8 Alternativ 69 8 Kilometer 8 / n 6 Piteå hamn Haraholme n 2 4 Utredningsområde Utredningskorridorer 505 Pitholme Pite havsbad © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-Översikt, Dnr: M2001/1502. Dnr: GSD-Översikt, Ur 2001. Lantmäteriet © 0 Jävre 506 � E4 � Pitsund Munksund Kälen � E4 PITEÅ

�

� 501 503 Öjebyn 374 Böle 373

Piteåbanan Blåsmark Figur 8.1.1 Karta över kvarstående alternativ efter avslutad förstudie. avslutad efter alternativ kvarstående över 8.1.1 Karta Figur Sjulsnäs - ­ ­ ­ ­ ­ SCA Packaging, SCA Timber och Setra och Setra Timber SCA Packaging, SCA Dessutom ska intrången begränsas, bl.a. begränsas, Dessutom ska intrången och terränganpassning utifrån utrednings­ utifrån och terränganpassning - Järnvägens funktion Järnvägens förhållanden och topografiska Geografiska Övrig planering Bebyggelse Miljö och naturresurser förhållanden Byggnadstekniska dragningar studerats i plan och profil. De kostnads De i plan och profil. studerats dragningar fram längre att presenteras som kommer beräkningar Miljöpåverkan sig på dessa linjer. baserar i processen hela korridoren. för att konsekvensbeskrivas kommer I kapitel 1 Inledning, presenteras de projektmål som for projektmål de Inledning, presenteras I kapitel 1 till grund Norrbotniabanan och som legat för mulerats abanan Norrbotni arbetet med alternativgenerering. för väl möjlighet till ett bl.a. ge Piteå ska på delen genom med förbindelser ecentrum och goda res fungerande industrierna Smurfit viktigaste och de godsbangård Kappa Kraftliner, Lövholmen. på ett sådant sätt utformas att den inte ska järnvägen i området. bedrivande rennäringens påtagligt försvårar urvals­ och bedömningskriterier om information mer För men bortvalda alternativ. Studerade PM se processen, Korridoravgränsning och utformas placeras kan järnvägen Inom en korridor tas hänsyn till på olika sätt. I järnvägsutredningen bl.a. miljö kan korridorer Därför förutsättningar. områdets järnvägsplanearbetet I det fortsatta variera. nas bredd terräng optimerad till exempel av överväganden görs hänsyn tas varvid större anpassning och miljöhänsyn, att För än i järnvägsutredningen. till enskilda intressen linje­ möjliga har korridorerna på avgränsningarna finna Alternativgenerering Norrbotnia­ för korridoralternativ av Vid framtagning Till de som skall beaktas. aspekter det många banan är följande hör aspekterna viktigaste • • • • • • ­ ­ ­ ­ träsken eträsken utredningar uppdelat på sex delsträckor. delsträckor. sex på uppdelat sutredningar med järnväg vidare gå om att i april 2006 beslut verket

nära alternativen kvarstår nu endast ett alter kvarstår alternativen -nära

kapitel 8.4 respektive 8.5. kapitel 8.4 respektive respektive P3, vilka motsvarar korridor Öst i förstudien. Öst i förstudien. korridor vilka motsvarar P3, respektive suc korridorer har I arbetet med järnvägsutredningen för valts bort och kunskapen kring kvartsående cessivt beskrivs i djupats. Bortvalda alternativ och kvarstående Av de E4 de Av Mittrstudien. i fö korridor del av motsvarar vilket nativ, vilka benämns P2 Via Pitholmenkorridorer, finns två norrut i Öjebyns nordvästra delar. Den andra följer följer Den andra delar. nordvästra norrut i Öjebyns längs E4 norrut. Efter passage av Piteå finns två korridorer för den för korridorer Piteå finns två av passage Efter leder norrut. Den ena korridoren dragningen fortsatta av sedan viker och genom Öjebyn längs befintligt spår Antingen passeras Piteå via Timmerleden eller längre längre eller Timmerleden via Piteå passeras Antingen via Nolia. norrut över Pitholmen. över två alternativa Pitholmen erbjuder över Korridoren dessa. av Piteå samt kombinationsvarianter av passager ken och vidare norrut. Korridoren öster om Jävr om öster Korridoren norrut. vidare och ken via längs E4 följer västra vid Pitsund. Den sig i två delar leder norrut, medan den östra vidare och Bergsviken i två, på vardera sidan om Jävreträsken. Den västra av av västra Den Jävreträsken. sidan om vardera i två, på om sidan vardera på i två delar, sig i sin tur dessa delar via Bergsvi samman längs E4 åter och strålar Avan sjön Mitt, vilka redovisas i figur 8.1.1. i figur Mitt,vilka redovisas sig vid Kälen. Denna delar korridor finns en bred I söder stående sträckningar vidare i denna järnvägs­ vidare sträckningar kvarstående med vidare gick som Banverket alternativ De utredning. korridor av delar Öst samt korridor var förstudien från Alternativ från förstudien från Alternativ att utreda Banverket beslutade förstudie avslutad Efter 8.1 Metod korridorer över Pitholmen. Inom dessa korridorer finns ett antal olika utformningsalternativ. Effekter och konsekven och Effekter utformningsalternativ. olika ett antal finns Inom dessa korridorer Pitholmen. över korridorer 10-13. kapitel beskrivs korridorerna olika enligt de dragning en ser av 2004 med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter arbetet med för arbetet med Efter Piteå-Luleå. samt Skellefteå-Piteå Umeå-Skellefteå, delsträckorna för 2004 med förstudier Ban studierna tog två korridor och en E4-nära identifieras, korridorer tre kan Västerbotten/-Piteå länsgränsen sträckan På 8 Alternativ inleddes för Norrbotniabanan dragningar och alternativa järnvägskorridorer möjliga identifiera att Arbetet med Norrbotniabanan Järnvägsutredning 140 • Utställningshandling

