Gatu- och vägnamn i Luleå kommun Det är nu snart 20 år sedan skriften ”Gatunamn i Luleå” gavs ut. Sedan dess har det hunnit tillkomma ett stort antal adressnamn, främst genom att Posten i början av 2000-talet övergav systemet med postlådenummer inom landsbygdsområdena och i stället började använda adresser som innehöll vägnamn eller ortnamn och adressnummer. Det har även tillkommit nya planområden och gjorts en del planändringar. Under min tid som stadsingenjör i Luleå 1966 – 1982 och därefter som distriktslantmätare fram till år 1993 var jag sekreterare i byggnadsnämndens namnberedningskommitté och tog oftast fram underlag för namnsättningen av gator, vägar och kvarter mm. Även efter pensione- ringen hade jag nöjet att få hjälpa till med arbetet med adresserna inom kommunens lands- bygdsområden. Då tillsammans med Torbjörn Åström inom Nederluleådelen och Roger Palo i Råneå. I det efterföljande registret har jag försökt att ge förklaringar och motiveringar till namnen. För en del äldre namn är det ofta svårt att kunna förklara namnvalet. Det har säkert funnits motiv som varit självklara för dåtidens namngivare. Tyvärr saknas ofta motiveringarna i de skriftliga källorna. Det har därför varit angeläget att försöka förbättra sig. Många av vägnamnen innehåller personnamn. Här har Else Britt Lindbloms bok ”Gårdar och namn i Nederluleå socken” varit till stor hjälp för att ta reda på sambandet mellan vägnamn och gårdsnamn. När det gäller namnens betydelse har jag åberopat sådana auktoriteter inom ortnamnsforsk- ningen som Gunnar Pellijeff och Else Britt Lindblom m fl. Det finns även ett avsnitt som berättar om namngivning av gatu- och vägnamnen mm i Luleå kommun och vilka principer som man försökt tillämpa. Den här skriften innehåller inga kartor eller bilder. Läsaren får i stället gå tillbaka till 1991 års upplaga som var rikt illustrerad med kartor och bilder. Förmodligen kan det ha skett några feltolkningar eller insmugit sig andra fel i det ganska om- fattande registret. Ha överseende med det, men hör gärna av er med rättelser och komplette- ringar till en framtida reviderad upplaga. Luleå i januari 2010 Georg Palmgren - 1 - Innehåll Namngivning av gator och vägar i Luleå kommun sid 3 - 8 Register över gatu- och vägnamnen mm sid 9 - 83 Personnamn i gatu- och vägnamn i Luleå kommun sid 84 - 88 Källor: Gatunamn i Luleå. Georg Palmgren 1991 Ortnamnen i Norrbottens län, del 9, Luleå kommun, del A, bebyggelsenamn, Gunnar Pellijeff, utgiven av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå år 1990 Gårdar och namn i Nederluleå socken, Else Britt Lindblom, Bothnica 13 år 1992 Råneå socken 1654-1954, utgiven 1955 Anteckningar till Luleå sockens historia, Albert Nordberg 1970 Sunderbyn 1539-1721, Anders Sandström 2009 Nationalencyklopedin, (NE) Svensk Uppslagsbok (SU) Nordisk Familjebok (NF) Bra Böckers lexikon (BB) m.fl. Om namngivning mm Ortnamn – namngivning och namnskick i kommunerna, Kommunförbundet 1989 Ortnamns värde och vård, SOU 1982:45 Ortnamnsvård och ortnamnsplanering, LMV:s symposium i Gävle 1982 Ortnamnsvård och ortnamnsplanering, Handlingar från NORNA:s symposium 1977 Ortnamn och ortnamnsforskning, Harry Ståhl 1970 Svenska ortnamn, Svenska turistföreningens orienteringsserie nr 2, 1979 Etymologisk ordlista, Einar Ohdner 1967 - 2 - Namngivning av gator och vägar i Luleå kommun De äldsta gatunamnen Telegrafgatan De äldsta gatunamnen i Luleå stad har troligen Östra Nygatan uppkommit genom att invånarna spontant börjat Östra Kyrkogatan bruka dem som t.ex. Stora och Lilla Köpmanga- Östra Tullgatan tan, Bergsgränden och Smedsgränden. Det finns Timmermansgatan och inga belägg för att de skulle ha fastställts av Ma- Östra Repslagargatan. gistraten eller stadens äldste. Det fanns tidigare heller inte så många gator 1858 års namngivning av gatorna omfattade en- och gränder. I en beskrivning från år 1737 talar dast delen mellan Residensgatan och östra Rep- man om två större och två mindre gator som gick slagargatan. Med åren fick även övriga gator längs staden från öster till väster. Dessutom fanns inom planen sina namn och nya gator tillkom. strandgatorna på norra och södra sidan. Det fanns också tre större och tre mindre tvärgator. 