DOCSLIB.ORG

Nederluleå Socken

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nederluleå Socken Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-9 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 10 Kyrkan. Volym 11 Språk, dialekt, Hembygdsföreningen, Gammelstad - Kyrkstaden, Kyrkogården, Kyrkans byggnader. Volym 12-22 Kyrkstugor. Volym 23-30 Gammelstad. Volym 31-57 Byar och gårdar. Volym 58 Övrigt. 1 1924-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Historik - ang, kulturhistoriskt skyddsvärde (olika byar och platser inom Nederluleå och Råneå snr) Karta över fastigheter, utan år och proveniens. Tidningsnotiser m.m. - arkeologiska fynd i Sunderbyn, Persöfjärden och Gammelstad), utan år. Ang. yxa funnen vid Gäddviksheden (7022), utan år. Pm om fynd mellan Alhamn och Fagervik 1924. 0295/33, 0311/33 Ang. fynd av människoskelett i Gäddvik. Acc:nr 390. 0047/34 Ang. ryssgravar m.m. i Lindbomsbacken. Ang. fynd av yxa i Sunderbyn 1940. 0035/51 Ang. fångstgropar i Örberget och Kolberget. Ang. ev. fångstgropar i Krokvattnet, utan år. Ang. röse vid Alhamn, Kunoön, Ångervik, utan år. 0357/62 Ang. fornlämningar i rullstensås, Antnäs-Alvik. Förteckning över fornlämningar - fornminnesinventering 1948 och komplettering 1963. 0012/64 Ang. fångstgropar vid Flarken. 0309/65 Ang. fornlämningar och fritidsbebyggelse i Nederluleå, Nederkalix och Råneå snr. 0408/65 Ang. stenröse intill Gässjön (med 2001/0784). 0379/67 Ang. stenåldersfynd i Mockträsk. 0783/68 Ang. sten vid Långtjärnheden, Alvik. 0822/68 Ang. hälsobrunn i Gammelstad (med 0961/68 och 0967/68). 0915/68 Ang. anmälda gropar, fångstgropar, härdar och kvartsavslag vid Fällberget, Hällfors, Klöverträsk och Västmark. 0921/68 Tips om fornlämningar (med 2001/0820). 0933/68 Utanordning av medel för beredskaps- arbeten. 1602/68 Ev. skålgrop i Ängesbyn (med 2001/0802). 0662/69 Ang. fornlämning på Alvik 19:4, fornlämning 220, invid Yttre Bjursträsket (med 1225/69, 1392/69, 0021/70, 0161/70, 1360/70, 0263/86, 0602/88, 0603/88 och 1445/91). 0405/69 Ang. fornlämningar på Alvik 4:40 (med 0406/69, 0407/69, 0408/69 och 1031/69). 1242/69 Ang. båtvrak i Gäddvik samt bränneri. 1345/69 Besiktning av gistvall vid Tallholmen. 1426/69 Besiktning av ev. offerkast vid Hålfjärden. 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1427/69 Besiktning av ev. ryssgrav vid Rysskatan, Hålfjärden (med 1442/69 och 1371/73). 1440/69 Besiktning av ev. båtlämning vid Sågberget, Vallen. 1441/69 Besiktning av stenmur vid Dravelsviken. 1555/69 Ang två gravhögar vid S:a Sunderbyn 1611/69 Ang. fornminnen på Hindersön (med 1701/69, 0216/70 och 0636/70). 0285/70 Ang. "lappgrav", Pultberget, Ersnäs (med 2001/0823). 1168/70 Ang. grop, Lilla Stenbäcken (med 2001/0799). 1448/70 Besiktning av gropar vid Norrträsket. 1449/70 Besiktning av gropar vid Ava Råberget. 1450/70 Besiktning av ev. stenåldersboplats, Sakritjärnberget. 1451/70 Besiktning av gropar vid Selet. 0606/72 Ang. ev. fynd "slipsten" i Holsvattnet. 1106/72 Ang. husgrunder N om Långmyren vid Alvik. 1596/73 Ang. grop, Gagsträsket, Ersnäs (med 2001/0783). 1597/73 Ang. väderkvarnsgrund på Alhamn 1:18. 1599/73 Ang. grophus på Ängdalsro 1:2. 1600/73 Ang. röse på Antnäs 15:6. 0472/74 Ang. mynt på Sunderbyn 8:4. 0538/74 Ang. röse vid Kolkallsberget. 