DOCSLIB.ORG

F Premiering Av Mindre Jordbruk, Ansökningar 1908-1924

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
F Premiering Av Mindre Jordbruk, Ansökningar 1908-1924 ARKIV 1436 Norrbottens Läns Hushållnings sällskap VOL 460 Innehåll: F PREMIERING AV MINDRE JORDBRUK, ANSÖKNINGAR 1908-1924 Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register: A Aili Isak, Vitsaniemi nr 2 Aili Hietaniemi förs. 1910 Andersson Emil, Vitå nr 3 och 14 Råneå förs. 1912 Andersson Joh., Junosuando nr 8 Poromaa Pajala förs. 1912 Andersson Karlström Justinus Kaunisvaara nr 17 Suoja Pajala förs. 1910 Andersson N.A., Innanbäcken nr 3 Nederkalix förs. 1909, 1911 x2 Andersson N.A., Sörbyn nr 2 Degersel Råneå förs. 1911 Andersson Oskar, Blåsmark nr 7 Keupskiftet nr 1 Hortlax förs. 1924 Andersson P.O., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 Andersson Ruben, Hortlax nr 17 Ängsbacka Hortlax förs. 1924 Andersson W.J., Ängesträsk nr 1 Råneå förs. 1911 Andrée N.P., Rasmyran nr 2 Överluleå förs. 1909 Antonsson Joh., Forsnäs nr 1 Råneå förs. 1911 Anunti Johanna, Kukkola nr 38 Anundi Karl Gustav förs. 1912 Auno A. Felix, Keräsjoki nr 3 Parvias... Nedertorneå förs. 1911-1912 x2 B Bengtsson Joel, Glommersträsk nr 2-12 Arvidsjaur förs. 1920, 1922, 1924 x3 Berggren A.H., Hedberg nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Berggren Joh., Hedberg nr 1-3 Arvidsjaur förs. 1910, 1913 x2 Bergkvist Oskar, Blåsmark nr 1 Piteå landsförs. 1910 Berglund A.V., Svensbyn nr 41 Piteå landsförs. 1917, 1920, 1922, 1924 x4 Berglund Johan, Kopparnäs nr 2 Norrfjärdens förs. 1920 Berglund N.A., Hemmingsmark nr 4 Hortlax förs. 1924 Berglund P.A. Öjebyn nr 31 Piteå landsförs. 1909 Bergman A.F., Manjärv nr 2 Älvsby förs. 1922 Bergman E.J., Åträsk nr 1 och 2 Piteå landsförs. 1924 Bergman Fabian, Tvärsel nr 1 Älvsby förs. 1924 Bergman Harald, Tvärsel nr 1 Tvärålund Älvsby förs. 1924 Bergman J., Sjulnäs nr 21 Piteå landsförs. 1909 Bergman J.A., Muskus nr 3 Älvsby förs. 1924 Bergman Viktor, Manjärv nr 2 Älvsy förs. 1924 Bergström J.A., Ytterbyn nr 2 och 15 Nederkalix förs. 1911 Bergström J.A., Merasjärvi nr 6 Rova Jukkasjärvi förs. 1912 Bergström K. dy., Högsön nr 3-6 Råneå förs. 1911 Bergström P.U., Ytterbyn nr 2 och 15 Nederkalix förs. 1911 Björklund, A., Ersnäs nr 1 Nederluleå förs. 1909 Björkman Alfred, Långnäs nr 8 Nederluleå förs. 1912-1913 x4 Blombäck J.E., Näsbyn nr 11 Bredviken Nederkalix förs. 1911 Bolm S.A., Högbränna nr 2 Arvidsjaur förs. 1909-1910 x2 Boström E.J., Flokdal nr 1 Sörbyn Råneå förs. 1910, 1913 x3 Brännström E.H., Lillpite nr 13 Piteå landsförs. 1917, 1920, 1922, 1924 x4 Bäckström C.J., Ytterbyn nr 5 Nederkalix förs. 1911 C Carlsson Carl Aug., Hedberg nr 2 Arvidsjaur förs. 1910 Carlsson ??, se Sundin D Dahlbäck Frans, Blåsmark nr 2 Hortlax förs. 1924 Dahlbäck J. Albin, Blåsmark nr 6 Piteå landsförs. 