Curious About Life in Skellefteå? This Is What It Is Like
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Händer I Pastoratet
HÄNDER I PASTORATET SKELLEFTEÅ PASTORAT Detta händer i Skellefteå pastorat 31 oktober - 6 november Till ljus Kl 18.00 lördag 1 november i Öppen kyrka i Allhelgonatid Skellefteå landsförsamlings kyrka Från mörker till ljus. Lars Jonsson, recitation, Kurt Skellefteå Landsförsamling Alhemskyrkan Finnträsk kyrka Burström och Anders Lindberg. Landskyrkan Fredag 31oktober kl 12.00-17.00 Kyrkan öppen 13.00-15.00 svenskakyrkan.se/skelleftelands Lördag 1 november kl 10.00-17.00 Vi bjuder på kaffe och plats för samtal Fredag 31 oktober kl 13.00-18.00 Öppen kyrka. Möjlighet till samtal. och ljuständning. Lördag 1 november kl 13.00-16.00 Ljuständning och musik. Servering. Välkommen in i kyrkan att värma dig en Fällfors kyrka Visning av krematoriet fredag 31/10 stund, tända ett ljus och lyssna på stilla Kyrkan är öppen 15.00-17.00. kl 12.00, 13.00 och 14.00 samt lördag Vi bjuder på kaffe och plats för samtal Café musik. Vi bjuder på kaffe. Präst/diakon 1/11 kl 11.00 och 13.00. Kl 19.00 onsdag 5 november finns närvarande. och ljuständning. i Sankt Mikaelssalen Lunds begravningsområde Jörn-Bolidens församling Kågedalens församling Fredag 31 oktober kl 13.00-18.00 Bolidens gravkapell öppet: Internationellt café. Fredag 31 oktober. Lördag 1 november kl 13.00-16.00 Fredag 31 oktober kl 14.00-18.00 Välkommen in att värma dig i vakt- svenskakyrkan.se/jorn-boliden Välkommen till övre parkeringen vid Lördag 1 november kl 13.00-17.00 mästarlokalerna. Skråmträskvägen för att värma dig i vårt Vi bjuder på kaffe och bullar. -
Vägklasser Och Restriktioner För APV 2013, Västerbotten
Bilaga till beslut , TRV 2013/4632 Vägklasser och restriktioner för APV 2013, Västerbotten Vägar med restriktioner i Västerbottens län Tidsrestriktionerna innebär att planerbara intermittenta arbeten inte får utföras under nedan angivna tider. På 2+1 vägar bör nattarbete ske. Vägnr Sträcka Tidsrestriktion E4 Länsgränsen Y-län – Väg 503 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E4 Sörböle- Solbacken 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E12 Umeå flygplats- Umedalens 06.30- 08.30 industriområde 15.30- 18.00 95 E4- Degerbyn(851) 06.30- 08.30 15.30- 18.00 372 E4- Rönnskär 06.30- 08.30 15.30- 18.00 503 E4- E12 06.30- 08.30 15.30- 18.00 507 Väg 503- E12 06.30- 08.30 15.30- 18.00 531 Tpl Umeå norra- Gimonäs industriområde 06.30- 08.30 15.30- 18.00 Skyddsklassade vägar i Västerbottens län När intermittent arbete utförs på skyddsklassad 2+1 väg inom Region Nord ska utmärkning med X5, Gul ljuspil eller pilar användas. Krav enligt TRVK Apv 3.3.5 På övriga skyddsklassade vägar kan X5, Gul ljuspil eller pilar användas, dock ska minst lyktor enligt TRVK Apv 3.3.5 användas. Vägnr Sträcka E4 Hela vägen E12 Holmsund - Umgransele 92 Bjurholm (353) – Vännäsby (E12) 95 Skellefteå(E4) – Boliden(370) 363 Umeå (E4) – Hällnäs (711) 364 Kroksjö(697)- Umeå(E4) 364 Burträsk(805)- Skellefteå(E4) 372 Skellefteå(E4)- Rönnskär 503 Umeå(E4)- Umeå(E12) 507 Umeå(503)- Umeå(E12) 512 Yttersjö(521)- Umeå(E4) 531 Holmsund- Umeå(E4) 814 Klutmark(819)- Skråmträsk(805) 827 Yttervik(E4)- Skellefteå hamn 829 Skellefteå(E4) - Örviken 867 Kåge(E4)- Kusmark(872) Bilaga till beslut , TRV 2013/4632 Normalklassade -
Skellefteå Stad Grundades
västerbotten#•0„. I detta nummer Det har gått 150 år sedan Skellefteå stad grundades. Ulf Lundström visar på älvens betydelse för staden. Detta firas på olika sätt under året. I mars invigdes Agneta Hansson uppmärksammar Boströmsbäcken. på Skellefteå museum en ny basutställning om sta Fotografen Josefina Franke presenteras av Stig- dens historia och här presenteras artiklar som på Henrik Viklund. Siw Andersson beskriver bad olika sätt anknyter till utställningens innehåll. inrättningar och trafikproblem. Gudrun Lundqvist An nika Hallinder, etnolog vid Skellefteå museum, berättar om biodrottningen Pahlberg och matställen har tillsammans med sina kollegor valt ut de områ i staden. Pär