Luleå Kommun

Remissutgåva januari 2021

• • • Bilagor till Avfallsplan 2021-2028

Luleå kommun

Remissutgåva januari 2021 Innehåll

BILAGA 1 Genomförande och framtagande av avfallsplan 4

BILAGA 2 Nulägesbeskrivning 5

BILAGA 3 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 13

BILAGA 4 Nedlagda deponier 17

BILAGA 5 Miljökonsekvensbeskrivning 18

BILAGA 7 Uppföljning av Avfallsplan 2017-2020 31

3 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 1 Genomförande och framtagande av avfallsplan

Enligt miljöbalken ska alla kommuner i Sverige anta en avfallsplan.

Luleå MiljöResurs AB (Lumire) är enligt • Stadsbyggnadsförvaltningen, ägardirektivet ansvarig för att leda arbetet avd drift och underhåll med framtagning av Luleå kommuns avfallsplan och har också i sitt uppdrag att jobba • Stadsbyggnadsförvaltningen, med planens långsiktiga målbild att reducera avd. vatten och avlopp avfallsmängderna. Kommunstyrelsen ansva- • Luleå Hamn AB rar för att efterfråga resultat och sammanställa uppföljning av målen. Uppgifterna i avfalls- • Luleå Energi AB planen ska ses över och vid behov uppdateras • Lulebo AB minst vart fjärde år enligt 9 kap. 8 § avfallsför- ordningen (2020:614). • Luleå Lokaltrafik AB Avfallsplan 2021-2028 har tagits fram i enlig- Båda dessa grupper hade ett startmöte i het med Naturvårdsverkets föreskrifter för november 2019 där information gavs om det framtagande av en kommunal avfallsplan underlag som ska ingå i avfallsplanen och det (NFS 2020:6). Samråd och förankring har inte- beslutades hur man skulle jobba vidare med grerats i arbetet med framtagande av planen framtagandet av en ny avfallsplan. Samtidigt och har innefattat bland annat kontakter med genomfördes en utvärdering och uppföljning myndigheter, förtroendevalda och tjänsteper- av mål och aktiviteter som fanns med i den fö- soner inom Luleå kommun, kommunala bolag regående avfallsplanen. Resultaten av denna och medborgare. utvärdering återfinns i bilaga 6, Uppföljning av avfallsplan 2017-2020. Framtagandet av den nya avfallsplanen på- börjades i november 2019 med bildandet av en För den nya avfallsplanen togs sex övergri- intern projektgrupp inom Lumire bestående pande målområden fram som skulle ange av kvalitet- och miljöchef, miljösamordnare, inriktningen för en fortsatt resurseffektiv miljöingenjör, hållbarhetschef och avfallstek- avfallshantering inom Luleå kommun. Alla niker. förvaltningar och bolag har därefter haft möj- lighet att bidra med sina förslag på delmål och En extern projektgrupp bildades under aktiviteter till varje övergripande målområde. samma period med representanter från kommunens förvaltningar och bolag. Inom den Föreslagna aktiviteter i avfallsplanen innebär externa projektgruppen har representanter exempel på hur man kan jobba för att nå må- från följande förvaltningar och bolag deltagit: let, men den bästa lösningen ska eftersträvas utifrån målets syfte och beslutas av respektive • Kommunstaben förvaltning och bolag. • Kultur- och fritidsförvaltningen I februari 2020 genomfördes ett avstämnings- • Barn- och utbildningsförvaltningen möte med den externa projektgruppen för att utvärdera förslag på mål och aktiviteter som • Socialförvaltningen lämnats in. I mars genomfördes komplette- • Stadsbyggnadsförvaltningen, rande möten med representanter från vissa avd. miljö och bygg förvaltningar inom kommunen. • Stadsbyggnadsförvaltningen, Under resterande delen av året har den avd. fastigheter interna projektgruppen inom Lumire fortsatt arbetet med att ta fram ett förslag till ny • Stadsbyggnadsförvaltningen, avfallsplan. avd. plan

4 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning

Allmänt Nulägesbeskrivningen är framtagen för att beskriva de förhållanden i Luleå kommun som påverkar avfallets mängd och farlighet. Luleå kommun har haft en befolkningsökning under 2017-2019 på ca 0,5 % per år. Nedan redovisas antal hushåll och fördelning på boendetyper.

Folkmängd (2019-12-31): 78 105 personer

Antal hushåll 2019 En- och tvåbostadshus 15 237 st Flerbostadshus 24 963 st Fritidshus 4 376 st

Avfall som kommunen ansvarar för Insamlingssystem Återvinningscentralerna är huvudsakligt insamlingssystem för: Brännbart rest- och matavfall sorteras huvud- sakligen ut fastighetsnära. Icke farligt avfall (grovavfall) som: Inom Luleå kommun finns följande system för • träavfall insamling av kommunalt avfall: • metallavfall (exklusive förpackningar) • trädgårdsavfall • Separata kärl för brännbart rest- och matavfall: Abonenterna har vid fastigheten två • brännbart avfall olika avfallskärl för att sortera ut matavfall • ej brännbart avfall och brännbart restavfall. • well • Gemensamma insamlingsplatser: Abon- • latrin nenterna är anslutna till gemensamma • konstruktionsmaterial (gips, betong, tegel, insamlingsplatser där brännbart rest- och keramik, sten och jord) matavfall kan lämnas i behållare för kärl- avfall, exempelvis underjordsbehållare. Farligt avfall som: I kommunen finns fyra återvinningscentraler • elektriska och elektroniska produkter som alla är bemannade. Under 2019 tog åter- • oljeavfall vinningscentralerna emot totalt 260 000 besök. • blybatterier På samtliga återvinningscentraler finns möj- • tryckimpregnerat trä lighet att lämna in saker till återanvändning • kemikalier som sedan går vidare till försäljning via åter- • lösningsmedelsbaserad förg vinningsmarknaden. • asbest

5 Remissutgåva januari 2021

Andra insamlingssystem som finns i Luleå Mängden brännbart restavfall de tre senaste kommun är bland annat tömning av slam och åren har uppvisat en svagt sjunkande trend filtermaterial från små avloppsanläggningar och låg 2019 på 137,7 kg/person. Matavfallet samt fett från fettavskiljare. Inlämning av visar ingen tydlig trend (Figur 2). latrin och asbest är idag möjligt på en av åter- vinnningscentralerna. Grovavfallet i form av ickefarligt avfall som hanteras på återvinningscentralen utgörs Förpackningsmaterial sorteras främst ut på främst av trä, brännbart avfall, trädgårds- återvinningsstationer som tillhandahålls av avfall, konstruktionsmaterial (betong, tegel, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). keramik, sten och jord) och metallskrot (Figur I flerbostadshus är det även vanligt att för- 3). packningsinsamling finns fastighetsnära. Farligt avfall som hanteras på återvinnings- Avfallsmängder centralen utgörs till stor del av tryckimpregnerat trä men även oljehaltigt avfall, asbest, Den totala mängden insamlat kommunalt av- småkemikalier och lösningsbaserad färg fall och producentansvarsmaterial (exklusive (Figur 4). slam, fettavskiljarslam samt latrin) uppgick år 2019 till 41 000 ton. Med slam, fettavskiljarslam och latrin inräknat blir mängden nästan 54 900 ton avfall som kommunen ansvarar för (Figur 1). Insamling av förpackningar och returpapper på uppdrag av Förpacknings- och tidningsinsamlingen uppgick till 5 909 ton. Insamlingen av elavfall och batterier uppgick till 1 232 ton.

Insamlade mängder 2019 16000

14000

12000

10000

8000 Ton avfall Ton 6000

4000

2000

Figur 1. Insamlade avfallsmängder i ton under 2019 för avfall under kommunalt avsvar (blå staplar) samt producentansvar (orange staplar).

6 Remissutgåva januari 2021

Insamlad mängd brännbart restavfall och matavfall från hushåll 2017-2019 (kg/person) 160 142,9 141,4 137,7 140

120

100

60 55,6 54 55,2 Kg per person per Kg

0 2017 2018 2019

Brännbart restavfall till förbränning Matavfall till kompostering

Figur 2. Insamlade mängder brännbart restavfall och matavfall i kg/person 2017-2019. Beräkningarna är gjorda utifrån uppgift om Luleå kommuns folkmängd per 31 december varje år.

Hanterad mängd icke farligt avfall på ÅVC 2017-2019 (ton)

Latrin

Ej brännbart

Well

Stubbar och stockar

Metallavfall

Konstruktionsmaterial

Trädgårdsavfall

Brännbart avfall

Träavfall, ej impregnerat

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 ton

2019 2018 2017

Figur 3. Hanterad mängd icke farligt avfall på ÅVC i ton 2017-2019

7 Remissutgåva januari 2021

Hanterad mängd farligt avfall på ÅVC 2017-2019 (ton)

Lösningsbaserad färg

Småkemikaler

Asbest

Oljehaltigt avfall

Tryckimpregnerat trä

0 100 200 300 400 500 600 ton

2019 2018 2017

Figur 4. Hanterad mängd farligt avfall p ÅVC i ton 2017-2019.

