DOCSLIB.ORG

Utformning Av Vattenskyddsområde Förslag För Svensbyfjärdens Ytvattentäkt

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Utformning Av Vattenskyddsområde Förslag För Svensbyfjärdens Ytvattentäkt 2006:202 CIV EXAMENSARBETE Utformning av vattenskyddsområde Förslag för Svensbyfjärdens ytvattentäkt LOTTA ISAKSSON JOAKIM MATTI CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad kemi & geovetenskap Avdelningen för Tillämpad geologi 2006:202 CIV • ISSN: 1402 - 1617 • ISRN: LTU - EX - - 06/202 - - SE FÖRORD Detta examensarbete har utförts till största del hos Piteå Kommun under 2005 och 2006, under ledning av Angela Lundberg, docent vid Luleå Tekniska Universitet, och Kenneth Eriksson, enhetschef vid Vattenverket, Piteå Kommun. Examensarbetet har gått ut på att göra ett förslag på vattenskyddsområde för Piteå Kommuns huvudvattentäkt i Svensbyfjärden. För att arbetet ska rymmas inom ramarna för detta examensarbete har SMHI anlitats för att beräkna rinntider och framtagande av preliminära skyddszoner. Underlagsmaterialet till arbetet har Joakim Matti till största del stått för och Lotta Isaksson har sammanställt det. Tillsammans har Joakim och Lotta skrivit rapporten. Vi vill främst tacka vår handledare på universitetet docent Angela Lundberg, men även handledaren i kommunen Kenneth Eriksson som varit mycket hjälpsam oavsett vad det har gällt. Ett stort tack riktas också till Nanna Nordlander för korrekturläsning och civilingenjör Krister Vikström vid Miljö- och Byggkontoret, Piteå Kommun, för hans stora hjälp med GIS. Även fler personer har varit till stor hjälp på både Miljö- och Byggkontoret, både vid framtagande av material från databaser och personliga kontakter. Ett stort tack riktas även till Teknik- och Gatukontoret där arbetet till stor del utförts. Piteå, mars 2006 Lotta Isaksson Joakim Matti ___________________________________________________________________________ II ___________________________________________________________________________ III SAMMANFATTNING Tillgång på vatten är en av de viktigaste naturresurserna, som vi i Sverige tar för givet. För att upprätthålla en god kvalité på råvattnet, nu och i framtiden, har den svenska regeringen fattat en proposition, 2000/01:130 ”Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier”. Enligt propositionen skall för varje ytvattentäkt som förser fler än 50 personer eller tillverkar mer än 10 m3 vatten per dygn senast år 2009 ett vattenskyddsområde med gällande föreskrifter upprättas. Piteå Kommuns huvudvattentäkt är en ytvattentäkt belägen i Svensbyfjärden. Denna förser 89 % av Piteå Kommuns invånare med dricksvatten. Vattentäkten upprättades 1968 och har allt sedan dess saknat skyddsområde. Ytvattentäkten utsätts dagligen för ett flertal risker som kan påverka råvattenkvalitén. Regeringens proposition samt de risker som ytvattentäkten utsätts för ligger till grund för Piteå Kommuns beslut att upprätta ett vattenskyddsområde för Svensbyfjärdens vattentäkt. Syftet med detta examensarbete är att göra ett förslag på gränserna för ett skyddsområde för denna vattentäkt. Examensarbetet ska sedan vara en del i den ansökan som ska skickas in till Länsstyrelsen för att få området förklarat som skyddsområde. Som vägledning vid framtagande av vattenskyddsområdet har Naturvårdsverkets handbok 2003:6 använts. Handboken innehåller allmänna råd för upprättande av vattenskyddsområde. Enligt handboken behövs det underlagsmaterial om vattenförekomst, värde, sårbarhet, konsekvenser och risker. Först anlitades SMHI för att ta fram ett preliminärt skyddsområde med utgångspunkt från rinntider och buffertzoner. Utvärdering av det preliminära vattenskyddsområdet utfördes genom att samla in, analysera och utvärdera underlagsmaterial beträffande Svensbyfjärden och dess tillrinningsområde, vilket resulterade i ett förslag till vattenskyddsområde för ytvattentäkten i Svensbyfjärden. Därefter delades det föreslagna vattenskyddsområdet in i skyddszoner beroende på rinntiderna, markens sårbarhet, riskinventering och riskanalys. Utformningen av vattenskyddsområdet bygger på ett flertal bedömningar, som bygger på underlagsmaterialet, men även utformarnas kunnande och tidigare erfarenheter. Detta leder till att gränsdragningarna ser annorlunda ut beroende på vem som utformar vattenskyddsområdet. ___________________________________________________________________________ IV ___________________________________________________________________________ V ABSTRACT Water is one of the most important nature resources that we have. To maintain high water quality the Swedish government is proposing a bill, 2000/01:130 ”Swedish environmental goals – benchmark goals and implementation strategies”. Every drinking water supply intake that serves more than 50 persons or produces more than 10 m3 /day shall 2009 have a water protection area with current rules according to the bill. The drinking water supply