DOCSLIB.ORG

I:\Produktion\Namn Och Bygd\2015 103\Nob 103 2015 Pp 1-180.Book

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
I:\Produktion\Namn Och Bygd\2015 103\Nob 103 2015 Pp 1-180.Book 1 NAMN OCH TIDSKRIFT FÖR NORDISK ORTNAMNSFORSKNING BYGD UTGIVEN AV KUNGL. GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN FÖR SVENSK FOLKKULTUR REDAKTÖRER STAFFAN FRIDELL, EVA NYMAN, PER VIKSTRAND REDAKTIONSRÅD TERHI AINIALA, VIBEKE DALBERG, LARS-ERIK EDLUND, LENNART ELMEVIK, LARS HULDÉN, BENT JØRGENSEN, STAFFAN NYSTRÖM, TOM SCHMIDT, SVAVAR SIGMUNDSSON, INGE SÆRHEIM With English summaries Årg. 103 · 2015 KUNGL. Distribution GUSTAV ADOLFS AKADEMIEN SWEDISH SCIENCE PRESS FÖR SVENSK FOLKKULTUR UPPSALA UPPSALA 2 Utgivet med bidrag från Nordiska publiceringskommittén för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter För bedömning av manuskript till uppsatser i Namn och bygd anlitas vetenskapliga granskare utanför redaktionen ISSN 0077-2704 © Respektive författare Printed in Sweden 2015 Textgruppen i Uppsala AB 3 Innehåll Andersson, Thorsten: Isl. fjall och fell i ortnamnsbelysning . 93 — Nordiska bebyggelsenamn ur språklig synvinkel . 9 Eilersgaard Christensen, Lisbeth & Vikstrand, Per: Ortnamn och bebyggelse. Upptaktsmöte med Nätverket för bebyggelsenamnsforskning den 5 maj 2014 i Uppsala . 7 Fridell, Staffan, Nyman, Eva & Vikstrand, Per: Ny redaktion för Namn och bygd . 5 Jørgensen, Bent: Retrospektion. Slutning om ældre bebyggelsesforhold på grundlag af yngre navnemateriale . 35 Nordisk namnforskning 2014 . 103 Schmidt, Tom: De store stedsnavnklassene. En forskningsoversikt . 53 Strandberg, Svante & Wahlberg, Mats: Eva Brylla 1/3 1944–27/3 2015 . 99 Smärre bidrag Andersson, Thorsten: Goter, gutar, götar . 125 Elmevik, Lennart: Till försvar för några tolkningsförslag . 128 Strandberg, Svante: Tyven, ett sörmländskt sjönamn . 131 Recensioner Albris, Sofie Laurine: At bo, at benævne. Arkæologi og stednavne i jernalderens og vikinge- tidens landskab. Eksempler fra Sydsjælland (2014). Rec. av Frands Herschend . 135 Flurnamen, Straßennamen. Jahrespreise 2006, 2007, 2008 der „Henning-Kaufmann-Stiftung zur Förderung der deutschen Namenforschung auf sprachgeschichtlicher Grundlage“. Hrsg. von Wolf-Armin Frhr. v. Reitzenstein. Mit Beiträgen von Dietz Bering, Friedhelm Debus, Peter Glasner, Karlheinz Hengst, Wolf-Armin Frhr. v. Reitzenstein, Eugen Nyffen- egger, Markus Schulenkorf & Stefan Sonderegger (2011). Rec. av Svante Strandberg . 137 Flöer, Michael: Die Ortsnamen des Hochsauerlandkreises (2013). Rec. av Stefan Mähl . 144 — Die Ortsnamen des Kreises Olpe (2014). Rec. av Stefan Mähl . 144 Gamla Uppsala i ny belysning. Red. av Olof Sundqvist & Per Vikstrand under medverkan av John Ljungkvist (2013). Rec. av Mats Wahlberg . 138 Handbok i norrøn filologi. Red.: Odd Einar Haugen. 2. utg. (2013). Rec. av Eva Nyman . 142 Hoel, Kåre: Bustadnavn i Østfold 13. Hvaler. Utg. av Institutt for lingvistiske og nordiske studier, Universitetet i Oslo, ved Tom Schmidt (2014). Rec. av Kristina Neumüller . 143 Korsmeier, Claudia Maria: Die Ortsnamen der Stadt Münster und des Kreises Warendorf (2011). Rec. av Stefan Mähl . 144 Larsson, Lars-Gunnar: Grenzen und Gruppierungen im Umesamischen (2012). Rec. av Jussi Ylikoski . 