1888 års stadsplan I samband med arbetet med den nya stadsplanen 1797 års brandordning efter den stora branden år 1887 ändrades några av Bland de äldsta uppteckningarna av gatunamnen de gamla gatunamnen. är Luleå stads brandordning från år 1797 som be- Västra Repslagargatan ändrades till skriver brandvaktens väg genom staden. Patrul- Repslagargatan leringen skulle börjas vid torget, varifrån vägen Västra och Östra Skeppsbrogatan till togs från Lilla Köpmangatan och gränden utföre Skeppsbrogatan (nuv. Rådstugatan) till Sandviken, därefter Norr- Stadsträdgårdsgatan till Trädgårdsgatan tullsgatan från Skatan till tullen, därifrån Stora Västra Tullgatan till Tullgatan Köpmangatan till östra tullen, ifrån vilken fort- Norra Kyrkogatan till Köpmangatan sättes Smedsgränsen till södra tullen, Nygatan, Södra Kyrkogatan till Stationsgatan Stora Bergsgränden uppåt Bergsgatan och vidare Östra Tullgatan till Smedjegatan förbi kyrkan till torget. (Källa: Arvid Moberg: Östra Nygatan till Kungsgatan och Fågel Fenix) Västra Kyrkogatan till Kyrkogatan 1858 års gatunamn Staden växer I samband med arbetet med 1858 års stadsplan Luleå stad var snart fullbyggd inom 1888 års fick lantmätaren Johan Jakob Sundström i upp- stadsplan och ny bebyggelse växte upp i bl.a. drag att även sätta namn på gator och kvarter. Bergviken och Mjölkudden-Notviken. På 1930- talet inkorporerades municipalsamhällena Svar- De längsgående gatorna i öst-västlig riktning töstaden och Skurholmen. På 1940 och 50-talet fick namnen bebyggdes de stora bostadsområdena Örnäset Västra Repslagargatan och Malmudden. På 1950- och 60-talet förtätades Västra Skeppsbrogatan bebyggelsen i Mjölkudden och Notviken. Storgatan Kommunsammanläggningen år 1969 medförde Norra Kyrkogatan att nästan all ny bebyggelse av större omfattning Södra Kyrkogatan tillkom inom områden som tidigare tillhört Sandviksgatan Nederluleå. Östra Skeppsbrogatan Magasinsgatan och Hur fastställs gatunamnen? Lulsundsgatan. Sedan 1960-talet har byggnadsnämnden haft en särskilt utsedd kommitté, namnberednings- Tvärgatorna i nord-sydlig riktning gavs namnen kommittén, som utarbetat namnförslagen. I Residensgatan kommittén har ingått byggnadsnämndens ordfö- Stadsträdgårdsgatan rande, stadsarkitekten och stadsingenjören. Till Västra Tullgatan kommittén knöts också andra som kunde beröras Rådstugatan av namnfrågorna som t.ex. representanter för Västra Kyrkogatan posten, brandkåren och posten. Dessutom anlita- - 3 - des vid behov den expertis som behövdes för att Undvik namn namn som på dialekt uttalas på ett få ett bra beslutsunderlag. sätt som skiljer sig från den stavning som an- Byggnadsnämndens namnförslag fastställdes vänds. tidigare av stadsfullmäktige. Efter kommunsam- Välj namn på växter och djurarter som finns i manläggningen år 1969 delegerades fastställelsen Norrbotten eller åtminstone i Sverige till byggnadsnämnden. Namnen bör vara ”lokaliserande”, dvs man skall Förslag till nya namn har ibland kommit från kunna ana sig till i vilket område gatan ligger. särskilt utsedda kommittéer, t.ex. vid namngiv- ningen inom Örnäset och Mjölkudden. I andra När det gäller personnamn brukar man på vissa fall är det stadsingenjören, stadsarkitekten eller håll anse att vederbörande bör ha varit död i planförfattaren som ”hittat på” namnen. Vid minst två år innan han eller hon blir ihågkommen namngivningen inom Mjölkudden på 1940-talet med ett gatunamn. Det kan kanske gälla politiker, framtogs förslagen av byggnadskontoret, som där man har lättare att bedöma vederbörandes leddes av stadsingenjören, i samråd med stadsdi- gärning när det hunnit gå ett tag. För konstnärer o rektören. dyl ligger det annorlunda till. De kan gärna bli Kommunens befogenhet att fastställa namn var ihågkomna under sin livstid. Sådana namn kan begränsad till gator inom kommunala planområ- också ge PR för staden. den eller inom områden där kommunen var väg- hållare. För övriga områden var det väghållaren Namnutredningar själv som kunde bestämma namnen. Detta med- Namnutredningarna föregicks av omfattande stu- förde att förekom en mängd namnlikheter som dier av gamla kartor och samråd med ortsbefolk- senare måste ändras. ningen för att försöka hitta namn som kunde an- vändas för huvudvägarna. Sedan gällde det att Namngivningsregler hitta ett lämpligt ämnesområde för namnen på de I Luleå kommun finns ingen särskild stadga för övriga gatorna och vägarna och som kunde ge namngivning och namnvård. Några enkla regler tillräckligt många namn. Här berodde det mycket som namnberedningskommittén har tillämpat i på namngivarens fantasi och uppfinnings- sitt arbete är rikedom Helst skulle namnen ha anknytning till områdets karaktär av t.ex. skog, gammal åker- Använd i första hand namn med lokal anknyt- mark, grus- och sandtäkt o.d. eller tidigare verk- ning, dvs ortnamn, ägonamn, gårdsnamn, na- samhet turnamn och verksamhet mm. Huvudvägarna och infartsvägarna till området Var återhållsam med namn som har anknytning skulle helst ha lokal anknytning. till nu levande personer. För att bli ihågkom- men med ett gatunamn bör vederbörande ha va- Ämnesområden rit en känd person i stadens historia. Exempel Här är några exempel på ämnesområden som an- på sådana är Abraham Ruuth, S G Hermelin, vänts Christian Gültzau, K F Liljevalch m fl. Det Bergviken: Växtriket mm, t.ex Blomgatan, Maj- finns en del ”personnamn” som inte direkt syf- vägen tar på personen