Utformning Av Vattenskyddsområde Förslag För Svensbyfjärdens Ytvattentäkt

2006:202 CIV EXAMENSARBETE

Utformning av vattenskyddsområde Förslag för Svensbyfjärdens ytvattentäkt

LOTTA ISAKSSON JOAKIM MATTI

CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Väg- och vattenbyggnadsteknik

Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad kemi & geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi

2006:202 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 06/202 - - SE

FÖRORD Detta examensarbete har utförts till största del hos Piteå Kommun under 2005 och 2006, under ledning av Angela Lundberg, docent vid Luleå Tekniska Universitet, och Kenneth Eriksson, enhetschef vid Vattenverket, Piteå Kommun. Examensarbetet har gått ut på att göra ett förslag på vattenskyddsområde för Piteå Kommuns huvudvattentäkt i Svensbyfjärden. För att arbetet ska rymmas inom ramarna för detta examensarbete har SMHI anlitats för att beräkna rinntider och framtagande av preliminära skyddszoner. Underlagsmaterialet till arbetet har Joakim Matti till största del stått för och Lotta Isaksson har sammanställt det. Tillsammans har Joakim och Lotta skrivit rapporten.

Vi vill främst tacka vår handledare på universitetet docent Angela Lundberg, men även handledaren i kommunen Kenneth Eriksson som varit mycket hjälpsam oavsett vad det har gällt. Ett stort tack riktas också till Nanna Nordlander för korrekturläsning och civilingenjör Krister Vikström vid Miljö- och Byggkontoret, Piteå Kommun, för hans stora hjälp med GIS.

Även fler personer har varit till stor hjälp på både Miljö- och Byggkontoret, både vid framtagande av material från databaser och personliga kontakter.

Ett stort tack riktas även till Teknik- och Gatukontoret där arbetet till stor del utförts.

Piteå, mars 2006

Lotta Isaksson Joakim Matti

______II

______III

SAMMANFATTNING

Tillgång på vatten är en av de viktigaste naturresurserna, som vi i Sverige tar för givet. För att upprätthålla en god kvalité på råvattnet, nu och i framtiden, har den svenska regeringen fattat en proposition, 2000/01:130 ”Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier”. Enligt propositionen skall för varje ytvattentäkt som förser fler än 50 personer eller tillverkar mer än 10 m3 vatten per dygn senast år 2009 ett vattenskyddsområde med gällande föreskrifter upprättas.

Piteå Kommuns huvudvattentäkt är en ytvattentäkt belägen i Svensbyfjärden. Denna förser 89 % av Piteå Kommuns invånare med dricksvatten. Vattentäkten upprättades 1968 och har allt sedan dess saknat skyddsområde. Ytvattentäkten utsätts dagligen för ett flertal risker som kan påverka råvattenkvalitén. Regeringens proposition samt de risker som ytvattentäkten utsätts för ligger till grund för Piteå Kommuns beslut att upprätta ett vattenskyddsområde för Svensbyfjärdens vattentäkt.

Syftet med detta examensarbete är att göra ett förslag på gränserna för ett skyddsområde för denna vattentäkt. Examensarbetet ska sedan vara en del i den ansökan som ska skickas in till Länsstyrelsen för att få området förklarat som skyddsområde.

Som vägledning vid framtagande av vattenskyddsområdet har Naturvårdsverkets handbok 2003:6 använts. Handboken innehåller allmänna råd för upprättande av vattenskyddsområde. Enligt handboken behövs det underlagsmaterial om vattenförekomst, värde, sårbarhet, konsekvenser och risker.

Först anlitades SMHI för att ta fram ett preliminärt skyddsområde med utgångspunkt från rinntider och buffertzoner. Utvärdering av det preliminära vattenskyddsområdet utfördes genom att samla in, analysera och utvärdera underlagsmaterial beträffande Svensbyfjärden och dess tillrinningsområde, vilket resulterade i ett förslag till vattenskyddsområde för ytvattentäkten i Svensbyfjärden. Därefter delades det föreslagna vattenskyddsområdet in i skyddszoner beroende på rinntiderna, markens sårbarhet, riskinventering och riskanalys.

Utformningen av vattenskyddsområdet bygger på ett flertal bedömningar, som bygger på underlagsmaterialet, men även utformarnas kunnande och tidigare erfarenheter. Detta leder till att gränsdragningarna ser annorlunda ut beroende på vem som utformar vattenskyddsområdet.

______IV

______V

ABSTRACT Water is one of the most important nature resources that we have. To maintain high water quality the Swedish government is proposing a bill, 2000/01:130 ”Swedish environmental goals – benchmark goals and implementation strategies”. Every drinking water supply intake that serves more than 50 persons or produces more than 10 m3 /day shall 2009 have a water protection area with current rules according to the bill.

The drinking water supply intake in Piteå is located in Svensbyfjärden. This intake supplies 89 % of the inhabitants in the municipality of Piteå. The supply intake was established in 1968 and has since then been missing a protection area. The drinking water supply intake is daily exposed to several risks which can affect the surface water quality. The decision to establish a water protection area for the intake in Svensbyfjärden that the municipality of Piteå took is based on the Swedish government’s bill and the risks that Svensbyfjärden is exposed to.

The purpose with this degree thesis is to produce a proposal for a water protection area for the drinking water supply intake in Svensbyfjärden. The thesis will then be a part in the application to the County Administrative board ”that is eligible to declare the area´s (protective) status”.

As guidance for this thesis we have been using the handbook 2003:6 of the National Environmental protection board. The handbook contains general advice for establishment of water protection areas. According to the handbook information about the water occurrence, value, vulnerability, consequence and risks for the drinking water supply intake is needed.

To get a preliminary water protection area based on flow times and buffer zones we engaged SMHI (Swedish Meteorological and Hydrologic Institution). Based on this preliminary water protection area we collected, analysed and evaluated information about Svensbyfjärden and its drainage basin. This work resulted in a proposal for a water protection area. This area was then divided in to protection zones based on flow times, ground vulnerability,and an inventory of risk and risk analysis.

Designing a water protection area is based on several assessments which depend on the collected information but also on the knowledge and experience of the designer resulting in different design for different investigators.

______VI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...... 1 1.1. BAKGRUND ...... 1 1.2. SYFTE...... 1 1.3. METOD...... 2 1.4. OMFATTNING ...... 2 2. OMRÅDESBESKRIVNING ...... 3 2.1. LÄGE ...... 3 2.2. TILLRINNINGSOMRÅDE OCH TOPOGRAFI...... 4 2.3. JORD- OCH BERGARTER ...... 7 3. NATURVÅRDVERKETS HANDBOK, VATTENSKYDDSOMRÅDE ...... 9 3.1. UTGÅNGSPUNKTER ...... 9 3.2. TILLRINNINGSOMRÅDET ...... 9 3.3. VATTENFÖREKOMST...... 9 3.4. VÄRDE ...... 10 3.5. SÅRBARHET ...... 10 3.6. KONSEKVENSER ...... 11 3.7. RISKER...... 11 3.8. SKYDDSBEHOV ...... 12 3.9. AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE ...... 12 3.10. INDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE I SKYDDSZONER ...... 13 4. PRELIMINÄRT VATTENSKYDDSOMRÅDE...... 15 4.1. BAKGRUND ...... 15 4.2. AVGRÄNSNINGAR...... 15 5. SKYDDSBEHOV ...... 19 5.1. VATTENFÖREKOMST...... 19 5.1.1. VATTENKVALITÉ...... 19 5.1.2. VATTENDOM...... 19 5.1.3. VATTENBALANSRÄKNING ...... 20 5.2. VÄRDE ...... 21 5.2.1. RESERVVATTENTÄKTER...... 21 5.2.2. RESERVRÅVATTENINTAG...... 22 5.2.3. VATTENTÄKTENS VÄRDE...... 23 5.3. SÅRBARHET ...... 24 5.4. KONSEKVENS ...... 24 5.5. RISKER...... 25 5.5.1. TRAFIK ...... 25 5.5.2. PETROLEUMPRODUKTER...... 30 5.5.3. AVLOPPSANLÄGGNINGAR...... 31 5.5.4. JORDBRUK...... 32 5.5.5. SKOGSBRUK...... 33 5.5.6. SABOTAGE OCH KRIG ...... 34 5.5.7. ÖVERSVÄMNING ...... 34 5.5.8. ÖVRIGT...... 35 5.6. BARRIÄRER OCH RISKMINIMERING UTANFÖR VATTENVERKET...... 39 5.6.1. NATURLIGA BARRIÄRER...... 39 5.6.2. TEKNISKA BARRIÄRER...... 39 5.6.4. VATTENVERKET (teknisk beskrivning)...... 40 5.6.3. FÖRSLAG PÅ BARRIÄR...... 41

______VII

5.7. RISKANALYS OCH RISKBEDÖMNING...... 42 5.8. RISKINVENTERING...... 47 6. AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE ...... 50 6.1. INDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET I SKYDDSZONER...... 51 6.1.1. VATTENTÄKTSZON...... 51 6.2.2. PRIMÄR SKYDDSZON ...... 51 6.2.3. SEKUNDÄR SKYDDSZON...... 51 6.2.4. TERTIÄR SKYDDSZON...... 51 6.2.5. RISKER INOM SKYDDSZONERNA...... 53 7. DISKUSSION ...... 57 8. SLUTSATSER...... 59 9. REFERENSER...... 61 9. REFERENSER...... 61 9.1. TRYCKT MATERIAL ...... 61 9.2. KARTOR ...... 62 9.3. INTERNETREFERENS ...... 62 9.4. PERSONLIGA MEDDELANDE ...... 62

______VIII

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR: 1. Rapport från SMHI 2. Vattenkvalité 3. Inventerade risker

FOTOGRAFIER: Fotografierna i denna rapport är tagna 2005-10-23 av Lotta Isaksson om ej annat anges.

FIGURER: Figurerna som innehåller kartor är tagna från Arc-GIS, Piteå Kommun om ej annat anges.

______IX

INLEDNING 1______

1. INLEDNING

1.1. BAKGRUND För varje ytvattentäkt som förser fler än 50 personer eller tillverkar mer än 10 m3 vatten per dygn skall senast år 2009 ha fått upprättat ett vattenskyddsområde med gällande föreskrifter. Detta är ett beslut som regeringen fattat i propositionen 2000/01:130 ”Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier” (Regeringens proposition 2000/01:130, 2001).

Piteå kommuns huvudvattentäkt är ett ytvattenintag beläget i Svensbyfjärden (se Figur 1) som idag förser cirka 89 % av kommunens befolkning med vatten. Vattentäkten upprättades på 60- talet och har aldrig fått något skyddsområde. För de personer som vattentäkten förser med dricksvatten är det en självklarhet att det ska komma rent vatten när kranen sätts på. Dricksvatten är ett livsviktigt livsmedel som ingen skulle klara sig utan. Ska vi i Sverige och Piteå Kommun kunna säkra tillgången till rent vatten så måste skyddsåtgärder sättas in.

Ett vattenskyddsområde är till för att skydda vattentäkten och upprätthålla god vattenkvalité. Området ska skyddas mot både kontinuerliga och tillfälliga föroreningar nu och i framtiden. Ett mål med vattenskyddsområde är att förhindra förorening och få tidsrum till att upptäcka eventuell förorening och sätta in motåtgärd för att säkerhetsställa vattenkvalitén.

För att underlätta arbetet med upprättande av vattenskyddsområde har Naturvårdsverket utformat en handbok (Naturvårdsverket, 2003 (II)). Handboken är i första hand en vägledning för kommuner och länsstyrelser vid utformning av vattenskyddsområde.

I och med propositionen 2000/01:130 har Piteå Kommun beslutat att ta fram ett vattenskyddsområde för vattentäkten i Svensbyfjärden. Via en förfrågan, från Piteå Kommun till Luleå Tekniska Universitet Institutionen för Samhällsbyggnad, om det fanns någon/några studenter som var intresserade av att utforma ett vattenskyddsområde för Svensbyfjärden så kom författarna i kontakt med detta projekt.

1.2. SYFTE Syftet med examensarbetet är att utforma ett förslag till vattenskyddsområdet för vattentäkten i Svensbyfjärden. Naturvårdsverkets handbok ligger till grund vid upprättande av vattenskyddsområdet, där en noggrann inventering och bedömning av gällande risker, barriärer och rinntider har legat till grund för gränsdragningarna. Detta förslag ska (om det godkänns av Piteå Kommun) vara en del i ansökan till Länsstyrelsen vid upprättande av området som vattenskyddsområde.

______1

INLEDNING 1______

1.3. METOD Till grund för utformningen av vattenskyddsområdet ligger Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd för framtagande av vattenskyddsområde. Underlagsmaterialet, som har varit nödvändigt för att kunna utforma ett vattenskyddsområde, kommer tills största del från sedan tidigare gjorda fältinventeringar som i detta arbete sammanställts.

1.4. OMFATTNING Examensarbetet är en del i civilingenjörsutbildningen Väg och Vatten vid Luleå Tekniska Universitet. Omfattningen på arbetet är 20 högskolepoäng, det vill säga 20 veckors heltidsstudier per person, totalt 40 högskolepoäng.

______2

OMRÅDESBESKRIVNING 2______

2. OMRÅDESBESKRIVNING

2.1. LÄGE Piteås råvattenintag (råvatten: obehandlat vatten som avses behandlas till dricksvatten) ligger i Ursviken i Svensbyfjärden, Piteå Kommun (se Figur 1).

Piteälven

Lillpiteälven

Rokån Svensbyfjärden Råvattenintag

Svensbyån Ängesbäcken

Figur 1. Karta över Svensbyfjärden och råvattenintaget. Grått i kartan är vatten.

Svensbyfjärden är den första fjärden Piteälven når innan den rinner ut i havet. Till fjärden rinner också tre åar samt några mindre bäckar. Åarna heter Svensbyån, Rokån samt Lillpiteälven. Alla fyra vattendragen bidrar med vatten till vattenintaget. En av de mindre bäckarna, Ängesbäcken, mynnar 1,3 kilometer från råvattenintaget. Eftersom Piteälven fortsätter ut i havet, så räknas åarna som biflöden till älven och ingår därmed i Piteälvens tillrinningsområde. Råvattnet som tas in i Svensbyfjärden försörjer ungefär 36 000 pitebor med vatten.

Området runt Svensbyfjärden är till stor del jordbrukslandskap. Det är bebyggelse runt nästan hela Svensbyfjärden, både av fast bosatta och fritidshus. Hela fjärden används flitigt under så gott som hela året. Det finns ett flertal badplatser som används under sommaren, båttrafik förekommer under sommarmånaderna och skotertrafik under vintern.

______3

OMRÅDESBESKRIVNING 2______

2.2. TILLRINNINGSOMRÅDE OCH TOPOGRAFI Piteälven (se Figur 3), som är den största av tillflödena, är cirka 370 kilometer lång och har ett tillrinningsområde på cirka 12 000 km2 (se Figur 2). Älven sträcker sig från foten av berget Sulitelma en bit innanför norska gränsen ut i Bottenviken vid Piteås kust. På sin väg ned från fjället rinner Piteälven genom ett flertal sjöar och ett antal större forsar (Internetreferens 1).

Norska gränsen

Älvsbyn

Sikfors Kraftverk Piteå

Figur 2. Översiktsbild över tertiär skyddszon (hela tillrinningsområdet) för ytvattentäkt i Svensbyfjärden. Från Rapport SHMI (se Bilaga 1) .

Älven delas in i tre olika delar beroende på karaktären i omgivningen. Den övre delen av Piteälven har fjällälvskaraktär, den mittersta delen har skogsälvkaraktär och den nedersta delen närmast kusten har kustälvskaraktär (Bra Böckers Världsatlas, 1996). I Piteälven ligger ett kraftverk, Sikfors Kraftverk (se Figur 2), som är beläget ungefär fyra mil från utloppet i Bottenviken. Trots kraftverket räknas Piteälven som outbyggd och tillhör en av Sveriges fyra största älvsystem (Internetreferens 1).

______4

OMRÅDESBESKRIVNING 2______

Figur 3. Piteälven vid Böle. Piteälven är en bred älv som har varierad turbulens, från mycket hög till som här låg.

Lillpiteälven är ungefär 90 kilometer lång och rinner genom skogs-, myr- och jordbruksmark (se Figur 4). Den börjar vid en sjön cirka 350 m.ö.h och rinner genom ett flertal sjöar ut i Svensbyfjärden. Lillpiteälven meandrar, det vill säga slingrar sig fram (Bra Böckers Världsatlas, 1996). Den har också relativt många biflöden. Den har två dammar med kraftstationer. Den ena dammen ligger en bit uppströms i byn Lillpite, den andra kraftstationen ligger ytterligare en bit upp, i Råbäcken.

Figur 4. Lillpiteälven är en liten älv som har bebyggelse och jordbruk nära älvkanten, låg till medel turbulens.

______5

OMRÅDESBESKRIVNING 2______

Rokån har en längd av cirka 55 kilometer och rinner till största del genom myrmarker (se Figur 5). Den rinner upp ur ett myrområde väster om Lillpiteälven cirka 350 m.ö.h. Den rinner genom en sjö och har ett fåtal biflöden. Rokån kommer så småningom ut i Svensby- fjärden. På sin väg nedströms korsar Rokån riksväg 373 på ett flertal ställen (Bra Böckers Världsatlas, 1996).

Figur 5. Rokån har ett litet flöde och har låg turbulens.

Svensbyån byter efter några kilometer uppströms namn till Sågån (se Figur 6). Sågån meandrar första delen genom skogsmark och rinner sedan genom en sjö. När ån byter namn övergår marken från skogs- till jordbruksmark (Bra Böckers Världsatlas, 1996).

Figur 6. Svensbyån är en liten å med lite flöde och låg turbulens. Ängesbäcken rinner ut i Svensbyfjärden cirka en kilometer från råvattenintaget och kommer från den nästan igenvuxna sjön Ängesviken. Bäcken har en längd på cirka 900 meter och rinner under länsväg 373 (Bra Böckers Världsatlas, 1996). Ett av tillflödena till sjön rinner förbi den närbelägna travbanan i Vitsand. Ett av de andra tillflödena har sitt källflöde i närheten av en skjutbana som enligt Länsstyrelsen är riskklassad (Elming och Lindmark, 2002).

______6

OMRÅDESBESKRIVNING 2______

2.3. JORD- OCH BERGARTER Den största delen av tillrinningsområdet består av moränmark (se Figur 7), men det finns även inslag av andra jordarter, främst då under och runt vattendragen. Runt Ursviken, där själva råvattenintaget ligger, består jorden av isälvssediment, vars innehåll till stor del är sand. På den västra sidan av Svensbyfjärden och en bit upp efter alla fyra vattendragen består jordarna till största del av havs- och sjösediment, som huvudsakligen innehåller silt och lera (Jordartskarta 24L, 1988–1989). Upp längs hela Piteälven består jorden nästan uteslutande av älvsediment av både sand och mo (Jordartskarta 24K, 1991–1992). Områdena med grövre material som sand och mo har hög genomsläpplighet (Uppsala Universitet, 2001), medan områdena med finare material som silt och lera, har låg genomsläpplighet. Genomsläppligheten i jordarterna har stor betydelse i kommande sårbarhetsbedömning.

Figur 7. Jordartskarta över Svensbyfjärden och dess närmaste omgivning. Från jordarts- kartan Luleå SV, Ak 014, 1993. © Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: 30-356/2006.

Berggrunden i och runt Svensbyfjärden består till stor del av fyra olika bergarter: gabbro, äldre granit, metagråvacka och grandiorit, som i allmänhet är gnejsig (Berggrundskarta 24L, 2000).

I övrigt består vattenskyddsområdet upp till fjällen till stor del av samma berggrund som i och runt Svensbyfjärden, skillnaden är att det även finns yngre granit och inslag av sura och intermediära vulkaniska bergarter. Fjällen består till stor del av gnejs och kalksten, men det finns även inslag av sura vulkaniska bergarter.

______7

OMRÅDESBESKRIVNING 2______

______8

NATURVÅRDSVERKETS HANDBOK 3______

3. NATURVÅRDVERKETS HANDBOK, VATTENSKYDDSOMRÅDE Vid utformning av vattenskyddsområde har Naturvårdsverket som tidigare nämnt utformat en handbok (Naturvårdsverket, 2003 (II)). Detta kapitel är en sammanfattning av handbokens förslag gällande utformning av vattenskyddsområde.

3.1. UTGÅNGSPUNKTER Vattenskyddsområdet behöver skyddas både från punkt- och diffusa föroreningskällor. För att kunna fastställa skyddsbehovet för en vattentäkt behövs underlagsmaterial längs kedjan vattenförekomst – värde – sårbarhet – konsekvenser – risker

Viktigt vid avgränsningen av ett vattenskyddsområde är möjligheten att hinna upptäcka en punktförorening innan den når råvattenintaget. För att ha möjlighet till det behöver man information om vattendragens utformning, omgivande mark och rinntider. Rinntiden är den tiden det tar för föroreningen att ta sig från utsläppspunkten till råvattenintaget. Men även diffusa föroreningar, så som till exempel däckslitage och urlakning från gödsel, behöver man ta i beaktande vid avgränsning av vattenskyddsområde.

Det primära med vattenskyddsområde för vattentäkt är att skydda/förhindra farlig verksamhet att komma i närheten av täkten. För att det ska uppnås måste tiden från det att en eventuell förorening släpps ut tills det att åtgärd sätts in, så kallat rådrum, finnas. Till det krävs ett sekundärskydd, det kan vara naturliga eller tekniska barriärer i form av till exempel stora vattenmassor som stora sel (naturliga) eller varnings- och larmsystem (tekniska).

3.2. TILLRINNINGSOMRÅDET Inom hela tillrinningsområdet finns det ett visst skyddsbehov och därigenom bör hela tillrinningsområdet ingå i skyddsområdet. För större sjöar och älvar med stort tillrinningsområde kan vattenskyddsområdet behöva begränsas till delar av sjön eller till delsträckor i älven beroende på rinntiden. När vattenskyddsområdet inte innefattar hela tillrinningsområdet finns risken att en eventuell förorening inte upptäcks i tid och därmed inte heller åtgärder sätts in i den omfattning som skulle behövas.

3.3. VATTENFÖREKOMST Vid upprättandet av vattentäkten är tillgången och kvalitén på vattnet, vattenförekomsten, normalt sedan tidigare undersökt och eventuellt är vattenuttaget prövat i domstol. I samband med detta bör det även ha gjorts en utredning om vattentillgången och kvalitén.

Vid bedömning av föroreningsspridningen vid upprättande av vattenskyddsområde undersöks vattenbalansen, sårbarheten och rinntider. För detta behövs information om de hydrologiska och geologiska förhållandena inom tillrinningsområdet. För ytvattentäkter behöver man också information om rinntider i sjöar och vattendrag, hur lång tid teoretiskt sett det tar att byta ut hela vattenmassan i sjöar, så kallade omsättningstider, strömningsförhållanden, och om vindriktningar och vindstyrkor.