0628/74 Ang. kokgrop på Alvik 1:5. 1559/74 Ang. röse på Alhamn 1:7. 1740/74 Ang. fäboden på Sandlåbodarna i Bensbyn. 1741/74 Ang. Mulöviken i Bensbyn. 1298/75 Ang. hällristning på Lilla Renholmsgrundet vid Morön. 1285/75 Ang. vrakrester vid Kallax. 1644/75 Besiktning av fornlämningar i Bensbyn. 1980/75 Ang. verktyg på Alvik 17:1. 2094/75 Ang. husgrunder på Björsbyn 3:14, 1:22, 1:92 och 1:95. 0216/76 Ang. cirkelrunda gropar på Kunoön (med 1657/76). 0824/76 Ang. besiktning av Gäddeborg, Gäddvik 4:3. 1529/76 Ang. fornlämning, Ale (med 2001/0669). 1764/76 Ang. fornfynd i Björsbyn av Gustaf Hallström 1921 (med 1894/76). Två bilder på galgbacken/avrättningsplatsen 1977. 1269/77 Ang. fornlämningar på Uddskär. 0893/78 Ang. fynd av mynt i Måttsund. 1106/78 Ang. tjärdal mellan Alhamn och Mörön. 1254/78 Ang. ryssgrav på Måttsund 2:2 (med 1359/94). 1435/78 Ang. minnessten över Norrbottens regemente på Notvikens exercisplats. 0908/79 Ang. järnringar vid Stora Köpmanhällan (med 1100/80). 0909/79 Ang. djurben på Lejde 1:1 i Björsbyn. 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1060/79 Ang. tidningsartikel om medeltida husgrunder i Björsbyn. 1012/80 Ang. vård av Hälsokällan i Gammelstad (med 1013/80, 1297/80, 1369/80, 1025/82 och 0872/83). 1918/80 Begäran om handlingar från Gustaf Hallströms arkeologiska undersökningar vid Gammelåkersberget i Björsbyn (med 1919/80). 0507/81 Ang. fältsjukegraven i Gammelstad. 0780/81 Ang. stenbyggnad på Oxgrundet - Hindersön (med 0787/81, 0788/81 och 1908/83). 1363/81 Ang. stenmurar på berg på Björsbyn 1:93. 1698/81 Förfrågan om Stjäl-Elias, Svensbyn 1087/82 Program vid återinvigning av Hälsokällan, Gammelstad. 1992/82 Vårdplan för fornvårdsobjekt 78, sågverkslämningar, Stensborg, NM 12. 1668/83 Ang. vrakrester, Persön. 1744/83 Förfrågan om ev. gåva av iseka. 2 1984-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR 0193/84 Ang. flöte (?) påträffat vid Kyrkvallen 15:1/Gammelstad 6:1. 0219/84 Tips om fornlämningar, Rutvik (med 2001/0797). 0766/84 Ang. kol från ryssugnar och vid fäbod, Alvik. 0930/84 Fornminnesinventering på Hindersön (med 1431/84, 1634/85 och 0908/86) 0163/85 Ang. boplatsindikation, Klöverträsk 1:30. 0164/85 Ang. husgrund i Holsvattnet 1:45. 0165/85 Fynd av mejsel (inv nr 7296), Klöverträsk 1:29. 0166/85 Fynd av nordbottniskt redskap, Alvik 22:8. 0240/85 Ang. arkeologisk utgrävning av kulturlager på platsen för framtida lanthandel vid Friluftsmuseet i Gammelstad. 0018/86 Ang. klapperstensfält, Smedsbyn. 0069/86 Tips om fornlämningar (med 2001/0814). 0343/86 Ang. fångstgropar vid Avan 6:9. 0608/86 Ansökan om C14-datering. 0794/86 Ang. rösen, Måttsund (med 2001/0674). 1727/86 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 87, Oxgrundet, Hindersön Raä 344, NM 17-24. 1751/86 Förfrågan om rester av båt i Gammelstadsfjärden. 0036/87 Fynd av stenyxa i Avan. 0796/87 Ansökan om medel för antikvarisk bedömning av sjöbodar, Gäddvik (med 0870/87). 1108/87 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 87, kruthus m.m., Hindersön, Raä 344, NM 17-24. 1099/87 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 74, såg- och valsverkslämningar m.m., Altappen, NM 15. 0101/88 Vårdplan fornvårdsobjekt 106, bronsåldersboplatser, Sågberget, Raä 542, Raä 543. 