147 Lundström, Ulf: Bebyggelsenamnen i Bureå, Burträsks och Lövångers socknar i Skellefteå kommun jämte studier av huvudleder och nybyggesnamn (2015). Rec. av Inge Særheim . 150 Det medeltida Sverige 4. Småland 6. Ydre härad. [Av] Christian Lovén (2015). Rec. av Staffan Fridell . 153 4 Methoden der Namenforschung. Methodologie, Methodik und Praxis. Hrsg.: Arne Ziegler & Erika Windberger-Heidenkummer (2011). Rec. av Svante Strandberg . 153 Nübling, Damaris, Fahlbusch, Fabian & Heuser, Rita: Namen. Eine Einführung in die Ono- mastik (2012). Rec. av Eva Nyman . 156 På sporet. Festskrift til Bent Jørgensen på 70-årsdagen den 12. marts 2014. Red. af Birgit Eggert, Peder Gammeltoft & Rikke Steenholt Olesen (2014). Rec. av Per Vikstrand . 159 Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn 23. Östra Göinge härad. Av Claes Ringdahl (2014). Rec. av Staffan Fridell . 161 Die Stadt und ihre Namen 1. Festkolloquium 20 Jahre Gesellschaft für Namenkunde e.V. 1990–2010. Akten hrsg. von Dietlind Kremer & Dieter Kremer (2012). Rec. av Carina Johansson . 163 — 2. 2. Tagung. Leipzig, 24. und 25. Mai 2013. Akten hrsg. von Dieter Kremer & Dietlind Kremer (2013). Rec. av Carina Johansson . 163 Stednavne i Roskilde Amt. Roskilde. Køge. Sømme Herred. Volborg Herred. Tune Herred. Ramsø Herred. Udg. af Afdeling for Navneforskning ved Bent Jørgensen (2013). Rec. av Birgit Falck-Kjällquist . 167 Valtonen, Taarna: Mielen laaksot/Mïelen vuemieh/Miela vuomit/Mielâ vyemeh/Miõl vue´m. Neljän saamen kielen paikannimien rakenne, sanasto ja rinnakkaisnimet vähemmistö– enemmistö-suhteiden kuvastajina (2014). Rec. av Björn Lundqvist . 169 Vikstrand, Per: Järnålderns bebyggelsenamn. Om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen (2013). Rec. av Bent Jørgensen . 172 Författarna i denna årgång . 177 Förkortningar . 179 5 Ny redaktion för Namn och bygd Från och med årgång 103 (2015) har Namn och bygd en ny redaktion. Den be- står av tre redaktörer: Staffan Fridell, Eva Nyman och Per Vikstrand. Att tid- skriften på detta sätt leds av en trojka är inget nytt: bakom de tidigaste årgång- arna av Namn och bygd stod en redaktion bestående av Anders Grape, Oskar Lundberg och Jöran Sahlgren. Den nya redaktionens ambition är att Namn och bygd skall vara ett ledande organ för ortnamnsforskning i Norden och hålla högsta vetenskapliga klass. Publicering i Namn och bygd skall vara en kvalitetsstämpel. Tidskriften skall spegla ortnamnsforskningens utveckling i de nordiska länderna i full bredd men också kunna vara pådrivande och lyfta fram angelägna frågor eller forsk- ningsområden. I klassisk ortnamnsforskning går etymologiska och semantiska överväganden hand i hand genom att den språkliga tolkningen sker i en kultur- historisk kontext. Sådan forskning är därför till själva sin natur tvärvetenskap- lig och förkroppsligar tidskriftens titel Namn och bygd. Idag blir det dock allt vanligare med undersökningar av modernare namnmaterial där den tolkande aspekten är underordnad. I stället används ortnamnen för att belysa olika språk- liga, historiska eller kulturella frågor. Genom sådana undersökningar tar ort- namnsforskningen plats i en bredare humanistisk forskningsdiskussion, vilket är en positiv utveckling som Namn och bygd kommer att stödja. En nyhet från och med förra årets årgång (102) är