1913 Dahlbäck Joh. G., Blåsmark nr 2 Hortlax förs. 1924 Danielsson J.A., Bjursträsk nr 2 Nederluleå förs. 1914 Danielsson O.A., Brunmyrheden nr 1 Arvidsjaur förs. 1914, 1918 x2 E Edfast Johan Anton, Prästholm Råneå förs. 1912 Edholm Ragnar, Avaviken nr 1 Arvidsjaur förs. 1913 Edin Erik, Glommersträsk nr 2 Arvidsjaur förs. 1909 Edström A.J., Glommersträsk nr 5 Arvidsjaur förs. 1909, 1911, 1913 x3 Edström Erik Aug., Glommersträsk nr 2 och 12 Arvidsjaur förs. 1909 x2 Edström J. Erhard, Glommersträsk nr 2 och 12 Arvidsjaur förs. 1922, 1924 x2 Edström L.O., Hedberg nr 3 Arvidsjaur förs. 1910 Edström N.O. och P.B., Glommersträsk nr 5 Arvidsjaur förs. 1909, 1911 x2 Eklund C.A., Järvträsk nr 5 Arvidsjaur förs. 1913 Enberg Jonas, Svensbyn nr 31 Piteå landsförs. 1913 Engman L.H., Hakkas nr 13 Gällivare förs. 1909 Engman Lars Levi, Palohuornas nr 2 Gällivare förs. 1910 Engman N.A., Krokträsk nr 1 Råneå förs. 1908 Engman O.O., Yrttivaara nr 7 Gällivare förs. 1912 Eriksson J.G., Glommersträsk nr 8 Arvidsjaur förs. 1909, 1911, 1913 x3 Eriksson Linus, Lillpite nr 4 Piteå landsförs. 1922, 1924 x2 Eriksson N.J., Byn nr 2 Älvsby förs. 1924 F Filipsson Ivar, Svensbyn nr 29-32 Piteå landsförs. 1910, 1913, 1924 x3 Fornberg Magnus, Böle Råneå förs. 1912 Fredriksson Lantto Levi, Kaunisvaara Aro Pajala förs. 1910 Forsström J.M., Dynaboda Högsön nr 6 Råneå förs. 19?? G Gahm N.J., Kamlunge nr 2 Töre förs. 1912 Granberg Nils, Hemmingsmark nr 10 Piteå landsförs. 1913, 1920 x2 Granlund A. Simon, Glommersträsk nr 4, 10 och 11 Arvidsjaur förs. 1909, 1911 x2 Granlund Helmer, Glommersträsk nr 4, 10 och 11 Arvidsjaur förs. 1922, 1924 x2 Granlund Sigfrid, Lappträsk nr 1 Arvidsjaur förs. 1922, 1924 x2 Granlund Simon, Glommersträsk nr 10 Arvidsjaur förs. 1922, 1924 x2 Granlund Z., Lappträsk nr 1 Arvidsjaur förs. 1909-1911, 1913 x4 Granlund Z. sterbhus, Lappträsk nr 1 Arvidsjaur förs. 1917 Grundström J.G., Grundträsk Arvidsjaur förs. 1909 Grundström N.J., Grundträsk nr 2 Arvidsjaur förs. 1909 Gustafsson A., Laduberg nr 1 Älvsby förs. 1924 H Hannu Frans J., Niemis nr 7 Hannu Hietaniemi förs. 1912 Hannu Helmer, Päkkilä nr 2 Hannu Hietaniemi förs. 1910 Hansson N.J., Skogslund Gäddvik nr 5 Nederluleå förs. 1910 Havela Zakarias, Karungi nr 3 Kankaanranta 1910 Hedlund Erik Johan, Strandhem nr 1 Järvträsk nr 4 Arvidsjaur förs. 1913 Hedlund J.A., Töre nr 2 Töre förs. 1909, 1912 x2 Hedström C.A., Svensbyn nr 21 och 42 samt Fräkenmyren under Långnäs nr 5 Piteå landsförs. 1918, 1920, 1922, 1924 x4 Hellström J., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 Hempäälä E.G., Kukkola nr 42 Hemphäälä Karl Gustav förs. 1911 Henriksson L.H., Hakkas nr 7 Gällivare förs. 1909 Hetta Karl O., Haapakylä nr 7 Heikkilä och nr 9 Assola samt Kuivakangas nr 8(?) Kleema Övertorneå förs. 1911 Hollström Rob., Kukkola nr 32 Viinikka Karl Gustav förs. 1909, 1911 x2 Holm J.A., Öjebyn nr 39 Piteå landsförs. 