DOCSLIB.ORG

Skelleftebygden 2012 #1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Skelleftebygden 2012 #1 Skelleftebygden TIDNING FÖR LOKALHISTORIA Tema: Skelleftebanan 100 år 1/2012 Störst och vackrast. Den väldiga kraft som grundas på kokande vatten fascinerar folk i alla åldrar. Det mest beundrade ångloket var nog typ G6, det kraftigaste lok som trafikerat Skelleftebanan. G6 anskaffades ca 1930 för malmtransporter från Boliden- gruvan till Rönnskärsverken. Det gick i trafik till 1962, då diesellokens tid var inne. FOTO via STIG NYBERG FOTO Innehåll Strid om sträckningen när Skelleftebanan blev till 4 Från banans första tid 6 Vardagsteknik: Började med öppen eld och karbidlampor 8 Reseskildring: ”Järnvägen går i alla möjliga krokar...” 10 Bilder från Skelleftebanan 12 Thore Sjögren: Minnen från 25 år vid Skelleftebanan 14 Ursviken: Historia nära hamna i containern 17 Lilla Karin fångades av lokets plog 18 Massafabriken inledde ny epok i Clemensnäs 20 Assar Svenssons flygskola i Ersmark 22 Järnvägen i vägen för vägen 24 Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafisk form,[email protected] Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2012. Besök sajten lokalhistoria.skelleftea.org – en rik källa att ösa ur! SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV FOTO: HENRY LUNDSTRÖM Transport av slig (anrikad malm) till Rönnskärsverken passerar Klockhoffsberget i Ursviken, mars 1984. Tåget dras av diesellok typ T43 och T44 (främst). Vagnarna är av en typ som användes i 60 år från 1930. Mellan järnvägen och berget går väg 372. Fotografen står på Ursviksfjärdens is. 2 SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 En ovanligt pigg hundraåring! SKEFO et var den 6 september 1912 Sjögrens och Rolf Forslunds förnämliga Skelleftebygdens som Skelleftebanan mellan bok, som gavs ut av Svenska Järnvägs- lokalhistoriska Bastuträsk och Kallholmen klubben år 2000. Den är sen länge slut Dinvigdes med pompa och ståt. Det löv- på förlaget, men det finns ju bibliotek förening smyckade tåget for längs banan, orkest- och antikvariat. ”Skelleftebygden” har rar spelade, landshövdingen talade och fått författarnas tillstånd att publicera ett Föreningens adress: sen åts det middag på Stadshotellet. intressant avsnitt och många bilder. Skelleftebygdens lokalhistoriska Kungen ville nog inviga, men var förhin- I en annan artikel sätts järnvägen in förening, SKEFO drad. Han hade dock redan den 7 mars i sitt teknikhistoriska sammanhang. Vi Nordanå, 931 33 Skellefteå provåkt banan ända ner till Kallholmen, berättar också om en av de bortrivna varifrån det sen blev slädfärd ut till det stationerna, den i Ursviken. Och om en Ordförande: planerade hamnområdet där det sköts av banans stora kunder, Scharins, som Rolf Granstrand, 070-266 87 23, Kunglig salut. också på sätt och vis fyller hundra. Men e-post: [email protected] I detta temanummer av ”Skellefte- i en artikel lämnar vi det spår- och mark- bygden” berättar vi den spännande his- bundna perspektivet och beger oss upp i Sekreterare: torien om banans tillkomst. Det var inte luften tillsammans med Assar Svensson! Lars Jonsson, 0910-108 33 alls självklart att sträckningen skulle bli ####### Kassör: den det blev och i ett visst skede röstade og har ånglok en unik förmåga att Martha Hellgren, 0910-559 50 majoriteten av sockenborna nej till hela Nframkalla minnen från svunna dar, projektet! men det kanske är på sin plats att påpeka Medlemsavgifter: att Skelleftebanan lever i högönsklig är finns också artiklar om hur det Enskild medlem: 150 kr (inkl tidskriften) välmåga – om än persontrafiken blott är var arbeta vid Skelleftebanan under Familj 2 personer: 200 kr (1 ex av tid- H ett nu alltmer avlägset minne. Och banan 1900-talets första hälft, hur det var att skriften) är efter rälsbyte och elektrifiering i bättre färdas med tåget och om hur det var att Ungdom under 20 år: 25 kr (inkl tid- skick än nånsin. Mängden transporterat bo