DOCSLIB.ORG

Lulealven.Pdf

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Lulealven.Pdf ± E45 Karta 1 E10 Karta 2 Jokkmokk 97 Karta 4 Karta 3 E45 356 Karta 6 E45 Karta 5 Råneå E4 Rånefjärden Boden 374 383 Sävast 356 Karta 8 S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Karta 7 94 97 Luleå Bergnäset 94 Brändöfjärden E4 374 Rosvik Kallfjärden Översiktlig inventering avStorfjärden erosionsförutsättningar Vattendraget Luleälven - översikt 373 Redovisningen ingår i en översiktligPiteå kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag.Bergsviken Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. 95 0 10 20 Km Bondöfjärden2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 E45 Lu leälven Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 2 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Luleä lv e n Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 3 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Luleälv e Vuollerim n 97 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 4 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Luleäl v e n 97 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 5 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Bodträskfors Harads 97 Lu leälven Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 6 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 97 Luleä lven Vit Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 7 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt 356 baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har Vittjärv inte inventerats. Tätort >200 invånare 383 0 1 2 3 4 Km 97 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Boden 356 Sävast Luleälve n Unbyn 97 Bälin Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 8 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Brändö Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 E4 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Rutvik 97 S Sunderbyn Gammelstaden Bensbyn Bälinge Luleäl 97 ven Karlsvik Hertsön Luleå Bergnäset E4 Måttsund Kallax.
Load more

Recommended publications
  • Läs Hela Analysen
    Bostadsförsörjningsanalys Luleå December 2020 Linda Lövgren, Maria Pleiborn, Ebba Älvgren Förord Syftet med analysen att analysera och bedöma det kommande behovet av bostäder för Luleå kommun och vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas med avseende på de målgrupper som är aktuella. Analysen är en grund till riktlinjerna för bostadsförsörjning och innehåller en analys av kommunens demografiska utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningarna för bostäder totalt sett samt för kommunens delområden. Analysen har även kopplats till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. 2 Författare: Linda Lövgren, Maria Pleiborn och Ebba Älvgren. Stockholm, december 2020 WSP Sverige AB SE-121 88 Stockholm-Globen Arenavägen 7 Org. nr: 556057-4880 Innehåll — Slutsatser och åtgärdsförslag för bostadsmarknaden i Luleå kommun — Allmänt om bostadsmarknaden i Sverige — Omvärldsanalys — Demografisk analys — Bostadsbestånd och nyproduktion 3 — Bostadssituationen för särskilda grupper — Efterfrågan på bostäder — Geografisk analys Slutsatser Luleå är en kommun med en stabil Däremot är efterfrågan oftast på bostäder befolkningsökning och en förhållandevis som är billigare än vad marknaden förmår låg arbetslöshet. Luleå kommun har i stort att producera. Detta leder till att en hög sett en god bostadsförsörjning i nuläget grad av exploatering inte leder till en bättre och det finns ingen underliggande bostadsförsörjning i kommunen. strukturell bostadsbrist. Däremot är en god planeringsberedskap Däremot finns ett behov av bostäder med alltid positiv, eftersom det ger flexibilitet i 4 en lägre prisnivå än vad marknaden förmår planeringen. att producera redan hos den existerande befolkningen. En övervägande andel av de nya invånarna är invandrare, som oftast har en något lägre betalningsförmåga.
    [Show full text]
  • Changing Contact Patterns Within the Luleå District During the Nineteenth Century Author(S): Ian G
    Industry and the Local Economy: Changing Contact Patterns within the Luleå District during the Nineteenth Century Author(s): Ian G. Layton Source: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, Vol. 70, No. 1, Landscape History (1988), pp. 205-218 Published by: Wiley on behalf of the Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/490756 Accessed: 27-06-2016 09:16 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler. Series B, Human Geography This content downloaded from 128.197.26.12 on Mon, 27 Jun 2016 09:16:19 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms INDUSTRY AND THE LOCAL ECONOMY: CHANGING CONTACT PATTERNS WITHIN THE LULEA DISTRICT DURING THE NINETEENTH CENTURY By Ian G. Layton Layton, lan G., 1988: Industry and the local economy: Changing 100--- HUNTING contact patterns within the Lulei district during the nineteenth century. Geogr. Ann. 70 B (1): 205-218 FISHING REINDEERHRN WORKING OIIRON- IORE ON ARMING TIMBER- Landscape changes have been studied in great o-"-- 1550 A 1600 R i160,N 1700IN 17;0WORKING 1800 1850 1900 detail at the level of the agricultural village, taking up changes in the local agrarian organization, land Fig.