1918 Holmberg D.A., Södra Nyborg nr 1 Arjeplog förs. 1909 Holmberg Linus, Fiskträsk nr 2 Arvidsjaur förs. 1913 Holmgren J.O., Lillpite nr 2 Piteå landsförs. 1909 Holmkvist Johan, Sjulnäs nr 6 Piteå landsförs. 1913 Holmström Axel, Jävre nr 5 och 10 Piteå landsförs. 1913 Holmström R.A., Jävre nr 5 och 10 Piteå landsförs. 1913 Hortlund J.F., Lillpite nr 18 och 28 Piteå landsförs. 1910, 1913, 1917 x3 Hällgren Jonas, Järvträsk nr 3 Arvidsjaur förs. 1911 Hällgren J.E., Järvträsk nr 3 Arvidsjaur förs. 1924 Hällström C.A., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 J Johansson Alfr., Sunderbyn nr 12 Nederluleå förs. 1909 Johansson Anders G., Älvsbyn nr 6 Älvsby förs. 1922, 1924 x2 Johansson Carl, Stormyrheden nr 1 och 2 Arvidsjaur förs. 1920, 1922 x2 Johansson C.O.(?), Lillpite nr 24 Piteå landsförs. 1911 Johansson Ernst, Porsnäs nr 3 Norrfjärdens förs. 1924 Johansson E.A., Högheden nr 1 Arvidsjaur förs. 1909 Johansson G.M., Böle nr 4 Råneå förs. 1912 Johansson Georg, Hortlax nr 17 1909 Johansson Joh., Granträsk nr 1 och 2, Älvsby förs. 1924 Johansson J.E., Yrttivaara nr 4 Mäkitalo Gällivare förs. 1912 Johansson J.O., Rönnliden Arvidsjaur förs. 1909 Johansson J.P., Månsbyn nr 8 Nederkalix förs. 1911 Johansson J.P., Prästholm nr 16 Råneå förs. 1912 Johansson J.W., Bensbyn nr 6 Nederluleå förs. 1912 Johansson N.A., Bredåker nr 1 Överluleå förs. 1918 Johansson Osk., Månsbyn nr 5 Nederkalix förs. 1909, 1911 x2 Johansson P. Hjalmar, Narken nr 3 Pekka Korpilombolo förs. 1912 Jonsson Johan H., Långnäs nr 8 Piteå landsförs. 1913 Jonsson/Jönsson Nils Petter, Alsån Överkalix förs. 1912 x2 Jönsson Lars Henrik, Alsån nr 1 Överkalix förs. 1914 Jönsson L.G., Böle Råneå förs. 1912 K Kallioniemi Helmer, Matojärvi nr 10 Kangas Hietaniemi förs. 1912 Karlsson K.J., Järvträsk nr 4 Arvidsjaur förs. 1913 Karlsson Lars August, Långnäs nr 12 Piteå landsförs. 1913 Karlsson Oskar, Nyböle nr 5 Piteå landsförs. 1920 Karlsten K.A., Hålberg nr 5 Arvidsjaur förs. 1920 Kemi K.J., Masugnsbyn nr 4 Jukkasjärvi förs. 1911 Kenttä Johan Henrik, Lovikka nr 12 Kenttä Pajala förs. 191? Kristiansson August, Åsäter nr 1 Roknäs Piteå landsförs. 1909 Kummu J.A., Kukkola nr 10 Alamaa Karl Gustav förs. 1910 Köhler Oskar, Gällivare by nr 7 och 11 Gällivare förs. 1909, 1912 x2 L Larsson E.W., Högheden nr 2 Arvidsjaur förs. 1913 Larsson L.A., Nya Bastuselet nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Larsson Lars Albert, Bredviksudden nr 1 Stora Lappträsk Nederkalix förs. 1910, 1912 x2 Larsson Magnus, Böle Råneå förs. 1912 Larsson N. Herman, Åkermys nr 1 Nybyn 5 Överkalix förs. 1912 Larsson N.H., Niemis nr 8 Erkki Hietaniemi förs. 1909 Larsson N.H., Valheden nr 1 Landsjärv Överkalix förs. 1909-1910 x2 Larsson R.E., Nya Bastuselet nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Lasu J.A., Korpikylä nr 6 Rova Karl Gustav förs. 1909 Lidén E.A., Glommersträsk nr 8 Arvidsjaur förs. 1909, 1911, 1913 x3 Lidström Anders, Glommersträsk nr 3 Arvidsjaur förs. 1909, 1911 x2 Lidström Anton, Pitholm nr 9 och 15 Piteå landsförs. 