Skelleftebygden TIDNING FÖR LOKALHISTORIA Tema: Skelleftebanan 100 år 1/2012 Störst och vackrast. Den väldiga kraft som grundas på kokande vatten fascinerar folk i alla åldrar. Det mest beundrade ångloket var nog typ G6, det kraftigaste lok som trafikerat Skelleftebanan. G6 anskaffades ca 1930 för malmtransporter från Boliden- gruvan till Rönnskärsverken. Det gick i trafik till 1962, då diesellokens tid var inne. FOTO via STIG NYBERG FOTO Innehåll Strid om sträckningen när Skelleftebanan blev till 4 Från banans första tid 6 Vardagsteknik: Började med öppen eld och karbidlampor 8 Reseskildring: ”Järnvägen går i alla möjliga krokar...” 10 Bilder från Skelleftebanan 12 Thore Sjögren: Minnen från 25 år vid Skelleftebanan 14 Ursviken: Historia nära hamna i containern 17 Lilla Karin fångades av lokets plog 18 Massafabriken inledde ny epok i Clemensnäs 20 Assar Svenssons flygskola i Ersmark 22 Järnvägen i vägen för vägen 24 Tidskriften Skelleftebygden ges ut av SKEFO, Skelleftebygdens lokalhistoriska förening. Kopior av bilder kan beställas från Skellefteå museums bildarkiv. Redaktion: Rolf Granstrand, redaktör och ansvarig utgivare 070-266 87 23, [email protected] Åke Bäckman, redigering och grafisk form,[email protected] Tryckt av Skellefteå Tryckeri AB 2012. Besök sajten lokalhistoria.skelleftea.org – en rik källa att ösa ur! SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV FOTO: HENRY LUNDSTRÖM Transport av slig (anrikad malm) till Rönnskärsverken passerar Klockhoffsberget i Ursviken, mars 1984. Tåget dras av diesellok typ T43 och T44 (främst). Vagnarna är av en typ som användes i 60 år från 1930. Mellan järnvägen och berget går väg 372. Fotografen står på Ursviksfjärdens is. 2 SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 En ovanligt pigg hundraåring! SKEFO et var den 6 september 1912 Sjögrens och Rolf Forslunds förnämliga Skelleftebygdens som Skelleftebanan mellan bok, som gavs ut av Svenska Järnvägs- lokalhistoriska Bastuträsk och Kallholmen klubben år 2000. Den är sen länge slut Dinvigdes med pompa och ståt. Det löv- på förlaget, men det finns ju bibliotek förening smyckade tåget for längs banan, orkest- och antikvariat. ”Skelleftebygden” har rar spelade, landshövdingen talade och fått författarnas tillstånd att publicera ett Föreningens adress: sen åts det middag på Stadshotellet. intressant avsnitt och många bilder. Skelleftebygdens lokalhistoriska Kungen ville nog inviga, men var förhin- I en annan artikel sätts järnvägen in förening, SKEFO drad. Han hade dock redan den 7 mars i sitt teknikhistoriska sammanhang. Vi Nordanå, 931 33 Skellefteå provåkt banan ända ner till Kallholmen, berättar också om en av de bortrivna varifrån det sen blev slädfärd ut till det stationerna, den i Ursviken. Och om en Ordförande: planerade hamnområdet där det sköts av banans stora kunder, Scharins, som Rolf Granstrand, 070-266 87 23, Kunglig salut. också på sätt och vis fyller hundra. Men e-post: [email protected] I detta temanummer av ”Skellefte- i en artikel lämnar vi det spår- och mark- bygden” berättar vi den spännande his- bundna perspektivet och beger oss upp i Sekreterare: torien om banans tillkomst. Det var inte luften tillsammans med Assar Svensson! Lars Jonsson, 0910-108 33 alls självklart att sträckningen skulle bli ####### Kassör: den det blev och i ett visst skede röstade og har ånglok en unik förmåga att Martha Hellgren, 0910-559 50 majoriteten av sockenborna nej till hela Nframkalla minnen från svunna dar, projektet! men det kanske är på sin plats att påpeka Medlemsavgifter: att Skelleftebanan lever i högönsklig är finns också artiklar om hur det Enskild medlem: 150 kr (inkl tidskriften) välmåga – om än persontrafiken blott är var arbeta vid Skelleftebanan under Familj 2 personer: 200 kr (1 ex av tid- H ett nu alltmer avlägset minne. Och banan 1900-talets första hälft, hur det var att skriften) är efter rälsbyte och elektrifiering i bättre färdas med tåget och om hur det var att Ungdom under 20 år: 25 kr (inkl tid- skick än nånsin. Mängden transporterat bo alldeles invid banan. Järnvägen tog skriften) gods har sannolikt aldrig varit större än nu över skeppens roll som frihetssymbol sistlidna år, och då har dessutom just och färdmedlet ut i världen. denna vinter Boliden slutfört bygget av Men många resor hade annan bak- världens största smältanläggning för Som medlem grund; det kunde handla om att resa till elektronikskrot ute på Rönnskär! Än • får du kontakt med andra som har sanatoriet i Hällnäs eller till regements- fler godsvagnar är att vänta. Trots detta aktivt intresse för dina trakter och orter som Boden och Luleå för årslång skulle nog en rälsbuss till Bastuträsk intresseområden värnplikt, repövning eller beredskaps- rymmas på banan utan större besvär. tjänst. Eller om första etappen på den • får du information om lokalhistoriska Men för