För att komplettera analysen med fyrstegsprincipen 8.2 Nollalternativet 8.3 Fyrstegsprincipen utfördes en separat ändamålsanalys i förstudieskedet Enligt miljöbalkens 6 kapitel, 7 § och EU:s MKB- Utgångspunkt för utvärderingen av fyrstegsprincipen är (BRNT 2005:11). Slutsatsen av ändamålsanalysen är direktiv 85/337/EG ska en miljökonsekvensbeskrivning den analys som gjordes i idéskedet, de kompletterande entydigt att endast en ny järnväg längs kusten kan innehålla ”en beskrivning av konsekvenserna av att studierna enligt ovan samt det övergripande målet lång­ uppfylla det övergripande målet om långsiktigt hållbar verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd”, det siktigt hållbar utveckling. utveckling. s.k. nollalternativet. I steg ett beskrivs att endast mycket små förändringar I MB 6 kap 12 § ges en något utförligare definition av kan åstadkommas i restider och i behov av transporter Nollplusalternativet nollalternativet: ”en beskrivning av miljöförhållandena genom att andra transportslag utvecklas. I samband med förstudierna analyserades även ett alter­ och miljöns sannolika utveckling om planen, program­ I steg två framgår att persontrafiken kan förbättras nativ som innebar en betydande upprustning av den be­ met eller ändringen inte genomförs”. Denna paragraf fintliga stambanan och tvärbanorna till Piteå och Skel­ avser MKB för planer och program och är inte direkt genom att den befintliga nattågstrafiken kompletteras med dagtågstrafik med moderna motorvagnståg. För­ lefteå, ett Nollplusalternativ. Alternativet utformades så tillämplig för projekt, som Norrbotniabanan. Det torde att de begränsningar av tågvikterna som dagens branta dock stå klart att nollalternativet, även för projekt, bör bättringen berör i princip enbart relationen Umeå- Boden-Luleå och får begränsad effekt, bland annat lutningar på stambanan medför skulle byggas bort. redovisa vilka förändringar av miljön som kan förväntas Analysen av Nollplusalternativet visade, att kostnaden om det föreslagna projektet inte byggs. eftersom restiden med bil fortfarande är avsevärt kortare. De orter längs kusten som idag saknar person­ för detta skulle bli i det närmaste lika hög som att Nollalternativet är ett referensalternativ som ska ge en trafik på järnväg får inte heller någon förbättring. De för­ bygga en ny järnväg längs kusten. Även miljöintrång­ utgångspunkt för att bedöma miljökonsekvenserna ändringar som kan åstadkommas avseende busstrafiken en skulle bli lika stora som för en ny järnväg. Eftersom av föreslagen åtgärd. Alternativet ska vara en realistisk längs Norrlandkusten är i första hand ett utökat utbud, Nollplusalternativet medför obetydliga nyttor för per­ bedömning av vad som sker om verksamheten inte däremot kan inte restiderna förbättras. sontrafiken har det avförts från vidare studier i järnvägs­ kommer till stånd, och dess konsekvenser ska redovisas utredningarna. och utvärderas i MKB:n. I steg två genomfördes även en kompletterande studie om effekterna av nya, starkare lok. Resultatet av För ytterligare information om analysen enligt fyrstegs­ Nollalternativ innebär att inga om- eller nybyggnads­ studien visade att näringslivets transportkostnader kan principen och nollplusalternativet, se slutrapporter för åtgärder vidtas, befintlig järnväg behålls och att endast minskas under en övergångsperiod. Dock visar studien Förstudie Norrbotniabanan, ny järnväg Umeå - Luleå. sådana åtgärder som erfordras för att vidmakthålla järn­ att även om starkare lok används kommer tågvikten Förstudie Rapportnummer vägen i befintligt skick kommer att vidtas, det vill säga, på Stambanan genom Övre Norrland att begränsas endast sedvanligt underhåll genomförs. med 500-600 ton jämfört med banor utan tågvikts­ Umeå - Skellefteå BRNT 2005:05-III begränsande backar. Även problematiken med bristande Skellefteå - Piteå BRNT 2005:06-III Nollalternativet innebär därmed att ingen ny järnväg leveranssäkerhet för godstrafiken kvarstår på grund av Piteå - Luleå BRNT 2005:07-III anläggs, utan tågtrafiken hänvisas till de befintliga att banan är enkelspårig. banorna, företrädesvis Stambanan genom övre Figur 8.3.1 Rapportnummer förstudiernas slutrapporter. Norrland. I steg tre beskrivs i första hand vilka åtgärder som krävs på Stambanan för att förbättra det omfattan­ I framtidsplanen för åren 2004-2015 har Banverket de problemet med förseningar (bristande kapacitet). Åt­ redovisat ett antal planerade åtgärder för Stambanan gärderna är dock inte tillräckliga för att ge en förbättring genom övre Norrland, vilka kommer att genomföras jämfört med dagsläget. Restiderna längs befintlig innan Norrbotniabanan byggs. De kommer därmed att järnväg är svåra att påverka utan omfattande insatser i ingå i Nollalternativet. Åtgärderna omfattar bland annat infrastrukturen. Dessutom kvarstår problemet med de bärighetshöjande åtgärder i form av spårbyten och upp­ långa restiderna i kuststråket Umeå-Luleå. Transport­ gradering till Stax 25 samt kapacitetshöjande åtgärder kostnaderna kan inte heller åtgärdas utan omfattande i form av mötesstationer och bangårdsombyggnader. insatser i infrastrukturen. I framtidsplanen ingår också nybyggnad av Botnia­ banan, upprustning av Ådalsbanan samt upprustning I steg fyra jämförs möjligheten att göra en satsning och nybyggnad av Haparandabanan, vilket kommer att på Stambanan med en helt ny bana längs kusten. Kost­ påverka förutsättningarna för Norrbotniabanan. naderna och intrången av de nödvändiga satsningar­ na på Stambanan är i samma storleksordning som de Effekter och konsekvenser av nollalternativet beskrivs i en ny kustjärnväg medför, medan de endast medför be­ kapitel 9 Nollalternativet. gränsade positiva effekter. Åtgärderna kan på kort sikt ge en positiv effekt för industrin, men ger ingen positiv I idéskedet gjordes en utredning av Norrbotniabanan effekt för persontrafiken. Orterna längs kusten nås fort­ enligt fyrstegsprincipen. I arbetet med förstudierna farande inte med persontrafik och bristerna med ett gjordes sedan en djupare analys med kompletterande långt enkelspår utan omledningsmöjligheter kvarstår. studier, bland annat av ett nollplusalternativ, och en ändamålsanalys. 8 Alternativ

