DOCSLIB.ORG

Sirges Sameby Vinterbetesmarker Särskilda Svårigheter Övrigt Om Samebyn Byn Har 17 Vinterbetesgrupper

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sirges Sameby Vinterbetesmarker Särskilda Svårigheter Övrigt Om Samebyn Byn Har 17 Vinterbetesgrupper Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan K iru n a TALMA SAARIVUOMA VITTANGI Tuorpon samebys markanvändning Kärnområde Virihaure med Giron Tuorpon sameby kalvningland och anläggningar Sameby, gränsbestämt område Stalouokta sommarviste Vittangi Sameby, ej gränsbestämt område A kk ajau re GABNA Odlingsgräns Åretruntmarker ovanSvappavara odlingsgränsen Lappmarksgräns Tidigare gällande konventionsområde Kärnområde Parka med kalvningland och anläggningar LAEVAS KangosStängsel inom samebyns marker GIRJAS Kärnområde av riksintresse Padjelanta NP Junosuando Vinterbetesmarker Vårland V as te n ja u re S atih a u re nedanPuoltikasvaara odlingsgränsen Höstland Skaulo Sommarland Bete sommartid V irih au re BASTE 45 Vinterland Pajala SÖRKAITUM i Norge E10 Vinterbetesområde Nilivaara 0 20 40 Koskullskulle Isokylä SATTAJÄRVIKm Malmberget © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. SIRGES Gällivare Torneälven S to ra L u le va tte n TÄRENDÖ Ullatti T ja ktjajáv rre E45 JÅHKÅGASSKA Porjus Hakkas Korpilombolo Pello E10 Svanstein PIRTTIJÄRVI KORJU LUOKTA-MÁVAS GÄLLIVARE SERRI Linaälven Juoksengi SEMISJAUR-NJARG Kalixälven Jokkmokk Med lastbil T jie g g elva s Övertorneå 45 R ieb n e s Till fots Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim Överkalix Hednäset LIEHITTÄJÄ Puollemåive Svartbyn 97 Viktig skiljningsanläggning E10 för höstflyttningen H o rn a v an Nausta KALIX STÅKKE Karungi UDTJA Morjärv H o rn a v an Raketskjutfält Kåbdalis Luleälven SVAIPA Boträskfors Gunnarsbyn Laisvall Harads LUOKTA-MÁVAS L aisa n A jsjáv rre Arjeplog Svartlå Töre Kalix Sangis U d d jau re E4 Råneå Huvudsakligt Rolfs Bredviken vinterbetesområde Vittjärv Risögrund B o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN KåbdalisPiteälven - Vidsel Karlsborg VÄSTRA KIKKEJAURE Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Seskarö Ängesbyn Gemensamt vinterbete Persön 5 Unbyn med Jåhkågasska, Udtja Brändön MASKAURE och Sirges Samebyarna S Sunderbyn Rutvik ÖSTRA KIKKEJAURE SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn RAN S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik Östligaste Antnäs vinterbetesmarkernaB ottenvike n Arvidsjaur Ersnäs Kallax Måttsund E45 Sjulsmark UBMEJE MAUSJAURE Rosvik STÅKKE E4 Norrfjärden Luleå flygplats Se detaljkarta i kap.6 VAPSTEN Sorsele K allfjä rd e n MALÅ Lillpite Böle S to rju k tan Roknäs Enstaka år BergsvikenPiteå Figur .1:1 Karta över Tuorpon samebys markanvändning. Skyltar med vinröd kant markerar områden med annan Svensbyn öster om E4 konkurrerande markanvändning. Adak HortlaxSe detaljkarta i kap.6 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan 5.15 Jåhkågasska Tjiellde Vinterbetesmarker Rörligt friluftsliv och turism Jåhkågasska Tjellde sameby har fem vintergrupper, ib- Stora delar av åretruntmarkerna är väl skyddade mot sameby land sex, beroende på betet. Samebyn samlar och lastar skotertrafik genom det nationalparksskydd som mar- renarna på lastbil i november och kör dem till olika plat- kerna åtnjuter. ser inom vinterbetesområdet, ibland ända ner till kusten Översiktligt om samebyn med bete inom kärnområdena Sandön och Kallaxheden. Skogsbruk Jåhkågasska Tjiellde sameby bedriver renskötsel från Samebyn har mycket splittrade vinterbetesmarker på Samebyns svårigheter med skogsbruket finns