Arbetspendling I Norrbottens Och Västerbottens
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Arbetspendling i Norrbottens Rapport och Västerbottens län 2013:5 – en nulägesanalys Arbetspendling i Norrbottens Rapport och Västerbottens län 2013:5 – en nulägesanalys Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: [email protected] Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum: 2013-06-13 Förord I den här rapporten presenteras en nulägesanalys om arbetspendlingens förutsättningar i Sveriges två nordligaste län, Norrbotten och Västerbotten. Rapporten innehåller även en inventering av resenärernas överväganden för rörlighet på arbets- och bostadsmarknaden. Nulägesanalysen har identifierat ett antal brister för möjligheterna till arbetspendling i denna del av Sverige. Projektledare har Krister Sandberg varit. Övriga projektdeltagare har varit Andreas Holmström, Fredrik Lindberg, Fredrik Svensson och Florian Stamm. Till vår hjälp har vi haft konsulterna Vectura och Sweco Eurofutures. Projektgruppen har under arbetet tagit emot värdefulla synpunkter från företrädare på regional och kommunal nivå. Vi vill tacka för dessa synpunkter. Stockholm i juni 2013 Brita Saxton, Generaldirektör 3 Innehåll Förord .................................................................................................................. 3 1 Sammanfattning .......................................................................................... 7 1.1 Kompetensförsörjningen – en svår nöt att knäcka ............................... 7 1.2 Tuffa förutsättningar för regionförstoring .............................................. 8 1.3 De största bristerna ........................................................................... 13 1.4 Åtgärder för vidare analys .................................................................. 17 2 Inledning ..................................................................................................... 19 2.1 Arbetspendling – en förutsättning för tillväxt ...................................... 19 2.2 Frågeställningar ................................................................................. 24 2.3 Metod och avgränsning ..................................................................... 25 2.4 Rapportens disposition ...................................................................... 27 3 Arbetspendlingens mönster ..................................................................... 29 3.1 Mellankommunal arbetspendling ....................................................... 33 3.2 Pendling till och från övriga Sverige och andra länder ....................... 39 3.3 Inomkommunal pendling .................................................................... 41 3.4 Pendling till gruvorter ......................................................................... 43 3.5 Färdmedelsfördelning ........................................................................ 46 3.6 Sammanfattning ................................................................................. 58 4 Möjligheter och utmaningar ...................................................................... 61 4.1 Befolkning och migration.................................................................... 61 4.2 Bostadsmarknad ................................................................................ 73 4.3 Näringslivets lokalisering och sammansättning ................................. 80 4.4 Särskilt om gruvnäringen ................................................................... 87 4.5 Sammanfattning ................................................................................. 96 5 En analys av förutsättningarna för arbetspendling ................................ 97 5.1 Vägnätet ............................................................................................ 99 5.2 Järnvägsnätet .................................................................................. 117 5.3 Kollektivtrafikutbudet ........................................................................ 119 5.4 Flygförbindelser ............................................................................... 137 5 5.5 Tillgänglighet till arbete .................................................................... 139 5.6 Sammanfattning ............................................................................... 147 6 Att flytta eller pendla - individernas preferenser .................................. 153 6.1 Bostad och arbetsplats i relation till pendling/flyttning ...................... 153 6.2 Attityder till ökat och längre resande i norra Sverige ........................ 162 7 Slutsatser ................................................................................................. 167 7.1 Bristande matchning mellan arbetskraftsbehov och befolkning ....... 