70 8 Alternativ 71 d / 8 Kilometer 8 ) n e 4 6 Alternativa placeringar av godsbangår Järnvägstunnel Föreslaget läge på nytt resecentrum Befintlig busstatio Befintliga bangårdar Utredningsområd Korridorer bortvalda i förstudien Utredningskorridorer Kvarstående utredningskorridorer Korridorer bortvalda före tidigt samråd (förstudie Bortval och begränsning av korridorer i utredning Större järnvägsbro 14 B 0 2 � M2001/1502. Dnr: GSD-Översikt, Ur 2001. Lantmäteriet © 5 9 � 15 6 1 B 7 12

� 10

� 11 8 4 13 4 3 3 2 Figur 8.4.1 Karta över bortvalda alternativ. bortvalda över 8.4.1 Karta Figur ­ ­ ligare ligare  Området har pekats ut som ett område pekats ut som ett område har Området är ett för kustlandet stort sammanhängande kustlandet stort sammanhängande ett för är att en sådan skulle påverka ett riksintresse för för ett riksintresse påverka en att en sådan skulle skillnader dskillnader höj med större banprofiler sämre medför vara bedöms som en station i Byske, möjliggör inte och längre lutningar än Korridor Öst, vilket är är vilket Öst, Korridor än lutningar och längre och driftkostnader. gångtider avser vad ogynnsamt Norrbotnia på persontrafiken viktig målpunkt för en banan. väster om Kälen utan att detta medför någon ytter någon om Kälen utan att detta medför väster nytta. bort som valts i om korridoren information Ytterligare 1 återfinns i BRNTförstudieskedet 2005:06-IIIFörstudie Norr Umeå - Luleå, delen Skellefteå- botniabanan, Ny järnväg Piteå. utredningen (6) - Svedjan Grundviken om E4 med bro öster Grundviken från En sträckning utredning. fortsatt valts bort från har Svedjan till över medför i att alternativet bortvalet till består Motivet höga som därmed ger Piteälven över en lång bro vid höjdskillnaden Dessutom gör anläggningskostnader. nyttja. attär Därtill går inte att befintligt spår Svedjan via bron E4, från på kurvradier det svårt att kraven klara mot Munksund. vidare och (7) Kälen den del av har utredningsområdet delen av I södra valts bort. Kälen berget genom rakt som går idoren korr Området dlistade rö av förekomster med rikliga sområde naturskog naturskogsarter. En korridor Piteå kommun. av naturvärden med höga och påverka intrång stora medföra Kälen skulle igenom negativt. naturvärdena dessutom medföra skulle berget igenom rakt gå Att eller öster att gå gentemot anläggningskostnader högre • • bort efter som valts Korridorer i förstudien förslagshandlingen (5) öster om Jävre Sträckning valts bort med motive­ har Jävre om öster En sträckning ring och landskapsbilden kulturmiljö, befintlig bebyggelse i en station av behovet Dessutom bedöms negativt. och ovan kostnaderna att uppväga litet för för vara Jävre om öster som en linjesträckning nämnda nackdelar samhället medför. bort före som valts Korridorer i järnvägs­ samrådsskedet ­ ­ 3 3 - ­ ­ ­ ­ MKB inför

