Översiktsplan Mark- Och Vattenanvändningskarta

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Översiktsplan Mark- Och Vattenanvändningskarta DEFINITIONER MARK- OCH Piteå kommun VATTENANVÄNDNINGSKARTAN Översiktsplan för Piteå Bebyggelse utvecklingsområde förtätning Områden där möjligheter till förtätning utreds. Kulturmiljö, utvecklingsområde Kulturmiljöer med stora skyddsvärden och stor utveck- Bebyggelse, befintlig Område där bebyggelse redan finns. lingspotential för nyttjande. Utvecklingsprogram upprättas. Kulturmiljö hänsynsområde Skyddade kulturmiljöer att tillvarata, vårda och förstärka. Bebyggelse, planerad Område där bebyggelse föreslås. (riksintresse, byggnadsminne, fornlämning, Vårdprogram upprättas. Bebyggelse, utredningsområde Område som kan vara aktuellt för bebyggelse. Länets kulturmiljöprogram) Konflikt med andra planeringsintressen kan finnas. Landsbygd Geografisk indelning utifrån tillgänglighet (tid, vägnät, Utredningar krävs. hastighet). Landsbygd är det område som det tar mindre Befintliga vindkraftverk Område där vindkraftverk redan finns. än 40 minuter att nå från Piteå centrum. Omfattar inte Ekopark Ekoparker är naturområden som Sveaskog frivilligt valt att Piteå stad, inre och yttre skärgård. skydda för naturvårds- och friluftsändamål. Skogsbruket i Landsbygdscentra Orter med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård ekoparker är anpassat med tanke på värden för natur- och och omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service. friluftsliv. Dessa bedrivs bara i de delar av ekoparken där Landsbygdscentra har antingen en strategisk placering befintliga värden inte påverkas. i kommunen kopplat till infrastruktur och människors Flygplats - rörelsemönster (Rosvik och Jävre) eller utgör en servicenod Glesbygd Geografisk indelning utifrån tillgänglighet (tid, vägnät, hast- för andra byar i dess närhet (Hortlax, Roknäs/Sjulnäs samt ighet). Glesbygd är det område som det tar mer än 40 Norrfjärden). minuter att nå från Piteå centrum. Mindre vägar, gator - Inre Skärgård Geografisk indelning utifrån landskapets karaktär. Den inre Närnatur, strövområde, utflyktsområde Olika slags natur som bildar sammanhängande områden Långtjärn- Storsund skärgården är det område av skärgården som har mer inom och runt om bebyggelse och ger möjligheter till Kutuliden Stenberget berget bebyggelse och annan mänsklig påverkan. rekreation, friluftsaktiviteter, utflykter, ströva/vandra, Sikfors Kälen Sjulsmark Järnväg - motion, enkla naturupplevelser, naturpedagogik vardags- Kraftledning, stam Ett landsomfattande nät av kraftledningar som har de fritid etc. Närnaturen uppfattas som allmän och möjlig att nå även för de med rörelsesvårigheter - den finns där vi Gotthem högsta spänningarna. bor och vistas. Bänkerberget Holmträsk Kraftledning, region Elnät som ansluter sig till stamnäten och försörjer regionen. Närnatur, särskild betydelse Natur- och grönområden som utgör värdekärnor med Bänkerträsket Borgfors Kultur, odlingslandskap Odlingsmark är mark som långvarigt nyttjats för djurhåll- berget kombinerade sociala och ekologiska värden med betydel- Nybyn ning, odling eller uttag av ved och virke. Exempelvis slåt- se för Piteås identitet. Områdena är särskilt betydelsefulla terängar, hedar, fuktängar, strandängar, trädklädda betes- och har en överordnad roll i grönstrukturen. Manjärvliden Tällträsk Arnemark marker och lövängar. Bevarandevärda odlingslandskap har Sodokberget Odlad mark Mark som brukas för jordbruk. Selsborgsbergen höga natur- och kulturvärden, och har därför pekats ut av Kolerträsk Områden lämpliga för vindkraft Områden där vindkraft i första hand bör etableras. Här är Koler Lyckoträsket Krokaträskliden Länsstyrelsen i ett program för bevarande. Kolerberget konflikter med andra kända intressen förhållandevis få. Malberget Vitberget Stridholm Furuberget Piteå centrum Geografisk indelning. Område som har centrumkaraktär med liden