'ika, halvö i s.ö. Grekland, n. om Egina- en allegorisk figur o. dyl., ex. Kristi korsgloria, bukten. Petrus' nyckel, hoppets ankare. — Filos. Vä Att'ila, uniformsrock med snörmakerier. sentlig egenskap hos något. Motsats: m o d u s. Attila tillhör de äldre mörkblå persedlarna vid — Adj.: attribut i'v. artilleriet. Attributfv satsförkortning, attribut, som Atfila, kallad »Guds gissel», hunnernas ko ersätter en bisats, t. ex. uttröttad somnade han. nung 433—453. Härskade från slätterna mel Attu el. A 11 o o, den västligaste ön bl. Aleu lan Donau o. Theiss över en rad folk, östgo terna, 30 km bred. Mycket bergig. Vulkanisk. ter, longobarder, vandaler m. fl. Hejdades 451 C:a 400 infödda inv. Amerikansk flyg- o. flott av romarna under Aétius på Katalauniska bas. Jfr Aleuterna. fälten (vid nuv. Chålons-sur-Marne). A. spelar Attundaland, ett av de tre gamla upp en stor roll i den senare folksagan. ländska folklanden, i börj. av 1300-t. om Attiralj' (av fr.), tillbehör, utrustning. fattande 8 hundaren jämte iA:s Rod» (jfr Attung — 96 — Augereau Roslagen), motsvarande Upplandsdelen av nuv. 1840 o. var till 1864 Nya Zeelands huvudstad. Sthlms 1. samt Bro härad av Upps. 1. Är landets största stad o. viktigaste hamn- o. Atfung, åttondel, medeltida sv. jordenhet. industristad. Flottstation. Universitet. Atypi' (av grek. nek. a o. ty'pos, förebild), Aucklandsöarna, britt, obebodd ögrupp s.v. oregelbundenhet, särsk. om sjukdomar. — om Nya Zeeland. A t y'p i s k, oregelbunden. Au contraire [åkån«trä'r], fr., tvärtom. at ö., förkortning för atmosfärs övertryck. Jfr Au courant [åkoran*'], fr., under löpande Atmosfär o. Övertryck. termin. Vara au courant med, vara Au, kem. tecken för en atom guld. inne i, väl följa med (en sak). A. u. el. a. u. c, förkortning för lat. anno Aucu'ba, busksläkte (fam. Cornaceae), 3 ar urbis el. anno urbis conditae el. ab urbe condita. ter (Himalaya, Kina, Japan). A. japo'nica har Jfr Ab urbe condita. tjocka, brett lansettlika, spetsade, glatta, mörk Aubade [åbadd'], fr., morgonmusik; morgon gröna o. gulfläckade blad. Vanlig bladväxt i sång, som trubaduren sjöng utanför sin dams rummen. fönster. Auda'cem fortu'na ju'vat, lat., lyckan står Aubanel [åbanäll'], Théodore (1829— den djärve bi. 86), nyprovensalsk skald. Bl. diktsamlingar Aude [å'd], departement i s. Frankrike La Miougrano enlraduberto (1860; Den halv (I,anguedoc), på ömse sidor om fl. Aude. 6,342 öppna granatfruktcn). kvkm, 269,000 inv. (1946)- Vin, vete o. majs. Aube [å'b]. 1. Biflod fr. h. Ull Seine, Frank Honung. Huvudstad: Carcassonne. rike. 225 km. — 2. Departement i n.ö. Frank Auden [å'd°n], Wystan H u g h, f. 1907, rike. 6,026 kvkm, 235,000 inv. (1946). Vin. eng. författare. Diktsamlingar: Poems (1930), Järn- o. bomullsindustri. Huvudstad: Troyes. Another time (1940), The double man (1941), Auber [åbä'r], Daniel Francois versdramer: The dance of death (1933) samt tills, (1782—1871), fransk tonsättare, skrev operor, med Isherwood skådespelen: The dog beneath bl. a. Den stumma frän Portici (1828) o. Fra the skin (1935), The ascent of F. 6 (1936), Look Diavolo (1830). stranger (1936), Journey to a war (1939) m. fl. Aubergine [åbärsjinn'], fr., frukten av Audenarde [ådnard'], fr. form för Oude- Sola'num melonge'na, är brunviolett o. gurk- naarde. liknande samt är en särskilt i Frankrike o. Audhumb'la, i nord. myt. den första kon. Sydeuropa vanlig grönsak. Den uppstod av rimfrostdroppar o. närde jät Aubert [åbä'r], Andreas (1851—1913), ten Ymer. Av de salta rimfroststenar, på vilka norsk konsthistoriker, vars författarskap starkt A. slickade, bildades Bure, gudarnas stamfader. påverkade den norska konstuppfattningen. Audiatur et al'tera pars, lat., även den Aubervilliers [åbärvilje'], förstad i n. till andra parten bör höras; ingen bör dömas ohörd. Paris, dep. Seine. 53,000 inv. (1946). Audiens' (fr. audience, av lat. audi're, höra), d'Aubigné [dåbinje'], Théodore Agrip- företräde hos högt uppsatta personer. pa (1550—1630), fransk författare o. krigare, Audiome'ter, apparat för frambringande av ivrig hugenott. Skrev bl. a. hjältedikten Les toner med bestämt svängningstal o. styrka; an tragiques samt självbiografien Histoire secréte. vändes vid hörselprövning. Aubry [åbri'], O c t a v e (1881—1946), fransk Audion [-å'u], äldre benämning på elektron författare o. historiker, kännare av Napolco- rör, använt som detektor inom radiotekniken. nerna o. deras tid. Bl. arb. Marie Walewska Auditiv (av lat. audVre, höra), med hörseln (1926; sv. övers. s. å.), Le rot de Rome (1932; sammanhängande. — Auditivt minne, Konungen av Rom, 1933), Vie privée de Napo hörselminne. leon (Napoleon människan, 1939), Vimpéra- Auditorium (av lat. audi're, höra), hörsal, trice Eugénie (2 bd, 1933; Kejsarinnan Eugénie, åhörarskara. 1938) o. Le second empire (1938; Andra kejsar Auditö'r (av lat. audVtor, åhörare), tjänste dömet, 1941). man o. ledamot vid krigsdomstolarna samt Auburn [å'b°n]. 1. Stad i staten New York, juridiskt biträde åt militära chefer. Vid varje n.ö. För. Stat. 36,000 inv. (1940). Statsfängelse. regemente, kår o. flygflottilj samt vid envar av — 2. Stad i staten Maine, n.