0690/88 Ang. förtöjningsringar, Köpmanholmen (med 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 2001/0809). 1447/88 Ang. skyltar till kulturmiljöer i Luleå kn. 0697/89 Ang. träkonstruktion, Kallax 4:22. 0788/89 Ang. fornlämning i Rutvik. 0940/89 Ang. arkeologisk förundersökning fornlämmning nr 601, boplats Näverberget, Gäddvik 5:8 och 5:11. 0281/90 Ang. arkeologiska rapporter från undersökningar i Nederluleå sn, Piteå stad, Övertorneå sn, Edefors sn, Överkalix sn. Nedertorneå sn, Nederkalix sn samt Karl Gustavs sn (med 0324/90, 0428/90 och 0812/90). Inga rapporter! 0620/90 Rapport över undersökning av kokgrop vid Kvavasträsket. 0892/90 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 80, järnbrukslämningar, Selet, Raä 334. 0894/90 Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 58, hälsokälla, Gammelstad, NM 16. 1290/90 Vårdplan fornvårdsobjekt 112, ångbåtsbryggor, Notviken-Mjökudden, Raä 618, Raä 624. 0236/91 Rapport över kulturhistorisk specialinventering för Björsbyn/Bensbyn. 0387/91 Förfrågan om handlingar av Gustaf Hallström. 0640/91 Ang. nybyggnad av altan och balkong på Kyrktorget 3, Gammelstaden 5:52. 1049/91 Arkeologisk undersökning Björsbyn 1:92, 1:93, 1:119, Hällbacken, Raä 574 (med 1170/91, 1419/91, 1463/91, 0832/92). 3 1992-1997 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 58, hälsokälla, NM 16 1992. Besiktningsprotokoll fornvårdsobjekt 74, NM 15, såg och valsverkslämningar m.m., Sandön 7:4, 7:5 och 7:6, Altappen 1992. 0096/92 Arkeologisk utredning på Avan 9:25. 0376/92 Ang. pilspets av järn. 0421/92 Arkeologisk rapport av boplatsgrop, Måttsund 12:8 och 12:9. 0991/92 Arkeologisk undersökning av Gäddvik 21:1 m.fl. (med 1221/93, 1273/93, 1372/93 och 0983/94). 1340/93 Arkeologisk undersökning vid vattentornet, Gammelstad, Kyrkogården 2:1 och stg 796 m.fl (med 1408/93, 0985/94, 0992/94). 1351/93 Ang. utförda markarbeten utan tillstånd inom fornlämningsområde Raä 593, Gammelstaden 6:6, Friluftsmuseet Hägnan (med 1418/93, 1479/93 och 0604/94). 0212/94 Arkeologisk undersökning m.a.a. av täkt på Sunderbyn 30:35 och 80:2 (med 0511/94, 0984/94 och 0990/94). 1144/94 Arkeologisk undersökning, Raä 934, oval boplats, m.a.a. Söderleden (med 1345/94, 1367/94, 1366/94, 1968/94, 1973/94, 2011/94, 2221/94, 2014-12-09 Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar 2295/94 och 0770/95). 1219/94 Ansökan om markarbeten på Hägnan, Raä (med 1581/94 och 1404/95). 1321/94 Arkeologisk förundersökning Friluftsmuseet Hägnan Raä 593, Gammelstaden 6:15 (med 1997/0205). 1352/94 Ang. antikvarisk kontroll vid kabelgrävning (med 1353/94). 1360/94 Ang. fynd av kvarts i Vallen 2:4. 1624/94 Arkeologisk undersökning, Raä 593 Gammelstaden 6:1 och 6:6, Friluftsmuseet Hägnan (med 1691/94 och 0150/95 och 1996/0056). 1742/94 angående begäran om kostnadsberäkning av arkeologisk utredning med anledning av planerad motorcrossbana på fastigheterna Gäddvik 5:8, 5:11, och 5:13, Nederluleå sn ( 220-129/95). 0189/95 Förfrågan om fornlämningar i Vallen. 1466/95 Vård av fornminnesvårdsobjekt 122, Vallen, Raä 90 1483/95 Ingrepp i fast fornlämning, Raä 334, masugnsruinen vid Selets bruk. 1510/95 Arkeologisk förundersökning, Gammelstaden 6:6, Friluftsmuseet Hägnan (med 1785/95 och 2268/95 med 1997/0167).