att tidskriften publiceras både i pappersformat och digitalt på Kungl. Gustav Adolfs Akademiens webb- plats (www.kgaa.nu) inom ett halvår efter det att den tryckta utgåvan kom- mit. Den digitala publiceringen ökar dramatiskt tidskriftens tillgänglighet, och det är vår förhoppning att Namn och bygd därigenom skall nå en bredare läse- krets. Från och med innevarande årgång kommer avdelningen Insänd litteratur att utgå. För namnlitteratur skriven i Norden vill vi hänvisa till den namnbiblio- grafi som utarbetas av Nordiska samarbetskommittén för namnforskning (NORNA). Namnbibliografin finns på webbplatsen (http://www.norna.org). Den allra första årgången av Namn och bygd, som kom 1913, inleddes med en programförklaring. Där framhålls att tidskriften skall fylla sin uppgift som cen- tralorgan för den nordiska ortnamnsforskningen »dels genom att utgöra ett ar- kiv för originaluppsatser, större som smärre, dels genom att — i referat, över- sikter och granskningar — ägna annorstädes publicerade forskningsresultat all vederbörlig uppmärksamhet». Vi delar helt våra företrädares inställning på den punkten. Den granskande delen av tidskriften, som består av recensioner och årskrönikan Nordisk namnforskning, är en synnerligen viktig del. Debatter har 6 i tidskriftens historia periodvis varit framträdande, kanske dock i mindre grad under senare år. Vi kommer framgent att uppmuntra meningsutbyte. Detta kan ske såväl i längre uppsatser som i smärre bidrag. Vi tackar Kungl. Gustav Adolfs Akademien för förtroendet att ansvara för Namn och bygd och hälsar alla gamla och nya läsare välkomna. Staffan Fridell Eva Nyman Per Vikstrand 7 Ortnamn och bebyggelse Upptaktsmöte med Nätverket för bebyggelsenamnsforsk- ning den 5 maj 2014 i Uppsala Den 5 maj 2014 hölls i Uppsala nätverksmötet Ortnamn och bebyggelse. Denna sammankomst utgjorde upptaktsmöte med Nätverket för bebyggelse- namnsforskning (NBF). Syftet med nätverket är att skapa en mötesplats för forskare som från olika håll intresserar sig för bebyggelsenamn och bebyggel- seutveckling under järnålder och medeltid i norra Europa. Ett nyckelord är landskapshistoria. Det är intresset för landskapets historia som binder oss sam- man, även om vi i vår forskning har tyngdpunkten i olika källmaterial. Tidigare utgjorde forskningen om bebyggelsenamn hvuvudfåran inom nor- disk namnforskning. Så är det inte längre. Bebyggelsenamnsforskningen är i dag en av flera inriktningar inom en alltmer diversifierad onomastik och det finns därmed ett tydligt behov av att samla de forskare i olika delar av Norden som intresserar sig för ämnet. Till upptaktsmötet hade vi bjudit in tre erfarna seniorforskare som ägnat sto- ra delar av sina liv åt bebyggelsenamnsforskning: Thorsten Andersson, Bent Jørgensen och Tom Schmidt. Syftet var att de i föredragsform skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter och ge sin syn på ämnets framtid. Därtill hölls tre kortare presentationer av pågående forskningsprojekt av Lennart Hagåsen, Jesper Hansen och Frands Herschend. De tre förstnämnda bidragen publiceras här i NoB 103. Lisbeth Eilersgaard Christensen Per Vikstrand 8 Nordiska bebyggelsenamn ur språklig synvinkel 9 Nordiska bebyggelsenamn ur språklig synvinkel Av Thorsten Andersson Namn och bygd 103 (2015), 9–34.
