Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK -YCKETVIKTIGSAMLINGSPLATS STÅKKE Rosvik +ALVNINGSLAND &LYTTNINGMEDLASTBIL E4 Norrfjärden Sorsele K allfjä rd e n Lillpite UBMEJE &LYTTNINGTILLFOTS Böle S to rju k tan UTMED3KELLEFTEËLVEN Roknäs BergsvikenPiteå Svensbyn Adak Hortlax 5LJABONDA Blattniksele VÄSTRA KIKKEJAURE Blåsmark B o n d ö fjärd en PLANERADVINDKRAFTPARK Glommerträsk Hemmingsmark

Byskeälven Jävre 3VÍRIGHETERMEDNËRHETTILL3KELLEFTEÍSTAD R an sa rn VAPSTEN SEMISJAUR-NJARG S to ru m a n Malå BLA2ÚNNBËCKENSGOLFBANA MAUSJAURE

Jörn SVAIPA Storuman +ËRNOMRÍDE.YLIDEN )NTENSIVTKALVNINGSLAND Stensele Kristineberg 95 6),(%,-).!./22! Byske Gunnarn +USFORS Drängsmark Ostvik Norsjö Kusmark Boliden Kåge E45 MALÅ Ersmark Rusksele Bastuträsk Skellefteälven Myckle Medle Skellefteå Bergsbyn Ursviken 6ISSAÍRÚSTEROM% M a lg o m aj Klutmark Skelleftehamn GRAN Örviken 3VÍRPASSAGEUNDERVÍRFLYTTNINGEN Bureå PÍËLVENUNDERJËRNVËGSBRON 3KELLEFTEÍFLYGPLATSPÍ&ALMARKSHEDEN 6),(%,-).!3«$2! Vilhelmina Lycksele Åmsele Burträsk E4 Hedlunda 'RËNSENLIGT2EN

SVAIPA 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD

Lövånger Bygdsiljum /MRÍDEANVËNDSAV-ASKAURE Ånäset Hällnäs OCH-ALÍSAMEBYAR Botsmark B o t t e n v i k e n Robertsfors Dorotea GRAN Vindeln 3EDETALJKARTAIKAP Granö

Åsele +ËRNOMRÍDEN Tvärålund Bygdeå Fredrika +YRKBËCKEN +ROKSJÚNOCH'UMMARKSNORET Tavelsjö Bullmark Figur 5.5:1 Karta över Maskaure samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan &LËCKVISLAVRIKABARRSKOGAR konkurrerande markanvändning..

29 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

5.6 Mausjaure Vinterbetesmarkerna Vägar Övrigt om samebyn Redan i början av november kommer renarna till vin- Samebyn upplever det omfattande vägnätet inom betes- Att bedriva renskötsel har blivit allt svårare de senaste terbetesområdet. Där har renskötarna ständig kantbe- markerna som ett problem. skogssameby 5-10 åren. Mausjaures erfarenhet är att ungdomar inte vakning och genomför omflyttningar av renhjordarna lockas av branschen, mycket beroende på omvärldens för att betet ska räcka till. Översiktligt om samebyn Gruvor och täkter syn på rennäringen. Samebyn uppfattar det som att de Kärnområdet Jörn ligger både väster och öster om Jörns Delar av vinterbetesmarkerna ligger inom det s.k. Skel- betraktas som en bromskloss för samhällsutvecklingen. Mausjaure är en skogssameby med åretruntmarker samhälle på ömse sidor om stambanan. Genom kärn- leftefältet med omfattande mineraliseringar. Petriknäs- En stor framtidsfråga är hur man skall kunna förändra sydväst och söder om Arvidsjaur och norr om Skel- området passerar flyttleder med två passager strax norr och Renströmsgruvan som bryter sulfidmalm har varit i detta. I Mausjaure sameby är en renskötare 21 år, de lefteälven. Åretruntmarkerna ligger huvudsakligen om samhället. I området finns dessutom skiljnings- och produktion sedan 1992 respektive 1948. övriga är över 40 år. i Arvidsjaurs kommun. Vinterbetesmarkerna som slaktplats. Vinterbetesmöjligheterna är goda tack vare huvudsakligen ligger i Skellefteå kommun finns mellan De områden som gruvnäringen disponerar är för över- Mausjaure sameby är tillsammans med sex andra same- lavrika barrskogar. Skellefteälven i söder och Kågeälven i norr. Vinterbetes- skådlig framtid obrukbara för rennäringen. Sten- och byar delägare i slakteriet Renomera AB i Arvidsjaur. markerna når ända ut till kusten vid Kåge. Samebyns sydligaste kärnområde, Medleheden, ligger sligupplag breder ut sig i anslutning till gruvorna och mellan Finnforsfallet och Selsforsen längs norra sidan inget bete finns inom dessa områden. Samebyns marker omfattar totalt 2622 km2 varav av Skellefteälven. Medleheden har mycket gott vinterbete knappt 30 % utgörs av kärnområden av riksintresse. med fina lavrika barrskogar. Området är redovisat som Vattenkraftutbyggnad naturligt uppsamlingsområde. 5 renskötselföretag Skellefteälven som utgör samebyns södra gräns är utbyggd för vattenkraften. Vattenkraftsutbyggnaden Mausjaure skogsameby beskrivs på Ren2000 som be- När vårflyttningen upp till åretruntmarkerna sker är beroende av väder och vind, men sker i regel till fots påverkar rennäringen bl.a. genom betesbortfall av över- stående av 5 aktiva renskötselföretag. Högsta antal til- dämda stränder. låtna renar vintertid d.v.s. det totala antalet kvarvarande någon gång under april månad. renar efter slakt är fastställt till 3500. Samebyns markanvändning inom närområdet kring Bebyggelse och annan exploatering Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.5. Samebyns ordförande är (dec 2006) Mikael Jonsson. Omfattande biltestverksamhet förekommer inom same- byns betesområde, se karta till höger. Militär verksam- Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter het förekommer vid f.d. K4 i Arvidsjaur. En generell beskrivning av samebyarnas påverkan från Åretruntmarker verksamheter och företeelser görs i kapitel 3. Utöver det Skogsbruk Mausjaures åretruntmarker finns sydväst och söder om beskrivs nedan svårigheter som samebyn specifikt har Skogsbruket har idag en sådan omfattning att det inte Arvidsjaur och norr om Skellefteälven. Huvuddelen av uttryckt. längre finns kvar något hänglavsbete inom samebyns samebyns kärnområden finns inom åretruntmarkerna marker, se avsnitt 3.9. i form av det mycket stora kärnområdet Hedberg. Områ- Stambanan det nyttjas som sommar- och vårbetesland och är vik- Mausjaure är en av de samebyar som drabbats hårt av Andra svårigheter tigt kalvningsområde. Under kalvningsperioden 10 -25 renpåkörning. Under åren 2003-2005 kördes 58 renar Vinterbetet är den flaskhals under årscykeln som avgör maj befinner sig renarna från Rönnliden i sydost upp till på av tåget på bansträckan Vännäs - Boden Södra. Trots hur samebyns renhjordar kan dimensioneras. Olika Slagnäs i nordväst. Inom kärnområdet finns naturliga det upplever Mausjaure sameby att det inte är några intrång och förlust av vinterbete till annan sameby gör uppsamlingsområden liksom ett antal fasta renskötsel- problem med området kring stambanan och att samar- att man redan i dag har svårt att få betet att räcka till. anläggningar. betet med Banverket fungerar mycket bra. Bristen på vinterbetesmarker gör att man väljer att flytta västerut med renarna till åretruntmarkerna redan på Mausjaure sameby har kalvmärkning från den 20 Stängslet utmed Stambanan är välunderhållet och vårvintern. juni till den 15 juli. Kalvmärkningsanläggningarna är renarna betar ända mot stängslet. Tre passager används utspridda från Sandträsk i öster till Slagnäs i väster. för att passera Stambanan. Vid passagerna finns statio- Vid Sandträsk finns också kärnområdet med samma nära hagar upprättade. Passagen vid Kusfors fungerar namn, ett område som används som sommar-, vår- och mycket bra eftersom renarna där kan passera över järn- höstbetesland och som har ett strategiskt läge med en vägen längs en skogsbilväg (se bild i avsnitt 6.2). huvudflyttled mellan de olika årstidslanden.

Sarvslakten pågår över hela åretruntmarkerna under augusti-september. Slakt och skiljningar inför flytten ned till vinterbetesområdet pågår från oktober till slutet av januari. Skiljningarna sker i huvudsak inom och i an- slutning till kärnområdena vid Vargforsdammen och Jörn. Samebyn har fasta hagar i Jörn och flyttar sina renar ner till kusten med lastbil. 5 Samebyarna

30 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s Mausjaure samebys markanvändning Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim Mausjaure sameby Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix Sameby, gränsbestämt område SEMISJAUR-NJARG Åretruntmarker ovan Sameby, ej gränsbestämt områdeSvartbyn lappmarksgränsen 97 Odlingsgräns E10 H o rn a v an Lappmarksgräns LIEHITTÄJÄ Tidigare gällande konventionsområde UDTJA Stängsel inom samebyns markerMorjärv H o rn a v an STÅKKE KALIX KärnområdeGunnarsbyn av riksintresse SVAIPA VinterbetesmarkerLuleälvenBoträskfors nedan Laisvall lappmarksgränsen Harads Vårland L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS Höstland Arjeplog Svartlå Sommarland Töre Kalix U d d jau re Vinterland E4 Kärnområde Hedberg Råneå Område med annan konkurrerande Rolfs Bredviken Kalvningsland och uppsamlingsområden Vittjärv Risögrund markanvändningB o d e n Påläng GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel 0 Sävas20t 40 Ängesbyn Km Persön © LantmäterietUnbyn 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Kärnområde Sandträsk Brändön S Sunderbyn Rutvik Strategiskt läge med huvudflyttled SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden mellan årstidslanden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark Kärnområde Jörn STÅKKE Rosvik Bl.a, viktiga anläggningar E4 Norrfjärden Sorsele Kalvningsland K allfjä rd e n Lillpite UBMEJE från Rönnheden i öster Böle Roknäs S to rju k tan till Slagnäs i väster BergsvikenPiteå Svensbyn Adak Hortlax Blattniksele VÄSTRA KIKKEJAURE Blåsmark B o n d ö fjärd en Glommerträsk Hemmingsmark

Jävre R an sa rn VAPSTEN SEMISJAUR-NJARGByskeälven S to ru m a n Malå Kärnområde Fjällboda Kärnområde Vargforsdammen Sammanhängande lavrika skogar Jörn SVAIPA Storuman

Stensele Kristineberg Flyttning med lastbil 95 Friluftsområdet Vitberget Byske VILHELMINA NORRA Flyttning till fots Svårt att nyttja Gunnarn Kågeälven Drängsmark Ostvik Norsjö Kusfors Boliden Kusmark Kåge E45 Ersmark Rusksele Bastuträsk Myckle SkellefteälvenMedle Skellefteå Bergsbyn Ursviken MASKAURE Varannan vinter M a lg o m aj Klutmark Skelleftehamn GRAN Örviken öster om E4 Bureå

VILHELMINA SÖDRA Gruvområde. Vilhelmina Lycksele PetriknäsÅmsele och Renström, två Burträsk E4 Hedlunda gruvor i produktion.