Hallinder skriver om torgets historia den som här behandlas. och Maria Löfgren påminner om vackra byggnader A nnika Sander och Bertil Bonns berättar vad som som försvunnit i en tid då sanering var lösenordet. fanns före staden grundades samt ger Skellefteå Artikelförfattarna arbetar alla på museet i Skel stadshus en utförlig presentation. Göran Marklund lefteå eller har uppdrag i museets styrelse. beskriver affärslivet och handeln med inlandet. Fotografierna är hämtade ur Skellefteå museums Annika Hallinder gör oss bekanta med både societets- bildarkiv om inte annat anges. livet och livet för ”de mindre önskvärda individerna”. Innehåll Skellefteå - stad tre gånger om Stadens badinrättningar Annika Sander och Bertil Bonns 2 Siw Andersson 36 Affärsmän och snallare Staden biografdrottning Göran Marklund 4 - Josefina Pahlberg Skellefteå stadshus - stadens mest -
8 Effekter Och Konsekvenser
8 Effekter och konsekvenser Vid avgränsningen av korridorerna har hänsyn tagits till omgivningsintressena för att redan i inledningsskedet minimera konsekvenserna av en järnvägssträckning. De områden som har de tyngsta intressena för exempelvis natur- och kulturmiljö har i möjligaste mån exkluderats från de korridorer som är möjliga för en ny järnväg. I följande kapitel beskrivs i första hand alternativskiljande effekter och konsekvenser mellan de olika korridorerna på ett översiktligt plan, som är relevant för förstudie- skedet. I senare planeringsskeden optimeras sträckningen inom valda korridorer för att minska om- givningspåverkan. Skadeförebyggande åtgärder kommer också att föreslås. I kapitlet beskrivs effekter och konsekvenser för de kvarvarande korridorerna och en jämförelse med Nollalternativet görs. 8.1 Trafikeffekter I bilaga 3 finns en utvikningsbar karta som visar det återstående alternativet (korridor Öst) och kombina- tionsalternativen korridor Öst-Väst och Öst-Mitt. Kor- ridorerna jämförs sinsemellan och med Nollalternativet (befintlig järnväg). Öst Korridor Nollalternativet Komb. Öst-Mitt Komb. Komb. Öst-Väst Öst-Väst Komb. (Robertsfors-Burträsk) Godstrafik Klass 1 målpunkt För godstrafiken är banans kapacitet och bärighet samt Umeå (SO) X X X X tillgängligheten till bangårdar och terminaler för om- Skellefteå (SO) X X X X lastning till andra trafikslag avgörande för järnvägens Rönnskärsverken Skellefteå (IT) X X X X funktion. Umeå hamn (IT) X X X X Godstransporter innebär ofta en kedja av transporter Klass 2 målpunkt med olika transportslag mellan avsändare och mot- tagare. För effektiva godstransporter krävs att omlast- Robertsfors (SO) X X X ningen mellan de olika transportslagen kan göras på Burträsk (SO) X ett effektivt sätt. Skellefteå Kraft (IT) X X X X Skellefteå hamn (IT) X X X X De flesta omlastningar av gods görs mellan järnvägs- och vägtransporter, vilket ställer krav på bra väganslutningar Klass 3 målpunkt till godsterminalerna utmed Norrbotniabanan. -
Ättlingar Till Maria Johansdotter I Ersmark, Skellefteå Lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida
Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till min farmors morfars mormor Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 13.1.6.11 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 2 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Maria Johansdotter. Bondhustru i Ersmark. Född 1775-04-25 Falmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1792 till 1832 Ersmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1832 till 1843 Örliden, Skellefteå lfs. Död 1859-02-03 Norra Grundfors, Skellefteå lfs. Familj med Nils Carlsson (Född 1765-01-05 Kusmark, Skellefteå lfs. Död 1813-06-01 Ersmark, Skellefteå lfs.) Vigsel 1792 Skellefteå lfs. Barn: 1 Carl Nilsson. Född 1793-06-17 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1810-08-27 Ersmark, Skellefteå lfs. 2 Johan Nilsson. Född 1794-09-18 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1858-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 3 Nils Nilsson. Född 1795-09-26 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1831-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 4 Christina Nilsdotter. Född 1797-09-14 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1799 Ersmark, Skellefteå lfs. 5 Märtha Nilsdotter. Född 1798-10-08 Ersmark, Skellefteå lfs. -