Load more

Recommended publications
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Björn Ambrosiani Title Hundare, skeppslag och fornlämningar Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 67–82 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Hundare, skeppslag och fornlämningar Björn Ambrosiani Den äldsta kända administrativa indelningen av sve¬ Upplandslagens konungabalk X: arnas centrala område kring Mälaren har alltid till¬ dragit sig stort historiskt och rättshistoriskt intresse. Detta är laga ledung: fyra skepp från vaqe hundare. Man har från oUka håll hävdat att den för detta om¬ råde nästan unika hundaresindelningen skulle nå Dessa skeppsvister skola utgå från alla tre foUclan- långt ner i äldre järnålder eller åtminstone till foUc- den, lika mycket av ett markland jord som av en vandringstiden (400-550 e Kr). Hundare, skepps¬ stridbar man i fråga om tre skepp; det Qärde skall lag, tolft och socken är viktiga begrepp i denna dis¬ utgöras efter mantal av bönder och bondsöner, lego¬ kussion. Deras struktur och inbördes förhållanden drängar och löskekarlar . .. och relationen till bebyggelsen och dess kronologi (Holmbäck-Wessén 1933 s 46 f) har då tolkats på olika sätt med utgångspunkt bl a i landskapslagarna, vilka skulle stå för en lagstiftning Västmannalagens konungabalk VII: med uråldrig tradition. Man har emellertid också, som framgår framför Detta är laga ledung: två skepp från varje hundare. allt av Adolf Schiicks idérika och intresseväckande uppsats 1949 i festskriften till Nils Ahnlund, sökt (Holmbäck-Wessén 1936 s 37.) rekonstruera äldre hundaresindelningar än den man känner genom landskapslagarna och de kamerala Övriga lagar saknar denna precisering. Det kan handlingarna. Någon öppning till säkrare tolkningar dock ur bebyggelsehistorisk synpunkt vara intres¬ har emellertid inte funnits förrän den genomgri¬ sant att undersöka om dessa bestämmelser också pande fornminnesinventeringen för den ekonomiska motsvaras av en bestämd skattekraft eller ett mantal.
    [Show full text]
  • A Viking-Age Settlement in the Hinterland of Hedeby Tobias Schade
    L. Holmquist, S. Kalmring & C. Hedenstierna-Jonson (eds.), New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17-20th 2013. Theses and Papers in Archaeology B THESES AND PAPERS IN ARCHAEOLOGY B New Aspects on Viking-age Urbanism, c. 750-1100 AD. Proceedings of the International Symposium at the Swedish History Museum, April 17–20th 2013 Lena Holmquist, Sven Kalmring & Charlotte Hedenstierna-Jonson (eds.) Contents Introduction Sigtuna: royal site and Christian town and the Lena Holmquist, Sven Kalmring & regional perspective, c. 980-1100 Charlotte Hedenstierna-Jonson.....................................4 Sten Tesch................................................................107 Sigtuna and excavations at the Urmakaren Early northern towns as special economic and Trädgårdsmästaren sites zones Jonas Ros.................................................................133 Sven Kalmring............................................................7 No Kingdom without a town. Anund Olofs- Spaces and places of the urban settlement of son’s policy for national independence and its Birka materiality Charlotte Hedenstierna-Jonson...................................16 Rune Edberg............................................................145 Birka’s defence works and harbour - linking The Schleswig waterfront - a place of major one recently ended and one newly begun significance for the emergence of the town? research project Felix Rösch..........................................................153
    [Show full text]
  • Snipp, Snapp, Snorum, Hej, Basalorum