1918 Lidström Karl, Ånäs nr 2 Arvidsjaur förs. 1924 Liisanantti August, Korpilombolo by Korpilombolo förs. 1912 Lindahl R.H., Högsön nr 9 Strömsund Råneå förs. 1911-1912 x2 Lindgren Joh., Tallträsk nr 1 Arvidsjaur förs. 1918 Lindgren Johan, Hermansdal nr 1 Arvidsjaur förs. 1911 Lindgren Jonas, Lappträsk nr 7 Arvidsjaur förs. 1913 Lindgren J.E., Törböle nr 1 Töre förs. 1911 Lindgren Oskar, Hortlax nr 15 Piteå förs. 1908, 1911, 1913 x3 Lindkvist Karl, Jävre nr 3 Hortlax förs. 1924 Lindmark Anders Isr., Bredåker nr 11 Överluleå förs. 1908 Lindmark Leo, Kläppen nr 1 Arvidsjaur förs. 1910, 1913 x2 Lindström Alfred, Långnäs nr 3, 6, 10 och 16 Klippan Nederluleå förs. 1909 Lindström J.H., Byn nr 6 Älvsby förs. 1924 Lindström K.R., Hällberg nr 2 Arvidsjaur förs. 1924 Lundberg G.W., Blåsmark nr 6 Piteå landsförs. 1910, 1913 x2 Lundberg Jon. Alb.
Load more

Recommended publications
  • 8 Alternativ 69 8 Kilometer 8 / N 6 Piteå Hamn Haraholme N 2 4 Utredningsområde Utredningskorridorer 505 Pitholme Pite Havsbad © Lantmäteriet 2001
    8 Alternativ E4 Arbetet med att identifiera möjliga järnvägskorridorer och alternativa dragningar för Norrbotniabanan inleddes Böle 2004 med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter arbetet med för- � Piteåbanan � studierna tog Banverket i april 2006 beslut om att gå vidare med järnvägsutredningar uppdelat på sex delsträckor. 374 På sträckan länsgränsen Västerbotten/Norrbotten-Piteå kan tre korridorer identifieras, en E4-nära korridor och två korridorer över Pitholmen. Inom dessa korridorer finns ett antal olika utformningsalternativ. Effekter och konsekven- ser av en dragning enligt de olika korridorerna beskrivs kapitel 10-13. � 8.1 Metod Alternativgenerering Sjulsnäs Öjebyn � Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia­ Alternativ från förstudien banan är det många aspekter som skall beaktas. Till de viktigaste aspekterna hör följande � Efter avslutad förstudie beslutade Banverket att utreda 373 � PITEÅ kvarstående sträckningar vidare i denna järnvägs­ • Järnvägens funktion Svensbyn utredning. De alternativ som Banverket gick vidare med Bergsviken • Geografiska och topografiska förhållanden Munksund från förstudien var korridor Öst samt delar av korridor Mitt, vilka redovisas i figur 8.1.1. • Övrig planering • Bebyggelse Hortlax Pitholmen I söder finns en bred korridor vid Kälen. Denna delar sig i två, på vardera sidan om Jävreträsken. Den västra av • Miljö och naturresurser 503 dessa delar sig i sin tur i två delar, på vardera sidan om • Byggnadstekniska förhållanden Blåsmark sjön Avan och strålar åter samman längs E4 via Bergsvi­ I kapitel 1 Inledning, presenteras de projektmål som for­ 505 ken och vidare norrut. Korridoren öster om Jävreträsken mulerats för Norrbotniabanan och som legat till grund 506 Piteå hamn delar sig i två vid Pitsund.