beskrivna Padjelanta i väster ner till kusten. Jåhkågaskka Tjiellde grund av skogsbruk i inlandet. Därför tvingas de ut till ovan under Vinterbetesmarkerna. sameby har sina åretruntmarker i Jokkmokks kommun kusten där de måste sprida ut sig för att klara vinterbe- och delar vinterbetesland med Sirges, Tuorpon och tet. Påverkan av skogsbruk, vattenkraft, infrastruktur Udtja samebyar. Byn har 75% av sin mark inom de stora Övrigt om samebyn och renantalet är avgörande faktorer som gör att renar- nationalparkerna. na måste spridas ut på större områden. Andra faktorer Inom Jåhkågasska Tjielldes pågår flera utvecklingspro- Samebyns marker omfattar totalt 3880 km2 varav drygt är att samebyn har låglänta områden där det lätt blir jekt tillsammans med de andra Jokkmokksbyarna. 30% utgörs av kärnområden av riksintresse. isbildning närmast marken och därmed svårbetat samt att samebyn har ett smalt betesområde. Kustmarkerna 26 renskötselföretag blir mer och mer värdefulla. Jåhkågasska Tjiellde sameby består av 26 aktiva ren- Samebyns markanvändning inom närområdet kring skötselföretag. Högsta antal tillåtna renar vintertid Norrbotniabanan redovisas i kapitel 6.8. d.v.s. det totala antalet kvarvarande renar efter slakt är fastställt till 4500. Särskilda svårigheter Samebyns nuvarande ordförande (dec 2006) heter Lars- Utöver de beskrivningar som gjorts om svårigheter i Åke Spiik. kapitel 3 har samebyn uttryckt följande: Markanvändning och årscykel Stambanan Jåhkågasska Tjiellde sameby måste passera Stambanan Åretruntmarker när de vandrar med renarna från vinterbeteslandet upp I maj befinner sig Jåhkågasska Tjiellde sameby i kalv- till fjällen. Det finns en naturlig övergång över Stam- ningsområdet som sträcker sig från Tjåmotis och väs- banan vid Bergträsk, men samebyn har även tillfälliga terut. Samebyn har även tillgång till mark i Norge, men hagar på andra ställen intill järnvägen. har inte använt dessa sedan på 1940-talet. Padjelanta är Jåhkågasska Tjiellde samebys västligaste Gruvor och täkter kärnområde inom åretruntmarkerna under sommar- Inga gruvor förekommer inom Jåhkågasska Tjielldes halvåret för sommar- och vårbete. Området ligger helt betesområde. Det förekommer dock vissa planer på inom Padjelanta och Sarek nationalparker. Hela om- prospektering efter malm i Ruovddevareområdet norr rådet fungerar som naturligt uppsamlingsområde och om Kvikkjokk. är dessutom mycket intensivt kalvningsområde under våren med kalvmärkningsplatser under sommaren. Vattenkraftutbyggnad Förutom kalvmärkningshagar finns inom området ett Jåhkågasska Tjielldes är en av de samebyar som drab- flertal andra renskötselanläggningar som skiljningsha- bats hårt av vattenkraftutbyggnad. De östra delarna av gar vid Alkajaure och Tjågnoris, sommarviste i Araslu- samebyns åretruntmarker gränsar mot flera stora maga- okta och ett antal renvaktarstugor. Betesmöjligheterna sin inom Lilla Luleälvens avrinningsområde, i första är enligt Ren2000 mycket goda med en variation av hand den väldiga fördämningen vid Tjaktjajaure med både grönbetes- och vinterbetesvegetation. stora överdämda marker. Kärnområdet Pårek–Kabla är Jåhkågasska Tjiellde same- bys största och möjligen viktigaste inom åretruntmar- Bebyggelse och annan exploatering kerna. Kärnområdet är ett viktigt kalvningsområde och Kallax flygplats med omgivande expansionsområden används för sommar-, vår- och höstbete. Under hösten ligger inom det vinterbetesland som är gemensamt med sker slakt och skiljning inom området. Skiljning inför övriga Jokkmokksbyar. För Jåhkågasska Tjielldes är höstflyttningen brukar