A A a, antikva el. latinsk stil. A a, kursiv. 21 Q, fraktur el. tysk stil. ]f? fl, gotisk stil. A. i. Högsta betygsgraden = berömlig. — allmogeliv. A:s diktning har 2. Officiell förkortning för artilleriregemente starkt demokratisk tendens. (A i, A 2 osv.). — 3. Kem. tecken för en atom Bl. diktsamlingar Rugens argon. — 4. Internationell förkortning för am­ Sange (1906), bl. romaner pere o. för våglängdsenheten ångström. Vredens B öm (1904; sv. övers. 1912), Jens Langkniv a. 1. Sjätte tonen i diatoniska C-durskalau. (1915; sv. övers. 1918). Me­ Ettstrukna a, stämgaffelns ton, bestämdes moarer (1928—34). En brev­ 1885 till 435 o. 1939 till 440 svängningar i sek. samling från ungdomsåren: — 2. Näst högsta betygsgraden — med utmärkt BreveiSS^—1899, utgavs 1944 beröm godkänd. av hans dotter. (Se bild.) A el. ab, latinsk preposition: från. å (lat. ad), fransk preposition: för, till. Aalborg [ä'l-]. 1. Amt ä el. ää, receptförkortning för ana = lika i n. Jylland. Danmark. 2,924 mycket av vartdera slaget (av ingredienser). kvkm, 218,000 inv. (1945). Städer: Aalborg, Nörresundby, Lögstör, Nibc. — 2. Danmarks A A, förk. för American Airlines, New York. fjärde stad, huvud­ a. a., förkortning for lat. aU uc'ia, till hand­ stad i A. 1, vid T.im- lingarna. fjorden. öi,ooo inv., Aa [å], i norskan o. danskan beteckning för m. förstäder 97,000 å-ljud, utbyttes 1921 i norsk officiell rätt­ (1945). Betyd. hamn- stavning mot d, varför i detta arbete norska Stad o. järnvägsknut. ortnamn, som tidigare skulle ha upptagits på Cement- o. spritfa­ Aa, återfinnas på Å. briker. Flygplats. Aabenraa [å'benrå], stad i Aabcnraa-Sön- Domkyrka fr. 1300- dcrborg Arnt, vid en vik av I.illa Balt. 12,000 talet. Jens Bångs hus inv. (1945). Stad sed. 1335- Tillhörde Tysk­ från 1624 är en av land 1864—1920 under namnet Apenrade. landets märkligaste Aabenraa-Sönderborg, arnt i s.ö. Söndcrjyl- borgerliga renässans- land, Danmark. 1,231 kvkm, 91,000 inv. (1945). byggnader. (Se bild.) Städer: Aabenraa (amttn:s säte) o. Sönderborg. 1. Aali [ål], A. a. C. (n.), förkortning för lat. Ann'o an'te Niels (1769— Chris'tum (na'tum), år före Kristi födelse. 1854), norsk politiker, statsråd 1814. Verkade Aachen ra'chen). fr. A i x-1 a-C h a p e 11 e, för Norges självständighet; medv. vid konven­ stad i v. T5'skland, Nordrhein-Wcstfalen. 110,000 tionen i Möss. inv. (1946). Sed. romersk tid badort med var­ 2. Aall, Jakob (1773—1844), broder till ma svavelkällor. Be­ N. A., norsk politiker o. industriidkare, an­ tyd, industri. Resi­ hängare av föreningen med Sverige. Förf. av densstad för Karl den arbeten i Norges historia. Översättare (Snorre store (omkr. 800), där­ Sturlassons konungasaga). efter kröningsstad för tyska konungar till 3. Aall, A n a t h o n (1867—1943), norsk 1531. Domkyrkans filosof, från 1908 prof. i Oslo. Bl. arbeten (vilka märkliga äldsta 8-si- huvudsakl. behandlat filosofiens historia) mär­ diga parti invigdes 805 kas Der Logos (1896—99), Ibsen und Nietische som Karl den stores (1906) o. Filosofien i Norden (1919). palatskyrka (se bild). 4. Aall, Hans (1869 —1946), sonson till N. A., Under i30o-t:s andra norsk museiman, föreståndare för Norsk Folke- hälft tillbyggdes ett museum (nu på liygdöy vid Oslo), till vilket lian gotiskt kor, skadat var upphovsman (1S94). under Andra världs- Aaisi La'lstJ, tr. A 1 o s t, siad i Öst-Flandern, kr. Staden är till stor del ödelagd. Belgien, n.v. om Bryssel. 