ö. För. Stat. 20,000 flottans stationer finnes en auditör o. stundom inv. (1940). jämväl en vice auditör. Jfr Hovauditör. Aubusson [åbyså11*'], stad i mell. Frankrike, Aue [a°'e], stad i mell. Tyskland, Sachsen, dep. Creuse, vid I,oires biflod Creuse. 6,100 inv. vid Mulde i Erzgebirge. 25,000 inv. (1939)- Stor gobelängtill verkning alltsed. 1400-t. Järnindustri. A. u. C, förkortning för ab urbe condita. Auer [a°'°r], L e o p o 1 d (1845—1930), Aucassin och Nicolette [äkasä"»', nikåiätt'], ungersk-rysk violinist o. musikpedagog, prof. fransk medeltidsroman av okänd författare; vid konservatoriet i Leningrad, efter revolutio skildrar ädlingen Aucassins o. saracenflickan nen bosatt i Amerika. Gav flera konserter i Nicolettes kärlekssaga. Sthlm. Bland elever J. Heifetz o. M. Elman. Auch [å'ij], huvudstad i dep. Gers, s. Frank Auerbach, Berthold (1812—82), tysk rike. 12,000 inv. Praktfull domkyrka. författare av judisk börd. Inledde med sina Auchinleck [å'kin-], sir C 1 a u d e, f. 1884, bondenoveller Schwariwälder Dorfgeschichten eng. general. Deltog som officer i Första (1843—54; Byhistorier, 1878—79) den moderna världskr. i Orienten o. kvarstannade därefter folklivsskildringen. i Indien. Chef för de britt, trupperna i Narvik Auerbelysning, efter uppfinnaren, Karl 1940, därefter chef för Sydenglands försvar. Auer von Welsbach (1858—1929, österrikisk ke Juli 1941 efterträdde A. gen. Wavell som över- mist), benämnd metod att medelst glödstrumpor befälh. i Mellersta Östern o. övertog efter honom göra en gaslåga starkt lysande. Jfr Glödljus. äv. försvaret av Irak och Iran jan. 1942. Dec. Auerstädt, by i Tyskland, prov. Sachsen, 14 1941 ledde A. offensiven i Cyrenaica efter Cun- s.v. om Halle. /10 1806 besegrade fransmännen ningham o. tog befälet över 8:e armén efter under Davout preussarna vid A. samtidigt nederlaget vid Knightsbridge juni 1942 samt som Napoleon segrade vid Jena. lyckades hejda Rommels framryckning vid Alamein. Avgick aug. 1942 som överbefälh. i Au fait [åfå' el. åfätt'], fr., till saken! egent Mellersta Östern o. efterträdde juni 1943 Wavell ligen. som överbefälh. i Indien. Avgick 1947. Au fond [åfå°8'], fr., i själva verket. Auf Wiedersehen [a°f vi'dersen], ty., på Auckland [å'kl°nd], stad på Nordön, Nya återseende 1 farväl! Zeeland. 264,000 inv. (1945). — A. grundades Augereau [åljrå'], Pierre Francois Augerum — 97 — Augustus v_ IX a 1 1 v o V*/J/-iuiu;, m.i.ö iv v. a => i . ö- Augusta, iat., »aen uppnojaa», uiinamn rorst 1 i o n e, marskalk av Frankrike, deltog i Napo- för Livia, Augustus' änka, sedan för flera rom. leons krig, anslöt sig visserligen 1814 till Lud kejsarinnor o. kvinnliga medl. av kejsarhuset. vig XVIII men omfattade åter Napoleons sak Augusta (1811—90), tysk kejsarinna, dotter vid dennes återkomst 1815. till storbertig Karl Fredrik av Sachsen- Augerum, kommun i ö. Blekinge, Blek. 1. Weimar-Eisenach, Vilhelm I:s gemål. (past.adr. Lösen); Lyckeby landsf.distr., Östra Augusta [ågass't°j. 1. Huvudstad i staten o. Medelsta doms. 3.744 inv. (1947), därav i Maine, v. För. Stat. 19,000 inv. (1940). Pappers Augerums förs. 2,863 samt i Plymens förs. industri. — 2. Stad i Georgia, s.ö. För. Stat., 881. vid Savannah. 66,000 inv. (1940). Bomulls Augi'as (grek. Avgéi'as), i grek. myt. en ko industri. nung i Elis. Att på en enda dag rengöra dennes Augusta'na, Augsburgska bekännelsen. stall, som ej rengjorts på 30 år, var ett av He- Augustana-synoden, sv. kyrkans dotter rakles' 12 storverk. — Augiasstall be kyrka i För. Stat., grundad 1860 i Chicago. Eget tecknar något i hög grad vanvårdat o. smutsigt. läroverk o. prästseminarium, Augustana College Augier [åsjic'], Émile (1820—89), fransk and Theological Seminary, sedan 1875 förlagt till dramatiker, jämte Dumas d. y. den främste Rock Island. 1940 bildades The Augustana Insti- representanten för det realistiska dramat i tute of Swedish Culture o. i Sverige s. å. Augus- Frankrike under 1850—70-t. Bl. skådespel: Le tanainstitutets svenska stödkommitté. gendre de M. Poirier (1854; Klädeshandlaren o. Augusta Viktoria (1858—1921), dotter till hans mdg, 1855). hertig Fredrik av Augustenborg, tysk kejsarinna, Augi't, ett pyroxenmineral av svart el. grön Vilhelm II :s gemål. färg, ingår som väsentlig beståndsdel i vissa Augus'tenborg, hertiglig släkt, utgrenad av bergarter såsom diabas o. basalt. danska konungahuset. Hit hörde Christian Augmentation (av lat.), utökning av ett August av A. (1768—1810), sv. kronprins musiktema genom upprepning av detsamma 1809 under namnet Karl August. med fördubblade notvärden. Augustendal, fabrikssamhälle s.