167 7.2 Låg flyttningsbenägenhet ................................................................. 169 7.3 Transportsystem som sätter gränser för pendling ............................ 170 7.4 Möjliga åtgärder för ökad pendling ................................................... 172 8 Källförteckning ........................................................................................ 177 9 Appendix .................................................................................................. 185 9.1 Uppdragstexten ............................................................................... 185 9.2 Hearing och intervjudeltagare .......................................................... 188 9.3 SKL-, LA- och FA-regionsindelningen .............................................. 189 9.4 Linjeförteckning ................................................................................ 191 9.5 Inomkommunal pendling i Kiruna, Umeå och Storuman .................. 203 9.6 Tillgänglighet till aktiva gruvor .......................................................... 206 6 1 Sammanfattning Det är lätt att få uppfattningen att Norrbotten och Västerbottens län är en homogen region bestående av gruvor och skogsnäring, med en åldrande samt glest boende befolkning, och som knyts samman av ett vägnät av bristfällig standard. Till viss del stämmer den här bilden överens med verkligheten, men de två länen består också av områden med stora befolkningskoncentrationer, en balanserad befolkningsstruktur och där det är möjligt att nyttja en attraktiv kollektivtrafik för pendling mellan orter med olika näringslivsinriktningar. Denna del av Sverige har stora framtida möjligheter, men står också inför rejäla utmaningar inom ett flertal områden, inte minst hur man med infrastruktur kan och bör knyta samman befolkningskoncentrationer för att åstadkomma en matchning på arbetsmarknaden, säkra kompetensförsörjningen och trygga välfärden. 1.1 Kompetensförsörjningen – en svår nöt att knäcka Möjligheten att tillgodose den ökade efterfrågan på arbetskraft som förutspås i ett antal studier tydliggör de utmaningar som den här delen av landet står inför. Länen uppvisar en befolkningskoncentration till kusten och ett negativt flyttnings- netto i de flesta kommunerna. En större andel än idag, uppemot 95 procent av befolkningen mellan 20-64 år skulle behöva arbeta år 2020.1 Dessa förhållanden delas dessutom av flertalet kommuner i norra Norge samt i norra och östra Finland vilket gör situationen än mer problematisk ur arbetskrafts- och kompetensförsörjningssynpunkt.2 Vård- och omsorgspersonal pekas ut som en grupp där antalet nyrekryteringar kommer att öka. Det samlade ökade trycket på arbetskraften förväntas leda till brist på arbetskraft och samtidigt en ökad konkurrens om den tillgängliga arbetskraften från andra samhällssektorer. Ett minskat arbetskraftsutbud i förhållande till befolkningen innebär också att det kommer att bli svårare att hitta lämplig kompetens vid nyrekryteringar. Detta förstärks också av en generellt sett lägre utbildningsnivå i många mindre kommuner än i genomsnitt för riket. Befolkningsunderlaget är i flertalet kommuner litet och minskande. Den demografiska fördelningen i de flesta inlandskommunerna försvårar dessutom möjligheterna att rekrytera arbetskraft lokalt. 3 Ett välkänt och allt mer diskuterat problem är att unga människor, och framför allt unga kvinnor, flyttar från regionen. Resultatet är ett överskott, ur ett jämställdhetsperspektiv, av män, 1 Ej förvärvsarbetande = arbetslösa, studerande, föräldralediga, sjuka eller som har gått i förtids- eller ålderspension. 2 Arbetsförmedlingen (2010) 3 Tillväxtanalys (2010b); Tillväxtanalys (2010a) ; Garli, F. & Pettersson, Ö. (2011); Brandén, G., Forsgren, A., Holmström, M. Olsson-Spjut, F. (2011) 7 framförallt i åldersgruppen unga vuxna. Jämställdhetsfrågan blir därför viktig eftersom samhällenas överlevnad till viss del är avhängig denna. Ska orter i norra Sverige vara attraktiva måste de kunna erbjuda bra och utvecklande arbeten, ett mångsidigt arbetsliv och en meningsfull fritid för fler kvinnor än idag. Jämställdhetsfrågan är också viktig eftersom ett könsuppdelat näringsliv med låg differentieringsgrad är sårbart. Trots strategiska jämställdhetssatsningar från det offentliga och från företagens sida är arbetsmarknaden till stor del fortfarande könsuppdelad, se Figur 4.34 och Figur 4.35. Ett minskande befolkningsunderlag är också problematiskt då kompetens- bredden generellt minskar. Det finns nämligen ett klart positivt samband mellan befolkningsstorlek och kompetensbredd4. Det vill säga i kommuner med stor befolkning är även bredden av yrken större. Kompetensbredden förbättras markant när individuella kommuner aggregeras till LA-regioner. I norra Sverige märks förbättringen