alldeles invid banan. Järnvägen tog skriften) gods har sannolikt aldrig varit större än nu över skeppens roll som frihetssymbol sistlidna år, och då har dessutom just och färdmedlet ut i världen. denna vinter Boliden slutfört bygget av Men många resor hade annan bak- världens största smältanläggning för Som medlem grund; det kunde handla om att resa till elektronikskrot ute på Rönnskär! Än • får du kontakt med andra som har sanatoriet i Hällnäs eller till regements- fler godsvagnar är att vänta. Trots detta aktivt intresse för dina trakter och orter som Boden och Luleå för årslång skulle nog en rälsbuss till Bastuträsk intresseområden värnplikt, repövning eller beredskaps- rymmas på banan utan större besvär. tjänst. Eller om första etappen på den • får du information om lokalhistoriska Men för alla oss järnvägsvänner är långa resan till USA, som för en grupp evenemang: föreläsningar, konferenser, naturligtvis målet att Skellefteå så små- unga män på Medle station i slutet av kurser, utflykter mm ningom ska återfå persontrafiken, och då 20-talet. Resans skäl och mål må ha • får du som är utflyttad skelleftebo som en viktig knutpunkt på Norrbotnia- varierat, men det var Tåget som gällde. en påminnelse om din gamla hembygds banan! Till dess får det vackert nyreno- historia et är nog inte många järnvägs- verade stationshuset i Bastuträsk tjäna • stödjer du den lokalhistoriska forsk- Dsträckor i landet, som blivit så som vår mentala startpunkt för färden ut ningen i Skellefteå noggrant och smakfullt beskrivna som i världen… Skelleftebanan. Tänker förstås på Thore Med hälsningar • kan du få hjälp och stöd när du själv Rolf Granstrand letar fakta om din hembygd och män- ordf. SKEFO niskorna där, om ditt barndomshem och gårdarna i din by .• Dessutom får du föreningens tid- skrift Skelleftebygden med lokalhisto- riskt material – dokument och populärt skrivna artiklar. Ännu vackrare förr? Bastuträsk station redan 1900 skefo.skelleftea.org – före Skelleftebanan! SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 3 Många ville ha järnvägen i sin närhet: Strid om sträckningen när Skelleftebanan blev till Vid förra sekelskiftet pågick flera stora projekt i regionen, däribland färdigställ- andet av bibanan mellan Bastuträsk och den nya hamnen vid Kallholmen, dvs dagens Skelleftehamn. Norra stambanan hade äntligen nått även våra trakter. Dessa nya kommunikationer betydde mycket för bygdens utveckling och ekono- mi, och ganska ofta vållade projekten en dragkamp mellan bygder och orter. enom Skellefte socken fanns länge bara en enda riktig lands- G väg, den så kallade Kustlands- vägen. 1780 tillkom vägen till Burträsk, och inte långt efter bröts vägar till Urs- viken och Jörns kapell. SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV När däremot Arvidsjaur och Arjeplog socknar började planera väg mot kusten tillkom en dragkamp mellan Piteå och Skellefteå om var vägen skulle börja ute vid kusten. Även vägen Jörn–Kåge utlöste stridigheter, och när Malå med ett nytt vägprojekt knöts till Skellefteå var staden villig att svara för hantlang- ningskostnaderna. Den vägen byggdes 1897-99. Järnvägsplaner ägarna var otillräckliga för de ökan- Vde transportbehoven. Järnvägens möjligheter blev alltmer tydliga, och nya tekniska framsteg gjorde projekten Rallarna var kamrater i ett tungt och slitsamt arbete. Under den första tiden anställdes arbetare genomförbara. På sommaren 1894 hade från södra Sverige, och baracker för dessa fanns på flera ställen. Män från närområdet bildade ibland egna arbetslag under en van järnvägsbyggnadsförman. Bilden visar ett rallarlag som stambanan till Boden blivit färdig. ställt upp för fotografering någonstans efter banan. Redan 1881 hade Skellefteborna börjat undersöka om det skulle vara Ett tredje alternativ backades upp i Bibanan från Bastuträsk till Ursvi- möjligt att anlägga en smalspårig bibana Burträsk, där man ville ha sträckningen ken, senare Sävenäs och slutligen