MALÅ 5 Samebyarna E12 Kärnområde Medleheden Lövånger Lavrika skogar Bygdsiljum

Ånäset Hällnäs Botsmark B o t t e n v i k e n Robertsfors Dorotea GRAN Vindeln Se detaljkarta i kap.6 Granö

Åsele

Tvärålund Bygdeå Fredrika Figur 5.6:1 Karta över Mausjaure samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan Tavelsjö Bullmark konkurrerande markanvändning.

31 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

delen av vinterbetesområdet inte går att använda av I norra vinterbetesområdet har Svaipa sameby Övrigt om samebyn 5.7 Svaipa sameby Svaipa sameby. problem med mycket renpåkörningar, vilket medför stora ekonomiska förluster med påkörda renar och Under barmarksperioden bedrivs sambruk med Grans Översiktligt om samebyn Det södra vinterbetesområdet som ligger utmed och merarbete. Samebyn menar att man i stort sett dagligen sameby. Det innebär att många arbetsmoment som huvudsakligen norr om Sävarån från det höga Vitbergs- får SMS från lokförarna om att det är renar på järnvägen skiljning, slakt, kalvmärkning, samlingar och kantbe- Svaipa sameby är en fjällsameby med åretruntmarker området i nordväst till Botsmark i sydost nyttjas av en eller om att renar har blivit påkörda. vakningar sker i nära samarbete med renskötare i Grans från odlingsgränsen i öster via Uddjaure och Aisjaure vinterbetesgrupp. Inom det mycket sjörika och små- sameby. De flesta av de anläggningar och renvaktarbo- i norr och västerut mot norska gränsen. Södra gränsen spruckna området finns ett större kärnområde,Gra - Vägar städer som ägs av Grans sameby sambrukas av Svaipa utgörs av odlingsgränsen i öster. Svaipa sameby har nöträsket, där det råder oklarheter om nyttjanderätten sameby. inget sammanhängande betesområde från åretrunt- mellan Grans och Svaipa sameby. Antalet trafikdödade renar är i medeltal 50 djur/år. markerna till kusten. Samebyns åretruntmarker ligger i Flera av renägarna och andra medlemmar har i dag Arjeplogs kommun. Flyttningen upp till fjällen på våren sker till fots. Under Gruvor och täkter kompletterande verksamheter vid sidan av renskötsel- vårflyttningen används rastbeten utmed flyttvägen. arbetet. Samebyns marker omfattar totalt 4169 km2 varav ca Gruvnäringen disponerar områden för sin verksamhet 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. Samebyns markanvändning inom närområdet kring i Laisvallsområdet och på vinterbeteslandet i Björkdals- Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.5 och 6.6 och Åkerbergsområdet. De områden som gruvnäringen 15 renskötselföretag disponerar är för överskådlig framtid obrukbara för Särskilda svårigheter rennäringen. Sten- och sligupplag breder ut sig i an- Svaipas sameby beskrivs på Ren2000 som bestående av slutning till gruvorna och inget bete finns inom dessa 15 aktiva renskötselföretag. Högsta antal tillåtna renar Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i områden. vintertid d.v.s. det totalantalet kvarvarande renar efter kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: slakt är fastställt till 5000. Laisvall- och Åkerberggruvan är nyligen nedlagd. Björkdalgruvan som bryter guld har varit i produktion Samebyns ordförande är (dec 2006) Olof Jonas Nutti. Stambanan sedan 1989. Järnvägen har sin sträckning genom samebyns vinter- Markanvändning och årscykel marker i såväl södra vinterbetesområdet som i norra. I Rörligt friluftsliv och turism norra vinterbetesområdet löper renstängsel vid sidan av Det rörliga friluftslivet nyttjar en stor del av samebyns Åretruntmarker spåret som hindrar renarna från att ta sig upp på spå- ret. Inom södra vinterbetesområdet finns renstängsel totala areal, såväl på åretruntmarkerna som på vinter- Samebyn bedriver barmarksskötsel i nära samarbete endast vissa sträckor längs järnvägen. betesmarkerna. Under vintersäsongen förekommer med Grans sameby och det finns ingen naturlig gräns intensiv skotertrafik på och i anslutning till speciella mellan byarna. I väster använder Svaipa norska marker Svaipa sameby tycker att det är bra att det finns stängsel leder. På åretruntmarkerna öster om Kungsleden är för sommarbete. vid stambanan, men menar att stängslet tyvärr är trasigt skotertrafik tillåten på kalfjällsområden till och med och övervuxet vid samebyns betesområden. Om stäng- senare delen av april eller i anslutning till den tid efter Inom åretruntmarkerna finns två viktiga kärnområden, sel vore väl underhållet skulle samebyn kunna nyttja vinterbetesperioden när renhjordarna når fjällvärlden. det mindre Randalen i väster och det mycket stora Svai- betet ända fram till banan, vilket inte är möjligt idag. pavalle centralt inom åretruntmarkerna. Inom Svaipavalle Svaipa sameby är orolig för att det ska bli lika dåligt I norra vinterbetesområdet finns skidanläggningen finns bl.a. samebyns viktigaste kalvningsland samt flera underhåll av Norrbotniabanans stängsel. Storklinta i nära anslutning till samebyns betesmarker. anläggningar för renskötseln. Betesmarkerna kring Storklinta är ett mycket viktigt betes-, och uppsamlingsområde för byns renar. Anlägg- Slaktuttaget under hösten görs mest i form av sarv, men ningen nyttjar ett område på åtminstone 5 km radie, även kalv. Samebyn flyttar med lastbil ner på hösten. bl.a. genom anlagda spår för skotertrafik, hundspann- skörning och skidåkning. Vinterbetesmarker Svaipa sameby har två helt skilda vinterbetesområ- Skogsbruk den i kustlandet, dels det södra vinterbetesområdet i Det intensiva skogsbruk som i dag bedrivs inom same- Ekträskområdet inom Vindelns kommun och dels det byns vinterbetesmarker är ett mycket stort hot mot den norra vinterbetesområdet norr om Skellefteå. Det södra framtida renskötseln. Samråd med skogsbolagen Assi vinterbetesområdet berörs inte primärt av Norrbotnia- Domän och Holmen Skog sker med jämna mellanrum banan. när det gäller avverkning och andra åtgärder i anslut- ning till skogsbruket. I samråden får samebyn möjlighet Det norra vinterbetesområdet följer Kågeälvens norra att påverka valet av föryngringsmetod och markbered- sida från Lappmarksgränsen till kusten. Kärnområdet ning vid slutavverkning samt andra skogsåtgärder som Degerträsk är byns största inom vinterbetesområdena gödsling, och att dra fram nya skogsbilvägar. Möjlig- och har goda betesförhållanden. Flera svåra passager är heten att tidsmässigt förskjuta avverkningar finns, men utpekade inom området. Två vinterbetesgrupp använ- några reella möjligheter att stoppa skogsbruk inom ett der det norra vinterbetesområdet. Området närmast Svaipa sameby har ett nära samarbete med Grans sameby. för samebyn viktigt område finns inte. väster om stambanan betas i regel av Mausjaure, Västra De båda byarna genomför ofta skiljningar, slakt, kalvmärk- Kikkejaure och Östra Kikkejaure samebyar varför den ning m.m. gemensamt. Foto: Klemmet Israelsson. 5 Samebyarna

32 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

LUOKTA-MÁVAS 45 +ËRNOMRÍDE2ANDALEN +ËRNOMRÍDE3VAIPAVALLER ieb n e s 3VAIPASAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget 3OMMARBETE +ALVNINGSLAND BRUNSTLAND Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim 3VAIPASAMEBY SEMISJAUR-NJARG OCHTRIVSELLAND GÄLLIVRE Överkalix 'RUVA,AISVALL 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE &LERAANLËGGNINGAR Hednäset .YLIGENSTËNGD 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDESvartbyn 97 /DLINGSGRËNS E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi Morjärv H o rn a v an STÅKKE UDTJA +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSE KALIX LuleälvenBoträskfors Gunnarsbyn Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå 3VAIPAOCH-ASKAURE Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå .ËRASAMARBETE /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund MED'RAN MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 6INTERBETESOMRÍDEPersön Unbyn 0 20 Brändön40 S Sunderbyn RutvikKm 3VÍRTOMRÍDESOMNYTTJAS SEMISJAUR-NJARG Gammelstaden Vistheden Älvsbyn IMINDREOMRFATTNING © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS,Karlsvik Bensbyn Dnr: M2001/1502. S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk 94 Alvik RAN (ÚSTFLYTTNINGMEDLASTBIL ÖSTRA KIKKEJAURE Antnäs 6ÍRFLYTTNINGTILLFOTS Arvidsjaur Ersnäs Kallax Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE$EGERTRËSK STÅKKE Rosvik E4 Norrfjärden (ÚSTFLYTTNINGMEDLASTBIL Sorsele 6ÍRFLYTTNINGTILLFOTS K allfjä rd e n Lillpite Böle S to rju k tan Roknäs BergsvikenPiteå Svensbyn Adak Hortlax Blattniksele VÄSTRA KIKKEJAURE Blåsmark B o n d ö fjärd en Glommerträsk Hemmingsmark 'RUVA¿KERBERG Byskeälven Jävre R an sa rn VAPSTEN SEMISJAUR-NJARG .YLIGENSTËNGD S to ru m a n Malå MAUSJAURE

3KIDANLËGGNING Jörn Storuman +ËRNOMRÍDEN6ORSBERGETOCH$RËNGSMARK 3TORKLINTA Stensele Kristineberg 95 6),(%,-).!./22! Byske Gunnarn Drängsmark Ostvik UBMEJE Norsjö Kusmark Boliden /FTAÚSTEROM% 'RUVA"JÚRKDAL Kåge ¿RETRUNTMARKEROVAN E45 Ersmark ODLINGSGRËNSEN MALÅ )PRODUKTION 3EDETALJKARTAIKAP Rusksele Bastuträsk Myckle h.ORRAVINTERBETESOMRÍDETv SkellefteälvenMedle Skellefteå MEDTVÍGRUPPER MASKAURE Bergsbyn Ursviken M a lg o m aj Klutmark Skelleftehamn GRAN Örviken Bureå 6INTERBETESMARKERNEDAN 6),(%,-).!3«$2! ODLINGSGRËNSEN +ËRNOMRÍDE,OSSMEN Vilhelmina Lycksele %KTRËSK Åmsele Burträsk E4 Hedlunda h3ÚDRAVINTERBETESOMRÍDETv

MEDENGRUPPI%KTRËSKOMRÍDET 5 Samebyarna

+ËRNOMRÍDE'RANÚTRËSKET Lövånger Bygdsiljum

E12 Ånäset Hällnäs Botsmark B o t t e n v i k e n /MRÍDEANVËNDSAV3VAIPAOCH Robertsfors Dorotea GRAN 'RANSAMEBYAR Vindeln 3EDETALJKARTAIKAP Granö

Åsele

Tvärålund Bygdeå Fredrika Tavelsjö Figur 5.7:1 Karta över Svaipa samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan Bullmark konkurrerande markanvändning.