    SNIPP, SNAPP, SNORUM, HEJ, BASALORUM Den här ramsan påstås vara en gammal dansk barnramsa, som i generationer varit på många svenskars läppar. Däremot känner säkert inte alla till, att ramsan gett namn åt några delvis ännu bevarade boplatser och gårdar inom Myrheden och Jörn i Västerbottens inland. Enligt bekräftade uppgifter, blev alla fem platserna krononybyggen. Länsstyrel- sens tillstånd att bryta mark till dessa nybyggen är daterat den 16 februari 1836. Något år tidigare började järnmalmsbrytningen i Näsberget intill Byske älv uppströms Myrheden. Bolaget sökte och fick tillstånd för två masugnar. Masugn från 1800-talet De ville ha mer arbetskraft på lämpligt gåavstånd, men området hade få bosät- tare. Gruvbolaget, som i handlingarna beskriver sej som ”Intressenterne uti Näsbergs Jernmalms anledning” sökte tillstånd att avstycka mark till några nybyggen, för att få folk att bosätta sej i grannskapet och säkerställa arbets- kraften. Gruvdriften blev emellertid inte så långvarig som man hade räknat med. År 1840 fanns 7 familjer antecknade vid ”Näsbergs grufva”, förutom några ungkarlar. Kyrkböckerna har ingen anteckning om de kom från bolagets nybyggen eller var inhysingar hos övriga familjer. Tio år senare, 1850, var endast en familj anteck- nad vid gruvan. Nybyggena såldes så småningom till brukarna, eller till andra privata ägare. För att få anlägga ett nybygge på en kronoallmänning, som det här var fråga om, måste man göra en syneförrättning för att få ett godkännande av området och den nya boplatsen. Kronolänsman Olof Bjuhr från Norsjö och två nämndemän, jämte två bolagsmän, Carl Olof Furtenbach och Eric Lundström, ordnade den saken i det väglösa landet. I syneprotokollen står inte vem det var som gav namnförslagen på avstyck- ningarna.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Clas Tollin Title Namnet Stockholm i ny belysning – en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn Issue 73 Year of Publication 2017 Pages 8–28 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Namnet Stockholm i ny belysning — en historisk-geografisk studie av gränser och bebyggelser för att tolka ett välkänt men undanglidande namn av Clas Tollin veriges huvudstad Stockholm har både en den Stockholms tillkomst liksom Åsöns (Söder- väl känd och en mindre känd bakgrund. malms) ursprungliga tillhörighet. S År 1952 firades stadens 700-årsjubileum med anledning av det brev som kung Valdemar och Birger Jarl daterade i juli 1252 i Stockholm Från havsvik till insjö (SDHK 664). Vid denna tidpunkt fanns åtmin- Under 1100- och 1200-talen skedde en snabb stone ett rundtorn och kanske en borganlägg- landhöjning. Vid 1200-talets mitt låg vatten- ning på en grusig höjd på den senare Stadshol- brynet ca 2,5 meter högre än idag.3 Enligt den mens nordöstra del. Rundtornets ålder har inte isländske stormannen och författaren Snorre med bestämdhet kunnat fastslås, inte heller om Sturlasson kallades Mälarutloppet Stocksund. det fanns en angränsande urban bebyggelse där Snorre skriver: ”Från hela Svitjod falla alla rin- redan omkring 1250. Vid utgrävningarna av slot- nande vatten ut i Lågen (Mälaren), men denna tets norra länga har ett danskt mynt från 1130 har endast ett utlopp och detta så smalt att och ett norskt från 1150–1170 påträffats.1 En många åar äro bredare.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage ! ! ! ! ! ! "#$%&'!! ()*%+,-!.-+#//&0! 1)$-,! 2#/!&*%!$&3$!)!455-+06!&*%!786,'3+0-+06!#06,'!90:',! ;'&0/<-6,'!&*%!=-6',!>='0<-6,'! ?//#,! @@! A,+'!&B!C#;-)*+$)&0! DEEF! C+:,/! EGHDDI! ?77J!K@LEMNO@L! ?77J!&0-)0,!NKKNM@ODN!! PPPQ;,;9::,-/,%)/$&')+Q&':! ! ! Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder av Michael Olausson De bo skilda från varandra och åt olika håll, allt liga uttryck för en viss ideologi och en specifik efter som en källa, ettfält, en skog fallit dem i sma¬ samhällsformation. ken. De anlägga byar icke såsom vi med samman¬ Anpassning till ekologiska förutsättningar, loka¬ fogade och sammanhängande byggnader: var och la traditioner och nya ideér liksom till mer övergri¬ en omger sitt hus med en öppen plats... (Tacitus, Ger¬ pande politiska strukturer har på olika sätt bidragit mania, kap 16) till utvecklandet av regionala särdrag. Den förhis¬ toriska människan byggde inte enbart hus och - Man bygger och bygger här i livet, ser ni, men organiserade boplatsytor på ett repetitivt sätt, så man vinner ingenting på det. Man räknar ut allting som empiri och tradition föreskrev, utan prövade så fint - men så fort man kommer till takstolarna nya vägar allteftersom behoven förändrades och .så visar det sig att det var någe fel i räkningen - inom ramen för olika möjligheter. Människan gör allting blir så annorlunda, så djävligt annorlunda, sin egen historia och utformar ständigt sin tillvaro just medan man håller på och bygger - så att när men under omständigheter som är för handen man nått övre våningen upptäcker man att man givna.