intake in Piteå is located in Svensbyfjärden. This intake supplies 89 % of the inhabitants in the municipality of Piteå. The supply intake was established in 1968 and has since then been missing a protection area. The drinking water supply intake is daily exposed to several risks which can affect the surface water quality. The decision to establish a water protection area for the intake in Svensbyfjärden that the municipality of Piteå took is based on the Swedish government’s bill and the risks that Svensbyfjärden is exposed to. The purpose with this degree thesis is to produce a proposal for a water protection area for the drinking water supply intake in Svensbyfjärden. The thesis will then be a part in the application to the County Administrative board ”that is eligible to declare the area´s (protective) status”. As guidance for this thesis we have been using the handbook 2003:6 of the National Environmental protection board. The handbook contains general advice for establishment of water protection areas. According to the handbook information about the water occurrence, value, vulnerability, consequence and risks for the drinking water supply intake is needed. To get a preliminary water protection area based on flow times and buffer zones we engaged SMHI (Swedish Meteorological and Hydrologic Institution). Based on this preliminary water protection area we collected, analysed and evaluated information about Svensbyfjärden and its drainage basin. This work resulted in a proposal for a water protection area. This area was then divided in to protection zones based on flow times, ground vulnerability,and an inventory of risk and risk analysis. Designing a water protection area is based on several assessments which depend on the collected information but also on the knowledge and experience of the designer resulting in different design for different investigators. ___________________________________________________________________________ VI INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING.......................................................................................................................... 1 1.1. BAKGRUND .................................................................................................................. 1 1.2. SYFTE............................................................................................................................. 1 1.3. METOD........................................................................................................................... 2 1.4. OMFATTNING .............................................................................................................. 2 2. OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................................. 3 2.1. LÄGE .............................................................................................................................. 3 2.2. TILLRINNINGSOMRÅDE OCH TOPOGRAFI........................................................... 4 2.3. JORD- OCH BERGARTER ........................................................................................... 7 3. NATURVÅRDVERKETS HANDBOK, VATTENSKYDDSOMRÅDE ............................ 9 3.1. UTGÅNGSPUNKTER ................................................................................................... 9 3.2. TILLRINNINGSOMRÅDET ......................................................................................... 9 3.3. VATTENFÖREKOMST................................................................................................. 9 3.4. VÄRDE ......................................................................................................................... 10 3.5. SÅRBARHET ............................................................................................................... 10 3.6. KONSEKVENSER ....................................................................................................... 11 3.7. RISKER......................................................................................................................... 11 3.8. SKYDDSBEHOV ......................................................................................................... 12 3.9. AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE ................................................ 12 3.10. INDELNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE I SKYDDSZONER ..................... 13 4. PRELIMINÄRT VATTENSKYDDSOMRÅDE................................................................. 15 4.1. BAKGRUND ................................................................................................................ 15 4.2. AVGRÄNSNINGAR.................................................................................................... 15 5. SKYDDSBEHOV ...............................................................................................................
