Arbetsmarknadseffekter - Översiktlig Analys Avseende Stråket Umeå-Skellefteå
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Norrbotniabanans nyttoeffekter Arbetsmarknadseffekter - Översiktlig analys avseende stråket Umeå-Skellefteå Rapport September 2017 Innehåll 1 Bakgrund ...............................................................................................3 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................3 1.2 Syfte .............................................................................................................................................3 1.3 Uppdraget ...............................................................................................................................3 2 Forskning och studier - Pendling, regionförstoring och effekter av ny kommunikationsinfrastruktur ....................... 4 2.1 Pendling idag och dess utveckling över tid .................................................4 2.2 Vilka pendlar och varför .............................................................................................. 5 2.3 Regionförstoring ................................................................................................................ 6 2.4 ”Hela resan perspektiv” ................................................................................................ 8 2.5 Erfarenheter från Botniabanestråket .............................................................. 8 3 Branschstruktur och arbetspendling i stråket ..................10 3.1 Branschstruktur tätorter ......................................................................................... 10 3.2 Arbetspendling mellan tätorter i stråket .....................................................12 4 Geografisk regionförstoring ...................................................... 14 4.1 Förändrade pendingstider och regionförstoring ....................................14 4.3 Sävar .........................................................................................................................................18 4.4 Bygdeå ....................................................................................................................................19 4.5 Robertsfors .........................................................................................................................20 4.6 Ånäset .....................................................................................................................................21 4.7 Bureå .........................................................................................................................................22 4.8 Skellefteå ..............................................................................................................................23 4.9 Sammanfattande slutsatser .................................................................................26 5 Referenser .......................................................................................... 28 Medverkande konsulter Maria Lundberg, Uppdragsledare Erik Vidje, Utredare/GIS Mats Landström, Utredare/GIS Anna Jonsson, Utredare Peter Stensson, Experstöd 1 Bakgrund 1.1 Bakgrund på ett sätt som gynnar såväl medborgare Norrbotniabanan är en 27 mil lång järn- som näringsliv. Ett större omland får väg som planeras längs kusten mellan bättre tillgänglighet till service, utbild- Umeå och Luleå. Trafikverket har via ning, nöjen m.m. Norrbotniabanan AB och EU-kommissio- För kommunerna i stråket är det regiona- nen fått finansiering för att ta fram järn- la persontrafikresandet en mycket viktig vägsplaner för sträckan Umeå-Skellefteå del av banans funktion. under perioden 2015-2019. Uppdraget består i att utifrån tillhanda- För kommunerna i stråket innebär den hållen statistik presentera en samman- korta tidsperioden en stor utmaning med ställning/nulägesbild av respektive tätorts att möta upp Trafikverkets process. Umeå branschstruktur samt av befintlig arbets- kommun, Robertsfors kommun och Skel- pendling för utvalda orter i stråket. lefteå kommun har därför gått samman i projektet Norrbotniabanans nyttoeffekter Utifrån detta dras slutsatser kring: med utvecklingspotentialerna i noderna, som medfinansieras av Region Västerbot- • Den geografiska regionförstoringen ten. kopplat till förändrade pendlingstider (restidsisokroner) samt hur detta påver- 1.2 Syfte kar arbetsmarknadernas robusthet. Projektet syftar till att skapa underlag för • Omfattningen och effekterna av en even- den kommunala delen av planeringsarbe- tuell regionförstoring på såväl efterfrå- tet samt att genomföra en nyttovärdering gan som utbud av arbetskraft. Kan vissa av attraktiva och konkurrenskraftiga branscher förväntas gynnas mer än noder för person- och godstrafik i Norr- andra? botniabanestråket genom Västerbotten. Arbetet syftar därtill att utgöra en platt- Analysen ska visa effekten för totalbefolk- form för analys och utveckling av strate- ningen men även eventuella skillnader giska samarbeten mellan kommunerna i mellan kvinnor och män. stråket. Resultatet av studien ska fungera som underlag inför diskussioner om tra- Rapporten ska baseras på relevant forsk- fikeringsupplägg för tåg och anslutande ning om effekterna av att tillföra ny kom- trafik. munikationsinfrastruktur. 