33 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

5.8 Semisjaur–Njarg viktigt kalvningsområde och inom området finns flera Grupperna i norra vinterbetesområdet skulle kunna an- Rörligt friluftsliv och turism renskötselanläggningar, bl.a. Rebek. vända området norr om Hornavan som vinterbete men Semisjaur-Njarg menar att det rörliga friluftslivet, samebyn är tveksam till det eftersom det kan bli väldigt främst skotertrafiken, medför begränsningar i möjlig- sameby Silvervägens läge i fjällvärlden genererar mycket skoter- mycket snö där. Grupperna i södra vinterbetesområdet buren turism in på samebyns marker under vårvintern. heten att nyttja åretruntmarkerna under vårvintern. har sämre möjligheter att stanna i åretruntmarkerna Likaså menar samebyn att småviltjakten inkräktar på Översiktligt om samebyn Samebyn brukar därför undvika att ta upp renarna till under vintern. fjällen för tidigt på våren för att undvika konflikter med renskötseln under hösten. Semisjaur-Njargs sameby är en fjällsameby med året- turismen. Rörligt friluftsliv i form av skidåkning, sko- Samebyn har ytterligare en vinterbetesgrupp i Stor- runtmarker på ömse sidor om Silvervägen från Arje- ter- och hundspannskörning är störande för renarna. sunds f.d. konventionsområde öster om Koler. Andra svårigheter plog och västerut till norska gränsen. Semisjaur-Njarg Samebyn kan ansöka om skoterförbud från kommunen. Semisjaur-Njarg har genom länsstyrelsens tolkning av Samebyns markanvändning inom närområdet kring sameby har inget sammanhängande betesområde från På hösten utgör i stället småviltjakten i fjällen ett kon- tidigare myndighetsbeslut tilldelats vinterbete i det f.d. Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.6 och 6.7. åretruntmarkerna till kusten, men har rätt att använda kurrerande intresse med rennäringen. konventionsområdet ”Storsund” Beslutet är överklagat skogssamebyarnas mark. till Kammarrätten av Östra Kikkejaure skogssameby. Semisjaur-Njarg sameby menar att åretruntmarkerna är Samebyns åretruntmarker ligger i Arjeplogs kommun bra, men att samebyn ibland ser sig tvingad att vara kvar Särskilda svårigheter På samma sätt finns en oklarhet om ett annat f.d. kon- och samebyns vinterbetesland är fördelat på två kust- där längre än de önskar då renar från andra byar ibland Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i ventionsområde, ”Älvsbyn” där tre samebyar, Semis- nära områden. betar på Semisjaur-Njargs vinterbetesmarker. Slaktut- kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: jaur-Njarg, Luokta-Mavas och Ståkke gör anspråk på taget under hösten görs mest i form av sarv. Samebyns marker omfattar totalt 6245 km2 varav ca vinterbetet. Stambanan 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. Skogsavverkning, dåliga isar och brist på bete gör att Generellt har Semisjaur-Njarg och Östra Kikkejaure samebyn väljer att flytta ned till vinterbetesmarkerna Samebyn upplever att stängslet längs stambanan samebyar en svår situation med stor sammanblandning 29 renskötselföretag med lastbil, något som visserligen är kostsamt, men fungerar bra om det är väl underhållet, men det av renarna. Semisjaur-Njarg sameby beskrivs på Ren2000 som samtidigt sparar renarnas kondition och fettlager. finns brister i stängselunderhållet och på sina ställen är bristerna stora. Detta skapar problem i form av bestående av 29 aktiva renskötselföretag. Högsta antal Övrigt om samebyn tillåtna renar vintertid d.v.s. det totala antalet kvarva- Vinterbetesmarker renpåkörningar. Vidare menar samebyn att grindarna vid de små överfarterna över järnvägen inte fungerar rande renar efter slakt är fastställt till 9000. Semisjaur-Njarg sameby har två helt skilda vinterbe- Samebyn uttrycker att det är lätt att tappa framtidstron som de ska. De händer att grindar lämnats öppna varvid tesområden i kustlandet, dels det södra vinterbetesom- och flera upplever att det blir svårare att leva på ren- Samebyns ordförande är (dec 2006) Anders Erling renarna kan ta sig ut på järnvägen. rådet väster om Byske och dels det norra vinterbetes- skötseln. För att försäkra sig om en tillräcklig årsin- Fjällås. området väster om Piteå. Det norra vinterbetesområdet Samebyn menar också att det är en sttark koncentration komst har renskötarna under delar av året andra tillfäl- berörs inte primärt av Norrbotniabanan. av renar på vissa sträckor väster om stambanan. liga jobb, bl.a. i skogen. Inom samebyn upplever man att Markanvändning och årscykel olika intressen i samhället pressar samebyn hårt, och Inom södra vinterbetesområdet finns två olika vinter- att det blir ett stort fokus på renantalet kontra slaktut- betesgrupper. Den ena gruppen använder i huvudsak Vattenkraftutbyggnad Åretruntmarker taget för att få verksamheten att gå runt ekonomiskt. marker väster om Fällfors och den andra i huvudsak Samebyns åretruntmarker är påverkade av Skellefte- Dessutom är samebyn styrd av väder och vind, något Semisjaur-Njarg samebys åretruntmarker ligger på marker öster om Fällfors. Det är främst gruppen öster älvens reglering, exempelvis vid sjöarna Sädvvajaure, som innebär en naturlig osäkerhet för näringen. Trots båda sidor om Silvervägen, utmed Skellefteälvens övre om Fällfors som kan beröras av Norrbotniabanan. Inom Riebnes och Hornavan. Vattenkraftsutbyggnaden alla problem tror samebyn på sin näring, annars skulle källflöden. Samebyn har rätt att nyttja marker i Norge det södra vinterbetesområdet finns flera små kärnom- påverkar rennäringen bl.a. genom betesbortfall av över- renskötarna inom byn inte kunna fortsätta. för sommarbete. råden; Myrheden längst i väster, de lavrika områdena dämda stränder. Stryckfors och Smörlunda samt de två mest östliga områ- Inom åretruntmarkerna finns tre kärnområden som är dena Selet och Tåmeträsk som både ligger på marker med Bebyggelse och annan exploatering av särskild betydelse för samebyn, Verdejaur, Mierkenis goda vinterbetesförhållanden. och Tjallas. Vindkraftprojektet i Markbygden berör Semisjaur- Det norra vinterbetesområdet sträcker sig mellan Njarg till viss del, se karta till höger. Om projektet byggs Verdejaur som ligger längst i väster används som som- Pite- och Lill-Piteälven väster och sydost om Älvsbyn ut och går in i Älvsbyns kommun blir påverkan större. mar- och höstland men också som vårland längs östra och är indelad i två vinterbetesgrupper. Den ena väster Förutom anläggningens primära påverkan är även kanten av området. Verdejaur är ett naturligt uppsam- om stambanan och den andra öster om stambanan. samebyn orolig för eventuella indirekta konsekvenser. lingsområde och kalvningsland under våren. Betesmöj- Kärnområdet Nattbergsheden med lavrika barrskogar är ligheterna är goda såväl sommar som vinter. Ett flertal biltestanläggningar finns i Arjeplog men sam- huvudbetesområde för den västra gruppen under hela ebyn betraktar detta som relativt problemfritt. Kärnområdet Mierkenis är samebyns största och nyttjas vintern. Den östra gruppen använder kärnområdet som vårland i östra delen, sommarland i västra delen Arvidsträsket söder och sydväst om Älvsbyn. Samebyn Prospektering av kända mineralfyndigheter pågår på samt som höstland inom hela området. Området är menar att området mellan Lillpiteälven och Piteälven flera ställen inom samebyns betesmarker, bl.a. vid en dessutom naturligt uppsamlingsområde och kalvnings- har bra förutsättningar för vinterbete. kvartsfyndighet vid Muitunisjaure samt vid uranfyn- land under våren. Området har typisk kärnkaraktär digheten vid Bleutajokk. med stort antal fasta och temporära renskötselanlägg- ningar, bl.a. Tjidtjak renskötselanläggning. Det händer att grindar i stängslet längs järnvägen lämnas Kärnområdet Tjallas nyttjas som vår-, och höstland öppna och att renar kommer in på banvallen och blir samt som sommarland i västra delen. Området är ett påkörda av tåget. Foto: Enetjärn Natur AB 5 Samebyarna

34 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

SATTAJÄRVI

Torneälven S to ra L u le va tte n Gällivare Semisjaur-Njarg samebys markanvändning SÖRKAITUM Malmberget TÄRENDÖ Ullatti Skotertrafik in i fjällen på SIRGES Semisjaur-Njarg sameby E45 ömse sidor om Silvervägen T ja ktjajáv rre Sameby, gränsbestämt område Sameby, ej gränsbestämt område Porjus Odlingsgräns KORJU Kärnområde Mierkenis JÅHKÅGASSKA Hakkas Korpilombolo Sommar-, höst och vårland Lappmarksgräns Kalvningsland Tidigare gällande konventionsområde Flera anläggningar bl.a. Tjidtjak E10 Stängsel inom samebyns marker Svanstein Kärnområde av riksintressePIRTTIJÄRVI Vårland TUORPON Sommarbete i Norge HöstlandLinaälven SERRI Juoksengi Sommarland Kalixälven ÄNGESÅ LUOKTA-MÁVAS Jokkmokk Vinterland Flera sjöar som nyttjas som Område med annan konkurrerande T jie g g elva svattenmagasin i Skellefteälven markanvändning Övertorneå 45 R ieb n e s Vinterbetesområde Råneälven Eventuellt vinterbetesområdeVännäsberget Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Eventuellt vinterbetesområde Vuollerim 0 20 40Överkalix Km © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Hednäset Silvervägen Svartbyn Kärnområde Verdejaur 97 E10 Viktigt betes- och kalvningsland H o rn a v an GÄLLIVARE LIEHITTÄJÄ Sommar- och vinterbete Kärnområde Nattberget lavrika skogar STÅKKE UDTJA Morjärv H o rn a v an Luleälven SVAIPA Boträskfors Gunnarsbyn KALIX Laisvall Harads LUOKTA-MÁVAS L aisa n A jsjáv rre F.d. konventionsområde Arjeplog Flyttning med lastbil Svartlå “Älvsbyn” nu marktvist Kärnområde Tjallas Töre Kalix Sangis U d d jau re Kärnområde Arvidsträsket E4 bl.a. kalvningsland Råneå VÄSTRA KIKKEJAURE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund Boden Påläng Båtskärsnäs GRAN Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Adolfström, skoterturism Moskosel Sävast Nyborg Ängesbyn Persön Unbyn Brändön Biltestanläggning MASKAURE S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Rutvik Vistheden Karlsvik Bensbyn RAN S to ra va n Flyttning med lastbil Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik F.d. konventionsområdeB o t t e n v i k e n Arvidsjaur Antnäs Ersnäs Kallax “Storsund” ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund Åretruntmarker ovan E45 Sjulsmark En vinterbetesgrupp odlingsgränsen STÅKKE Rosvik använder området E4 Koler Norrfjärden Sorsele K“Norraallfjä r vinterbetesområdet”d e n Lillpite Böle S to rju k tan Markbygden Roknäs Piteå med två grupper Vinterbetesmarker planerad vindraftspark Bergsviken nedan odlingsgränsen Svensbyn Adak Hortlax Blattniksele VÄSTRA KIKKEJAURE Blåsmark B o n d ö fjärd en Kärnområde Selet och Tåmeträsk Glommerträsk Hemmingsmark UBMEJE R an sa rn Byskeälven Jävre S to ru m a n Malå MALÅ MAUSJAURE Se detaljkarta i kap.6 5 Samebyarna Jörn SVAIPA “Södra vinterbetesområdet” Storuman med två grupper Stensele Kristineberg 95 VAPSTEN Byske Gunnarn Kärnområde Myrheden Drängsmark Norsjö Ostvik Boliden Kusmark Ofta öster om E4 Kåge Se detaljkarta i kap.6 Kärnområde Stryckfors Ersmark vid Tåme - Byske Myckle Rusksele lavrikt Bastuträsk Skellefteälven Medle Skellefteå Ursviken MASKAURE Bergsbyn M a lg o m aj Kärnområde Smörlunda Klutmark Skelleftehamn GRAN Örviken lavrikt Bureå Figur 5.8:1 Karta över Semisjaur-Njarg samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan konkurrerande markanvändning.