Avfallsbehandling avfallet till energiåtervinning, cirka 22 procent till materialåtervinning och 18 procent till Avfallsmängderna (ton) för avfall som kom- biologisk återvinning. För användning som munen ansvarar för fördelat på avfallsslag och konstruktionsmaterial till anläggningsända- behandlingsmetod redovisas i tabell 1. mål återvanns cirka 7 procent och 1 procent av allt avfall deponerades. Figur 5 nedan visar behandlingen av allt uppkommet avfall. För 2019 gick hälften av

Behandling av hushållens avfall 2019

Deponering 1% Annan behandling 7%

Materialåtervinning 22%

Materialåtervinning Biologisk återvinning Energiåtervinning

Biologisk återvinning Deponering 18% Annan behandling Energiåtervinning 52%

Figur 5. Behandling av hushållens avfall i procent 2019.

8 Remissutgåva januari 2021

Tabell 1. Redovisade avfallsmängder (ton) fördelat på behandlingsmetod. Avfallsslag Material- Biologisk Energiåter- Deponering Annan Totalt återvinning återvinning vinning behandling Farligt avfall 41 511 32 584 (spillolja) (tryckimpr. trä, (asbest) olje- och bräns- lefilter, färg och kemikalier, till förbränning) Matavfall (exkl. hem- 4 412 4 412 kompostering) (kompostering + rötning) Matavfall (hemkom- 73 73 postering) Brännbart restavfall 10 753 10 753 (brännbar fraktion som samlas in i kärl och dylikt) Fettavskiljarslam 452 452 (rötning) Latrinavfall 18,3 18 (kompostering) Slam från enskilda 13 470 13 470 avloppanläggningar (rötning) Metallavfall (exkl. 1 579 1 579 förpackningar) Träavfall 5 016 5 016 (förbränning) Trädgårdsavfall 2 786 420 3 206 (kompostering) (ris för flisning och förbrän- ning) Övrigt grovavfall 399 4 573 302 2 963 8 237 (well) (brännbart (ej brännbart/ (betong, tegel, AVC + sorte- inert avfall) keramik, sten, ringsytan till jord och gips - förbränning konstruktions- samt stubbar material till och stockar för anläggningsän- flisning) damål) Summa 2 019 21 211 21 273 334 2 963 47 800

Övrigt avfall under kommunens an- kommunens anläggningar såsom byggnader, svar gator och andra offentliga ytor. Avfallsplanen innehåller flera mål om avfall Förutom det direkta ansvaret för kommunalt som uppkommer i kommunens verksamheter. avfall och därmed jämförligt avfall från verk- Det finns mål kring såväl förebyggande, åter- samheter har kommunen även många egna användning och återvinning. Målen syftar till verksamheter där avfall uppkommer. att kommunen ska bli föregångare i att minska Av detta är en del kommunalt avfall eller där- på avfallsmängderna och hantera det avfall med jämförligt avfall; exempelvis från skolor, som trots det uppstår på bästa möjliga sätt. äldreomsorg, kommunkontor och offentliga sopkorgar. Annat avfall är verksamhetsavfall som uppkommer vid byggande, drift och underhåll av

9 Remissutgåva januari 2021

Avfallstrender Om allt avfall förebyggt ges positionsvärdet 100, om allt deponeras ges positionsvärdet 0. För 2019 samlades en total mängd kommunalt För 2019 ligger positionsvärdet för Luleå kom- avfall på 500 kg/person in vilket är en minsk- mun på 38%. ning jämfört med 2018 som hamnade på 508 kg/person. Figur 6 visar beräkningar av hur kommunens avfallshantering utvecklats under åren 2017- Beräkningar av hur långt Luleå kommun har 2019. När det gäller förebyggt avfall, dvs. som klättrat upp i avfallstrappan finns tillgäng- inte har uppkommit är det beräknat med hjälp ligliga. Beräkningarna ger ett övergripande av Avfall Sveriges system Avfall Web. Den fö- mått på hur hela kommunens avfallshantering rebyggda mängden är skillnaden mellan den utvecklas enligt avfallshierarkins prioritering: mängd som förväntades uppkomma baserad på vår konsumtion och den uppmätta verkliga • Förebygga mängden uppkommet kommunalt avfall • Återanvända • Materialåtervinna • Energiåtervinna • Deponera

Behandlad mängd enligt avfallstrappan kg/person 2017-2019 300

250

200

150

kg/person 100

2017 2018 2019

Figur 6. Beräkning av hur kommunens avfallshantering utvecklats under åren 2017-2019.

10 Remissutgåva januari 2021

Avfall som kommunen inte ansvarar för

Avfall som omfattas av producent- ningen av returpapper. ansvar Insamling och avfallsmängder Vissa avfallsslag omfattas av producentansvar Producenterna har ansvar för att tillhanda- vilket innebär att producenten ansvarar för hålla insamlingssystem, samla in, transportera att produkten omhändertas på ett riktigt sätt och behandla den del av avfallet som faller även efter att den kasserats. Syftet med pro- under producenternas ansvar. Producenterna ducentansvaret är att det ska motivera pro- har i de flesta fall organiserat sig i olika mate- ducenterna att ta fram produkter som är mer rialbolag som sköter insamlingen för respek- resurssnåla, lättare att återvinna och som inte tive avfallslag. innehåller miljöfarliga ämnen. För förpackningar och returpapper har mate- De produktgrupper som idag omfattas av rialbolagen tillsammans bildat Förpacknings- producentansvar är: och tidningsinsamlingen (FTI). FTI:s uppgift • Förpackningar är att samordna etablering, drift, avtal om markupplåtelse och städning för återvinnings- • Returpapper stationerna, som är det insamlingssystem de valt att tillhandahålla. • Batterier Under 2020 fanns det 52 återvinningsstationer • Elektriska och elektroniska produkter i kommunen som FTI ansvarar för. Vid åter- • Däck vinningsstationerna finns behållare för: • Bilar • Pappersförpackningar • Läkemedel • Plastförpackningar Det finns också frivilliga åtaganden för kon- • Metallförpackningar torspapper, byggavfall och lantbruksplast. • Glasförpackningar Regeringen beslutade den 22 december 2020 • Returpapper om att upphäva producentansvaret för returpapper. Från och med 2022 får landets kom- I tabell 2 redovisas mängder av producentan- muner ansvar för insamlingen och återvin- svarsfraktioner från 2019.

Tabell 2. Redovisade mängder producentansvarsfraktioner 2019

Producentansvarsfraktion Mängd (ton) Mängd/kg per person Pappersförpackningar 1 459 18,7 Plastförpackningar 763 9,8 Metallförpackningar 177 2,3 Glasförpackningar 1 586 20,3 Returpapper 1 924 24,6 Bärbara batterier 24 Bilbatterier 88 Elavfall 1 120 Däck * Bilar * Läkemedel * Summa 7 141

* Från AvfallWeb erhålls statistik vad gäller förpackningar, returpapper, batterier och elavfall. Men vad gäller däck, skrotbilar och läkemedel är kommunen endast marginellt inblandad i insamlingen vilket medför att där inte finns någon statistik att tillgå.