ske vid Tjåmotis. detta mycket påtagligt eftersom en vintergrupp inom just den samebyn brukar nyttja de lavrika markerna på Marklavar som fönsterlav (bilden) och renlavar är mycket viktiga för renen under vinterhalvåret. Skogsbruk och täktverk- Samebyarna Kallaxheden. samhet är några av de verksamheter som direkt påverkar förekomsten av marklavar. Jåhkågasska Tjielldes sameby nyttjar under vintern ett av de rikaste lavbetena som finns i Norrlands kustland, Kallaxheden. Foto: Inger Hellman 5 Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan K iru n a TALMA SAARIVUOMA VITTANGI *ÍHKÍGASSKASAMEBYSMARKANVËNDNING +ËRNOMRÍDE0ADJELANTAMED Giron KALVNINGSLANDOCHANLËGGNINGAR *ÍHKÍGASSKASAMEBY BLASKILJNINGSHAGARVID!LKAJAURE 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE OCH4JÍGNONS Vittangi 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE A kk ajau re ¿RETRUNTMARKEROVAN GABNA /DLINGSGRËNS Svappavara ODLINGSGRËNSEN ,APPMARKSGRËNS +ËRNOMRÍDE0ÍREK +ABLAMED 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE KALVNINGSLANDOCHTRIVSELLAND LAEVAS Kangos3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER GIRJAS +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSE Junosuando 0ADJELANTA.0 6INTERBETESMARKER 6ÍRLAND V as te n ja u re S atih a u re PuoltikasvaaraNEDANODLINGSGRËNSEN 3AREK.0 (ÚSTLAND Skaulo 3OMMARLAND V irih au re BASTE 45 6INTERLAND Pajala SÖRKAITUM E10 0 20 40 Nilivaara Km Koskullskulle © LantmäterietIsokylä 2001. Ur GSD-ÖVERS,SATTAJÄRVI Dnr: M2001/1502. Malmberget Gällivare Torneälven SIRGES S to ra L u le va tte n TUORPON TÄRENDÖ Ullatti E45 !RASLUOKTA T ja ktjajáv rre SOMMARVISTE Porjus Hakkas Korpilombolo Pello +VIKKJOKK E10 Svanstein PIRTTIJÄRVI KORJU LUOKTA-MÁVAS -UDDUS.0 GÄLLIVARE SERRI Linaälven Juoksengi SEMISJAUR-NJARG Kalixälven Jokkmokk -EDLASTBIL T jie g g elva s Övertorneå 45 4ILLFOTS R ieb n e s Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim 4JÍMOTIS VINTERBETESGRUPPER Överkalix 6IKTIGTSKILJNINGSSTËLLE Hednäset LIEHITTÄJÄ INFÚRHÚSTFLYTTNING Svartbyn 97 E10 H o rn a v an KALIX STÅKKE Karungi UDTJA Morjärv H o rn a v an SVAIPA LuleälvenBoträskfors Gunnarsbyn Laisvall Harads LUOKTA-MÁVAS L aisa n A jsjáv rre Arjeplog Svartlå Töre Kalix Sangis U d d jau re 'EMENSAMTVINTERBETE E4 MED3IRGES 5DTJA Råneå Rolfs Bredviken OCH4UORPON Vittjärv Risögrund B o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg Vidsel B o c kö fjä rd e n Moskosel Sävast Nyborg Seskarö Ängesbyn 5 Persön Unbyn Brändön MASKAURE Samebyarna S Sunderbyn Rutvik ÖSTRA KIKKEJAURE SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn RAN S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Korsträsk Tärnaby 94 Alvik +ËRNOMRÍDEN Antnäs +ALLAXHEDEN3ANDÚNB ottenviken Arvidsjaur Ersnäs Kallax Måttsund E45 Sjulsmark UBMEJE MAUSJAURE
Load more

Recommended publications
  • Lulealven.Pdf
    ± E45 Karta 1 E10 Karta 2 Jokkmokk 97 Karta 4 Karta 3 E45 356 Karta 6 E45 Karta 5 Råneå E4 Rånefjärden Boden 374 383 Sävast 356 Karta 8 S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Karta 7 94 97 Luleå Bergnäset 94 Brändöfjärden E4 374 Rosvik Kallfjärden Översiktlig inventering avStorfjärden erosionsförutsättningar Vattendraget Luleälven - översikt 373 Redovisningen ingår i en översiktligPiteå kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag.Bergsviken Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. 95 0 10 20 Km Bondöfjärden2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 E45 Lu leälven Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 2 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets
    [Show full text]
  • Läs Hela Analysen
    Bostadsförsörjningsanalys Luleå December 2020 Linda Lövgren, Maria Pleiborn, Ebba Älvgren Förord Syftet med analysen att analysera och bedöma det kommande behovet av bostäder för Luleå kommun och vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas med avseende på de målgrupper som är aktuella. Analysen är en grund till riktlinjerna för bostadsförsörjning och innehåller en analys av kommunens demografiska utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningarna för bostäder totalt sett samt för kommunens delområden. Analysen har även kopplats till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. 2 Författare: Linda Lövgren, Maria Pleiborn och Ebba Älvgren. Stockholm, december 2020 WSP Sverige AB SE-121 88 Stockholm-Globen Arenavägen 7 Org. nr: 556057-4880 Innehåll — Slutsatser och åtgärdsförslag för bostadsmarknaden i Luleå kommun — Allmänt om bostadsmarknaden i Sverige — Omvärldsanalys — Demografisk analys — Bostadsbestånd och nyproduktion 3 — Bostadssituationen för särskilda grupper — Efterfrågan på bostäder — Geografisk analys Slutsatser Luleå är en kommun med en stabil Däremot är efterfrågan oftast på bostäder befolkningsökning och en förhållandevis som är billigare än vad marknaden förmår låg arbetslöshet. Luleå kommun har i stort att producera. Detta leder till att en hög sett en god bostadsförsörjning i nuläget grad av exploatering inte leder till en bättre och det finns ingen underliggande bostadsförsörjning i kommunen. strukturell bostadsbrist. Däremot är en god planeringsberedskap Däremot finns ett behov av bostäder med alltid positiv, eftersom det ger flexibilitet i 4 en lägre prisnivå än vad marknaden förmår planeringen. att producera redan hos den existerande befolkningen. En övervägande andel av de nya invånarna är invandrare, som oftast har en något lägre betalningsförmåga.
    [Show full text]
  • Förutsättningar
    2.0 FÖRUTSÄTTNINGAR 20 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 ALLMÄN BESKRIVNING Snabbfakta Yta: 18 kvadrat mil (0,4% av landets yta). Kalix kommun Invånare: 17 300, varav ca. 10 400 i centralorten Kalix. I centralortområdet ingår ett flertal byar, tätor - ter längs nedre delen av älvdalen från Gammelgår - den i väster till Karlsborg i öster. Antal invånare per kvadrat kilometer: 10 (Vilket kan jämföras med Sverige som har 20 inv/m 2 och Norrbottens län som har 3 inv/m 2). Läge: 50 km från finska gränsen, 100 km från Polcir - keln och 1000 km från Stockholm. Medeltemp: januari -13C 0, juli +15C 0 Övrigt: Kalix älv, som är en outbyggd nationalälv, rinner genom kommunen. Kort historik De första människorna kom troligen hit allt eftersom isen Kalix kopparbruk vid Bodträsk anlades senast på 1660-talet. smälte. Inom Kalix kommun har Riksantikvarie-ämbetet fun- På slutet av 1700-talet startades Björkfors såg och järn- nit boplatser av stenålders-karaktar med en ålder av 3 000 till 6 bruk. Törefors bruk var i drift från 1760-talet till slutet 000 år. De första kalixborna hade troligtvis flera olika boplat - av 1800-talet. Det fanns ett glasbruk vid Kilnäset söder ser, som de alternerade beroende på årstid och möjligheterna om Sangis. Under andra hälften av 1800-talet startades till jakt, fiske och exploatering av olika naturresurser. Samma ett flertal sågverk, bland annat i Nyborg, Karlsborg och mönster gällde troligen långt fram i tiden till mitten av det Båtskärsnäs. första årtusendet efter Kristus. Ända fram till 1860-talet var nätet av framkomliga vägar Visst jordbruk kan ha förekommit så tidigt som för 3000 begränsat.