35 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

5.9 Västra Kikkejaure Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i skogssameby Åretruntmarker kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: Kärnområdet Allejaur inom åretruntmarkerna är Västra Översiktligt om samebyn Kikkejaures största kärnområde. Området utgör en stor Stambanan del av åretruntmarkerna och används som sommar-, Västra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver höst- och vårbetesland. Stora delar av området är inten- Västra Kikkejaure samebys anläggningar vid kärnom- renskötsel från Arjeplog och ner till kusten. Åretrunt- sivt kalvningsområde under våren. De flesta av same- rådet Länsgränsen ligger i anslutning till stambanan. marker finns mellan Arjeplog och Arvidsjaur, på ömse byns fasta och temporära renskötselanläggningar ligger Samebyn har inget problem att passera stängslet vid sidor om Silvervägen, således inom både Arvidsjaurs inom området. Inom området sammanfaller såväl goda stambanan, men stängslet gör att fri strövning över och Arjeplogs kommuner. Vinterbetesmarkerna som betesmöjligheter som strategiska platser och funktioner järnvägen är svårgenomförd. En följd av det är att det huvudsakligen ligger i både Arvidsjaurs, Piteå och Skel- vilket är tecken på områdets kärnkaraktär. blir problematiskt för strövrenar att ta sig över Stam- lefteå kommuner finns söder om riksväg 373 (Piteå- banan när de vill västerut, upp till åretruntmarkerna. Arvidsjaur) och på ömse sidor om länsgränsen mellan Enligt samebyn är sommar- och åretruntmarkerna Ett annat problem är att stängslet är dåligt underhållet. Norr- och Västerbotten. Vinterbetesmarkerna når ända relativt bra och det finns i princip obegränsat med som- Vid passage över stambanan har tågintervallen en stor ut till kusten vid Åbyn och Kinnbäck. marbete. betydelse.

Markerna följer inte landskapets naturliga linjer. Året- Flyttningen till vinterbetesmarkerna sker på olika sätt. Val av övergång över väg och järnväg görs där renarna runtmarkerna ligger söder om Byskeälven medan de Vissa renskötselföretag i samebyn flyttar till fots medan har fri sikt över hindret. Branta krön är därför dåliga övriga betesmarkerna tvärsar över älvdalarna så att de andra flyttar med lastbil. De grupper som flyttar med platser för passage. Passagen behöver vara ca 50 m bred mest kustnära delarna av vinterbetesmarkerna ligger lastbil lastar renarna i Roppelhedens renskötselanlägg- för att hjorden ska kunna ta sig över. Bron över Pitsund norr om Åbyälven. ning som ligger i kärnområdet Kåtaselet och kör ner dem anses inte som lämplig för passage över vattendrag. till kusten. Västra Kikkejaure skogssameby är en av de byar som är 2 Samebyns marker omfattar totalt 2992 km varav ca Bebyggelse och annan exploatering delägare i renslakteriet i Arvidsjaur. Foto: Enetjärn Natur AB 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. De grupper som flyttar till fots samlar under hösten hjorden i Långträsk och i samband med detta passeras Västra Kikkejaure sameby kan beröras av mindre delar av den planerade vindkraftpark vid Markbygden. Det är Sju renskötselföretag Stambanan. Hjorden rör sig successivt mot kusten allt- eftersom området betas av. ännu osäkert hur det kommer att påverka samebyn. Högsta antal tillåtna renar vintertid d.v.s. det totala an- talet kvarvarande renar efter slakt är fastställt till 3500. Vinterbetesmarker Andra svårigheter Samebyn beskriver sig själva som sju företag uppdelade i två grupper och med 3000 renar i vinterstam. Vinterbetsgrupperna är spridda inom vinterbetesområ- Samebyn har inte en egen dalgång att följa. Problemet det. En grupp har sitt vinterbete kring Klubbfors. Kärn- är gemensamt med andra byar i södra Norrbotten och Samebyns ordförande är (dec 2006) Jörgen Persson. området vid Klubbfors kring Klubbälven och Åbyäl- norra Västerbotten, då samebygränserna inte ligger ut- ven utgörs av en smal remsa med lavrika barrskogar. med utan över älvdalarna. Detta gör att renens naturliga Samebyn menar att vinterbetet kring Klubbfors i övrigt vandringsmönster inte stämmer med hur landskapet ser är av dålig kvalitet med mycket myrmark och bara små ut. En följd av detta är återkommande sammanbland- kläppar med fast hedmark. Stora sammanhängande ning av renar mellan de olika samebyarna. hedar saknas.

Samebyns markanvändning inom närområdet kring Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.6 och 6.7 5 Samebyarna

36 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

Torneälven S to ra L u le va tte n Gällivare Västra Kikkejaure samebys markanvändning SÖRKAITUM Malmberget TÄRENDÖ Ullatti SIRGES Västra Kikkejaure sameby T ja ktjajáv rre E45 Sameby, gränsbestämt område Sameby, ej gränsbestämt område Porjus Odlingsgräns KORJU JÅHKÅGASSKA Hakkas Korpilombolo Lappmarksgräns Tidigare gällande konventionsområde E10 Stängsel inom samebyns marker Svanstein Kärnområde av riksintressePIRTTIJÄRVI Vårland TUORPON HöstlandLinaälven SERRI Juoksengi Sommarland Kalixälven ÄNGESÅ LUOKTA-MÁVAS Jokkmokk Åretruntmarker ovan Vinterland lappmarksgränsen Område med annan konkurrerande Kärnområde Allejaur markanvändning T jie g g eIntensivtlva s kalvningsområde Övertorneå 45 0 20 40 R ieb n e s Flertalet av samebyns anläggningar Km Råneälven Vännäsberget © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim Vinterbetesmarker nedan SEMISJAUR-NJARG lappmarksgränsen Överkalix Hednäset Kärnområde Renvallen Svartbyn Bl.a. uppsamlingsområde 97 E10 H o rn a v an GÄLLIVARE LIEHITTÄJÄ

STÅKKE UDTJA Morjärv H o rn a v an Kärnområde Kåtaselet Luleälven SVAIPA Slaktanläggning Boträskfors Gunnarsbyn KALIX Laisvall Huvudflyttled mellan årstidalandenHarads L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS Arjeplog Svartlå Töre Kalix Sangis U d d jau re E4 Kärnområde Länsgränsen Råneå Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund Boden Påläng Båtskärsnäs GRAN Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Ängesbyn ÖSTRA KIKKEJAURE Persön Unbyn Brändön MASKAURE S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Rutvik SEMISJAUR-NJARGVistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå RAN Silvervägen 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik B o t t e n v i k e n Arvidsjaur Antnäs Ersnäs Kallax Måttsund E45 Sjulsmark STÅKKE Rosvik E4 Norrfjärden Sorsele K allfjä rd e n Flyttning till fots Lillpite Böle Markbygden S to rju k tan Långträsk Roknäs BergsvikenPiteå planerad vindraftspark Svensbyn Adak Hortlax Blattniksele Blåsmark B o n d ö fjärd en Glommerträsk Hemmingsmark UBMEJE R an sa rn Byskeälven Jävre S to ru m a n Malå SEMISJAUR-NJARG MALÅ Flyttning med lastbil Se detaljkarta i kap.6 Enstaka år öster om E4 5 Samebyarna MAUSJAUREnågon grupp Kinnbäck Jörn SVAIPA Storuman Åbyn

Stensele Kristineberg Sporadisk användning 95 VAPSTEN Byske av området öster om Klubbfors Gunnarn Drängsmark Norsjö Ostvik Boliden Kusmark Kåge Se detaljkarta iKärnområde kap.6 Klubbfors Ersmark Lavrika barrskogar Myckle Rusksele Bastuträsk Skellefteälven Medle Skellefteå Bergsbyn Ursviken M a lg o m aj MASKAUREKlutmark Skelleftehamn GRAN Örviken Figur 5.9:1 Karta över Västra Kikkejaure samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar Bureå områden med annan konkurrerande markanvändning.