    [Show full text]
  • GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå Kommun
    GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 § 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Teknik- och servicenämnden 1 Tills vidare Dokumentinformation Planen visar hur medel till utbyggnad av gång och cykelnätet fördelas. Dokumentet gäller för Planerare av infrastruktur i kommunen. 1 Inledning Bakgrund År 1997 gjorde Tekniska kontoret, Gatuavdelningen, den första planen för utbyggnaden av gång- och cykelnätet. Det övergripande målet med den planen var att skapa ett antal huvudstråk från olika stadsdelar in till Piteå Centrum samt att förse vissa byar med gång- och cykelvägar för att skapa trafiksäkra skolvägar. Kommunfullmäktige gav sedan Tekniska kontoret, Gatuavdelningen, i uppdrag att arbeta vidare med fortlöpande planering av gång- och cykelvägarna inom kommunen med uppföljning varje år i kommunfullmäktige. Syfte Varje år avsätter kommunen medel till utbyggnad av gång- och cykelnätet. Planens syfte är att visa på hur dessa medel ska fördelas, via utbyggnad, förbättringsåtgärder samt prioriteringsordning för dessa. Avgränsningar Tidsmässigt avgränsar sig planen från år 2011 till år 2014. Planen kommer att revideras vart fjärde år. Årlig uppföljning av genomförda åtgärder delges via bokslut. Planering för nästkommande år lämnas till Kommunfullmäktige varje år via Verksamhetsplanen. Planen avgränsar sig geografiskt till Piteå Stadsbygd (Öjebyn, Piteå C, Bergsviken samt Hortlax) och byarna Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark, Svensbyn, Lillpite, Böle, Norrfjärden, Sjulnäs/Roknäs, Sjulsmark, Långträsk och Rosvik. Byarna har valts ut utifrån dess storlek, trafiksituation samt om det finns en skola i byn. Det finns även ett stort behov av gång- och cykelförbindelser mellan byarna utanför stadsbygden men dessa berör till största delen Trafikverkets vägar.
    [Show full text]
  • "Vi" Och "Dom" I Norra Sverige Nutida Identifikationsmönster Och Moderniseringsstrategier I Ord Och Sak 1
    KULTURENS FRONTLINJER Skrifter från forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR 12 KRISTINA KRAM (RED.) "Vi" och "dom" i norra Sverige Nutida identifikationsmönster och moderniseringsstrategier i ord och sak 1 UMEÅ 1998 "Vi" och "dom" i norra Sverige KULTURENS FRONTLINJER Skrifter frånf orskningsprogrammetK ULTURGRÄNS NORR 12 KRISTINA KRAM (RED.) "Vi" och "dom" i norra Sverige Nutida identifikationsmönster och moderniseringsstrategier i ord och sak 1 UMEÅ 1998 I forskningsprogrammet Kulturgräns norr: Förändringsprocesser i tid och rum, som finansieras av Riksbankens jubileumsfond, är basbegreppet gräns. Dels granskas kul­ turgränser som utgör sega, tidsmässigt djupt förankrade strukturer inom ett geogra­ fiskt rum, dels krafter som på olika sätt sveper fram över rummet och ibland förmår utradera en kulturgräns, men ibland lämnar en gammal gräns helt orubbad. För att detta tvärvetenskapliga forskningsfält med framgång skall kunna genomlysas, samlar programmet forskare från åtta ämnen vid främst Umeå universitet och Sveriges Lant­ bruksuniversitet. Projektets redaktion utgörs av professor Lars-Erik Edlund (seriens huvudredaktör) och forskningsassistent Kristina Kram (redaktör). Skrifterna kan beställas genom Kris­ tina Kram. Adress: Kulturgräns norr, Institutionen för nordiska språk, Umeå univer­ sitet, 901 87 Umeå. © Forskningsprogrammet KULTURGRÄNS NORR samt författarna ISSN 1402-8506 ISBN 91-88466-14-0 Tryckt av Livréna AB, Kungälv 1998 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KRISTINA KRAM: Innovationsstudien — en presentation och några reflektioner LARS OLOV SJÖSTRÖM: Innovationer och innovations­ förmedlare — om spridningen av bilen, grammofonen, frysboxen, TV:n och jeansen i övre Norrland under 1900-talet ULF LUNDSTRÖM: Skivsjöskiren och bushmän — om gränsen mellan "vi" och "dom" i de kollektiva öknamnen KRISTINA KRAM: Dialektgränsen, var går den? Om människors mentala gränser i norra Norrland FÖRFATTARPORTRÄTT Kristina Kram är född 1971 och uppväxt i Ljusdal.