Granliden Pjesker tät blandad bebyggelse, affärs- och offentlig verksamhet. Stavaliden Rosvik Piteå stad Geografisk indelning. Piteå stad omfattas av de två tätor- Pålberget terna Piteå och Bergsviken enligt SCBs tätortsavgränsning. Storhuvberget Maniliden Klammerheden Planerad väg Ett område som kommunen har för avsikt att titta närma- Gråträsk Norrfjärden Huvberget re på för en eventuell om- eller nybyggnation av väg. Ersträskliden Åträsk Torrberget Stor-Blåliden Gråträsket Tallberget Dragaliden Riksintresse fiske Riksintresse avser ett område, plats eller enstaka objekt Horngubben Stallberget Skällberget Riksintresse friluftsliv och kustturism identifierat som viktigt ur en nationell synvinkel. Enligt Kopparnäs Riksintresse järnväg Miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård, kultur- Berkön Fårön Storslyet Riksintresse försvar miljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder som påtagligt Haraliden Långträskberget Yttersta Metträskberget P Skällträsk- i kan skada natur- eller kulturmiljön. te Trundön heden ä Riksintresse kulturmiljö/kulturmiljöprogram Storliden lv e Böle Lill-Blåliden Snöbergen n Riksintresse naturvård Storfjärden Riksintresse Norrbotniabanan Stor-Risberget Sandön Vitflockberget Skogberget Lillpite Riksintresse rennäring Långnäs Mjoön Riksintresse sjöfart Stor-Flötuberget Riksintresse vindbruk V Dorisberget Skogbergs- Nörd-Fårön Gråliden Riksintresse väg Långträsk Sör-Björklidmyran liden Öjebyn Sjöfart fartygsstråk En yta utomskärs som merparten av fartygstrafiken Nötön Gråberget Sjulnäs Baggen Renön använder. Roknäs Svensbyfjärden Samhällsfunktion Samhällsenlig funktion som kan nyttjas av invånarna. Stockbäcken Skog och övrig mark - Tjärnliden Piteå Nörd- Skyddad natur Områden där mark- och vattenanvändningen styrs Haraholmen Bredträsk- utifrån juridiska beslut och avtal baserade på ett lagstöd berget Önusberget Svensbyn i miljöbalken. Skyddsformerna är många och har olika Norrberget Kalamark Vallsberget Bergsviken kraft och verkan. Naturreservat, Natura 2000, djur- och växtskyddsområden, biotopskyddsområden och natur Kälen Munksund vårdsavtal är de viktigaste. Hortlax Granholms- Stadsdelscentrum Centrum i stadsdelar inom Piteå stad. Exempelvis i Öjebyn, berget Knöppelberget Vargön Bodsjön Vargödraget Munksund och Bergsviken. Större vägar Vägar som binder samman stadsdelscentra, landsbygds- Pitholms- centra och Piteå stad. Slintaberget Blåsmark heden Teknisk försörjning, befintlig och planerad Teknisk försörjning innefattar reningsverk, vattenverk, åter - vinningscentraler och deponi. Knöppeln Haraholmen Björnhålen Mellerstön Täkt för grus, berg Utvinning av sand, grus, morän och fast berg. Mellerstödraget Utredningsområde resecentrum Ett område som kommunen har för avsikt att titta närmare Björkberget Mörtträskliden Bräntberget Högsböle Bondön på för ett eventuellt nytt resecentrum. Hemmingsmark Utredningsområde väg Ett område som kommunen har för avsikt att titta närma- Lill-Räbben Stor-Räbben re på för en eventuell om- eller nybyggnation av väg. Utredningsområden i havet Områden med flera till vindbruk motstående intressen. På Kälen grund av tidigare kommunala beslut bedöms dessa områ- Brännfors Klubbfors den som relevanta att pröva för etablering av vindkraft. Kunskapen om dessa områden är begränsad. Utredningsområde för elintensiv verksamhet Verksamhet som kräver betydligt mer elkraft än ett genomsnittligt företag och därför kräver särskilda tekniska lösningar för att tillgodose sitt elkraftbehov. Traditionellt har Jävre Bondökallarna dessa verksamheter varit tillverkande industri eller växthus. De senaste åren har allt fler datacenter/datahallar startat, Jävreholmen vilkas verksamheter inom datalagring och serverkapacitet ofta är mycket elintensiva. Grannässlätten Stenskäret Jävrefjärden Observera att denna definition inte överensstämmer med Kälen Energimyndighetens formella definition, som reglerar rätten