______9

NATURVÅRDSVERKETS HANDBOK 3______

3.4. VÄRDE Värdet av vattenförekomsten beror främst på behovet av uttagbar vattenmängd och kvalitén på vattnet i förhållande till nyttjandet av vattnet nu och i framtiden. Utvinningsvärdet bestäms ofta som kostnaden för att ersätta vattentäkten vid händelse att den skulle bli obrukbar. Men det finns även andra värden som ska tas i beaktande så som: • Sociala värden – bad, fiske, båtsport • Naturvärden – ekologi, naturresurser, fria stränder • Tekniska värden – vattenförsörjning, bevattning, yrkesfiske

Att bedöma ersättningsvärdet på en vattentäkt kan vara mycket svårt, de fyra värdeklasserna redovisas nedan. • Extremt högt skyddsvärde: nationellt högprioriterade vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. • Mycket högt skyddsvärde: allmänna vattentäkter, viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. • Högt skyddsvärde: allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 personer eller 10 m3/dygn), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. • Normalt – lågt skyddsvärde: oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning.

3.5. SÅRBARHET Sårbarhet beskriver motståndskraften inom ett område mot föroreningar. För ytvattenförekomst finns det en klassificering med två föroreningsscenarier: 1. Att föroreningen kommer direkt ut på vattenytan. 2. Att föroreningen kommer ut på omgivande mark och ska transporteras en sträcka innan den når vattnet. I det första fallet är sårbarheten mycket hög. I det andra beror det på jordarten, vid en kompakt jordart rinner föroreningen på markytan och kommer snabbare ut i vattnet, vilket innebär hög sårbarhet. Om jordarten är grovkorning så infiltreras föroreningen. Där kan föroreningen i olika grad adsorberas av marken, och det dröjer en tid innan föroreningen når vattendraget, vilket ger en lägre sårbarhet. Sårbarheten är också beroende på årstid, topografi, närheten till diken etc. För bedömning av sårbarhet gäller följande riktlinjer.

• Extremt hög sårbarhet: Lera eller torv på lera • Hög sårbarhet: Sänkor i berg/moränterräng med tunt torv- eller/lertäcke på berg, övergång dalsida/dalgång utan svallmaterial. • Måttlig sårbarhet: Grusåsens slänter (grus, sand och silt), berg i dagen, moränsluttningar. • Låg sårbarhet: Åskrön med sand och grus i dagen, svallsand på morän i sluttningar, grovt svallat material vid åsfot.

______10

NATURVÅRDSVERKETS HANDBOK 3______

3.6. KONSEKVENSER Bedömning av konsekvensen för vattentäkten görs genom att ta fram produkten mellan värde och sårbarhet. En hög sårbarhet samt ett högt värde på vattentäkten ger hög konsekvens, på samma sätt ger en låg sårbarhet samt ett lågt värde på vattentäkten låg konsekvens. Olika föroreningar får olika konsekvenser för vattentäkten, det kan vara från lite försämrad kvalité till helt otjänligt. Det beror på vilken slags förorening det är och i vilken koncentration. Vissa föroreningar tar flera år innan de har brutits ned, medan det för andra föroreningar tar en betydligt kortare tid. För att kunna bedöma konsekvenserna behövs varje specifik förorening bedömas var för sig.

För en ytvattentäkt kan tiden från det att föroreningen släpps ut tills den når råvattenintaget vara mycket kort. Vid låg turbulens kan vissa föroreningar flyta på vattenytan och passera råvattenintaget utan någon större påverkan. Föroreningar kan även frysas fast i isen och vara kvar i området under en längre tid.

3.7. RISKER Risken för en oönskad händelse är produkten av konsekvensen om händelsen uppstår och sannolikheten för att den ska inträffa. Det är svårt att uppskatta sannolikheten för olika riskkategorier och enskilda objekt, men alla tänkbara händelser bör bedömas vid upprättande av vattenskyddsområde.

Normalt sett bör det göras en riskinventering över hela tillrinningsområdet, både över befintliga och framtida risker. Det finns fyra huvudgrupper av riskobjekt: 1. Vattenverksamhet 2. Verksamheter och markanvändning i tillrinningsområdet 3. Sabotage – kris – krig 4. Klimatförändringar.

I riskinventeringen bedöms föroreningskällorna och verksamheterna med avseende på föroreningens typ, koncentration, deponeringssätt, varaktighet och möjlighet till sanering. En viktig del i riskinventeringen är förekomsten av barriärer. Barriärer kan förhindra, fördröja, späda ut och/eller bryta ned förorening och därmed minska riskerna. Men barriärer kan i undantagsfall även öka riskerna, då de kan fördröja tiden föroreningen är kvar i vattnet. Det kan bli svårare att sanera och vattentäkten kan bli obrukbar under en längre tid. Det finns både naturliga och tekniska barriärer. Exempel på naturliga barriärer är sjöar och stora sel och exempel på tekniska barriärer är diken, dammar och larm.

Vattendrag med hög turbulens ger snabb utspädning av eventuell förorening, vilket innebär att det är en viktig parameter vid utformning av vattenskyddsområde. Baserat på riskinventeringen ska en riskanalys göras. Den ska analysera vilka risker som utgör ett allvarligt hot mot vattentäkten.

______11

NATURVÅRDSVERKETS HANDBOK 3______

3.8. SKYDDSBEHOV Skyddsbehovet kan utvärderas genom att analysera tillrinningsområdet genom tidigare nämnda kedja: vattenförekomst – värde – sårbarhet – konsekvenser – risker. Skyddsbehovet är extra stort vid verksamheter och markanvändning där skadorna kan bli irreversibla eller långvariga för vattentäkten, vilket gör att de markområdena bör omfattas av skyddsföreskriften för vattentäkten. För en ytvattentäkt bör vattendraget eller sjön och den närmaste omgivningen om cirka 50 meter vid vattenintaget ha ett starkt skyddsbehov. Men även hela tillrinningsområdet har ett visst skyddsbehov, både för diffusa och punktutsläpp.

3.9. AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utgångspunkter för att avgränsa ett vattenskyddsområde är främst att vid ett eventuellt föroreningstillfälle skapa rådrum innan föroreningen når råvattenintaget samt att medverka till förbättrad råvattenkvalité. För att kunna begränsa vattenskyddsområdets storlek kan barriärer upprättas, till exempel något slags varningssystem.

De generella principerna vid avgränsning vid en ytvattentäkt är • Topografisk avgränsning (vid ytvattendelare) • Buffertzoner kring vattendrag • Fasta rinntider i vattensystemet • Sårbarhetsbedömningar och klassificeringar • Empiriska erfarenheter • Risker/riskacceptans

Generellt sett bör hela tillrinningsområdet innefattas i vattenskyddsområdet. Om vatten- skyddsområdet inte innefattar hela tillrinningsområdet bör noggranna bedömningar göras av riskerna kontra naturliga och eventuella tekniska barriärer.

______12

NATURVÅRDSVERKETS HANDBOK 3______

3.10. INDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE I SKYDDSZONER Efter det att vattenskyddsområdet är avgränsat sker ytterligare en indelning inom området, i olika skyddszoner. Beteckningarna på skyddszonerna är från vattentäkten räknat vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon (se Figur 8). Vid indelning i skyddszoner är det transporthastigheter och sårbarhet gentemot föroreningar som till största del avgör gränserna.

Figur 8. Principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde och indelning i skyddszoner. Från Naturvårdsverket (I), 2003.

______13

NATURVÅRDSVERKETS HANDBOK 3______

Vattentäktszonen är till för att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Principen ska vara att området ska vara otillgängligt för andra än verksamhetsutövaren. Området bör avgränsas närmast råvattenintaget och skyddas genom inhängning eller markering.

Den primära skyddszonen är till för att skapa rådrum i händelse av en akut förorening och dimensioneras av rinntider. Rinntiden som förordas är12 timmar vid högvattenflöde. Med tekniska barriärer kan kortare rinntider motiveras. För sjöar har genomströmning och vindgenererande strömmar stor betydelse. Vindgenererande strömmar kan driva med sig vattenmassor som ursprungligen befinner sig nedanför råvattenintaget uppströms, vilket gör att den primära skyddszonen kan behöva sträckas en bit nedströms gentemot råvattenintaget. Strandzon är en barriär som bör ingå i den primära skyddszonen. Den reducerar och förhindrar föroreningar från att nå vattendraget eller sjön och bör minst vara 50 meter bred och infatta alla tillflöden.

Den sekundära skyddszonen är till för att bibehålla en hög ytvattenkvalité eller att förbättra den. Den dimensioneras av 12 timmars rinntid från den primära skyddszonens ytterkant vid högvattenflöde och minst ett 100 meter brett markområde kring ytvattenrecipienten.

Den tertiära skyddszonen bör omfatta områden inom vattenskyddsområdet där det förekommer mark- och vattennyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv. Den omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte innefattas av övriga zoner, normalt området mellan den sekundära skyddszonens yttergräns och vattenskyddsområdets gräns. I vissa fall behövs inte den tertiära skyddszonen.

______14

RAPPORT FRÅN SMHI 4______

4. PRELIMINÄRT VATTENSKYDDSOMRÅDE

4.1. BAKGRUND För att utforma ett preliminärt vattenskyddsområde för vattentäkten i Svensbyfjärden med dess olika skyddszoner har SMHI anlitats. Vattenskyddsområdet och skyddszoner som presenteras i detta kapitel är preliminära och de slutgiltiga områdena och zonerna presenteras i kapitel 6.

SMHI har ett gediget kunnande inom områden som berör detta och har även under lång tid samlat in hydrologiska data. Allt detta tillsammans med Naturvårdsverkets Handbok 2003:6 har legat till grund för genomfört arbete. En sammanfattning av denna rapport presenteras i detta kapitel och hela rapporten finns i Bilaga 1.

4.2. AVGRÄNSNINGAR Beräkningarna omfattar Svensbyfjärden samt de större tillrinnande flödena Piteälven, Lillpiteälven, Rokån samt Svensbyån. Tillflöden till dessa vattendrag har tillrinningsområden som är större än 300 km2 och längre än 40 km. Ett större område har inte medgivits inom den ekonomiska ramen för detta projekt.

De parametrar som används för att räkna fram transporttiderna är vind- och vattenhastighet. I vattendragen har bara vattnets hastighet tagits med i beräkningarna och hela fjärden antas bestå av sötvatten.

För att få fram ett så kallat ”värsta fall” dvs. där rinntiderna till intagspunkten blir så korta som möjligt, har de mest ogynnsamma situationerna studerats och detta antas ske under vårfloden, då flödena är höga och skiktning i vattnet har uppstått efter våromblandningen. Bottenvattnet har en temperatur på +4 grader, medan ytvattnet samt inströmmande vatten från älvar och åar har en högre temperatur och bildar då ett ytligt skikt.

De vindhastigheter som används är baserade på medelvärden från perioden 1961 till 1986. Hastigheterna är vindhastighet som inträffar någon gång per år (se Tabell 1). Vindstyrkan är från vädersträcken och strömhastigheten är mot vädersträcken angivet i Tabell 1. Tabell 1. Vindstyrka som har använts för beräkning av transporttid, samt framräknad vindström i ett ytskikt med tjocklek 1 m. Från Rapport SMHI, bilaga 1. N NO O SO S SV V NV Vindstyrka m/s 12.5 9 9 10 14 10 13 12 Strömhastighet m/s 0.11 0.08 0.10 0.09 0.10 0.07 0.07 0.08

______15

RAPPORT FRÅN SMHI 4______

För att beräkna hur fort en förorening transporteras med dessa vindstyrkor har följande antaganden gjorts. Föroreningen transporteras jämt fördelad i det översta en meters ytskiktet. Skulle en oljefilm komma ut på ytan skulle den kunna transporteras ännu snabbare, men då råvattenintaget är placerat på 4–5 meters djup blir värdena mer rättvisande om beräkningen sker på en utblandad förorening. Bottendjupet har antagits till 10 meter över hela fjärden. Med hjälp av dessa värden blir strömhastigheten ungefär 0,8 % av vindhastigheten (se Tabell 1).

Vid beräkningarna av rinntider i vattendragen har två olika hydrauliska modeller använts. För Piteälven användes HEC-RAS (Hydrologic Engineering Center, 2002b) som är en endimensionell modell. I denna modell delas älven in i sektioner, där vattenföring och vattenhastighet beräknas fram med hjälp av delsträckornas form, lutning och råhet. För de övriga vattendragen Lillpiteälven, Rokån och Svensbyån användes en modell som bygger på generella empiriska metoder (se Bilaga 1). I denna modell tas hänsyn till avrinningsområdets storlek, vattendragets lutning medelvattenföring och aktuell vattenföring.

Resultatet av dessa beräkningar ligger sedan till grund för framtagandet av de olika zonerna (se Figur 9 och 10).

Figur 9. Detaljbild över primära och sekundära skyddszoner för ytvattentäkten i Svensbyfjärden. Observera att gräns för skyddszon mot Inrefjärden ej är fastställd. Från Rapport SMHI.

______16

RAPPORT FRÅN SMHI 4______

Figur 10. Översiktsbild över primära och sekundära skyddszoner för ytvattentäkt i Svensbyfjärden. Från Rapport SMHI.

______17

RAPPORT FRÅN SMHI 4______

______18

SKYDDSBEHOV 5______

5. SKYDDSBEHOV

5.1. VATTENFÖREKOMST Tre åar, Piteälven samt några mindre bäckar bidrar med vatten till Svensbyfjärden. Medelvattenföringen, 10-årsflöde och avrinningsyta i det olika vattendragen redovisas i tabell 2 (Internetreferens 2).

Tabell 2. Medelvattenföring, 10-årsflöde och avrinningsyta. Från Rapport SMHI och Internetreferens 2. Vattendrag Medelvattenföring (m3/s) 10-årsflöde (m3/s) Avrinningsyta (km2) Piteälven 180 859 11285 Lillpiteälven 5,1 68 619 Rokån 1,8 34 229 Svensbyån 0,9 16 106

5.1.1. VATTENKVALITÉ Årligen utförs det mätningar av fysikaliska-kemiska parametrar för vattendragen i Piteå kommun, där bland annat pH, färgtal, fosfor och kväve mäts. Vattendragen håller en rätt så jämn kvalité, med mindre variationer över tiden (se Bilaga 2). Piteälven, som bidrar med det största flödet till Svensbyfjärden, har ett näringsfattigt vatten med avseende på fosfor och kväve. Vattnet är svagt färgat och har en låg konduktivitet med god buffringsförmåga med ett pH på 6,9–7,0. Den ökande vattenföringen sedan 60-talet har medfört att halten humus ökat i vattnet. Inget av ovan nämnda vattendrag påvisar tydliga tecken på övergödning (Internetreferens 2).

5.1.2. VATTENDOM Enligt Övre Norrbygdens Vattendomstol A 16/1968 har Piteå stad fått rättigheter att avleda maximalt 525 liter råvatten per sekund vid råvattenintaget i Ursviken. I domen klargörs även att huvudintaget respektive reservintaget ska ligga på omkring 15 respektive 5 meters djup och att avståndet från stranden ska vara cirka 65 respektive 35 meter (Övre Norrbygdens Vattendomstol, 1968).

______19

SKYDDSBEHOV 5______

5.1.3. VATTENBALANSRÄKNING För att veta hur stor årsavdunstning tillrinningsområdet har använder man sig av en så kallad vattenbalansekvation. Genom att beräkna årsavdunstningen i tillrinningsområdet får man en indikation på områdets vattenbalans, till exempel om det finns risk för torka i området. Årsavdunstningen kan bestämmas som skillnaden mellan årsnederbörden och årsavrinningen. Viktigt vid beräkning är att årsavrinningen och årsnederbörden är uppmätta under ett långt tidsspann då värden kan variera kraftigt mellan olika år. Men även att man då kan bortse från förändringen av vattenmagasineringen i marken, det vill säga grundvattenbildningen, då den kommer att bli liten i förhållande till de flöden som uppmätts.

Årsnederbörden och årsavrinningen varierar kraftigt inom tillrinningsområdet. I den delen av tillrinningsområdet som har fjällkaraktär varierar årsnederbörden mellan 700 och 1100 mm/år och årsavrinningen mellan 500 och 1100 mm/år. Den resterande delen av tillrinningsområdet har betydligt mindre variation, där ligger årsnederbörden mellan 600 och 700 mm/år och årsavrinningen mellan 350 och 500 mm/år. (Sveriges Nationalatlas, 1995)

Värdena är uppskattade från kartor med isolinjer och kan därigenom vara något osäkra. Observera att små osäkerheter kan ge rätt så stora osäkerheter i slutändan.

Medelårsavdunstningen där tillrinningsområdet har fjällkaraktär blir:

(700 + 1100)/2 – (500 + 1100)/2 = 100 mm/år och medelårsavdunstningen i den resterande delen av tillrinningsområdet blir:

(600 + 700)/2 – (350 + 500)/2 = 225 mm/år

För Svensbyfjärden och dess närmaste omgivning görs en noggrannare bestämning. Den avläsningen gav att årsnederbörden i medel är 650 mm/år och årsavrinningen är i medel 350 mm/år. Detta ger att medelårsavdunstningen i och omkring Svensbyfjärden är:

650 – 350 = 300 mm/år

Detta ger att det inte föreligger någon risk i området för att avdunstningen kommer att påverka vattenförekomsten i Svensbyfjärden.

______20

SKYDDSBEHOV 5______

5.2. VÄRDE

5.2.1. RESERVVATTENTÄKTER Vid en eventuell förorening kan vattentäkten delvis ersättas av tre reservvattentäkter med egna vattenverk, dock med försämrad kvalité. De tre reservvattentäkterna finns på Klubben, Öjebyn (Framnäs) och i Böle (se Figur 11).

Norrfjärden

Kopparnäs Trund Böle

Lillpite

Ön Öjebyn Roknäs Sjulnäs Svensbyn Piteå Bergsviken Munksund

Blåsmark Hortlax

Pitsund

Pite havsbad 1191 m Figur 11. Reservvattentäkterna i Piteå Kommun är markerade med stjärnor. Från AutoKa- Vy, Piteå Kommun.

Medeldygnsförbrukningen vid vattenverket på Degeränget ligger på 9 080 m3 per dygn. Reservvattenverken på Klubben och i Böle är grundvattenverk och kan distribuera vatten direkt utan behandling ut på ledningsnätet. Vid eventuell vattendistribution från dessa reservvattenverk kan vattnet från Böle vid behov behandlas med klor. Kapaciteten på Klubben och i Böle är 1 200 m3 per dygn respektive 500 m3 per dygn. Vattenverket i Öjebyn, Framnäs är ett ytvattenverk, som tar sitt råvatten från Piteälven, ovan Degeränget, som i nuläget fungerar som industrivattenverk. Råvattnet, som tas in vid Framnäs, silas i nuläget genom mikrosil och distribueras därefter. Vid eventuell distribution av dricksvatten från vattenverket i Framnäs finns det möjlighet till klorering innan distribution. Den maximala kapaciteten vid Framnäs vattenverk är 2 400 m3 per dygn. Den totala kapaciteten för de tre reservvattenverken blir då 4 100 m3 per dygn. Detta innebär att full reservkapacitet inte finns för att försörja alla som i nuläget får sitt dricksvatten från vattentäkten i Svensbyfjärden.

______21

SKYDDSBEHOV 5______

5.2.2. RESERVRÅVATTENINTAG Om någonting skulle hända med råvattenintaget i Svensbyfjärden har personalen vid vattenverket på Degeränget utformat en beredskapsplan. I planen finns information om vad som ska göras vid en eventuell olycka eller förorening. Där finns bland annat en förteckning på kallkällor som finns inom försörjningsområdet och en utredning om ett alternativt råvattenintag på Hemlunda (se Figur 12). Beredskapsplanen revideras vart tredje år och senaste revisionen utfördes år 2005.