ö. om Augs'burg, stad 1 s. Tyskland, Bayern, vid Sthlm, Nacka kommun. Tillverkn. av motorer. Lecb. 186,000 inv. (1939). Bl. äldre byggnader Augusti (lat. men'sis Augusti, Augustus' Fuggerhaus, till större delen i ruiner (1944), månad), åttonde månaden på året, den sjätte Maximilianmuseet (1540), rådhuset (1615—20, i rom. kalendern. förstört under Andra världskr.) o. domkyrkan Augustfn-eremiter, klosterorden från medel (995, ombyggd 1321—1431). Huvudort för tiden, särsk. omhuldad av påvarna. Luther Tysklands vävnadsindustri. Flygplansfabriker o. tillhörde denna, då han bröt klosterbandet. tillverkn. av Dieselmotorer. A. anlades avkejsar Orden för numera ett täml. tynande liv. Augustus omkr. 15 f.Kr. o. var 1315—1806 fri Augustinus, Aurelius (354—430), Väs riksstad. Svenskarna innehade staden 1632—35. terlandets mest inflytelserike kyrkolärare. Augsburgermterim, religionsstadga, fram Född i Numidien mottog A. efter ett oroligt lagd av Karl V vid riksdagen i Augsburg 1548 ungdomsliv 387 dopet av biskop Ambrosius i i syfte att stifta fred mellan katoliker o. prote Milano, varpå han återvände till Afrika, där stanter. han dog som biskop i Hippo. Av A:s omfat Augs'burgska bekännelsen, lutherska kyr tande författarskap märkas hans berömda kans främsta bekännelseskrift, utarbetad av Confessiones (Bekännelser), i vilka han dock i Melankton o. gillad av Luther, framlades i viss mån överdrivit sin ungdoms syndfullhet. Augsburg 1530. Den innehåller 21 positiva I läran om synd o. nåd betonar A. gentemot trosartiklar (om Gud, om arvsynden, om Guds Pelagius den mänskliga naturens fördärv o. son osv.) o. 7 artiklar mot påviska missbruk. absoluta beroende av Guds nåd. Stor betydelse Antogs i Sverige på Uppsala möte *593- för den senare utvecklingen äger hans pre- 6 destinationslära. Augsburgska religions freden * /9 1555 1 Augsburg mellan Ferdinand I o. Schmalkaldiska Augustöw [a°goss'tof]. 1. Stad 1 n. Polen, förbundet tillerkände de protestantiska riks vojevodskapet Bialystok, vid fl. Netta. Omkr. ständerna lika rättigheter med de katolska. 18,000 inv. (1938). — 2. Kanal mellan Weichsel Au'gur [sv. uttal a°gu'r], lat., fågelskådare; o. Njemen. X04 km. — 3. Sjörik skog i n.ö. rom. teckentydare, som i fåglarnas flykt el. Polen, kring A. 1. Polskt segelsportcentrum. läten troddes kunna utröna gudarnas vilja. Augus'tus, urspr. Gajus Octavianus Augu'rium, lat., teckentydning. (63 f.Kr.—14 e.Kr.), Roms förste kejsare. August, kurfurstar av Sachsen o. konungai Adopterad av sin frände Caesar o. av honom av Polen. August I (1526—86), kurfurste insatt till arvinge lyckades han efter dennes av Sachsen 1553 efter sin broder Moritz; ivrig död i tävlan med Antonius, klokt utnytt lutheran, medverkade kraftigt till religionsfreder jande konjunkturer i Augsburg o. senare på grund av motvilja mo: na, tillägna sig mak kalvinisterna till konkordiebokens utarbetande ten i riket, vars v. — August II (1670—1733). som kurfurste a^ provinser han sedan Sachsen (från 1694) Fredrik August, val< 42 f. Kr. innehade; till konung i Polen 1697. slog Antonius vid Ak Själen i kriget mot Karl XII tion (Actium) 31 o. måste A. genom freden i framstod från 29 som Altranstädt 1706 uppgiva världsväldets herre, i Polen, där Karl redan 1704 sin person samlande framtvungit hans avsätt de högsta ämbetena ning. Efter den sistnämndes men till namnet be nederlag vid Poltava åter varande de republi erövrade A. Polen 1709. kanska formerna. Er Skicklig intrigör; äv. be höll 27 hedersnamnet kant för sin styrka o. sina A., »den upphöjde». kärleksäventyr (Aurora Kö- En man av stora nigstnarckm.fi.). (Se bild.) härskargåvor, lugnt beräknande till sin August (Nikolaus A.) (1831—73), natur, återgav A. det rom. riket ordning o. hertig av Dalarna, den yngste av Oskar I:s söner, fasthet, organiserade provinserna, reforme- gift 1864 med Teresia av Sachsen-Altenburg. 7~-47277r- Norstedts uppslagsbok. Tryckt 3. 3. 4S. Auktion — 98 — Aurora rade finansväsendet o. skyddade gränserna. p u 1 a'r i s, folkgunst. — Med. Förkänning av A:s regering var en blomstringstid för rom. anfall av vissa sjukdomar (t. ex. fallandesot). kultur o. särsk. litteratur. G. m. Livia, vars Aura [a°'ra], el. Aurajokl, en c:a 65 km son i ett föreg. gifte, Tiberius, han adopterade. lång å, som genomflyter Åbo, Finland. Auktio'n (av lat. au'ctio, påökning), ett för Aurangaba'd, »Tronens stad», stad i n.v. farande, som har till ändamål att bereda speku Indien, Hyderabad, uppkallad efter stormogulen lanter på viss vara el. prestation tillfälle att Aurangzeb. Minnesmärken från denna tid. genom tävlan erhålla denna. Auktioner kunna 51,000 inv. (1941). vara såväl offentliga som enskilda. Av särsk. Aurangze'b, »Tronens prydnad» (1618— betydelse äro de exekutiva auktionerna. 1707)1 stormogul i Indien, besteg tronen 1658 Auktor [a°k'-] (lat. au'ctor), upphovsman, efter att ha störtat sin fader; stor erövrare, ivrig författare. muhammedan. Efter hans död förföll riket. Auktorise'ra, bemyndiga, stadfästa. Aurea medio'critas [a°'-], lat., den gyllene Auktoritativ, som har auktoritet; som har måttan el. medelvägen. Efter Horatius. rätt o. makt att påbjuda. Aurelianus, Lucius Domitius, rom. Auktorite't, anseende, myndighet; person el. kejsare 270—275, utropades av trupperna o. skrift, som tillerkännes ett visst anseende, gav fasthet åt det försvagade riket. s sakkunskap m. m. Aurell, Tage, f. /3 1895, författare, vars Auktoritä'r, dets. som autoritär. knappa, lågmälta berättarteknik kommer till Auktorsrätt, rätt till litterärt el. musika sin rätt i novellsamlingarna Tre berättelser (1943), liskt verk el. verk av bildande konst. Smärre berättelser (1946). Aula [a°'la], lat., ett gårdslikn. rum i grek. o. Aureola, lat., strålkrona, helgongloria. — rom. hus. Högtidssal i universitet o. skolor. Meteorol. En genom ljusböjning i dimpartiklar Aulard [åla'r], Alphonse (1848—1928), stundom uppkommande regnbågsfärgad ring, fransk historiker, prof. i Franska revolutionens som man i solbelyst dimma understundom kan historia vid Sorbonne; radikal republikan. se omkring skuggan av sitt eget huvud. 