till reducerad energiskatt. Utvecklingsområde Natur Särskilt värdefullt naturområde med högt ekologiskt vär- de och social utvecklingspotential. Skydd kan övervägas och plan för skötsel och utveckling tas fram för att områ- Bergön Mark- och vattenanvändning dets attraktivitet, tillgänglighet och värden ska kunna öka. Bursfjärden Vid tillståndsgivning och planläggning ska dessa områden undantas från verksamheter som påverkar värdena. Piteå stad Sjöfart fartygsstråk Utvidgat strandskydd För områden med utvidgat strandskydd gäller samma bestämmelser som för det generella strandskyddet som Landsbygdscentra Skyddad natur sträcker sig 100 meter från vattenlinjen vid normalt med elvattentillstånd. Områden med utvidgat strandskydd Landsbygd Utvecklingsområden Natur sträcker sig upp till 300 meter från vattenlinjen. Vatten - Glesbygd Ekopark B o t t e n v i k e n Verksamhetsområde, befintlig Områden för verksamheter, som inte bör blandas med bostäder. Kan utgöras av områden för verksamheter som Inre / yttre skärgård Utvidgat strandskydd kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller gene- rerar tung eller stor mängd övrig trafik. Kan även utgöras Riksintresse Naturvård Värdefulla havsvikar av områden som av andra skäl bör reserveras för enbart företag. Riksintresse Kulturmiljö / kulturmiljöprogram Hänsynsområde kulturmiljö Verksamhetsområde, planerad Verksamhetsområde, skyddszon Riksintresse Rennäring Kultur, odlingslandskap Verksamhetsområde, sport och rekreation Riksintresse Friluftsliv och kustturism Odlad mark Verksamhetsområde, sport och rekreation, utredningsområde Riksintresse Vindbruk Vatten Verksamhetsområde, utredningsområde Verksamhetsområde vattenbruk Områden lämpliga för vindkraft Bebyggelse, planerad Villkorad tillåtlighet för Markbygden Vind AB Regeringen lämnade 2010 Markbygden Vind AB tillåtlighet inom området för uppförande av upp till 1101 vindkraft- Villkorad tillåtlighet
Recommended publications
  • GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå Kommun
    GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun Dokumentnamn Do kumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Gång- och cykelplan Plan 2011-03-21 § 54 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Teknik- och servicenämnden 1 Tills vidare Dokumentinformation Planen visar hur medel till utbyggnad av gång och cykelnätet fördelas. Dokumentet gäller för Planerare av infrastruktur i kommunen. 1 Inledning Bakgrund År 1997 gjorde Tekniska kontoret, Gatuavdelningen, den första planen för utbyggnaden av gång- och cykelnätet. Det övergripande målet med den planen var att skapa ett antal huvudstråk från olika stadsdelar in till Piteå Centrum samt att förse vissa byar med gång- och cykelvägar för att skapa trafiksäkra skolvägar. Kommunfullmäktige gav sedan Tekniska kontoret, Gatuavdelningen, i uppdrag att arbeta vidare med fortlöpande planering av gång- och cykelvägarna inom kommunen med uppföljning varje år i kommunfullmäktige. Syfte Varje år avsätter kommunen medel till utbyggnad av gång- och cykelnätet. Planens syfte är att visa på hur dessa medel ska fördelas, via utbyggnad, förbättringsåtgärder samt prioriteringsordning för dessa. Avgränsningar Tidsmässigt avgränsar sig planen från år 2011 till år 2014. Planen kommer att revideras vart fjärde år. Årlig uppföljning av genomförda åtgärder delges via bokslut. Planering för nästkommande år lämnas till Kommunfullmäktige varje år via Verksamhetsplanen. Planen avgränsar sig geografiskt till Piteå Stadsbygd (Öjebyn, Piteå C, Bergsviken samt Hortlax) och byarna Jävre, Hemmingsmark, Blåsmark, Svensbyn, Lillpite, Böle, Norrfjärden, Sjulnäs/Roknäs, Sjulsmark, Långträsk och Rosvik. Byarna har valts ut utifrån dess storlek, trafiksituation samt om det finns en skola i byn. Det finns även ett stort behov av gång- och cykelförbindelser mellan byarna utanför stadsbygden men dessa berör till största delen Trafikverkets vägar.