är längre och medför högre anläggningskostnad än anläggningskostnad högre och medför längre är Korridor Öst, Korridor • Sträckningarna via Blåsmark och väster om Hortlax om Hortlax väster och via Blåsmark Sträckningarna Väst korridorer Förstudiens delarna av nordliga de utgör att de: valts bort på grund av Mitt. Dessa har respektive Sträckning via Blåsmark och väster om Hortlax via Blåsmark och väster Sträckning (4) (3) resp Korridorer som valts bort efter bort efter som valts Korridorer i förstudien tidigt samråd jön, se kapitel 4.8 Landskapets värden för utbredning av av utbredning för värden kapitel 4.8 Landskapets jön, se dessa områden. område ner till ner 2000-område Natura status av som har Piteälven naturmil för och riksintresse utloppet i Svensbyfjärden kulturmil för riksintresse är som Lillpitedalen i samt jön Norrbotniabanan måste ett stationsläge i Piteå finnas, ett stationsläge Norrbotniabanan måste abanan Norrbotni av förstudien för Ändamålsanalys se i också intrång medför Sträckningen 2005:11. BRNT målpunkt för trafiken på Norrbotniabanan, en sträck trafiken målpunkt för i princip omöjliggör om Svensbyfjärden väster ning att uppnå ändamålen med i Piteå. För ett stationsläge utanför Piteå stad. utanför viktig en att är Piteå valts bort för Denna lösning har Sträckning väster om Svensbyfjärden (2) om Svensbyfjärden väster Sträckning diskute har om Svensbyfjärden väster En sträckning att Norrbotniabanan dra lösning för tänkbar som en rats skattat stadsnära rekreationsområde, dels kräver en 2 dels kräver skattat rekreationsområde, stadsnära och Djupsundet. Yttrefjärden över lång bro kilometer Alternativet har valts bort på grund av att det dels av valts bort på grund har Alternativet vid i strandområdet och påverkan intrång stora medför ett upp som är samt på Fingermanholmen Furunäset har redovisats av Norrbotniabanegruppen i ”Fördjup av redovisats har 2003”. september 1, delrapport ningsstudie En tänkbar sträckning genom Piteå stad som går över över stad som går Piteå genom sträckning En tänkbar in mot och fortsätter via Fingermanholmen Djupsundet Sträckningen och Lövholmen. via Furunäset centrum Sträckning via Fingermanholmen och Lövholmen och Lövholmen via Fingermanholmen Sträckning (1) i Piteå För utförligare beskrivning av bortvalda alternativ se PM PM se bortvalda alternativ av beskrivning utförligare För -I. 2007:18 BRNT men bortvalda alternativ, Studerade Korridorer som valts bort före tidigt bort före som valts Korridorer i förstudien samråd 8.4 alternativ Bortvalda Norrbotniabanan Järnvägsutredning 140 • Utställningshandling