    [Show full text]
  • Fördjupad Översiktsplan Landsbygdscentra Hortlax.Pdf
    Fördjupad versiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Frdjupad versiktsplan Plan 2021-03-22 § 23 Kommunfullmäktige landsbygdscentra Hortlax Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till 19SBN689 Samhällsbyggnad 2 2025-12-31 21KS61 Dokumentinformation Frdjupad översiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentet gäller för Alla anställda och frtroendevalda inom Piteå kommun Sid 1 Läsanvisning FÖP Landsbygdscentra är frdjupningar av versiktsplanen ÖP 2030 ’Vårt framtida Piteå’ antagen av KF 2016. Handlingen ’FÖP Landsbygdscentra’ består av fem olika delar – en för varje landsbygdscentra. De innehåller beskrivningar av och frslag fr teman och intressen som identifierats vara viktiga fr utvecklingen av landsbygden och landsbygdscentra. Planeringsunderlag och frslag redovisas parallellt i samma dokument. Riktlinjer och förslag som är gemensamma för alla landsbygdscentra redovisas i ett kapitel lika fr samtliga. Frutsättningar och riktlinjer och frslag som är ortsspecifika redovisas på temakartor och i text för respektive ort. Texterna är också förklaringstexter till mark- och vattenanvändningskartan. Mark- och vattenanvändningskartan (bifogad) utgr den frdjupade versiktsplanens geografiska avgränsning. Kartan redovisar frslag fr olika teman och intressen och avväganden gjorda dem emellan. Frslagen utgr rekommendationer fr användningen av mark och vatten. De ger underlag fr att rikta och samordna kommunens egna resurser och också motivera tillskott av resurser, exempelvis i form
    [Show full text]
  • The Fishing Guide
    THE FISHING GUIDE YOUR GUIDE TO SPORT FISHING IN PITEÅ 1 © Piteå Kommun 2008 ISBN: 978-91-633-2941-8 Text: Thomas Johansson, Riitta Hovinen in cooperation with the angling societies of Piteå. Layout and illustrations: Ulrika Weinz Fishing illustrations: Pedagogisk Information AB Maps: Krister Vikström Photo: Krister Berg, Tomas Berg, Lars-Gunnar Bergman, Stefan Forssten, Thomas Johansson, Robert Lundberg, Robert Sand- ström, Tore Sundström, Krister Vikström The guide is printed on environmentally friendly paper. Print: Accidenstryckeriet in Piteå AB, 2008. 2 Contents Page SPORT FISHING IN PITEÅ 4 COMMON FISH SPECIES 6 THE ANGLER’S ABC 12 ANGLING SOCIETIES 15 Arnemark Angling Society 18 Hemmingsmark Angling Society 20 Höträsket Angling Society 24 Koler Angling Societyg 26 Lillpite Angling Society 30 Långträsk Angling Society 34 Norrfjärden Angling Society 36 Piteå Angling Society 40 Roknäs Angling Society 44 Sikfors Angling Society 46 Sjulnäs Angling Society 48 Sjulsmark Snowmobile and Angling Society 50 Svensby Angling Society 54 Öjeby Hunting Society Angling Section 58 THE COAST 62 THE PITEÅ RIVER 64 SVEAFISKE 66 FISH RECIPES 70 IMPORTANT INFORMATION 74 3 Sport fishing in Piteå Welcome to the fishing waters of Piteå! Even though we cannot guarantee any catches we dare to say that the conditions for successful angling are exceptionally good here. We boast a wide diversity of fisheries and offer unrivalled accessibility. Here you have unique options. Fly fishing on wild rivers, pole fishing in the city centre, ice fishing on remote forest lakes and spin fishing throughout our fam- ous archipelago are just some your options. Furthermore, our waters are well stocked with perch, pike, grayling, rainbow trout, char and trout.