3 3 Kar lber gs m y r an

Sk ola Skjut bana

Vilhelmsdal D

Ky rk by n 3 3

Böle Y Y

Y D Y 3 s 3

Grustag

Y Tallhol men Y Storm o ren Av a n D 3 Karlber g

Kyrkbysviken 3 I

Klockstenen Y

Grandä nget Y Avfalls anläggning Y Ha ck

H Röddar na ä Bö le by n Y s gär th sbäcd ä K g l n o b c ä k Y k

c å Garveri Fot bollsplan en

k n e Y n 3

P 3

i te Y 3 ä 3 l v e n

Y Y

Ky r k 3 by Y St a r r - ss u Bovike n nd

holmen et Y Hägnen

Kläpphällan s Falkbe rgsheden Bredvik sberget 3 Lill-

Lillbron Y 3

I nr et jär nen

B Mårten s- D Lill-Tom as- Y r a 3 Ham pt järnen Kapell Bredvik sberget m str grönna n äs holmen k

bä Y Y ck

Grustag 3 en D 3

d Y Ro s s l e n Sto r- 3 d

Kvarnm yran Mårten sholmen Tomas - Vallber get

d grönna n

3 Lappgä rdan Hällv a llen 3 3

I Bölesheden

Bo nä s e t

Hu l te t Permes hemmet

Y Jongr önnan

Råhällan Y 3

L il l å n Ro s s l e n

Y 3

Ryssgr önnan

D j u ph å

l e t A Långnä s Lappgä rdsviken

Hultskiftet

3 3 Sm es s en Fot bollsplan

3 Hu l t b a c k e n 3 Sv artnä s Y

Y D

Deger m yr an D Hä llb er g et

Finngr äf t en

3 Y

Hä llan

For sen

Sv edjan

Per Eleas Hällorn a

Y 3 3 D Öjeb yn

Smessen Lappgubben

Y Långnä sfjärden 3 3 L illv ik e n 3 Råänget 3

Skjut bana Bergma nsknösen 3

Smess hällan St or gr indan Nördron ningen 3

Ham n v ik e n He d e n

3 Holmviken Sörronn ingen Nyhäll 3 3

3 Badplat s Ho lm e n

3 Du s s t jä r n Gabbre backen

A Sk ola 3 3

Långbacken Da l k n ö s e n

G abbr ebr yg gan Ha m n 3 3

Ham ngr önnu dden 3 Du s s e n Läkar egär da n Sjuk hem

Sanden Y

Geten Jonbr yggan 3 Berg et 3 St enhägna Öjeb yn 3 3 3 Folkhögskola 3 3 3 Hjärt udden 3 Pr äs t avan

Lappvi ken Lappvi ksheden Hälsocent r al

Åkerviken 3 3 Fot b o lls - Vik e n n cke Framnä s b ä ran planer Bredvi ken G 3 G r anavan Y Katts ta den 3

3 Dalbacken 3 d Ho l m e n

3 Badplat s Hedgär dan Y Y Öjeby kyrka 3 3 3

3 3

Naturbruksg ymnasium Y Kile n Nä s u d d e n 3 L Kläppen il d l pi te Y 3 ä l v Fot bollsplaner e n

M useum Heden Skola G am m elgår den Pers öb y n Skatan I nf järden- Sven sbyfjärd en

3 3 3 kyr kan 3 Gr a n Spor t hall 3 Kullv ik e n 3 3

3 Margretelund

Kl u m m an

Ön s

3 Behandlingshe m 3 L ill- G r a n ho lm e n Idrottsplats Idrottsplats 3 3

Spor t hall Ur s v ik e n 3 3 3

Y r Sk o la 3 Gustav sbo

3 Ler t aget 3 Kulle n G r angr unde t

Lillåke rn

L Sjuln ä s Du rr

Al ternä s et

il l Y p I Rannes i 3 t Y eä Ryggsk atan l Klumvi ken v 3 e

Du rru d d e n 3 Lönngr undet Silo Fäst näs 3 3

Kr in g

Storå k e rn 3 Ro k n ä s M or udden 3 Ryggskat aka jen

3 3 Ön 3 Per - O ls Öjeb yn

Badplat s

Sundet

Furuho lmen Bågskyt t eba na

Rokån Piteälv en Storstra nd

Svensbyfjärden

B ä c Tolvm ans- k

e Y n Ba d p lat s holm en 3

Bergvi kssundet Lusholmen Skola

I Perudd en Kullen 3

Lom t j 3

3 Undersökningsområde

Y Hemlun da 3

Fur uholm s -

Tolvm ans t jär nen Y Edet

3 Vat t env er k n e 3 k 3 c ä

b p Klambt jär nY p a L I Märren 3

Degerm yran Tolvma nsberget Y O skar sudde n

Killin g ho lm en L ill-

3 Djup v ik e n

Bjurgår den Ar o n s - Bergvi ksundet

Ho l m e n 3 St or - tjärnen

Djup v ik e n

Klösviken 3 3 Urs v i k e n Y Ba d p lat s Skvabb kullen Klös- Klösan Nygär dan 3 ber get

Landet 3 3

Ri s n ä s e t D Ca m p in gp la t s Y Bulle r v ik e n Fager viks Degerä nget Y

kapell

Holmvi ken Y

3 Tolvm ansudd en

Tr äindust r i Vät t er udden

3 3

Ham p- Jan-Pers Y D t jär nen

Röddan D 3

3 Kråkku llen 3 Urs b e rg e t

Y 3 Bu l le rv ik en Y Y Y 3

3 Berg s v ik en 3

3 Sk ola Brännskogen 3 Killin g h olm en

3 Skjut bana 3

2 2

2 3 D 2 2 3 3

Åk erk u ll e n Skjut bana 2 3 2

Ön 3 2 2 Äng es 3

2 b. Skidbacke 2

Y 2 2 Vallsber get s m ot ionsanläggning Blomro nningen

Y 2 2 3

Vi ts a nd Sm åbåt sham n

2 2 Skidbacke 2 2

Idrottsplats 2 2

Svensb yn 2 2

S 2

2 2

v 2 2 e 2 2

n 2

2 s 2 2 b Ris n ä s - 2 y Öa v a n å Backen 3 n

Asplunda Flakab erget

Kalvavan Kr oss en 467 m 3 Vallsb erget

3 Berg sviken berget Tr avbana Figur 12. Område vid undersökning av alternativt råvattenuttag på Hemlunda. Från AutoKa- Vy, Piteå Kommun.

Det alternativa råvattenintaget på Hemlunda planerades som inducerad infiltration, dvs. konstgjord grundvattenbildning (VBB Viak, 1996; 1997).

Det finns två alternativa områden för grundvattenutvinning i området kring Svensbyfjärden (Risberg, Hedman och Lindqvist, 1993). Det första alternativet är Hemlunda, som ligger bredvid det nuvarande råvattenintaget, och det andra ligger på motsatta sidan om Piteälven, mellan Bölebyn och Kvarnåsen. Placeringen av försöket blev Hemlunda då en ny råvattenledning är mycket dyr och det är möjligt att använda sig av den befintliga råvattenledningen, som går från råvattenintaget i Svensbyfjärden till vattenverket på Degeränget, vid eventuell utvinning av grundvatten.

______22

SKYDDSBEHOV 5______

Resultatet av utredningen på Hemlunda visade att den konstgjorda infiltrationen fungerade otillfredsställande och vattenkvalitén uppfyllde inte Livsmedelverkets krav för dricksvatten. En rekommendation i slutrapporten är att undersöka grundvattentillgången mellan Bölebyn och Kvarnåsen, vilket inte är gjort i nuläget.

Längs med Piteälven går en rullstensås som kallas för Piteälvsåsen. Åsen följer älvens västra sida förutom vid Pålberget, där den går över på den andra sidan. Under augusti och september 2003 karterade SGU ett 23 kilometer långt område längs denna sträcka längs Piteälven mellan Öjebyn och Sikfors för grundvattenförekomst (Aneblom, 2004). Karteringen visade att åsen hade en potentiellt god grundvattenförekomst. De områden som har störst potential för grundvattenbildning är där åsen går över på den östra sidan vid Pålberget och vid Böle.

De anställda vid vattenverket på Degeränget håller på med att förbereda uttag av råvatten i Piteälvens strömfåra direkt utanför vattenverket. Vid förorening är det är inte säkert att reservintaget går att använda om föroreningen kommer direkt uppströms och även den vattenmassan är förorenad. Men en positiv aspekt med ett råvattenintag direkt i strömfåran är att vattnet där har hög turbulens och eventuell förorening både spädes ut och transporters bort relativt fort. Vid råvattenintaget i Ursviken är turbulensen låg och vattnet kan stanna kvar en längre tid.

5.2.3. VATTENTÄKTENS VÄRDE Det ekonomiska värdet på vattentäkten är svårt att bedöma eftersom många olika parametrar har betydelse för vattentäkten. Om vattentäkten skulle bli otjänlig under en lång tid och en helt ny vattentäkt behöver etableras kommer kostnaderna att bli mycket höga. Skyddsvärdet på vattentäkten bedöms vara mycket hög från följande argument. • Den förser cirka 89 % av kommunens invånare med vatten. • Reservvattentäkterna klarar inte av att täcka normal vattenförbrukning. • Enligt vattendom kan större volym vatten tas ut ur fjärden än vad som i dag görs. Det vill säga att vattentäkten klarar av att försörja kommunen även vid ökning av vatten- förbrukning. • Svensbyfjärden har ett högt socialt värde. Runt fjärden ligger en hel del fritidshus, bad förekommer också runt hela fjärden, m m.

______23

SKYDDSBEHOV 5______

5.3. SÅRBARHET Svensbyfjärdens strandzon Marken på den södra sidan av fjärden består av isälvssediment (sand och grus) med låg sårbarhet. Den västra sidan består av havs- och sjösediment (mjäla och finmo (silt) samt lera) med hög sårbarhet. Öster om fjärden är det jordarterna mer varierande, allt från finare material till grövre. Sårbarheten varierar därför från låg på den södra sidan till hög på den västra sidan.

Piteälven Strandzonen upp efter Piteälven mot Sikfors består av älvsediment (mo och sand), till största del sand. Sårbarheten bedöms således var måttlig till låg.

Lillpiteälven, Rokån och Svensbyån Sett från utloppet i Svensbyfjärden så slingrar sig vattendragen till en början genom havs- och sjösediment (mjäla och finmo (silt) samt lera). Längre upp efter vattendragen övergår jordarterna till mer blandat material (morän). Sårbarheten bedöms därför vara hög närmast utloppen men övergår uppströms till att vara låg.

5.4. KONSEKVENS Sårbarheten för vattentäkten är till stor del beroende av vilken slags förorening den utsätts för och var i tillrinningsområdet föroreningsutsläppet sker, således är sårbarheten varierande. Värdet på vattentäkten är en konstant parameter och anses vara mycket hög. Det mycket höga värdet på vattentäkten samt att området kring Svensbyfjärden anses ha en hög sårbarhet ger det tillsammans att konsekvensen för vattentäkten i Svensbyfjärden blir mycket hög.

______24

SKYDDSBEHOV 5______

5.5. RISKER För att öka förståelsen för de risker som finns inom det aktuella tillrinningsområdet beskrivs dessa lite närmare i detta kapitel. De föroreningskällor som beskrivs är både diffusa och punktkällor. Diffusa föroreningar sprids under en lång tidsperiod. Punktföroreningar kommer ut vid ett tillfälle. Föroreningskällorna som beskrivs är befintliga, men även framtida föroreningskällor är medtagna. För de framtida har översiktsplanen för Piteå Kommuns landsbygd varit till hjälp (Piteå Kommun, 2005). Inom vårt tillrinningsområde finns följande existerande och potentiella föroreningskategorier:

• Trafik • Petroleumprodukter • Avloppsanläggningar • Jordbruk • Skogsbruk • Sabotage • Översvämning • Övrigt

5.5.1. TRAFIK Det finns många olika sorters trafik bilar, tåg, skoter med mera, men biltrafiken är den trafikgrupp som ses som det största hotet. Vägar som ligger inom tillrinningsområdet kan påverka både yt- och grundvattnet negativt på både kort och lång sikt. Byggnationer och drift av vägarna samt olyckor i samband med vägtrafik utgör alla hot mot vattenkvalitén. De största hoten utgörs av saltning av vintervägar samt tankbilsolyckor där petroleumprodukter läcker ut. Även tungmetaller och PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) som kommer ut i vägdagvattnet utgör ett allvarligt hot mot vattenkvalitén. Dessa ämnen kommer främst från broms-, däck- och vägslitage samt spill från fordon (Karnstedt, 2004).

TRAFIKMÄNGD Runt Svensbyfjärden finns det en hel del vägar varav några med relativt stor trafikmängd. De vägar som det handlar om är väg 373 mellan E4 och Svensbyn, väg 509 mellan Öjebyn och Böle, 374 mellan Öjebyn och Böle samt väg 550 mellan Böle och väg 543 (se Figur 13).

Den mest trafikerade vägen 373 mellan E4 och Svensbyn har en ÅDT (års dygns trafik) på cirka 3 000. Den tunga trafiken använder till största del vägarna 373 mellan E4 och Svensbyn samt 374 mellan Öjebyn och Böle. Här är ÅDTtunga fordon på cirka 200 respektive 300 tunga fordon (Vägverket Konsult, 2005).

______25

SKYDDSBEHOV 5______

374

Figur 13. Vägar som har stor trafikmängd (röd) och saltade vägar (gul). Från Norrbottens län (BD) Väginformation 2005, © Vägverket.

SALTNING Under hösten då den första halkan kommer, innan de flesta av trafikanterna har fått på vinterdäck, saltas en del av vägarna som ligger runt Svensbyfjärden. De vägar som detta gäller är väg 509 älvvägen mellan Öjebyn och Böle, väg 501 mellan Svensbyn och Blåsmark samt E4 (se Figur 13). Väg 373 mellan Bergsviken och Svensbyn saltas inte mer då den ligger i nära anslutning till råvattenintaget i Svensbyfjärden. Under resten av vintern sandas de flesta vägar då med en viss saltinblandning. Under sommaren saltas grusvägarna för att binda dammet. (Personligt meddelande, Ageholm.)

BILTESTANLÄGGNNG OCH ISVÄG Biltestanläggningar har blivit mycket vanliga i Norrbotten. Här testas bilarna för att se hur de klarar snö, is och kyla. Testerna utförs på olika anläggningar men också på allmänna vägar. Isbanorna som används kan vara anlagda på frusna sjöar och vattendrag. Testanläggningar utgör i stort sett samma risk som vägar, med den skillnaden att en del av trafiken kör direkt på frusna vattendrag. Diffusa utsläpp samt punktutsläpp som kan ske vid olyckor hamnar direkt i vattnet när isen smälter.

Isvägar som upprättas under vintern används för att ta sig över vattendrag där bro saknas eller där det på sommaren går färja samt där resvägen kan förkortas. Vägarna på is utgör samma hotbild som biltestanläggningarna.

Ibland händer det att traktorer och andra fordon går igenom isen. Petroleumprodukter som kommer ut vid sådana olyckor kan hamna under isen och blir då svåra att sanera.

______26

SKYDDSBEHOV 5______

MOTORBANA En motorbana medför risker för läckage av petroleumprodukter, både vid en olycka men även vid övrig hantering. Genom att den motorbana som finns uppströms Svensbyfjärden ligger i Älvsbyn så utgör denna inget större hot. Större petroleumutsläpp skulle dock kunna skada vattenkvalitén.

TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ VÄG Inom tillrinningsområdet finns rekommenderade vägar för farligt gods framtagna av Länsstyrelsen och Vägverket: Väg 373, 374, 94 samt 45:an. Söder om vattenintaget passerar E4 som har den största delen transporter av farligt gods (se Figur 14).

Figur 14. Rekommenderade vägar för transport av farligt gods är tjockmarkerade.” Från Rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods 1993. ©Länsstyrelsen i Norrbotten och Vägverket. Medgivande: 93.0224.

Även andra vägar inom området kan trafikeras med farligt gods, dock antas mängden fordon med farligt gods vara mindre. Det är svårt att avgöra mängden fordon med farligt gods som trafikerar de olika vägarna. Varken polisen eller räddningstjänsten har någon kännedom om vad som transporteras på vägarna och i vilken mängd, men de säger att petroleumprodukter utgör den största delen av de farliga gods som transporteras på vägarna. De fordon som transporterar farligt gods har oftast chaufförer utbildade för hantering av farligt gods, och bilarna har bra säkerhet.

______27

SKYDDSBEHOV 5______

Närheten till Finland och den billigare polttoöljy, som kallas ”röddiesel” i Sverige, ökar den olovliga transporten av röddiesel i Norrbotten. Bristen på säkerhet hos dessa fordon samt på utbildning av chaufförerna oroar både polis och räddningstjänst. (Personligt meddelande Eriksson samt Östrén, 2005.) Under år 2005 inträffade en olycka där smuggeldiesel rann ut i Kalixälven. Smugglarna transporterade dieseln i en släpvagn. Det var en förbipasserande som upptäckte att det stod ett släp i diket, men smugglarna var försvunna. Dieseln hade runnit ut i en närliggande bäck och sedan ut i Kalixälven. Detta var inte den första olyckan med smuggeldiesel inblandat i Norrbotten (Johansson, 2005).

”Det är tyvärr sånt här vi har att vänta oss, förr eller senare händer en tragedi.” (Sune Nilsson, räddningsledare)

Då vägarna vissa bitar går väldigt nära vattendragen samt på flera ställen även passerar dessa, utgör en olycka i närheten av dessa en negativ påverkan och även i vissa fall en akut risk för vattenintaget. Olyckor som sker längre bort från vattendragen kan på längre sikt ge en negativ inverkan på vattnet. Ett av de ställen där risken är som störst är efter väg 373, där den passerar förbi Ursberget. Här går vägen närmare än femtio meter från Svensbyfjärden och nära intagspunkten. På denna sträcka svänger vägen och vägslänten sluttar så gott som rakt ner i Svensbyfjärden. En tankbil eller liknande som kör av vägen här skulle mycket väl kunna hamna i vattnet nära vattenintaget.

SKOTERTRAFIK Svensbyfjärden trafikeras flitigt av skotrar under vintersäsongen. En skoterolycka skulle kunna innebära att bensin och olja kommer ut på isen. I samband med smältning skulle föroreningen då hamna i vattnet. Ett annat scenario är att en skoter går igenom isen nära intaget och utgör då en stor risk om olja/bensin läcker ut. Eftersom intagspunkten varken är inhägnad eller markeras, skulle en olycka kunna ske rakt ovanför intagspunkten. I nuläget kommer en skoterled ner på Svensbyfjärden bara några hundra meter från intagspunkten.

BÅTTRAFIK Båttrafiken på Svensbyfjärden består endast av fritidsbåtar och ett eventuellt utsläpp av petroleumprodukter skulle komma direkt ut i vattnet. Under sommaren saknas markering av intagspunkten för råvatten i Svensbyfjärden.

JÄRNVÄG Järnvägar som sträcker sig genom tillrinningsområdet för en vattentäkt utgör potentiella hot mot vattenkvalitén. Dels genom att banvallen sprutas med bekämpningsmedel för att undvika ogräs, dels genom att transport av farligt gods kan förorsaka läckage till yt- och grundvatten vid eventuell olycka (Karnstedt, 2004).

Besprutningen sker alltid efter samråd mellan Banverket och kommunernas miljökontor. Ingen kemisk vegetationsbekämpning sker när det regnar eller blåser kraftigt för att inte riskera att bekämpningsmedlet sprids utanför spårområdet (Internetreferens 4). Dagens kemiska bekämpningsmedel har begränsande miljöeffekter i jämförelse med många av dem som användes för några decennier sedan, men nutida bekämpningsmedel kan få oavsiktlig spridning och ge oönskade effekter i miljön. Spruttekniken har gjort framsteg men precisionen är fortfarande begränsad och endast en del av vätskan når ogräset, medan återstoden hamnar på marken eller förs bort med vinden (Karnstedt, 2004).

______28

SKYDDSBEHOV 5______

Från Piteå till Älvsbyn går Piteåbanan hela vägen längst Piteälven. Den korsar även älven en gång i Sikfors. Den enda mötesplatsen finns i Arnemark. Banan är försedd med fjärrblockering och ATC (Automatisk tågkontroll). Ett säkerhetssystem för övervakning och presentation av signal- och hastighetsbesked till järnvägsfordon, så att signaler och växlar kan skötas från Trafiklednings -centralen i Boden. Detta medför att säkerheten höjs samt att kapaciteten ökar (Internetreferens 4).

Trafiken på banan består till stor del av godstrafik. Här är träprodukter en väldigt stor del. Hur stor del farligt gods som transporteras på banan är svårt att få fram. En olycka längst älven med transport av farligt gods, skulle kunna leda till att giftiga ämnen kom ut i vattnet och skulle således kunna påverka vattenkvalitén negativt.

Stambanan passerar igenom tillrinningsområdet via Långträsk vidare förbi Älvsbyn. På denna bana transporteras både gods och människor men största delen är gods. Banan är enkelspårig men innehåller många mötesplatser (Internetreferens 4).

De nuvarande alternativa sträckningarna av Norrbotniabanan kommer inte direkt att beröra Svensbyfjärdens tillrinningsområden. Det alternativ som kommer att ligga närmast tillrinningsområdet är ett så kallat ”Alternativ Mitt”. Detta alternativ skulle ha en ny bangård placerad i Öjebyn (Internetreferens 2). Se Figur 15.

Figur 15. Alternativa sträckningar av Norrbotniabanan genom Piteå. Från Piteå Kommun, Norrbotniabanan.

______29

SKYDDSBEHOV 5______

5.5.2. PETROLEUMPRODUKTER CISTERNER/TANKAR Både privatpersoner och företag använder sig av olika tankar. Privatpersoner har oftast sina nedgrävda i marken, men en och annan mindre farmartank ovan jord förekommer också. Företagarna har mestadels farmartankar ovan jord, men det förekommer också någon oljecistern under mark. Alla tankar/cisterner som är registrerade hos Miljö- och Byggnadskontoret besiktas. Plåttankar besiktas med sex års intervall och plasttankar vart tolfte år (Personligt meddelande Nyström, 2006).

Cisterner/tankar innehåller oftast stora mängder petroleumprodukter. De cisterner/tankar som är registrerade utgör en liten risk för omgivande mark.

Antagligen finns det även ett antal cisterner/farmartankar inom tillrinningsområdet som inte är registrerade. Dessa står hemma på gården i eller utanför någon byggnad. Tankarna är inte registrerade hos Miljö- och Byggnadskontoret och besiktas således inte. Säkerheten och storleken på dessa cisterner kan vara mycket varierande. Här kan bland annat diesel förvaras till gårdens motorfordon.

BENSINSTATIONER OCH BILVERKSTÄDER Marken runt en bensinstation kan ofta vara förorenad av kemikalier, drivmedel och oljor. Eftersom området vid bensinstationerna oftast är asfalterat sprids föroreningarna lätt ut till omgivande mark. Finns det då även fordonstvätt samt möjlighet för bilreparation ökar risken för att föroreningar sprids ut till omgivande miljö (Internetreferens 6).

När det gäller besiktning av cisterner på bensinstationer gäller samma regler som för oljecisterner (diesel) i mark. För tankar som innehåller till exempel bensin måste särskilt tillstånd sökas hos Miljö- och byggnadsnämnden enligt lagen om hantering av brandfarlig vara (Personligt meddelande Nyström, 2006).

Inom tillrinningsområdet finns det ett antal bensinstationer. Ett flertal av dessa som ligger runt Svensbyfjärden är obemannade. Det innebär att eventuell olycka kan ta längre tid att upptäcka.

______30

SKYDDSBEHOV 5______

5.5.3. AVLOPPSANLÄGGNINGAR Det finns både kommunala avloppsanläggningar och enskilda avlopp inom Svensbyfjärdens tillrinningsområde. Avloppsvatten innehåller till stor del ämnen som redan finns i naturen men i större mängder och på fel ställen räknas de som föroreningar. De föroreningar i avloppsvattnet som utgör en direkt risk för människan är bakterier, virus och parasiter, som kan leda till sjukdomar. Dagens kommunala reningsverk har en väldigt bra reningsprocess av avloppsvattnet och detta betyder att de enskilda avloppen fått större betydelse. Idag överstiger troligen fosforutsläppen från enskilda avlopp utsläppen av fosfor från allmänna avloppsreningsverk (Internetreferens 3).

Inga kommunala avloppsreningsverk ligger i direkt närhet till Svensbyfjärden. Däremot har de flesta samhällen och byar antingen egna avlopp eller är anslutna till ett kommunalt avlopp.

Det råder liten efterfrågan på nya tomter i det närliggande området av Svensbyfjärden och detta tyder på att antalet avloppsanläggningar inte kommer att öka den närmaste tiden (Piteå Kommun, 2005).

ENSKILDA AVLOPP Har hushållen enbart slamavskiljare sorteras bara de större partiklarna bort medan de föroreningar som är lösta i vattnet kan fortsätta ut i omgivande mark. Slamavskiljare är en första åtgärd, för att reningen ska bli mer effektiv bör det finnas någon slags efterföljande reningsprocess. Här kan till exempel markinfiltration användas eller något slags filter (Internetreferens 5).

Runt Svensbyfjärden ligger cirka 250 fritidshus och de flesta har bra avloppsanläggningar. Mestadels handlar det om slutna tankar men även andra avloppslösningar förekommer. Ett fåtal hus har avloppsanläggningar i sämre skick, det rör sig då oftast om äldre hus (Edvardsson, 1998).