11 Remissutgåva januari 2021

Den totala mängden förpackningsavfall har sådana uppgifter på begäran, men det saknas under de tre senaste åren minskat över tid, se resurser för att samla in och sammanställa figur 7, vilket är positivt. dessa. Svensk Däckåtervinning samlar varje år in För farligt avfall kommer troligen kunskapen över 85 000 ton däck. Det är fler däck än vad att öka då regeringen har fattat beslut om som yrkesmässigt säljs i Sverige på ett år. ändringar i avfallsförordningen. Ändringarna Återvinningsgraden under producentansvaret innebär krav om en utökad anteckningsskyl- är alltså över 100 procent. dighet för farligt avfall från och med den 1 november 2020. Anledningen till ändringen är År 2019 återvanns i Sverige totalt 186 370 att Sverige behöver ha bättre uppsikt över sitt personbilar och lastbilar/bussar med totalvikt farliga avfall samt för att kunna uppfylla nya högst 3,5 ton, vilket är en minskning med ca 9 krav i EU:s lagstiftning på avfallsområdet. procent jämfört med 2018 enligt uppgifter från Bil Sweden Adm AB. Trots detta finns viss information om var och hur mycket övrigt verksamhetsavfall uppstår. Allmänheten uppmanas att lämna tillbaka I bilaga 3, tabell 2 finns anmälnings- och till- överblivna läkemedel till apotek. Alla öppen- ståndspliktiga anläggningar som hanterar och vårdsapotek tar emot överblivna läkemedel behandlar avfall redovisade. för att kassera på ett korrekt sätt. Under 2019 uppstod 62 793,505 ton verksam- Övrigt avfall/ verksamhetsavfall hetsavfall som kommunen har uppgift om. Uppgifterna kommer från verksamheter som Övrigt avfall är avfallsinnehavarens ansvar. har krav på sig att rapportera detta till miljö- De har ansvar för att avfallet transporteras och byggnadsnämnden och redovisas i tabell bort av en godkänd entreprenör och omhän- 3 nedan. dertas på ett miljöriktigt sätt. Detta gäller även för farligt avfall. Tabell 3. Redovisade mängder (ton) verksamhetsavfall fördelat Avsvarsfördelningen i kombination med en på behandlingsmetod. allt mer komplex marknad som avfallsbrans- chen utgör innebär att kommunen har svårt Återvinning Bortskaffande att få en samlad kunskap om var verksamhe- Avfall, ej far- 46 903,7 2 243,522 ternas avfall genereras och hur det omhänder- ligt avfall tas. Det finns en skyldighet att tillhandahålla Farligt avfall 1 909,029 11 737,254

Förpackningsinsamling 2017-2019 kg/person 40

15 Kg per Kg person 10

0 2017 2018 2019 Axeltitel

Glasförpackningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Returpapper

Figur 7. Insamling av förpackningar och returpapper i kg/person 2017-2019. Beräkningarna är gjorda utifrån uppgift om Luleå kommuns folkmängd per 31 december varje år.

12 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 3 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall

Här redovisas de anläggningar som hanterar och behandlar olika typer av avfall inom Luleå kommun.

Tabell 1. Anläggningar som hanterar och behandlar olika typer av avfall som kommunen ansvarar för.

Anläggning Plats Avfallstyper Deponi Sunderbyn Icke farligt avfall, sulfidjord Deponi Sunderbyn Konstruktionsmaterial, sluttäck- ning Deponi Sunderbyn Icke farligt avfall, verksamhetsavfall, asbest Mellanlagring, sortering Sunderbyn Icke farligt avfall, farligt avfall - elavfall, tryckimpregnerat trä, kyl- och frysmöbler, vitvaror, asbest Återvinning av farligt avfall Sunderbyn Uppgrävda massor Återvinning av icke farligt avfall Sunderbyn Betong, tegel och trä Biologisk behandling Sunderbyn Icke farligt avfall - park- och trädgårdsavfall Avvattning och behandling Sunderbyn Icke farligt avfall, flytande Sortering Storheden Returpapper, wellpapp, me- tallförpackningar, glasförpack- ningar, plastförpackningar och pappersförpackningar Mellanlagring Storheden Returpapper, wellpapp, metall- förpackningar, glasförpackning- ar, pappersförpackningar och elektronikavfall Återvinningscentral Sunderbyn Återvinningsmaterial m.m. Återvinningscentral Kronan Återvinningsmaterial m.m. Planerad nedläggning september 2021 Återvinningscentral Antnäs Återvinningsmaterial m.m. Återvinningscentral Råneå Återvinningsmaterial m.m. Återvinningscentral Risslan Återvinningsmaterial m.m. Pla- nerad start december 2021 Slamfrysanläggning Sandön Slam Slamfrysanläggning Hindersön Slam Slamfrysanläggning Junkön Slam Slamfrysanläggning Storbrändön Slam

13 Remissutgåva januari 2021

Tabell 2. Anmälnings- och tillståndspliktiga anläggningar som hanterar och behandlar olika typer av avfall som kommunen inte ansvarar för. Område Huvudverksamhet Sidoverksamhet Alvik Djurhållning Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande Bergviken Förbereda avfall för återanvändning Gammelstaden Avfallsförfränningsanläggning Gammelstaden Återvinning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet Kallax Mekanisk bearbetning och sortering Klöverträsk Avfallsförbränningsanläggning Porsödalen Behandling av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet Rutvik Deponering Lagring som en del av att samla in avfall, Mekanisk bearbetning och sortering, Elavfall Storheden Mekanisk bearbetning Lagring som en del av att samla in avfall, Mekanisk bearbetning och sortering, Elavfall Storheden Behandling av icke-farligt avfall genom Lagring som en del av att samla in biologisk behandling avfall Sunderbyn Deponering Sunderbyn Mekanisk bearbetning och sortering Sunderbyn Mekanisk bearbetning och sortering Sunderbyn Andra verksamheter med återvinning eller Lagring som en del av att samla in bortskaffande avfall Sunderbyn Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande Sunderbyn Deponering Återvinning för anläggningsändamål Svartön Lagring som en del av att samla in avfall, Deponering, Återvinning eller bortskaffande av avfall som uppkommit i egen verksamhet, Andra verksamheter med återvin- ning eller bortskaffande Svartön Återvinning av farligt avfall som har uppkommit i egen verksamhet Svartön Lagring som en del av att samla in farligt avfall Svartön Andra verksamheter med återvinning eller Lagring som en del av att samla in bortskaffande avfall Svartön Lagring som en dela av att samla in farligt Lagring som en del av att samla in avfall avfall Svartön Mekanisk bearbetning Lagring som en del av att samla in avfall, Andra verksamheter med åter- vinning eller bortskaffande Svartöstaden Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande Ytterviken Fordonsdemontering Öhemmanet Mekanisk bearbetning och sortering, lagring som en del av att samla in avfall

14 Remissutgåva januari 2021

Tabell 3. Återvinningsstationer i Luleå kommun år 2020.

ÅVS Id ÅVS Ort Glas Papper Metall Plast Retur- papper 12622 Bygdegården Alvik x x x x x 15742 Antnäs (ÅVC) Antnäs x x x x x 13278 Antnäs sporthall Antnäs x x x x x 13292 Reningsverket Avan x x x x x 3189 Pumpstationen Bensbyn x x x x x 3191 Trollebergsvägen/ Bergnäset x x x x x Trolltjärnsvägen 3192 Krabbstigen Bergviken x x x x x 3193 Björkskata centrum Björkskatan x x x x x 3198 Knöppelåsen, Hagahallen Bredviken x x x x x 13293 Fiskehamnsvägen Brändön x x x x x 12625 Bilverkstad Bälinge x x x x x 12621 E4/ Ersnäsvägen Ersnäs x x x x x 13291 Kyrkbyn, Brandstation Gammelstad x x x x x 13275 Cirkle K Gammelstad x x x x x 3214 Övägen, Pumpstationen Gammelstad x x x x x 3213 Stadsötorget Gammelstad x x x x x 12617 Domherregränd Hertsön x x x x x 16069 Hindersöstallarna Hindersöstallarna x x x x x 15116 Högsön Bygdegården Högsön x 14850 Pensionärsbostäder Jämtön x x x x x 12626 Hamnen Kallax x x x x x 12609 Arcushallen P Karlsvik x x x x x 12623 Bygdegården (Byahus) Klöverträsk x x x x x 3199 Spannmålsvägen Kvarnbäcken x x x x x 3203 Cirkle K Centrum Luleå x x x x x 16587 Kronan C7 Luleå x x x x x Kronan ÅVC Luleå x x x x x 12618 Kvantum Skutviken Luleå x x x x x 3194 Korpralsgränd Lulsundet x x x x x 16938 Truppvägen 24 Lulsundet x x x x x 3205 Mästerlotsvägen Mjölkudden x x x x x 12620 Medborgarhuset Måttsund x x x x x 13277 Trumselvägen Niemisel x x x x x 3206 Bromsargatan/ Boggie- Notviken x x x x x gatan 3207 Cirkle K, Persön Persön x x x x x 17301 Assistentvägen Porsön x x x x x 14851 Sågverkstomt Rutvik x x x x x 12613 Råneå ÅVC Råneå x x x x x 3210 Katthedsvägen/Kängsö- Råneå x x x x x vägen 3211 Överlotsvägen Råneå x x x x x

15 Remissutgåva januari 2021

14852 Föreningshus, ishockey- Södra Prästholm x x x x x bana 13279 Föreningshus/ Smedsgår- Smedsbyn x x x x x den 3215 Coop Stormarknad Storheden x x x x x 15340 Ica Maxi Stormarknad Storheden x x x x x 15743 Sunderbyn ÅVC Sunderbyn x x x x x 13276 Reningsverk Sundom x x x x x 16937 Skepparegatan 13 Svartöstaden x x x x x 3195 Hammarenväg/ Näsudds- Södra Sunderbyn x x x x x vägen 13280 Vitåskatan/ fd sågverk- Vitå x x x x x stomt 13281 Föreningshus/ skola Ängesbyn x x x x x 3217 Affären Örarna x x x x x 3218 Metargränd Örnäset x x x x x