1B Aulén, Gustaf, f. /5 1879, teolog, prof. i Aureus [a°'-], lat., »av guld», rom. guldmynt I,und 1913—33, därefter under den äldre kejsartiden. Värde c:a 18 kr. biskop i Strängnäs. A. har Au revoir [år°v°a'r], fr., på återseende I farväl! bl. a. utgivit Den allmänne- Auri'ga, lat., körsven, särsk. vid romar liga kristna tron (1923, 3:e tidens kappkörningar i cirkus. uppl. 1931), Dogmhistoria Aurignacrasen [årinjakk'-], en efter ett (1917, 3:c uppl. 1933), Kyr fynd (1909) av människoskelett vid byn Auri- kan och nationalsocialismen gnac i s. Frankrike uppkallad människoras från — Kyrkan och statslivet (1944) den paleolitiska perioden. samt deltagit i psalmboksar Aurik'ler. De i våra trädgårdar allmänt betet. Preses i Musikaliska odlade auriklerna, vilkas blommor skifta i en akademien 1943. Hed.dr vid mängd färgnyanser, äro till sitt ursprung hybri Oslo univ. 1945. der mellan två i Alperna växande Pri'mula- Aulestad, gård i ö. Gaus- arter, P. auri'cula (gulblommig) o. P. hirsu'ta dal, Gudbrandsdalen i Norge. Ägdes o. bebod (rödblommig). des av Björnstjerne Björnson från 1874. Natio Aurillac [årijakk'], huvudstad i dep. Cantal nalegendom 1922. Brukas o. bebos num. av i s. Frankrike, vid Jordanne, biflod till Dor- B. Björnsons sonson. dogne. 19,000 inv. (1936). Osttillverkning. Aulie, Reidar, f. 1904, norsk målare av Auriol [åriåll'], Vincent, f. 1894, fransk radikal, primitivistisk o. utpräglat koloristisk politiker, socialistisk deputerad 1914—40. 1928 läggning. generalsekr. i socialist, partiet. 1936—37 I»éon Auli'n, Tor (1866—1914), violinist, diri Blums finansminister, varvid hans politik blev gent o. tonsättare. Bildade 1887 A u 1 i n s k a en av huvudorsakerna till ministärens fall. kvartetten. Bland A:s kompositioner Internerad av Vichyreg. 1940 var A. efter Frank märkas främst tre violinkonserter. rikes befrielse minister utan portfölj i De Gaul- Aulis [av'-], forngrek. hamnstad 1 Beotien. les reg. nov. 1945—jan. 1946 o. därefter natio Enl. sagan samlades vid A. den grek. flottan nalförsamlingens talman till jan. 1947, då han före Trojanska kriget. valdes till president. Aulos [av'-], träblåsinstrument med genom Auripigment', arseniktrisulfid, As2S3, citron- trängande klang, infört från Asien; användes gult mineral, fordom viktigt färgämne. på teatern. Auri [a°'ri] sao'ra fa'mes, lat., »den förban Aumale [åmall'], Henri d'0 r 1 é a n s, nade hungern efter guld». Ett uttryck i Vergi- hertig av A. (1822—97), fjärde son till konung lius' »Aeneid». Ludvig Filip, polit. o. krigshist. författare. Aurivill'ius, sv. släkt från Uppland, känd Aun el. Ane den gamle, sv. konung av från 1500-t. Ynglingaätten. Enl. Ynglingatal offrade han 1. Aurivillius, Ericus (1643—1702), 9 söner till Oden för att förlänga sitt liv o. prof. i Uppsala; skrev vår äldsta bevarade sv. blev så gammal, att han de sista åren måste grammatik (på latin). liggande dia ur horn. A. förmodas vila i Odins 2. Aurivillius, Magnus (1673—r74°)i högen (från slutet av 400-t.) i Gamla Uppsala. präst, riksdagsman, Karl XII:s överhovpredi A u'na corda, it., på en sträng; med piano kant i Bender. pedal. 3. Aurivillius, Per Fabian (1756— Au naturel [å natyräll'], fr., efter naturen, 1829), biblioteksman, 1787 prof. i vitterhet o. i naturligt tillstånd. universitetsbibliotekarie i Uppsala. Utg. bl. a. Aunis [åniss'], gammalt landskap i v. Frank en ypperlig katalog över universitetsbibliotekets rike. Huvudstad: I flesta med salt vatten. — Klimat. Kontinenten, sen hade stor makt särsk. i Wien efter 1918. som ungefär på mitten skares av Stenbockens Den var upphov till revolten sommaren 1927, vändkrets, har i n. tropiskt klimat med regntid varvid Wiens justitiepalats sattes i brand. om vintern o. torrtid om sommaren. I s. är Austromarxismen krossades av regeringen klimatet subtropiskt med riklig nederbörd i de Dollfuss febr. 1934, varvid dess då förnämsta ö. delarna, varemot de inre trakterna lida av ledare Julius Deutsch o. Otto Bauer flydde till torka. — Befolkningen på A. utgöres till största Tjeckoslovakien. delen av invandrade européer, framför allt Austronazis'ter kallades de österrik, natio engelsmän. Även finnes en del kineser. Av nalsocialisterna. Det österrik, nazistpartiet urbefolkningen, den australiska rasen, återstå grundades 1926 som en avdeln. av det tyska numera endast omkr. 60,000. — Politiskt lyder partiet. Det lyckades emellertid icke få några A. under Australiska statsförbundet. — Den mandat vid nationalrådsvalen 1930, o. först egentl. upptäckaren av A. är James Cook efter Hitlers seger i Tyskland 1933 fick partiet (1770). Dess inre utforskades under 1800-t. någon större betydelse i Österrike. På grund Australoi'da folk, folkslag, som likna av sin stegrade aktivitet förbjöds det av rege australiska rasen men äro svagare