AVLOPPSLEDNING ÖVER SVENSBYFJÄRDEN Det går en avloppsledning från mynningen av Lillpiteälven till Öjebyn på botten av Svensbyfjärden. Ledningens längd uppskattas till cirka 6,5 kilometer och den transporterar avloppsvatten från ungefär 5 000 personer. Under sommaren 2005 visade det sig att ledningen under en längre period hade läckt ut avloppsvatten i Piteälvens strömfåra i jämnhöjd med Svensbyfjärden. Trots detta så gick det inte att spåra avloppsvatten i dricksvattnet (Lilja, 2005).

______31

SKYDDSBEHOV 5______

5.5.4. JORDBRUK Jordbrukets bidrag av växtnäringsämnen, såsom kväve och fosfor, har varit ett känt problem under en längre tid. Följderna av detta är övergödda sjöar och hav. Ungefär 45 % av de mänskliga kväveutsläppen som når havet via vattendrag eller direkt från kusten härrör från jordbruket. Kvävet sprids från jordbruket på olika sätt. Traktorer och andra förbrännings- motorer avger kväveoxider, från stallgödsel avgår det ammoniak ut i luften samt att nitrat urlakas ur åkermarkerna ner i grundvattnet. Fosfor transporteras också med avrinnande vatten från åkermark. De största problemen med dessa läckage uppkommer i områden med ett intensivt jordbruk med mycket nederbörd och en hög djurtäthet. Vilken sorts jordart som finns påverkar också (Internetreferens 3).

Kemiska bekämpningsmedel som används på jordbruk är ett annat hot mot vattenkvalitén. Bekämpningsmedlet som används idag har begränsade miljöeffekter jämfört med det som användes för några årtionden sedan. Men även dagens bekämpningsmedel kan med oavsiktlig spridning ge upphov till oönskade miljöeffekter. Norrbotten använder väldigt små mängder av kemiska bekämpningsmedel (Länsstyrelsen Norrbotten, 2004).

De uppmätta halterna av bekämpningsmedel i brunnar och dricksvattentäkter som gjorts hittills utgör ingen hälsorisk för människan. Eftersom vi idag lever i ett samhälle där vi dagligen utsätts för olika kemikalier kan man dock inte bort se från bekämpningsmedel i grundvattnet (Internetreferens 3).

Från betesmarker förekommer precis som från jordbruk ett visst näringsläckage, men även mikrobiella föreningar från djurens avföring förekommer. Ett gram avföring kan innehålla miljontals bakterier. Dessa mikrobiella föreningar kan även förekomma i stallgödslad jordbruksmark. Riskerna varierar beroende på hur nära vattnet djuren betar och hur fort spillningen via översvämning och nederbörd sprids till vattnet. Det kommer oavbrutet nya vattenburna mikrobiella föreningar, så kunskapen om hur vattnet ska renas från dessa hänger inte alltid med. Kommer de olika mikrobiella föreningar ut till konsumenterna kan de yttra sig på olika sätt, bl.a. kan det orsaka diarréer, kräkningar samt i vissa fall leda till döden. Beroende på vilka processer vattenverket använder sig av, så varierar risken för att drabbas av dessa parasiter (Karnstedt, 2004).

Runt Svensbyfjärden finns det en hel del jordbruk främst på den västra sidan samt upp efter de olika tillflödena. Närheten till vatten gör att det som sprids ut på jordbruksmarken lättare kan transporteras ut i vattnet. Detta sker främst vid större nederbörd eller när marken översvämmas. En del av jordbrukarna har också djur som betar på markerna under sommartid.

Kommunen ska verka för ökad produktion av lokalproducerade livsmedelsråvaror. Detta kan leda till ökad produktion vid jordbruken (Piteå Kommun, 2005).

______32

SKYDDSBEHOV 5______

TRAVBANA Ofta finns det ett stort antal hästar i närheten av travbanor. Hästgödsel innehåller stor mängd växtnäring. Tillåts gödsel att lakas ur kan det leda till miljöproblem med övergödning som en följd. Även olika smittämnen kan spridas från gödsel (Internetreferens 7).

Inga större mängder av urlakning från gödselstackarna vid travbanan i närheten av Ängesviken rapporterades av Edvardsson (1998).

GRANS NATURBRUKSSKOLA Skolan är en naturbruksskola där studenterna utbildas inom lantbruksyrket. På skolan finns det ett stort antal olika husdjursarter och skolan brukar marken som ett traditionellt jordbruk med gödsling och dylikt.

5.5.5. SKOGSBRUK Vid avverkning av skog ökar avrinningen, detta medför en större uttransport av humusämnen i närliggande vattendrag (Lövgern och Lundin, 2003).

Skogsmaskinerna som använd vid avverkning eller transport, kan vid tankning eller olyckor läcka ut petroleumprodukter. En stor del av avverkningen sker under vintern, hydraul- slangarna som finns i skogsmaskinerna är då skörare beroende på kylan och går lättare sönder. Större mängder hydraulolja kan då läcka ut på omgivande mark.

Inom tillrinningsområdet sker en hel del skogsavverkning. Avverkningen sker hela tiden på olika ställen inom skyddsområdet. Närmast runt Svensbyfjärden består marken till stor del av jordbruksmark, här sker således inga större avverkningar.

Skogens produktionsvolym ska bibehållas och på lång sikt ska uttaget av skogstråvara höjas (Piteå Kommun, 2005), detta kan leda till att föroreningsriskerna med skogsbruk kan öka med tiden.

TIMMERUPPLAG OCH SÅGVERK Frågan om timmerlagring har under det senaste året efter stormen Gudrun år 2005 aktualiserats. Det är även viktigt att denna fråga diskuteras för Svensbyfjärdens vattenskyddsområde. Detta för att vara förberedda på liknande händelser som södra Sverige fick uppleva under stormen Gudrun 2005. Ett alternativ kan vara att det finns projekterade områden där stora mängder timmer kan lagras utan att skada vattentäkten.

Lagring av timmer kan ske både på land och i vatten. Lagring på land är enligt Naturvårdsverket att föredra. Valet av plats är viktigt så att inte de farliga ämnena som urlakas kan nå vattentäkten. Via lagring av timmer på land sker en viss urlakning av olika kemiska substanser på grund av snö och regn. Sker även bevattning av timmerupplaget så ökar urlakningen. För att skydda timret mot skadeinsekter sker i vissa fall besprutning av timmerupplagen med kemikalier. Vid lagring av timmer i vatten lakas barken på timret ur. Under en säsong kan ca 10 % av barken lakas ur, detta medför att vattnet får en betydligt sämre kvalité då det blir surare, grumligare och syrefattigare (Internetreferens 3). Timmerupplagen varierar i storlek och varaktighet men är oftast kortvariga.

______33

SKYDDSBEHOV 5______

5.5.6. SABOTAGE OCH KRIG Vattentäkten i Svensbyfjärden förser större delen av Piteå kommuns invånare med dricksvatten och ett sabotage på intaget skulle således få stora effekter. Att utföra ett sabotage skulle i dagsläget inte vara något större problem då intagspunkten inte på något sätt är bevakad eller inhägnad.

5.5.7. ÖVERSVÄMNING ”Det finns mycket som pekar på klimatförändringar” (Rummukainen, 2005). Hur detta kommer att te sig finns det många teorier om. Naturkatastrofer var under år 2005 väldigt många. Är detta något som vi får vänja oss vid eller var det bara tillfälligheter? År 1997 drabbades Piteåområdet av väldiga skyfall där bland annat delar av vägen 373 spolades bort. När älvar, åar och sjöar svämmar över medför detta att föroreningar som finns på land lättare kan transporteras ut i vattendragen.

Under vårfloden 1995 översvämmades delar av Piteälven. Många bostäder, vägar och broar skadades svårt och området kring Älvsbyn drabbades hårdast. I och med att Piteälven inte är reglerad ökar sårbarheten vid både kraftiga vårfloder och regn. De älvar som är reglerade kan lagra stora mängder vatten och därigenom minska effekten vid stora flöden (SMHI, 2004).

I nuläget håller Räddningsverket på att översvämningskartera Piteälven och därmed kommer förhoppningsvis de föroreningskällor som riskerar att översvämmas att lokaliseras.

______34

SKYDDSBEHOV 5______

5.5.8. ÖVRIGT GAMLA AVFALLSUPPLAG De flesta byarna hade tidigare en egen soptipp och där slängdes allt, eftersom ingen sortering var aktuell då. Så där kan det ligga nästan vad som helst. Sopptipparna är idag oftast övertäckta med något slags material. Det vatten som lakas ut ur dessa tippar kan således innehålla lite av varje.

De gamla avfallsupplag som ligger inom Piteå Kommun kontrolleras med jämna mellanrum och riskklassbedömningar görs. I Tabell 3 redovisas de avfallsupplag som i Piteå Kommun berör tillrinningsområdet till Svensbyfjärden med tillhörande riskklassbedömning (Internetreferens 2).

Tabell 3. Riskklassbedömning för gamla avfallsupplag inom Piteå Kommun. Från Internetreferens 2. Placering 1984 1991 1999 Arnemark 4 4 4 Böle 4 4 4 Käcktjärn 3 4 4 Pålberget 3 3 3 Sikfors 4 2 4 Stockbäcken 3 4 3 Svensbyn 4 2 3 Sjulnäs 4 3 3 Åträsk 3 4 4 Älvvägen 4 2 2

De fyra klasserna: Åtgärd: 1. Mycket stor risk Efterbehandling eller andra skyddsåtgärder behövs 2. Stor risk Skyddsåtgärder kan behövas 3. Måttlig risk Upplag där relativt enkla åtgärder behövs 4. Liten risk Åtgärder bedöms inte nödvändiga

FÖRORENAD MARK Länsstyrelsen har utfört en hel del inventeringar av förorenade områden i Norrbotten, där man utgått från en metod som kallas MIFO (Metodik för Inventering av Förorenade områden). De olika verksamheterna blir riskklassificerade på en skala från 1 till 5, där fem är den lägsta riskklassen. Det finns ett fåtal högrisksobjekt inom Piteälvens tillrinningsområde (Elming och Lindmark, 2002). Objekten inom Svensbyfjärdens tillrinningsområde som klassas som risklass 1 och 2 är Lavergruvan i Älvsbyns Kommun samt Fagerbergets skjutbana i Piteå Kommun.

Lavergruvan var en kopparmalmsgruva som var i bruk på 1930- och 1940- talet. Området innehåller idag stora mängder anrikningssand som årligen lakar ut tungmetaller, främst zink och koppar. Koppar anses ha en hög* farlighet. Risken att dessa ämnen ska sprida sig till ytvattnet anses vara stor (Internetreferens 8). * Hög: enligt Länsstyrelsens bedömning av föroreningars farlighet. Hög innebär giftig, frätande samt miljöfarlig.

______35

SKYDDSBEHOV 5______

ÅTERVINNINGSSTATION Dagens återvinningsstationer utgör inte något miljöhot om de sköts som de ska. Stationerna ses efter och töms regelbundet. Risken minskar därigenom att någon förorening ska komma ut i marken.

SKJUTBANA Runt Svensbyfjärden ligger några stycken skjutbanor som utgör diffusa riskkällor som genom urlakning kan påverka vattentäkten.

Blyspridning Blyhagel som används vid jakt och lerduveskytte sprids över stora områden. Det samlas även stora mängder bly i kulfång. Blyet omvandlas till olika blyföreningar som sedan sprids i marken på olika sätt beroende på markförhållanden. Idag är en stor del av blyet borta från ammunitionen, på grund av ett beslut av riksdagen att avveckla bly i ammunitionen. Blyhagel är helt förbjudet från och med 1 januari 2006 (Naturvårdsverket, 2003 (II)).

PAH i lerduvor Vid skjutbanor där lerduvor använts har mätningar visat på förhöjda halter PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i marken. PAH urlakas ur stenkoltjäran som har använts som bindemedel i lerduvor. En del av dessa ämnen är cancerogena (Naturvårdsverket, 2003 (II)).

BILDEMONTERING Inom Piteå Kommun finns en bildemontering i Storsund. Varje bildemontering är skyldig att tömma bilen på alla miljöfarliga vätskor och andra miljöfarliga delar (Internetreferens 3).

KOMPOSITTILLVERKNING I Öjebyn finns det några olika företag som tillverkar kompositmaterial. Företagen är belägna i Hamnvikens industriområde inte långt från Svensbyfjärden. Dagvatten från en del av dessa företag kommer ut i fjärden via Granbäcken. Detta kan anses som en risk då företagen hanterar kemikalier.

DEGERÄNGETS VATTENVERK Vattenverket använder kemikalier som tillsätts i processen för att framställa färdigt dricksvatten. Kemikalierna förvaras koncentrerade. Vattenverkets läge invid Piteälven gör att risken för att kemikalierna ska komma ut i vattnet vid eventuell olycka ökar.

______36

SKYDDSBEHOV 5______

FLYGPLATS Inom tillrinningsområdet ligger det tre flygplatser, varav en ligger i nära anslutning till Svensbyfjärden: Långsnäs flygfält. Flygfältet är en flygvapenbas som arrenderas av Piteå Kommun och Piteå Flygklubb. Till största del verkar denna trafikeras av Piteå Flygklubb. I närheten av flygfältet finns också en sjöflygshamn med tankanläggning (Internetreferens 9). Verksamheten vid flygplatsen kommer troligen att ligga kvar på nuvarande nivå inom en överskådlig framtid (Piteå Kommun, 2005).

Älvsbyn har också ett flygfält, där en av Sveriges största segelflygklubbar verkar (Internetreferens 10).

Vidselbasen är ett militärt övningsområde som är beläget efter Piteälven, uppströms Vidsel. Vidselbasen är en provningsplats för försvarsmakten. Här provas olika robotar (jakt-, attack-, pansarvärns- och luftvärnsrobotar). Här förekommer också en hel del flygutbildningar (Internetreferens 11).

De risker som finns runt flygverksamheter är till största del relaterade till det bränsle som används till de olika flygplanen. Bränslet kan komma ut i vattendragen dels genom flygolyckor, olyckor eller slarv vid tankningsstationerna. Även utsläppen från flygplanen under flygning påverkar miljön, men detta sker på längre sikt. Glykol som används för avisning av flygplanen kan också utgöra en risk.

______37

SKYDDSBEHOV 5______

TÄKTVERKSAMHET De täkter som avses här är: berg-, morän-, grus-, sand- och matjordstäkter.Täktverksamhet leder till att markens naturliga förhållanden ändras, vilket i sin tur kan leda till försämrande reningsegenskaper för marken. Det finns även risk för att arbetsfordon kan läcka ut petroleumprodukter under pågående arbete eller vid olycka (Naturvårdsverket, 2003 (II)). Inom Piteälvens tillrinningsområde finns många täkter, en hel del av dessa är inte i bruk. Detta betyder att risken för att arbetsfordon ska läcka ut petroleumprodukter minskar. Däremot kvarstår problemet med att markens naturliga förhållanden är ändrad.

VÄRMEVERK Värmeverken framställer värme på olika sätt. Bland annat används flis, torv och olja. Riskerna vid användning uppstår då eventuella olyckor sker, eller genom slarv vid hantering av oljan. Inom tillrinningsområdet finns det ett mindre antal värmeverk.

VATTENKRAFT Efter att några kraftverk i Luleälven de senaste åren har haft oljeutsläpp i älven, utgör kraftstationerna en potentiell risk att ta med i beräkningarna. I tillrinningsområdet finns det ett stort kraftverk i Piteälven, Sikfors Kraftstation belägen i Sikfors (se Figur 2), samt några mindre i de övriga vattendragen.

Kraftverket i Sikfors är beläget cirka två mil uppströms Svensbyfjärden. Kraftstationen innehåller stora mängder olja, diesel och frostskyddsmedel (cirka 30 000 liter). Det är endast en mindre mängd som vid en olycka skulle kunna hamna i älven. Den största delen av oljan finns på ställen där inkapsling och säkerhet är god. Vi eventuell olycka skulle inte dessa oljor komma ut i älven. De ställen där riskerna är störst är där inte inkapsling är möjlig, till exempel för hydrauliken till dammluckorna. Kontakt mellan Kraftverkets ägare, Räddningstjänsten och Piteå Kommun är upprättad (Personligt meddelande, Öman, 2006).

Vid eventuellt dammbrott kommer stora mängder vatten att komma i rörelse. Piteälven svämmar då över. Detta kan medföra att älven kan transportera med sig material som befinner sig på stränder och lägre markområden.

Inga ytterligare vattenkraftverk planeras inom tillrinningsområdet i Piteå Kommun.

______38

SKYDDSBEHOV 5______

5.6. BARRIÄRER OCH RISKMINIMERING UTANFÖR VATTENVERKET

5.6.1. NATURLIGA BARRIÄRER Från Piteälven strömmar det genomsnittligen ut cirka 200 m3/s vatten till havet. För att få en förståelse för hur mycket vatten det rör sig om så är omsättningstiden (dvs. den teoretiska tid det tar att byta ut hela vattenmassan) för Svensbyfjärden ungefär tolv dygn. I själva verket omsätts ju inte allt vatten i sjön. Den ungefärliga vattenmängd Svensbyfjärden innehåller är 3 200 miljoner m . De stora mängder vatten det rör sig om inom Svensbyfjärdens skyddsområde gör att det blir en barriär.

En annan barriär för föroreningar på markytan är markerna nära vattendragen som beroende på jordart fungerar som ett filter, där täta jordarter adsorberar föroreningar sämre än grövre. De marker som ligger närmast Svensbyfjärden består av finare jordarter som lera och silt. Stränderna upp efter Piteälven består till största del av sand och mo. Detta är lite grövre material än leran och silten.

5.6.2. TEKNISKA BARRIÄRER Vattentäkten i Svensbyfjärden har några olika tekniska barriärer. En av barriärerna är att råvattenintag är lokaliserade på två olika djup, vilket medför att vattnet kan tas in där kvalitén är som bäst. Vid eventuell saltvatteninträngning från Bottenviken tas råvattnet in från det övre intaget, då saltvatten är tyngre än sötvatten. Skulle däremot en förorening som ligger ytligt komma ut, tas råvattnet från det nedre intaget. En annan barriär är dammen vid Sikfors kraftverk. Vid dammen kan man fånga upp föroreningar som ligger på ytan med hjälp av länsar, då vattenintaget till turbinerna är en bit ner och ytvattnet står relativt stilla.

Men det finns en rad ytterligare tekniska barriärer som skulle kunna användas. Det kan både röra sig om olika varningssystem som larmar för eventuella föroreningar som kommit ut i vattnet. Det kan också vara barriärer som byggs upp för att förhindra föroreningar att komma ut i vattendragen.

______39

SKYDDSBEHOV 5______

5.6.4. VATTENVERKET (teknisk beskrivning) Råvattnet, som tas in vid vattenintaget i Svensbyfjärden, renas i ytvattenverket på Degeränget. Vattnet som renas där försörjer ungefär 36 000 av 41 000 pitebor med färskt vatten. Vattenverket har en maximal kapacitet på 24 000 m3 per dygn och hade år 2004 en medeldygnsproduktion på 9 080 m3 och en årsproduktion på 3 322 371 m3. Vattenverket i sin nuvarande form har varit igång sedan 1972, då en helt ny del byggdes, eftersom den gamla inte klarade av kapaciteten. Den gamla byggnaden används nu för att framställa industri- vatten, som inte har lika höga krav på rening jämfört med dricksvatten.

Råvattnet förs från Ursviken in i vattenverket i två 500 mm tjocka ledningar, där det först silas genom finmaskigt nät för att få bort fiskar, alger och andra växter. De finare partiklarna som humus och lera silas inte bort i det finmaskiga nätet. För att få bort de finare partiklarna gör man en kemisk fällning genom att man tillsätter aluminiumsulfat och kalk under omrörning, vilket kallas för flockning. Aluminiumsulfatet och kalken binder partiklarna som växer till både storlek och tyngd. Under flockningen passerar vattnet genom ett flertal mindre bassänger tills de kommer till sedimenteringsbassängen. När vattnet har kommit dit, har flockpartiklarna vuxit sig tillräckligt stora och tunga, så att de sjunker till botten av bassängen som slam. Slammet på botten skrapas upp och tappas åter i älven. Men det finns fortfarande lite flockar kvar i vattnet. De resterande flockarna filtreras bort genom en snabbfiltrerig bestående av en meter sandbädd som vattnet passerar uppifrån och ned. Snabbfiltreringen tar ungefär fem minuter och för att förhindra att snabbfiltret ska bli igentäppt rengörs det vart annat till vart tredje dygn. Efter snabbfiltreringen leds vattnet till en doseringsbassäng, där kalk och kolsyra tillsätts för att höja pH och alkalitet för att förhindra rostangrepp på ledningsnätet. Till sist tillsätter man koloxid för att förhindra bakterieangrepp för att sedan kunna distribuera det färdiga vattnet till abonnenterna (Internetreferens 2).

______40

SKYDDSBEHOV 5______

5.6.3. FÖRSLAG PÅ BARRIÄR För att kunna förbättra säkerheten runt vattenintaget har förslag på olika tekniska barriärer tagits fram för att förhindra att föroreningar når vattnet samt att skapa rådrum för räddningsinsatts.

Ett förslag föreligger för väg 373 som på sträckan Ursviken–Vitsand går parallellt med Svensbyfjärden. Största risken anses vara där vägen passerar förbi Ursviken vid råvatten- intaget (se Figur 16). Vägen gör här en skarp sväng och passerar viken på cirka 50 meters avstånd. Närheten, kurvan samt att vägslänten sluttar rakt ner i vattnet gör att något slags skydd bör upprättas här.

Oskarsudden

Lill-

3 Djupviken

3 Stor- tj Djupviken

Ursviken K Badplats Klös-

berget

D M M M

M Campingplats

M M M

Bull

M M

M M M

M M

M M M

M M

M M M M

Tolvmansudden

Vätterudden

3 3

Ursberget

Bergsviken

Skjutbana

3 3 3

Ä n gesb .

83 m

3 Y

Figur 16. Högriskområde längs väg 373.

Förslag på åtgärd är att ett dike grävs nedanför slänten med något slags geomembran som gör att vattnet leds till en oljeavskiljningsbrunn för att skydda vattentäkten mot både små och stora utsläpp. På övriga sträckor där det föreligger störst risk bör dikena förses med geomembran och oljeavskiljningsbrunnar.

______41

SKYDDSBEHOV 5______

5.7. RISKANALYS OCH RISKBEDÖMNING För att göra en bedömning över riskerna inom tillrinningsområdet har en riskanalys upprättats. Bedömningen baseras på sannolikheten att en specifik händelse sker samt på hur stora konsekvenserna av händelsen blir. De olika händelserna grundar sig på tidigare utförd riskinventering. För att kunna värdera händelserna har en riskfaktor tagits fram genom att multiplicera konsekvensen med sannolikheten.