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Nederluleå Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-9 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 10 Kyrkan. Volym 11 Språk, dialekt, Hembygdsföreningen, Gammelstad - Kyrkstaden, Kyrkogården, Kyrkans byggnader. Volym 12-22 Kyrkstugor. Volym 23-30 Gammelstad. Volym 31-57 Byar och gårdar. Volym 58 Övrigt. 1 1924-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Historik - ang, kulturhistoriskt skyddsvärde (olika byar och platser inom Nederluleå och Råneå snr) Karta över fastigheter, utan år och proveniens. Tidningsnotiser m.m. - arkeologiska fynd i Sunderbyn, Persöfjärden och Gammelstad), utan år. Ang. yxa funnen vid Gäddviksheden (7022), utan år. Pm om fynd mellan Alhamn och Fagervik 1924. 0295/33, 0311/33 Ang. fynd av människoskelett i Gäddvik. Acc:nr 390. 0047/34 Ang. ryssgravar m.m. i Lindbomsbacken. Ang. fynd av yxa i Sunderbyn 1940. 0035/51 Ang. fångstgropar i Örberget och Kolberget. Ang. ev. fångstgropar i Krokvattnet, utan år. Ang. röse vid Alhamn, Kunoön, Ångervik, utan år. 0357/62 Ang. fornlämningar i rullstensås, Antnäs-Alvik. Förteckning över fornlämningar - fornminnesinventering 1948 och komplettering 1963. 0012/64 Ang. fångstgropar vid Flarken. 0309/65 Ang. fornlämningar och fritidsbebyggelse i Nederluleå, Nederkalix och Råneå snr. 0408/65 Ang. stenröse intill Gässjön (med 2001/0784). 0379/67 Ang. stenåldersfynd i Mockträsk. 0783/68 Ang. sten vid Långtjärnheden, Alvik. 0822/68 Ang. hälsobrunn i Gammelstad (med 0961/68 och 0967/68). 0915/68 Ang. anmälda gropar, fångstgropar, härdar och kvartsavslag vid Fällberget, Hällfors, Klöverträsk och Västmark. 0921/68 Tips om fornlämningar (med 2001/0820). 0933/68 Utanordning av medel för beredskaps- arbeten. 1602/68 Ev.
    [Show full text]
  • Kangis Luppio Flakabergsåsen Sandudden Boheden 8 777 770 77 08 7 9 9 Liehittäjä
    Kangis Luppio Flakabergsåsen Sandudden Boheden 8 777 770 77 08 7 9 9 Liehittäjä Storbacken 6 Hultet 812 99 Altaudden Näsberg Tjäruträsk Bredträsket Tansjärv 798 799 97 V Kesasjärv Mjölan Randaträsk Svartbyn 795 Hedenäset DRIFTOMRÅDESKARTA V Svartbyn 7 794 Kåikul 5 Tallberg 5 Talljärv Littiäinen Furunäs Ytterlänningen 772 784 Lillåfors Näätäsuanto Sundsnäs Mårdsel Grundforshed Byträsk Lombheden 0 Luleå 4 Storsvedjan Persomajärvi 7 !$ 398 Granträsk Bredträsk Räktjärv Ruona Kälvjärv 3 Tallån Knös Vuomajärvi Grundträsk 76 Kypasjärv 792 Storsand Stennäs Lakaträsk 802 Olofsfors S Pallakka 813 Norriån Datum: 2020-08-27 Långsel Mjöträsk Lillånäs 7 8 Koiraniemi Skala (A3): 1:440 000 Holmsvattensel 3 7 Kölmyrholmen 85 Överedet Koutojärvi Klingersel Aspliden Forshed 0 3,5 7 10,5 14 17,5 Edefors Brändberget Kukasjärvi km Lillå 773 Lomben Gullträsk Holmsvattnet Tjäruträsk Storviken 774 Strandforssel Bränslet Åkeränget 7 Sockenträsk Taipale © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 97 82 Storträsk 4 6 Norrhed Kvarnberg Småträsk Västannäs 72 7 754 Övre Flåsjön 6 Långsund Krokfors 3 Kvarntjärn 6 Edet Övermorjärv Grubbnäsudden Forsnäs 7 1 Krokträsk Långvik 8 Lilltjärnlandet 7 4 768 7 Flakadalen 1 Valvträsk Älvbacka Sörviksudden Veniksel Vitvattnet 9 Odjursberget Ö Granträsk 1 Åbacka 1 Bålsnäsudden Morjärv Bodträskby 7 5 Forsbyn Vägar i driftområdet Björnudden Björkvik 6 Storsien 767 75 697 Hatten 3 Överstbyn 744 Linkka Klusån Sandträsk Oja Åträsk Grundsanden 722 Anttila Bodträskån Forsträskhed Grundforsbacken Gunnarsbyn 5 Driftklass 1-3* Bjässanden 1 763.1 71
    [Show full text]
  • Sirges Sameby Vinterbetesmarker Särskilda Svårigheter Övrigt Om Samebyn Byn Har 17 Vinterbetesgrupper