byggda o. ringen Dollfuss sommaren 1933 men fortsatte mindre. I Främre Indien, på Ceylon (dess ur sin verksamhet på illegal väg med rikstyskt befolkning), Malacka o. Malajiska öarna. stöd. Efter ett misslyckat revoltförsök 25 juli 1934, varvid förbundskansler Dollfuss mördades, Australöama, dets. s. Tubuaiöarna. flydde en stor del av partiets medl. till Tysk Australien (»Östriket») kallades ö. delen land. I slutet av 1934 upptäcktes en över hela av de merovingiska frankernas rike i motsats Österrike utgrenad nazistorganisation, som till v. delen, Neustrien. träffat förberedelser för ett återupptagande av Austria [a°s'-]( latiniserat namn på Österrike. partiets verksamhet. Ledare var ingenjör Austromarxism' kallades den österrii. social- Reinthaler. Genom det tysk-österrik. avtalet dem. marxismen, som till sitt väsen var revolu av 11 juli 1936 inställdes den nazistiska propa tionär o. stod bolsjevismen nära. Bl. dess ledare gandan i Österrike, medan å andra sidan emi märktes Viktor Adler o. Otto Bauer, den senare granterna fingo återvända. Med Seyss-Inquarts Tysk-Österrikes förste utrikesminister efter övertagande av inrikes- och säkerhetsministeriet Österrike-Ungerns sammanbrott 1918. Rörel Austrvegr — Ko i — Automobil vid regeringen Schuschniggs ombildning i fe Autokataly's (av grek. avto's, själv, o. katalys) bruari 1938 fick partiet en likaberättigad ställ föreligger, då hastigheten hos en kemisk reaktion ning. Efter Österrikes förening med Tyskland ökas (el. minskas) genom närvaron av ett ämne, i mars 1938 uppkörde austronazismen som som bildas (el. förbrukas) vid reaktionen. En självst. politisk faktor. sådan reaktion börjar ofta med mycket ringa Austrvegr, »östervegr», fornisländsk benäm hastighet, men i den mån det katalytiskt verk ning på länderna s. och ö. om Östersjön. samma ämnet bildas, stegras reaktionshastig Austråt el. östråt, herresäte vid Trond heten allt mer. heimsfjordens mynning, bekant i Norges historia. Autokefa'l (av grek. avto's själv, o. kefale"^ Den senaste huvudbyggnaden, uppförd omkr. huvud), »fristående», säges en självständig kyrka 1650, skadades av brand 1916. Restaurerad. inom ett land vara, som ej sorterar under inter Ausås, kommun i n.v. Skåne, Kristianst. 1. nationell kyrklig överhöghet. Termen användes (past.adr. Spannarp); Björnekulla landsf.distr., nv inom grek.-kat. kyrkan. S. Åsbo o. Bjäre doms. 1,134 i - (1947)- Autokla'v (av grek. avto's, själv, o. lat. Autarki' (av grek. avio's, själv, o. arkU'n, cla'vus, plugg), hermetiskt sluten ånggryta, vara nog), »självtillräcklighet», envälde, själv använd t. ex. vid stearinljusfabrikation o. hushållning; ett lands förmåga att med egen glykostillverkning, då det gäller att vid hög produktion tillgodose befolkningens behov. temperatur o. högt tryck genomföra kemiska Aut Cae'sar, aut ni'hil, lat., »antingen reaktioner. Anv. äv. vid sterilisering av förband kejsare el. ingenting»; allt el. intet. osv. på sjukhus. Autenticitet (av grek.), äkthet, pålitlighet. Auten'tisk (av grek.), äkta, tillförlitlig. Autokra't (av grek. avto's, själv, o. krate~i'n, Autere [a°'-j. Hannes, f. 1888, finl. bild härska), självhärskare. — Autokrati', en huggare, har särsk. utfört träskulpturer med välde. burleskt uppfattade scener ur finskt allmogeliv. Autokro'mförfarande (av grek. avto's, själv, Auteuil [åtöj'], stadsdel i Paris, Intill Bois o. kro'ma, färg), bröderna Lumiéres metod för de Boulogne. Kapplöpningsbana. framställning av färgfotografier, består däri, att en bromsilverplåt förses med ett tunt skikt Autige'n (av grek. avto's, själv, o. gig'nestai, mikroskopiskt små stärkelsekorn, vilka färgats uppkomma) kallas beståndsdel i en bergart, orangeröda, gröna o. blåvioletta. Skiktet, i som bildats samtidigt med el. efter bildningen vilket färgerna likformigt fördelats, tjänstgör av den bergart, vari den förekommer. som ett filter vid ljusets verkan på bromsilvret. Autism' (av grek. avto's, själv), själstillstånd, Efter framkallningen avlägsnas svärtningen i yttrande sig i försjunkande i sin egen tanke en sur kaliumpermanganatlösning, o. stärkelse värld med oemottaglighct för yttre intryck. kornens oHka färger framträda i proportion tili Auto- (av grek. avto's, själv), själv-. deras filterverkan, så att plåten i genomsikt Autobiografi' (av grek.), självbiografi. återger föremålets färger i överensstämmelse Autodafé (port. auto da fé, av lat. ac'tus med trefärgsprincipen. fi'dei, troskandling), urspr. det offentliga för kunnandet av inkvisitionens dödsdom över Autoly's, sönderdclning av äggvita i vävnad kättare o. otrogna, senare straffets verkstäl genom inverkan av enzym, som genom cellskada lande: bränning på bål. Åseende härav var en el. celldöd frigjorts från vävnaden. from gärning. Den sista autodafén ägde rum i Automa't (av grek. avta'matos, som rör sig av Spanien i börj. av i8oo-t. sig själv). 