Motiveringen till bortvalet är således intrång i område Öjebyn, Öb1 (13) önskvärd inom bostadsområden. En godsbangård i Eftersom alternativet medför större intrång än P2 och med värdefull natur samt högre anläggningskostnad Alternativet Öb1 genom Öjebyn avförs från fortsatt Öjebyn är på grund av dess läge i förhållande till befint­ P3 finns heller inga motiv att utreda sträckningen vidare, utan större nytta. utredning med motiveringen att de fortsatta linje­ liga industrier i Piteå inte heller optimalt. En bangård varför det avförs från utredningen. placerad i Öjebyn med utgång via E4 medför även behov Väster om Lg1 (8) studierna visat att det är möjligt att gå längs E4 även om man väljer P2 genom centrala Piteå. Alterna­ av lokvändning för de godstransporter norrut/norrifrån Resecentrum Timmerleden med alternativ P1 som rangeras i Piteå, vilket försämrar godsbangårdens Väster om Lg1 har korridoren smalnats av då de topo­ tiv Öb1 fanns med som en reserv om en utgång via E4 Lokalisering av resecentrum vid Timmerleden har funktion. grafiska och geologiska förhållandena är sämre i detta från korridor P2 skulle visa sig vara omöjlig till följd studerats i kombination med ett E4 -nära alternativ (P1). område än de är längre österut. En järnväg här skulle av en allt för snäv kurvradie mellan Backens industri­ Resecentum Timmerleden skulle då bli en säckstation således medföra högre anläggningskostnad till följd av område och E4. Eftersom även alternativet att lokalisera Resecentrum sjukhuset/stadshuset, P2a (15) där tåg som inte har Piteå blir tvungna att spetsvända, de mindre gynnsamma naturgeografiska förhållandena i godsbangården i Öjebyn har slopats, p.g.a. begränsat Ett resecentrum mellan sjukhuset och stadshuset har med längre restider än för genomgående resecentrum­ jämförelse med en sträckning längre österut. utrymme och intrång i kulturmiljö och boendemiljö, studerats men avförts från vidare utredning. Alternati­ lösningar som följd. Alternativet har valts bort då res­ finns därmed inga motiv kvar för att behålla denna vet fördes fram med tanken att ett stationsläget skulle ge tiderna blir allt för långa Norr om Jävre (9) korridor. Dessutom medför en sträckning via Öjebyn högre tillgänglighet. Tillgänglighetsstudierna visar dock risk för intrång både där man följer den befintliga att tillgängligheten snarast blir något sämre jämfört med Norr om Jävre, mellan Jävre och Pitsund har korridor järnvägen och när man ska vika av norrut från denna. alternativet vid Timmerleden. Alternativet innebär ett Lg2 smalnats av i den östliga delen mellan Jävreträsket upphöjt stationsläge antingen vid sjukhuset/stadshuset och E4. Från att tidigare i den östliga delen ligga paral­ Östra Pitholmen (14) eller vid Nolia, med resecentrum innehållande tre spår lellt med E4 nu ligger linjen nu 1-2 km väster om E4. och mellanliggande plattform. Dessutom innebär alter­ Motivet till bortvalet är att det inte tillför något att gå så På Pitholmsheden bygger Piteå kommun en multiarena, som placerats mitt i korridoren. För att alternativet ska nativet dålig funktion för godstrafiken. Detta medför långt österut i jämförelse med att ligga längre västerut stora visuella barriärer och intrång i kulturmiljön. Al­ i linjedragningen. En linjedragning längre österut mot kunna vara kvar måste detta justeras. En justering/ut­ vidgning österut är i princip möjlig, men då med kraftig ternativet innebär också tekniska svårigheter med snäva E4 blir längre och därmed dyrare än att gå mer rakt mot kurvradier för att undvika allt för stora intrång i stads­ Pitsund och medför dessutom inte några fördelar. påverkan på rennäringens riksintresse och försämrad funktion för godstrafiken. För bibehållen funktion med miljön. Då ett resecentrum inte längre är aktuellt vid sjukhuset tas hela korridoren bort p.g.a dessa intrång. Bergsviken (10) alternativet krävs en justering västerut. Detta leder till att korridoren i väster behöver dras ett stycke utanför Korridor P1 har vid Inrefjärden mellan Bergsviken förstudiekorridoren, men också att korridoren längre och Piteå smalnats av i den östliga delen som gick ute söderut på Pitholmen kan begränsas i öster. Denna be­ i fjärden. En sådan sträckning medför en lång och dyr gränsning minskar intrånget i renbetesmarkerna. bro över fjärden vilket inte är ekonomiskt försvar­ bart gentemot en kortare bro närmare befintlig E4- P2b blir P3 bro. Dessutom innebär en dragning längre österut stora intrång i bostadsområdet Degeränget. Eftersom P3 smalnats av i öster av hänsyn till Pite 10 Multiarena samt intrång i rennäringens riksintresse­ område och sämre funktion för godstrafiken kvarstår Korridorer som valts bort efter mycket små skillnader mellan P2b och P3. Funktions­ samrådsskedet i järnvägs­ mässigt är de båda likvärdiga. P2b byter därför namn och blir gemensam med den justerade P3, med två utredningen olika utformningsalternativ vid Strömnäs/Pitholm. Ett utformningsalternativ går i tunnel mellan Norra Pitholm Hortlax, Hx1 och Hx2, (11, 12) och Strömnäs, medan det andra går mellan Norra Alternativen via Hortlax ger stora intrång i känsliga Pitholm och Storträsket. miljöer. Korridorerna påverkar såväl naturmiljö och kulturmiljö som boendemiljö. Korridorerna passerar Resecentrum och godsbangård områden med dåliga geotekniska förutsättningar, vilket medför höga anläggningskostnader. Dessutom tillför Godsbangård Öjebyn alternativen ingen större nytta jämfört med övriga alter­ nativ. En godsbangård i Öjebyn har studerats men avförts från vidare utredning. En fullt utbyggd godsbangård får inte plats i Öjebyn utan mycket stora konsekvenser för Jävreträsken, Jt1 (8) områdena Ön och Kullen och stora konsekvenser för Den östra delen av korridor Jt1 har inte strukits på den känsliga kulturmiljön i Öjebyn. Även en begränsad grund av egna intrång eller konsekvenser. I och med att godsbangård i Öjebyn medför stora konsekvenser och delsträckorna Hx1 och Hx2 strukits finns dock ingen intrång. Verksamheten vid en godsbangård med buller­ anledning att ha kvar delsträckan. Jt1 bildar tillsammans problem vid rangering, lastbilstrafik till/från bangården med Hx1 och Hx2 en längre sammanhängande sträcka. och risker vid bangårdshantering av farligt gods är inte Utan Hx1 och Hx2 leder inte Jt1 vidare fram till Piteå. Figur 8.4.2 Korridor P1 har smalnats av mellan Bergsviken och Piteå. 8 Alternativ

72 8 Alternativ 73 d 8 Kilometer 8 / n e Piteå hamn Haraholme 4 6 n nnel Alternativa placeringar av godsbangår Större järnvägsbro Föreslaget läge på nytt resecentrum Befintlig busstation Befintliga bangårdar Utredningsområd Kvarstående utredningskorridorer Tu 505 Pitholme B Pite havsbad 0 2 © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-Översikt, Dnr: M2001/1502. Dnr: GSD-Översikt, Ur 2001. Lantmäteriet © Ph Jävre 506

P3 � E4 � P3 P1 Jt2 P2 Lg2 Pitsund B P3 Munksund Kälen � Mellersta delen E4 PITEÅ n Södra delen � Lg1 P1 501