Klassificeringen av konsekvens: 1. Försumbar 2. Ringa 3. Påtaglig 4. Allvarlig 5. Förödande

Klassificeringen av sannolikhet: 1. Obefintlig 2. Liten 3. Medel 4. Ganska stor 5. Stor

Klassificering av riskfaktor:

Riskklass Riskfaktor Bedömning I 1-2 Ingen risk, försumbart II 3-5 Låg risk, försumbart III 6-9 Måttlig risk, acceptabelt IV 10-16 Hög risk, bör ses över V 17-25 Mycket hög risk, omedelbar åtgärd

Då avståndet till råvattenintaget och de stora vattenmassorna förändrar konsekvensen i många bedömningar upprättades två separata riskanalyser. Den första gäller för Piteå Kommun (se Tabell 4) och bedömningarna är vid värsta tänkbara händelse och plats. Den andra analysen gäller för Älvsbyns Kommun (se Tabell 5) med samma bedömningsgrund som i Piteå Kommun, värsta tänkbara händelse och plats.

______42

Tabell 4. Riskanalys för Piteå Kommun.

Verksamhet Typ händelse Konsekvens Sannolikhet Riskfaktor Timmerupplag på land Urlakning av kemiska substanser 2 2 4 17-25 Timmerupplag i vatten Urlakning av kemiska substanser 2 1 2 10-16 Skogsbruk Olycka där hydraulolja läcker ut 2 4 8 6-9 Olycka där diesel läcker ut 2 2 4 3-5 Kalhuggning och dikning som leder till urlakning 2 2 4 1-2 Vägar Saltning 1 2 2 Trafikolycka med petroleumutsläpp 4 3 12 Olycka med farligt gods på lastbil 5 2 10 Olycka med farligt gods (smuggling) 5 2 10 Diffusa utsläpp av tungmetaller och PAH 1 2 2 Järnväg Spridning av ogräsbekämpningsmedel 2 2 4 Olycka med farligt gods 4 1 4 Biltestanläggning Olycka med petroleumutsläpp 3 2 6 Diffusa utsläpp av tungmetaller och PAH 2 2 4 Vattenkraft Hydrauloljeutsläpp 3 1 3 Dammbrott 4 1 4 Avloppsanläggningar Utsläpp av orenat avloppsvatten, kommunala 2 1 2 Utsläpp av orenat avloppsvatten, enskilda 2 2 4 Utsläpp av kemikalier 2 2 4 Avloppsledning över Svensbyfjärden Läcka på ledningen 2 2 4 Lantbruk Urlakning av bekämpningsmedel 2 2 4 Urlakning av konstgödsel 2 3 6 Urlakning av gödsel 2 3 6 Hydrauoljeutsläpp 3 3 9 Petroleumutsläpp 2 2 4 Läckage från gödselbasäng 2 2 4 Betesmark Mikrobiella föreningar ut i vattnet 3 2 6

Tabell 4. Riskanalys för Piteå Kommun.

Verksamhet Typ händelse Konsekvens Sannolikhet Riskfaktor Cisterner Läckage av petroleumprodukter 4 2 8 17-25 Bensinstationer Läckage av petroleumprodukter 4 1 4 10-16 Läckage från fordonstvätt 2 1 2 6-9 Skotertrafik Diffust utsläpp av oförbrända gaser 1 5 5 3-5 Olycka där petroleumprodukter läcker ut 4 2 8 1-2 Båttrafik Diffust utsläpp av oförbrända gaser 1 5 5 Olycka där petroleumprodukter läcker ut 5 1 5 Gamla avfallsupplag Urlakning av gifter 3 2 6 Återvinningsstationer Urlakning av gifter 2 1 2 Skjutbanor Urlakning av bly 2 2 4 Travbanor Urlakning av gödselstack 2 2 4 Bildemontering Läckage av olja/ petroleumprodukter 3 1 3 Industrier i Öjebyn Utsläpp av kemikalier/ petroleumprodukter 3 1 3 Flygplatser Olycka där petroleumprodukter läcker ut 4 1 4 Förorenad mark Gamla bensinstationer etc. 2 1 2 Sabotage Vid råvattenintaget 5 1 5 Täktverksamhet Läckage från maskiner/ petroleum 2 2 4

Tre händelser, alla med anknytning till biltrafik, i närområdet till råvattenintaget i Svensbyfjärden ligger i riskklass IV, vilket är hög risk. Dessa händelseförlopp bör ses över, se förslag på åtgärd kapitel 5.5.3 Förslag på barriär.

Tabell 5. Riskanalys för Älvsbyns Kommun.

Verksamhet Typ händelse Konsekvens Sannolikhet Riskfaktor Timmerupplag på land Urlakning av kemiska substanser 1 2 2 17-25 Timmerupplag i vatten Urlakning av kemiska substanser 1 1 1 10-16 Skogsbruk Olycka där hydraulolja läcker ut 1 4 4 6-9 Olycka där diesel läcker ut 1 2 2 3-5 Kalhuggning och dikning som leder till urlakning 1 2 2 1-2 Vägar Saltning 1 2 2 Trafikolycka med petroleumutsläpp 2 3 6 Olycka med farligt gods på lastbil 3 2 6 Olycka med farligt gods (smuggling) 4 2 8 Diffusa utsläpp av tungmetaller och PAH 1 2 2 Järnväg Spridning av ogräsbekämpningsmedel 1 2 2 Olycka med farligt gods 3 1 3 Biltestanläggning Olycka med petroleumutsläpp 1 2 2 Diffusa utsläpp av tungmetaller och PAH 1 2 2 Vattenkraft Hydrauloljeutsläpp 2 1 2 Dammbrott 4 1 4 Avloppsanläggningar Utsläpp av orenat avloppsvatten, kommunala 1 1 1 Utsläpp av orenat avloppsvatten, enskilda 1 2 2 Utsläpp av kemikalier 1 2 2 Lantbruk Urlakning av bekämpningsmedel 1 2 2 Urlakning av konstgödsel 1 3 3 Urlakning av gödsel 1 3 3 Hydrauoljeutsläpp 1 3 3 Petroleumutsläpp 1 2 2 Läckage från gödselbassäng 1 2 2 Betesmark Mikrobiella föreningar ut i vattnet 1 2 2

Tabell 5. Riskanalys för Älvsbyns Kommun.

Verksamhet Typ händelse Konsekvens Sannolikhet Riskfaktor Cisterner Läckage av petroleumprodukter 2 2 4 17-25 Bensinstationer Läckage av petroleumprodukter 3 1 3 10-16 Läckage från fordonstvätt 1 1 1 6-9 Skotertrafik Diffust utsläpp av oförbrända gaser 1 5 5 3-5 Olycka där petroleumprodukter läcker ut 1 2 2 1-2 Båttrafik Diffust utsläpp av oförbrända gaser 1 3 3 Olycka där petroleumprodukter läcker ut 2 1 2 Gamla avfallsupplag Urlakning av gifter 2 2 4 Återvinningsstationer Urlakning av gifter 2 1 2 Skjutbanor Urlakning av bly 1 2 2 Bildemontering Läckage av olja/ petroleumprodukter 2 1 2 Motorbana Läckage av olja/ petroleumprodukter 1 1 1 Industrier Utsläpp av kemikalier/ Petroleumprodukter 2 1 2 Flygplatser Olycka där petroleumprodukter läcker ut 3 1 3 Förorenad mark Gamla bensinstationer etc 2 1 2 Urlakning från nedlagda gruvor 1 4 4 Täktverksamhet Läckage från maskiner/ petroleum 1 2 2

Riskerna inom Älvsbyns Kommun ligger inom en acceptabel nivå, då den högsta riskklassen som uppnås är III, vilket är acceptabelt.

SKYDDSBEHOV 5______

5.8. RISKINVENTERING I arbetet med att utforma ett vattenskyddsområde är riskinventeringen viktig och bör enligt Naturvårdsverkets handbok 2003:6 göras inom hela tillrinningsområdet för att se om det finns befintliga riskobjekt eller eventuella framtida föroreningskällor där. Denna inventering påverkar till viss del storleken på vattenskyddsområdet. Stora riskobjekt kan det vara en fördel att ta med i skyddsområdet för att de föreskrifter som gäller vattenskyddsområdet även ska gälla dessa objekt (Naturvårdsverket, 2003 (II)).

För att området som inventeras ska ha relevans för arbetet och rymmas inom examensarbetet behöver det begränsas. Det som gäller generellt är att det ligger inom tillrinningsområdet och med 24 timmars rinntid till råvattenintaget i Ursviken med minst 100 meters buffertzon. Det som avviker från det generella är att gränsen söderut är Bergsviksbron, på östra sidan från Öjebyn upp till Böle är gränsen järnvägen och i Bergsviken är gränsen vägen mellan Bergsviken och Storfors upp till Preem. Det finns en viss risk vid gränsdragning vid Bergsviksbron, då eventuella föroreningar som kan tryckas uppströms inte inventeras. Det största arbetet har lagts på området som ligger inom 24 timmars rinntid till Ursviken. Det är området närmast Svensbyfjärden och en bit upp efter Piteälven ovanför Sikfors.

SAMMANSTÄLLNING AV INVENTERADE RISKER Inventerade risker inom Svensbyfjärdens tillrinningsområde och tidigare nämnda avgränsningar (se kapitel 5.5.4.) visas i Figur 17. Alla inventerade riskobjekt redovisas i Bilaga 3. Den största kategorin vid riskinventeringen är enskilda avlopp.

Figur 17. Alla inventerade risker inom Piteå Kommun.

______47

SKYDDSBEHOV 5______

Runt omkring Svensbyfjärden finns ett flertal riskobjekt (se Figur 18). Numren i figuren avser referensnummer för att kunna identifiera riskobjektet (se Bilaga 3).

Figur 18. Inventerade risker runt Svensbyfjärden, förutom enskilda avloppsanläggningar.

Den flesta inventerade enskilda avloppsanläggningarna ligger i direkt närhet till Svensbyfjärden (se Figur 19).

______48

SKYDDSBEHOV 5______

Figur 19. Inventerade enskilda avloppsanläggningar runt Svensbyfjärden.

______49

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

6. AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ur allmänna råd till 7 kapitel 21 § MB (Naturvårdsverket, 2003 (II)) bör hela tillrinningsområdet ingå i vattenskyddsområdet, om inte nödvändigt skydd kan uppnås med erforderligt beslutsunderlag för ett mindre område.

Tillrinningsområdet till Svensbyfjärden innefattar cirka 12 000 km2 och berör fem kommuner. Gränserna för vattenskyddsområdet sätts där riskerna enligt författarna vägs upp av barriärer. De risker som hamnar utanför vattenskyddsområdet ska vid bedömning hamna på en acceptabel nivå.

En stor del av Svensbyfjärdens tillrinningsområde, som ligger utanför 24-timmars rinntid till råvattenintaget i Svensbyfjärden, består av obebodd mark utan större risker. Detta rättfärdigar att utesluta dessa delar av tillrinningsområdet från vattenskyddsområdet.

Älvsbyn är det enda större samhälle som ligger inom tillrinningsområdet och 24-timmars rinntid. Vid riskanalysen av Älvsbyns Kommun framkom att riskklasserna där ligger på en acceptabel nivå. Gränsen för vattenskyddsområdet uppströms Piteälven har därför dragits vid kraftverksdammen i Sikfors. Dammen är en teknisk barriär som ger visst rådrum vid eventuell förorening uppströms. En förorening som flyter på ytan kan samlas upp med hjälp av länsor och föroreningar som blandas med vattnet späds ut på grund av de stora vattenmassorna i älven.

För de mindre tillflödena till Svensbyfjärden dras gränsen för vattenskyddsområdet vid 24- timmars rinntid. Föroreningar som kommer ut i dessa vattendrag späds på grund av de små vattenmassorna inte ut tillräckligt mycket för att man ska kunna bortse från dessa risker.

Vattenskyddsområdet längs med de olika tillflödena kommer att sammanfalla med skyddszonernas ytterkant (se Figur 20).

______50

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

6.1. INDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET I SKYDDSZONER

6.1.1. VATTENTÄKTSZON Vattentäktszonen är området närmast råvattenintaget. Markering kring intaget kan vara både till för- och nackdel. Fördelen är att omgivningen görs uppmärksam och förhindras att komma allt för nära. På samma sätt kan det vara till nackdel då risken för sabotage ökar. Råvattenintaget ligger på koordinaterna X=725802, Y=175903. Ett förslag är att markera området med en radie på 5-10 meter runt intagspunkten med hjälp av inhängning eller bojar.

6.2.2. PRIMÄR SKYDDSZON Utgångspunkten för den primära skyddszonen är rinntid på 12 timmar till råvattenintagspunkten, med en buffertzon på 50 meter strandkant. Vid indelning i primär skyddszon har utgångspunkterna tillämpats. Undantaget Piteälven där gränsen för vattenskyddsområdet sedan tidigare är dragen vid Sikfors kraftverk.

6.2.3. SEKUNDÄR SKYDDSZON Utgångspunkten för den sekundära skyddszonen är rinntid på 12 timmar till den primära skyddszonen, med en buffertzon på minst 100 meter strandkant. Undantaget Piteälven där gränsen för vattenskyddsområdet sedan tidigare är dragen vid Sikfors kraftverk. Vid utformningen av den sekundära skyddszonen har även stor hänsyn tagits till riskanalys, riskinventering och barriärer. Detta har lett till att den sekundära skyddszonen utökats jämfört med den preliminära uppdelningen enligt SMHI (se Figur 20).

Utökning av området har gjorts på den södra sidan om Svensbyfjärden, längs länsväg 373, där det föreligger stor risk (se Figur 16 och 20). Den sekundära skyddszonen kommer att täcka in länsväg 373 från korsningen med Flakabergsvägen tills det att väg 373 passerar Svensbyån (se Figur 20). Områdena som vid sårbarhetsbedömning bedömts ha hög sårbarhet föreslås att få en extra buffertzon på 100 meter som extra barriär. Detta ger att områdena med hög sårbarhet kommer att få totalt 150 meter sekundär buffertzon.

6.2.4. TERTIÄR SKYDDSZON Utgångspunkten för den tertiära skyddszonen är att skydda vattenförekomsten och vattentäkten mot negativ påverkan på längre sikt. Vid utförd riskinventering inom tillrinningsområdet påträffades inga framtida riskobjekt som bör skyddas av tertiär skyddszon.

______51

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

Figur 20. Skyddszonerna för vattentäkten i Svensbyfjärden. Från Arc-GIS, Piteå Kommun.

______52

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

6.2.5. RISKER INOM SKYDDSZONERNA PRIMÄR SKYDDSZON Inom den primära skyddszonen finns 80 inventerade riskobjekt, av dessa är 75 enskilda avloppsanläggningar. Området på Hemlunda har ett stort antal fritidsboende, vilka nästan alla har enskilt avlopp (då ingen kommunal avloppsledning finns dragen fram till fritidshus- området på Hemlunda). De övriga fem inventerade riskobjekten är ett avloppsreningsverk, ett åkeri, två grustäkter, varav en är i bruk och ett garveri (se Tabell 6–9).

Tabell 6. Avloppsreningsverk inom den primära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 202 Avlopps- Sikfors Avloppsreningsverk Kraftnäs 11:1 Sikfors reningsv.

Tabell 7. Åkerier inom den primära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 807 S E Marklunds Transporter AB Svensbyn 7:20 Arvidsjaurv. 434 Åkeri

Tabell 8. Täkter inom den primära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Branch Övrigt 1006 Skanska Prefab AB Böle 1:23 Grustäkt Ej aktuell 1014 Swerock AB Böle 36:2 Grustäkt Aktuell

Tabell 9. Övriga risker inom den primära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 1201 Bölebyns Garveri Dyvik 1:6 Nya Älvv. 647 Garveri

______53

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

SEKUNDÄR SKYDDSZON Liksom inom den primära skyddszonen är enskilda avloppsanläggningar den största gruppen av inventerade riskobjekt, 189 av 231, och ett stort antal av dessa är belägna på Hemlunda. Den näst största gruppen av inventerade riskobjekt inom den sekundära skyddszonen är lantbruk (se Tabell 10). I kategorin lantbruk ingår hästhållning, grisuppfödning och nötdjursbesättningar. Stor del av de inventerade lantbruken inom den sekundära skyddszonen är hästhållning med ett fåtal hästar i besättningen.

Tabell 10. Lantbruk inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Lantbruk Mjölkprod Djurhålln. 16 Kjell Viklund Blåsmark 3:49 Kallforsv. 117 x 30 Håkan o Monica Bergdahl Fastberga 1:2 Solberga 15 x 33 Robert Lindberg Lillpite 7:19 Sörv. 250 x 34 Lars Nordstén Lillpite 7:26 Sörv. 156 x 36 Agnetha Andersson Lillpite 8:30 Lillpitev. 677 x 39 Birgitta o Runo Stenbackenv. Svensson Lillpite 12:22 127 x 41 Olof Dahlberg Lillpite 23:9 Lillpitev. 381 x x 42 Stålgården Lillpite 24:36 Lillpitev. 366 x 43 Lillbäcken AB Lillpite 43:5 Lillpitev. 534 x x x 48 Stall Speeding Lillpite 73:4 Sörv. 212 x 56 Sören Grönlund o Monika Löfgren Långnäs 12:47 Långnäsv. 20 x 57 Nils Brynolfsson Långnäs 12:48 Långnäsv. 25 x 58 Karin Karlström Långnäs 14:4 Långnäsv. 16 x 72 Leif Strandberg Roknäs 24:55 Roknäsv. 213 x 78 Mats Lindberg Sikfors 2:6 Borgforsh. 22 x 86 Roland Öhrvall Sjulnäs 14:18 Ryggskatav. 58 x 89 Torkel Lundkvist Sjulnäs 40:1 Ryggskatav. 78 x 110 Grans Naturbruks Öjebyn 1:131 Älvv. x x

Inom den sekundära skyddszonen finns det två inventerade drivmedelshanteringsobjekt och dessa är bensinstationer (se Tabell 11).

Tabell 11. Drivmedelshantringar inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 502 Norsk Hydro (Tapp) Lillpite 96:4 Lillpitev. 548 Drivmedelshant. 503 OK Roknäs Roknäs 13:29 Roknäsv. 2 Drivmedelshant.

______54

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

Inom den sekundära skyddszonen finns det fem inventerade cisterner med diesel och eldningsolja (se Tabell 12).

Tabell 12. Cisterner inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Volym m3 607 Lillpite skola Lillpite 12:35 Förskolev. 8 > 5 608 Arne Eriksson Lillpite 13:18 Snårv. 44 1,5 609 Stålgården AB Lillpite 24:36 Lillpitev. 366 5 627 Grans Naturbruksskola Öjebyn 1:131 Älvv. > 5 635 Kallax Flyg AB Öjebyn 31:98 > 5

Inom den sekundära skyddszonen finns det två inventerade sågverk (se Tabell 13).

Tabell 13. Sågverk inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 705 Pinewood North AB Svensbyn 5:13 Arvidsjaursv. 430 Sågverk 707 J Lundqvists Trävaru AB Svensbyn 1:18 Svensbyn Sågverk

Inom den sekundära skyddszonen finns det två inventerade åkerier (se Tabell 14).

Tabell 14. Åkerier inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 801 Infjärdens Trafik AB Lillpite 16:19 Lillpitev. 652 Åkeri 803 Bröderna Grahns Åkeri AB Lillpite 46:2 Sörv. 171 Åkeri

Inom den sekundära skyddszonen finns det ett inventerat objekt, en gammal nedlagd bensinstation, med förorenad mark (se Tabell 15).

Tabell 15. Förorenad mark inom den sekundära skyddszonen.

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 901 OK Roknäs Roknäs 24:9 Kringtorpsv. 1 Drivmedelshant.

______55

AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 6______

Inom den sekundära skyddszonen finns det fyra inventerade täkter (se Tabell 16) och två av dessa är i bruk, medan de två andra är nedlagda.

Tabell 16. Täkter inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Täkttyp Aktuell 1022 Åke Markström Lillpite 54:1 Grustäkt Ja 1023 Vägverket Produktion Beläggning N Långnäs 7:10 Grustäkt Nej 1031 Willy Lundberg Roknäs 13:18 Matjordstäkt Ja 1046 Axel Torsten Johansson Svensbyn 30:4 Grustäkt Nej

Inom den sekundära skyddszonen finns det tre övriga riskobjekt inventerade (se Tabell 17). Riskobjekten är en verkstadsindustri, en förbränningsanläggning och ett vattenreningsverk.

Tabell 17. Övriga inventerade riskobjekt inom den sekundära skyddszonen. Refnr Objekt Fastighet Adress Branch 1200 Svetstjänst AB, Henrik Verkstads- Renberg Arnemark 3:21 Arnemarksv. 87 industri 1205 Förbrännings- Pite Energi Sjulnäs 7:40 Sjulnäs anl. 1216 Degerängets Vattenreningsverk Öjebyn 74:2 Taktv. 9 Vattenverk

______56

DISKUSSION 7______

7. DISKUSSION

Gränsdragning

Framtagande av vattenskyddsområde innehåller många delar, såsom till exempel riskanalys och sårbarhetsbedömning. För varje del finns det generella riktlinjer att utgå ifrån. Utifrån dessa riktlinjer bedöms alla delar för att kunna ta fram ett resultat. Beroende på vilka resultat som framkommit för varje del kommer vattenskyddsområdet med dess zonindelningar att få olika utseenden. Resultatet påverkas bland annat av utformarens kunnande, erfarenheter och bedömningar, vilket kan få konsekvensen att ett skyddsområde kan få olika utseende beroende på vem som utför det. Beroende på storleken av tillrinningsområde, varierar noggrannheten i bedömningarna. För att göra ett lika noggrant underlag för ett stort tillrinningsområde som för ett mindre, krävs bland annat mera tid. Tidsbegränsningen för detta examensarbete påverkade den noggrannheten. Stor del av det underlag som är framtaget är gjort utan egna fältundersökningar. I stället har större vikt lagts vid att sammanställa befintlig information från olika källor, bland annat Norrbottens Länsstyrelse och Miljö- och Byggnadskontoret i Piteå. För att få ett ännu bättre resultat hade en blandning av både fält- och litteraturstudier varit bäst.

Buffertzoner

Buffertzonen är en barriär för att reducera och förhindra att en förorening kommer att nå ner till vattendraget. Bredden på buffertzonen kan variera, men bör dock vara minst 50 meter för primär skyddszon och minst 100 meter för den sekundära skyddszonen. I detta fall har utökning av den sekundära skyddszonen skett på några platser. Där riskbilden är stor samt marken har hög sårbarhet har buffertzonen utökats med ytterligare 100 meter. Denna ökning bygger inte på några beräkningar av hur en förorening skulle transporteras på berörd mark utan är en godtycklig ökning för att få en större barriär på marken med hög sårbarhet. Här kan en noggrannare utvärdering av sårbarheten kontra riskbilden göra att buffertzonen skulle kunna få ett annat utseende. Valet att öka den sekundära buffertzonen till att följa väg 373 den bit den går parallellt med Svensbyfjärden är också ett beslut som inte grundar sig på några beräkningar. Här har istället den riskbild som vägen utgör legat till grund för gränsdragningen.