1. Apparat, vid vilken tyngden hos Autodidakt' (av grek.), självbildad. ett föremål (vanl. ett mynt) utlöser en mekanisk Autodyna'misk (av grek. avto's, själv, o. anordning, t. ex. öppnar låsanordningar (vid dy'namis, kraft), själv verkande. automatrestaurange r), irammatar Autofy't (av grek. avto's, själv, o. fyto'n, biljetter o. frimärken, utlöser betalningssignaler växt), växt, som livnär sig av uteslutande oorga vid telefoner m. m. Medelst elektromagneter kan niska åmnen. den elektriska strömmen, då den når ett visst värde, likaledes utlösa rörelser, t. ex. vid auto Autogami' (av grek. avto's, själv, o. ga'mos, matiska strömbrytare o. dyl. — 2. Automat el. giftermål), självbefruktning, självpollination. automatmaskin, verktygsmaskin, i vil Autoge'nsvetsning, äldre benämning på ken råmaterial o. verktyg så röras i förhållande svetsning med fri gaslåga (jfr Svetsning). — till varandra, att hel- el. halvfabrikat direkt er Skärning av järn och stål med acetylenlåga hållas. —- A u t o m a't i s k, självrörlig, maskin kallades förr autogen skärning. mässig, mekanisk, som sker utan ingripande. Autogiro (av grek. avlo's, själv, o. sp. giro, vridning), ett av den spanske ingenjören Juan Au tomat ism', benägenhet (särsk. sjuklig) att de la Cicrva konstruerat luftfartyg, buret av en handla o. tala automatiskt utan medveten avsikt. med vingformade blad försedd rötor, anbragt Automatvapen, eldvapen, i vilka omladd- på en vertikal axel. Rotorn hålles (utom vid ning o. avfyring (helautomatiska vapen) starten) i gång enbart genom de på densamma el. blott omladdning (halvautomatiska verkande aerodynamiska krafterna. Framdriv- vapen) äger rum av sig själv på grund av gas ningen sker medelst en framtill anbragt vanlig trycket el. rekylen. Sålunda finnas automat motor med propeller. A. startar o. landar med gevär, -pistoler o. -kanoner samt kulsprutor mycket kort rullsträcka. Jfr Helikopter. med hel- el. halvautomatisk mekanism. Autogra'f (av grek. avto's, själv, o. gra'fein, Automobi'1 (av grek. avto's, själv, o. lat. skriva), egenhändig skrift, företrädesvis av be mo'bilis, rörlig), fordon, drivet av en (vanl. 4—8 römd person, antingen ett dokument el. endast cyl.) förbränningsmotor el. ackumulatormatad namnteckning. — Det 1876 stiftade Svenska elektrisk motor, består av ett underrede, autografsällskapet gav 1905 upphov till Person chassi, byggt av pressade stålplåtsbalkar, o. historiska samfundet. en överbyggnad, karosser i. Motorns rö Autoinfektio'n (av grek. avlo's, själv, o. in relse överföres genom växellådans axel fektion), självinfektion, överförande av smitt koppling till bakhjulen, vilkas rörelse regleras ämnen från en del av kroppen till en annan, av en differentialväxel. Det före t. ex. av bakterier från huden till operationssår. kommer äv., att drivningen i st. överföres till Autointoxikatio'n (av grek. avto's, själv, o. framhjulen via korta, med kardanlänkar för toxikation), självförgiftning genom inom krop sedda framaxlar på ömse sidor om differential pen bildade ämnen, t. ex. urin- o. gallbestånds- växeln, som (liksom växellådan) då van!, sitter delar, som övergå i blodet, när hinder för deras framför motorn, varvid en hävarm från växel normala utsöndrande föreligger. spaken framdragits till instrumentbrädan. Sär- Autonom — I02 — Autoxidation skilt på militära terränggående fordon drivas nervceller, belägna helt utanför det centrala alla fyra hjulen. (Jfr Jeep.) Växlingen sker nervsystemet. Det indelas i sympatiska num. ofta via ett hävarmssystem från en spak o. parasympatiska nervsyste på ratten. Benämningarna på ol. bilmodeller met. Det förra verkar i regel a d r e n e r- variera något beroende på fabrikatet. En viss g i s k t, dvs. genom frigörande av en adrena- praxis råder dock: sedan, en täckt, 4—5 linliknande substans vid nervändsluten, o. det sitsig vagn med 4 dörrar (två på vardera sidan) senare i regel kolinergiskt, dvs. genom o. försedd med koffert bak (bild 1, Chevrolet); motsvarande frigörande av acetylkolin. Benämn, då den endast är försedd med 2 dörrar (en på autonom syftar på att denna nervsystemets vardera sidan), benämnes modellen c o a c h el. utåtledande del icke står under samma direkta touring sedan (bild 2, Chevrolet); kontroll under viljan som de motoriska nerverna c o u p e, en 2—5 sitsig vagn med 2 dörrar, bak till skelettmuskulaturen. Jfr Cerebrospinala till förlängd till bagagerum (bild .7, Pontiac, nervsystemet. sport coupe; bild 4, Pontiac, sedan coupe); cabriolet, en 2—5 sitsig vagn med 2 dörrar Autopilo't (av grek. avto's, själv, o. pilot), o. nedfällbar sufflett; kallas äv. c o n v e r- gyroskopiskt instrument, som styr ett flygplan tible coupe till skillnad från num. sällan på inställd kurs, höjd o. hastighet. A. kan diri förekommande convertible sedan med geras (omställas) per radio o. därvid äv. starta 4 dörrar (bild 5, Chevrolet); 1 i m o u s i n e är o. landa flygplan. en 7-sitsig sedanmodell med 4 dörrar o. glas Autopsi' (av grek. avto's, själv, o. op'sis, ruta mellan förarrummet o. baksätet (bild 6, syn), självsyn, personlig iakttagelse av något. Cadillac). Jfr äv. Herrgårdsvagn. — Den Äv. liköppning o. liksyn (obduktion). första automobilen konstruerades 1769 av frans Autoritä'r el. auktoritär (lat. aucto'ritas, mannen Cugnot o. drevs med ånga. På 1860-t. myndighet), myndig, särskilt använt i uttrycket byggde Daimler den första motordrivna auto autoritär stat, varmed avses en icke mobilen. — Automobils igenkänningstecken i demokratisk stat, där högsta statsledningen Sverige utgöras av länsbokstav o. nummer. De regerar utan hänsyn till ev. opposition. förra äro: A = Sthlms stad, B = Sthlms 1., C = Autostra'da, it., bilväg, permanentbelagd Upps. 1., D = Södermani. 