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan K iru n a TALMA SAARIVUOMA VITTANGI Tuorpon samebys markanvändning Kärnområde Virihaure med Giron Tuorpon sameby kalvningland och anläggningar Sameby, gränsbestämt område Stalouokta sommarviste Vittangi Sameby, ej gränsbestämt område A kk ajau re GABNA Odlingsgräns Åretruntmarker ovanSvappavara odlingsgränsen Lappmarksgräns Tidigare gällande konventionsområde Kärnområde Parka med kalvningland och anläggningar LAEVAS KangosStängsel inom samebyns marker GIRJAS Kärnområde av riksintresse Padjelanta NP Junosuando Vinterbetesmarker Vårland V as te n ja u re S atih a u re nedanPuoltikasvaara odlingsgränsen Höstland Skaulo Sommarland Bete sommartid V irih au re BASTE 45 Vinterland Pajala SÖRKAITUM i Norge E10 Vinterbetesområde Nilivaara 0 20 40 Koskullskulle Isokylä SATTAJÄRVIKm Malmberget © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-ÖVERS, Dnr: M2001/1502. SIRGES Gällivare Torneälven S to ra L u le va tte n TÄRENDÖ Ullatti T ja ktjajáv rre E45 JÅHKÅGASSKA Porjus Hakkas Korpilombolo Pello E10 Svanstein PIRTTIJÄRVI KORJU LUOKTA-MÁVAS GÄLLIVARE SERRI Linaälven Juoksengi SEMISJAUR-NJARG Kalixälven Jokkmokk Med lastbil T jie g g elva s Övertorneå 45 R ieb n e s Till fots Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Gyljen Tallvik S äd vv á jáv rre Vuollerim Överkalix Hednäset LIEHITTÄJÄ Puollemåive Svartbyn 97 Viktig skiljningsanläggning E10 för höstflyttningen H o rn a v an Nausta KALIX STÅKKE Karungi UDTJA Morjärv H o rn a v an Raketskjutfält Kåbdalis Luleälven SVAIPA Boträskfors Gunnarsbyn Laisvall Harads LUOKTA-MÁVAS L
    [Show full text]
  • Ranges of B, Cd, Cr, Cu, Fe, Pb, Sr, Tl, and Zn Concentrations and Isotope Ratios in Environmental Matrices from an Urban Area
    Hindawi Journal of Spectroscopy Volume 2018, Article ID 7408767, 17 pages https://doi.org/10.1155/2018/7408767 Research Article Ranges of B, Cd, Cr, Cu, Fe, Pb, Sr, Tl, and Zn Concentrations and Isotope Ratios in Environmental Matrices from an Urban Area Nicola Pallavicini ,1,2 Emma Engstro¨m,1,2 Douglas C. Baxter,2 Bjorn̈ Öhlander,1 Johan Ingri,1 Scott Hawley,3 Catherine Hirst,4 Katerina Rodushkina,5 and Ilia Rodushkin 1,2 1Division of Geosciences and Environmental Engineering, Lulea˚ University of Technology, S-971 87 Lulea˚, Sweden 2ALS Laboratory Group, ALS Scandinavia AB, Aurorum 10, S-977 75 Lulea˚, Sweden 3Department of Earth Sciences, Durham University, Durham, UK 4Department of Geosciences, Natural History Museum, Stockholm, Sweden 5Department of Chemistry, Uppsala University, Uppsala, Sweden Correspondence should be addressed to Nicola Pallavicini; [email protected] Received 2 June 2018; Accepted 18 November 2018; Published 16 December 2018 Academic Editor: Pedro D. Vaz Copyright © 2018 Nicola Pallavicini et al. 'is is an open access article distributed under the Creative Commons Attribution License, which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited. Isotopic information may provide powerful insight into the elemental cycling processes which occur in natural compartments. Further implementation of isotopic techniques in natural sciences requires a better understanding of the range of elemental and isotopic compositional variability in environmental matrices. 'is study assesses the local-scale concentration and isotopic composition variability of nine elements: boron (B), cadmium (Cd), chromium (Cr), copper (Cu), iron (Fe), lead (Pb), strontium (Sr), thallium (Tl), and zinc (Zn) in lysimetric waters, mushrooms, litter, needles, leaves, and lichens.