16 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 4 Nedlagda deponier

Namn Fastighet Tidspe- Avfallstyper MIFO Risk- Kontroll riod klass prog. Ale-Långnäs Ale 7:1 och 3:22 1957-1999 hushålls-, industri- och byggavfall 1+2 4 Ja Avan Avan 10:19 1959- hushålls-, bygg- och industriavfall 1 4 Nej 1980-talet Bensbyn Bensbyn samf. ?-1969 hushålls- och industriavfall 1 3 Nej Bergnäset Bergnäset 1:1 ?-1969 hushålls-, bygg- och industriavfall 1 3 Nej vid Höträsket samt schaktmassor Bjurå Hovlös 6:1 1963-1991 hushållsavfall 1 4 Nej Brändkölen Långnäs 5:29 1960-1981 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Börjelslandet Börjelslandet 1968-1980 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej 16:3 Eriksberg Eriksberg 1:49 1970-1982 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Ersnäs Ersnäs S:30 ?-1984 hushållsavfall och schaktmassor 1 4 Nej Forshed Forshed 1:34 1972-1995 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Gammelstad Gammelstaden 1964-1969 hushålls- och industriavfall 1 4 Nej 6:1 Jämtön Jämtön 4:16 + 1955-1978 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej del av S:13 Klöverträsk Klöverträsk 2:1 ?-1982 hushålls- och byggavfall 1 3 Nej Knöppelåsen Björsbyn 18:756 1967-1980 hushålls-, industri- och byggavfall 1 3 Ja samt schaktmassor Måttsund Måttsund 12:6 1968-1975 hushålls- och byggavfall samt 1 4 Nej schaktmassor Niemisel Niemisel 7:72 1954-1994 hushålls- och byggavfall samt 1 4 Nej schaktmassor Orrbyn Orrbyn 74:1 1963-2001 hushålls- och byggavfall samt 1+2 3 Ja schaktmassor Persön Samf. mark för ?-1973 hushålls- och byggavfall samt 1 3 Nej Persö by schaktmassor Rutvik Gammelstaden ?-1969 hushålls- och industriavfall 1+2 4 Nej 6:1 Råneå Råneå 12:69 och 1950-2000 hushålls-, och byggavfall samt 1+2 3 Ja 6:3 schaktmassor Råneå Råneå 84:1 ?-1970 hushålls- och byggavfall samt 1 4 Nej schaktmassor S Sunderbyn, Sunderbyn 67:3 ?- hushållsavfall 1 4 Nej Hammaren 1950-talet Skutviken Skutviken 16:18 ?-1962 hushålls-, industri-, slakt- och 1+2 3 Nej byggavfall samt schaktmassor Sundom Sundom S:15 1968-1979 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Vitåfors Vitåfors 48:1 1963-1968 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Ytterviken Ytterviken 17:44 1962-1968 hushålls-, industri-, slakt- och 1+2 3 Nej kv. Spridaren byggavfall samt schaktmassor Ängesbyn Ängesbyn 21:2 1966-2001 hushålls- och byggavfall 1+2 4 Ja och 21:1

17 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning

Innehåll

1 Inledning 19 4.3 Bebyggelse och kulturmiljö 25 1.1 Bakgrund 19 4.3.1 Nuläge och förutsättningar 25 1.2 Behov av miljöbedömning 19 4.3.2 Negativ miljöpåverkan 25 1.3 Syfte med miljökonsekvens- 4.3.3 Positiv miljöpåverkan 25 beskrivning 19 4.3.4 Aktiviteter för att minska negativ 2 Avfallsplan för Luleå kommun 19 miljöpåverkan eller öka positiv påverkan 25 2.1 Avfallsplanens syfte 19 4.4 Luft och klimatfaktorer 26 2.2 Avfallsplanens innehåll 19 4.4.1 Nuläge och förutsättningar 26 2.3 Avfallsplanens förhållande till 4.4.2 Negativ miljöpåverkan 26 andra planer och program 20 4.4.3 Positiv miljöpåverkan 26 4.4.4 Aktiviteter för att minska negativ 3 Metod för miljöbedömning 20 miljöpåverkan eller öka positiv påverkan 27 3.1 Bedömningsgrunder och 4.5 Förorening och exploatering av mark avgränsningar 20 och vatten 28 3.2 Alternativ 21 4.5.1 Nuläge och förutsättningar 28 3.2.1 Nollalternativ, om avfallplanen 4.5.2 Negativ miljöpåverkan 28 inte genomförs 21 4.5.3 Positiv miljöpåverkan 28 3.3 Miljökvalitetsnormer 21 4.5.4 Aktiviteter för att minska negativ 3.4 Globala mål för hållbar utveckling 22 miljöpåverkan eller öka positiv påverkan 29 3.5 Miljömål inom EU 22 4.6 Inbördes förhållande mellan ovan- 3.6 Miljökvalitetsmål 22 stående miljöaspekter 29 4 Betydande miljöpåverkan 23 5 Sammanfattande bedömning 29 4.1 Människors hälsa 23 5.1 Betydande miljöpåverkan 29 4.1.1 Nuläge och förutsättningar 23 5.2 Nationella miljömål 30 4.1.2 Negativ miljöpåverkan 23 5.3 Aktiviteter mot negativ påverkan 30 4.1.3 Positiv miljöpåverkan 23 5.4 Sammanfattande bedömning 30 4.1.4 Aktiviteter för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan 23 6 Uppföljning av aktiviteter för att minska miljöpåverkan 30 4.2 Materiella tillgångar och resurs- hållning 24 7 Referenser 30 4.2.1 Nuläge och förutsättningar 24 4.2.2 Negativ miljöpåverkan 24 4.2.3 Positiv miljöpåverkan 24 4.2.4 Aktiviteter för att minska miljö- påverkan eller öka positiv påverkan 24

18 Remissutgåva januari 2021

1 Inledning 1.1 Bakgrund sulfidhaltiga jordar. Detta innebär att Luleå kommuns avfallsplan anger förutsättningar Luleå kommun har tagit fram en ny avfalls- för att bedriva ovan angivna avfallsverksam- plan för 2021 till 2028. Avfallsplanen ersätter heter, vilket medför att avfallsplanen per tidigare avfallsplan med ny formulering av automatik bedöms ha en betydande miljöpå- mål och delmål. verkan och en miljöbedömning med tillhö- rande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska 1.2 Behov av miljöbedömning upprättas.

Enligt miljöbalken och miljöbedömningsför- 1.3 Syfte med miljökonsekvens- ordningen (SFS 2017:966) ska det fastställas om det finns behov av att upprätta en miljö- beskrivning bedömning av avfallsplanens genomförande. Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som Syftet med bedömningen är att integrera mil- upprättas inom ramen för miljöbedömningen jöaspekter i framtagandet och antagandet av ska bland annat garantera att de som beslutar avfallsplanen. Det kommunala avfallsbolaget om planen har kännedom om den betydande Lumire har tillstånd för bland annat depone- miljöpåverkan som genomförandet av planen ring av icke farligt avfall samt deponering av kan antas medföra. 2 Avfallsplan för Luleå kommun 2.1 Avfallsplanens syfte • Nulägesbeskrivning med bland annat avfallsmängder, nuvarande hantering och Syftet med att upprätta en ny avfallsplan för behandling av avfallet Luleå kommun är att: • Anläggningar för återvinning och bort- • Ange mål och aktiviteter för minskade skaffande av avfall avfallsmängder och ökad återanvändning samt återvinning. • Nedlagda deponier • Ge en samlad bild av nuvarande avfalls- • Avfallshanteringens miljöpåverkan (före- hantering. liggande miljökonsekvensbeskrivning) • Styra utvecklingen av avfallshanteringen • Uppföljning av tidigare avfallsplan så att en hållbar utveckling främjas. Målstrukturen innefattar sex huvudmål: • Vara ett verktyg för att anpassa avfallshanteringen i riktning mot en hållbar miljö. • Förebygga - Avfallet ska minska

2.2 Avfallsplanens innehåll • Återanvända - Återbruket ska öka • Återvinna - Återvinningen ska öka Avfallsplanen baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:6) om kommunala • Nedskräpning - Bevara naturvärden avfallsplaner om förebyggande av avfall. I avfallsplanen redovisas: • Fysisk planering - Avfallshantering får en självklar roll i samhällsplaneringen • Lagstiftning och mål • Människan i fokus - Öka kvalitet och • Mål och aktiviteter för avfallshanteringen service • Styrmedel för att uppnå avfallsplanens Delmål och exempel på aktiviteter för att nå mål målen återfinns i sin helhet i avfallsplanen i kapitel 3, Avfallsplanens mål och delmål. • Framtida avfallshantering