Avgränsning Sikfors

Uppströms Piteälven har vi dragit gränsen för vattenskyddsområdet i Sikfors. Men enligt SMHI:s beräkningar tar det vid en högflödessituation mindre än 12 timmar för Piteälven att transportera en förorening från Sikfors till råvattenintaget i Svensbyfjärden. Det innebär att Piteälven i Sikfors borde tillhöra den primära skyddszonen och att den sekundära skyddszonen borde fortsätta cirka 12 timmar uppströms. Vi har reducerat skyddsområdet eftersom eventuella föroreningar på Piteälvens yta uppströms Sikfors kan tas upp vid kraftforsdammen, samt att de riskobjekt som finns uppströms Sikfors vägs upp av den barriär som Piteälven med dess biflöden utgör med hänseende på den stora vattenmassa som dessa vattendrag bidrar med. Att en eventuell förorening som sker uppströms Sikfors kraftverk skulle kunna plockas upp vid dammen i Sikfors med hjälp av länsor är ett scenario som är möjligt.

______57

DISKUSSION 7______

Däremot finns det saker som talar emot. För att en förorening ska kunna samlas upp måste den flyta på ytan. Vid eventuellt föroreningsutsläpp där en högflödessituation råder är det inte säkert att dammluckorna i Sikfors kraftstation kan hållas stängda. Detta gör att en eventuell förorening inte skulle gå att plocka upp. Eftersom beräkningarna av rinntider bygger på högflödessituationer kan det vara vanskligt att räkna dammen i Sikfors som en barriär. Den stora vattenmassa som Piteälven med dess biflöden har utgör en barriär, ett eventuellt utsläpp av en förorening kommer att spädas ut. Detta borde fungera bra om det är ett punktutsläpp. Men hur det fungerar om det är ett diffust utsläpp, där föroreningen läcker ut under en lång period är väl inte lika säkert.

Avgränsning Bergsviksbron

I SMHI:s rapport gjordes en reservation för gränsen som är dragen vid Bergsviksbron där E4 passerar Piteälven nedströms Svensbyfjärden. Ibland händer det att det kommer in bräckt vatten i råvattenintaget i Svensbyfjärden. Detta betyder att vid vissa förhållanden transporteras vattnet uppströms från havet och ända in till Svensbyfjärden. På denna sträcka passerar vattnet två av Piteås stora pappersfabriker, vilket betyder att eventuella utsläpp från dessa kan transporteras uppströms till Svensbyfjärden. Gränsdragningen nedströms Svensbyfjärden är således en gränsdragning som kan behöva revideras. Denna del rymdes inte inom den ekonomiska ramen för det uppdrag som SMHI fick. I deras rapport skriver de att det är intresserade av att göra ett jobb där området nedanför Bergsviksbron innefattas. Huruvida det är nödvändigt att utföra detta med avseende på hur sällan bräckt vatten kommer in i råvvattenintaget är upp till Piteå Kommun att avgöra.

Kommuner uppströms Svensbyfjärden

Piteå Kommun är den sista kommunen Piteälven rinner genom innan den når Bottenviken. Detta betyder att de avloppsvatten och de föroreningar som släpps ut uppströms slutligen kommer att nå Svensbyfjärden och då kanske även råvattenintaget. Här är det viktigt att kommunerna uppströms också skyddar vattnet i Piteälven med biflöden, annars är det svårt för Piteå Kommun att skydda sig emot dessa utsläpp. Ett väl fungerande samarbete mellan kommunerna inom Piteälvens tillrinningsområde är att rekommendera. Vad hade hänt om utformat skyddsområde innefattat kommuner uppströms? Vid samtal med Tekniska förvaltningen i Luleå visade det sig att de hade stött på problem med att inkludera kommuner uppströms i deras skyddsområde. Här hade till en början närmaste kommunen uppströms varit positiv till att innefattas i Luleås vattenskyddsområde. När det sedan närmade sig en färdig ansökan, hade kommunen dragit sig ur. Bland annat var den kritisk till att det var Miljökontoret i deras kommun som skulle sköta tillsynen av den del av vattenskyddsområdet som kom in i deras kommun. Som det verkar nu ska Tekniska förvaltningen i Luleå minska på sitt skyddsområde till att sluta vid kommungränsen.

______58

SLUTSATTS 8______

8. SLUTSATSER Trots att Svensbyfjärdens har ett stort tillrinningsområde har våra olika undersökningar av området visat att det är en mindre del av området som behöver ingå i det förslagna skyddsområdet. Största delen av tillrinningsområdet består av skog, där bebyggelse är en liten del. Marken närmast fjärden skiljer sig från stora delar av övriga tillrinningsområdet, här består marken av jordbruksmark, som har bedömts ha en hög sårbarhet.

Råvattenintaget förser 89 % av Piteå kommuns invånare och de reservvattentäkter som finns kan inte täcka det behov som idag råder. Detta betyder att råvattenintaget värderas högt. Riskinventeringen som gjorts visar att största riskbilden finns i närheten av Svensbyfjärden. Det riskobjekt som vi kommit fram till utgör största hotbilden är väg 373, som går alldeles intill råvattenintaget. Här passerar lastbilar med farligt gods. Vid en eventuell olycka kan en lastbil mycket väl hamna i Svensbyfjärden. Vi föreslår därför att diken upprättas mellan vägen och fjärden. Dikena kläs med geoduk för att förhindra att föroreningen ska transporteras ner i marken. Föroreningen leds till avskiljningsbrunnar, där den kan tas upp.

Andra stora risker är en skoterled som kommer ut på fjärden bara några hundra meter från vattenintaget. Skoterleden borde få en annan dragning än vad den har idag. Den föroreningskälla som förekommer mest frekvent i direkt närhet till Svensbyfjärden är enskilda avlopp. De är inventerade och uppgår till cirka 250 stycken. Ett enskilt avlopp utgör ingen större risk, men när de är så många kan de tillsammans utgöra en större hotbild för fjärden på längre sikt. För att minska denna risk skulle Piteå Kommun kunna se över möjligheterna att ansluta vissa av dessa till det kommunala avloppet. En kostnad som på sikt kan betala igen sig, om vattnet i fjärden kan bevaras rent.

Ovan beskrivna delar ligger sedan till grund för det slutgiltiga förslag på vattenskyddsområde som vi tagit fram. Primära skyddszonen med dess buffertzoner har samma utformning som SMHI föreslagit, med rinntider på 0–12 timmar och en buffertzon på 50 meter med undantag för Sikfors, där gränsen dragits vid kraftstationen. Den sekundära skyddszonen har utökats på några ställen i jämförelse med den preliminära gränsdragningen SMHI gjort. De utökningar som gjorts är på buffertzonen som minst ska vara 100 meter. Utökningen bygger på den riskanalys som är utförd och har skett där marken bedömts ha hög sårbarhet, främst på den västra sidan av Svensbyfjärden. Vi har även utökat buffertzonen på den södra sidan av fjärden, för att inkludera väg 373.

______59

REFERENSER 9______

______60

REFERENSER 9______

9. REFERENSER

9.1. TRYCKT MATERIAL Aneblom, T. 2004. MKM SO Norrbotten. SGU Uppsala 2004-03-11.

Bra Böckers Världsatlas–Världsatlas för familjen.1996. ICA Förlaget AB, Västerås. ISBN 91- 7119-478-9

Brandt, N. och Gröndahl, F. 2000. Miljöeffekter, Kompendium i miljöskydd, del 4. KTH, Industriellt Miljöskydd Stockholm. ISBN 91-630-9297-2

Edvardsson, P. 1998. Inventering av föroreningssituationen runt Svensbyfjärden. Rapport 1998-11-11. Piteå Kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämden.

Elming, H. och Lindmark, C. 2002. Inventering av förorenade områden i Norrbottens län enligt MIFO-modellen 2000-2001. Länsstyrelsen i Norrbottens län Nummer 10/2001. ISSN 0283-9636

Hydrologic Engineering Center, 2002b. HEC-RAS: River Analysis System. User’s Manual, Version 3.1. US Army Corps of Engineers, Davis, ix+462 p.

Lilja, M. 2005. Avloppsvatten rann rakt ut i Piteälven. Piteå-Tidningen, 2005-06-28.

Johansson, B. 2005. Oljeutsläpp i Kalixälven. Norrländska Social-Demokraten, 2005-11-14, sidan 7.

Länsstyrelsen Norrbotten. 2004. Användning av bekämpningsmedel i Norrbottens län samt undersökning av bekämpningsmedel i två bäckar. Rapport 3/2004. ISSN 0283-9636

Lövgren, S. och Lundin, L. 2003. Fakta Skog–Mer humus i Svenska vatten. SLU. Rapport 15, 2003.

Mäki, A. 2001. Barriärtänkande vid upprättande av skydd för vattentäkt. Examensarbete, Uppsala Universitet. UPTEC w 01 142.

Naturvårdsverket. 2003 (I). Skjutbanor, finkalibrigt skytte. Branschfakta utgåva 4, December 2003. ISBN 91-620-8158-6.

Naturvårdsverket. 2003 (II). Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden. NFS 2003:16. ISSN 1403-8234.

Piteå Kommun. 2005. Översiktsplan Piteå Kommun. Fördjupning för landsbygden Del 1. Samrådshandling.

Regeringens Proposition 2000/01:130. 2001. Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier. Miljödepartementet.

Risberg, R. Hedman, U. och Lindqvist, L. 1993. Förstudie för att minska kommunens beroende av Svensbyfjärden som vattentäkt. Piteå kommun. ______61

REFERENSER 9______

Rummukainen, M. 2005. Klimatförändringar ger värre stormar. Dagens Nyheter 2005-01-15.

SMHI. 2004. Faktablad nr 21. juni 2004.

Sveriges Nationalatlas– Klimat Sjöar och Vattendrag. 1995. Sveriges meterologiska och hydrologiska institut. Birgitta Raab och Haldo Vedin (Editorer). ISBN 91-87760-31-2.

Uppsala Universitet. 2001. Kvartärgeologi– Kompendium för grundkurs i geovetenskap.

VBB Viak. 1996-1997. Hydrogeologisk undersökning, Piteå Kommun Hemlunda. Uppdrags nummer 19993868.

Vägverket Konsult. 2005. Trafikflödeskarta över Piteå Kommun.

Övre Norrbygdens Vattendomstol. 1968. Dom 50/1968. 1968-11-04. A 16/1968. Aktbil 41.

9.2. KARTOR Jordartskarta 24K Älvsbyn NO. 1991–1992. Serie Ak nr 22. SGU. Lantmäteriet LM Kartor Jordartskarta 24L Luleå SV. 1988–1989. Serie Ak nr 14. SGU. Lantmäteriet LM Kartor Berggrundskarta 24L Luleå SV. 2000. Serie Ai nr 154. SGU. Norrbottens län (BD) Väginformation 2005. Vägverket. Rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. 1993. Länsstyrelsen i Norrbotten och Vägverket. Lantmäteriet LM Kartor.

9.3. INTERNETREFERENS 1. http://www.pitealv.se/web/index.htm (2005-11-14) 2. http://www.pitea.se/kommun/ (2005-12-14) 3. http://www.naturvardsverket.se (2005-08-03) 4. http://www.banverket.se (2006-01-17) 5. http://www.avloppsguiden.se (2006-01-18) 6. http://www.vv.se (2005-08-05) 7. http://www.travsport.se (2006-01-19) 8. http://www.laisvall.net/laver.html (2006-02-13) 9. http://www.luftfartsstyrelsen.se (2006-01-26) 10. http://www.alvsbyflygklubb.se (2006-01-26) 11. http://www.vader.mil.se/article.php?id=1919 (2006-01-26)

9.4. PERSONLIGA MEDDELANDE Ageholm, Lennart, Vägverket Luleå (2005-08-08) Eriksson, Gunder, Polisen i Luleå (2005-07-19) Östrén, Krister, Räddningstjänsten i Piteå (2005-07-18) Öman, Tomas, Miljö- och byggnadskontoret, Piteå Kommun (2006-01-30) Nyström, Ewa, Miljö- och byggnadskontoret, Piteå Kommun (2006-02-08)

______62

BILAGA 1 Sidan 1 av 8

Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Sjögren J., Ingemansson A. Piteå Kommun 2005-72

Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Brandt M., Liungman O. 2005-10-28 2005/1347/204 1.1

Skyddszoner för ytvattentäkt Svensbyfjärden Sjögren J., Ingemansson A.

Uppdragstagare Kontaktperson SMHI Jonas Sjögren 601 76 Norrköping Tel. 011-495 8158, Fax. 011-495 8001 [email protected] Kontaktperson Uppdragsgivare Joakim Matti Piteå Kommun Tel. 0911-206118 941 85 Piteå [email protected] Distribution

Klassificering () Allmän (x) Affärssekretess Nyckelord Vattenskydd, Svensbyfjärden, Piteå Övrigt

BILAGA 1 Sidan 2 av 8

Bakgrund SMHI har fått i uppdrag att ta fram underlag för bestämning av skyddszoner för ytvattentäkt i Svensbyfjärden, Piteå. Piteå Kommun har ett ytvattenintag beläget i Svensbyfjärden, vilket förser merparten av Piteå Kommuns befolkning med färskvatten. Intaget är beläget i Ursviken, cirka 60 meter från land med koordinaterna X=725802, Y=175903. Vid intagspunkten finns två intag vid djupen 4-5 respektive 12-14 meter. SMHI har utfört en analys över den tid det tar för olika föroreningar att nå intaget i Svensbyfjärden som underlag för en bedömning av vattenskyddsområde. Metodik SMHI har följt skyddsområdesanvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok 2003:6 med allmänna råd. I den nya författningen används beteckningarna primär, sekundär och tertiär zon. Den nya författningen poängterar att – förutom en strandzon på 50 respektive 100 meter –ytvattendrag och sjöar med en rinntid av 12 respektive 24 timmar till intagspunkten skall ingå i zonerna.

Svensbyfjärden De två processer som främst påverkar transport av föroreningar i Svensbyfjärden är genomströmning orsakad av tillflöden från älvar och åar samt vindgenererad ström. Vid beräkning av transporttider i Svensbyfjärden har den sammanlagda effekten av dessa två processer beaktats.

Vindtransport Vindstatistik från Piteå under åren 1961-1986 har använts som underlag för val av lämpliga beräkningsfall. Den vindstyrka som valts kan anses vara ett fall med hög vindhastighet som inträffar någon gång per år och redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Vindstyrka som har använts för beräkning av transporttid. Medelvindhastighet från Piteå, 1961-1986. Vind från N NO O SO S SV V NV m/s 12.5 9 9 10 14 10 13 12

Beräkningarna gäller för transport av lösta ämnen jämnt fördelade i ett 1 meter tjockt ytskikt. En oljefilm på ytan skulle i teorin kunna transporteras med ca 3 % av vindhastigheten. Eftersom det övre intaget ligger på 4-5 meters djup krävs det dock att ett ämne kan blandas ned i vattenmassan för att det skall nå intaget. Vi anser det därför rimligt att titta på medeltransporthastigheterna av ett välomblandat ämne i den översta metern.

Enligt teori för vinddrift har den vindgenererade medelströmmen i ett ytskikt av bestämd tjocklek räknats ut för en viss vindhastighet och bottendjup. I beräkningarna har antagits en ytskiktstjocklek på 1 m, ett bottendjup på 10 m samt de vindhastigheter för olika vindriktningar som anges i Tabell 1. Framräknade strömhastigheter i ytskiktet blir med dessa antaganden ~0.8 % av vindhastigheten, se Tabell 2.

BILAGA 1 Sidan 3 av 8

Tabell 2. Framräknad vindström i ett ytskikt med tjocklek 1 m. Ström mot S SV V NV N NO O SO m/s 0.10 0.07 0.07 0.08 0.11 0.08 0.10 0.09

Genomströmningstransport Beräkningarna av transporttider i Svensbyfjärden gäller under antagandet att fjärden består helt av sötvatten, d.v.s. ingen salthaltsskiktning förekommer. Vid inströmning av saltvatten lägger sig detta skikt underst, varvid sötvattnet får en mindre genomströmningsyta vilket i sin tur ger en högre hastighet. Tillflöde till Svensbyfjärden sker huvudsakligen via Piteälven, Lillpiteälven, Rokån och Svensbyån. Dessa tillflöden skapar en genomströmning i fjärden. Vid beräkningarna av transporttid har eftersträvats att hitta en ogynnsam situation vid högflöde, då transporttiderna är korta. En sådan antas kunna uppkomma på våren, i samband med vårflod. Vid denna tid har islossning inträffat och våromblandning i fjärden har skett. På grund av det inströmmande vattnets densitet kommer tillflödena att skikta in sig inom ett begränsat djupintervall i Svensbyfjärdens vattenmassa. Efter våromblandningen håller bottenvattnet en temperatur av ca +4 grader medan de övre lagren håller en högre temperatur. Med antagande av att det vatten som rinner till från älvar och åar är varmare än +4 grader kommer detta därför att skikta in sig ovanför bottenvattnet. Det är med andra ord inte troligt att det tillströmmande vattnet breder ut sig ända ner till botten. Den mest ogynnsamma situationen som ger de kortaste transporttiderna uppkommer då vattnet huvudsakligen breder ut sig inom ett tunt skikt närmast ytan. Utan tillgång till uppgifter över vattnets densitet och eventuell temperaturskiktning i fjärden är det dock svårt att uppskatta hur djupt älvvattnet skiktar in sig. För att försöka illustrera det mest ogynnsamma scenariot har det vid beräkningarna antagits att vattnet från Piteälven breder ut sig från ytan och ner till 6 meters djup. Från övriga älvar/åar där flödena är lägre har en utbredning från ytan ner till 4 meters djup antagits. Om vattnet i själva verket breder ut sig djupare blir transporttiden längre. Transport nedströms från området öster om Furuholmen har inte beaktats, då det kräver mer avancerade beräkningar där man bl.a. tar hänsyn till havsvattenstånd, något som inte rymts inom kostnadsramen för detta arbete. Sannolikheten att vatten letar sig in i Svensbyfjärden den här vägen borde vara begränsad på grund av att utflödet från fjärden i de allra flesta fall dominerar. Om man teoretiskt bortser från utflödet ur fjärden kan en mycket grov uppskattning av transporttider nedströms ifrån göras utifrån enbart vinddriven ström. En sydostlig vind på 10 m/s skulle då ge en ström riktad mot nordväst i det översta 1m-skiktet på ca 0.08 m/s. Detta är detsamma som att en förorening skulle transporteras ca 300 meter på en timme. Det är dock sannolikt att inflödet till Svensbyfjärden på grund av vind i de allra flesta fall kommer att motverkas av utflödet ur densamma. För att skapa underlag för fastställande av gränser för skyddszoner mot Inrefjärden bör en kompletterande utredning göras. Resultaten av beräkningarna gäller endast under de förutsättningar som presenterats ovan. Resultaten gäller t.ex. inte då Svensbyfjärden är islagd. Vintertid har i allmänhet sjövattnet under isen högre densitet än det inströmmande älvvattnet. Älvvattnet rinner då i ett skikt närmast under isen. Dock kommer inte vinden att ha någon inverkan på transporttiden i Svensbyfjärden då sjön är islagd.

BILAGA 1 Sidan 4 av 8

Vattendrag För de större vattendrag som mynnar i Svensbyfjärden, inklusive deras större biflöden, har SMHI beräknat rinntiderna vid en högflödessituation och bestämt primära och sekundära skyddszoner med 12- repektive 24-timmarsgräns. De delar av vattendragen där den totala transporttiden till vattenintaget understiger 12 respektive 24 timmar har inkluderats i den primära respektive sekundära skyddszonen. De vattendrag som arbetet omfattar är Piteälven, Lillpiteälven, Rokån och Svensbyån tillsammans med biflöden. Piteälvens biflöden har begränsats till att omfatta de som har en minsta avrinningsyta av 300 km2 och längd av minst 40 km då uppdragets storlek ej medgivit större noggrannhet. Det flöde som valts att representera en högflödessituation har en återkomsttid av 10 år. I tabell 3 nedan anges denna för de olika vattendragen tillsammans med respektive avrinningsyta. Tabell 3. 10-årsflöde och avrinningsyta.

Vattendrag 10-årsflöde (m3/s) Avrinningsyta (km2) Piteälven 859 11285 Lillpiteälven 68 619 Rokån 34 229 Svensbyån 16 106

Vid bestämning av rinntider i Piteälven har den endimensionella hydrauliska modellen HEC-RAS använts, i vilken vattendraget delas upp i delsträckor åtskilda av tvärsektioner. Vattenföring och vattenhastighet för de olika delsträckorna beräknas iterativt med hjälp av sträckornas lutning, form och råhet. Som beräkningsresultat i HEC-RAS fås medelhastigheten i varje delsträcka. Transporthastigheten för den första föroreningsfronten kan dock vara högre, uppskattningsvis 1.1-1.5 gånger medelhastigheten i de värsta fallen. Hur mycket högre transporthastigheten blir varierar med vattendragets geometri, lutning och råhet längs vattendraget. I verkligheten innebär dock en lång transportsträcka att första föroreningsfronten kommer att blandas upp och ersättas av en ny front under upprepade tillfällen längs vägen, vilket förlänger den totala transporttiden. För Piteälvens biflöden samt för Lillpiteälven, Rokån och Svensbyån har ingen hydraulisk modell satts upp. Transporthastigheten har här uppskattats med hjälp av generella empiriska metoder. Transporthastigheten har bestämts ur regressionssamband från spårämnesförsök beroende av avrinningsområdets storlek, vattendragets lutning, medelvattenföring samt aktuell vattenföring. Resultat I Figur 2 redovisas de framräknade skyddszonerna. Den primära skyddszonen omfattar de vattendrag och sjöar från vilka den totala rinntiden till vattentäkten beräknas vara mindre än 12 timmar. Kring vattendragen och sjöarna ingår dessutom en 50 meter bred strandzon i den primära skyddszonen. Den sekundära skyddszonen omfattar på motsvarande sätt vattendrag och sjöar där rinntiden är 12-24 timmar. Även här finns en 50 meter bred strandzon, som då ligger utanför den primära skyddszonen. I Figur 3 redovisas den tertiära skyddszonen (hela tillrinningsområdet) för ytvattentäkten i Svensbyfjärden.

BILAGA 1 Sidan 5 av 8

Referenser Ref.1. Vattenskyddsområde – Handbok med allmänna råd. Handbok 2003:6, Naturvårdsverket.