Load more

Recommended publications
  • Swedish Lapland
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND SVERIGES ARKTISKA DESTINATION Fiskelycka i Luleå Helena Holm Helena Foto: ALLTID ETT FISKEVATTEN INOM RÄCKHÅLL Nere vid restaurangerna i Norra hamn i Luleå Idag är fisket i älven inte vad det en gång var, men fortfarande fångas sänker sig sommarsolen. Du tar in en klassik förrätt lax och öring här. Men kanske ännu bättre är fisket efter gädda och abborre. Vill du ha en vild laxälv är Råneälven ett vackert alternativ, av Kalix Löjrom, därför att du tycker att du har även där är gäddfisket makalöst och på hösten fångas vilda flod- något att fira. Restaurangen säger att det också kräftor här. Runt själva Luleå stad finns många ordnade fiskevatten, finns stekt siklöja idag, det som på finska sidan både för familjer och entusiaster, att besöka. Vid Hertsöträsket är det kallas muikku och nästan är en ”nationalrätt”. tillgänglighetsanpassat så att alla, också rullstolsburna, kan få en fin Siklöjan, Coregonus albula, är den lilla laxfisken fiske upplevelse. På det hela är Luleå inte bara grundat på fisk, det är också en plats för fiskare. Precis det som förväntas i en kustkommun i som ger oss den fantastiska löjrommen och därför Bottenvikens skärgård. också Norrbottens landskapsfisk. Kalix Löjrom är sedan 2010 en skyddad ursprungsbeteckning, med samma status som exempelvis Parmaskinka, bra att veta Kontrollera noga att du fiskar på upplåtna vatten och har rätt tillstånd. Respektera lokala regler, exempelvis antal fiskar, minimimått Stiltonost och Champagne. Allt det som passar en och laxplomber. Mer information finns på fiskekort.se och hos lokala entre­ vacker kväll som denna. prenörer. Det är självklart att tänka på fisk och fiske i en stad som Luleå.
    [Show full text]
  • Lulealven.Pdf
    ± E45 Karta 1 E10 Karta 2 Jokkmokk 97 Karta 4 Karta 3 E45 356 Karta 6 E45 Karta 5 Råneå E4 Rånefjärden Boden 374 383 Sävast 356 Karta 8 S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Karta 7 94 97 Luleå Bergnäset 94 Brändöfjärden E4 374 Rosvik Kallfjärden Översiktlig inventering avStorfjärden erosionsförutsättningar Vattendraget Luleälven - översikt 373 Redovisningen ingår i en översiktligPiteå kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag.Bergsviken Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. 95 0 10 20 Km Bondöfjärden2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 E45 Lu leälven Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 2 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Gatu- Och Vägnamn I Luleå Kommun
    Gatu- och vägnamn i Luleå kommun Det är nu snart 20 år sedan skriften ”Gatunamn i Luleå” gavs ut. Sedan dess har det hunnit tillkomma ett stort antal adressnamn, främst genom att Posten i början av 2000-talet övergav systemet med postlådenummer inom landsbygdsområdena och i stället började använda adresser som innehöll vägnamn eller ortnamn och adressnummer. Det har även tillkommit nya planområden och gjorts en del planändringar. Under min tid som stadsingenjör i Luleå 1966 – 1982 och därefter som distriktslantmätare fram till år 1993 var jag sekreterare i byggnadsnämndens namnberedningskommitté och tog oftast fram underlag för namnsättningen av gator, vägar och kvarter mm. Även efter pensione- ringen hade jag nöjet att få hjälpa till med arbetet med adresserna inom kommunens lands- bygdsområden. Då tillsammans med Torbjörn Åström inom Nederluleådelen och Roger Palo i Råneå. I det efterföljande registret har jag försökt att ge förklaringar och motiveringar till namnen. För en del äldre namn är det ofta svårt att kunna förklara namnvalet. Det har säkert funnits motiv som varit självklara för dåtidens namngivare. Tyvärr saknas ofta motiveringarna i de skriftliga källorna. Det har därför varit angeläget att försöka förbättra sig. Många av vägnamnen innehåller personnamn. Här har Else Britt Lindbloms bok ”Gårdar och namn i Nederluleå socken” varit till stor hjälp för att ta reda på sambandet mellan vägnamn och gårdsnamn. När det gäller namnens betydelse har jag åberopat sådana auktoriteter inom ortnamnsforsk- ningen som Gunnar Pellijeff och Else Britt Lindblom m fl. Det finns även ett avsnitt som berättar om namngivning av gatu- och vägnamnen mm i Luleå kommun och vilka principer som man försökt tillämpa.