19 Remissutgåva januari 2021

Aktiviteterna syftar till att minska avfallets Relevanta planer och program som kan mängd och farlighet, öka återanvändningen, påverka avfallsplanen och som kan utgöra minska miljöbelastningen, öka återvinningen underlag till är: och samtidigt ha människan i fokus. • Översiktsplaner Många av aktiviteterna handlar om information, utredningar och projekt för att på olika • Fördjupade översiktsplaner sätt förbättra dagens avfallshantering. Utför- • Detaljplaner ligare information om innehåll hänvisas till plandokumentet ”Avfallsplan för Luleå kom- • Tillsynsplaner mun 2021-2028”. • Energi- och klimatplaner 2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program Avfallsplanen förhåller sig till andra planer, program och strategier inom kommunen och på regional nivå genom att både påverkas av och påverka dessa planer och program. 3 Metod för miljöbedömning av avfallsplan

3.1 Bedömningsgrunder och av- källsortering. gränsningar • Bebyggelse och kulturmiljö Här behandlas främst den pågående ut- Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken är det planens vecklingen som sker inom Luleå kommun genomförande som ska miljöbedömas. Ge- och hur om- och tillbyggnationer planeras nomförandet av avfallsplanen är planens akti- för avfallshanteringen. viteter för att nå fastställda mål. Aktiviteterna miljöbedöms utifrån de miljöaspekter som • Luft och klimatfaktorer nämns enligt nedan. Här behandlas främst transporter och utvecklingen mot förnybara drivmedel, Redovisningen i MKB:n fokuserar på de mest deponigas från deponin vid Sunderby av- väsentliga miljöaspekterna. Väsentliga miljö- fallsanläggning, återbruk och återvinning. aspekter är viktiga frågor för hur stor miljöpå- verkan avfallshanteringen ger upphov till. • Förorening och exploatering av mark och vatten Tyngdpunkten i MKB:n ligger på de avfalls- Här behandlas främst nedlagda deponier, frågor där Luleå kommun har rådighet över återvinningscentraler, avfallsanläggningar hanteringen och behandlingen av avfallet. och övriga källor av oplanerade utsläpp Väsentliga miljöaspekter för avfallshantering- till mark och vatten. en bedöms vara: Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad • Människors hälsa som har bedömts rimligt med hänsyn till Här behandlas aktiviteter för att säkra planens innehåll och detaljeringsgrad och den hanteringen av farligt avfall, minskad kunskap som finns tillgänglig. nedskräpning och insamlingens påverkan Miljöpåverkan från de anläggningar som finns genom buller. Här omfattas dock inte i kommunen beskrivs inte i detalj utan dessa arbetsmiljöaspekter. hanteras inom ramen för tillståndsprövning/ • Materiella tillgångar och resurshållning anmälningsärende och tillsyn för dessa an- Här behandlas främst arbete mot minskad läggningar. mängd matavfall och brännbart restavfall, vidareutveckling för återbruk, information, arbete mot matsvinn och förbättrad

20 Remissutgåva januari 2021

3.2 Alternativ Förordning (2001:554) om miljökvalitetsnor- mer för fisk- och musselvatten trädde i kraft Enligt miljöbalken ska uppgifter om miljöför- den 1 september 2001. Genomförandet av hållandena och miljöns sannolika utveckling avfallsplanen bedöms inte bidra till att mil- om planen eller programmet inte genomförs, jökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten anges i MKB:n. överskrids. 3.2.1 Nollalternativ, om avfallsplanen inte Förordning (2004:660) om förvaltning av genomförs kvaliteten på vattenmiljön trädde i kraft den 1 augusti 2004. Miljökvalitetsnormerna baseras Nollalternativet avser en situation som kan på den status en vattenförekomst har fått i uppstå om föreslagen avfallsplan inte ge- statusklassificeringen. Det är havs- och vatten- nomförs. Om inte förslaget till ny avfallsplan myndigheten som beslutar om miljökvalitets- genomförs innebär det att föregående avfalls- normer för vattenförekomsterna inom vat- plan skulle kvarstå och fortsätta gälla. tendistriktet i enlighet med HVMFS 2019:25. Med ytvattenstatus menas det tillstånd en Det kan då konstateras att med nollalterna- ytvattenförekomst har och som bestäms av tivet skulle ett viktigt verktyg saknas för att vattenförekomstens ekologiska status eller ke- tydligt arbeta för att bland annat förebygga, miska status, beroende på vilken av dessa som återanvända och återvinna avfall och flera är sämst. Genomförandet av avfallsplanen av de positiva effekter som beskrivs skulle bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen riskera att utebli eller försenas. Utan insatser för vatten överskrids. kommer troligtvis avfallsmängderna att för- ändras i takt med konjunktur och trender. Förordning (2004:675) om omgivningsbuller trädde i kraft den 1 september 2004. Som Ökad tillväxt med ökande konsumtion som omgivningsbuller klassas buller från vägar, bidrar till ökade avfallsmängder har en tydlig järnvägar, flygplatser och industriell verksam- koppling och enligt Naturvårdsverkets tidi- het. Genomförandet av avfallsplanen bedöms gare scenarioberäkningar tror man att avfallet inte bidra till att miljökvalitetsnormen för kommer att öka fram till 2030 om inte aktivite- omgivningsbuller överskrids. ter sätts in. Förordningen om föroreningar i utomhusluft 3.3 Miljökvalitetsnormer (2010:477) trädde i kraft den 8 juni 2010. Nor- merna syftar till att skydda människors hälsa Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt och miljön samt att uppfylla krav som ställs bindande styrmedel i miljöbalken som an- genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitets- vänds för att förebygga eller åtgärda miljöpro- normerna för utomhusluft gäller i hela landet. blem. Genomförandet av avfallsplanen bedöms Det finns miljökvalitetsnormer för: inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids. • Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden) • Vatten (normer för statusklassificering) • Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av bullerkällor) • Utomhusluft (normer för halter) Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i planen genom att planen som helhet syftar till att främja en hållbar utveckling och aktiviteterna i synnerhet ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa.

21 Remissutgåva januari 2021

3.4 Globala mål för hållbar utveck- områden inom ramen för att säkerställa skydd ling för planeten och dess naturresurser. Inom ramen för vårt uppdrag har vi valt att fokusera Som en utgångspunkt för avfallsplanens mål- på följande områden som stöd för kommu- sättningar är FN:s globalamål inom ramen för nens arbete med Agenda 2030: Agenda 2030. Luleå kommun har fokuserat på

3.5 Miljömål inom EU Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåver- kan” beaktas särskilt genom aktiviteter som Styrmedel och aktiviteter på avfallsområdet syftar till att öka produkters livslängd, öka utvecklas idag i många fall gemensamt inom återanvändning, minska avfallets mängd, EU. Målsättningar och strategier på övergri- minska matsvinn, öka återvinningen och pande europeisk nivå är av stor betydelse därigenom minska användningen av fossila eftersom det finns direkta kopplingar till den bränslen. Åtgärder som påverkar dessa mål är svenska miljöpolitiken. I maj 2018 beslutades exempelvis aktiviteter för att minska matsvinn om en revidering av EU:s avfallslagstiftning. samt informationsinsatser som avses bidra till Ändringarna ska främja en mer cirkulär eko- förändrade konsumtionsmönster hos invå- nomi genom minskade avfallsmängder, ökad narna. Aktiviteter som syftar till att minska återanvändning, ökad återvinning samt för- miljöbelastningen vid transporter genom att bättrad avfallshantering. Bindande avfallsmål fasa ut fossila bränslen påverkar också detta som ska uppnås till 2025, 2030 och 2035 ingår miljökvalitetsmål. också i beslutet. Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och ”God EU:s övergripande mål hänvisas till kapitel 2 bebyggd miljö” beaktas särskilt genom aktivi- Lagstiftning och mål som berör avfallsplanen. teter som syftar till att minska mängden farligt avfall samt att ta tillvara avfallet som en resurs 3.6 Miljökvalitetsmål i avfallsplanen. Aktiviteter som påverkar dessa mål är exempelvis att förbättra tillgäng- Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvali- ligheten för insamling av hushållens farliga tetsmål. Miljöpåverkan från avfallshantering- avfall. Plockanalyser av det kommunala avfal- en berör främst miljökvalitetsmålen: let ger även möjligheter till förbättringsaktivi- • Begränsad klimatpåverkan teter i framtiden. • Giftfri miljö Även mål och aktiviteter avseende fysisk planering, människan i fokus och nedskräpning • God bebyggd miljö gynnar miljökvalitetsmålen “Giftfri miljö” samt “God bebyggd miljö”. Sammantaget bedöms miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens aktiviteter.

