Ortnamn 4*91 I Detta Nummer Innehåll Årets Sista Nummer Handlar Om Västerbottniska Ort Namn
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Västerbotten • Ortnamn 4*91 I detta nummer Innehåll Årets sista nummer handlar om västerbottniska ort namn. Sigurd Fries, fram till 1988 professor vid institutionen för nordiska språk vid Umeå universi Våra ortnamn- Sigurd Fries 182 tet, har skrivit den översikt som upptar större delen Ortnamnen och den äldre av häftet. Vi får inledningsvis en allmän inledning bebyggelsehistorien 187 om ortnamn och ortnamnsforskning. De ortnamn Några ortnamnstyper från medeltiden 202 Sigurd Fries tar upp till behandling i sin artikel är framför allt äldre namn från vikingatid och medeltid. Sjönamnen och bebyggelsehistorien 209 Ortnamn med samiskt ursprung är ej medtagna, Några namn som kan vittna om svenskars vilket bl.a. innebär att ortnamn från våra inlands kontaker med samer och finnar 213 kommuner egentligen inte berörs i detta samman Några ortnamn längs kusten 215 hang. Lars-Erik Edlund, docent vid institutionen för Ett knippe ogenomskinliga ortnamn 220 nordiska språk vid Umeå universitet och ordförande i Västerbottens läns hembygdsförbund, skriver om Namn på nybyggen- Lars-Erik Edlund 228 nybyggenas namn. Dessa namn som mer än de äldre Litteratur 235 har med inlandet och ij älltrakterna att göra, är yngre ochhärrör huvudsakligen från 1700-talet eller 1800- Ortnamnsregister 237 talet. Från hembygdsföreningarna 240 I några fall kan stavningen av ortnamnen i detta nummer avvika från vad som är brukligt eller vad som står på kartor och skyltar (t.ex. Hersånger/ Hertsånger). Detta är medvetet och grundat på vad forskare idag anser riktigt. Ortnamnen är kursivera de i texten och återfinns också i ett register längst bak i häftet. Omslagsbilderna Framsidan: Ur Sven Hanssons bildsamling, Latikberg, Vilhel Baksidan: Byn Överklinten i Bygdeå socken har fått sitt namn av mina, 1950-talet. Västerbottens museums bildarkiv. det branta berget, klinten, som syns till höger på bilden och som nu heter Storklinten. Foto: Tor Ekholtz, 1930-talet. Västerbotten • Redigeras av tjänstemännen vid Västerbottens museum i Redaktionens adress: Tidskriften Västerbotten, Västerbottens samarbete med tjänstemännen vid Skellefteå museum. museum, Gammlia, 903 42 Umeå. Telefon 090/11 86 35. Ansvarig utgivare: Anders Huggert. Rekvisitioner och prenumeration: Västerbottens läns hembygds Redaktör och grafisk formgivare: Bo Sundin. förbund, postgiro 6 26 22 - 6. Prenumeration och distribution: Hjördis Boman och Gun-Amy Zakrisson. Offsettryck: UTAB, Umeå 1991. ISSN 0346-4938. att texten är ganska okomplicerad och lättläst. Förra Förordet numret innehöll 92 bilder på 60 sidor - vilket är väldigt mycket. Detta nummer är tyngre och svårare, innehåller få bilder och mycket text. Ortnamn och ortnamnsforskning intresserar många Redan för 68 år sedan kunde läsarna av vä ster- i dag, vi ser det genom frågespalter i dagstidningarna b o tte n ta del av redaktionens svårigheter med så och genom radio- och TV-program, där för övrigt våra dant här, då hette det; ”Det har anmärkts från medarbetare i det här numret, Sigurd Fries och Lars- lärarhåll, att föregående årgångar av Hembygdsbo Erik Edlund, har blivit bekanta namn. ken varit alltför ’tidningsmannamässigt’ redigerade, Två svårigheter för ämnet med sig när man skall varmed väl avsetts att inte allt innehåll präglats av utarbeta en skrift: det är väldigt svårt att illustrera vetenskaplig grundlighet. Andra ha från rakt mot en text som handlar om ortnamn och det är svårt att satt utgångspunkt klagat över att böckerna inte varit förklara ett ortnamn utan att texten blir för veten ’lätta’ nog. Från kompetentaste håll ha däremot skaplig; det går nästan inte att undvika den speciella givits ord av erkännande.” Ja, så är det: glädje och terminologin och den gamla skolgrammatiken. sorg. Tur att man på den tiden visste var kompeten Det första problemet hänger samman med det sen fanns. För att hjälpa första gruppen (lärarlaget) faktum att endast en mindre del av våra ortnamn på traven publicerade man i nästföljande årsbok grundar sig på topografiska förhållanden, dvs. man (1924-25) ett antal lättsinniga vitsar, t.ex: ”En enögd kan oftast inte genom att titta på landskapet förstå cyklist har råkat köra på den gamle skämtaren An varför en by heter det den heter. Men om det skulle ders Erssa i Bäcken med sådan fart, att Anders vara det, är det inte alls är säkert att det är möjligt att Erssa, cykeln och cyklisten bilda en enda röra på fotografera en by med ett omgivande landskapsav- landsvägen. Anders Erssa är först på benen och snitt på ett önskvärt sätt längre, eftersom de tidigare identifierar sin ’påkörare’. I betraktande av dennes öppna ytorna har växt igen. (En del sådana jämföran- lyte utbrister Anders Erssa med oförställd beundran, de landskapsbilder publicerades i Västerbotten2/ fryntligt berömmande: Men hördu, att du såg mej!” 83.) Oftast är man därför hänvisad till äldre bilder Riktigt så roliga är vi inte numera, men för att och det är inte alltid sådana finns. lätta upp detta bildkarga nummer, publicerar vi en Det andra problemet är inte lättare att råda bot bild med titeln: ”Konung Gustaf V vid infarten till på. Tidskriftens läsare är förhoppningsvis vana vid Nordmaling juli 1921". 181 b fa j e r, M l Våra ort ,?/» ftrijmt* * h Sigurd Fries Vårt ordförråd vidgas ständigt. Nya begrepp kräver nya ord: friggebod, värsting. Men nya ortnamn bildas dlnftski nog i ännu snabbare takt. Ibland kommer de till genom ett klubbslag i en namnberedning. När ett nytt bostadsområde plane ras, får gatorna och kvarteren namn redan innan de är färdiga. Oftast väljer man temanamn: Ostvägen, Mjölkvägen, Filgränd. Och själva hittar vi på nya namn utan att vi tänker på det. Om vi har satt upp en friggebod på vår m sommarstugetomt, talar vi kanske i början om den ■mmmm 9 som ”lillstugan” eller, om det är farmor i familjen som hcoven- använder den, för ”farmors stuga”. Men så småning om övergår beteckningarna till att bli namn: Lillstu gan eller Farmors stuga. Intill dessa nybildade namn kan det finnas myck et gamla namn. Lillstugan kan ligga i en by med ett namn från vikingatiden. Gamla och nya ortnamn finns sida vid sida i en bygd. De gamla namnen hör i själva verket till en bygds fornminnen lika mycket som hällristningar, gravrö- sen och medeltidskyrkor. Ett ortnamn från järnål dern och ett järnåldersgravfält är båda fornminnen som kan berätta för oss något om bygden: gravfältet genom att arkeologen bedömer gravarnas utseende "Charta öfwer Wästerbotten afcopierat wid Kongl. Landtmäteri Contoiret Anno 1714", så lyder texten som finns på kartan här intill. Kartans, eller rättare kartornas (för det finns två i huvudsak likadana) bakgrund är inte riktigt klarlagd, men de ritades troli gen det nämnda året. Originalen omfattar även nuvarande Norrbotten; den återgivna kartan är en detalj. Av de två kartorna är denna försedd med flest ortnamn. Kartan är orienterad med norr åt höger och väster uppat. Foto: Lantmäteriverket, Gävle. 