Load more

Recommended publications
  • 8 Alternativ 69 8 Kilometer 8 / N 6 Piteå Hamn Haraholme N 2 4 Utredningsområde Utredningskorridorer 505 Pitholme Pite Havsbad © Lantmäteriet 2001
    8 Alternativ E4 Arbetet med att identifiera möjliga järnvägskorridorer och alternativa dragningar för Norrbotniabanan inleddes Böle 2004 med förstudier för delsträckorna Umeå-Skellefteå, Skellefteå-Piteå samt Piteå-Luleå. Efter arbetet med för- � Piteåbanan � studierna tog Banverket i april 2006 beslut om att gå vidare med järnvägsutredningar uppdelat på sex delsträckor. 374 På sträckan länsgränsen Västerbotten/Norrbotten-Piteå kan tre korridorer identifieras, en E4-nära korridor och två korridorer över Pitholmen. Inom dessa korridorer finns ett antal olika utformningsalternativ. Effekter och konsekven- ser av en dragning enligt de olika korridorerna beskrivs kapitel 10-13. � 8.1 Metod Alternativgenerering Sjulsnäs Öjebyn � Vid framtagning av korridoralternativ för Norrbotnia­ Alternativ från förstudien banan är det många aspekter som skall beaktas. Till de viktigaste aspekterna hör följande � Efter avslutad förstudie beslutade Banverket att utreda 373 � PITEÅ kvarstående sträckningar vidare i denna järnvägs­ • Järnvägens funktion Svensbyn utredning. De alternativ som Banverket gick vidare med Bergsviken • Geografiska och topografiska förhållanden Munksund från förstudien var korridor Öst samt delar av korridor Mitt, vilka redovisas i figur 8.1.1. • Övrig planering • Bebyggelse Hortlax Pitholmen I söder finns en bred korridor vid Kälen. Denna delar sig i två, på vardera sidan om Jävreträsken. Den västra av • Miljö och naturresurser 503 dessa delar sig i sin tur i två delar, på vardera sidan om • Byggnadstekniska förhållanden Blåsmark sjön Avan och strålar åter samman längs E4 via Bergsvi­ I kapitel 1 Inledning, presenteras de projektmål som for­ 505 ken och vidare norrut. Korridoren öster om Jävreträsken mulerats för Norrbotniabanan och som legat till grund 506 Piteå hamn delar sig i två vid Pitsund.
    [Show full text]
  • GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå Kommun
    GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 § 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Teknik- och servicenämnden 1 Tills vidare Dokumentinformation Planen visar hur medel till utbyggnad av gång och cykelnätet fördelas. Dokumentet gäller för Planerare av infrastruktur i kommunen. 1 Inledning Bakgrund År 1997 gjorde Tekniska kontoret, Gatuavdelningen, den första planen för utbyggnaden av gång- och cykelnätet. Det övergripande målet med den planen var att skapa ett antal huvudstråk från olika stadsdelar in till Piteå Centrum samt att förse vissa byar med gång- och cykelvägar för att skapa trafiksäkra skolvägar. Kommunfullmäktige gav sedan Tekniska kontoret, Gatuavdelningen, i uppdrag att arbeta vidare med fortlöpande planering av gång- och cykelvägarna inom kommunen med uppföljning varje år i kommunfullmäktige. Syfte Varje år avsätter kommunen medel till utbyggnad av gång- och cykelnätet. Planens syfte är att visa på hur dessa medel ska fördelas, via utbyggnad, förbättringsåtgärder samt prioriteringsordning för dessa. Avgränsningar Tidsmässigt avgränsar sig planen från år 2011 till år 2014. Planen kommer att revideras vart fjärde