Öb2 � Hortlax Norra dele 503 Öjebyn Bergsviken 374 Böle 373

Piteåbanan Hemmingsmark Blåsmark Sjulsnäs Svensbyn Figur 8.5.2 Karta över kvarstående alternativ med benämning av korridorer. med benämning av alternativ kvarstående över 8.5.2 Karta Figur ­ ­ ­ ­ ­ nära sträck -nära nativ, ett alternativ norr om N Pitholm och ett alternativ N Pitholm om och ett alternativ norr ett alternativ nativ, kor är Öb2 N Pitholmi tunnel mellan och Strömlida. benämns i förhål om Piteå och norr dragning ridorens till Öjebyn. lande i kapitel 8.6-8.8. beskrivs närmare Alla dessa korridorer i en E4 korridoren Kapitel 8.6 beskriver ssundet (P1). Bergsvik över älven av ning och en passage via Pitholmen med korridorerna beskriver Kapitel 8.7 Pitholm ssundet och sträckningar över älven av passage stads bilagd och P3). även Se Piteå (P2 centrala genom rapporten. av Piteå i slutet karta över görs mellan alternativen jämförelse En sammanfattande matris som en övergripande av kapitlet i form i slutet av anslut godsbangård, resecentrum, för lägen beskriver samt spårgeometri ning till industrierna, översiktlig 8.9.1. figur se triangelspår, ev. av behovet Bondöfjärden ­ ­ P3 n Ph Pitsund Jävre P3 2 2 Nördfjärde Jt Nolia N Lg E

P1 S nära sträckning, sträckning, -nära Munksund Sjukhuset

P3 GRÄN Jävre- träsken Timmerleden P2 2 Lomtjärn 1 Avan LÄNS Öb Lg P1 Bergsviken MKB tiv inför Öjebyn

Svensbyfjärden

Figur 8.5.1 Kvarstående alternativ, principskiss. alternativ, 8.5.1 Kvarstående Figur P2 en sträckning genom centrala Piteå som i huvudsak Piteå som i huvudsak centrala genom sträckning en P2 också passerar som samt P3 befintlig järnväg följer än sträckning Piteå men i en nordligare centrala genom finns två olika utformningsalter via Nolia. Inom P3 P2, tiva dragningar på vardera sidan om Kälen strax norr norr sidan om Kälen strax vardera på tiva dragningar gningar dra alternativa är och P3 P2 P1, om länsgränsen. västlig E4 en har P1 Piteå, där genom I den södra och norra delen av utredningsområdet är är utredningsområdet delen av och norra I den södra oberoende alla alternativ, densamma för korridorerna alterna är och Lg2 Piteå. Lg1 centrala genom korridor Kvarstående korridorer i detta skede visas i karta i visas i detta skede korridorer Kvarstående 8.5.1. i figur samt schematiskt illustrerade 8.5.2 figur orter. närliggande benämnts utifrån rna har Korridore 8.5 alterna­ Kvarstående Norrbotniabanan Järnvägsutredning 140 • Utställningshandling

Godsbangård expansion av godsbangården och kringliggande verksam­ anslutas direkt till Norrbotniabanan via triangelspår. I heter. Även anslutningarna till vägnätet, främst E4, är alternativet via E4 (P1) ansluter de via befintlig järnväg Det finns 3 kvarstående lägen för godsbangård. Dessa är: mycket goda i detta alternativ. genom Piteå. • E4 norr Centrum • Centrum En centrumnära placering av godsbangården, kan även • Pitholmen den användas vid såväl E4-korridor (P1) som alterna­ Dessa lägen redovisas schematiskt i figur 8.5.6. För tiv via Pitholmen (P2), med den skillnaden att en E4- en djupare och ingående analys lokalisering av gods­ korridor ges en ”säcklösning” medan en genomgående bangård och behov av industrispår, se PM Gods, BRNT lösning uppnås med en korridor via Pitholmen. 2006:38. Det finns två alternativa lägen för godsbangård i Godsbangårdens utformning beror på var den placeras. centrum. Det ena alternativet är en begränsad godsban­ Ön

Vid vissa lokaliseringar uppnås en genomgångslösning, gård på samma plats som dagens godsbangård. På grund Djupviken medan man med andra lokaliseringar tvingas till säck­ av utrymmesbrist får en fullstor godsbangård inte plats Musikhögskola stationslösningar. Anslutningarna till befintliga industri­ i detta läge. Det andra alternativet för en centrumnära Annelund Fotbollsplaner spår varierar också med olika placeringar av bangården. godsbangård är en lokalisering av en fullstor godsban­ Skola Fördjupade studier av detta kommer i senare skeden i gård söder om Timmerleden i höjd med Smurfit Kappa Ishall Idrottsplats utredningen. Kraftliner. Badplats