22 Remissutgåva januari 2021

4 Betydande miljöpåverkan

Här bedöms hur genomförandet av avfallspla- lingsledet på flera sätt, exempelvis från både nen påverkar miljön (miljöeffekterna) och de insamlingsfordon och hantering av behållare. nationella miljömålen utifrån de i kapitel 3.1 Bullret är i dessa fall dock kortvarigt. Bul- angivna miljöaspekterna för avfallshantering- ler kan generellt sett ge upphov till störning en. Varje enskilt mål och varje enskild aktivitet av människors hälsa genom stress och störd kommenteras inte, utan en bedömning görs sömn, vilket i sin tur kan leda till exempelvis utifrån hur mål och aktiviteter inom respek- irritation och trötthet. Det nationella miljökva- tive huvudområde sammantaget påverkar litetsmålet ”God bebyggd miljö” innefattar att miljön och de nationella målen. störningar från trafikbuller ska minska.

4.1 Människors hälsa 4.1.2 Negativ miljöpåverkan Här behandlas aktiviteter för att säkra hante- Negativ påverkan bedöms kunna uppstå på ringen av farligt avfall, minskad nedskräpning människors hälsa. Exempel på hur negativ och insamlingens påverkan genom buller. påverkan kan uppstå är genom ökade bul- lernivåer och luftföroreningar orsakade av Konsekvenser för människors hälsa till följd avfallstransporter vid insamlingsplatser och av negativ påverkan på luftkvalitet anges på vägnät. i kapitel 4.4. Avfallshanteringen ger även upphov till utsläpp till mark och vatten, vilket Omfattningen av den negativa miljöpåverkan kan ge effekt på människors hälsa om det sker vid genomförande av föreslagen avfallsplan exponering av farliga ämnen. Hur aktiviteter bedöms dock som liten eftersom inga av de i avfallsplanen påverkar utsläpp till mark och planerade aktiviteterna bedöms påverka bul- vatten behandlas i kapitel 4.5. lernivåerna i någon betydande omfattning.

4.1.1 Nuläge och förutsättningar 4.1.3 Positiv miljöpåverkan Farligt avfall Positiv påverkan bedöms kunna uppstå på Farligt avfall innehåller ämnen som kan vara människors hälsa genom att förbättra tillgäng- skadliga för människor och miljön. Om farligt ligheten för insamling av farligt avfall för bo- avfall inte hanteras på ett säkert sätt finns risk ende framför allt i glesbygd och stadskärnan. för direkt eller diffus spridning av skadliga De informationsinsatser som görs kan också ämnen och risk för att människor påverkas inverka positivt när innevånarna vet hur av- negativt. Därför är en av avfallshanteringens fallet ska hanteras. viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar Minskad nedskräpning, som en följd av exem- för en säker hantering av farligt avfall. Farligt pelvis ökad möjlighet till källsortering i offent- avfall från hushållen samlas in via återvin- lig miljö, engagera skolor, idrottsföreningar, ningscentralerna i kommunen. företag och allmänheten i städaktiviteter och Nedskräpning information om skräpets farlighet bidrar till positiv upplevelse och attraktiv kommun. Nedskräpning på offentliga platser upplevs Effekterna bedöms bli fortsatt trivsel i offent- idag vara ett problem i många kommuner och liga miljöer. har därför lyfts fram i den nationella avfallsplanen och i förordningen om avfallsplane- 4.1.4 Aktiviteter för att minska negativ ring. En del av problemet kan hänföras till miljöpåverkan eller öka positiv påverkan återvinningsstationer och tömning och städ- ning av dessa. Vi ser nedskräpning både på Förutom det som redan nämnts ovan för att land och i våra hav. Nedskräpning bidrar till minska negativ påverkan på människors hälsa läckage av farliga ämnen och mikroplaster till vid genomförande av planen bör bland annat naturen. hänsyn tas till avfallshanteringen tidigt i pro- cessen för fysisk planering av nya bostadsom- Buller råden och offentliga områden för att motverka Buller uppstår från avfallshantering i insam- exempelvis buller och se till att ett bra avfalls-

23 Remissutgåva januari 2021 omhändertagande kan genomföras. att öka mängden avfall eller produkter som återanvänds. Även aktiviteter för minskad 4.2 Materiella tillgångar och resurs- nedskräpning kan medföra positiva effekter hållning på mängden material som lämnas till återvin- ning, om platserna för avlämning uppfattas Materiella resurser omfattar planens tre första som inbjudande. målområden; Förebygga - Avfallet ska minska, Återanvända - Återbruket ska öka samt Åter- Om återanvändning och återvinning av mate- vinna - Återvinning ska öka. rial ökar så minskar behovet av att ta ut jungfruligt material från jordens ändliga resurser. Här behandlas främst arbete mot minskad Det är alltid mer resurseffektivt att använda mängd matavfall och brännbart restavfall, ett material flera gånger än att förbränna det vidareutveckling för återbruk, information, och tillverka nya produkter av jungfruligt arbete mot matsvinn och förbättrad källsorte- material. ring. En ny återvinningscentral i Luleå med möjlig- 4.2.1 Nuläge och förutsättningar het för insamling till återbruk kan komma att ha en positiv inverkan då återanvändning och För Luleå kommun uppgick under 2019 återvinning bedöms kunna öka. mängden kommunalt avfall, exklusive slam och annat flytande avfall, till 499 kg per per- Mat som inte används, s.k. matsvinn, ger son, vilket är över mängden nationellt insam- upphov till miljöpåverkan helt i onödan. Ak- lat (467 kg per person). tiviteter i storkök på exempelvis förskolor och skolor kan medföra en betydande minskning Av detta kommunala avfall var 73 kg per per- i mängden matsvinn från dessa verksamheter. son, förpackningar och returpapper vilket är En stor del av kommunernas invånare, inte över mängden nationellt insamlat (68 kg per minst barn, skolelever och deras föräldrar, person). berörs av detta och aktiviteterna kan även ge bredare miljöpedagogiska effekter. Andelen mat- och brännbart restavfall var 187 kg per person vilket är under genomsnittet Genom rötning av matavfall uppkommer nationellt (209 kg per person). biogas som kan användas som fordonsbränsle och därmed ersätta fossilt bränsle, se kapitel Nulägesbeskrivning som helhet finns beskri- 4.4 om påverkan på luft. Ökad insamling av vet i avfallsplanens bilaga 2 och 3. matavfall bidrar därmed till positiv miljöpå-

Källa: Avfall Sverige Rapport 2020:27 Hushållsavfall i siffror verkan. Omfattningen av de positiva miljökonsekven- 4.2.2 Negativ miljöpåverkan serna beror på i vilken omfattning människors Föreliggande avfallsplan bedöms inte innebä- beteenden förändras. Sådant tar tid, men på ra någon negativ miljöpåverkan på materiella lång sikt bedöms de positiva miljökonsekven- tillgångar och resurshushållning. serna bli stora.

4.2.3 Positiv miljöpåverkan 4.2.4 Aktiviteter för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan Positiv miljöpåverkan på materiella resurser kan uppstå om mängden avfall totalt sett För att minska negativ påverkan, eller öka po- minskar eller om mängden avfall till återvin- sitiv påverkan, på materiella tillgångar och re- ning ökar. surshållning vid genomförande av planen bör även beaktas att förändring av konsumtions- Aktiviteter för att bidra till att avfallsmängden mönster, attityder och beteende för att uppnå på lång sikt minskar finns inom målområdet förändringar kräver ett långsiktigt arbete. för ökad återvinning samt målområdet för minskade avfallsmängder och ökad återan- Det är viktigt att ha stor uthållighet beträffan- vändning. Det kan handla både om att inte de informationsinsatser som syftar till att för- konsumera ”i onödan”, att välja produkter ändra beteenden, eftersom detta tar lång tid. av god kvalitet, som håller länge, och om Välplanerade informationsinsatser bedöms