Kall- till Skellefteå och Ursviken. De planerna Åsträsk–Burträsk–Skellefteå–Örviken. holmen kom inte som en skänk från gavs upp relativt snart. Det innebar en ”sicksack”-sträckning ovan även om det var riksdagen som Nu tog kampen om bibanan fart med och föll snart bort. tog beslutet. Nu, liksom vid stadens huvudsakligen två alternativ. Stadsborna tillkomst, hade man hård konkurrens förespråkade givetvis sträckningen Bas- Konkurrens från Kåge, som märkligt nog även denna tuträsk–Skellefteå–Ursviken. I Skellefte ungl Järnvägsstyrelsen tvekade gång kunde påräkna stöd från både Piteå socken löd förslaget Jörn–Kåge–Skel- Klänge. Det tog tiotalet år av utred- och Umeå men också från kommunerna lefteå och det stöddes förstås av Arvid- ningar och utspel innan staten lyssnat Byske, Jörn, Arvidsjaur och Arjeplog. sjaurs, Jörns och Byske socknar. färdigt och bestämde sig. 4 SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV Hamnbygget slutade med stor skandal en nya hamnen vid Kallholmen som varit en förutsättning för Dbanan från Bastuträsk blev inte helt färdig förrän 1913. Hamnens tillkomst slutade för övrigt i en prakt- full kommunal skandal. Hamnstyrelsen anklagades öppet för grov försumlighet och arbetschefen skildes från sitt upp- drag. Hela styrelsen avgick i maj 1914. Kritiken tystnade dock inte därmed och riktades så småningom mot den Bilden visar troligen några av stadens celebriteter vid en första tur på banan. De är uppställda kommunala förvaltningen i sin helhet. där Lasarettsvägen nu korsar järnvägen, intill Skellefteå station. Någon bild av kungatåget den 8 mars eller invigningståget den 6 september 1912 har inte påträffats, Pikanta interiörer Argumenten hjälpte det när
Load more

Recommended publications
  • Skelleftedalen 2030 Fördjupad Översiktsplan För Skellefteå Kommun Del 1: Förutsättningar
    Dnr: 2018:2158 Antagen i kommunfullmäktige: 2020-01-28 Laga kraft: 2020-02-28 Skelleftedalen 2030 Fördjupad översiktsplan för Skellefteå kommun Del 1: Förutsättningar 1 Fördjupad översiktsplan för Skelleftedalen Innehåll Del 1 Förutsättningar Projektledning: Rebecca Bohman, fysisk planerare, Moa Hedström, samhällsstrateg INLEDNING 5 Ledningsgrupp: Hans Andersson, förvaltningschef Samhällsbyggnad, Lars Hedqvist, Översiktsplanens syfte och roll 6 planeringschef, Eva Kinnvall, avdelningschef Miljö och hälsa, Harriet Wistemar, Avgränsning och koppling till andra styrande dokument 8 avdelningschef Fysisk planering, Patrik Larsen, mark- och exploateringschef Läsanvisningar 10 Revideringsprocessen 10 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott och övriga gruppledare i kommunstyrelsen Övriga deltagare: tjänstepersoner från berörda förvaltningar FRAMTIDSVISION 11 Foto framsida: Paulina Holmgren Skellefteå 2030 11 Foton och illustrationer: Skellefteå kommun, om inte annat anges Målbild Skelleftedalen 2030 11 Hållbar utveckling 12 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå HISTORISK BAKGRUND 15 0910-73 50 00 [email protected] NULÄGESBESKRIVNING 19 www.skelleftea.se/planering Befolkning 19 Bebyggelsestruktur och landskapsbild 21 En levande stad 26 Bostäder 28 Grön och blå infrastruktur 30 Kultur, fritid, besöksnäring 36 Offentlig service 45 Näringslivs- och kompetensutveckling 52 Fysiska förutsättningar i Skelleftedalen 56 Kommunikationer 62 Teknisk försörjning 78 HÄNSYN 82 Miljöskydd, hälsa, säkerhet 82 Riksintressen 92 2 3 År 2019 befinner sig Skelleftedalen i en expansionsfas. Inledning Efterfrågan på mark för bostäder och verksamheter är Skellefteå kommun har en vision om att bli en jämställd och framsynt tillväxt- högre än på många år. Samtidigt gör planerade nya kommun, attraktiv att bo och verka i, med målet 80 000 invånare år 2030. Genom det strategiska framtidsarbetet som inleddes med strategin Skellefteå företagsetableringar och infrastruktursatsningar att 2030, arbetar näringsliv och civilsamhälle tillsammans med Skellefteå kommun för att nå vision och mål.