år. Årlig uppföljning av genomförda åtgärder delges via bokslut. Planering för nästkommande år lämnas till Kommunfullmäktige varje år via Verksamhetsplanen. Planen avgränsar sig geografiskt till Piteå Stadsbygd (Öjebyn, Piteå C, Bergsviken samt Hortlax) och byarna Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark, Svensbyn, Lillpite, Böle, Norrfjärden, Sjulnäs/Roknäs, Sjulsmark, Långträsk och Rosvik. Byarna har valts ut utifrån dess storlek, trafiksituation samt om det finns en skola i byn. Det finns även ett stort behov av gång- och cykelförbindelser mellan byarna utanför stadsbygden men dessa berör till största delen Trafikverkets vägar.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2012 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, ordförande. som hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 för allmänheten och annonseras i den lokala [email protected] tidningen, mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för vice ordförande. kommunledningskontoret och leder och sam- Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 ordnar kommunens verksamhet. Kommun - [email protected] styrelsen har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt var- Kontakta dina politiker dagsliv, till exempel om ditt barns förskola och Piteå kommun har två kommunalråd: skola, hur ditt bostadsområde ska utvecklas, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). hur gator, torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka poli- tiker som ska styra kommunen. Foto: Viveka Östermalm Helena Stenberg Peter Roslund Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • F Premiering Av Mindre Jordbruk, Ansökningar 1908-1924
    ARKIV 1436 Norrbottens Läns Hushållnings sällskap VOL 460 Innehåll: F PREMIERING AV MINDRE JORDBRUK, ANSÖKNINGAR 1908-1924 Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register: A Aili Isak, Vitsaniemi nr 2 Aili Hietaniemi förs. 1910 Andersson Emil, Vitå nr 3 och 14 Råneå förs. 1912 Andersson Joh., Junosuando nr 8 Poromaa Pajala förs. 1912 Andersson Karlström Justinus Kaunisvaara nr 17 Suoja Pajala förs. 1910 Andersson N.A., Innanbäcken nr 3 Nederkalix förs. 1909, 1911 x2 Andersson N.A., Sörbyn nr 2 Degersel Råneå förs. 1911 Andersson Oskar, Blåsmark nr 7 Keupskiftet nr 1 Hortlax förs. 1924 Andersson P.O., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 Andersson Ruben, Hortlax nr 17 Ängsbacka Hortlax förs. 1924 Andersson W.J., Ängesträsk nr 1 Råneå förs. 1911 Andrée N.P., Rasmyran nr 2 Överluleå förs. 1909 Antonsson Joh., Forsnäs nr 1 Råneå förs. 1911 Anunti Johanna, Kukkola nr 38 Anundi Karl Gustav förs. 1912 Auno A. Felix, Keräsjoki nr 3 Parvias... Nedertorneå förs. 1911-1912 x2 B Bengtsson Joel, Glommersträsk nr 2-12 Arvidsjaur förs. 1920, 1922, 1924 x3 Berggren A.H., Hedberg nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Berggren Joh., Hedberg nr 1-3 Arvidsjaur förs. 1910, 1913 x2 Bergkvist Oskar, Blåsmark nr 1 Piteå landsförs. 1910 Berglund A.V., Svensbyn nr 41 Piteå landsförs. 1917, 1920, 1922, 1924 x4 Berglund Johan, Kopparnäs nr 2 Norrfjärdens förs. 1920 Berglund N.A., Hemmingsmark nr 4 Hortlax förs. 1924 Berglund P.A. Öjebyn nr 31 Piteå landsförs. 1909 Bergman A.F., Manjärv nr 2 Älvsby förs. 1922 Bergman E.J., Åträsk nr 1 och 2 Piteå landsförs.