    [Show full text]
  • Miljönämnden
    Luleå kommuns stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING MILJÖNÄMNDEN Referenskod SE//115:1 Utskriftsdatum 2015-06-25 Arkivbildare MILJÖNÄMNDEN 115 Depå Luleå kommuns stadsarkiv Översikt arkivbildare MILJÖNÄMNDEN 115 Uppgifter om arkivbildaren Arkivbildarens namn MILJÖNÄMNDEN 115 Alternativa namn Hälsovårdsnämnden Verksamhetstid 1969 - 2014 NAD-kategori Verksamhetstyp - Geografisk hemvist Verksamhetsort Luleå Uppgifter om arkiv Arkivets namn MILJÖNÄMNDEN 115:1 Tid för arkivhandlingar 1969 - Hyllmeter 0,00 Placering Stora arkivet 2015-06-25 Historik Arkivbildare Luleå kommuns stadsarkiv MILJÖNÄMNDEN 115 Hälsovårdsnämnden inrättades genom 1874 års hälsovårdsstadga. Från 1969-01-01 även Råneå och Nederluleå kommuner. Från 1983-01-07, Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Från 1992, Miljönämnden. Nämnden avvecklas 31/12 2014 och blir från 1/1 2015 Miljö- och byggnadsnämnden. 2015-06-25 Innehåll MILJÖNÄMNDEN 115:1 Serie Rubrik A 1 PROTOKOLL A 2 PROTOKOLLSBILAGOR C 1 REGISTER TILL DIARIERNA C 1 A DIARIEKORT VA-ÄRENDEN C 2 EXPEDIERINGSLISTOR C 3 DIARIEKORT, ALLMÄNNA HANDLINGAR C 4 DIARIEKORT, OBJEKTSBUNDNA HANDLINGAR C 5 DIARIUM C 6 DIARIUM, FASTIGHETSBUNDNA ÄRENDEN F 1 ÄRENDEBLAD, OBJEKT F 1 A ÄRENDEBLAD, VA-ÄRENDEN F 2 BEREDSKAPSPLANER F 3 SKOGSSKADOR PÅ GRAN OCH TALL F 4 MILJÖSKYDDSPROGRAM 1990 F 5 DIARIEFÖRDA ALLMÄNNA HANDLINGAR F 6 DIARIEFÖRDA OBJEKTSBUNDNA HANDLINGAR F 7 HANDLINGAR APT F 8 RAPPORTER F 9 DIARIEFÖRDA FASTIGHETSBUNDNA ÄRENDEN 2015-06-25 Arkiv nr Arkivnamn Serie 115:1 MILJÖNÄMNDEN A 1 Rubrik PROTOKOLL Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1 1969-1970
    [Show full text]
  • Fishing in Luleå
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND YOUR ARCTIC DESTINATION Fishing luck in Luleå Helena Holm Helena Photo: ALWAYS A FISHING WATER WITHIN REACH The summer sun sets down by the restaurants of University, among other things. Today, fishing on the river is not what Luleå’s north harbour. You order a classic Kalix it once was, although salmon and trout are still caught here. However, there are even better opportunities to catch pike and perch. If you are vendace roe starter, to celebrate something. The looking for a wild salmon river, the Råne River is a beautiful option, waiter tells you that you can also order fried also offering magnificent pike fishing, and opportunities to catch wild vendace today, known in Finnish as muikku, river crayfish in the autumn. Around the city of Luleå, you will find and something of a national dish. The vendace, many well maintained fishing waters, both for families and enthusi- Coregonus albula in Latin, is a small salmonid asts. Lake Hertsöträsket has been adapted for accessibility, to provide a good fishing experience even for those in wheelchairs. Luleå was not fish which gives us the amazing vendace roe, and just founded on fish, it is also a place for those who like to fish. Just as also Norrbotten’s official county fish. Since 2010, you could expect from a city on the coast of the Gulf of Bothnia. Kalix vendace roe has been an item with protected designation of origin, such as Parma ham, Stilton good to know Carefully check that you are fishing on licenced waters, cheese and champagne.