    [Show full text]
  • Folkland Och Folkvapen Larsson, Mats G
    Folkland och folkvapen Larsson, Mats G. Fornvännen 83, 224-233 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1988_224 Ingår i: samla.raa.se Fokland och folkvapen Av Mats G. Larsson Larsson, M. G. 1989. Folkland och folkvapen. (Folk lands and folk weapons.) hörnvännen 83 Stockholm. The names of the three folkland which in the Middle Ages formed the province Uppland in central Sweden, Tiundaland, Attundaland and Fjädrundaland, are generally interpreted as indicating ihal they consisted of, respectively, len, eight and tour districts called hund, each of which supplied or included one hundred something. The most fréquent interpretadon has been thal the hundred in ques­ tion was the number of men for the ledung, i.e. lhe levy of men for the navy. The author uses settlemeiil archaeological material to compare the three folk land in different periods and to analyse the nalure ofthis 'hundred'. The propor­ tions between the numbers of settlements within the three regions suggest that their names torrespond to the conditions at the end ol the Prehistoric period and that their boundaries were not significantly altered between then and the Middle Ages The number of 'hundreds' in the folkland names may refer to lhe men wilhin the regions who were obliged to the "folk weapons" slipulatcd in the Medieval laws. The hundare-distritts as they are known from the Middle Ages, however, must have been very uneven in population at the end ol the Iron Age and could not have supplied uniformly sized fon es. Mats G. Larsson, Mossby 12, S-27010 Skivarp, Sweden. De tre uppländska folklanden omnämns första härledas ur vissa av namnen på de medeltida gängen i en latinsk text från omkring 1120, det hundarena.
    [Show full text]
  • Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia
    Part Two Northmen: Identities and State Formation in Scandinavia 4. PEOPLE AND LAND IN EARLY SCANDINAVIA Stefan Brink ow do Tyskland, Deutschland, Duitsland, Germany, An Ghearmáin, Allemagne, Alemania, Německo, Vācija, and Saksa all relate to each Hother? Well, the answer to this silly question is, of course, that they all are the names of one and the same territorialized political entity found in Europe. Given that, why do we not use one single name for this entity, especially today in our modern, controlled, and nivellating, society of EU-conformism? The answer to this question touches upon the very core of a research field called ‘onomastics’, which studies how names are coined and who coins them. In Sweden (my homeland), our neighbour to the south is Tyskland (if we ignore Bornholm), and etymologically we share the name for this European geographical and political entity with the inhabitants of the country itself, Deutchland, and with the Dutch, who uses the name Duitsland. The name Germany is used in English, Germania in Italian, Германия in Russian, and An Ghearmáin in Irish. In eastern Europe the name of the country is derived from a stem Nem-: Německo in Czeck, Nemecko in Slovak, Niemcy in Polish, and Németország in Hungarian. East of the Baltic the name is derived from a totally different stem beginning with Vo-/Va- as in Latvian Vācija and in Lithuanian Vokietija; whereas Allemagne is used in France, and Alemania in Spain. The Finns, however, use a different designation, namely Saksa, which is similar to Saksamaa in Estonian. Of course, this usage of different names for nations and people is not a new or modern phenomenon as many modern names have roots in early history, and even in prehistory.
    [Show full text]
  • Swedish Seminar Papers-00-03(Pdf)
    Swedish Seminar Papers in Archaeology 2000-2003 Mattias Asplund Marjatta Puurunen © 2006 Mattias Asplund & Marjatta Puurunen Table of Contents Table of Contents………………………………………………….. 2 Compilers Notes…………………………………………………… 4 Trends of Undergraduate Research Themes……………………….. 6 1. Northern Europe…………………………………………….. 8 1.1 The Stone Age………………………………………………. 8 1.1.1 General or Multi-Period (1-10)……………………………… 8 1.1.2 The Mesolithic (11-23)……………………………………… 10 1.1.3 The Neolithic (24-72)……………………………………….. 11 1.2 The Bronze Age (73-161)…………………………………… 16 1.3 The Iron Age………………………………………………… 24 1.3.1 General or Multi-Period (162-220)…………………………. 24 1.3.2 The Early Iron Age (221-252)……………………………… 29 1.3.3 The Late Iron Age (253-411)………………………………. 32 1.4 The Middle Ages (412-521)……………………………….. 45 1.5 Medieval Art and Ecclesiastical Architecture (522-576)….. 54 1.6 Saami-Germanic Studies (577-596)……………………….. 59 1.7 Later Times (597-608)…………………………………….. 61 1.8 Multi-Period (609-670)…………………………………….. 62 1.9 Philology (671-688) ……………………………………….. 68 1.10 Miscellaneous (689-783)…………………………………… 70 1.11 Human Geography and Agricultural Studies (784-797)…… 77 2 The Mediterranean Area and the Near East (798-1070)…… 79 3 Beyond Europe (1071-1098)………………………………. 99 4 The Paleolithic (1099-1103)……………………………….. 101 5 Numismatics (1104-1120)………………………………….. 102 6 Maritime Archaeology (1121-1130)………………………… 104 7 Osteology and Odontology (1131-1158)……………………. 105 8 Philosophy of Science (1159-1181)…………………………. 108 9 History of Scholarship (1182-1206)………………………… 110 10 Managing the Remains……………………………………… 113 10.1 Methods of Archaeological Surveying, Fieldwork, Labo- ratory Analysis and Experimental Archaeology (1207-1283).. 113 10.2 Heritage Management (1284-1325)…………………………. 120 10.3 Museology and Popularization (1326-1382)………………… 124 Author Index ……………………………………………………….