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Så Här Fungerar Kommunen Kommunfullmäktige Är Kommunens Högsta Peter Roslund (S) Beslutande Församling
    2012 NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Så här fungerar kommunen Kommunfullmäktige är kommunens högsta Peter Roslund (S) beslutande församling. Fullmäktige samman- kommunalråd och kommunstyrelsens träder åtta gånger per år. Sammanträdena, ordförande. som hålls i Stadshusets sessionssal, är öppna Telefon: 0911-69 60 02, 070-577 10 68 för allmänheten och annonseras i den lokala [email protected] tidningen, mötet direktsänds även på Piteå Närradio på 92,8 Mhz. Helena Stenberg (S) Kommunstyrelsen fungerar som kommu- kommunalråd och kommunstyrelsens nens ”regering” och är politisk nämnd för vice ordförande. kommunledningskontoret och leder och sam- Telefon: 0911-69 60 01, 070-665 58 15 ordnar kommunens verksamhet. Kommun - [email protected] styrelsen har uppsikt över de olika nämnderna och de kommunala bolagens verksamheter. Kommunens politiker fattar dagligen beslut om en mängd frågor som påverkar ditt var- Kontakta dina politiker dagsliv, till exempel om ditt barns förskola och Piteå kommun har två kommunalråd: skola, hur ditt bostadsområde ska utvecklas, Peter Roslund (S) och Helena Stenberg (S). hur gator, torg och parker ska utformas. Ett sätt att påverka den kommunala verk- samheten är att vara med och välja vilka poli- tiker som ska styra kommunen. Foto: Viveka Östermalm Helena Stenberg Peter Roslund Håll koll på vad som händer På kommunens webbplats www.pitea.se hittar kalender som erbjuder aktiviteter året runt. Det du det mesta om vad som händer och sker i finns även en tillväxtblogg som har fokus på Piteå. Kultur, gator och vägar, förskola och fri- näringslivsfrågor. tidshem, stöd och omsorg, utbildning, närings- För den som har någon form av lässvårighet liv och mycket mer.
    [Show full text]
  • F Premiering Av Mindre Jordbruk, Ansökningar 1908-1924
    ARKIV 1436 Norrbottens Läns Hushållnings sällskap VOL 460 Innehåll: F PREMIERING AV MINDRE JORDBRUK, ANSÖKNINGAR 1908-1924 Inkomna ansökningar för belöning av odlingsflit (namn, ort, år, antal ansökningar), alfabetiskt register: A Aili Isak, Vitsaniemi nr 2 Aili Hietaniemi förs. 1910 Andersson Emil, Vitå nr 3 och 14 Råneå förs. 1912 Andersson Joh., Junosuando nr 8 Poromaa Pajala förs. 1912 Andersson Karlström Justinus Kaunisvaara nr 17 Suoja Pajala förs. 1910 Andersson N.A., Innanbäcken nr 3 Nederkalix förs. 1909, 1911 x2 Andersson N.A., Sörbyn nr 2 Degersel Råneå förs. 1911 Andersson Oskar, Blåsmark nr 7 Keupskiftet nr 1 Hortlax förs. 1924 Andersson P.O., Bjumisträsk nr 1 Töre förs. 1911 Andersson Ruben, Hortlax nr 17 Ängsbacka Hortlax förs. 1924 Andersson W.J., Ängesträsk nr 1 Råneå förs. 1911 Andrée N.P., Rasmyran nr 2 Överluleå förs. 1909 Antonsson Joh., Forsnäs nr 1 Råneå förs. 1911 Anunti Johanna, Kukkola nr 38 Anundi Karl Gustav förs. 1912 Auno A. Felix, Keräsjoki nr 3 Parvias... Nedertorneå förs. 1911-1912 x2 B Bengtsson Joel, Glommersträsk nr 2-12 Arvidsjaur förs. 1920, 1922, 1924 x3 Berggren A.H., Hedberg nr 1 Arvidsjaur förs. 1910 Berggren Joh., Hedberg nr 1-3 Arvidsjaur förs. 1910, 1913 x2 Bergkvist Oskar, Blåsmark nr 1 Piteå landsförs. 1910 Berglund A.V., Svensbyn nr 41 Piteå landsförs. 1917, 1920, 1922, 1924 x4 Berglund Johan, Kopparnäs nr 2 Norrfjärdens förs. 1920 Berglund N.A., Hemmingsmark nr 4 Hortlax förs. 1924 Berglund P.A. Öjebyn nr 31 Piteå landsförs. 1909 Bergman A.F., Manjärv nr 2 Älvsby förs. 1922 Bergman E.J., Åträsk nr 1 och 2 Piteå landsförs.
    [Show full text]