182 'UCStiH IrjUsiä, i’ttn'ifm y i a / i IT U (O io'Jian '* CStOH fasiéiti mtBK fr' O rnin vtSiueH li'tl'i; och innehåll, ortnamnet genom att språkforskaren undersöker dess beståndsdelar och tolkar det. Det brukar finnas upplysande tavlor vid våra Lövångernämns första gången i en handling från 1314 fornminnen som beskriver gravröset, kyrkan eller och skrivs (i en avskrift från 1340-talet)lefanger. Ett vad det kan vara. En motsvarande tavla med uppgif uttal Levanger har levat kvar ända in i vår tid bland ter om ett gammalt ortnamn, t.ex. Lövånger, skulle äldre ortsbor. kunna ha en text som den i rutan här bredvid. Namnet är sammansatt. Senare leden är detanger i ( Vi har en fornminneslag som är till för att skydda Sverige vanligenånger) som är så vanligt längs Nor våra ”vanliga” fornminnen, och det är utmärkt. Men ges kuster (Stavanger, Hardanger, Varanger). Ordet vi måste vara lika noga med att skydda våra andra har använts om (trånga) fjordar eller havsarmar men tycks ha kommit ur bruk sannolikt för mer än tusen år fornminnen, ortnamnen. Om ett bynamn från järnål sedan. Lövånger är alltså ett mycket gammalt namn, dern rationaliseras bort ur fastighetsregister osv., så tillkommet under århundradena före 800-talet, alltså är det att jämföra med att en grävskopa vräker före vikingatiden. Då nådde vattnet mer än 10 meter undan en gravhög över nutida havsnivå, och fjärden eller havsarmen - ”angern” - gick fram där Avafjärden, Gärdefjärden, Högfjärden och Älgträsket nu ligger och kanske norrut fram till havet utanför Bureå. Tack vare denna farled Vad är ortnamnsforskning och hur slapp de sjöfarande den besvärliga passagen utanför Bjurön och fick ett gott skydd i hårt väder. Förleden (i bedrivs den? äldsta tid Hlewa-, senare Lev- och Löv-) som består av ett ord, nära besläktat med vårt nutidalä, styrker detta Ortnamnen kan undersökas på flera sätt, och de ger antagande. NamnetLövånger kan alltså översättas svaret på olika frågor. Man kan försöka förklara dem, med 'den trånga havsarmen som ger lä’. tolka dem. Man rekonstruerar då, så gott det går, Namnet kom väl så småningom att användas om den deras ursprungliga form och försöker identifiera de hamn som kom till och som blev ett centrum för bygden och efter kristendomens införande också kyrkplats. ras beståndsdelar. För att ta ett exempel från Västerbotten. Vad betyder Rickleå? Den frågan skulle vi inte kunna ge ^ -J något säkert svar på, om vi inte visste mera om namnet. Men tursamt nog har Rickleå näm nts redan på 1400-talet och skrivs då Rikardeaa. Av det kan man dra den slutsatsen att Rickleå från början har bestått av namnet Rikard och ordet å, allts hRikardå. men jag vill gärna framhålla att ortnamnsforskning- E tt a som uttalades långt under medeltiden övergick en naturligtvis, som andra vetenskaper, har en utar småningom till å. Varför Rikard har förändrats så betad metodik som man måste följa, annars går det kraftigt måste ortnamnstolkaren också förklara - snett. men det återkommer vi till längre fram. Ortnamnsforskning är alltså språkvetenskap, och När man arbetar med ortnamn, märker man att den ger som sådan viktiga bidrag till språkhistorien det är tolkningarna som de flesta människor är och etymologisk forskning, dvs.