24 Remissutgåva januari 2021 dock kunna få stor positiv påverkan på lång vecklingen av verksamhetsområden är förtät- sikt. ning och nya områden för större etableringar. Fastighetsägarna ska utveckla sina ytor för att 4.3 Bebyggelse och kulturmiljö rymma fler och nya verksamheter. Nya verk- samhetsområden lokaliseras i huvudsak till Här behandlas främst den pågående utveck- goda kommunikationslägen och i anslutning lingen som sker inom Luleå kommun och hur till andra verksamheter. dessa påverkar bebyggelse och kulturmiljö. Viktiga verksamheter idag med betydande 4.3.1 Nuläge och förutsättningar regionala funktioner är Sunderby sjukhus och Luleå tekniska universitet, deras möjligheter Landsbygd och skärgård till expansion ska säkerställas. För detta be- I Luleå kommun har landsbygden idag utan- hövs även ytor för bostäder och goda kommu- för de samlande och stadsnära byarna både nikationer. större möjligheter och frihetsgrad när det gäller bebyggelsens utveckling. Råneå och Områden för verksamheter som kan vara sär- Antnäs ska ha en bebyggelsetäthet och service skilt störande placeras framförallt på Svartön som motsvarar en stadsdel med ett stadsdels- eller Hertsöfältet, men även nära större vägar, centrum. I tre av de stadsnära byarna, Bens- järnvägar och kombiterminal. byn, Rutvik och Sunderbyn finns för tillkom- mande bebyggelse. Viktiga kulturmiljöer 4.3.2 Negativ miljöpåverkan bevaras i Melderstein och Selets bruk. Även En förtätning av bebyggelse inom Luleå landskapen vid Persöfjärden, södra sidan kommun och då kanske främst inom Luleå om Luleå älv, Antnäs och längs Råneå älvdal centrum kommer att innebära att markyta är viktiga kulturbärare. Skärgården har sina kan komma att behöva tas i anspråk för ökad kulturmiljöer med höga värden i de gamla sortering och mellanlagring av avfallsfraktio- fiskelägena på öarna. ner. Ytor för hantering av avfall kan därmed Stadsbygd komma i konflikt med andra intressen för markanvändning. Stadsbygden har stor betydelse för hela kommunens utveckling. Den har goda förutsätt- 4.3.3 Positiv miljöpåverkan ningar med en befintlig infrastruktur för ny bebyggelse. Stadsbygden kommer att ta hand Den förändring som för närvarande sker inom om en stor andel av befolkningsökningen och Luleå kommun bedöms ge möjligheter till en ska fortsätta att rymma 80 % av befolkningen. avfallshantering där det ska vara nära och enkelt att bidra till en resurseffektivare kommun. Bebyggelsen i stadsbygden ska utvecklas genom förtätning men även genom att ett 4.3.4 Aktiviteter för att minska negativ mindre antal nya områden tas i anspråk. miljöpåverkan eller öka positiv påverkan Stadsbygden ska inte ta en större markyta i anspråk, vilket innebär en intensivare använd- Avfallet som uppkommer ska hanteras i prio- ning av ytor och funktioner. ritetsordningen; återbruk, materialåtervin- ning, energiutvinning och sist deponering. Gammelstads kyrkstad är idag den viktigaste kulturmiljön i stadsbygden, ett område med En ny återvinningscentral med ny placering en internationell funktion som världsarv. inom Luleå stad är under uppbyggnad och utformning vilket kan begränsa negativ miljö- Luleå centrum påverkan på stadsmiljön. Luleå centrum är platsen för flera viktiga funktioner för både Luleåbor och regionen. I Möjlighet med Returpunkt i Luleå ska un- centrum finns arbetsplatser, mötesplatser och derlätta för invånare och besökare att minska andra gemensamma funktioner. Centrum ska avfallsmängderna, återvinna och göra resurs- förtätas och få ett ökat antal invånare. effektiva val, stimulera återbruk samtidigt som det skapar en attraktiv socialt hållbar Verksamhetsområden stadsutveckling. Aktiviteter som bör ha en Inriktningen enligt Vision Luleå 2050 för ut- positiv miljöpåverkan.

25 Remissutgåva januari 2021

4.4 Luft och klimatfaktorer Miljöeffekterna av ökade transporter är ökat utsläpp av främst kväveoxider, koldioxid och Luft och klimatfaktorer omfattar de växthus- partiklar till luft, vilket påverkar luftkvalitet gaser som bidrar till den globala uppvärm- och klimat negativt. ningen och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Miljökonsekvensernas omfattning bedöms som små med hänsyn till avfallshanteringens Här behandlas främst transporternas på- ringa andel av transportsektorns utsläpp av verkan. Deponerat avfall berörs också, men föroreningar. förutsättningar för aktiviteter vid nedlagda deponier beskrivs i avfallsplanens kapitel 6, Från deponin vid Sunderby avfallsanläggning nedlagda deponier. avgår deponigas som bland annat innehål- ler metangas, som är en kraftigare klimat- 4.4.1 Nuläge och förutsättningar påverkande gas än koldioxid. Metangasen förbränns genom fackling då koldioxid och Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften vatten bildas och övervakning sker dagligen som har en negativ påverkan på människan för att säkerställa att det inte sker betydande och miljön. De kan även ge upphov till skador läckage till luft. Mängden gas som facklas på konstruktioner och byggnader. bedöms vara relativt moderat, energivärde ca De vanligaste luftföroreningarna består av 131 000 kwh. kväve- och svaveloxider där just kväveoxiden 4.4.3 Positiv miljöpåverkan legat på nivåer i Luleå centrum som överskri- dit miljökvalitetsnormen. Den övervägande Positiv miljöpåverkan bedöms kunna upp- delen av kväveoxiderna i luften kommer från stå på luftkvalitet och klimatfaktorer. Detta vägtrafik, men även värmepannor och vissa bedöms uppstå främst på grund av aktiviteter industrier bidrar. Luleå kommun har 2015 som syftar till att: tagit fram en handlingsplan för att förbättra luftkvaliteteten i centrum. • Öka användningen av förnybara bränslen Avfallshanteringen är idag starkt beroende • Minska onödiga transporter av sulfidjord av transporter, främst transporter med tyngre • Minska mängden avfall fordon för insamling av avfall och transport till behandlingsanläggning, men även av • Öka återbruket privatpersoners personbilstransporter för avlämning av avfall vid återvinningsstationer • Öka återvinningen och återvinningscentraler. Det är dock bara en Öka användningen av förnybara bränslen mycket liten del av utsläppen av klimatpåver- kande gaser i kommunen som kommer direkt Genom att fasa ut transportfordon inom av- från avfallshanteringen. fallshanteringen som använder fossila bräns- len och hitta de som använder mer fossilfritt Plan för sluttäckning av deponin vid Sun- drivmedel kan utsläppen av koldioxid och derby avfallsanläggning finns. Sedan 2018 har andra klimatpåverkande gaser minska. en sulfidjordsdeponi på samma anläggning tagits i bruk. Förpackningar och returpapper Matavfallet kommer i framtiden att kunna transporteras till återvinningsanläggningar samlas in för rötning och biogasproduktion ute i landet. Förbränning av brännbart restav- vilket ligger i linje med svenska nationella fall sker inte på egen anläggning inom Luleå miljömål med förnybara drivmedel. kommun utan avfallet transporteras för närva- Minska onödiga transporter av sulfidjord rande till en förbränningsanläggning i Bodens Resurser som krävs för lastning, mellanlag- kommun. ringar, utläggning, täckning och transporter 4.4.2 Negativ miljöpåverkan av sulfidjord har stor påverkansfaktor gäl- lande främst växthusgaser. Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå Deponin vid Sunderby avfallsanläggning och på luftkvalitet och klimat. dess närhet minskar den miljöbelastande