    [Show full text]
  • Ättlingar Till Per Jonsson Varg I Medle, Skellefteå Lfs 1 (95) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida
    Ättlingar till Per Jonsson Varg i Medle, Skellefteå lfs 1 (95) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till min farmors farfars morfar Per Jonsson Varg i Medle, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 3.4.1.11 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till Per Jonsson Varg i Medle, Skellefteå lfs 2 (95) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Pehr Jonsson Warg. Soldat i Medle. Född 1769-12 Ljusvattnet, Burträsk fs. Döpt 1769-12-30 Arvidsjaurs fs (BD). Bosatt från 1789 Medle, Skellefteå lfs. Död 1808-12-08 Medle, Skellefteå lfs. Pehr Jonsson Warg. Född 1769. Han skrivs hos föräldrarna i Myrträsk, Arvidsjaur socken (hfl 1744-1774 s.45-46, 1772-1802 s.64), men uppges vara född i Ljusvattnet, Burträsk socken. I hfl 1772-1802 noteras det "flyttat till Skellefteå 1789, där han antagit soldattjänst". Kom 1789 till Medle nr 7, Skellefteå socken från Arvidsjaur. Soldat på rote nr 74 Warg. Vid GM år 1790-08-24 uppges han vara 11 kvarter och tre tum lång Anm. i husförhörslängd: "Soldats ämne och därför hitkommen av fri vilja och godtycke". Han tjänstgjorde på roten från den 21 januari år 1790 till den 8 december 1808, då han stupade i det pågående kriget i Finland.
    [Show full text]
  • Händer I Pastoratet
    HÄNDER I PASTORATET SKELLEFTEÅ PASTORAT Detta händer i Skellefteå pastorat 31 oktober - 6 november Till ljus Kl 18.00 lördag 1 november i Öppen kyrka i Allhelgonatid Skellefteå landsförsamlings kyrka Från mörker till ljus. Lars Jonsson, recitation, Kurt Skellefteå Landsförsamling Alhemskyrkan Finnträsk kyrka Burström och Anders Lindberg. Landskyrkan Fredag 31oktober kl 12.00-17.00 Kyrkan öppen 13.00-15.00 svenskakyrkan.se/skelleftelands Lördag 1 november kl 10.00-17.00 Vi bjuder på kaffe och plats för samtal Fredag 31 oktober kl 13.00-18.00 Öppen kyrka. Möjlighet till samtal. och ljuständning. Lördag 1 november kl 13.00-16.00 Ljuständning och musik. Servering. Välkommen in i kyrkan att värma dig en Fällfors kyrka Visning av krematoriet fredag 31/10 stund, tända ett ljus och lyssna på stilla Kyrkan är öppen 15.00-17.00. kl 12.00, 13.00 och 14.00 samt lördag Vi bjuder på kaffe och plats för samtal Café musik. Vi bjuder på kaffe. Präst/diakon 1/11 kl 11.00 och 13.00. Kl 19.00 onsdag 5 november finns närvarande. och ljuständning. i Sankt Mikaelssalen Lunds begravningsområde Jörn-Bolidens församling Kågedalens församling Fredag 31 oktober kl 13.00-18.00 Bolidens gravkapell öppet: Internationellt café. Fredag 31 oktober. Lördag 1 november kl 13.00-16.00 Fredag 31 oktober kl 14.00-18.00 Välkommen in att värma dig i vakt- svenskakyrkan.se/jorn-boliden Välkommen till övre parkeringen vid Lördag 1 november kl 13.00-17.00 mästarlokalerna. Skråmträskvägen för att värma dig i vårt Vi bjuder på kaffe och bullar.