    [Show full text]
  • Examensarbete
    EXAMENSARBETE Masterplan för Kalix kommun 2013-2025 Niklas Nordström 2013 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Masterplan för Kalix kommun 2013-2025 Niklas Nordström Förord För dem som läser Samhällsbyggnadsprogrammet vid Luleå tekniska universitet ingår det att skriva ett examensarbete. Grunden för arbetet ska vara det ämne som eleven har valt att inrikta sig mot. Examensarbetet skrivs på uppdrag av Martin Lindmark, utbildningsansvarig för Samhällsbyggnadsprogrammet. Jag skrev mitt examensarbete mot Kalix kommun. Arbetet gick ut på att göra en Masterplan för kommunen. Mitt examensarbete genomfördes under 10 veckor på Kalix kommun. Jag var stationerad på Samhällsbyggnadsförvaltningen plan 4 i förvaltningsbyggnaden i Kalix. Mina två handledare på kommunen Anna-Karin Horney och Anders Ökvist tillsammans med förvaltnings och avdelningscheferna på berörda förvaltningar och avdelningar i kommunens organisation samt de utomstående aktörerna Stiftelsen Kalixbo, Kalix industrihotell AB, Kalixföretagarna och Töreföretagarna har alla starkt bidragit till att förvekliga detta arbete med sina goda råd, stora stöd, kunskaper och erfarenheter. Jag tackar er alla varmt för ert samarbete. Niklas Nordström Masterplan Kalix kommun 2013-2025 Niklas Nordström Version 1 2013-05-06 ii Sammanfattning Detta arbete skrevs på Kalix kommun. Arbetet gick ut på att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut på att inventera och presentera befintliga och planerade markområden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix näringsliv och utomstående aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvändig information vad gäller etableringar, tillgänglig mark, nödvändig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha så mycket fakta som möjligt i samma dokument underlättar både för kommunen och för näringslivet.
    [Show full text]
  • Changing Contact Patterns Within the Luleå District During the Nineteenth Century Author(S): Ian G
    Industry and the Local Economy: Changing Contact Patterns within the Luleå District during the Nineteenth Century Author(s): Ian G. Layton Source: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, Vol. 70, No. 1, Landscape History (1988), pp. 205-218 Published by: Wiley on behalf of the Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/490756 Accessed: 27-06-2016 09:16 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler. Series B, Human Geography This content downloaded from 128.197.26.12 on Mon, 27 Jun 2016 09:16:19 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms INDUSTRY AND THE LOCAL ECONOMY: CHANGING CONTACT PATTERNS WITHIN THE LULEA DISTRICT DURING THE NINETEENTH CENTURY By Ian G. Layton Layton, lan G., 1988: Industry and the local economy: Changing 100--- HUNTING contact patterns within the Lulei district during the nineteenth century. Geogr. Ann. 70 B (1): 205-218 FISHING REINDEERHRN WORKING OIIRON- IORE ON ARMING TIMBER- Landscape changes have been studied in great o-"-- 1550 A 1600 R i160,N 1700IN 17;0WORKING 1800 1850 1900 detail at the level of the agricultural village, taking up changes in the local agrarian organization, land Fig.