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2013 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, som ordförande. hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna för all- Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 mänheten och annonseras i den lokala tidning- [email protected] en. Mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för kom- vice ordförande. munledningskontoret och leder och samordnar Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 kommunens verksamhet. Kommun styrelsen [email protected] har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt vardagsliv, Kontakta dina politiker till exempel om ditt barns förskola och skola, Piteå kommun har två kommunalråd: hur ditt bostadsområde ska utvecklas, hur gator, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka politi- ker som ska styra kommunen. Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det Kommunalråden Helena Stenberg och Peter Roslund. Foto: Viveka Östermalm du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities
    energies Article Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities Robert Fischer * , Erik Elfgren and Andrea Toffolo Energy Engineering, Luleå University of Technology, SE-97187 Lulea, Sweden; [email protected] (E.E.) andrea.toff[email protected] (A.T.) * Correspondence: robert.fi[email protected]; Tel.: +46-920-49-1454 Received: 27 November 2019; Accepted: 30 December 2019; Published: 7 January 2020 Abstract: Municipal energy systems in the northern regions of Finland, Norway, and Sweden face multiple challenges: large-scale industries, cold climate, and a high share of electric heating characterize energy consumption and cause significant peak electricity demand. Local authorities are committed in contributing to national goals on CO2 emission reductions by improving energy efficiency and investing in local renewable electricity generation, while considering their own objectives for economic development, increased energy self-sufficiency, and affordable energy costs. This paper formulates a multi-objective optimization problem about these goals that is solved by interfacing the energy systems simulation tool EnergyPLAN with a multi-objective evolutionary algorithm implemented in Matlab. A sensitivity analysis on some key economic parameters is also performed. In this way, optimal alternatives are identified for the integrated electricity and heating sectors and valuable insights are offered to decision-makers in local authorities. Piteå (Norrbotten, Sweden) is used as a case study that is representative of Nordic municipalities, and results show that CO2 emissions can be reduced by 60% without a considerable increase in total costs and that peak electricity import can be reduced by a maximum of 38%. Keywords: municipal energy system; multi-objective optimization; renewable energy sources; EnergyPLAN 1.
    [Show full text]
  • Översiktsplan Mark- Och Vattenanvändningskarta
    DEFINITIONER MARK- OCH Piteå kommun VATTENANVÄNDNINGSKARTAN Översiktsplan för Piteå Bebyggelse utvecklingsområde förtätning Områden där möjligheter till förtätning utreds. Kulturmiljö, utvecklingsområde Kulturmiljöer med stora skyddsvärden och stor utveck- Bebyggelse, befintlig Område där bebyggelse redan finns. lingspotential för nyttjande. Utvecklingsprogram upprättas. Kulturmiljö hänsynsområde Skyddade kulturmiljöer att tillvarata, vårda och förstärka. Bebyggelse, planerad Område där bebyggelse föreslås. (riksintresse, byggnadsminne, fornlämning, Vårdprogram upprättas. Bebyggelse, utredningsområde Område som kan vara aktuellt för bebyggelse. Länets kulturmiljöprogram) Konflikt med andra planeringsintressen kan finnas. Landsbygd Geografisk indelning utifrån tillgänglighet (tid, vägnät, Utredningar krävs. hastighet). Landsbygd är det område som det tar mindre Befintliga vindkraftverk Område där vindkraftverk redan finns. än 40 minuter att nå från Piteå centrum. Omfattar inte Ekopark Ekoparker är naturområden som Sveaskog frivilligt valt att Piteå stad, inre och yttre skärgård. skydda för naturvårds- och friluftsändamål. Skogsbruket i Landsbygdscentra Orter med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård ekoparker är anpassat med tanke på värden för natur- och och omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service. friluftsliv. Dessa bedrivs bara i de delar av ekoparken där Landsbygdscentra har antingen en strategisk placering befintliga värden inte påverkas. i kommunen kopplat till infrastruktur och människors Flygplats - rörelsemönster