  • Fördjupad Översiktsplan Landsbygdscentra Hortlax.Pdf
    Fördjupad versiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentnamn Dokumenttyp Senast reviderad Beslutsinstans Frdjupad versiktsplan Plan 2021-03-22 § 23 Kommunfullmäktige landsbygdscentra Hortlax Dokumentansvarig/processägare Version Diarienummer Giltig till 19SBN689 Samhällsbyggnad 2 2025-12-31 21KS61 Dokumentinformation Frdjupad översiktsplan landsbygdscentra Hortlax Dokumentet gäller för Alla anställda och frtroendevalda inom Piteå kommun Sid 1 Läsanvisning FÖP Landsbygdscentra är frdjupningar av versiktsplanen ÖP 2030 ’Vårt framtida Piteå’ antagen av KF 2016. Handlingen ’FÖP Landsbygdscentra’ består av fem olika delar – en för varje landsbygdscentra. De innehåller beskrivningar av och frslag fr teman och intressen som identifierats vara viktiga fr utvecklingen av landsbygden och landsbygdscentra. Planeringsunderlag och frslag redovisas parallellt i samma dokument. Riktlinjer och förslag som är gemensamma för alla landsbygdscentra redovisas i ett kapitel lika fr samtliga. Frutsättningar och riktlinjer och frslag som är ortsspecifika redovisas på temakartor och i text för respektive ort. Texterna är också förklaringstexter till mark- och vattenanvändningskartan. Mark- och vattenanvändningskartan (bifogad) utgr den frdjupade versiktsplanens geografiska avgränsning. Kartan redovisar frslag fr olika teman och intressen och avväganden gjorda dem emellan. Frslagen utgr rekommendationer fr användningen av mark och vatten. De ger underlag fr att rikta och samordna kommunens egna resurser och också motivera tillskott av resurser, exempelvis i form
    [Show full text]
  • The Fishing Guide
    THE FISHING GUIDE YOUR GUIDE TO SPORT FISHING IN PITEÅ 1 © Piteå Kommun 2008 ISBN: 978-91-633-2941-8 Text: Thomas Johansson, Riitta Hovinen in cooperation with the angling societies of Piteå. Layout and illustrations: Ulrika Weinz Fishing illustrations: Pedagogisk Information AB Maps: Krister Vikström Photo: Krister Berg, Tomas Berg, Lars-Gunnar Bergman, Stefan Forssten, Thomas Johansson, Robert Lundberg, Robert Sand- ström, Tore Sundström, Krister Vikström The guide is printed on environmentally friendly paper. Print: Accidenstryckeriet in Piteå AB, 2008. 2 Contents Page SPORT FISHING IN PITEÅ 4 COMMON FISH SPECIES 6 THE ANGLER’S ABC 12 ANGLING SOCIETIES 15 Arnemark Angling Society 18 Hemmingsmark Angling Society 20 Höträsket Angling Society 24 Koler Angling Societyg 26 Lillpite Angling Society 30 Långträsk Angling Society 34 Norrfjärden Angling Society 36 Piteå Angling Society 40 Roknäs Angling Society 44 Sikfors Angling Society 46 Sjulnäs Angling Society 48 Sjulsmark Snowmobile and Angling Society 50 Svensby Angling Society 54 Öjeby Hunting Society Angling Section 58 THE COAST 62 THE PITEÅ RIVER 64 SVEAFISKE 66 FISH RECIPES 70 IMPORTANT INFORMATION 74 3 Sport fishing in Piteå Welcome to the fishing waters of Piteå! Even though we cannot guarantee any catches we dare to say that the conditions for successful angling are exceptionally good here. We boast a wide diversity of fisheries and offer unrivalled accessibility. Here you have unique options. Fly fishing on wild rivers, pole fishing in the city centre, ice fishing on remote forest lakes and spin fishing throughout our fam- ous archipelago are just some your options. Furthermore, our waters are well stocked with perch, pike, grayling, rainbow trout, char and trout.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities
    energies Article Towards Optimal Sustainable Energy Systems in Nordic Municipalities Robert Fischer * , Erik Elfgren and Andrea Toffolo Energy Engineering, Luleå University of Technology, SE-97187 Lulea, Sweden; [email protected] (E.E.) andrea.toff[email protected] (A.T.) * Correspondence: robert.fi[email protected]; Tel.: +46-920-49-1454 Received: 27 November 2019; Accepted: 30 December 2019; Published: 7 January 2020 Abstract: Municipal energy systems in the northern regions of Finland, Norway, and Sweden face multiple challenges: large-scale industries, cold climate, and a high share of electric heating characterize energy consumption and cause significant peak electricity demand. Local authorities are committed in contributing to national goals on CO2 emission reductions by improving energy efficiency and investing in local renewable electricity generation, while considering their own objectives for economic development, increased energy self-sufficiency, and affordable energy costs. This paper formulates a multi-objective optimization problem about these goals that is solved by interfacing the energy systems simulation tool EnergyPLAN with a multi-objective evolutionary algorithm implemented in Matlab. A sensitivity analysis on some key economic parameters is also performed. In this way, optimal alternatives are identified for the integrated electricity and heating sectors and valuable insights are offered to decision-makers in local authorities. Piteå (Norrbotten, Sweden) is used as a case study that is representative of Nordic municipalities, and results show that CO2 emissions can be reduced by 60% without a considerable increase in total costs and that peak electricity import can be reduced by a maximum of 38%. Keywords: municipal energy system; multi-objective optimization; renewable energy sources; EnergyPLAN 1.
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Nyinflyttad En Tidning För Alla Nya Pitebor Välkommen HEM Till Piteå!
    NYinflyttad En tidning för alla nya pitebor Välkommen HEM till Piteå! Vår strävan och vår vision är att Piteå ska upplevas som platsen dit man kom- mer när man kommer hem. Vi tycker att vi har goda förutsättningar. Vi är musikstaden, dansstaden, skärgårdsstaden, staden där man tror att det mesta är möjligt. Inte minst genom att kombinera vår gamla tradition som industristad med en ny inriktning där kultur och energi spelar strategiskt viktiga roller. Som vårt riktmärke in i framtiden lyser Acusticums spira över staden. Acusticum som blivit en spännande kreativ mötesplats för utveckling inom ljud, musik och upplevelser, en plats där kultur, utbildning och näringsliv möts i nya kombinationer. Ett annat riktmärke för framtiden är vår strävan att utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Det är en spännande resa där vi under 2010 tog flera viktiga kliv framåt – tre anläggningar inom området förnyelsebar energi invigdes. Nämligen Sunpines biodieselfabrik på Haraholmen, DME-anläggningen vid ETC/Solander Science Park och första etappen av vind- kraftsparken i Markbygden. Ett annat exempel är planerna på ett klimatsmart bostadsområde på Furunäset som vi kallar Lusthusbacken. I Piteå brukar vi säga att vi har nära till allt, till världen utanför, till varandra och till naturen. All- deles inpå knutarna har vi en upplevelserik natur med möjlighet till fiske, jakt och friluftsliv och dessutom har vi en fantastisk skärgård. Under sommarmånaderna erbjuder Piteå ett stort utbud av upplevelser. Då är det nästan dagligen musik- och dansuppträdanden på gatorna och de stora musik-, sport- och mässarrangemangen drar hundratusentals besökare. Hälften av de turister som kommer till Norrbotten kommer just hit.