    [Show full text]
  • Spatial Forest Resource Competition: an Economic Study
    DOCTORAL T H E SIS Department of Social Sciences, Technology and Arts Division of Social Sciences ISSN 1402-1544 Spatial forest resource competition: Elias Olofsson Spatial forest resource competition: an economic study competition: resource Elias Olofsson Spatial forest ISBN 978-91-7790-771-8 (print) ISBN 978-91-7790-772-5 (pdf) an economic study Luleå University of Technology 2021 How increased competition and production flexibility affect woody feedstock markets Elias Olofsson Tryck: Lenanders Grafiska, 135748 Economics Spatial forest resource competition: an economic study How increased competition and production flexibility affect woody feedstock markets Elias Olofsson Luleå University of Technology Economics unit Doctoral thesis Printed by Luleå University of Technology, 2021. ISSN 1402-1544 ISBN: 978-91-7790-771-8 (print) ISBN: 978-91-7790-772-5 (electronic) Luleå 2021 www.ltu.se Abstract This thesis explores the Swedish forestry and forest industry sectors, together with their adjoining markets, and examines how these sectors are currently positioned to meet future developments and demands. For this purpose, four specific research questions are formulated, focusing on: (1) the structural composition of forest industry sector and how it will be affected by an increasing feedstock competition; (2) the production flexibility of the forest industry; (3) the resource allocation and price effects from increased feedstock competition; and (4) the potential implications from improved harvesting efficiency. These issues are evaluated on a regional level, i.e., the Swedish county level and examined in four papers. Paper I outlines a regional forest partial equilibrium (PE) model, the Norrbotten County Forest Sector Model (NCFSM), covering three northern regions in Sweden and Finland, and is intended to function as a source of reference for the application studies (i.e., Papers II and III).
    [Show full text]
  • Turistguide Kalix
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Kalix Fyra måsten när du besöker Kalix Törefors Bruk Forsfärd Filipsborg Skotersafari Kommunfakta 01 Antal invånare 17 396 Yta 1 799 km² Centralort Kalix Län Norbotten Mer information 02 Internet www.kalix.se Tidningar Norrländska Socialdemokraten www.nsd.se Norrbottens-Kuriren www.kuriren.nu Haparandabladet www.haparandabladet.se Kalix Turistbyrå Parallellg. 4, Kalix Vintervy från norra Sverige. Foto: Shutterstock 0923-129 79 [email protected] Välkommen till Kalix Notera 03 Nödnummer 112 Här kan du uppleva lugnet, fartfyllda äventyr, på aktiviteter, sevärdheter och äventyr. Låt dig Polis 114 14 det genuina och det exklusiva. Kalix ligger inspireras av allt som Kalix har att erbjuda. Landsnummer +46 naturskönt vid den orörda Kalixälven, vid Här finns massor att göra för alla i familjen, Riktnummer 0923 utloppet till Bottenviken. såväl barn som vuxna. Hoppas du får en Passa på att uppleva Kalix. Vi har många tips trevlig vistelse. E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S. Protected by international law; any violation will be prosecuted. 1 An Independent Tourist Information Company Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Kalix Se & göra Bad Frevisören Här finns tempererad utomhuspool, vattenrutschkana samt havsbad med sandstrand. Servering, camping, minigolf. Du hittar badplatsen vid Frevisörens Camping i Båtskärsnäs (30 km sydost om Kalix). 0923-67 03 50 www.frevisoren.se Karlsborgsbadet Tempererat utomhusbad mellan Kalix och Haparanda. Omklädningsrum, toaletter, dusch. Badet drivs av Byaföreningen Våna- Borg. 0923-201 26 Simhall Kalix SportCity - här finns en ny och fräsch simhall med vattenrutschbana, klättervägg och bubbelpooler.