BILAGA 1 Sidan 6 av 8

Figur 1. Detaljbild över primära och sekundära skyddszoner för ytvattentäkt i Svensbyfjärden. Observera att gräns för skyddszon mot Inrefjärden ej är fastställd.

BILAGA 1 Sidan 7 av 8

Figur 2. Översiktsbild över primära och sekundära skyddszoner för ytvattentäkt i Svensbyfjärden.

BILAGA 1 Sidan 8 av 8

Figur 3. Översiktsbild över tertiär skyddszon (hela tillrinningsområdet) för ytvattentäkt i Svensbyfjärden.

BILAGA 2 Sidan 1 av 6 Vattenanalys för Svensbyfjärdens tillflöden

Provtagningspunkter Svensbyån uppströms bron på väg 373 (Sv) Rokån uppströms bron på väg Svensbyn–Böleby (Rk) Lillpite älv uppströms bron på väg Svensbyn–Böleby (Lp) Piteälven vid Bölebyuppströms bron (Pi)

Analysresultat Enheter Tabell 1. Parametrar vid vattenanalys. Öman 2003-2005 1. Temperatur °C 2. Färg Pt/l 3. pH i lab 4. Konduktivitet mS/m Pegmanganat förbrukningCOD 5. (Mn) mg 6a. Fosfatfosfor PO4-P μg/l 6b. Totalfosfor Tot-P μg/l 7a. Nitritkväve NO3-N μg/l 7b. Totalkväve Tot-N μg/l 8. Amoniakkväve μg/l

Tabell 2. Mätvärden augusti 2003. Öman 2003–2005 Punkt Datum 1. 2. 3. 4. 5. 6a. 6b. 7a. 7b. 8. Sv 26-aug 14,0 130 6,9 6,9 10,0 5 23 62 350 18 Rk 26-aug 14,0 260 7,1 4 14,0 4 21 5 240 7 Lp 26-aug 14,0 110 7,2 6,9 7,0 6 23 5 240 7,1 Pi 26-aug 14,0 20 7,3 3,2 3,0 2 3 5 110 20

Tabell 3. Mätvärden augusti 2004. Öman 2003–2005 Punkt Datum 1. 2. 3. 4. 5. 6a. 6b. 7a. 7b. 8. Sv 26-aug 12,0 - 6,9 6,5 13,0 8 26 45 430 45 Rk 26-aug 12,0 - 6 3,1 26,0 4 21 6 400 9 Lp 26-aug 12,0 - 6,2 3,8 24,0 3 21 16 460 10 Pi 26-aug 13,0 - 7,1 4,4 6,0 2 8 33 220 16

Tabell 4. Mätvärden augusti 2005. Öman 2003–2005 Punkt Datum 1. 2. 3. 4. 5. 6a. 6b. 7a. 7b. 8. Sv 26-aug 14,0 280 6 4,7 22,0 4 25 41 440 45 Rk 26-aug 14,0 380 4,9 2,5 36,0 2 10 7 310 9 Lp 26-aug 14,0 240 5,8 3,3 25,0 2 15 26 340 16 Pi 26-aug 15,0 90 6,9 2,3 9,0 2 6 6 180 3

Tabell 5. Medelvärden augusti 2003-2005. Öman 2003–2005 Punkt Datum 1. 2. 3. 4. 5. 6a. 6b. 7a. 7b. 8. Sv 26-aug 13,3 205 6,6 6,03 15,0 5,667 24,67 49,33 407 36 Rk 26-aug 13,3 320 6 3,2 25,3 3,333 17,33 6 317 8,333 Lp 26-aug 13,3 175 6,4 4,67 18,7 3,667 19,67 15,67 347 11,03 Pi 26-aug 14,0 55 7,1 3,3 6,0 2 5,667 14,67 170 13

BILAGA 2 Sidan 2 av 6

Bedömning av tillstånd för areaspecifika förluster av näringsämnen i vattendrag. Mätningar gjorda en gång om året i augusti. Jämförelser är gjorda enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

Tabell 6. Areaspecifik avrinning för Svensbyfjärdens tillflöden. Öman 2003–2005 och Internetreferens 1.

Parametrar Enhet Svensbynån Rokån Lillpiteälven Piteälven År 2003-2005 2003-2005 2003-2005 2003-2005

N-tot ug/l 407,00 317,00 347,00 170,00 P-tot ug/l 24,67 17,33 19,67 5,67

MQ l/s 900,00 1800,00 5100,00 180000,00

Transport N ug/s 366300,00 570600,00 1769700,00 30600000,00 Årlig transporet N kg/år 11551,64 17994,44 55809,26 965001,60

Transport P ug/s 22203,00 31194,00 100317,00 1020600,00 Årlig transporet P kg/år 700,19 983,73 3163,60 32185,64

Avrinningsområde ha 10600 22900 61900 1128500

Areaspecifik avrinning N kg/ha,år 2,09 1,36 1,62 0,90 Areaspecifik avrinning P kg/ha,år 0,07 0,04 0,05 0,03

Tabell 7. Jämförelser enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Internetreferens 2. Fosforförlust via vattendrag Total fosfor kg/ha, år Mycket låga förluster <0,04 Låga förluster 0,04-0,08 Måttligt höga förluster 0,08-0,16 0,16-0,32 Mycket höga förluster >0,32

Kväveförluster via vattendrag Total kväve kg/ha, år Mycket låga förluster <1 Låga förluster 1-2 Måttligt höga förluster 2-4 Höga förluster 4-16 Mycket höga förluster >16

2004 BILAGA 2 Sidan 3 av 6 Tabell 8. Råvattenanalys från vattenverket på Degeränget. Internetreferens 3.

Provnummer Enhet 20-jan 03-feb 09-mar 13-apr 18-maj 22-jun 27-jul 31-aug 21-sep 05-okt 16-nov 21-dec

Alkalinitet, HCO3 mg/l 9,6 12 10 9,4 7,9 6,3 9,3 Aluminium, Al mg/l 0,13 0,029 0,039 0,026 0,15 0,13 0,042

Ammonium, NH4 mg/l 0,01 0,008 0,005 0,017 0,004 0,022 0,023

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,008 0,006 0,004 0,013 0,003 0,017 0,018 Ant. mikroorganismer 22°C 3d cfu/ml 26 30 19 11 1900 90 150 200 450 470 420 30 Ant.långsamväxande bakterier cfu/ml 40 30 20 40 E coli cfu/100ml <1 <1 1 <1 1 6 5 10 10 5 57 <1 Färg mg/l Pt 15 18 10 10 85 30 45 30 70 60 40 Hårdhet tyska grader °dH 0,58 0,98 0,62 0,64 0,45 0,46 0,47 0,49 0,54 0,57 0,53 Järn, Fe mg/l 0,17 0,16 0,12 0,16 0,59 0,18 0,18 0,24 0,47 0,4 0,23 Kalcium, Ca mg/l 3,1 4,1 3,3 3,4 2,2 2,5 2,6 2,7 2,9 2,9 2,8 Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l 3 2 1 <1 9 3 5 4 8 6 5 Koliforma bakt 35°C cfu/100ml 7 18 7 4 9 6 5 48 64 18 160 <1 Konduktivitet mS/m 4,3 3,2 3 2,8 2,4 3,1 3 Koppar, Cu mg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Lukt svag ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen ingen Lukt, art unken ------Magnesium, Mg mg/l 0,67 1,8 0,69 0,71 0,61 0,51 0,48 0,5 0,59 0,71 0,61 Mangan, Mn mg/l 0,008 0,02 0,006 0,006 0,069 0,021 0,019 0,012 0,071 0,067 0,026

Nitrit, NO2 mg/l 0,01 0,007 0,003 <0.003 0,007 <0.003 0,003

Nitritkväve, NO2-N mg/l 0,003 0,002 0,001 <0.001 0,002 <0.001 0,001 pH 6,8 6,9 7 7 7,1 7,2 7,1 6,8 7 7 6,8 Pr. Clostridium perfringens cfu/100ml 3 3 1 5 Temp. vid pH/kond. mätning °C 20,8 18,1 23,5 18,9 18,3 17,1 17,9 Turbiditet FNU 0,27 0,36 0,25 0,3 2,2 0,6 1,2 0,7 1,2 0,82 0,46

2005 BILAGA 3 Sidan 4av 6

Tabell 9. Råvattenanalys från vattenverket på Degeränget. Internetreferens 3.

Parameter Enhet 04-jan 08-feb 15-mar 19-apr 03-maj 28-jun 19-jul 02-aug 06-sep 11-okt 22-nov 13-dec

Alkalinitet, HCO3 mg/l 9,5 11 14 13 7,5 7,4 6,7 7,9 9,3 Aluminium, Al mg/l 0,063 0,032 0,022 0,029 0,046 0,077 0,1 0,032 0,035

Ammonium, NH4 mg/l 0,022 0,023 0,026 0,046 0,005 0,022 0,012 0,005 0,018

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,017 0,018 0,02 0,036 0,004 0,017 0,009 0,004 0,014 Ant. mikroorganismer 22°C 3d cfu/ml 160 56 23 770 >5000 200 110 210 560 180 350 250 E coli cfu/100ml 3 2 <1 1 4 2 <1 7 14 4 9 <1 Färg mg/l Pt 40 25 20 30 40 70 40 40 Färg mg/l Pt 50 Hårdhet tyska grader °dH 0,55 0,64 0,68 0,84 0,42 0,48 0,46 0,46 0,49 Järn, Fe mg/l 0,26 0,22 0,18 0,28 0,23 0,39 0,5 0,28 0,3 Kalcium, Ca mg/l 2,8 3,3 3,3 3,9 2,3 2,6 2,4 2,5 2,6 Kemisk syreförbrukn. COD-Mn mg/l 5 3 <1 3 4 7 9 4 3 Koliforma bakt 35°C cfu/100ml 63 27 11 17 - 2 <1 63 42 22 45 39 Konduktivitet mS/m 4,1 4,4 7,1 6,9 2,3 2,5 2,5 2,6 3 Koppar, Cu mg/l <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Lukt ingen ingen ingen ingen ingen ingen svag ingen ingen Lukt, art ------mossa - - Magnesium, Mg mg/l 0,72 0,81 0,98 1,3 0,45 0,52 0,54 0,51 0,57 Mangan, Mn mg/l 0,031 0,016 0,012 0,025 0,042 0,024 0,028 0,013 0,021

Nitrit, NO2 mg/l <0.003 <0.003 <0.003 <0.003 0,003 0,013 0,007 <0.003 <0.003

Nitritkväve, NO2-N mg/l <0.001 <0.001 <0.001 <0.001 0,001 0,004 0,002 <0.001 <0.001 pH 6,7 6,8 7 7 6,9 6,8 6,8 7 7,3 Temp. vid pH/kond. mätning °C 16,2 20,1 18,8 17,9 17,3 20,5 16,7 17,3 18,5 Turbiditet FNU 1,2 0,45 0,5 0,48 1,5 2,3 1,2 0,75 1

BILAGA 1 Sidan 5 av 6

Tabell 10. Råvattenanalys från vattenverket på Degeränget Internetreferens 3.

Parameter Enhet 10-jan 07-feb

Alkalinitet, HCO3 mg/l 10 13 Aluminium, Al mg/l 0,04 0,03

Ammonium, NH4 mg/l 0,013 0,028 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,01 0,022 Ant. mikroorganismer 22°C cfu/ml 70 65 3d Ant.långsamväxande cfu/ml bakterier E coli cfu/100ml <1 <1 Färg mg/l Pt 35 25 Hårdhet tyska grader °dH 0,79 0,98 Järn, Fe mg/l 0,29 0,25 Kalcium, Ca mg/l 3,9 4,6 Kemisk syreförbrukn. COD- mg/l 3 3 Mn Koliforma bakt 35°C cfu/100ml 9 1 Konduktivitet mS/m 5,6 8,3 Koppar, Cu mg/l <0.01 <0.010 Lukt ingen ingen Lukt, art - - Magnesium, Mg mg/l 1,1 1,5 Mangan, Mn mg/l 0,03 0,022

Nitrit, NO2 mg/l <0.003 0,007 Nitritkväve, NO2-N mg/l <0.001 0,002 pH 6,8 6,9 Pr. Clostridium perfringens cfu/100ml Temp. vid pH/kond. mätning °C 17,6 15,1 Turbiditet FNU 0,55 0,42

BILAGA 1 Sidan 6 av 6 Referens:

Öman, Tomas. 2004-2006.Arbetspärm. Miljö och Bygnadskontoret, Piteå Kommun.

Internetreferens

1. http://pitea.se/kommun/ (2005-12-14) 2. http://www.naturvardsverket.se (2006-02-16) 3. http://www.alcontrol.se (2006-02-14)

BILAGA 3 Sidan 1 av 30 Lantbruk Refnr Objekt Fastighet Adress Lantbruk Mjölkprod. Djurhållning X Koordinat Y Koordinat 1 Lars Hoppe Arnemark 6:43 Nordtjärnsslingan 28 x 7276503 1749709 2 Sune Allkangas Arnemark 7:3 Arnemarksvägen 110 x x 7276265 1749944 3 Tore Andersson Arnemark 7:4 Holmträskvägen 837 x x 7276448 1750434 4 Eva Wälimaa Bergsviken 2:25 Svensbyvägen 211 x 7256949 1757626 5 Gösta Jonsson Bergsviken 3:121 Furulundsvägen 23 x 7255439 1760878 6 Lars Nilsson Bergsviken 6:53 Svensbyvägen 37 x 7256447 1759645 7 Gunnar Holmbom Bergsviken 8:25 Svensbyvägen 199 x 7257002 1757788 8 Harry Lundman Bergsviken 43:1 Svensbyvägen 165 x 7256861 1758436 9 Irene Vorrsjö o Jonny Johansson Bergsviken 43:4 Tomtevägen 35 x 7256609 1757840 10 Sten G Petterson Bergsviken 46:1 Svensbyvägen 45 x 7256314 1759339 11 Torsten Forsell Bergsviken 65:3 Svensbyvägen 54 x 7256422 1759186 12 Birca Hästgård Blåsmark 1:11 Kallforsvägen 135 x 7251166 1754622 13 Lennart o Iréne Wiklund Blåsmark 2:8 Västra Vägen 108 x 7250575 1754975 14 Mats-Olov Marklund Blåsmark 2:17 x 7250699 1754809 15 Lars-Olov Lundgren Blåsmark 2:26 Västra Vägen 104 x 7250551 1754846 16 Kjell Viklund Blåsmark 3:49 Kallforsvägen 117 x 7250909 1755308 17 Stefan Karlsson Blåsmark 14:1 Gårdsmyrvägen 152 x x 7253067 1755804 18 Bengt-Anders Thorell Blåsmark 21:1 Västra Vägen 60 x 7251049 1754731 19 Thomas Lindgren Böle 3:19 Käcktjärnsvägen 18 x 7264644 1757206 20 Jan-Robert Larsson Böle 7:20 Älvsbyvägen 711 x 7267197 1754928 21 Hans Dahlberg Böle 9:28 Långnäsvägen 365 x 7263396 1753458 22 Gunnar Hannu Böle 10:2 Stormyrberget 100 x 7270911 1754332 23 Cassimir Lindberg Böle 11:4 Lillmoravägen 41 x 7265577 1755681 24 Bertil Jonsson Böle 12:46 Älvsbyvägen 1030 x 7269978 1753742 25 Mats Berglund Böle 24:3 Lillmoravägen 5 x 7264828 1755681 26 Lars-O Lundberg Böle 27:1 Lillmorsvägen 42 x x 7265645 1755918 27 Lena Johansson Gran Böle 32:3 Älvsbyvägen 1010 x 7268603 1755630 28 Levander lantbruk AB Böle 35:1 Bölevägen 4 x x 7264966 1756449 29 Leif Edström Fagerheden 1:12 Fagerheden 20 x 7258072 1737079 30 Håkan o Monica Bergdahl Fastberga 1:2 Solberga 15 x 7257108 1757269 31 Urban Karlberg Fyrskiftet 1:2 Arvidsjaurvägen 1413 x 7259318 1747484 33 Robert Lindberg Lillpite 7:19 Sörvägen 250 x 7262550 1748840

BILAGA 3 Sidan 2 av 30 Lantbruk Refnr Objekt Fastighet Adress Lantbruk Mjölkprod. Djurhållning X Koordinat Y Koordinat 34 Lars Nordstén Lillpite 7:26 Sörvägen 156 x 7261958 1749438 35 Ulf Berggren Lillpite 7:27 Sörvägen 148 x 7261551 1749334 36 Agnetha Andersson Lillpite 8:30 Lillpitevägen 677 x 7263486 1747519 37 Björn Olovsson Lillpite 9:17 Sörvägen x 7262585 1748070 38 Alf Johansson Lillpite 10:9 Norrbodavägen 200 x x 7265683 1746351 39 Birgitta o Runo Svensson Lillpite 12:22 Stenbackenvägen 127 x 7263409 1748299 41 Olof Dahlberg Lillpite 23:9 Lillpitevägen 381 x x 7261887 1749913 42 Stålgården Lillpite 24:36 Lillpitevägen 366 x 7262317 1749141 43 Lillbäcken AB Lillpite 43:5 Lillpitevägen 534 x x x 7262839 1748857 44 Gunnar Olofsson Lillpite 47:2 Norrbodavägen 459 x 7267366 1745274 45 Åke Markström Lillpite 54:1 Sörvägen 960 x x 7265295 1742763 46 Margaretha Eliasson Lillpite 58:2 Snårvägen 21 x 7263739 1747761 47 Anders Berg Lillpite 71:5 Norrbodavägen 368 x 7267168 1745693 48 Stall Speeding Lillpite 73:4 Sörvägen 212 x 7262189 1748965 49 Leif Bergström Lillpite 90:6 Bergströms Väg 12 x x 7263790 1747438 50 Mats Granberg Lillpite 93:4 Lillpitevägen 810 x 7264019 1746273 51 Snårets Lantbruk Lillpite 94:3 Snårvägen 80 x x 7262555 1749559 52 Lars-I Pettersson Långnäs 7:6 Långnäsvägen x x x 7262688 1754676 53 Ove Lindström Långnäs 8:11 Långnäsvägen 297 x 7262109 1753847 54 Eva Lundström Långnäs 10:10 Långnäsvägen 282 x 7262659 1754059 55 Roger Jonsson Långnäs 12:19 Infjärdenvägen 493 x 7262445 1753763 56 Sören Grönlund o Monika Löfgren Långnäs 12:47 Långnäsvägen 20 x 7260913 1755854 57 Nils Brynolfsson Långnäs 12:48 Långnäsvägen 25 x 7260834 1755855 58 Karin Karlström Långnäs 14:4 Långnäsvägen 16 x 7260825 1755898 59 Kenth Berglund Långnäs 15:4 Långnäsvägen 289 x 7262716 1753977 60 Thomas Johansson Långnäs 17:8 Svartnäsvägen 80 x x 7262256 1755201 61 Anna-Lena Lindqvist Långnäs 23:1 Dalknösvägen 40 x 7261511 1754342 62 Dan Lundström Långnäs 34:1 Durruddsvägen 192 x 7260389 1755186 63 Hans Josefsson Roknäs 8:18 Roknäsvägen 103 x 7259647 1751457 64 Torgny o Johnny Långström Roknäs 11:23 Roknäsvägen 123 x x 7259708 1751281 65 Martin Engelbrekt Edin Roknäs 12:42 Roknäsvägen 127 x 7259774 1751170 66 Marie Nilsson Roknäs 12:68 Storsöder 69 x 7258994 1750745

BILAGA 3 Sidan 3 av 30 Lantbruk Refnr Objekt Fastighet Adress Lantbruk Mjölkprod. Djurhållning X Koordinat Y Koordinat 67 Lars Hedström Roknäs 17:12 Roknäsvägen 154 x x 7259504 1750214 68 Jonas Ståhl Roknäs 19:15 Roknäsvägen 459 x 7259476 1748216 69 Klockan 11 AB Roknäs 19:57 Gamla skolvägen 94 x 7260638 1750236 70 Johnny Lundstöm Roknäs 21:15 Gamla Skolvägen 31 x 7260246 1750727 71 Karl-Anders o Agnetha Bergstedt Roknäs 24:13 Roknäsvägen 322 x 7259963 1749432 72 Leif Strandberg Roknäs 24:55 Roknäsvägen 213 x 7259950 1750466 73 Roger Nilsson Roknäs 26:13 Roknäsvägen 266 x 7260162 1750045 74 Alf Fahlgren Roknäs 71:1 Arvidsjaurvägen 1446 x 7259626 1747220 75 Rolf Olovsson Rönnberget 1:17 Rönnbergsvägen 25 x 7271528 1751792 76 Roger Sjöberg Selsborg 1:12 Långnäsvägen 1750 x 7275628 1749280 77 DI-NI farmen Sikfors 1:6 Skolmanskälsvägen 21 x 7277842 1745059 78 Mats Lindberg Sikfors 2:6 Borgforsheden 22 x 7278080 1747631 79 Sikforsbonden Sikfors 3:11 Sikforsvägen 59 x x 7280722 1748901 80 Ove Lundmark Sikfors 3:33 Kockvägen 1 x 7280430 1749332 81 Bo Sjögren Sikfors 6:9 Norra Sikforsvägen 12 x 7281026 1750070 82 Tord Öman Sikfors 12:2 Norra Sikforsvägen 14 x 7280956 1750121 83 Sjulnäskullens Gård Sjulnäs 4:38 Lillpitevägen 259 x x 7261556 1750939 84 Mats Granberg Sjulnäs 5:53 Lillpitevägen 213 x x 7261464 1751323 85 Marie Louise Berglund Sjulnäs 11:41 Dusstjärn 46 x 7260973 1752585 86 Roland Öhrvall Sjulnäs 14:18 Ryggskatavägen 58 x 7259676 1753408 87 Harry Sandberg Sjulnäs 15:5 Ryggskatavägen 49 x 7259791 1753344 88 Karin Lindberg Sjulnäs 22:2 SisbergsvägenI 93 x 7260132 1755361 89 Torkel Lundkvist Sjulnäs 40:1 Ryggskatavägen 78 x 7259563 1753432 90 Skomanskälen Johan Eriksson 2:6 Fågelsången 1 x 7278586 1745495 91 Stensjökullen AB Stensjökullen 1:10 Stensjökullen 67 x x 7248985 1755551 92 Eva Gyllenäs Stockbäcken 1:2 Kalamarksvägen 32 x 7259297 1747665 93 Roger Stenberg Stridholm 1:56 Stridholmsvägen 17 x 7272365 1751554 94 Kicki Wesslén Svallfors 3:4 Åträsk 420 x 7271548 1737219 95 Jan Lidström Svensbyn 10:25 Västra Lidenvägen 81 x 7255020 1753231 96 Rolf Lundström Svensbyn 15:6 Bodsjövägen 47 x 7254243 1752583 97 Peter Nordström Svensbyn 15:7 Rismyrlidvägen 311 x 7255148 1755368