    [Show full text]
  • Blad1 PITEÅ STADS- Och LANDS NYKTERHETSFÖRENINGS MATRIKEL 1843-1859 EFTERNAMN FÖRNAMN ORT YRKE NUMMER ?? Elsa Greta Roknäs P
    Blad1 PITEÅ STADS- och LANDS NYKTERHETSFÖRENINGS MATRIKEL 1843-1859 EFTERNAMN FÖRNAMN ORT YRKE NUMMER ?? Elsa Greta Roknäs Piga 453 ?? Elsa Stina ?? Piga 613 ?? Johan Erik ?? Dräng 616 ?? och Hustt? J.E. och S.C. Gammelstaden ?? 55 Abrahamsson Abraham Bergsviken Dräng 358 Abrahamsson Joh. Svensbyn Bonde 565 Abrahamsson Maria Elisabet Svensbyn Hustru till nr 565 566 Andersdotter Katarina Lillpite Hustru till nr 123 124 Andersdotter Catharina Lillpite Hustru till nr 159 160 Andersdotter Brita Lillpite Hustru till nr 173 174 Andersdotter Anna Magdalena Lillpite Dotter till nr 214 215 Andersdotter Anna ?? Hustru till nr 237 238 Andersdotter Christina JohannaLillpite Bondedotter 247 Andersdotter Maria ?? ?? 273 Andersdotter Margareta Sjulnäs Hustru till nr 346 347 Andersdotter Katarina Roknäs Änka 438 Andersdotter Brita Cajsa Roknäs Piga 441 Andersdotter Elsa Brita Roknäs Syster till nr 483 484 Andersdotter Anna Cajsa Roknäs Bondedotter 490 Andersdotter Brita Greta Roknäs ?? 491 Andersdotter Brita Maria Roknäs Bondedotter 499 Andersdotter Anna Kajsa Svensbyn Piga 617 Andersdotter Brita Stina Svensbyn ?? 642 Andersdotter Gustava Hemmingsmark Piga 718 Andersdotter Brita Magdalena Hemmingsmark Soldatdotter 726 Andersdotter Sara Staden Piga 851 Andersdotter Anna Lisa Sjulsmark Bondedotter 880 Andersdotter Magdalena Öjebyn Hustru till nr 976 977 Andersdotter Greta Lisa Staden Piga 995 Andersdotter Sara Stina Keupan Torpardotter 1080 Andersdotter Elsa Hortlax Hustru till nr 231 232 Andersson L.G. ?? Skomakargesäll 23 Andersson Pehr Lillpite ?? 51 Andersson Anders Lillpite Bonde 115 Andersson Anders Sjulnäs Bonde 155 Andersson Joh. Sjulnäs Bondeson 156 Andersson And. Lillpite Bonde 188 Andersson Brita Stina Lillpite Hustru till nr 188 189 Andersson Anders Lillpite Son till nr 188-189 190 Andersson Jon Lillpite Dräng 192 Andersson Nils Lillpite Son till nr 198 199 Andersson Olof August Långnäs Bondeson 217 Andersson Olof Roknäs Inhysesson 259 Andersson Carl Anton Långnäs Dräng 283 Andersson Carl Johan Långnäs Dräng 289 Andersson ?? Lillpite Ol.