37 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

Från övriga områden, Dojomheden vid Piteälven och Särskilda svårigheter Flygplatsen i Arvidsjaur har förlagts inom samebyns 5.10 Östra Kikkejaure Malmesjaureområdet sker flytten med lastbil förutom marker. Intill flygplatsen samt vid sjön Västra Kikkejaur för den grupp som har sitt vinterbete där. Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i finns också flera biltestanläggningar. skogssameby kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: Flytten av renhjordarna från åretruntmarkerna ner till Den planerade, mycket stora vindkraftparken Mark- Översiktligt om samebyn vinterbetesmarkerna sker oftast kring jul och nyår. Fak- Några av samebyns svåraste utmaningar finns i närhe- bygden med 200-500 verk, berör Östra Kikkejaure i hög torer som påverkar tidpunkten är allt från snöförhållan- ten av Piteå. Dessa redovisas i avsnittet om Järnvägsut- grad. Vindkraftparken planeras inom samebyns vinter- Östra Kikkejaure är en skogssameby som bedriver den till möjligheterna att passera den brutna isrännan redning 140 i kapitel 6. Svårigheter inom övriga delar av betesland. Samebyn är orolig för hur parken kommer att renskötsel från Moskosel och ned till kusten vid Piteå. till Pitholmen. samebyns betesmarker: påverka deras möjlighet att nyttja området. Åretruntmarkerna finns mellan Arvidsjaur och Mosko- sel och öster om Arvidsjaur, bl.a. utmed Åbyälvens käll- Vinterbetesmarker Stambanan Rörligt friluftsliv och turism flöden, således inom Arvidsjaurs kommun. Vinterbe- En svårighet för samebyn idag är passagen av tesmarkerna som huvudsakligen ligger i Piteå kommun Vinterbetesmarkerna sträcker sig från Lappmarksgrän- Östra Kikkejaure har betydande svårigheter med det stambanan. Även om det är stängsel på ömse sidor kan finns söder om Lill-Piteälven och utmed riksväg 373 sen väster om Långträsk och ända ut i Pite skärgård. En rörliga friluftslivet kring Pitholmsheden samt i skär- stängslet falla eller gå sönder och renarna är mycket (Piteå-Arvidsjaur). Vinterbetesmarkerna når ända ut i viktig del av vinterbeteslandet är det stora kärnområdet gården utanför Piteå och utmed kuststräckan söder om bra på att hitta sådana hål. Därför har samebyn stora skärgården utanför Piteå. Östra Kikkejaure är således en Åbyälven på Åbyälvens södra sida. Här finns samman- Piteälven utlopp. Se mer i kapitel 6 om Järnvägsutred- problem med påkörningar, dock mindre idag än på av några få byar i Norr- och Västerbotten som bedriver hängande lavrika skogar och flera av byns anlägg- ning 140. 1980-talet. Mellan Storsund och Långträsk är det renbete på skärgårdsöar. ningar. De höglänta områdena i Markbygden norr om Åbyälven är ofta mycket snörika varför renarna natur- ett återkommande problem. Området är svårt i detta Andra svårigheter Markerna följer inte landskapets naturliga linjer. Året- ligt drar sig österut mot kusten. avseende då det ligger mycket högt med Storblåliden En grundläggande svårighet för Östra Kikkejaure är runtmarkerna finns omkring Åbyälven medan de mest som högsta punkt på stambanan. Det innebär stora bristen på vinterbetesmarker. kustnära betesmarkerna på Pitholmen ligger norr om mängder snö i markerna som lätt tvingar ut djuren på Piteälven. banan och vägarna. En annan svårighet är att samebyn inte har en egen dalgång att följa. Det är egentligen ett gemensamt pro- Samebyns marker omfattar totalt 4540 km2 varav ca Samebyns renar betar ända mot stängslet kring blem för flera av byarna i södra Norrbotten och norra 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. stambanan vid Storblåliden. Renar från andra samebyar som blir kvar i vinterbeteslandet på sommaren kan Västerbotten, samebygränserna ligger inte utmed utan över älvdalarna. Detta gör att renens naturliga vand- Tio renskötselföretag samlas där på grund av svårigheterna att passera stambanan på andra ställen. Därför är det ett stort tryck ringsmönster inte stämmer med hur landskapet ser ut. Östra Kikkejaure skogssameby beskriver sig själva som både höst och vår. När olika samebyars renar blandas Östra Kikkejaure tappar därför mycket renar till Västra bestående av tio renskötselföretag och det totala antalet måste de skiljas, vilket är ett tidskrävande arbete. Kikkejaure och till Semisjaur-Njarg samebyar vilket är kvarvarande renar efter slakt är 4000. Östra Kikkejaure har föreslagit Banverket att bygga ett ständigt återkommande problem i renskötseln. Samebyns ordförande är (dec 2006) Håkan Nyström. en planskild passage för renar över Stambanan vid Ett spärrstängsel ska hålla renarna kvar i väster så Storblåliden, men Banverket har inte medel för detta. att det inte når vinterbetesmarkerna för tidigt under På några få ställen längs Stambanan finns passager i hösten. Flera vägar korsar dock spärrstängslet och re- Markanvändning och årscykel narna lär sig var hålen i stängslen finns. Det finns även Strax innanför Pite havsbad och badet vid Sandängesstran- stängslet som saknar grindar och där går renarna upp problem med att allmänheten inte stänger stängslets den (bilden) finns ett av Norrbottens bästa lavbeten, Pit- på banvallen. Renarna följer även skoterleder som löper Åretruntmarker grindar. holmsheden. Foto: Piteå kommun parallellt med järnvägen och hamnar då lätt uppe på Huvudkalvningslandet och den därpå påföljande banvallen. kalvmärkningen ligger inom Åbyälvens källflöden där Samebyn förlorade i samband med 1972 års renbetes- anläggningen Hedvallen är centralpunkt. Kärnområdena Sågån, Fagerheden och Pitholmsheden är de Östra Kikkejaure skogssameby är den sameby som konvention betydande betesområden vid Koler-Stor- viktigaste betesområdena vintertid med lavrika barr- har drabbats hårdast av renpåkörningar. Under åren sund utan att erhålla några ersättningsmarker. Betes- Sarvslakten sker genom att mindre flockar drivs till skogar. Flera andra höjdryggar i det kustnära landska- 2003-2005 kördes 127 renar på av tåget på bansträckan rätten tillfaller enligt länsstyrelsen Semisjaur-Njarg hagar inom åretruntmarkerna i områden där samling pet är också viktiga betesområden vintertid, t.ex. Knöp- Bastuträsk - Boden Södra. sameby. Frågan kommer att prövas i Kammarrätten. kan genomföras till rimliga kostnader. Efter brunstpe- peln vid Blåsmark, höjderna söder om Svensbyfjärden rioden och när första snön kommer drar sig renarna och närmast väster om E4:an österut längs älvdalarna. Vid Långträsk har samebyn Vägar Övrigt om samebyn en anläggning. I det området sker en del av betet under Vårflytten från kusten upp till åretruntmarkerna sker i Arvidsjaurvägen (väg 373) innebär i regel mycket ren- Östra Kikkejaure har ett gott samarbete med Västra förjulsvintern. regel i oavbruten följd. Därvid nyttjas befintliga rastbe- påkörningar. Vägen löper parallellt med betesområdena Kikkejaure. P.g.a. markernas beskaffenhet blandas teshagar och beroende av före måste även ibland tillfäl- vid Fagerheden och Åbyälven. byarnas renar även om man försöker förhindra detta. Under förjulsvintern samlas huvudhjorden till Huvåsen liga övernattningshagar byggas. Samebyarna har dock bra rutiner för hur dessa situatio- där skiljning sker. Därifrån sker flytten i regel tradi- Om samebyns problematik med E4:an, se beskrivning- ner ska hanteras. tionellt till fots till vinterbeteslandet nedan stambanan Samebyns markanvändning inom närområdet kring en i avsnitt 6.7. genom passagen vid Åbyälven. Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.7. Bebyggelse och annan exploatering Från Vistådalen sker i regel flytt med lastbil från anlägg- ningen i Städdejaure. De renar man inte lyckas samla i Vinterbetesmarkernas närhet till Piteå och stadens ex- första omgången slussas genom stambanestängslet vid pansionsområden åt söder är ett av samebyns svåraste övergången Kutaliden. problem, se kapitel 6 om järnvägsutredning 140. 5 Samebyarna

38 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

SATTAJÄRVI

Torneälven S to ra L u le va tte n Gällivare Östra Kikkejaure samebys markanvändning SÖRKAITUM Malmberget TÄRENDÖ Ullatti SIRGES Östra Kikkejaure sameby T ja ktjajáv rre E45 Sameby, gränsbestämt område Sameby, ej gränsbestämt område Porjus Odlingsgräns KORJU JÅHKÅGASSKA Hakkas Korpilombolo Lappmarksgräns Tidigare gällande konventionsområde E10 Stängsel inom samebyns marker Svanstein Kärnområde av riksintressePIRTTIJÄRVI Vårland TUORPON HöstlandLinaälven SERRI Juoksengi Sommarland Kalixälven ÄNGESÅ LUOKTA-MÁVAS Jokkmokk Vinterland Område med annan konkurrerande T jie g g elva s markanvändning Övertorneå Kärnområde Malme 45 0 20 40 R ieb n e s Km Malmejaure Råneälven Vännäsberget © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. Sommar-, höst- och vinterland Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim SEMISJAUR-NJARG Överkalix Kärnområde Hedvallen Hednäset Viktigaste området Svartbyn Intensivt kalvningsland 97 E10 H o rn a v an GÄLLIVARE LIEHITTÄJÄ Anläggning Städdejaure STÅKKE UDTJA Morjärv H o rn a v an Luleälven SVAIPA Boträskfors Gunnarsbyn KALIX Laisvall Harads L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS Kärnområden Arjeplog F.d. konventionsområdeSvartlå Fagerheden och Sågån Töre Kalix Sangis U d d jau re “Storsund”, nu marktvist E4 Råneå Bredviken VÄSTRA KIKKEJAURE Dojomheden Rolfs Vittjärv Risögrund Boden Påläng Båtskärsnäs GRAN Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Ängesbyn Persön Unbyn Brändön MASKAURE S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Rutvik SEMISJAUR-NJARGVistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå RAN 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik Arvidsjaur flygplats B o t t e n v i k e n Arvidsjaur Antnäs Ersnäs Kallax E45 Storsund Måttsund Sjulsmark Markbygden STÅKKE Rosvik E4 Norrfjärden planerad vindraftspark Storblåliden Sorsele K allfjä rd e n Lillpite Böle S to rju k tan Kärnområde Byskeälven Roknäs Piteå Bergsviken Kärnområde Pitholmen Långträsk Svensbyn Adak Hortlax Blattniksele Blåsmark VÄSTRA KIKKEJAURE B o n d ö fjärd en Skiljning Huvåsen Glommerträsk Hemmingsmark UBMEJE Varje vinter öster om E4 R an sa rn Byskeälven Jävre S to ru m a n Malå SEMISJAUR-NJARG MALÅ Se detaljkarta i kap.6 Mycket stora svårigheter, MAUSJAURE 5 Samebyarna Jörn SVAIPA stadens expansionsområde, Storuman blockerade flyttleder, Stensele Åretruntmarker ovan Kristineberg svåra passager lappmarksgränsen 95 VAPSTEN Byske Gunnarn Drängsmark Norsjö Ostvik Boliden Kusmark Kåge Ersmark Vinterbetesmarker nedan Kärnområde Åbyälven Myckle Andersmyran anläggning lappmarksgränsenRusksele Bastuträsk Skellefteälven Lavrika barrskogar, Medle Skellefteå flera anläggningar Bergsbyn Ursviken M a lg o m aj MASKAUREKlutmark Skelleftehamn GRAN Örviken Figur 5.10:1 Karta över Östra Kikkejaure samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan Bureå konkurrerande markanvändning.