    [Show full text]
  • Om Kyrkstugebebyggelsen I Gammelstad
    - 1 - Om kyrkstugebebyggelsen i Gammelstad I början av 1800-talet började myndigheterna att införa begränsningar i rätten att bygga och äga kyrkstuga. År 1814 skrev Norrbottens förste landshövding P A Ekorn till Kungl. Maj:t och föreslog "att ej andre än de som bo öfwer En mil från Kyrkorne måge äga rätt, att betjena sig af Kyrkostufwa, der obeqwemligt läge och afstånd sådant fordrar och hwarigenom en inskränkning till Etthundrade femtio eller Twåhundrade stufwor so wäl i Luleå som Piteå kyrkostäder kunde efter hands och inom några år winnas" . Avsikten med den av landshövdingen föreslagna inskränkningen av kyrkstugurätten var att minska skogsåtgången och att hämma " alt det oskick som lefnaden i kyrkostäderna medförer hwarest lönnkrögeri oaktadt den strängaste tillsyn, som icke saknas, aldrig kan hämmas, liderlig lefnad uppkommer samt yppighet hos Allmogen utsprides. " Regeringen följde landshövdingens förslag och beslöt 1817 att alla existerande "Kyrkobyhus" även i fortsättningen fick användas av sina gamla ägare, men att länsstyrelsens tillstånd krävdes för varje nybygge. Som en allmän regel skulle dessutom gälla att ingen som bodde närmare än en mil från kyrkan fick förvärva och bygga en stuga. Myndigheterna ville dessutom avskaffa ungdomshelgerna och införde förbud mot att anordna fyrverkerier och använda smällare. Ovanstående beslut synens vara bakgrunden till det uppdrag som lantmätaren Lars Peter Bergner fick att uppmäta kyrkstaden och att förteckna alla innehavare av byggnader och kyrkstugor. Arbetet påbörjades den 12 maj 1817 och skulle omfatta 1:o Kyrkstugornas nummer 2:o Deras storlek och beskaffenhet samt belägenhet 3:o Ägarnas namn, hemmanstal och hemvist 4:o Förteckning över de gamla stadstomterna samt 5:o Utredning om de byggnader " hvarest åtskilliga Personer sig nedsatt samt bebo " Beskrivningen till kartan hade aktnummer Nederluleå 97 i länets lantmäterikontor.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • Nederluleå Kommunalnämnd
    Luleå kommuns stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND Referenskod SE//25:1 Utskriftsdatum 2015-06-25 Arkivbildare NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND 25 Depå Luleå kommuns stadsarkiv Översikt arkivbildare NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND 25 Uppgifter om arkivbildaren Arkivbildarens namn NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND 25 Alternativa namn Verksamhetstid - 1968 NAD-kategori Verksamhetstyp - Geografisk hemvist Verksamhetsort Gammelstad Uppgifter om arkiv Arkivets namn NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND 25:1 Tid för arkivhandlingar 1865 - 1968 Hyllmeter 0,00 Placering NL-arkivet 2015-06-25 Historik Arkivbildare Luleå kommuns stadsarkiv NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND 25 Nederluleå kommun sammanslogs med Luleå stad fr o m 1969-01-01. Kommunalnämnden var även bostadsutskott fr.o.m 1 juli 1947. 2015-06-25 Innehåll NEDERLULEÅ KOMMUNALNÄMND 25:1 Serie Rubrik A 1 PROTOKOLL A 1 A PROTOKOLLSBILAGOR A 1 B PROTOKOLLSBILAGOR, FATTIGVÅRDSÄRENDEN A 1 C MICROFILM A 2 ARBETSUTSKOTTETS PROTOKOLL A 2 a BOSTADSUTSKOTTETS PROTOKOLL C 1 DIARIER C 2 REG TILL DIARIERNA D 1 FYRKTALSLÄNGDER D 2 TAXERINGSLÄNGDER D 3 VÄGFYRKTALSLÄNGDER D 4 RÖSTLÄNGDER NEDERLULEÅ VALDISTRIKT D 5 MANTALSLÄNGDER D 6 INVENTARIEBÖCKER D 8 LÄGENHETSREGISTER D 10 HUNDSKATTELIGGARE (REGISTER) D 12 KYRKSTUGOR LIGGARE D 17 SKOGSACCISLÄNGDER D 19 PERSONALREGISTER E SKJUTSNINGS SKYLDIGHET E 1 INKOMMANDE OCH UTGÅENDE SKRIVELSER F 1 AKTER LÅN (ÄLDRE) F 1 A AKTER LÅN F 1 B AKTER, VATTEN- OCH AVLOPP, VÄGAR F 3 STATSFÖRSLAG F 4 LAGFARTS- OCH BOUPPTECKNINGS HANDLINGAR F 5 HANDLINGAR F 6 LÖNER F 6 B PERSONALAKTER F 7 REGLEMENTEN,