    [Show full text]
  • Händer N 29/10 Gudstjänst I Klockarberget
    n 28/10 Föreläsning i Myckle bönhus. En resa till Riga. n 28/10 Om bruk och återbruk i Sankt Olovsgården. n 29/10 Söndagsgudstjänst i Solviks kapell. Lars Öberg. Händer n 29/10 Gudstjänst i Klockarberget. Anita Lundqvist. En kyrka för alla Föreläsning Musikcafé To 26 okt kl 18.00 i Ostviks byagård On 25 okt kl 13.00 i Arena på Campus Sö 22 okt kl 18.00 i Lands församlingsgård Hur vill du att kyrkan ska verka där du bor? Journalisten Vladislav Savic föreläser på temat Församlingens musikelever. Kören för årk 4-5. Även 29/10 i Frostkåge och 31/10 i Drängsmark. Nationalismens framfart i dag – ett nytt 30-tal? Elisabeth Hedblad. Anders Lindberg. svenskakyrkan.se/byskefallfors svenskakyrkan.se/skelleftea svenskakyrkan.se/skelleftelands Smak av retreat Missionsdagen Musikgudstjänst Lö 28 okt kl 10.00 i Anderstorps kyrka Lö 21 okt kl 12.00 i EFS Boliden Lö 21 okt kl 18.00 i Alhemskyrkan En dag i vila och tystnad. Pris 150 kr. Loppis, försäljning, auktion, Hot Meal, lotterier Alhemskören. Oktavakören. Andakt. Adam Anmälan senast ti 24/10 till 78 79 42. m m. Barnkören, Blåset och EFS-kören. Wahlberg. Insamling till Världens barn. svenskakyrkan.se/skelleftelands svenskakyrkan.se/jorn-boliden svenskakyrkan.se/sanktolov Familjegudstjänst Orgelkonsert Cafékväll Sö 22 okt kl 11.00 i S:t Mikaels kyrka Sö 22 okt kl 18.00 i Kusmarks kyrka Lö 21 okt kl 18.00 i Ersmarks kyrka Stig Sundström. Utdelning av Barnens bibel. Hilding Carlsson. Frälsningsarmén från Skelleftehamn. svenskakyrkan.se/jorn-boliden svenskakyrkan.se/kagedalen svenskakyrkan.se/kagedalen 22/10 Nittonde söndagen efter trefaldighet/ Trons kraft reflektion.
    [Show full text]
  • Skolväsendet-1924.Pdf
    FÖRORD. Emedan några historiska uppgifter angående skolvä- sendet inom vår församling ej förut finnas samlade, hava undertecknade ansett det av värde att nedskriva och för- vara några minnen från gången tid i detta avseende. Vi hava ansett den innevarande tidpunkten synnerligen lämp- lig härför, då vi kunna om än flyktigt blicka tillbaka på en tid av närmare 100 år i en historia för den skola vid vilken undertecknade arbeta, nämligen Kyrkobordets folkskola som nu får flytta in i ett nytt och tidsenligt skolhus, vars uppförande varit ett länge närt önskemål. Egentligen var det vår första avsikt att lämna en historik endast angående denna skola, men under arbetet härmed hava vi funnit det nödvändigt att även taga med åtskilligt, som kunde vara av vikt angående skolväsendet inom hela församlingen. Utan att vilja påstå att vi lyckats i vår uppgift, utbedja vi oss för dessa historiska anteckningar intresserade skol- vänners benägna hågkomst. Skellefteå i augusti 1924. FÖRFATTARNA. SKOLVÄSENDETS ALLMÄNNA UTVECK- LING INOM FÖRSAMLINGEN. Kyrkobordets folkskola är, den äldsta inom församlingen. Redan i början av 1800-talet omnämnes skolan i sockenstämmoprotokoll. I några anteckningar, som förts av församlingens kyrkoherdar, åter fin- nas även en del uppgifter angående skolväsendets utveckling i våra bygder. Första anteckningen i detta avseende är från år 1835, då det uppgives, att en son till kyrkoherde Nils Ström blev klockare här i församlingen. Beslut om inrättande av en skola härstädes hade emel - lertid fattats redan förut, troligen år 1830, vilket antagande bestyr ker av en räkenskapsbok för den s.k. skolfonden från år 1835. Denna fond hade bildats av 1830–34 års klockarelöner, eftersom tjänsten var va- kant, och uppgick vid 1834 års slut till något över 2000 Rdr.