En ny godsbangård kommer att dimensioneras enligt Lomtjärnen Pitholmen nu gällande riktlinjer, d.v.s. så att den klarar rangering Mässhall P3 av 750 m långa tåg. Dessutom finns behov av upp­ Placering av godsbangård på Pitholmen förutsätter val av Skola ställnings- och utdragsspår samt spår för hantering korridor via Pitholmen (P2 eller P3). Dessa lägen medför Backen Sporthall mycket god tillgänglighet till/från Piteå hamn, men Skola Småbåtshamn av frilast och kombitrafik. Sammanlagt behövs det Gästhamn på sikt åtta spår, varav ett utdragsspår. Sammantaget innebär konflikter med alternativ markanvändning. innebär detta ett behov av stora ytor. Totalt behövs en Alla studerade lägen medför god tillgänglighet för om­ Museum sammanhållen yta med en längd på ca 1,3-1,5 km och P1 lastning till/från lastbil (kombitrafik). God tillgänglighet Skola en bredd på ca 100 m samt en smal remsa med en bredd för vagnslaster till/från industrierna i Piteå uppnås också på 6 m och en längd på över 800 m längs Norrbotnia­ Degeränget P2 vid alla alternativ, även om ett läge i centrum bedöms ge Lasarett Skola banan för utdragsspåret. I figur 8.5.4 redovisas en skiss Lasarett den bästa vagnslasttillgängligheten till följd av sin närhet Pappersbruk på tänkbar utformning av bangården enligt ovanstående till berörda industrier. Sörfjärden beskrivna behov. Kappa Strömsborg Idrottspl Norrbotniabanan har stor betydelse för godstrafiken. Anslutning till Stambanan, Lokalisering av godsbangård kan ha inverkan på illingholmen / industrin vilket i sin tur påverkar valet av utrednings­ industrierna och hamnen Småbåtshamn 0 500 1 000 Meter korridor. En ny godsbangård behöver god tillgänglig­ Det är viktigt att trafik till och från industrierna i Piteå Sågverk Lövholmen het till såväl Piteå hamn som till de större industrierna fungerar med Norrbotniabanan. Även trafiken till och © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-Fastighet, Dnr: M2001/1502. och företagen i Piteå. För att kunna klara transporterna från Piteå hamn samt Stambanan genom övre Norrland Figur 8.5.3 Skiss över fullstor bangård placerad på och söder om Timmerleden. Lösningen kan användas vid val av korridor Klubbgärdet till framförallt Smurfit Kappa är det nödvändigt att spår via Piteåbanan ska fungera tillsammans med Norrbotnia­ P1 och P2 och vid P2 kombineras med resecentrum centralt vid Timmerleden med utfyllnad av Sörfjärden.Skol a behålls på befintlig bangård i Piteå, oavsett placering av banan. ny bangård. Beroende på val av alternativ och placering av godsbangård kan det även krävas åtgärder för Trafik till/från industrierna Smurfit Kappa, Setra 0 100 300 m järnvägsanslutningen till Smurfit Kappa. Lövholmen och SCA samt hamnen på Haraholmen nås i det E4-nära alternativet via triangelspår och befintligt Godstrafiken till/från Piteå karakteriseras framförallt spår genom centrala Piteå. Även Piteåbanan nås via tri­ av ”heltågssystem”, i dagsläget ca 14-15 tåg per dygn. angelspår. För godstrafiken inom Piteå gäller att spåret till Svedjan är elektrifierad medan spåren till Haraholmen och I alternativet via Piteå centrum (P2) ersätter Norrbotnia­ Lövholmen kräver diesellok. banan befintlig järnväg. Industrierna och hamnen kan anslutas direkt till Norrbotniabanan. Befintlig järnväg E4 norr mot Älvsbyn ansluts till Norrbotniabanan söderut och vid behov via ett triangelspår norrut. Vid placering av godsbangård vid E4 kan såväl E4- korridor (P1) som genomgående utredningskorridor via Svedjan, bangården vid SCA i Munksund, och Piteå Figur 8.5.4 Bangårdsskiss enligt behov för Piteå godsbangård. På grund av bangårdens omfattning är det dock svårt att se centrala Piteå (P2) väljas. Fördelarna med denna lokali­ hamn kan vid alternativen via Pitholmen (P2, P3) några detaljer i denna skala. För att öka läsbarheten redovisas därför överst även en bild med förvrängd skala.

8 Alternativ sering är att det finns gott om utrymmen för framtida

74 8 Alternativ 75 . vånare In Arbetsplatser Pitholmen erräng, Dnr: M2001/1502 / t . st ” Av ususeus km huset “Öst © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-T 4800 2-3 2800 khusetkhu uk km j 6500 1800 1-2 SjukSSSjukhu Nolia km

4700 4700

<1

Arbetsplatser e vånar In Alternativ Alternativ . .

st Av a”

mmerleden öst

km Ti 1500 3000 2-3

“Noli st. km Av 6300 3200

1-2

km m

3500 5600 5600 RC

2-3

2900 <1k 5600

Arbetsplatser Arbetsplatser vånare vånare In

RC km RC Alternativ Alternativ 6600 1800 1-2 mmerleden

” ” m Ti immerleden

4400 4700

<1k

Arbetsplatser Arbetsplatser vånare vånare In Alternativ “T -Öst RC

st.