42,000 inv. (1945). Siden- och linneindustri. Humlehandel. Europas Aak [ak], boll., flatbottnat fartyg, last­ äldsta klockspel i S:t Martinskyrkan. pråm. Aalto [a'ltå], 11 m a ri (1891—1934), Hal. Aakirkeby få'-], stad på s. Bornholm, Dan­ målare av starkt radikal, kubistisk o. expres­ mark. 1,600 inv. (1945). I A=s kyrka (1100-t.) en sionistisk läggning; påverkad bl. a. av Picasso. märklig, rikt skulpterad dopfunt av sandsten, Aalto [a'ltäj, Alvar, f. 1898, finl. arkitekt, signerad i runor av den gotl. skulptören Sigliraf. företrädare för en radikal funktionalism j bygg­ Stad sed. 1228, under rnedelt. öns huvudort. nads- och möbelarkitektur. Bl. arb. tidningen Aakjaer [å'kjärj, Jeppe (1866—1930), Tur un Sanomats byggnad i Åbo (1930), sanatoriet dansk författare, skildrare av Jyllands natur o. i Pemar (1932) o. stadsbiblioteket i Viborg (1935). 1—472771. Norstedts uppslagsbok. Tryckt 13. 2. 48. Aaltonen — 2 — Abbekas Aaltonen[a'ltå-],Wäinö, Abakus, platta, som f. 1894, finl. bildhuggare, utgör övre delen av professor (1940). Bl. arbe­ vissa kapital, bl. a. de ten, utmärkta av starkt klassiska, o. på vilken förenklad, intensiv form, sålunda arkitraven vi­ märkas staty av Nurmi o. jri- lar. (Se bild.) hetsmonumentet i Nyslott samt Abaliene'ra (av lat. reliefen Finland bekransar alie'nus, främmande), sin son i Helsingfors' univ:s avyttra, avsöndra (jord). aula 1940; sönderbombad Äbandon [aba°*då°*'], 1944. Kämärämonumentet, en fr., hängivande åt el. granitrelief, är ännu ej upp­ uppgående i en viss stämning; otvungenhet. satt. Porträtt i svart diabas — Inom sjörätten beteckning för rätt att till av kronprinsessan Louise av Sverige, se bild. försäkringsgivare avträda äganderätten till för­ Aanrud [å'n-], Hans, f. 1863. norsk för­ säkrat fartyg el. gods mot erhållande av för­ fattare. Realistiska romaner o. skådespel. säkringssumman. Sådan rätt tillkommer fartygs­ Aar [ar] el. Aare, flod i Schweiz, Khens ägare i vissa fall (t. ex. då all underrättelse största biflod, upprinner på Finsteraarhorn o. om fartyget uteblivit under viss längre tid). utfaller nära Waldshut. 295 km. Abano Ter'me, stad i n. Italien, prov. Padua. Aarau [a'r-], huvudstad i kant. Aargau, Heta svavelhaltiga källor. Gyttjebad. 6,000 inv. n. Schweiz. 13,000 inv. (1942). Livlig industri A bas! [aba'], fr., ned med! A bas les (mätinstrument, textilvaror, järn o. stål). ty råns ! [-le tiran8'], ned med tyrannerna! Aarestrup [a'r-], Emil (j8oo—56), dansk Abasi' (av grek. nek. a o. ba'sis, gång), oför­ skald, läkare på Lolland. A. utgav 1837 en måga att gå; vanl. samtidigt oförmåga att stå diktsamling men rönte erkännande först ef­ (a s t a s i'). Ett symtom vid hysteri. ter döden, särsk. sedan hans Samlede Digte A battu'ta, it., »efter taktslaget», musik- jämte levnadsteckning av G. Brändes utkom­ term: i enl. med musikaliska taktbeteckningen. mit (1877). Huvudsakl. sensuellt färgade kär­ Abb'a, arameiskt ord, som genom NT inkom leksdikter. i grekiskan o. vanl. återgives med fader (ss. Aargau [a'r-], ty.; fr. Argovie, kanton egennamn för Gud, ss. titel på profeter). i n. Schweiz. 1,403 kvkm, 270,000 inv. (1942). Abbadi'derna, arab. härskarsläkt i Spanien Huvudstad: Aarau. 