39 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

5.11 Ståkke skogssameby Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter Övrigt om samebyn Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i För att minska risken för olyckor stängslar samebyn Åretruntmarker Översiktligt om samebyn kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: vintertid delar av vägen mellan Älvsbyn och Piteå. Ståkke sameby har sina åretruntmarker huvudsakli- Ståkke skogssameby har sina huvudsakliga marker För att kunna klara sig ekonomiskt som renskötare i gen samlade norr om Arjeplog. Kärnområdena Gittun, Stambanan strax norr om Arjeplog. Samebyn saknar sammanhäng- Galtisjaur och Piteälven är viktiga kalvningsland, Mar- Ståkke sameby har det blivit viktigt att hålla kostna- ande område från åretruntmarkerna i väster till vinter- kerna ligger huvudsakligen i skogslandet med enstaka Ståkke har inte uttryckt svårigheter utöver den generel- derna nere och att ha låga utgifter. Många renägare har betesmarkerna i öster. lågfjäll över trädgränsen. Piteälven utgör gräns mot la beskrivning som gjorts i kapitel 4. Samebyn har inga också tvingats ta ett annat heltidsjobb under sommaren. norr. I kärnområdena finns flera anläggningar, bl.a. flera större problem med stambanan så länge förflyttningen Samebyns åretruntmarker ligger i Arjeplogs kommun Ståkke sameby har trots allt en förtröstan inför framti- slaktanläggningar. sker med lastbil. När samebyn flyttar till fots är det och vinterbetesmarkerna är belägna dels i ett stråk problematiskt att det inte finns någon riktigt permanent den. Man menar att det går att klara det mesta efter att utmed Piteälven från Vidsel och västerut, dels nordväst I Vuolta norr om Arjeplog finns en stor anläggning som passage över stambanan samt att de saknar beteshagar de klarade av sviterna efter Tjernobyl-olyckan, då priset om Öjebyn. samebyn nyttjar för samling, skiljning, utfodring och och därför måste bygga egna tillfälliga stängsel. på renkött var nere i 5 kr/kg. märkning. Därifrån sker transporter med lastbil till Samebyns marker omfattar totalt 2210 km2 varav ca vinterbeteslandet. 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. Gruvor och täkter Ståkke skogssameby slaktar mest kalv. Flera nya grustäkter förekommer inom det östliga vin- Sex renskötselföretag terbeteslandet. Ståkke skogssameby beskrivs på Ren2000 som be- Vinterbetesmarker stående av sex aktiva renskötselföretag. Högsta antal I öster ansluter marker som nyttjas i även under vintern. Rörligt friluftsliv och turism (inkl jakt) tillåtna renar vintertid d.v.s. det totala antalet kvarva- Kärnområdet Åberget är beläget längs Piteälvens norra Inom Ståkkes åretruntmarker norr om Arjeplog ligger rande renar efter slakt är fastställt till 2800. I dialog sida och nyttjas under både sommar och vinter. Sam- skidanläggningen Galtis. Anläggningen genererar en med Banverket har Ståkke sameby framhållit att de i manhängande lavrika barrskogar och torra-frodiga hel del rörligt friluftsliv ut i omgivande marker, framför verkligheten har enbart drygt 2000 renar. Samebyn är myrmarker räknas som mycket gott vinter- och grön- allt skotertrafik. I anslutning till Galtis finns också flera uppdelad i tre grupper. bete. Längre nedströms utmed Piteälven finns kärn- biltestanläggningar. området Gransel strax uppströms Storforsen. Området Samebyns ordförande är (dec 2006) Roland Larsson. används enbart under vintern. Andra svårigheter Längst i sydost finns ett vinterbetesområde norr om Ståkke avvaktar länsstyrelsens beslut om hur ett f.d. Öjebyn. Här finns kärnområdetKvarnbäcken mellan konventionsområde väster om Älvsbyn ska fördelas Norrfjärden och Piteå flygplats. Betesmöjligheterna i mellan de svenska samebyarna. Tre samebyar, området är goda och nyttjas enbart under vinterhalvå- Semisjaur-Njarg, Luokta-Mavas och Ståkke gör anspråk ret. på vinterbetet.

Skogsavverkning, dåliga isar och brist på bete gör att man måste flytta österut till vinterbetelsandet med last- bil. Flyttningarna är dyrbara för samebyn och bränsle- kostnaderna ökar hela tiden, men flyttning med lastbil spar å andra sidan renarnas kondition och fettlager. Ett annat problem är att det nu för tiden är mindre folk i varje sameby vilket innebär mindre arbetskraft vid så- dana arbetsintensiva moment som en flyttning till fots.

Området väster om Älvsbyn utgör ett tidigare konven- tionsområde som idag används av Östra Kikkejaure sameby.

Samebyns markanvändning inom närområdet kring Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.7 och 6,8. 5 Samebyarna

40 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

Torneälven S to ra L u le va tte n Gällivare 3TÍKKESAMEBYSMARKANVËNDNING SÖRKAITUM Malmberget TÄRENDÖ Ullatti SIRGES 3TÍKKESAMEBY T ja ktjajáv rre E45 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE /DLINGSGRËNS KORJU JÅHKÅGASSKA Porjus Hakkas ,APPMARKSGRËNS Korpilombolo Pello 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE E10 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Svanstein +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEPIRTTIJÄRVI +ËRNOMRÍDE'ITTUN 6ÍRLAND TUORPON 3OMMAR OCHVINTERBETESLAND (ÚSTLANDLinaälven SERRI Juoksengi 3OMMARLAND Kalixälven +ALVNINGSLAND ÄNGESÅ LUOKTA-MÁVAS !NLËGGNINGAR Jokkmokk 6INTERLAND /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE MARKANVËNDNING T jie g g elva s Övertorneå 45 R ieb n e s 0 20 40 Råneälven VännäsbergetKm © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS,Gyljen Dnr:Tallvik M2001/1502. S äd vv á jáv rre Vuollerim SEMISJAUR-NJARG Överkalix +ËRNOMRÍDE¿BERGET Hednäset MEDBLAMEDGOTTVINTERBETE +ËRNOMRÍDE'ALTISJAUR Svartbyn 97 3OMMAR HÚST OCHVÍRBETESLAND E10 H o rn a v an GÄLLIVARE LIEHITTÄJÄ +ALVNINGSLAND +ËRNOMRÍDE'RANDEL MEDVIKTIGTVINTERBETE Karungi UDTJA Morjärv H o rn a v an Luleälven SVAIPA Boträskfors Gunnarsbyn KALIX Laisvall Harads L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS &DKONVENTIONSOMRÍDE Arjeplog Svartlå h¾LVSBYNvNUMARKTVIST Töre Kalix Sangis U d d jau re E4 Råneå Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund Boden Påläng Båtskärsnäs GRAN Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Seskarö Ängesbyn VÄSTRA KIKKEJAURE ÖSTRA KIKKEJAURE Persön 'ALTIS Unbyn Brändön !LPINANLËGGNING MASKAURE S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Rutvik SEMISJAUR-NJARGVistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå RAN 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik B o t t e n v i k e n Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax Måttsund E45 Sjulsmark Rosvik +ËRNOMRÍDE0ITEËLVEN E4 Norrfjärden +ËRNOMRÍDE Sorsele 3OMMAR OCHVINTERBETESLAND K allfjä rd e n +ALVNINGSLAND Lillpite Böle +VARNBËCKEN S to rju k tan Roknäs BergsvikenPiteå 3EDETALJKARTAIKAP Svensbyn Adak Hortlax Blattniksele Blåsmark VÄSTRA KIKKEJAURE B o n d ö fjärd en Glommerträsk Hemmingsmark UBMEJE R an sa rn Byskeälven Jävre 3ËLLANÚSTEROM% S to ru m a n Malå SEMISJAUR-NJARG

MALÅ 3EDETALJKARTAIKAP 5 Samebyarna MAUSJAURE Jörn SVAIPA Storuman ¿RETRUNTMARKEROVAN LAPPMARKSGRËNSEN Stensele Kristineberg 95 VAPSTEN Byske Gunnarn Drängsmark Ostvik Norsjö 6INTERBETESMARKERNEDAN Boliden Kusmark Kåge LAPPMARKSGRËNSEN Ersmark Bastuträsk Myckle Rusksele Skellefteälven Medle Skellefteå Bergsbyn Ursviken M a lg o m aj MASKAUREKlutmark Skelleftehamn GRAN Örviken Figur 5.11:1 Karta över Ståkke samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan Bureå konkurrerande markanvändning.

41 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

5.12 Luokta-Mavas Vinterbetesmarker Vägar Luokta-Mavas har ett väldigt litet vinterbetesområde Vinterbetesområdet Strycktjärn sydost om Älvsbyn är sameby och upplever vinterbetet som en flaskhals i rensköt- litet och begränsat samtidigt som trafiken på väg 374 selns årscykel. Tillgången till vinterbete är den främsta är tät. Samebyn nyttjar där tillfälliga stängsel för att Översiktligt om samebyn begränsningen i dimensioneringen av renhjorden. förhindra olyckor utmed vägen. Norra gruppen (Arvas) använder det västra vinterbe- Luokta-Mavas sameby är en fjällsameby med marker tesområdet som ligger nedanför odlingsgränsen mellan Rörligt friluftsliv och turism utmed Piteälven. Samebyns åretruntmarker ligger på Kuollejaure i nordväst och Lapmovare i sydost, längs Samebyn har problem med att det blir konkurrens ömse sidor om Piteälven och i stort sett helt i väglöst Varjisån samt kärnområdet Varjisträsk norr om Stor- med jakt och turism i fjällen. Skoterkörning är en av land. Samebyn har inget sammanhängande område från forsen, längs södra sidan av Varjisån. Här är det goda de företeelser som innebär en störning inom åretrunt- åretruntmarkerna till kusten, men har rätt att använda vinterbetesförhållanden tack vare lavrika barrskogar. markerna. I området söder om Piteälven och väst om skogssamebyarnas mark. Genom området passerar viktiga flyttleder med en svår Kungsleden är terrängkörning dock förbjuden. Samebyns åretruntmarker ligger i Arjeplogs kommun passage öster om Varjisträsk. Vid Varjisträsk finns dess- och vinterbetesmarkerna sträcker sig in i Älvsbyn och utom betes- och arbetshagar för skiljning och slakt dit Andra svårigheter Piteå kommuner. Arvas flyttar till fots. Luokta-Mavas avvaktar länsstyrelsens beslut om hur ett f.d. konventionsområde väster om Älvsbyn ska Samebyns marker omfattar totalt 5599 km2 varav drygt Södra gruppen (Bardo) lastar renarna på lastbil i Ste- fördelas mellan de svenska samebyarna. Tre samebyar, 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. nudden vid Tjeggelvas och renarna betar vid Älvsbyn söder om Sikfors, längs vägen 374, vid Sundet. Området Semisjaur-Njarg, Luokta-Mavas och Ståkke gör anspråk på vinterbetet. 30 renskötselföretag har mycket goda vinterbetesförhållanden. Bardos renar betar även sydöst om Älvsbyn, mellan Piteälven och Luokta-Mavas sameby beskrivs på Ren2000 som bestå- Alterälven. Kärnområdet omfattar Altertjärnsberget, Övrigt om samebyn ende av 30 aktiva renskötselföretag. Högsta antal til- Asplövsberget och Strycktjärn. Enligt Ren2000 är där låtna renar vintertid d.v.s. det totala antalet kvarvarande gott vinterbete tack vare fläckvis fördelade lavrika barr- Sandön i Luleå och Trundön i Piteå var tidigare vinter- För både fjäll- och skogssamebyarna är vinterbetet den flaskhals i årscykeln som är av avgörande betydelse för till- renar efter slakt är fastställt till 10 000. skogar. Bardo betar även i före detta konventionsområ- betesmarker som Luokta-Mavas använde innan läns- gången på betesmarker. Foto: Inger Hellman. det västerom Älvsbyn. styrelsens gränsbestämning av samebyarnas vinterbe- Samebyns ordförande är (dec 2006) Mikael Juuso. tesmarker 1996. Bardo-gruppen kan inte flytta österut till vinterbetes- Markanvändning och årscykel området före jul eftersom vinterbetet då tar slut innan vintern är över.