alla oss järnvägsvänner är långa resan till USA, som för en grupp evenemang: föreläsningar, konferenser, naturligtvis målet att Skellefteå så små- unga män på Medle station i slutet av kurser, utflykter mm ningom ska återfå persontrafiken, och då 20-talet. Resans skäl och mål må ha • får du som är utflyttad skelleftebo som en viktig knutpunkt på Norrbotnia- varierat, men det var Tåget som gällde. en påminnelse om din gamla hembygds banan! Till dess får det vackert nyreno- historia et är nog inte många järnvägs- verade stationshuset i Bastuträsk tjäna • stödjer du den lokalhistoriska forsk- Dsträckor i landet, som blivit så som vår mentala startpunkt för färden ut ningen i Skellefteå noggrant och smakfullt beskrivna som i världen… Skelleftebanan. Tänker förstås på Thore Med hälsningar • kan du få hjälp och stöd när du själv Rolf Granstrand letar fakta om din hembygd och män- ordf. SKEFO niskorna där, om ditt barndomshem och gårdarna i din by .• Dessutom får du föreningens tid- skrift Skelleftebygden med lokalhisto- riskt material – dokument och populärt skrivna artiklar. Ännu vackrare förr? Bastuträsk station redan 1900 skefo.skelleftea.org – före Skelleftebanan! SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 3 Många ville ha järnvägen i sin närhet: Strid om sträckningen när Skelleftebanan blev till Vid förra sekelskiftet pågick flera stora projekt i regionen, däribland färdigställ- andet av bibanan mellan Bastuträsk och den nya hamnen vid Kallholmen, dvs dagens Skelleftehamn. Norra stambanan hade äntligen nått även våra trakter. Dessa nya kommunikationer betydde mycket för bygdens utveckling och ekono- mi, och ganska ofta vållade projekten en dragkamp mellan bygder och orter. enom Skellefte socken fanns länge bara en enda riktig lands- G väg, den så kallade Kustlands- vägen. 1780 tillkom vägen till Burträsk, och inte långt efter bröts vägar till Urs- viken och Jörns kapell. SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV När däremot Arvidsjaur och Arjeplog socknar började planera väg mot kusten tillkom en dragkamp mellan Piteå och Skellefteå om var vägen skulle börja ute vid kusten. Även vägen Jörn–Kåge utlöste stridigheter, och när Malå med ett nytt vägprojekt knöts till Skellefteå var staden villig att svara för hantlang- ningskostnaderna. Den vägen byggdes 1897-99. Järnvägsplaner ägarna var otillräckliga för de ökan- Vde transportbehoven. Järnvägens möjligheter blev alltmer tydliga, och nya tekniska framsteg gjorde projekten Rallarna var kamrater i ett tungt och slitsamt arbete. Under den första tiden anställdes arbetare genomförbara. På sommaren 1894 hade från södra Sverige, och baracker för dessa fanns på flera ställen. Män från närområdet bildade ibland egna arbetslag under en van järnvägsbyggnadsförman. Bilden visar ett rallarlag som stambanan till Boden blivit färdig. ställt upp för fotografering någonstans efter banan. Redan 1881 hade Skellefteborna börjat undersöka om det skulle vara Ett tredje alternativ backades upp i Bibanan från Bastuträsk till Ursvi- möjligt att anlägga en smalspårig bibana Burträsk, där man ville ha sträckningen ken, senare Sävenäs och slutligen Kall- till Skellefteå och Ursviken. De planerna Åsträsk–Burträsk–Skellefteå–Örviken. holmen kom inte som en skänk från gavs upp relativt snart. Det innebar en ”sicksack”-sträckning ovan även om det var riksdagen som Nu tog kampen om bibanan fart med och föll snart bort. tog beslutet. Nu, liksom vid stadens huvudsakligen två alternativ. Stadsborna tillkomst, hade man hård konkurrens förespråkade givetvis sträckningen Bas- Konkurrens från Kåge, som märkligt nog även denna tuträsk–Skellefteå–Ursviken. I Skellefte ungl Järnvägsstyrelsen tvekade gång kunde påräkna stöd från både Piteå socken löd förslaget Jörn–Kåge–Skel- Klänge. Det tog tiotalet år av utred- och Umeå men också från kommunerna lefteå och det stöddes förstås av Arvid- ningar och utspel innan staten lyssnat Byske, Jörn, Arvidsjaur och Arjeplog. sjaurs, Jörns och Byske socknar. färdigt och bestämde sig. 4 SKELLEFTEBYGDEN 1/2012 SKELLEFTEÅ MUSEUMS BILDARKIV Hamnbygget slutade med stor skandal en nya hamnen vid Kallholmen som varit en förutsättning för Dbanan från Bastuträsk blev inte helt färdig förrän 1913. Hamnens tillkomst slutade för övrigt i en prakt- full kommunal skandal. Hamnstyrelsen anklagades öppet för grov försumlighet och arbetschefen skildes från sitt upp- drag. Hela styrelsen avgick i maj 1914. Kritiken tystnade dock inte därmed och riktades så småningom mot den Bilden visar troligen några av stadens celebriteter vid en första tur på banan. De är uppställda kommunala förvaltningen i sin helhet. där Lasarettsvägen nu korsar järnvägen, intill Skellefteå station. Någon bild av kungatåget den 8 mars eller invigningståget den 6 september 1912 har inte påträffats, Pikanta interiörer Argumenten hjälpte det när