BILAGA 3 Sidan 4 av 30 Lantbruk

Refnr Objekt Fastighet Adress Lantbruk Mjölkprod. Djurhållning X Koordinat Y Koordinat 98 Algots gård Piteå Svensbyn 19:3 Bodsjövägen 72 x 7254553 1752414 99 Björn Burman Svensbyn 19:8 Krossbergsvägen 15 x 7256243 1752530 100 Ingemar Ökvist Svensbyn 23:4 Mjösjölidvägen 576 x x 7254238 1751601 101 Britta o Peter Lyshol Svensbyn 26:4 Hamptjärnsvägen105 x 7257164 1751466 102 Stefan Isaksson Svensbyn 30:2 x 7257035 1751776 103 Peter o Susanne Lindström Svensbyn 33:12 Edetvägen 103 x 7258067 1753118 104 Hans Andersson Svensbyn 34:6 Arvidsjaurvägen 880 x 7257917 1752530 105 Elisabet Lindmark Svensbyn 53:3 Mjösjölidvägen 224 x x 7256801 1751344 106 Rune Berglund Svensbyn 54:1 Rismyrlidvägen 225 x 7255340 1754604 107 Lindgården AB Svensbyn 71:1 Östra Lidenvägen 6 x 7255599 1753636 Granträskmarkvägen 108 Fredrik Gran Svensbyn 74:7 56 x 7255596 1752540 109 Gunnar Nordlund Svensbyn 113:1 Finnbäcken 1480 x 7273321 1750149 110 Grans Naturbruks Öjebyn 1:131 Älvvägen x x 7260870 1758845 111 Lars Englund Öjebyn 89:3 Långnäsvägen 560 x 7264753 1752508

BILAGA 3 Sidan 5 av 30 Avloppsreningsverk

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch X Koordinat Y Koordinat 201 Arnemark aloppsreningsverk Arnemark 5:7 Arnemark Avloppsreningsverk 7278790 1755050 202 Blåsmark aloppsreningsverk Blåsmark 5:40 Blåsmark Avloppsreningsverk 7251780 1755290 203 Sikfors aloppsreningsverk Kraftnäs 11:1 Sikfors Avloppsreningsverk 7280340 1749440

BILAGA 3 Sidan 6 av 30 Drivmedelshantering

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch X Koordinat Y Koordinat 500 Preem Bergsviken Bergsviken 3:320 Idrottsvägen 1 Drivmedelshantering 7256103 1760619 501 OKQ8 Bölebyn (aut) Böle 24:59 Drivmedelshantering 7264850 1756150 502 Norsk Hydro (Tapp) Lillpite 96:4 Lillpitevägen 548 Drivmedelshantering 7262935 1748660 503 OK Roknäs Roknäs 13:29 Roknäsvägen 2 Drivmedelshantering 7259425 1752481 504 Bensinstation Sjulnäs Sjulnäs 7:20 Drivmedelshantering 7259860 1752755 505 OKQ8 Svensbyn, Konsum (aut) Svensbyn 11:55 Bäckvallenvägen 21 Drivmedelshantering 7256934 1753190 506 Preem Öjebyn, Öjebyn 3:457 Turbovägen Drivmedelshantering 7258165 1761460 507 Tanka, Volvo (aut) Öjebyn 3:415 Turbovägen 1 Drivmedelshantering 7257955 1761325

BILAGA 3 Sidan 7 av 30 Cisterner/tankar

Volym X Y Refnr Objekt Fastighet Adress m3 Innehåll Koordinat Koordinat 600 Gösta Öhlund Bergsviken 23:1 Raningsvägen 4 3 EO-1 7257200 1760012 601 Sten G Pettersson Bergsviken 46:1 Svensbyvägen 45 3 Diesel 7256314 1759339 602 Dick Öman Böle 32:3 Älvsbyvägen 1010 3 Diesel 7268190 1755265 603 Johan Viktor Engström Blåsmark 9:1 Kallforsvägen 78 3 EO-1 7251374 1755297 604 Leif Marklund Blåsmark 5:34 Kallforsvägen 83 3 EO-1 7251298 1755309 605 Kjell Fjällström Blåsmark 5:56 Blåsmarksvägen 12 1,2 Diesel 7251801 1757056 606 Ove Björk Borghaga 2:2 Masurvägen 50 3 EO-1 7267621 1755907 607 Lillpite skola Lillpite 12:35 Förskolevägen 8 > 5 7263087 1748144 608 Arne Eriksson Lillpite 13:18 Snårvägen 44 1,5 Diesel 7264152 1748315 609 Stålgården AB Lillpite 24:36 Lillpitevägen 366 5 Diesel 7262317 1749141 610 Brl Maskin AB Lillpite 62:2 Sörvägen 951 1,5 Diesel 7265102 1742839 611 Gunnar Wikberg Skogsentrepenad AB Lillpite 71:3 Bonsavägen 40 3 Diesel 7262675 1749479 612 Wiklunds Ledstångssnickeri AB Långnäs 12:41 Långnäsvägen 236 3 Diesel 7262305 1754352 613 Thomas Johansson Långnäs 17:8 Svartnäsvägen 80 3 Diesel 7262256 1755201 614 Janet Karlsson Långnäs 42:1 Sisbergsvägen 80 3 EO-1 7260269 1755368 615 Lars-Bertil Larsson Selsborg 1:17 Västra Selsborg 29 3 Diesel 7276126 1748564 616 Älven Sikfors AB Sikfors 1:28 Fäbodvägen 1 5 EO-1 7280576 1749043 617 Sven-Ola Sundqvist Sikfors 5:40 > 5 7280113 1748476 618 Gamla Sjulnäsvägen Tommy Carlsson Sjulnäs 6:31 21 3 EO-1 7259848 1752796 619 Åke Eriksson Sjulnäs 9:6 Infjärdenvägen 339 3 EO-1 7261023 1753222 620 Skomanskälen Dick Olovsson 1:6T > 5 7277842 1745059 621 Peder Hedqvist Svensbyn 30:14 Kråkkullen 18 3 EO-1 7257356 1752863 622 Hans Andersson Svensbyn 34:6 Arvidsjaurvägen 880 5 Diesel 7257917 1752530 623 Ingemar Ökvist Svensbyn 23:4 Mjösjölidvägen 576 1,2 Diesel 7254270 1751632 624 Kurt Jerry Öqvist Svensbyn 21:2 Mjösjölidvägen 175 5 Diesel 7256896 1751887 625 Svensby Smide & Mek Svensbyn 73:1 Bäckvallenvägen 86 3 EO-1 7256308 1753118 626 Nordtool AB Öjebyn 112:2 Kolonivägen 14 > 5 7261273 1758899 627 Grans Naturbruksskola Öjebyn 1:131 Älvvägen > 5 7260870 1758845 628 ABB Power Technology Products AB Öjebyn 119:1 Skylvägen 1 > 5 7261500 1758700 629 Norskhydroolje AB, Öjebyn 120:2 > 5 7261819 1758796

BILAGA 3 Sidan 8 av 30 630 Framnäs Folkhögskola Öjebyn 23:36 FramnäsFolkhögskola > 5 7261107 1758529 631 Piteå Kommun Teknik & Gatuk Öjebyn 24:49 > 5 7261480 1759678 632 Sicomp AB Öjebyn 24:52 Fibervägen 2 > 5 7261700 1758400 633 Composite Scandinavia AB, Öjebyn 24:53 Kompositvägen 3 > 5 7261738 1758352 634 Burmans Lastmaskiner Öjebyn 3:146 > 5 7258019 1761800 635 Kallax Flyg AB Öjebyn 31:98 > 5 7265438 1753739

BILAGA 3 Sidan 9 av 30 Sågverk

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch X Koordinat Y Koordinat 700 Lindbäcks Såg & Hyvleri, Kallfors Blåsmark 3:45 Kallforsvägen 331 Sågverk 7249065 1754475 701 Kalaträ Kalamark 3:30 Kalamark Sågverk 7256260 1744930 702 Arne Jonssons Trävaru AB Lillpite 4:30 Yttersta 90 Sågverk 7266060 1742400 703 Wiklunds Ledstångssnickeri Långnäs 12:51 Långnäsvägen 236 Sågverk (snickeri) 7262305 1754352 704 Stenvalls Trä AB Sikfors 5:40 Vargbackenvägen 1 Sågverk 7280100 1748500 705 Pinewood North AB Svensbyn 5:13 Arvidsjaursvägen 430 Sågverk (snickeri) 7257130 1756595 706 Sandbergs Såg & Hyvleri Svensbyn 10:18 V Lidenvägen 35 Sågverk 7255400 1753250 707 J Lundqvists Trävaru AB Svensbyn 1:18 Svensbyn, Risnäset Sågverk 7257402 1755178

BILAGA 3 Sidan 10 av 30 Åkeri, Bilverkstad

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch X Koordinat Y Koordinat 800 Bergs Maskin Lillpite, AB Lillpite 13:19 Stenbackenvägen 70 Åkeri, Bilverkstad 7263654 1748720 801 Infjärdens Trafik AB Lillpite 16:19 Lillpitevägen 652 Åkeri, Bilverkstad 7263448 1747764 802 Lindberg Buss, Birger Lillpite 24:18 Bonsavägen 99 Åkeri, Bilverkstad 7262732 1749976 803 Bröderna Grahns Åkeri AB Lillpite 46:2 Sörvvägen 171 Åkeri, Bilverkstad 7261920 1749239 804 Öhgrens Åkeri AB Sikfors 9:25 Sikforsvägen 99 Åkeri, Bilverkstad 7281075 1748770 805 BRL Maskin AB Sjulnäs 5:79 Sjulnäs Åkeri, Bilverkstad 7260860 1753231 806 AB Pitebuss Sjulnäs 25:1 Sjulnäs Åkeri, Bilverkstad 7260765 1753190 807 S E Marklunds Transporter AB Svensbyn 7:20 Arvidsjaurvägen 434 Åkeri, Bilverkstad 7257343 1756453 808 Eriksson & Söner Schakt AB Svensbyn 11:20 V Lidenvägen 95 Åkeri, Bilverkstad 7255510 1753330 809 Erikssons Maskiner, Roland Svensbyn 25:16 Bäckstigen 1 Åkeri, Bilverkstad 7256499 1753079 810 Mattias Andersson Skogsfrakt Svensbyn 30:16 Kråkkullen 16 Åkeri, Bilverkstad 7257310 1752916 811 Allan Öman Svensbyn 58:3 Bäckvallenvägen 7 Åkeri, Bilverkstad 7257089 1753189 812 E.I. Transport i Piteå AB Svensbyn 64:1 Arvidsjaurvägen 414 Åkeri, Bilverkstad 7256940 1756679 813 Forslunds Bil AB Öjebyn 3:415 Turbovägen 1 Åkeri, Bilverkstad 7257956 1761323 814 T Lundströms Åkeri Öjebyn 8:14 Mandolingatan 12 Åkeri, Bilverkstad 7259248 1761318 815 Harry Öbergs Grävmaskiner, AB Öjebyn 9:13 Fiolgatan 7 Åkeri, Bilverkstad 7261880 1760889 816 Renbergs Transport i Piteå, AB Öjebyn 25:42 Kyrkbyn 146 Åkeri, Bilverkstad 7265047 1753842

BILAGA 3 Sidan 11 av 30 Förorenad mark

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch Inventerare X Koordinat Y Koordinat 900 BP Arnemark Arnemark 8:1 Arnemarksvägen 94 Drivmedelshantering SIMFAB 7276112 1749958 901 OK Roknäs (f.d. IC) Roknäs 24:9 Kringtorpsvägen 1 Drivmedelshantering SIMFAB 7259450 1752390 902 BP Roknäs Roknäs 58:3 Roknäsvägen 270 Drivmedelshantering SIMFAB 7260146 1749890 903 Bensinstation Sikfors Sikfors 4:5 Sikforsvägen 62 Drivmedelshantering SIMFAB 7280767 1749201 904 Gulf Sikfors Sikfors 9:25 Sikforsvägen 99 Drivmedelshantering SIMFAB 7281075 1748770 905 Shell Roknäs Sjulnäs 7:20 Gamla Sjulnäsvägen 20 Drivmedelshantering SIMFAB 7259864 1752750 906 Bensinstation Svensbyn Svensbyn 58:5 Bäckvallenvägen 3 Drivmedelshantering SIMFAB 7257130 1753190 907 Raitios Bilskrot Böle 15:35 Pålberget Bilskrot och skrothandel 7270588 1753020 908 L Westerberg Skrothandel Böle 100:2 SJ-området Bilskrot och skrothandel 7264040 1755780 909 Böle Böle 24:5 Böle Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7264476 1755316 910 Pålberget Böle 5:5 Kvarnbäcken Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7268155 1755135 911 Stockbäcken Roknäs 45:1 Stockbäcken Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7258920 1747700 912 Sjulnäs Sjulnäs 32:1 Kattstaden, Smesshällan Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7261725 1752495 913 Arnemark Stridholm 1:11 Arnemark Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7274280 1750795 914 Åträsk Åträsk 7:8 Åträsk Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7269000 1737730 915 Älvvägen Öjebyn 24:45 Framnäs Kommunal avfallsdeponi Piteå Kommun 7261950 1758050

BILAGA 3 Sidan 12 av 30 Täkter

Refnr Objekt Fastighet Täkttyp X Koordinat Y Koordinat Aktuell 1000 Arnemark 3:9 Rickard Nordgren Matjord 7275200 1750600 Nej 1001 Arnemark 6:13 Grus & Makadam Industrisådd AB Sand 7279500 1749900 Ja 1002 Blåsmark 4:12 Ragnvald Berg Matjord 7252700 1755500 Nej 1003 Blåsmark 14:3 Folke Häggkvist Grus 7250100 1752100 Ja 1004 Blåsmark 18:1 Staffan Risberg Matjord 7252500 1753800 Nej 1005 Borgfors 1:5 Hugo Minell Morän 7284600 1716900 Nej 1006 Böle 1:23 Skanska Prefab AB Grus 7263430 1756870 Nej 1007 Böle 3:5 Kjell Danielsson Grus 7267300 1754900 Nej 1008 Böle 5:20 NTG Företagen AB Grus 7268000 1755600 Nej 1009 Böle 8:38 Grus & Makadam Industrisådd AB Sand 7268500 1753700 Nej 1010 Böle 13:16 Viklund Grus 7268300 1754100 Ja 1011 Böle 19:1 NTG Företagen AB Grus 7265800 1756650 Nej 1012 Böle 21:1 Swerock AB * Sand 7263430 1757010 Nej 1013 Böle 31:2 Grus & Makadam Industrisådd AB Grus 7266600 1755500 Nej 1014 Böle 36:2 Swerock AB * Grus 7263480 1756670 Ja 1015 Kullen 1:16 SJ Luleå Bandistrikt Grus 7283400 1747000 Nej 1016 Kullen 1:25 AV Skog Grus 7283400 1746700 Ja 1017 Kullen 1:25 AV Skog Matjord 7282800 1746600 Ja 1018 Kyrkobordet 1:82 Piteå Kommun Berg för kross, morän 7264600 1758100 Ja 1019 Lillpite 5:10 Skanska Norrland AB Grus 7269300 1744300 Nej 1020 Lillpite 5:10 Skanska Norrland AB Grus 7268200 1743400 Nej 1021 Lillpite 43:5 Gunnar Hortlund Matjord 7260850 1749000 Nej 1022 Lillpite 54:1 Åke Markström Grus 7264900 1743900 Ja 1023 Långnäs 7:10 Vägverket Produktion Beläggning N Grus 7268950 1753150 Nej 1024 Långnäs 8:5 NTG Företagen AB Grus 7269100 1752800 Ja 1025 Långnäs 11:6 Sune Lundberg Matjord 7262700 1752800 Nej 1026 Långnäs 12:30 Aina Sidenmark Matjord 7263900 1751200 Nej 1027 Långnäs 12:57 NCC Roads AB, Ballast Nord AB, Aina Sidenmark Grus 7269500 1752500 Ja 1028 Långnäs 12:57 NCC Roads AB, Ballast Nord AB, Aina Sidenmark Grus 7269400 1752250 Ja 1029 Långnäs 35:1 Gun Wikman Myrestam Matjord 7263600 1752500 Nej 1030 Pelloliden 1:3 Vägverket Produktion Beläggning N Grus 7272325 1738875 Nej 1031 Roknäs 13:18 Willy Lundberg Matjord 7260000 1746750 Ja 1032 Roknäs 24:32 Öman Matjord 7258963 1752437 Nej

BILAGA 3 Sidan 13 av 30 1033 Roknäs 36:21 Vägverket Produktion Beläggning N Sand 7257692 1734918 Ja 1034 Rönnberget 1:6 Olofsson Matjord 7271910 1752320 Ja 1035 Rönnberget 1:6 E Markströms Entreprenad AB Matjord 7271100 1752350 Nej 1036 Selsborg 1:12 Harry Jonasson Matjord 7275800 1749300 Ja 1037 Sikfors 8:7 NCC AB, Industri Ballast Nord* Berg för kross 7281500 1750300 Ja 1038 Sikfors 9:2 Grus & Makadam Industrisådd AB Grus 7281300 1747900 Nej 1039 Sikfors 10:3 Stenvalls Trä Grus 7282000 1747200 Nej 1040 Sjulnäs 4:38 Isaksson Matjord 7262310 1752740 Ja 1041 Stridholm 1:20 Piteå Såg Hyvleri AB Grus 7274000 1751100 Ja 1042 Stridholm 1:61 Grus & Makadam Industrisådd AB Grus 7274000 1751100 Ja 1043 Svensbyn 7:3 Ulla-Britt Andersson Matjord 7256500 1754900 Nej 1044 Svensbyn 11:53 Gösta Öman Matjord 7255300 1756400 Nej 1045 Svensbyn 26:4 Peter Lysholm Grus 7257000 1750000 Nej 1046 Svensbyn 30:4 Axel Torsten Johansson Grus 7257200 1756800 Nej 1047 Svensbyn 42:6 M H Lunberg & Söner Matjord 7256220 1755810 Ja 1048 Åträsk 8:1 Kallax Betong & Grus AB Grus 7265000 1732200 Ja 1049 Åträsk 8:1 GMI Grus & Makadam Industrisådd AB Grus 7264400 1731900 Nej 1050 Åträsk 8:1 Vägverket Produktion Beläggning N Grus 7273600 1734500 Nej 1051 Åträsk 8:1 Vägverket Produktion Beläggning N Grus 7273700 1733100 Nej 1052 Åträsk 8:1 Vägverket Produktion Beläggning N Morän 7257800 1728000 Nej 1053 Öjebyn 35:15 Vägverket Produktion Beläggning N Grus 7266100 1757000 Nej

BILAGA 3 Sidan 14 av 30 Skjutbanor

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch X Koordinat Y Koordinat 1100 Arnemark skjutbana Arnemark 11:1 Arnemark Skjutbana 7277560 1749710 1101 Ursbergets skjutbana Bergsviken 33:1 Bergsviken Skjutbana 7256869 1758552 1102 Fagerbergets skjutbana Bergsviken 3:349 Bergsviken Skjutbana 7255382 1757285 1103 Blåsmark, Hemvärnets övningsområde Blåsmark 5:30 Blåsmark Skjutbana 7251020 1757910 1104 Blåsmark skjutbana Blåsmark 5:40 Blåsmark Skjutbana 7250030 1756650 1105 Kvarnbäcken skjutbana Böle 32:3 Kvarnbäcken, Masurberget Skjutbana 7268190 1755265 1106 Sikfors skjutbana Kraftnäs 11:1 Sikfors Skjutbana 7281520 1749280 1107 Roknäs skjutbana Roknäs 212:33 Roknäs Skjutbana 7258860 1749690 1108 Sjulnäs skjutbana Sjulnäs 10:11 Sjulnäs, Dussen Skjutbana 7261890 1752220 1109 Borgfors skjutbana Storsträsk 2:3 Borgfors, Skomanskälen Skjutbana 7277090 1745485 1110 Brännskogens skjutbana Svensbyn 27:2 Svensbyn, V om Vallsberget Skjutbana 7256893 1753954 1111 Sörbyns skjutbana Svensbyn 74:7 Svensbyn, Sörbyn Skjutbana 7255920 1752145 1112 Böle skjutbana Öjebyn 1:131 Böle Skjutbana 7264910 1757510

BILAGA 3 Sidan 15 av 30 Övrigt

Refnr Objekt Fastighet Adress Branch X Koordinat Y Koordinat 1200 Svetstjänst AB, Henrik Renberg Arnemark 3:21 Arnemarksvägen 87 Verkstadsindustri 7275930 1749910 1201 Bölebyns Garveri Dyvik 1:6 Nya Älvvägen 647 Garveri 7264170 1755363 1202 Sikfors Kraftstation Kraftnäs 11:1 Vargbacken Kraftverksstation 7280880 1749765 1203 Norsjö Asfalt & Byggnads AB Sikfors 7:7 Kastakavägen 2 Oljegrus- och asfaltsverk 7281670 1747170 1204 Björkmans Måleri AB, Anders Sjulnäs 7:28 G Sjulnäsvägen 16 D Färgaffär 7259889 1752781 1205 Pite Energi Sjulnäs 7:40 Sjulnäs Förbränningsanläggning 7259670 1752545 1206 IVAB, Roknäs Sjulnäs 10:10 Lillpitevägen 172 Verkstadsindustri 7261503 1751879 1207 Vallsbergets skidlift Svensbyn 1:26 Vallsberget Skidlift 7256930 1755280 1208 Militärt förråd, Blåsmark Svensbyn 15:3 Blåsmark Försvaret 7253330 1755285 1209 Svensby Smide & Mek Svensbyn 73:1 Bäckvallenvägen 86 Verkstadsindustri 7256308 1753118 1210 Piteå Flygplats, Långnäs Öjebyn 1:123 Långnäs Flygplats 7265471 1753570 1211 Grans Naturbruksskola Öjebyn 1:131 Älvvägen Naturbruksskola 7260870 1758845 1212 Nordtool AB Öjebyn 112:2 Kolonivägen 14 Verkstadsindustri 7261273 1758899 1213 Bothnia Granit AB Öjebyn 24:45 Kompositvägen 2 Stenhuggeri 7261790 1758464 1214 Sicomp AB Öjebyn 24:52 Fibervägen 2 Tillverkning av plast 7261700 1758400 1215 Composite Scandinavia Öjebyn 24:53 Kompositvägen 3 Tillverkning av plast 7261738 1758352 1216 Degerängets Vattenreningsverk Öjebyn 74:2 Taktvägen 9 Vattenverk 7258350 1760850 1217 ABB Power Technology Products AB Öjebyn 119:1 Skylvägen 1 Tillverkning av plast 7261500 1758700