1., E = östergötl. väg, avsedd huvudsakl. för snabba civila el. 1., F = Jönk. 1., G = Kronob. 1., H = Kalm. strategiska fjärrförbindelser. 1., I = Gotl. 1., K = Blek. 1., I, = Kristianst. 1., M = Malmöh. 1., N « Hall. 1., O = Göteb. Autosuggestio'n (av grek. avlo's, själv, o. 1., P = Älvsb. 1., R = Skarab. 1., S = Värml. 1., suggestion), självsuggestion. T = Örebro 1., TJ = Västmanl. 1., W = Kop- Autoterapi' (av grek. avlo's, själv, o. tera- parb. 1., X «= Gävleb. 1., Y = Västernorrl. 1., Z p£'a, läkedom), hälsans återvinnande genom = Jämtl. 1., AC = Västerb. 1., BD => Norrb. 1. naturens egen kraft. I internationell trafik skall a. utom det natio Autotomi' (av grek. avto's, själv, o. tern'- nella, administrativa igenkänningsmärket bära nein, skära), organismers förmåga av själv vit metallplåt med nationalitetsmärke i svarta stympning. Ex.: om en vanlig strandkrabba bokstäver. Nationalitetsbeteckningarna 1948: gripes i ett ben, kan den bli fri genom att själv B = Belgien, BG = Bulgarien, DK = Danmark, bryta av benet. Medel att undgå fiender. SF = Finland, F = Frankrike, TJS = Förenta Autotypi' (av grek. avto's, själv, o. ty'pos, Staterna, GR = Grekland, SE — Irländska fri avtryck), fotokemiskt reproduktionsförfarande, staten, IS = Island, I = Italien, Y = Jugosla genom vilket man av halvtonbilder (fotografier, vien, NL = Nederländerna, N = Norge, PI, = Polen, P = Portugal, R = Rumänien, SU = Ryssland, CH == Schweiz, E = Spanien, GB = Storbritannien o. Nord-Irland, S = Sverige, CS = Tjeckoslovakien, TR = Turkiet, D = Tyskland, H = Ungern, A = Österrike. Vidare CC = Corps consulaire, CD = Corps diplomatique. målningar osv.) erhåller klichéer för boktryck. Autonom [-nå'm] (av grek. avto's, själv, o. Förfarandet går ut på, att bildytan medelst ett no'mos, lag), som själv stiftar sin lag; själv s. k. raster, ett slags rutnät, uppdelas i större bestämmande. — Autonomi'. Filos. Egen el. mindre punkter (se bild, en förstorad auto skapen att själv stifta sin egen lag. Motsats: typi)- Jfr Fototypi. heteronomi. — Polit. Självstyrelse inom Autoxidatio'n (av grek. avto's, själv, o. vissa av en överordnad statsmakt dragna gränser. oxidation), vissa ämnens syrsättning (oxida Autonoma nervsystemet (äv. vegeta tion) med fri syrgas, t. ex. i luften. I regel bildas tiva el. v i s c e r a 1 a), den del av nerv först en ringa mängd peroxid av ämnet, vilken systemet, som anatomiskt karakteriseras av- sedan i sin tur oxiderar det ursprungl. el. andra Autun — l< 03 — Avenarius närvarande ämnen. A. medför, att vissa bensin- Awaz'u och Walla'sis, vittert ordenssam sorter förhartsas, fetter förändras i luften osv., fund i Sthlm på 1730-t. O. v. Dalin sekreterare. men kan motverkas el. fördröjas genom tillsats Avbetalningsköp, avtal om köp av lösöre av skyddande ämnen, s. k. antioxidationsmedcl mot betalning i särskilda poster o. på villkor att el inhibitorer. säljaren förblir ägare, tills betalningen helt el. Autun [ätön«'], av lat. Augustodu'num, stad delvis erlagts, el. får återtaga saken vid kon i ö. Frankrike, dep. Sa6ne-et-I t Avenbok — 104 — Awningdäck Avenbok el. vitbok, art av trädsläktet Avioenn'a, egentl. Ibn Sina' (980—1037), Carpinus. arabisk filosof o. läkare, aristoteliker. Aventi'nska kullen (lat. Möns AvenWnus), Avignon [avinjå"*'], huvudstad i dep. en av Roms sju kullar, på v. Tiberstranden. Vaucluse, s. Aveny (av fr.), bred trädplanterad gata. Frankrike, A ver'bis ad ver'bera, lat., »från ord till vid Rhöne. slag» (el. handling). 59,000 inv. Avercamp, Hendrick (1585—efter 1663), (1936). Ärke höll. målare, utförde landskap med småfigurer. biskopssäte. Aver'nosjön, it. Lago di Averno, Betyd, indu kratersjö i s. Italien, v. om Neapel, fordom stri (siden). omgiven av en dyster skog. Här troddes bl. a. A. var bl. a. Aeneas o. Odyssevs ha nedstigit till underjorden. 1309-77 på Averr'oés el. Ibn Ruschd (1126—98), vesäte (»på medeltidens mest betydande arabiska filosof, varnas baby av nyplatonismen påverkad anhängare av loniska fångenskap»). Påvepalatset i A. (se bild) Aristoteles, vars skrifter han kommenterade. skadades svårt under Andra världskriget. A:s anhängare kallades a v e r r o i s't e r. Åvila. 1. Provins i mell. Spanien, i s.v. delen Aversio'n (av lat.), avsky, motvilja. av Gamla Kastilien. 8,047 kvkm, 242,000 inv. A'ves, vetenskapl. namn för fåglar. (1945), — 2. Huvudstad i A. r, n.v. om Madrid. Aves'ta, mazdaismens, den fornpersiska re 13,000 inv. Omgiven av en väl bevarad ringmur ligionens, heliga urkund. Kärnan utgöres av av granit (1000-t.) med 86 torn. Moriskt slott o. de 17 ga världskr. o. upphörde alt gälla efter Italiens Azafia [abann'ja1. Manuel (1880—1940), krigsförklaring inot Tyskland okt. 1943. spansk politiker, 1936 republikens president. Axel och Valborg, två älskande i en känd Spelade som sådan stor roll vid sammanhållandet medeltida folkvisa. av folkfronten under inbördeskriget, efter vars Axentowicz [-tå'vitij], Teodor (1859 — slut (1939) han tvangs att fly ur landet. 