1.3 Uppdraget Den kommande Norrbotniabanan kom- mer, tillsammans med befintliga Botnia- banan, att medföra helt nya förutsätt- ningar att ta sig fram i norra Sverige. Med tågtrafikering och kraftigt reducerade restider mellan städerna längs kusten kan arbetsmarknadsregioner vävas samman 3 2 Forskning och studier - Pendling, regionförstoring och effekter av ny kommunikationsinfrastruktur 2.1 Pendling idag och dess gräns på 60 minuter användas för att av- 4 utveckling över tid gränsa en lokal arbetsmarknad. Rörligheten i form av arbetspendling Satsningar på infrastruktur och kom- över kommungräns har ökat successivt munikationer, som förkortar restider och under de senaste decennierna.1 Omkring skapar förbättrade pendlingsmöjligheter, 1,6 miljoner svenskar arbetar i en annan främjar en stärkt funktionalitet och regi- kommun än sin hemkommun. Sedan 1998 onförstoring. Större lokala arbetsmarkna- har antalet pendlare ökat med nästan 40 der bidrar till ökad flexibilitet och rörelse, procent, vilket motsvarar mer än 400 000 som gynnar både företagare och enskilda personer eller i genomsnitt 30 000 fler om medborgare genom att det blir enklare att året. Arena för tillväxt, som arbetar med hitta arbete och kompetens. Större lokala att ta fram faktaunderlag och sprida kun- arbetsmarknader rymmer fler branscher skap avseende regional och lokal tillväxt och bidrar till att reducera sårbarheten och utveckling, ser två möjliga förklaring- vid strukturomvandling.5 ar till den ökade arbetspendlingen: Faktorer som driver på pendling 1) En koncentration av arbetstillfällen 1990-talets ekonomiska kris ledde till en i högre grad till tillväxtorter och större strukturomvandling på arbetsmarknaden. städer. Flertalet industriarbeten försvann och 2) Bostaden tenderar bli allt viktigare för antalet arbeten inom den privata tjäns- det enskilda hushållet. Det är viktigt att tesektorn ökade. Arbetsmarknadens nya bo bra med sin familj även om det innebär geografi innebar kraftig ökning av både att man måste pendla lite längre till ar- flyttningar och pendling till större städer. betet.2 Var man förvärvsarbetar har inte Förutom strukturell omvandling av ar- längre lika stor betydelse när det kommer betsmarknaden finns flera faktorer som till val av bostadsort.3 verkar pådrivande för pendling. Sedan Pendling i Sverige visar stora regionala 1990-talet har den mentala regionförsto- skillnader. Mest pendling sker kring ringen spelat stor roll för dagens pend- storstäderna och i geografiskt sett mindre lingsmönster. Allt fler ser möjligheterna kommuner med närhet till kommungräns. att kombinera ett attraktivt boende, utan- I områden med relativt höga befolknings- för områden med eskalerade bostadspriser, tal och med långa avstånd till grannkom- med ett bra jobb samtidigt som accep- munen sker pendling i mindre utsträck- tansen för att pendla i vardagen blir allt ning. större. Benägenheten att genomföra att genom- Satsningar på infrastruktur i form av väg föra arbetsresor minskar med ökad restid och järnväg har möjliggjort allt mer ar- och är låg vid en restid mellan 50 och 60 bets- och studiependling. I takt med att minuter. Enligt NUTEK kan därför en regionförstoring tagit plats som strategi för lokal och regional utveckling har kom- 1 Pendling till och från arbetet, SKL 2013 munkationer fått allt viktigare position 2 Dagens samhälle Nr 22, 2017-06-07. 3 På spåret -en studie om pendling och regionförstoring, Svenska 4 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet, 2006:01. Kommunförbundet & Arena för tillväxt, 2003 5 Dagens samhälle Nr 22, 2017-06-07. 4 i planeringen. Ökad rörelsefrihet gör att Högutbildade är mer benägna att pendla fler arbetsplatser blir tillgängliga för ar- långt. Det beror bland annat på att det i betstagare och att specialkompetenser blir ett större arbetsmarknadsomland finns tillgängliga för arbetsgivare. fler chanser för högutbildade till ett ar- bete där specialkompetens efterfrågas och I en kommun finns en grupp potentiella därmed bättre ekonomisk utdelning. Det pendlare, som gradvis får upp ögonen för gäller främst för män. För personer som pendlingsmöjligheterna när allt fler i den arbetar inom traditionellt kvinnliga områ- egna omgivningen börjar nyttja den. Pend- den, som vård och omsorg, är sannolikhe- lingsökningen kan sedan liknas vid en 6 ten mindre att de genom