    [Show full text]
  • Fördjupad Översiktsplan Landsbygdscentra Hortlax.Pdf
    Fördjupad versiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Frdjupad versiktsplan Plan 2021-03-22 § 23 Kommunfullmäktige landsbygdscentra Hortlax Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till 19SBN689 Samhällsbyggnad 2 2025-12-31 21KS61 Dokumentinformation Frdjupad översiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentet gäller för Alla anställda och frtroendevalda inom Piteå kommun Sid 1 Läsanvisning FÖP Landsbygdscentra är frdjupningar av versiktsplanen ÖP 2030 ’Vårt framtida Piteå’ antagen av KF 2016. Handlingen ’FÖP Landsbygdscentra’ består av fem olika delar – en för varje landsbygdscentra. De innehåller beskrivningar av och frslag fr teman och intressen som identifierats vara viktiga fr utvecklingen av landsbygden och landsbygdscentra. Planeringsunderlag och frslag redovisas parallellt i samma dokument. Riktlinjer och förslag som är gemensamma för alla landsbygdscentra redovisas i ett kapitel lika fr samtliga. Frutsättningar och riktlinjer och frslag som är ortsspecifika redovisas på temakartor och i text för respektive ort. Texterna är också förklaringstexter till mark- och vattenanvändningskartan. Mark- och vattenanvändningskartan (bifogad) utgr den frdjupade versiktsplanens geografiska avgränsning. Kartan redovisar frslag fr olika teman och intressen och avväganden gjorda dem emellan. Frslagen utgr rekommendationer fr användningen av mark och vatten. De ger underlag fr att rikta och samordna kommunens egna resurser och också motivera tillskott av resurser, exempelvis i form
    [Show full text]
  • The Fishing Guide
    THE FISHING GUIDE YOUR GUIDE TO SPORT FISHING IN PITEÅ 1 © Piteå Kommun 2008 ISBN: 978-91-633-2941-8 Text: Thomas Johansson, Riitta Hovinen in cooperation with the angling societies of Piteå. Layout and illustrations: Ulrika Weinz Fishing illustrations: Pedagogisk Information AB Maps: Krister Vikström Photo: Krister Berg, Tomas Berg, Lars-Gunnar Bergman, Stefan Forssten, Thomas Johansson, Robert Lundberg, Robert Sand- ström, Tore Sundström, Krister Vikström The guide is printed on environmentally friendly paper. Print: Accidenstryckeriet in Piteå AB, 2008. 2 Contents Page SPORT FISHING IN PITEÅ 4 COMMON FISH SPECIES 6 THE ANGLER’S ABC 12 ANGLING SOCIETIES 15 Arnemark Angling Society 18 Hemmingsmark Angling Society 20 Höträsket Angling Society 24 Koler Angling Societyg 26 Lillpite Angling Society 30 Långträsk Angling Society 34 Norrfjärden Angling Society 36 Piteå Angling Society 40 Roknäs Angling Society 44 Sikfors Angling Society 46 Sjulnäs Angling Society 48 Sjulsmark Snowmobile and Angling Society 50 Svensby Angling Society 54 Öjeby Hunting Society Angling Section 58 THE COAST 62 THE PITEÅ RIVER 64 SVEAFISKE 66 FISH RECIPES 70 IMPORTANT INFORMATION 74 3 Sport fishing in Piteå Welcome to the fishing waters of Piteå! Even though we cannot guarantee any catches we dare to say that the conditions for successful angling are exceptionally good here. We boast a wide diversity of fisheries and offer unrivalled accessibility. Here you have unique options. Fly fishing on wild rivers, pole fishing in the city centre, ice fishing on remote forest lakes and spin fishing throughout our fam- ous archipelago are just some your options. Furthermore, our waters are well stocked with perch, pike, grayling, rainbow trout, char and trout.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2013 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, som ordförande. hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna för all- Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 mänheten och annonseras i den lokala tidning- [email protected] en. Mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för kom- vice ordförande. munledningskontoret och leder och samordnar Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 kommunens verksamhet. Kommun styrelsen [email protected] har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt vardagsliv, Kontakta dina politiker till exempel om ditt barns förskola och skola, Piteå kommun har två kommunalråd: hur ditt bostadsområde ska utvecklas, hur gator, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka politi- ker som ska styra kommunen. Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det Kommunalråden Helena Stenberg och Peter Roslund. Foto: Viveka Östermalm du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities
    energies Article Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities Robert Fischer * , Erik Elfgren and Andrea Toffolo Energy Engineering, Luleå University of Technology, SE-97187 Lulea, Sweden; [email protected] (E.E.) andrea.toff[email protected] (A.T.) * Correspondence: robert.fi[email protected]; Tel.: +46-920-49-1454 Received: 27 November 2019; Accepted: 30 December 2019; Published: 7 January 2020 Abstract: Municipal energy systems in the northern regions of Finland, Norway, and Sweden face multiple challenges: large-scale industries, cold climate, and a high share of electric heating characterize energy consumption and cause significant peak electricity demand. Local authorities are committed in contributing to national goals on CO2 emission reductions by improving energy efficiency and investing in local renewable electricity generation, while considering their own objectives for economic development, increased energy self-sufficiency, and affordable energy costs. This paper formulates a multi-objective optimization problem about these goals that is solved by interfacing the energy systems simulation tool EnergyPLAN with a multi-objective evolutionary algorithm implemented in Matlab. A sensitivity analysis on some key economic parameters is also performed. In this way, optimal alternatives are identified for the integrated electricity and heating sectors and valuable insights are offered to decision-makers in local authorities. Piteå (Norrbotten, Sweden) is used as a case study that is representative of Nordic municipalities, and results show that CO2 emissions can be reduced by 60% without a considerable increase in total costs and that peak electricity import can be reduced by a maximum of 38%. Keywords: municipal energy system; multi-objective optimization; renewable energy sources; EnergyPLAN 1.