    [Show full text]
  • Skellefteå Stad Grundades
    västerbotten#•0„. I detta nummer Det har gått 150 år sedan Skellefteå stad grundades. Ulf Lundström visar på älvens betydelse för staden. Detta firas på olika sätt under året. I mars invigdes Agneta Hansson uppmärksammar Boströmsbäcken. på Skellefteå museum en ny basutställning om sta­ Fotografen Josefina Franke presenteras av Stig- dens historia och här presenteras artiklar som på Henrik Viklund. Siw Andersson beskriver bad­ olika sätt anknyter till utställningens innehåll. inrättningar och trafikproblem. Gudrun Lundqvist An nika Hallinder, etnolog vid Skellefteå museum, berättar om biodrottningen Pahlberg och matställen har tillsammans med sina kollegor valt ut de områ­ i staden. Pär Hallinder skriver om torgets historia den som här behandlas. och Maria Löfgren påminner om vackra byggnader A nnika Sander och Bertil Bonns berättar vad som som försvunnit i en tid då sanering var lösenordet. fanns före staden grundades samt ger Skellefteå Artikelförfattarna arbetar alla på museet i Skel­ stadshus en utförlig presentation. Göran Marklund lefteå eller har uppdrag i museets styrelse. beskriver affärslivet och handeln med inlandet. Fotografierna är hämtade ur Skellefteå museums Annika Hallinder gör oss bekanta med både societets- bildarkiv om inte annat anges. livet och livet för ”de mindre önskvärda individerna”. Innehåll Skellefteå - stad tre gånger om Stadens badinrättningar Annika Sander och Bertil Bonns 2 Siw Andersson 36 Affärsmän och snallare Staden biografdrottning Göran Marklund 4 - Josefina Pahlberg Skellefteå stadshus - stadens mest
    [Show full text]
  • 8 Effekter Och Konsekvenser
    8 Effekter och konsekvenser Vid avgränsningen av korridorerna har hänsyn tagits till omgivningsintressena för att redan i inledningsskedet minimera konsekvenserna av en järnvägssträckning. De områden som har de tyngsta intressena för exempelvis natur- och kulturmiljö har i möjligaste mån exkluderats från de korridorer som är möjliga för en ny järnväg. I följande kapitel beskrivs i första hand alternativskiljande effekter och konsekvenser mellan de olika korridorerna på ett översiktligt plan, som är relevant för förstudie- skedet. I senare planeringsskeden optimeras sträckningen inom valda korridorer för att minska om- givningspåverkan. Skadeförebyggande åtgärder kommer också att föreslås. I kapitlet beskrivs effekter och konsekvenser för de kvarvarande korridorerna och en jämförelse med Nollalternativet görs. 8.1 Trafikeffekter I bilaga 3 finns en utvikningsbar karta som visar det återstående alternativet (korridor Öst) och kombina- tionsalternativen korridor Öst-Väst och Öst-Mitt. Kor- ridorerna jämförs sinsemellan och med Nollalternativet (befintlig järnväg). Öst Korridor Nollalternativet Komb. Öst-Mitt Komb. Komb. Öst-Väst Öst-Väst Komb. (Robertsfors-Burträsk) Godstrafik Klass 1 målpunkt För godstrafiken är banans kapacitet och bärighet samt Umeå (SO) X X X X tillgängligheten till bangårdar och terminaler för om- Skellefteå (SO) X X X X lastning till andra trafikslag avgörande för järnvägens Rönnskärsverken Skellefteå (IT) X X X X funktion. Umeå hamn (IT) X X X X Godstransporter innebär ofta en kedja av transporter Klass 2 målpunkt med olika transportslag mellan avsändare och mot- tagare. För effektiva godstransporter krävs att omlast- Robertsfors (SO) X X X ningen mellan de olika transportslagen kan göras på Burträsk (SO) X ett effektivt sätt. Skellefteå Kraft (IT) X X X X Skellefteå hamn (IT) X X X X De flesta omlastningar av gods görs mellan järnvägs- och vägtransporter, vilket ställer krav på bra väganslutningar Klass 3 målpunkt till godsterminalerna utmed Norrbotniabanan.