8 Alternativ • • • Östliga Alternativfrån Robertsfors Via Ånäset: • • • • Med: Västliga Alternativfrån Robertsfors Via Burträsk Ning
Norrbotniabanan järnvägsutredning 120 • Utställningshandling Alternativgenerering förväntas om det föreslagna projektet inte byggs. 8 Alternativ Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia- Nollalternativet är ett referensalternativ som ska ge banan är det många aspekter som skall beaktas. Till de en utgångspunkt för att bedöma miljökonsekvenser- Arbetet med att identifiera möjliga järnvägskorridorer och alternativa dragningar för Norrbotniabanan inleddes 2004 viktigaste aspekterna hör följande na av föreslagen åtgärd. Alternativet ska vara en realis- med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter genomförd förstudie tog tisk bedömning av vad som sker om verksamheten inte Banverket i april 2006 beslut om att utreda ett antal av de studerade korridorerna vidare i järnvägsutredningar för sex • Järnvägens funktion kommer till stånd, och dess konsekvenser ska redovisas delsträckor. • Geografiska- och topografiska förhållanden och utvärderas i MKB:n. För sträckan Robertsfors-Skellefteå-Ostvik har två huvudalternativ identifierats mellan Robertsfors och Skellefteå, en • Övrig planering Nollalternativ innebär att inga om- eller nybyggnads- västlig korridor som går via Burträsk och en östlig korridor via Ånäset upp mot Bureå. För den östliga korridoren har • Bebyggelse åtgärder vidtas, befintlig järnväg behålls och att endast flera alternativa sträckningar utretts och justerats i flera skeden. Några korridorer har valts bort efter samrådsskedet • Miljö och naturresurser sådana åtgärder som erfordras för att vidmakthålla och en har återinförts. Norr om Skellefteå mot Ostvik har fyra alternativa korridorer utretts som sammanstrålar till järnvägen i befintligt skick kommer att vidtas, det vill två korridorer vid Kåge och Ersmark. En av de centrala utgångarna från Skellefteå har valts bort efter samrådsskedet. • Byggnadstekniska förhållanden säga, endast sedvanligt underhåll genomförs. -
Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 20 Västerbottens län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2401 Bostad 2480094 Umeå tätorts centrum utom cityområdena 2480095 Umeå tätorts yttre cityområde 2480096 Umeå tätorts inre cityområde 2480098 Umeå tätorts inre delar utom city- och centrumområdena FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 20 Västerbottens län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2401 Butik 2480096 Umeå tätorts inre cityområde FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 20 Västerbottens län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2401 Kontor 2480094 Umeå tätorts centrum utom cityområdena 2480095 Umeå tätorts yttre cityområde 2480096 Umeå tätorts inre cityområde FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 20 Västerbottens län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2402 Bostad 2480090 Umeå tätorts yttre delar 2480100 Röbäck i Umeå kommun 2480107 Strömpilsplatsen i Umeå kommun 2480201 Campus, Nydalahöjd, Uminova i Umeå kommun 2480390 Entré syd i Umeå kommun 2482035 Skellefteå tätorts yttre centrumområde 2482036 Skellefteå tätorts inre centrumområde FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 5 / 20 Västerbottens län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2402 Kontor 2480098 Umeå tätorts inre delar utom city- och centrumområdena FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 6 / 20 Västerbottens län Hyresområde -
Skelleftedalen 2030 Fördjupad Översiktsplan För Skellefteå Kommun Del 1: Förutsättningar