    [Show full text]
  • Namn Ort Aktiebolaget K.G
    Namn Ort Aktiebolaget K.G. Lövgrens Bilåkeri VITÅ AL Lundgrens Entreprenad i Arvidsjaur AB ARVIDSJAUR Allsåns Åkeri AB ÖVERKALIX Altersunds Transport i Luleå AB LULEÅ Alviks Trafik AB LULEÅ Amundsson Entreprenad Åkeri AB VUOLLERIM Anderssons Lastmaskin AB, S-A GAMMELSTAD Anderssons Åkeri AB, Yngve LULEÅ Anderssons Åkeri, Gunnar KALIX AR Skogstransporter AB ÖVERTORNEÅ Artic Bärgarna i Gällivare AB GÄLLIVARE Arvidsjaur Mark & Asfalt AB ARVIDSJAUR B.Vikströms Transport KALIX Backteman Åkeri AB, Niklas MALMBERGET BDX Miljö AB LULEÅ BDX Miljö AB LULEÅ Bensby Traktor & Last AB LULEÅ Berglund Bygg & Betong AB LULEÅ Bergs Maskin Lillpite AB ÖJEBYN Big Bear i Norr AB JUKKASJÄRVI Bills Schakt KÅBDALIS Bitvargen Lastmaskiner AB LULEÅ Bjurfrakt AB BJURHOLM Björklund Arne ROSVIK Bodens Last & Transport AB BODEN Bodträskfors Mek.Verkstad AB HARADS Boström Åkeri AB, Thomas GUNNARSBYN Br. Holmgrens Transport & Maskintjänst AB ROSVIK Br. Jolanki Åkeri AB KALIX BRECAB GAMMELSTAD Bredåkers Gräv AB BODEN Brändö Schakt AB LULEÅ Bröderna Funck AB ÖVERTORNEÅ Buller Entreprenader AB BODEN Byggtransporter i Piteå AB PITEÅ Bäckmans Åkeri, Göran SANGIS Carlssons Lastmaskiner AB LULEÅ Caspadias AB HARADS CoMa Rail AB BODEN Dick Boström Grävmaskiner NORRFJÄRDEN Distribution i Luleå AB LULEÅ E.K Åkeri AB ÄLVSBYN E.K:s Traktor i Alavaara GÄLLIVARE Ekström & Ekström AB LULEÅ Ellingssons Åkeri AB, Stig ÄLVSBYN Energifrakt i Piteå AB HEMMINGSMARK Engmans Last & Schakt AB NORRFJÄRDEN Engströms Åkeri AB, Erik GUNNARSBYN Engströms Åkeri AB, Staffan BODEN Eriks Mark & Maskin
    [Show full text]
  • Piteå Kommuns Wordmall
    Utvärdering skolstrukturplan 2018-08-16 Utvärdering Skolstrukturplan 2012-2017 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fredrik Marklund, Stefan Bengtsson Postadress: Box 732, 941 28 Piteå Besöksadress: Strömnäsgatan 3 A Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utvärdering skolstrukturplan 2018-08-16 Innehåll 1. Inledning .......................................................................................................................... 3 2. Elevunderlaget ................................................................................................................. 4 3. Utvärderingens avgränsningar ......................................................................................... 4 4. Projektgruppens arbete..................................................................................................... 5 5. Politiska beslut tagna under skolstrukturarbetet 2012-2017 ............................................ 5 6. Modell för attraktiv skola ................................................................................................. 6 5.1 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer kvalitet: ............................................ 6 5.2 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer socialt: .................................................. 7 5.3 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer ekologiskt ............................................. 7 7. Delaktighet hos rektor och pedagoger ............................................................................. 8 8. Genomförda beslut ..........................................................................................................
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]