1929), polsk målare, rektor för Konstakade Azeglio [adsäll'jä], Massimo (1798— mien i Kraköw. Porträtt o. bilder ur polskt 1866), markis d'A., ital. statsman. Förberedde folkliv, särskilt hutsulmotiv. o. understödde Cavours strävan att befria o. ena Axeroftol [-tå'l], dets. som A-vitamin. Jfr Italien. Äv. målare. Vitaminer. Azi'der, kvävevätesyrans salter. Jfr Kväve. Axevaila hed, Axvallahed, 1804—1916 Azimu'l, vinkel, mätt utefter horisonten lägerplats för Västgöta o. Skaraborgs regemen från sydpuukten; användes tillsammans med ten, nära Axvall i n. Västergötland. Har äv. se höjd vid bestämning av en stjärnas läge. nare använts som exercisfält men är num. främst Azinoourt [asän«ko'r], by i n. Frankrike, utställningsplats, särsk. av boskap. — Ö. om A. dep. Pas-de-Calais. Engelsmännen vunno här låg Axevaila slott, känt från unionstidens en avgörande seger över fransmännen 1415. strider. Det brändes av bönderna 1469. Azo färgämnen, en viktig grupp billiga färg Axill' (av lat.). Anat. Axel- el. armhålan. ämnen, vanl. erhållna genom diazobensols om — Bot. Bladveck, den normala anläggnings sättning med feuoler el. aromatiska aminer, ex. platsen för sidoknoppar hos de högre växterna. äktgult, metylorange, ponceau, kongorött m. fl. Axiom [-å'm] (av grek.), omdöme, vars Azo'rerna, port. Afores, »Hököarna», portug. sanning ss. självklar varken behöver el. kan ögrupp i Atlanten, v. om Portugal. Omfattar 9 bevisas; självklar grundsats. större o. några mindre öar o. bildar en provins Axiome'ter (av lat. i Portugal. 2,393 kvkm, 284,755 inv. (1940). ax'is, axel, o. grek. metrét'n, mäta), instru ment, som utvisar ett roders läge i förh. till fartygets mittlinje. Ax'is el. a x i s- hjort, Cer'vus ax'is, liten vitfläckig, ost indisk hjortart; van lig i djurgårdarna. (Se bild.) Ax'minstermatta, matta med sammetslik yta, bildad av olikfärgade ullgarnsändar. Till verkades först i Asminster, en liten stad 1 s.v. Öarna äro bergiga o. vulkaniska. Högsta topp: England, grevsk. Devonshire. Fabrikationen Pico Alto, 2,320 m. Milt, behagligt klimat. överflyttades 1835 till Wilton nära Salisbury. Befolkningen (portugiser, negrer, judar m. m.) Axolotl', Amblys'toma tigrVnum cl. Sire'don livnär sig huvudsakl. av jordbruk (majs, vete, piscifor'mis, svansgroddjur, som vanligtvis an vin o. sydfrukter). A. äro av stor betydelse som das med gälar (benämnes då Siredon), men vid knutpunkt för ångbåts-, telegraf- o. flyglinjer ogynnsamma vattenförhållanden övergår till mellan Gamla o. Nya världen. Huvudstad: Ångra lantliv o. lungandning (benämnes då Ambly- do Heroisnio på ön Terceira. — A. återfinnas på stoma). Kan endast fortplanta sig ss. gäl- kartor från 1300-t. o. återupptäcktes 1431 av andande. Vanligt akvariedjur. Nord- o. Cen G. V. Cabral. tralamerika. Azotobacfer, en grupp kvävebindande bak Axtorna, by i mell. Halland, Köinge kom terier. Jfr Kvävebindning. mun, Hall. 1. Vid A. besegrades svenskarna Azte'ker, indianfolk, Som på 1300-t. i nuva under Jakob Henriksson Hästesko av danskarna 2O rande Mexico grundade en stat, som ägde be under D. Rantzau /I0 1565. stånd till 1521, då den föll för de spanska eröv- Axvall, municipalsamhälle 1 Västergötland, rarna. Ett stort antal azteker leva kvar i Mexico ö. om Skara, Norra Vings o. Skärvs kommuner, o. ovnkr. 700,000 tala fortfarande a z t e'k i s k a Skarab. 1. 370 inv. (1947). Folkhögskola o. språket. länssanatorium (å Stora Ekeberg). I närh. Azulejos [aöolech'ås], sp., glaserade fajans Axevaila hed (se d. o.). plattor, som användas till att bekläda husväg Ayacucho [ajakotij'å], stad l s. Peru. 20,000 gar i Spanien. inv. (1940). Genom en seger över spanjorerna 9 A'zur, en blå färg, äv. kallad ulttama- vid A. /12 1824 befästes Perus självständighet. r i n; himmelens blå färg; poetiskt: himlavalvet. Ayr [ä'0] el. A y r s h i r e [ä'ogpj. 1. Grev Ordet azur har uppstått i franskan genom miss skap på Skottlands s.v. kust. 312,000 inv. uppfattning av /-et i äldre franska lazur, lasur- (1946). Berömt för sin boskap. — 2. Huvud stcn, såsom bestämd artikel. stad j A. 1, vid Clyde-bukten. 43,000 inv (1946). 6 Azuri't, dets. som kopparlasur. Ayrshireboskap [ä' sj<>-], från grevsk. Ayr- Azurkusten, fr. C 6 t e d'A z u r [kåt dasy'r], shire i Skottland härstammande boskapsras, namn på franska Rivieran. mycket viktig för vår boskapsskötsel. En Azzam paseha, f. 1890, egyptisk diplomat, korsningsprodukt är vår rödbrokiga boskap; en av initiativtagarna till arabförbundet, dess hålles äv. som ren »svensk ayrshireras». generalsekreterare sed. 1945. Az, franskt kem. tecken för azote, kväve. Azzoli'no, Decio (1623—89), ital. kar Azale'a, busksläkte (fam. KHcaceae). Sam dinal, gunstling o. universalarvinge till drott manslås ofta med det närstående Rhodo- ning Kristina av Sverige, varigenom större de dend'ron, men har till skillnad från detta endast len av hennes arkiv kommit att förbli i släkten 5 ståndare. Den allmänt odlade azalean, Rh. A:s ägo ända till 1926, då det förvärvades av in'dicum, härstammar från Kina o. Japan. Riksarkivet i Sthlm.