Dnr: 2018:2158 Antagen i kommunfullmäktige: 2020-01-28 Laga kraft: 2020-02-28 Skelleftedalen 2030 Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 1: Förutsättningar 1 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen Del 1 Förutsättningar Projektledning: Rebecca Bohman, fysisk planerare, Moa Hedström, samhällsstrateg Ledningsgrupp: Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad, Lars Hedqvist, planeringschef, Eva Kinnvall, avdelningschef Miljö och hälsa, Harriet Wistemar, avdelningschef Fysisk planering, Patrik Larsen, mark- och exploateringschef Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott och övriga gruppledare i kommunstyrelsen Övriga deltagare: tjänstepersoner från berörda förvaltningar Foto framsida: Paulina Holmgren Foton och illustrationer: Skellefteå kommun, om inte annat anges Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 [email protected] www.skelleftea.se/planering 2 Innehåll INLEDNING 5 Översiktsplanens syfte och roll 6 Avgränsning och koppling till andra styrande dokument 8 Läsanvisningar 10 Revideringsprocessen 10 FRAMTIDSVISION 11 Skellefteå 2030 11 Målbild Skelleftedalen 2030 11 Hållbar utveckling 12 HISTORISK BAKGRUND 15 NULÄGESBESKRIVNING 19 Befolkning 19 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 21 En levande stad 26 Bostäder 28 Grön och blå infrastruktur 30 Kultur, fritid, besöksnäring 36 Offentlig service 45 Näringslivs- och kompetensutveckling 52 Fysiska förutsättningar i Skelleftedalen 56 Kommunikationer 62 Teknisk försörjning 78 HÄNSYN 82 Miljöskydd, hälsa, säkerhet 82 Riksintressen 92 3 År 2019 befinner sig Skelleftedalen -
Ättlingar Till Joseph Dunder I Drängsmark, Skellefteå Lfs 1 (65) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: Patriklundstrom.Com
Ättlingar till Joseph Dunder i Drängsmark, Skellefteå lfs 1 (65) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Ättlingar till min farfars farmors morfar Joseph Dunder i Drängsmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1940 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 4.1.2.12 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: patriklundstrom.com Var vänligt att också ange ovanstående adress som källa ifall du vill använda uppgifter ur materialet till din egen släktforskning. Ättlingar till Joseph Dunder i Drängsmark, Skellefteå lfs 2 (65) Av: Patrik Lundström, 2011-04-16 Hemsida: patriklundstrom.com Joseph Dunder. Soldat i Drängsmark. Född 1788-11-04 Finland. Bosatt från 1788 till 1812 Finland. Bosatt från 1812 till 1831 Drängsmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1831 till 1833 Nide, Byske fs. Bosatt från 1833 Drängsmark, Byske fs. Död 1874-02-07 Drängsmark, Skellefteå lfs. Josef Dunder kom enligt den muntliga traditionen i släkten med ryssarna till Sverige under Finska kriget 1808-09. I Skellefteåbygdens soldater 1695-1895 av Lennart Andersson står följande att läsa: "Josef Björkman Dunder. Soldat på rote nr 117. Ersattes i rotet och kompaniet 21 januari 1812. Han var finne och uppgavs vara 23 år, 5 fot och 7 tum lång och gift. Sedan fick han avsked för liderlighet 6 december 1824, men han hade tidigare fått en varning i GM." "Soldaten Vid Andra Majoren Companie Joseph Dunder och Sara Greta Jakobsdr i Högtjälen tog ut lysning 7/5 1815 och gifte sig 25/6 1815." (Källa: Sidan 36 i lysnings- och vigselbok E:1, 1800-1849. -
Skelleftebygden 2012 #3
Skelleftebygden TIDNING FÖR LOKALHISTORIA Tema: Kyrkohistorier 3/2012 Ursvikens kyrka 100 år! Någon medeltida skulptur (se sista sidan) finns inte i den relativt unga kyrkan, men flera värdefulla konstverk, föremål och textilier. Och så naturligtvis votivskepp, enligt gammal tradition avsedda som gåva till tacksägelse för beskydd av sjömän. Här finns faktiskt två, som det anstår en kyrka invigd som sjömanskapell. I en glasmonter finns skutan Gerda med skeppare Georg Lindberg, Ursviken, som upphovsman. Under kyrkans tak svävar ett annat skepp, Vahlborg, tillverkat på Åland av modellbyggare Viktor Andersson. FOTO: RUNE ÅSTRÖM, URSVIKEN FOTO: Innehåll Ursvikens kyrka 100 år 4 Predikan kan numera vara en dialog 6 Ingen sjösättning utan Guds välsignelse 7 Johannes Berglund beredde vägen 8 Några ortnamn mellan Skellefteå stad och Skelleftehamn 10 K A Fellström – legendarisk skellefteprost 12 Tio tusen handskrivna sidor 14 Folkbokföringen inom kyrkan och skattemyndigheten 15 Skellefteå storsocken – från medeltid till nutid 16 Unika skulpturer i våra kyrkor 20 Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare. 