1023—91. Aarhus rå'r-]. 1. Atnt i ö. Jylland, Dan­ Äbbadon [-då'n], hebr.; i Uppb. 9: 11 namn mark. 803 kvkm, på avgrundens ängel. 183,000 inv. (1945). Abbandonamente (it., av abbandona're, hän­ Enda stad: Aarhus giva), musikterm: hängivet. (säte för stiftsamt- Abbas, d. 652, Muhammeds farbroder. man). — 2. Danmarks Stamfader för abbasiderna. andra stad, huvud­ Abba's den store (1557—1628), schahav stad i A. 1, vid en Persien 1586. Återställde ordnade förhållanden vik av Kattegatt. i riket. En av Österlandets mest betydande 107,000 inv. (1945). härskare, framgångsrik utrikespolitiker o. ener­ Biskopssäte sedan gisk reformator. 948. Domkyrka av- tegel från i2oo-t:s Abbasi'derna, avkomlingarna till Abbas. förra hälft. Altar­ De innehade kalifatet 750—-1517. skåp av Bernt Abbate el. aba 't e, it., katolsk teolog, som Notke 1482. Betyd, erhållit tonsuren men icke blivit prästvigd. industri. God hamn. Abbazi'a, it.; sloven. O p a t i j a, stad i n.v. Jugoslavien, Istrieu, vid Carnarobukten. 9,000 Statsunderstött inv. (1936). Vinterkurort (»Adriatiska havets privat universitet Nizza»). A. tillh. 1919—46 Italien. (aulan, se bild), gr. Abbe [£ebb'i], Cl ev el and (1838—1916), 192S, helt nybyggt amerik. meteorolog o. astronom, vilkens väder­ med särskilda loka­ leksförutsägelser föranledde inrättandet av en ler för varje ämne, meteorologisk centralanstalt i Washington. arbetsrum för pro­ Abb'e, Ernst (1840—1905), tysk astro­ fessorerna samt hem nom o. fysiker, prof. i Jena 1870, delägare i o. för studenterna. Omkr. 1,000 studenter. Regel­ efter 1888 ensam innehavare av firman Zeiss bundna utbytesföreläsn. med Göteb. högskola. i Jena. Utförde grundläggande förbättringar Aasen [ä'sen], Ivar (1813—96), norsk av mikroskopet o. andra optiska instrument. språkforskare o. författare. Studerade bygde­ Hans namn är knutet till bl. a. en belysnings­ mål o. lade grunden till landsmålet, bl. a. ge­ apparat för mikroskop samt en refraktometer. nom Det norske folkesprogs grammatik (1848). Abbe, fr., abbot, klosterföreståndare; äv. titel A. a. u. c, förkortning för lat. Ann'o ab för fransk präst i allm. I Frankrike funnos 1516 ur'be con'dita. Jfr Ab urbe condita. —1789 av konungen utnämnda s. k. titulär- Aavasaksa La'v-], berg i n.v. Finland vid abbéer, vilka blott uppburo stiftsinkomsterna, Torne älv, strax s. om polcirkeln. 222 m ö. h. medan tjänsten sköttes av en klosterprior. Från A. är midnattssolen synlig 3 nätter. Titulärabbéerna, som vanl. voro yngre söner Ab. 1. Ab el. a, latinsk preposition: från. i adliga familjer, spelade en betydelsefull roll — 2. Ab [app], tysk preposition: från. i sällskapslivet o. litteraturen. ABA, förkortning för AB. Aerotransport. Abbediss'a, föreståndarinna för ett nunne­ A'bacus (lat., av grek. a'oax, något hop­ kloster, motsvarande abbot i ett munkkloster, fogat), hos greker o. romare en skiva, på dock utan rättighet att utöva egentlig präster­ vilken man räknade med stenar lagda i ko­ lig förrättning. Efter reformationen användes lumner; num. vanl. en ram med på parallella titeln i vissa protestantiska länder om före­ metalltrådar flyttbara kulor, ännu allmänt an­ ståndarinnorna för från klostren härstammande vänd ss. räknemaskin i Östeuropa o. Östasien. stiftelser för adelsfröknar. Äv. benämning på monogram.