Av Centrum t”

it

km “M 4900 2-3 1500

km 6400 2700 2700 1-2 m

4900 4900 5000

<1k

Arbetsplatser Arbetsplatser vånare vånare In Alternativ Alternativ Lomtjärn nnnn E4 norr byn ebyn jeby ÖjebyÖjebÖjebÖjeÖÖjebyn 4 km

RC . . st

Av /

km “E4” 3800

2-3 10400 10400

km 2300 3700 3700

1-2 m 1200 1000

<1k

Arbetsplatser Arbetsplatser vånare vånare In Alternativ Alternativ dras inom en korridor. (Svagt genomskinliga symboler anger bortvalda lägen för resecentrum resecentrum för lägen bortvalda anger symboler genomskinliga (Svagt inom en korridor. dras erräng, Dnr: M2001/1502. kan 2 © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-T 0 Figur 8.5.6 Tillgänglighet till boende och arbetsplatser för de olika resecentrumalternativen i Piteå. Källa ÅF-Infraplan. Källa i Piteå. resecentrumalternativen de olika för Tillgänglighet till boende och arbetsplatser 8.5.6 Figur Figur 8.5.5 Principiella lokaliseringar av resecentrum och godsbangård. Redovisade linjer skall endast ses som möjliga linjer skall Redovisade och godsbangård. resecentrum av lokaliseringar 8.5.5 Principiella Figur på hur en linje exempel och godsbangård.) ­ ­ ­ ­ gheten tillgängli är Däremot och biltrafik. nära sträckning av järnvägen väljs blir väljs blir järnvägen av sträckning -nära och cykeltrafik begränsad till följd av det av följd till begränsad och cykeltrafik ecentrum res placeras Vid detta alternativ hållas. t Lomtjärn utformas med en trespårslösning. Till följd av av Till följd med en trespårslösning. Lomtjärn utformas vid Lomtjärn resecentrum kommer höjdskillnader stora djup skärning. i förhållandevis anläggas att behöva Timmerleden öst Timmerleden öst ger Timmerleden vid resecentrum av Lokalisering ett och stadshuset än till sjukhuset tillgänglighet bättre alter innebär Däremot Timmerleden. vid resecentrum industri till bl.a. Backens tillgänglighet sämre nativet Timmerle Kappa. Likt alternativet och Smurfit område att komma resecentrumet den kan en fyrspårslösning av möjligt om alterna är detta alternativ Även bli aktuell. i att anläggas troligen kommer väljs. Resecentrum P2 tiv väljs. öst Timmerleden på bank, om upphöjt läge Lomtjärn Om en E4 möjligt om inte resecentrum ett lokaliserat centralt med Norrbotniabanan ska kunna funktionskraven upprät om E4, söder om väster vid Lomtjärn strax därför möjlig om även till Lomtjärn är tjärnen. Lokaliseringen tillgänglig­ en god får väljs. Resecentrumet P2 alternativ buss- het för - gång för tillgänglighet sämre har Detta alternativ läget. perifera vid Resecentrum resecentrumlokaliseringar. än övriga ­ ­ ­ ­ ­ leden och järnvägen utgör dock en dock utgör leden och järnvägen . Av utrymmesmässiga skäl krävs utrymmesmässiga skäl krävs Av k. och cykeltrafi Timmerleden öst Timmerleden Lomtjärn Nolia Timmerleden möjligt i alternativ P2. möjligt i alternativ bangård. För att kapaciteten till Smurfit Kappa klara För bangård. med utformas att behöva komma kan resecentrumet är till detta läge resecentrum Lokalisering av fyra spår. viss utfyllnad i Sörfjärden för att på plats med ett rese viss utfyllnad för i Sörfjärden beror denna utfyllnad blir stor Hur centrum i detta läge. och gods resecentrum av på placering och utformning till centrum. Timmer till centrum. väg och både för krävs och planskilda korsningar barriär - gång Ett resecentrum vid Timmerleden placeras söder om om söder placeras Timmerleden vid Ett resecentrum centralt ett mycket vattnet. Detta mot ger Timmerleden god tillgänglighet med i nivå med befintlig järnväg läge Timmerleden av järnvägen i korridor P3. Alternativet utformas med utformas Alternativet P3. i korridor järnvägen av att troligen kommer Resecentrum en trespårslösning. i upphöjt läge. byggas behöva Nördfjärden, norr om Nolia. Detta ansluter mycket väl mycket Detta om Nolia. ansluter norr Nördfjärden, tillgänglig god har alternativet varför till Piteå centrum Resecentrum och arbetsplatser. bostäder het till både med en sträckning i kombination endast möjligt Nolia är Nolia sidan om västra på vid Nolia placeras Ett resecentrum Dessa lägen illustreras i figur 8.5.5. Resultat från en till Resultat från 8.5.5. i figur illustreras Dessa lägen 8.5.6. i figur redovisas gänglighetsstudie • • • • gheten. tillgängli rese­ ett för lägen principiella finns Det fyra kvarstående centrum. Dessa är: Tillgängligheten till resecentrum för olika transport för till resecentrum Tillgängligheten Avståndet god. vara måste slag och trafikantgrupper för betydelse stor har i orten målpunkter viktiga till transportslag samt fungera som en lokaliseringspunkt samt fungera transportslag i orten. målpunkter strategiska för och utformas på ett sätt. bra och utformas mellan olika kopplingspunkt ska utgöra Ett resecentrum För att nyttan av Norrbotniabanan ska bli så stor som ska bli så stor Norrbotniabanan att av nyttan För attska kunna med banan ändamålet för möjligt och lokaliseras attvikt resecentrum stor av det uppnås är Resecentrum