    [Show full text]
  • Blad1 PITEÅ STADS
    Blad1 PITEÅ STADS- och LANDS NYKTERHETSFÖRENINGS MATRIKEL 1843-1859 EFTERNAMN FÖRNAMN ORT YRKE NUMMER ?? Elsa Stina ?? Piga 613 ?? Johan Erik ?? Dräng 616 Andersdotter Anna ?? Hustru till nr 237 238 Andersdotter Maria ?? ?? 273 Andersson L.G. ?? Skomakargesäll 23 Andersson Natanael ?? ?? sid 81 Antman Anna Sofia ?? Piga 67 Antman Maria Elisabeth ?? ?? sid 81 Antman Brita Stina ?? Piga 69 Asplund J. och M.L. ?? Äkta makar sid 82 Avander Jonas ?? Sjömanshustru 47 Avander Anna ?? Hustru till nr 47 48 Avander Abraham ?? Sjömansson 85 Avander Jonas ?? ?? sid 83 Backlund Eva ?? ?? sid 84 Backman Nils Gustaf ?? Dräng hos Edin 62 Backman Johan Erik ?? Fiskare 79 Berg Johanna ?? Piga 33 Berg Samuel Andreas ?? Bondeson 205 Berg Lars ?? Lappdräng 206 Berggren Petter Anton ?? Arbetskarl 77 Berggren Cath. Marg. ?? Piga 210 Berggren Maria Kristina ?? Piga 211 Berggren Johanna ?? ?? sid 86 Berglund Greta Cajsa ?? Bondedotter 725 Berglund Lars Ulrik ?? ?? sid 86 Bergmark Johanna ?? Mamsell 30 Bergmark L.A. ?? ?? 1223 Bergstedt Margareta Sofia ?? Fiskardotter 1034 Bergstedt Hilma ?? ?? sid 81 Bergstedt J.M. ?? ?? sid 84 Bergstedt Lars Anton ?? ?? sid 87 Bergström Erik ?? Garvaregesäll 34 Bergström Sara Brita ?? Piga 65 Bergström Petter ?? Bondeson 439 Bergström Isak ?? Gesäll 1244 Bergström Johanna ?? ?? sid 85 Bergström Sofia ?? Piga, sjömansdott. 93 Bergstål Olof ?? Fiskarborgare 74 Bergvall Anna ?? ?? sid 85 Björk P.A. ?? Garvarelärling 49 Björk Gust. ?? Bondson 1145 Björk P. Anton ?? Fältjägareson 1147 Björkman A.F. ?? Skräddargesäll 1242 Björzell Johanna ?? ?? sid 85 Boström Anna ?? ?? 1300 Brander A.G. & M.L. ?? Tullvaktmästare 1221 Brunnius Hedvig ?? ?? 1295 1 Blad1 Bucht Gertrud Dorotea ?? Mamsell 13 Burstrand G.G. ?? ?? 1246 Burstrand Eva Christina ?? ?? 1247 Burstrand Hans Johan ?? ?? sid 81 Bäcklund Christina ?? Piga 625 Bäckmark Anna M.
    [Show full text]
  • Jubileumsboken Från 2017
    Innehåll förord ............................................................................ 2 protokollen berättar ................................................... 3 ögonblick i hortlax församling .................................. 30 maj-britt lundgren frithz, församlingsbo berättar 30 efs bergsviken ................................................................ 34 helmer sundström, församlingsbo berättar .............. 39 sten sandlund, församlingsbo berättar ...................... 41 kustkyrkan jävre ........................................................... 43 mary lundberg, församlingsbo berättar ..................... 47 eva öberg, församlingsbo berättar ............................. 49 gunvor dahlbäck, församlingsbo berättar ................ 50 ingvar sundkvist, församlingsbo berättar ................. 52 sture andersson, församlingsbo berättar .................. 54 irene nilsson, församlingsbo berättar ........................ 56 sven wikstén, församlingsbo berättar ........................ 59 elisabeth rönnqvist, en körsångares tankar .............. 66 tekla pettersson, församlingsbo berättar ................. 67 efs storfors ................................................................... 76 kälens bönhusförening ................................................. 78 kyrkstugeföreningen ..................................................... 82 efs blåsmark .................................................................. 84 efs hortlax .................................................................... 88 efs högsböle
    [Show full text]