Åretruntmarker Luokta-Mavas har inga marker inom utredningskor- Luokta-Mavas sameby är uppdelade i två stora som- ridoren för Norrbotniabanan, men kan ev. beröras indi- marbetesgrupper, Arvas och Bardo. Arvas håller till rekt av banan om grannsamebyarna markanvändning norr om Piteälven och Bardo söder om Piteälven. Efter- begränsas, se kapitel 6.7 och 6.8. som Piteälven skiljer dem åt förekommer inget samar- bete mellan de båda grupperna och de träffas i princip bara på gemensamma möten. Särskilda svårigheter Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i Luokta-Mavas sameby slaktar mest sarv och kalv. Slak- kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: ten sker i ett slakteri vid Stenudden. Flytten från åretruntlandet ner till vinterlandet har Stambanan kommit att ske allt tidigare eftersom det har uppstått Luokta-Mavas sameby berörs inte mycket av stamba- en konkurrens om betesmarkerna med andra same- nan. Norr om Älvsbyn finns inga stängsel utmed banan byar. Luokta-Mavas vinterbetesmarker kring Älvsbyn och därför använder samebyn inte det området. Söder används också av andra samebyar. Tidpunkten för om Älvsbyn finns stängsel som fungerar bra. Samebyn höstflytten kan även variera från år till år beroende på använder tillfälliga hagar för att flytta över stambanan snömängd och om det blir bottenfruset så att renarna söder om Älvsbyn. Banverket ger tider för passagen och inte kommer åt markvegetationen. finns på plats med personal när överflyttningen ska ske. Kärnområdet Säitevare används av vinterbetesgrup- pen Arvas medan vinterbetesgruppen Bardo nyttjar ett kärnområde längre västerut. 5 Samebyarna

42 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

K iru n a TALMA SAARIVUOMA VITTANGI ,UOKTA -AVASSAMEBYSMARKANVËNDNING Giron ,UOKTA -AVASSAMEBY 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE Vittangi 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE A kk ajau re GABNA /DLINGSGRËNS Svappavara ,APPMARKSGRËNS 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE LAEVAS Kangos3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER GIRJAS +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSE Junosuando 6ÍRLAND V as te n ja u re S atih a u re Puoltikasvaara (ÚSTLAND Skaulo 3OMMARLAND V irih au re BASTE 45 6INTERLAND Pajala SÖRKAITUM E10 3OMMAR OCHVINTERLAND -IEKAK FISKECAMP Nilivaara 6INTERBETESOMRÍDE Isokylä Koskullskulle 0 20 SATTAJÄRVI40 Malmberget Km Gällivare Torneälven SIRGES S to ra L u le va tte n © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. TUORPON 3TENUDDEN SLAKTERI TÄRENDÖ Ullatti

T ja ktjajáv rre E45 3OMMARBETEI.ORGE

Porjus Hakkas +ËRNOMRÍDE3ËITEVARE Korpilombolo Pello FÚR!RVASGRUPPEN +ALVNINGS OCHBRUNSTLAND E10 MEDFLERAANLËGGNINGAR Svanstein PIRTTIJÄRVI KORJU GÄLLIVARE SERRI 6ARJISTRËSK3TÚRSTAKËRN Linaälven Juoksengi OMRÍDETUNDERVINTERHALVÍRET Kalixälven JÅHKÅGASSKA&LERAANLËGGNINGAR SEMISJAUR-NJARG Jokkmokk

T jie g g elva s Övertorneå 45 R ieb n e s 6INTERBETESGRUPPEN Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik !RVAS Vuollerim Gyljen S äd vv á jáv rre Överkalix

4JEGGELVA Hednäset LIEHITTÄJÄ +ËRNOMRÍDE &DKONVENTIONSOMRÍDE Svartbyn 97 .YTTJASBÍDESOMMAROCHVINTER h¾LVSBYNvNUMARKTVIST E10 H o rn a v an 6INTERBETESGRUPPEN KALIX STÅKKE "ARDO Karungi +UOLLEJAURE UDTJA Morjärv H o rn a v an SVAIPA LuleälvenBoträskfors Gunnarsbyn +ËRNOMRÍDE Laisvall Harads L aisa n A jsjáv rre &LYTTNINGMEDLASTBIL !NVËNDSAV"ARDOGRUPPEN Varjisån Arjeplog OCHDELVISTILLFOTS Svartlå HELAÍRET Töre Kalix Sangis )NTENSIVTKALVNINGSOMRÍDE U d d jau re E4 Råneå &LERAANLËGGNINGAR Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund B o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Seskarö ¿RETRUNTMARKEROVAN Ängesbyn ,APMOVARE Persön 5 Samebyarna ODLINGSGRËNSEN Unbyn MASKAURE Brändön S Sunderbyn Rutvik ÖSTRA KIKKEJAURE SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn RAN S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik +ËRNOMRÍDE3TRYCKTJËRN 6INTERBETESMARKER MELLAN0ITE OCH!LTERËLVEN Arvidsjaur Antnäs Kallax B ottenviken NEDANODLINGSGRËNSEN 3IKFORS Ersnäs Måttsund E45 Sjulsmark UBMEJE MAUSJAURE Rosvik STÅKKE E4 Norrfjärden !LDRIGÚSTEROM% VAPSTEN Sorsele K allfjä rd e n MALÅ Lillpite Böle S to rju k tan Roknäs BergsvikenPiteå Figur 5.12:1 Karta över Luokta-Mavas samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant Svensbyn markerar områden med annan konkurrerande markanvändning. Adak Hortlax

43 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

Kärnområdet Udtja används under sommarhalvåret av Samebyns markanvändning inom närområdet kring det, men enligt markägarna så får inte heller Tuorpon 5.13 Udtja skogssameby Udtja skogssameby och vintertid av Tuorpon sameby. Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.8. sameby använda området. Området fungerar som intensivt kalvningsland under Översiktligt om samebyn våren, brunstland under hösten, kalvmärkningsplats För tio år sedan förlorade samebyn en femtedel av sitt under sommaren samt slaktplats under hösten. Betes- Särskilda svårigheter område. Anledningen var att bereda vinterbete åt två Udtja samebys betesområde är ungefär åtta mil långt möjligheterna är goda. Inom områdets gränser ligger andra samebyar. Detta har påverkat Udtja i negativ och tre mil brett. Udtja sameby har sina åretruntmarker Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i viktiga renskötselanläggningar bl.a. vid Fatjatj och bemärkelse. i Jokkmokks kommun och delar vinterbetesland med kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: Udtja. Sirges, Tuorpon och Jåhkågasska Tjelldes samebyar. Byn arbetar tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbot- Kärnområdet Tiellejåkkå ligger längre åt sydost inom Vattenkraftutbyggnad ten med att få en bättre tillsyn över rovdjuren. Samebyn Samebyns marker omfattar totalt 2415 km2 varav drygt samebyns åretruntmarker och nyttjas delvis som höst- Udtja sameby är endast i begränsad omfattning påver- kommer troligtvis engageras i ett projekt där vissa 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. och vårbetesland men framförallt som vinterbetesland. kad av vattenkraftutbyggnad inom Luleälvens vatten- björnar ska märkas med sändare för att se hur mycket Sammanhängande lavrika barrskogar täcker över 80% system. ren björnarna äter. Förhoppningen är att kunna se hur 12 renskötselföretag procent av området vilka skapar mycket goda förutsätt- björnstammen påverkar renägarna ekonomiskt och vad Udtja skogssameby består av 12 aktiva renskötselföre- ningar för framförallt vinterbete. Bebyggelse och annan exploatering det innebär. tag. Högsta antal tillåtna renar vintertid d.v.s. det totala Holmträsket är ett annat av samebyns kärnområden. Enligt samebyn kommer RFN Raketskjutfältet antag- antalet kvarvarande renar efter slakt är fastställt till ligen att utökas så att utländska grupper ska kunna Övrigt om samebyn 2800. Delar av området är viktigt kalvningsland för Rö- dingsträskgruppen, andra delar nyttjas för vinterbete. använda anläggningen vilket kommer att minska betes- En utmaning för byn är generationsskiftet. Ingen av Samebyn är uppdelad i två grupper, Udtjagruppen och Betesmöjligheterna är goda, med både sommar- och markerna i det området. de mest aktiva renskötarna är under 30 år. Samebyn Rödingsträskgruppen. vinterbetestyper. arbetar med att försöka få in fler ungdomar genom att Rörligt friluftsliv och turism erbjuda dem en dagpenning de dagar de gör jobb åt byn. Förutom samarbetet med de övriga Jokkmokksbyarna Udtja har inte uttryckt svårigheter utöver den generella På det sättet hoppas de på en viss föryngring. samarbetar Udtja med Luokta-Mavas sameby. Vinterbetesmarker beskrivning som gjorts i kapitel 3. Stora delar av same- Delar av åretruntmarkerna som presenterats ovan Udtjá sameby är delägare i slaktföretaget Renomera Ordförande i Udtja sameby är (dec 2006) Rune Stokke. byns åretruntmarker ligger inom RFN Raketskjutfält används också för vinterbete. Efter höstskiljning lastas (tidigare Arvidsjaur slakt) tillsammans med bl.a. Arvid- med tillträdesförbud för allmänheten. renarna på lastbil och släpps i bolagsskogen väster om sjaursbyarna. E4:an vid Klöverträsk och Sjulsmark. Markanvändning och årscykel Skogsbruk Flytten upp till kalvningslandet sker oftast till fots. Samebyn ser det som ett stort problem att det moderna Åretruntmarker Renarna utfodras då i rasthagar eftersom det inte längre skogsbruket förstör tidigare bra betesområden. Ett Udtjagruppen som använder markerna längst västerut finns tillräckliga rastbeten i skogen. Samebyn håller annat problem som följer av avverkningarna och de använder RFN Raketskjutfältets spärrstängsel som renarna i vinterbetesområdet så länge som möjligt, men stora hyggeslandskapen är att många renar blir rivna gräns. Hela skjutfältet är avsatt som naturreservat. Bra måste sedan hinna därifrån innan snön smälter och det av rovdjur. Örn och björn är största problemet. Förr var marker finns i kärnområdetUdtja bl.a. kring Tjavel- blir omöjligt att samla renarna. Udtja sameby försöker skogen ett naturligt skydd mot rovdjur för renarna. kjávre. Mycket snö är vanligt i området tidigt på hösten, ha korta dagsförflyttningar för att inte tära på renarna något som gör att renarna strövar österut mot riksväg och deras möjligheter till en god föryngring. Bland skogsägarna har Udtja skogssameby de bästa 45, men renskötarna försöker hålla tillbaka dem. erfarenheterna från skogsägarna med småskaligt skogs- bruk, då många av dem kan låta skogen växa och bli äldre. De stora skogsbolagen har högre avkastningskrav och avverkningarna kan därför ske redan när skogen bara är ca 80 år gammal.