    [Show full text]
  • Ättlingar Till Maria Johansdotter I Ersmark, Skellefteå Lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida
    Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 1 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till min farmors morfars mormor Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs Denna utredning är tänkt att innefatta samtliga ättlingar födda före 1937 till ovanstående person. Jag är själv barnbarn till ättling nr 13.1.6.11 i förteckningen. Om Du också tillhör ättlingarna och/eller har några tillägg, släktfotografier eller synpunkter på innehållet i denna släktutredning så får du gärna höra av dig till mig via e-post på adressen: [email protected] Fler släktutredningar finns att ladda ned på min hemsida: www.patriklundstrom.com Ättlingar till Maria Johansdotter i Ersmark, Skellefteå lfs 2 (73) Av: Patrik Lundström, 2008-08-22 Hemsida: www.patriklundstrom.com Maria Johansdotter. Bondhustru i Ersmark. Född 1775-04-25 Falmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1792 till 1832 Ersmark, Skellefteå lfs. Bosatt från 1832 till 1843 Örliden, Skellefteå lfs. Död 1859-02-03 Norra Grundfors, Skellefteå lfs. Familj med Nils Carlsson (Född 1765-01-05 Kusmark, Skellefteå lfs. Död 1813-06-01 Ersmark, Skellefteå lfs.) Vigsel 1792 Skellefteå lfs. Barn: 1 Carl Nilsson. Född 1793-06-17 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1810-08-27 Ersmark, Skellefteå lfs. 2 Johan Nilsson. Född 1794-09-18 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1858-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 3 Nils Nilsson. Född 1795-09-26 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1831-01 Ersmark, Skellefteå lfs. 4 Christina Nilsdotter. Född 1797-09-14 Ersmark, Skellefteå lfs. Död 1799 Ersmark, Skellefteå lfs. 5 Märtha Nilsdotter. Född 1798-10-08 Ersmark, Skellefteå lfs.
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • 8 Alternativ • • • Östliga Alternativfrån Robertsfors Via Ånäset: • • • • Med: Västliga Alternativfrån Robertsfors Via Burträsk Ning
    Norrbotniabanan järnvägsutredning 120 • Utställningshandling Alternativgenerering förväntas om det föreslagna projektet inte byggs. 8 Alternativ Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia- Nollalternativet är ett referensalternativ som ska ge banan är det många aspekter som skall beaktas. Till de en utgångspunkt för att bedöma miljökonsekvenser- Arbetet med att identifiera möjliga järnvägskorridorer och alternativa dragningar för Norrbotniabanan inleddes 2004 viktigaste aspekterna hör följande na av föreslagen åtgärd. Alternativet ska vara en realis- med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter genomförd förstudie tog tisk bedömning av vad som sker om verksamheten inte Banverket i april 2006 beslut om att utreda ett antal av de studerade korridorerna vidare i järnvägsutredningar för sex • Järnvägens funktion kommer till stånd, och dess konsekvenser ska redovisas delsträckor. • Geografiska- och topografiska förhållanden och utvärderas i MKB:n. För sträckan Robertsfors-Skellefteå-Ostvik har två huvudalternativ identifierats mellan Robertsfors och Skellefteå, en • Övrig planering Nollalternativ innebär att inga om- eller nybyggnads- västlig korridor som går via Burträsk och en östlig korridor via Ånäset upp mot Bureå. För den östliga korridoren har • Bebyggelse åtgärder vidtas, befintlig järnväg behålls och att endast flera alternativa sträckningar utretts och justerats i flera skeden. Några korridorer har valts bort efter samrådsskedet • Miljö och naturresurser sådana åtgärder som erfordras för att vidmakthålla och en har återinförts. Norr om Skellefteå mot Ostvik har fyra alternativa korridorer utretts som sammanstrålar till järnvägen i befintligt skick kommer att vidtas, det vill två korridorer vid Kåge och Ersmark. En av de centrala utgångarna från Skellefteå har valts bort efter samrådsskedet. • Byggnadstekniska förhållanden säga, endast sedvanligt underhåll genomförs.