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafisk form,[email protected] Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2012. Besök sajten lokalhistoria. skelleftea.org – en rik källa att ösa ur! 2 SKELLEFTEBYGDEN 3/2012 En stor socken och en liten jubilar SKEFO enom en utbrytning Skelleftebygdens teå. Hans efterlämnade skrifter från Bygdeå socken och arkiv är en outsinlig källa lokalhistoriska bildades för snart 700 till fakta och historier. Som prost förening Går sedan Skellefteå socken. Med och lokalhistoriker har han blivit tanke på den väldiga ytan finns ”legendarisk” – rubriken är ingen Föreningens adress: all anledning att beteckna för- överdrift. -
Sammanställning Över Vägar I Västerbottens Län 2019 24FS 2019
Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen 24FS 2019:12 Utkom från trycket den 29 mars 2019 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄGAR I VÄSTERBOTTENS LÄN 2019 24FS4 2019:12 Västerbottens läns författningssamling Länsstyrelsen Sammanställning 24FS 2019:12 enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) över allmänna vägar och andra viktigare vägar i Västerbottens län upprättad Utkom från den 28 mars 2019. trycket den 29 mars 2019 I denna sammanställning redovisas: sida I. Gällande bestämmelser och övriga upplysningar...................... 3 II. Riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter....................................... 9 III. Kommunala gator och vägar som är upplåtna för annan bärighetsklass eller belastning än bärighetsklass 2......................... 56 IV. Lämpliga leder och för dessa gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter....................... 85 V. Bärighetsklasser under vinterperioden....................................... 86 Bilageförteckning 1. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 1 (BK1).............................. 90 2. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 2 (BK2)..............................92 3. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 3 (BK3)..............................94 4. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med bärighetsklass 4 (BK4)..............................96 -
Skellefteå Rösen I Boviken
SKELLEFTEÅ RÖSEN I BOVIKEN Strax norr om Bovikens samhälle, mellan gamla landsvägen och E4, inom ett 60 x 40 meter stort område, ligger sex gravrösen från bronsåldern. Det största röset är 20 meter i diameter och 2 meter högt. De övriga är mellan 6 och 10 meter i diameter och omkring 1 meter höga. Innan de restaurerades 1962 hade samtliga rösen en grop i mitten. HITTA HIT Kör ca 5,8 km från centrala Skellefteå norrut längs E4, ta höger avfart mot Boviken och sväng höger mot Boviken. Sväng direkt vänster och fortsätt norrut ca 1,8 km. Gravfältet ligger på höger sida av vägen och är skyltat. RÖSEN PÅ BYSKEBERGET På Byskeberget ligger fem gravrösen från bronsåldern. Fyra är runda och ett är ovalt. De är mellan 5 och 18 meter stora. I det ovala rösets västra del finns rester efter en tre meter lång stenkista, i vilken den döde en gång placerades. När begravningarna skedde låg platsen alldeles intill havet. I dag ligger gravarna på grund av landhöjningen långt från stranden. Sten har förmodligen tagits från rösena när en vågbrytare skulle anläggas i Ytterstfors i början av 1900-talet. HITTA HIT Rösen är belägna norr om Byske i östra änden av elljusspåret som ligger norr om Byske. Stigar som leder till elljusspåret finns vid Knektvägen norr om campingplatsen samt i Mantelgatans norra del. RÖSEN PÅ SJÖHEDEN VID URSVIKEN Inom ett 100 x 50 meter stort område finns här sex gravrösen från bronsåldern. Det största är 20 meter i diameter och tre meter högt. Det minsta mäter 6 x 4 meter med en höjd av 0,4 meter.