    [Show full text]
  • Facts and Figures of the Barents Forest Sector
    Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 78 http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2008/mwp078.htm ISBN 978-951-40-2094-0 (PDF) ISBN 978-951-40-2095-7 (paperback) ISSN 1795-150X Facts and Figures of the Barents Forest Sector Elina Välkky, Heidi Nousiainen and Timo Karjalainen www.metla.fi Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 78 http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2008/mwp078.htm Working Papers of the Finnish Forest Research Institute publishes preliminary research results and conference proceedings. The papers published in the series are not peer-reviewed. The papers are published in pdf format on the Internet. http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/ ISSN 1795-150X Office Unioninkatu 40 A FI-00170 Helsinki tel. +358 10 2111 fax +358 10 211 2101 e-mail [email protected] Publisher Finnish Forest Research Institute Unioninkatu 40 A FI-00170 Helsinki tel. +358 10 2111 fax +358 10 211 2101 e-mail [email protected] http://www.metla.fi/ 2 Working Papers of the Finnish Forest Research Institute 78 http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2008/mwp078.htm Authors Välkky, Elina, Nousiainen, Heidi & Karjalainen, Timo Title Facts and Figures of the Barents Forest Sector Year Pages ISBN ISSN 2008 56 978-951-40-2094-0 (PDF) 1795-150X 978-951-40-2095-7 (paperback) Unit / Research programme / Projects Joensuu Research Unit / 7276 Barents Forest Forum Accepted by Leena Paavilainen, Research Director, 14th of May 2008 Abstract Aim of this paper is to present the key facts and figures of the forest sector of the northernmost parts of Norway, Sweden, Finland and Russia i.e.
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Nederluleå Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-9 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 10 Kyrkan. Volym 11 Språk, dialekt, Hembygdsföreningen, Gammelstad - Kyrkstaden, Kyrkogården, Kyrkans byggnader. Volym 12-22 Kyrkstugor. Volym 23-30 Gammelstad. Volym 31-57 Byar och gårdar. Volym 58 Övrigt. 1 1924-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Historik - ang, kulturhistoriskt skyddsvärde (olika byar och platser inom Nederluleå och Råneå snr) Karta över fastigheter, utan år och proveniens. Tidningsnotiser m.m. - arkeologiska fynd i Sunderbyn, Persöfjärden och Gammelstad), utan år. Ang. yxa funnen vid Gäddviksheden (7022), utan år. Pm om fynd mellan Alhamn och Fagervik 1924. 0295/33, 0311/33 Ang. fynd av människoskelett i Gäddvik. Acc:nr 390. 0047/34 Ang. ryssgravar m.m. i Lindbomsbacken. Ang. fynd av yxa i Sunderbyn 1940. 0035/51 Ang. fångstgropar i Örberget och Kolberget. Ang. ev. fångstgropar i Krokvattnet, utan år. Ang. röse vid Alhamn, Kunoön, Ångervik, utan år. 0357/62 Ang. fornlämningar i rullstensås, Antnäs-Alvik. Förteckning över fornlämningar - fornminnesinventering 1948 och komplettering 1963. 0012/64 Ang. fångstgropar vid Flarken. 0309/65 Ang. fornlämningar och fritidsbebyggelse i Nederluleå, Nederkalix och Råneå snr. 0408/65 Ang. stenröse intill Gässjön (med 2001/0784). 0379/67 Ang. stenåldersfynd i Mockträsk. 0783/68 Ang. sten vid Långtjärnheden, Alvik. 0822/68 Ang. hälsobrunn i Gammelstad (med 0961/68 och 0967/68). 0915/68 Ang. anmälda gropar, fångstgropar, härdar och kvartsavslag vid Fällberget, Hällfors, Klöverträsk och Västmark. 0921/68 Tips om fornlämningar (med 2001/0820). 0933/68 Utanordning av medel för beredskaps- arbeten. 1602/68 Ev.