    [Show full text]
  • Johan Lundström
    Johan Lundström - Berättelsen om hans liv och släkt © Patrik Lundström, 2007 Johan Lundström - berättelsen om hans liv och släkt Av: Patrik Lundström, 2007 Förord Sommaren 2004 förfärdigade Eskil Tåg tillsammans med Ulf Torstensson en skrift om min farfars farfar Per Lundström (1849-1893). Intresset kring honom hade väckts efter den stora släktträff som hans ättlingar i släkten Lundström arrangerade i Risliden år 1996. Där visade det sig att alla närvarande barnbarn till honom visste väldigt lite om sin farfar respektive morfar. På samma sätt som den författade publikationen om Per Lundström kommit att avsevärt öka kunskapen om honom och hans levnadsöde, så är syftet med denna skrift att göra detsamma med hans far, Johan Lundström (1812-1858). Tidigare kunskap om honom har främst handlat om att han varit gästgivare i Ursviken och sedan avlidit vid tidig ålder i Hemmingen i Norsjö. Undertecknad som släktforskat en hel del sedan år 1999 har även rett ut hans rötter bakåt samt forskat på syskon och ättlingar till honom via de svenska kyrkböckerna Den här skriften är tänkt att ha utgångspunkt i detta material och sedan sätta in detta i en större kontext genom att komplettera med andra källor. Allehanda material från sådana har beställts och tagits fram av Eskil Tåg, och jag har också honom att tacka för detta informationsunderlag. Trevlig läsning! Patrik Lundström Årsta, hösten 2007 2 Johan Lundström - berättelsen om hans liv och släkt Av: Patrik Lundström, 2007 Johan Lundströms födelse År 1812 så pågick det sedan seklets början ett storkrig ute i Europa. I juli hade de tidigare allierade Frankrike och Ryssland förklarat varandra krig, och i september samma år så stod ett blodigt fältslag mellan kejsar Napoleon I:s Frankrike och tsar Alexander I :s Ryssland i Borodino.
    [Show full text]
  • Curious About Life in Skellefteå? This Is What It Is Like
    Curious about life in Skellefteå? This is what it is like. EVERYTHING YOU NEED TO KNOW ABOUT LIFE AS A SKELLEFTEBO. HOMES, FAMILY LIFE, LEISURE AND CAREERS. FACTS AND FIGURES. STORIES AND IDEAS. IN SHORT, EVERYTHING. Helping you get here. Are you fed up with not living in Skellefteå? Are you wondering whether moving here is the right step for you right now? Good, because we are planning on helping you get here. Obviously there are a lot of things to consider when you are thinking about mak- ing the big decision of moving to a new town. Will we find a nice place to live? What is the childcare like and will we find fun leisure activities? Can I find an exciting and fulfilling profession? Here you will find the answers to your questions. TABLE OF CONTENTS: PAGES 4–11 Homes PAGES 12–17 Family PAGES 18–21 Careers PAGES 22–27 Leisure PAGES 28–29 Experiences 2. 18. 22. 28. E4 8. 4. 12. "In the summer it is so green that we can hardly see the houses on the other side of the river." 4. Where the river makes life flow Marlene Dunder looks out on the river and sighs a little. – There certainly is something special about water. Almost like fire. Incredibly calming and you never get tired of looking at it. Marlene and Emil found the house at Norra Tuvan Marlene says there are plenty of families with in Skellefteå just over five years ago. They were children in the area and a generally lovely at- heading home from a boat trip when they passed mosphere.
    [Show full text]