    [Show full text]
  • Översiktsplan Mark- Och Vattenanvändningskarta
    DEFINITIONER MARK- OCH Piteå kommun VATTENANVÄNDNINGSKARTAN Översiktsplan för Piteå Bebyggelse utvecklingsområde förtätning Områden där möjligheter till förtätning utreds. Kulturmiljö, utvecklingsområde Kulturmiljöer med stora skyddsvärden och stor utveck- Bebyggelse, befintlig Område där bebyggelse redan finns. lingspotential för nyttjande. Utvecklingsprogram upprättas. Kulturmiljö hänsynsområde Skyddade kulturmiljöer att tillvarata, vårda och förstärka. Bebyggelse, planerad Område där bebyggelse föreslås. (riksintresse, byggnadsminne, fornlämning, Vårdprogram upprättas. Bebyggelse, utredningsområde Område som kan vara aktuellt för bebyggelse. Länets kulturmiljöprogram) Konflikt med andra planeringsintressen kan finnas. Landsbygd Geografisk indelning utifrån tillgänglighet (tid, vägnät, Utredningar krävs. hastighet). Landsbygd är det område som det tar mindre Befintliga vindkraftverk Område där vindkraftverk redan finns. än 40 minuter att nå från Piteå centrum. Omfattar inte Ekopark Ekoparker är naturområden som Sveaskog frivilligt valt att Piteå stad, inre och yttre skärgård. skydda för naturvårds- och friluftsändamål. Skogsbruket i Landsbygdscentra Orter med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård ekoparker är anpassat med tanke på värden för natur- och och omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service. friluftsliv. Dessa bedrivs bara i de delar av ekoparken där Landsbygdscentra har antingen en strategisk placering befintliga värden inte påverkas. i kommunen kopplat till infrastruktur och människors Flygplats - rörelsemönster
    [Show full text]
  • Piteå Kommuns Wordmall
    Utvärdering skolstrukturplan 2018-08-16 Utvärdering Skolstrukturplan 2012-2017 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fredrik Marklund, Stefan Bengtsson Postadress: Box 732, 941 28 Piteå Besöksadress: Strömnäsgatan 3 A Telefon: 0911-69 60 00 vx Webbadress: www.pitea.se Utvärdering skolstrukturplan 2018-08-16 Innehåll 1. Inledning .......................................................................................................................... 3 2. Elevunderlaget ................................................................................................................. 4 3. Utvärderingens avgränsningar ......................................................................................... 4 4. Projektgruppens arbete..................................................................................................... 5 5. Politiska beslut tagna under skolstrukturarbetet 2012-2017 ............................................ 5 6. Modell för attraktiv skola ................................................................................................. 6 5.1 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer kvalitet: ............................................ 6 5.2 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer socialt: .................................................. 7 5.3 Modell för attraktiv skola, framgångsfaktorer ekologiskt ............................................. 7 7. Delaktighet hos rektor och pedagoger ............................................................................. 8 8. Genomförda beslut ..........................................................................................................
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]