    [Show full text]
  • Tankar Om Nybyggares Namnbruk Bernth Edman
    Tankar om nybyggares namnbruk Bernth Edman Under senare delen av 1800-talet blev det verkligt ont om brytbara platser för dem som ville ta upp nybyggen i södra Lappland. Mark som återstod var främst s.k. lidlägen d.v.s. sydsluttningar som trots sitt nordliga läge gjorde det chansartat möjligt att odla korn och eventuellt även råg. Höstens frostluft gled bort nedför sluttningarna eftersom kall luft är tyngre än varm vilket då kunde rädda skörden. Den nybyggare som väl bestämt sig för en plats begärde syn med Kunglig Majt:s representant. I syneprotokollet togs nogsamt upp vilka myrar nybyggaren skulle få disponera, vilka byggnader som redan fanns på plats och vad som skulle åstadkommas inom den ev. skattefria tiden på en 10-21 år. De angivna myrarna fick namn som Stormyra, Krokmyra, Brattmyra (brant-), Bäverrödingsmyra osv. Mycket återstod att ge namn och genom att granska denna namngivning kommer man litet närmare en dåtida nybyggares liv och tankevärld. Omgivningen fick främst beskrivande namn typ Granberget, ”Sneufjället” (Kal-), Väst-på- slätta, Vattenledningsmyra, Stenskravelbäcken, Revelmyra, Krokbäcken osv. Vanligt var också inflätningen av djur i namnen t.ex. Gökberget, Korpberget, Rävamyra, Svanatjärnarna, Björnberget, Älgträsket och Vinberget (av tjädervin- d.v.s. tjäderspel-). Närmast nybyggarens gård namngavs varje lägda, backe eller mindre dal med namn som Långlägda, Oxbacken, Kojbacken, Göddgröbba (den gödslade dalen), Häggröbba och senare på 1900-talet även Traktorlägda - traktorer med järnhjul kom ut i handeln först i mellankrigsåren. Intressant att notera är att namn på platser längre bort alltid angavs som områden ex myrar, berg eller bäckar inte punkter. Undantag gjordes ändå ibland ex Vilarhälla (en låg berg-i- dagen-plats där man kunde pusta ut en stund halvvägs på väg till myrslåttern med mat för veckan och alla redskap man behövde).
    [Show full text]
  • 4 Between Tribe and Kingdom – People, Land, and Law in Scandza AD 500–1350
    Frode Iversen 4 Between Tribe and Kingdom – People, Land, and Law in Scandza AD 500–1350 The political structure of Scandinavian society underwent radical change between AD 500 and 1350. Through analyses of c. 170,000 sites of single graves and cemeteries, 1,700 hillforts, and 130 royal sites and manors, this article investigates the emergence of larger law areas and their relation to the peoples and kingdoms in Scandza (i.e. Norway and Sweden). In this period the number of kingdoms was reduced from around thirteen to two. We find 29 peoples in the 6th century mentioned in contemporary written sources (Getica and Widtsith), and these are geographically identified through a big data analysis of prehistoric graves and cemeteries (Kernel Density Estimation). In addition, we have identified thirteen clusters of graves repre- senting other unmentioned groups. The emergence of larger legal entities was a prerequisite for the emergence of the Scandinavian kingdoms. In eastern Scandinavia kingship emerged through the control of major lakes connecting various folklands, while in the west control of trade and transport along the major sailing route (leden) was a driving facor for trans-regional kingship. 4.1 Introduction This chapter will suggest that Scandinavian law areas can be understood as an in- termediate stage between what often has been labelled a tribal organisation in Jordanes’ time (mid-6th century) and the subsequent creation of supra-regional kingdoms in the late Viking Age (800–1050). A law area is a specific geographical unit with a shared customary law. Although significant results concerning identifi- cation of pre-Christian regions and social groups in Scandinavia have been ob- tained on the basis of place names (Malone 1962; Svennung 1967; Brink 2008), archaeological evidence (great mounds and rich finds) (Ringstad 1986, 1991; Myhre 1987; Rahmqvist 1987; Callmer 1991), sagas, and law codices (Brink 2002; Iversen 2015), many questions remain unanswered.