    [Show full text]
  • Läs Hela Analysen
    Bostadsförsörjningsanalys Luleå December 2020 Linda Lövgren, Maria Pleiborn, Ebba Älvgren Förord Syftet med analysen att analysera och bedöma det kommande behovet av bostäder för Luleå kommun och vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas med avseende på de målgrupper som är aktuella. Analysen är en grund till riktlinjerna för bostadsförsörjning och innehåller en analys av kommunens demografiska utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningarna för bostäder totalt sett samt för kommunens delområden. Analysen har även kopplats till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. 2 Författare: Linda Lövgren, Maria Pleiborn och Ebba Älvgren. Stockholm, december 2020 WSP Sverige AB SE-121 88 Stockholm-Globen Arenavägen 7 Org. nr: 556057-4880 Innehåll — Slutsatser och åtgärdsförslag för bostadsmarknaden i Luleå kommun — Allmänt om bostadsmarknaden i Sverige — Omvärldsanalys — Demografisk analys — Bostadsbestånd och nyproduktion 3 — Bostadssituationen för särskilda grupper — Efterfrågan på bostäder — Geografisk analys Slutsatser Luleå är en kommun med en stabil Däremot är efterfrågan oftast på bostäder befolkningsökning och en förhållandevis som är billigare än vad marknaden förmår låg arbetslöshet. Luleå kommun har i stort att producera. Detta leder till att en hög sett en god bostadsförsörjning i nuläget grad av exploatering inte leder till en bättre och det finns ingen underliggande bostadsförsörjning i kommunen. strukturell bostadsbrist. Däremot är en god planeringsberedskap Däremot finns ett behov av bostäder med alltid positiv, eftersom det ger flexibilitet i 4 en lägre prisnivå än vad marknaden förmår planeringen. att producera redan hos den existerande befolkningen. En övervägande andel av de nya invånarna är invandrare, som oftast har en något lägre betalningsförmåga.
    [Show full text]
  • Kayaking Routes of Swedish Lapland Bottenvikens
    7. THE NORTHERN ARCHIPELAGO NAMES OF ISLANDS IN THE BOTHNIAN ARCHIPELAGO 1 day, approx. 18 km, extension possible Photo: Gunvor Ekström Gunvor Photo: Island names often originate from old dialects and their meanings are not so obvious today. Plant and FJUKSÖ- Degerberg granite, Haparanda granite animal life, names of people and specific character- BRÄNDÖN and gneiss are common types of rock istics have given the islands their respective names. FJÄRDEN found in the archipelago. NAGEL- Because of the land uplift, there are places called FJUKSÖN islands on the mainland and some of the larger SKÄRET islands have multiple names. Here are some common elements in the names of places in the SVARTÖN Bothnian archipelago. BISKOPS- AVA – Bulging stretch of water STOR- HOLMEN FURÖ- BASTA – Simple fishing cabin FURUÖN FJÄRDEN BRÄNNA, BRÄND – Forest was burned to create arable land, this was known as a ’bränna’ HAMNÖN BÅDAN – warn of shallows BJÖRKÖN This day tour BÖRST – Birch can be extended ESP, ÄSP – Aspen tree GLO- SANDSKÄRET if you continue GRÅSJÄL, SJÄL – Grey seal HOLMARNA from Sandskäret according to Sure, it is sometimes windy and rainy - but Luleå is GRÖNNA – Shallows LAPPÖN Ekström Gunvor Photo: route 5. Route 5 usually one of the sunniest places in Sweden! HARE, HARUN – Shallows on the water’s edge, 2 km SKOGSSKÄRET RISÖN can be extended from Biskopsholmen is a small beach, should you wish to stretch your legs. If not, turn rocky islet with route 6. east towards the beautiful Sandskäret and take a proper break on the northern or HUVUD – High, hilly terrain eastern lake.