    [Show full text]
  • Gatu- & Vägnamn
    GATU- & VÄGNAMN -Historia samt register De äldsta gatunamnen De äldsta gatunamnen i Luleå stad har troligen uppkommit genom att invånarna spontant börjat bruka dem som t.ex. Stora och Lilla Köpmangatan, Bergsgränden och Smedsgränden. Det finns inga belägg för att de skulle ha fastställts av Magistraten eller stadens äldste. Det fanns tidigare heller inte så många gator och gränder. I en beskrivning från år 1737 talar man om två större och två mindre gator som gick längs staden från öster till väster. Dessutom fanns strandgatorna på norra och södra sidan. Det fanns också tre större och tre mindre tvärgator. 1858 års gatunamn I samband med arbetet med 1858 års stadsplan fick lantmätaren Johan Jakob Sundström i uppdrag att även sätta namn på gator och kvarter. De längsgående gatorna i öst-västlig Tvärgatorna i nord-sydlig riktning gavs riktning fick namnen: namnen: Västra Repslagargatan Residensgatan Västra Skeppsbrogatan Stadsträdgårdsgatan Storgatan Västra Tullgatan Norra Kyrkogatan Rådstugatan Södra Kyrkogatan Västra Kyrkogatan Sandviksgatan Telegrafgatan Östra Skeppsbrogatan Östra Nygatan Magasinsgatan och Östra Kyrkogatan Lulsundsgatan. Östra Tullgatan Timmermansgatan och Östra Repslagargatan. 1858 års namngivning av gatorna omfattade endast delen mellan Residensgatan och östra Repslagargatan. Med åren fick även övriga gator inom planen sina namn och nya gator tillkom. 1888 års stadsplan I samband med arbetet med den nya stadsplanen efter den stora branden år 1887 ändrades några av de gamla gatunamnen. Västra Repslagargatan blev Norra Kyrkogatan till Köpmangatan. Repslagargatan. Södra Kyrkogatan till Stationsgatan. Västra och Östra Skeppsbrogatan blev Östra Tullgatan till Smedjegatan. Skeppsbrogatan. Östra Nygatan till Kungsgatan Stadsträdgårdsgatan till Trädgårdsgatan. och Västra Tullgatan till Tullgatan. Västra Kyrkogatan till Kyrkogatan.
    [Show full text]
  • • • • Samrådsredogörelse Bilaga Till Översiktsplan 2021 Till Granskning
    VISION & RIKTNINGAR Ger en bild av det samhälle vi vill nå och visar de strategier som är avgörande för Luleå halvvägs till visionens år 2050. PROGRAM & UTVECKLINGSPLANER Tydliggör Luleå kommuns vilja och innehåller an- också kommunens översiktsplan. PLANER & RIKTLINJER En plan visar enskilda nämnders långsiktiga ambitio- en hållning i en fråga som rör samhällets utveckling och ger vägledning i arbetet. • • • Samrådsredogörelse Bilaga till översiktsplan 2021 Till granskning sept 2019 VISION & RIKTNINGAR Ger en bild av det samhälle vi vill nå och visar de strategier som är avgörande för Luleå halvvägs till visionens år 2050. PROGRAM & UTVECKLINGSPLANER Tydliggör Luleå kommuns vilja och innehåller an- också kommunens översiktsplan. PLANER & RIKTLINJER En plan visar enskilda nämnders långsiktiga ambitio- en hållning i en fråga som rör samhällets utveckling och ger vägledning i arbetet. Dokumenttyp: Bilaga till Översiktsplan 2021 Dokumentnamn: Samrådsredogörelse Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: - Fastställd: Ej fastställd Beslutinstans: Kommunfullmäktige Giltighetstid: 2021 - 2040 Dokument gäller för: Alla förvaltningar Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................. 4 Beskrivning av samrådet ........................................................................................................................
    [Show full text]