Skogsbrukets splittring av landskapet försämrar be- tesmarkerna och gör att renhjordarna måste spridas ut över större områden.

Andra svårigheter Udtja sameby kan inte längre ha sina renar på vinter- bete i kustbyarna Ale, Antnäs, Alvik, Avan och Unbyn. Samebyn blev stämd av markägarna i de fem byarna och förlorade genom s.k. tredskodom då samebyn inte hade råd att driva processen. Udtja undviker därför marker- na närmast Luleälven. Tredskodomen ledde till att de stämda samebyarna (Udtja och Gällivare skogssameby) Udtja är en av de många samebyar som uttryckt att skogs- tilldömdes rättegångskostnader om flera hundra tusen brukets påverkan på landskapet får stora konsekvenser för Arbete i ett rengärde inom Udtja skogssameby. Foto: Stefan Mikaelsson kronor. De andra Jokkmokksbyarna är inte påverkade rennäringen. Foto: Enetjärn Natur AB av tredskodomen, så Tuorpon sameby använder områ- 5 Samebyarna

44 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

K iru n a TALMA SAARIVUOMA VITTANGI Udtja samebys markanvändning Giron Udtja sameby Sameby, gränsbestämt område Vittangi Sameby, ej gränsbestämt område A kk ajau re GABNA Odlingsgräns Svappavara Lappmarksgräns Tidigare gällande konventionsområde LAEVAS KangosStängsel inom samebyns marker GIRJAS Kärnområde av riksintresse Åretruntmarker ovan Junosuando lappmarksgränsen Vårland V as te n ja u re S atih a u re Puoltikasvaara Höstland Skaulo Sommarland V irih au re BASTE 45 Vinterland Pajala SÖRKAITUM E10 Vinterbetesmarker nedan Sommar- och vinterland Nilivaaralappmarksgränsen Sammanblandningsområde Koskullskulle IsokyläVinterbetesområdeSATTAJÄRVI Malmberget Gällivare 0 20 40 Torneälven SIRGES S to ra L u le va tte n Km TUORPON TÄRENDÖ Ullatti © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. T ja ktjajáv rre E45

Porjus Hakkas Korpilombolo Pello Kärnområde Udtja

Kalvningsland och anläggningar E10 vid Fatjatj och Udtja, för Udtjagruppen Svanstein PIRTTIJÄRVI KORJU LUOKTA-MÁVAS GÄLLIVARE

SERRI Linaälven Juoksengi SEMISJAUR-NJARG Kalixälven Jokkmokk

Med lastbil T jie g g elva s Övertorneå 45 R ieb n e s Till fots Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim Överkalix

Tjavelkjáre Hednäset LIEHITTÄJÄ Passage över stambananSvartbyn 97 vid tunnel på vårenE10 H o rn a v an Raketskjutfält KALIX STÅKKE Karungi Gemensamt vinterbete UDTJA Morjärv H o rn a v an med Jåhkågasska, Udtja Luleälven Gunnarsbyn SVAIPA och Tuorpon Boträskfors Laisvall Harads LUOKTA-MÁVAS L aisa n A jsjáv rre Arjeplog Svartlå Töre Kalix Sangis U d d jau re E4 Råneå Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund B o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN Piteälven Karlsborg VÄSTRA KIKKEJAURE Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Seskarö Ängesbyn

Persön 5 Samebyarna Unbyn MASKAURE Brändön S Sunderbyn Rutvik ÖSTRA KIKKEJAURE SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn RAN S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Alltid öster om E4 Korsträsk Tärnaby 94 Alvik Antnäs B ottenviken Arvidsjaur Ersnäs Kallax Måttsund E45 Sjulsmark UBMEJE Kärnområde TiellejåkkeMAUSJAURE Rosvik Luleå flygplats STÅKKE E4 Norrfjärden Se detaljkarta i kap.6 VAPSTEN Sorsele K allfjä rd e n MALÅKärnområde Holmträsket Lillpite Böle S to rju k tan Bl.a. kalvningsland för Sammablandning Viktigt vinterbetesområde Roknäs Piteå Område med privat mark Udtja och Arjeplogsbyarna Klöverträsk-Sjulsmark Bergsviken Figur 5.13:1 Karta över Udtja skogssamebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant Rödingsträskgruppen Svensbyn där samebyn förlorat betesrätten markerar områden med annan konkurrerande markanvändning. Adak HortlaxSe detaljkarta i kap.6

45 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

5.14 Tuorpons sameby Vinterbetesmarker Särskilda svårigheter mycket energi för renarna att gräva sig genom snön för Vid Puollemåive har samebyn en viktig skiljningsan- att komma åt födan. Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i läggning som används innan höstflyttningen. Översiktligt om samebyn kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: Rovdjur, skogsbruk och vattenkraftutbyggnaden gör Övrigt om samebyn Tuorpons sameby är den sydligaste av de tre fjällsame- att byn inte ser stora möjligheter att vara kvar till fjälls Vägar byarna med åretruntmarker i Jokkmokks kommun och Inom Tuorpon pågår flera utvecklingsprojekt, bl.a. under vintern utan tvingas i regel ned mot kustlandet. delar vinterbetesland med Sirges, Jåhkågasska Tjiellde Riksväg 45 klassades i november 2006 om till Euro- tillsammans med de andra Jokkmokksbyarna. Tuorpon Flera svårigheter på vägen mellan åretruntmarker och och Udtja samebyar. paväg och samebyn är orolig för att det kommer att bedriver tillsammans med den norska samebyn Duokta vinterbetesmarker gör att renskötarna ibland ser sig innebära problem i framtiden. Viktiga betesområden ett Interreg-projekt som går ut på samnyttjande av mar- Samebyns marker omfattar totalt 7305 km2 varav ca tvingade att flytta renarna med lastbil. Hit räknas t.ex. finns i vägens närhet. Om mitträcke och stängsel byggs kerna med bl.a. gemensam sarvslakt i juni-juli på norska 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. det hårda skogsbruket som minskat möjligheterna till blir det problem att ta sig över vägen. Nu har samebyn sidan. EU-reglerna för kötthantering innebär dock vissa bra rastbeten utmed flyttvägarna. Luleälvens vatten- fri strövning över väg 45. svårigheter för samebyn att ta tillbaka köttet till Sverige. 47 renskötselföretag kraftutbyggnad påverkar också möjligheterna att flytta Inom Interreg-projektet kommer samebyarna överens till fots. om hur det gemensamma betesområdet ska användas. Tuorpons sameby består av 47 aktiva renskötselföretag. Vattenkraftutbyggnad Högsta antal tillåtna renar vintertid d.v.s. det totala an- Vinterbetesmarkerna sträcker sig från Kåbdalis och Kit- Tuorpon är drabbad av vattenkraftutbyggnaden i främst Fyra yngre renskötare inom samebyn har investerat i talet kvarvarande renar efter slakt är fastställt till 9000. tajaur i väster och vidare österut ned mot Vidsel. Sam- Lilla Luleälven. Flera av älvens stora sjöar utgör idag renar genom startstöd och EU-finansiering vilket främ- arbetet med övriga Jokkmokksbyar märks genom att kraftverksmagasin och samebyn har därmed förlorat en jar en god åldersfördelning inom byn. Samebyns ordförande är (dec 2006) Nils-Petter Pavval. någon vinterbetesgrupp går med Sirges och någon med del betesmarker. Udtja. Tuorpons sameby försöker undvika bete nere vid Sommarvistet i Staloluokta ligger på den populära Padjelantaleden som besöks av många turister. Erfaren- Markanvändning och årscykel kusten eftersom flyttningen dit och tillbaka är förenad Bebyggelse och annan exploatering med stora kostnader. Förutom att transporterna är dyra heterna av denna tursim är goda och samebyn är även Kallax flygplats med omgivande expansionsområden engagerad i driften av stugorna längs leden. Åretruntmarker innebär betet vid kusten även extra kostnader i form av boende. De kustnära markena nyttjas främst de vintrar ligger inom vinterbetesland som är gemensamt med Enligt markägarna får Tuorpon sameby inte ha sina re- Under vårvintern flyttar en del av vintergrupperna med då markerna är frusna och isiga längre västerut. övriga Jokkmokksbyar. Områdets nyttjas dock främst sina renar till Padjelanta-området långt i väster medan av Jåhkkågaska Tjielldes och sällan av Tuorpon. nar på vinterbete i kustbyarna Ale, Antnäs, Alvik, Avan resten flyttar till Nuortvalle i Karats-området. Tuorpons Samebyns markanvändning inom närområdet kring och Unbyn. Se kapitel 5.13. sameby har kalvningsland från skogar och lågfjäll kring Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.8. RFN Raketskjutfält kan komma att utökas så att utländ- Puollemåive i öster till kalfjällen i väster, huvudsakligen ska grupper ska kunna använda anläggningen. Detta inom de båda kärnområdena Virihaure och Parka. Same- kan minska betesmöjligheterna i det området. byn delar betesmarker med norska samebyar längst i väster, se nedan under Övrigt om samebyn. Skogsbruk Skogsbrukets påverkan på landskapet gör bl.a. att same- Samebyn har marker inom raketskjutfältet vid Nausta, byn har svårigheter att flytta till fots med hänsyn till något som man ser positivt på då det är ett skydd från bristen på rastbeten. rörligt friluftsliv som annars kan vara störande för renarna. Likaså ligger stora delar av de mest västliga markerna inom nationalparker och naturreservat. Andra svårigheter Tuorpons sameby är en av de byar som har gott om rovdjursföryngringar inom sina marker. Inom same- byns marker finns det mycket gynnsamma förutsätt- ningar för framför allt järv. Under 2006 dokumenterade länsstyrelsen och samebyn sju järvföryngringar inom betesmarkerna. Samebyn fick också rätt att ta bort en av föryngringarna.

Samebyn menar att rovdjur är ett svårt problem vinter- tid eftersom det är då som stammen utgörs i huvudsak av de avelsdjur som sparats till nästa kalvningssäsong. Förlusterna till rovdjuren är stora i fjälltrakterna och därför väljer man att flytta ner mot kusten.

Skogsbränder har vållat vissa problem för Tuorpons sameby. Sommaren 2006 brann det 100 ha i Muddus och ett stort område i Boträskfors, ytor där det inte kommer att finns något bete på flera år. Efter en brand kommer det först upp gräs, vilket renarna i och för sig äter, men det innehåller inte lika mycket energi som

5 Samebyarna lav. Det blir ett problem vintertid eftersom det krävs

46