    [Show full text]
  • Changing Contact Patterns Within the Luleå District During the Nineteenth Century Author(S): Ian G
    Industry and the Local Economy: Changing Contact Patterns within the Luleå District during the Nineteenth Century Author(s): Ian G. Layton Source: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, Vol. 70, No. 1, Landscape History (1988), pp. 205-218 Published by: Wiley on behalf of the Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/490756 Accessed: 27-06-2016 09:16 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler. Series B, Human Geography This content downloaded from 128.197.26.12 on Mon, 27 Jun 2016 09:16:19 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms INDUSTRY AND THE LOCAL ECONOMY: CHANGING CONTACT PATTERNS WITHIN THE LULEA DISTRICT DURING THE NINETEENTH CENTURY By Ian G. Layton Layton, lan G., 1988: Industry and the local economy: Changing 100--- HUNTING contact patterns within the Lulei district during the nineteenth century. Geogr. Ann. 70 B (1): 205-218 FISHING REINDEERHRN WORKING OIIRON- IORE ON ARMING TIMBER- Landscape changes have been studied in great o-"-- 1550 A 1600 R i160,N 1700IN 17;0WORKING 1800 1850 1900 detail at the level of the agricultural village, taking up changes in the local agrarian organization, land Fig.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Change in the Church Town House Design and Social Function Lars Elenius
    Church Town and Church Village Change in the Church Town House design and social function Lars Elenius 1 Church Town and Church Village Church Town and Church Village Change in the Church Town House design and social function Lars Elenius 2 3 Church Town and Church Village Church Town and Church Village Contents Introduction.............................................................. 5 Chapter 3. The individual and the collective ................. 37 A way to meet others ............................................. 38 Chapter 1. Church Town and Church Village .................7 The church cottage as a family memento ..................40 Tradition and modernity ..........................................8 Preserving a heritage ............................................. 42 The Church Town and the need for church cottages .....8 Change and preservation ........................................ 44 Similarity to Gamla Stan in Stockholm ...................... 11 Cooperation and revolt .......................................... 45 Battle for the burghers’ building land ........................12 Threats to the Church Town ................................... 46 A system of timbered houses ...................................17 Memories of the countryside .................................. 47 The Church Town when it was biggest .......................21 The individual and the collective ............................. 48 Chapter 2. Church cottage design ............................... 25 Notes ......................................................................51
    [Show full text]
  • Lulea Èstory 2018 Nr1 Eng.Pdf
    LULEÅ STORY • NO. 1 • 2018 • NO. STORY LULEÅ A MAGAZINE TO HELP YOU EXPLORE LULEÅ 2018 • No. 1 Story JAN THE ICEMAN AND THE ICE ROAD NEW SPORT NOT FOR WALLFLOWERS THEY CHOSE TO MOVE BACK HOME YOUTHS FOLLOWING THEIR DREAMS NEW ADVENTURE IN THE TREETOPS CROWDED CREATIVE MEDIA WEEK DUTCH ELITE UPTURN FOR DRAWN BY ICE LULEÅ’S HOTELS LULEÅ PRIDE WOMEN’S HOCKEY ALL YEAR ROUND SHOWS THE WAY CONTENTS 31-33 These Heavy Clouds at Luleå Pride On Ice 2 LULEÅ STORY CONTENTS 4 SHAKESPEARE 5 9 14 TO HÄGNAN Norrbottensteatern performs classic drama. 12 JUNKÖN BOASTS UNIQUE MILL A windmill for all seasons. 18 FROM STADSPUBEN TO SOULUTION The nightclubs that put Luleå on the map. THE WÄPPLINGS LIV GOT TO TRAIN NEW YEAR WEDDINGS CHOSE LULEÅ WITH HER IDOL FOR HAPPY COUPLES 20 COLUMNIST SOPHIE Moving back home to start a Michelle Karvinen and Luleå Josefine and Christian tied the GUNNARSSON family was a given. Hockey/MSSK show the way. knot under the stars. LGBT club Make Out brought politics to the 15 21 28 party. 26 JAN AND THE LOVE OF ICE The master of the ice road on its challenges and charm. 31 LULEÅ PRIDE ON ICE ALL SET A complement to the summer festival. EXPANSION FOR THE RETURN OF PROVIDING FASHION LULEÅ’S BIGGEST HOTEL KPN GRAND PRIX FOR MUSLIM WOMEN 34 YOUTH CENTRE AND Encouraging numbers for Dutch skaters conquered Kausar Mohammed runs SECOND FAMILIES hotels as hospitality grows. Luleå’s ice. Al Kawthar Shop. How Luleå is helping new residents.
    [Show full text]