    [Show full text]
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Åke Hyenstrand Title Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen Issue 4 Year of Publication 1982 Pages 83–88 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Om Tuna-problemet och den territoriella indelningen o Ake Hyenstrand Diskussionen olika källtypernas relevans för problemen kan mätas (jfr Th Andersson 1981). Karl Axel Holmbeigs avhandling om de svenska Den antydda Funa-diskussionen i dess nya form Tuna-nsmmn (1969) innebar något av en nollställ¬ är således en spegel av en större, mera övergripande ning av diskussionen kring denna namngrupp. I ett och generellt intressant fråga, nämligen hur stats- vetenskapshistoriskt perspektiv var detta en nyttig bildningsförloppet tillgått och i vad mån de inre utgångspunkt för en förnyad analys, där argumenten fömtsättningarna för detta skall vägas mot en yttre för namngmppens särskilda betydelse måste skärpas påverkan. I ett vidare internationellt perspektiv är och de källkritiska synpunkterna framhävas. Thor- just Mälarområdet i detta avseende ett särskilt intres¬ sten Anderssons recension (i Namn och bygd 1968) sant område. och Ingemar Olssons genomgång av problemet (i Statsbildningen måste ses som en process i flera Fornvännen 1976) har tillsammans med ytterligare steg. Mot detta skall även de regionala och funktio¬ några arbeten modifierat Holmbergs neutralisering nella olikheterna ställas. Fwna-problematiken bör av Thna-begreppet. Tum utgör ett centralnamn med därför inte generaliseras utan ses i relation till tre administrativ betydelse, därom torde numera inte aspekter: råda något tvivel. Frågorna är dock vari denna bety¬ — de kronologiska skikten delse eller funktion bestått, om Tum kan ges en ge¬ — de regionala variationerna nerell förklaring samt det kronologiska problemom¬ — de funktionella olikheterna rådet.
    [Show full text]
  • The Warrior and the Cat
    The Warrior and the Cat A Re-Evaluation of the Roles of Domestic Cats in Viking Age Scandinavia Matthias S. Toplak Abstract The role of cats in Viking Age society is little investigated and has been dominated by un- critical adoptions of medieval mythology. Based on literary sources, the domestic cat is often linked to cultic spheres of female sorcery. Yet the archaeological evidence indicates an ambivalent situation. Cat bones from many trading centres show cut marks from skinning and highlight the value of cat fur. In contrast, the occurrence of cats in male burials points rather to a function as exotic and prestigious pets. The influence of Old Norse mythology on the traditional interpretation of cats as cultic companions therefore needs critical re- consideration. For this, a broad range of literary and historical sources – from Old Norse literature to Old Irish law texts – will be analysed and confronted with the archaeological evidence for domestic cats in Viking Age Scandinavia. The results will be discussed on a broader theoretical approach, involving concepts such as agency, and embedded in current research on human-animal-relations in order to achieve a more nuanced perspective on the roles and functions of cats in day-to-day reality as well as in the burial context. Keywords: Viking Age, Norse mythology, animal burials, cats, Old Norse sorcery ORICD iD is https://orcid.org/0000-0002-6553-560X Institute of Prehistory and Medieval Archaeology, Eberhard Karls Universität Tübingen Email: [email protected] CURRENT SWEDISH ARCHAEOLOGY VOL. 27 2019 | https://doi.org/10.37718/CSA.2019.10 213 Matthias S.
    [Show full text]