    [Show full text]
  • Kangis Luppio Flakabergsåsen Sandudden Boheden 8 777 770 77 08 7 9 9 Liehittäjä
    Kangis Luppio Flakabergsåsen Sandudden Boheden 8 777 770 77 08 7 9 9 Liehittäjä Storbacken 6 Hultet 812 99 Altaudden Näsberg Tjäruträsk Bredträsket Tansjärv 798 799 97 V Kesasjärv Mjölan Randaträsk Svartbyn 795 Hedenäset DRIFTOMRÅDESKARTA V Svartbyn 7 794 Kåikul 5 Tallberg 5 Talljärv Littiäinen Furunäs Ytterlänningen 772 784 Lillåfors Näätäsuanto Sundsnäs Mårdsel Grundforshed Byträsk Lombheden 0 Luleå 4 Storsvedjan Persomajärvi 7 !$ 398 Granträsk Bredträsk Räktjärv Ruona Kälvjärv 3 Tallån Knös Vuomajärvi Grundträsk 76 Kypasjärv 792 Storsand Stennäs Lakaträsk 802 Olofsfors S Pallakka 813 Norriån Datum: 2020-08-27 Långsel Mjöträsk Lillånäs 7 8 Koiraniemi Skala (A3): 1:440 000 Holmsvattensel 3 7 Kölmyrholmen 85 Överedet Koutojärvi Klingersel Aspliden Forshed 0 3,5 7 10,5 14 17,5 Edefors Brändberget Kukasjärvi km Lillå 773 Lomben Gullträsk Holmsvattnet Tjäruträsk Storviken 774 Strandforssel Bränslet Åkeränget 7 Sockenträsk Taipale © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 97 82 Storträsk 4 6 Norrhed Kvarnberg Småträsk Västannäs 72 7 754 Övre Flåsjön 6 Långsund Krokfors 3 Kvarntjärn 6 Edet Övermorjärv Grubbnäsudden Forsnäs 7 1 Krokträsk Långvik 8 Lilltjärnlandet 7 4 768 7 Flakadalen 1 Valvträsk Älvbacka Sörviksudden Veniksel Vitvattnet 9 Odjursberget Ö Granträsk 1 Åbacka 1 Bålsnäsudden Morjärv Bodträskby 7 5 Forsbyn Vägar i driftområdet Björnudden Björkvik 6 Storsien 767 75 697 Hatten 3 Överstbyn 744 Linkka Klusån Sandträsk Oja Åträsk Grundsanden 722 Anttila Bodträskån Forsträskhed Grundforsbacken Gunnarsbyn 5 Driftklass 1-3* Bjässanden 1 763.1 71
    [Show full text]
  • Protokoll 2020-03-31
    Sida Sammanträdesprotokoll 1(69) Sammanträdesdatum 2020-03-31 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Kalix Folkets Hus, Rånön, tisdag 31 mars 2020 kl 08:30 – 13:15 Beslutande ledamöter Stig Karlsson (S), ordförande Joakim Paavola (S) ersätter Rose-Marie Henriksson (S), vice ordförande Håkan Johansson (S) Tommy Öberg (MP) ersätter Camilla Engström Degerlund (S) Mats Andersson (M) ersätter Johnny Braun (M) Sara Cave (M) Jimmy Väyrynen (M) ersätter Bengt Esperi (C) Närvarande ersättare Övriga närvarande Mårten Öhman, förvaltningschef Monica Säfström, bygg- och miljöchef Per Nilsson, chef teknisk försörjning Arto Koivumaa, räddningschef Anders Ökvist, planingenjör § 49-52, 54-69 Camilla Sandin, fastighetschef § 49-52, 54-69 Sandra Lindvall, miljöinspektör § 44-52, 54-62 Anna-Karin Bergkvist, alkoholhandläggare § 44-52, 54-62 Thomas Bryggare, byggnadsinspektör Aron Karlsson Roos, samhällsplanerare § 49-52, 54-69 Mona Rönnberg, byggnadsinspektör § 49-52, 54-69 Anne Vanhapiha, nämndsekreterare Cristina Hjorth Fresk, nämndsekreterare Justerare Mats Andersson Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningen 7 april 2020 Underskrifter Sekreterare Paragrafer § 44-52, 54-69 Cristina Hjorth Fresk Ordförande Stig Karlsson Justerare Mats Andersson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2020-03-31 Datum då anslaget sätts Datum då anslaget tas upp 2020-04-07 ned 2020-04-28 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift Cristina
    [Show full text]