26 Remissutgåva januari 2021 faktorn genom främst minskat avstånd för även genom att minska energiförbrukning och transport av sulfidjord. uppkomsten av avfall vid utvinning av nya material och produktion av varor. Minska mängden avfall Genom att förebygga att avfall uppstår mins- Öka återvinningen kas miljöpåverkan från minskat nyttjande av Genom att öka återvinning minskar avfalls- energi- och materialresurser vid produktion. mängder till förbränning och man får renare Det innebär också att avfallssystemet behöver avfallsfraktioner vilket ger en positiv miljö- hantera mindre avfallsmängder, vilket ger påverkan genom ökat material- och resursut- mindre transportarbete, minskade utsläpp till nyttjande samt minskad miljöpåverkan från luft, minskad klimatpåverkan och minskad avfallsförbränning. spridning av miljöskadliga ämnen. Återvinning ger ofta en koldioxidvinst som I avfallsplanen finns ett delmål att år 2028 ska främst beror på att energiförbrukningen hushållens matavfall och brännbart restavfall är lägre vid återvinning av material än vid ha minskat med 50 kg/invånare. Med ett invå- utvinning av nytt material från naturen. När narantal på ca 78 000 invånare skulle den to- återvunna råvaror kan användas i stället för tala minskningen bli ca 3 900 ton avfall, vilket jungfruligt material sparar tillverkningsindu- skulle medföra minskade utsläpp av koldioxid strin både energi och resurser samtidigt som från avfallshanteringen med uppskattningsvis de bidrar till minskade utsläpp av växthusga- 4 680 ton koldioxidekvivalenter1. Som en jäm- ser. förelse skulle detta motsvara ca 2 300 000 mil bilkörning med en bensindriven bil2. Miljöeffekterna av att öka mängden produkter och material som kan återanvändas respek- 1. Enligt Avfall Sveriges rapport 2019:19 Klimatpåverkan från tive återvinnas, är minskade utsläpp till luft olika avfallsfraktioner. Ett förebyggande med minskad mängd avfall kan ge koldioxidbesparingar på cirka 2 300 ton koldi- i hela produktionskedjan - från utvinning till oxidekvivalenter per ton avfall.Enligt Naturvårdsverkets Så tillverkning och distribution av varor samt vid mår miljön, Statistik A-O, Bränsleanvändning för bensin- och dieselbilar, är den genomsnittliga bränsleförbrukningen 2019 behandling av avfallet. 5,8 liter/100 km. Som exempel kan nämnas att de 763 ton plast- 2. Bensin ger enligt Miljöfordon.se ett utsläpp på 2,85 kg koldioxidekvivalenter/liter. Om vi beräknar en bränsleförbrukning förpackningar, 1 586 ton glasförpackningar på 0,58 liter/mil kommer utsläppet att vara ca 1,6 kg koldioxide- och 1 459 ton papper och wellpapp, som kvivalenter/mil. samlades in i Luleå kommun 2019, bidrog till Öka återbruket att CO2-utsläppet (antalet koldioxidekvivalenter) minskade med omkring 1 828 ton under Genom att återanvända mer av uppkom- förutsättning att allt återvanns3. Detta motsva- met avfall ökar resursutnyttjandet på avfallet rar i sin tur cirka 900 000 mils körning med en vilket förväntas ge en positiv miljöpåverkan. medelstor bensindriven personbil4. Ökad återanvändning innebär en längre livs- längd på produkter och en minskad resursför- 3. Enligt Avfall Sveriges rapport 2019:19 Klimatpåverkan från brukning. Ökat nyttjande av befintliga pro- olika avfallsfraktioner. 4. Bensin ger enligt Miljöfordon.se ett utsläpp på 2,85 kg koldi- dukter kommer att ge mindre avfallsmängder, oxidekvivalenter / liter. Om vi beräknar en bränsleförbrukning vilket har positiv miljöpåverkan i hela be- på 0,58 liter / mil kommer utsläppet att vara ca 1,6 kg koldioxi- handlingsprocessen. dekvivalenter / mil. En ökad reglering av återanvändning kan 4.4.4 Aktiviteter för att minska negativ också ge positiva effekter för en giftfri miljö miljöpåverkan eller öka positiv påverkan genom att produkter och material med ut- fasningsämnen som inte bör återanvändas Förutom det som redan nämnts ovan för att omhändertas. minska negativ påverkan på luft och klimatfaktorer ser man kontinuerligt över och Minskad konsumtion av nyproducerade optimerar transporterna som krävs för avfalls- varor, är en viktig pusselbit för att ändra insamlingen. Utveckling i verksamheten sker konsumtionsmönster i samhället. Genom att även genom hållbara fordonsinvesteringar öka återanvändningen kan klimatpåverkan som minskar drivmedelsförbrukningen och minska, inte bara genom att avfallet minskar därigenom minskar negativ miljöpåverkan. då materialet återinförs i kretsloppet, utan

27 Remissutgåva januari 2021

Ett viktigt delmål i avfallsplanen är att låta ut på spillvattennätet ut mot kommunens matavfallet gå till biogasproduktion och er- reningsverk. hålla en miljövänlig energi som i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling och minskad Övriga källor till utsläpp till mark och vatten till negativ påverkan på luften och klimatet. följd av avfallshantering Utsläpp till mark och vatten kan även ske till 4.5 Förorening och exploatering av följd av olyckor och spill vid hantering av mark och vatten farligt avfall, urlakning vid mellanlagring av avfall, läckage från fordon, brand i avfallsla- Här behandlas nedlagda deponier, återvin- ger eller miljöstation, samt vid tankning av ningscentraler och avfallsanläggningar. fordon.

4.5.1 Nuläge och förutsättningar 4.5.2 Negativ miljöpåverkan Nedlagda deponier Risk för utsläpp till mark och vatten kan i Nedlagda deponier kan påverka människors viss omfattning ske från nedlagda deponier, hälsa och miljön negativt genom förorening utifrån nya miljöfarliga ämnen som blivit av mark, grund- och ytvatten. I Luleå kom- aktuella som exempelvis PFAS. Följden av mun finns ett flertal nedlagda deponier som läckage av miljöfarliga ämnen kan bli stör- i början av 2000-talet inventerades med avse- ningar i ekosystemet. En del av de nedlagda ende på riskklassning av förorenade områden. deponierna kommer troligen behöva någon Av de 27 deponier som ingick i inventeringen form av ytterligare bedömning. klassades 18 som klass 4 (Liten risk) och 9 som Negativ miljöpåverkan på mark och vatten klass 3 (Måttlig risk). kan även uppstå vid ett utsläpp av förorenat Egenkontroll sker idag i fem av de nedlagda vatten från tvätthallen vid Storhedens avfalls- deponierna. Mycket tyder på att det finns anläggning till spillvattennätet som i sin tur behov av en ny riskklassning utifrån dagens belastar reningsverket. Ett dammbrott vid kunskapsläge om nya miljöfarliga ämnen för Sunderby avfallsanläggning skulle kunna re- ett antal deponier inför ett beslut för hur egen- sultera till lakvattenspridning i skog och mark kontrollen ska hanteras framöver. som följd. Återvinningscentraler och avfallsanläggningar Ett ofrivilligt läckage från fordon, vid tankning av fordon, vid mellanlagring av avfall, Det finns fyra återvinningscentraler i kom- släckvatten i samband med en brand kan munen; Kronan ÅVC, Sunderby ÅVC, Råneå resultera i negativ miljöpåverkan till mark och ÅVC samt Antnäs ÅVC. Mottagning av grov- vatten. Det bedöms därför finnas risker för avfall och farligt avfall från hushållen sker negativ miljöpåverkan men omfattningen av vid samtliga fyra återvinningscentraler men konsekvenserna beror av typ och omfattning i olika omfattning och med olika öppettider. av utsläpp. Under 2021 planeras en ny återvinningscen- tral, Risslan ÅVC, att öppnas som ska ersätta Genomförandet av avfallsplanen ökar inte nuvarande Kronan ÅVC. risken för utsläpp till mark och vatten, men bedöms inte heller påtagligt minska den ris- På Sunderby avfallsanläggning finns förutom ken på kort sikt. återvinningscentralen möjlighet till sortering, mellanlagring, och deponering av sulfidjord. 4.5.3 Positiv miljöpåverkan En deponi för icke-farligt avfall håller på att sluttäckas. Deponin innefattar ett lakvatten- Genom avfallsplanens mål att förebygga av- system med sedimenterings- och luftnings- fall, öka återanvändning och öka återvinning dammar innan det släpps vidare ut mot kom- av avfall kan detta ge positiv miljöpåverkan munens reningsverk. genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga På Storheden avfallsanläggning finns möjlig- ämnen. het till mellanlagring och balning. En tvätthall med garage finns där allt dagvatten leds via Det fortsatta arbetet med att minska nedskräp- en oljeavskiljare och reningsanläggning senare ningen av avfall på land och i hav kan ge en

28 Remissutgåva januari 2021 positiv miljöpåverkan och en tryggare miljö. Ett exempel på detta är att ökad källsortering bedöms bidra till positiv miljöpåverkan på 4.5.4 Aktiviteter för att minska negativ flera miljöaspekter genom minskat uttag av miljöpåverkan eller öka positiv påverkan jungfruliga råvaror och därmed minskade utsläpp. Förutom det som redan nämnts ovan för att minska negativ påverkan på mark och vatten Ökad källsortering bedöms även bidra till kan information och kommunikation bli en negativ miljöpåverkan på ”Luft och klimat- viktig del genom ökad kunskap och förståelse faktorer” genom att mängden transporter för förebyggande, återbruk och återvinning. kan komma att öka genom ökad insamling av separata avfallsslag. Ökad kunskap i källsortering kan på sikt ge positiv miljöpåverkan genom ökad andel material som återvinns som i sin tur kan spara både energi och naturresurser.

4.6 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter Miljöaspekterna ovan hänger tätt samman. En aktivitet kan påverka flera aspekter samtidigt, både positivt och negativt. 5 Sammanfattande bedömning

5.1 Betydande miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå främst till följd av risk för att behovet kan öka Syftet med avfallsplanen är att främja en håll- av både tunga transporter och personbilstran- bar utveckling. Planen bidrar i huvudsak till sporter när mer avfall ska lämnas av hushål- en positiv påverkan på människors hälsa och len och samlas in som separata avfallsslag. miljön. Ökad mängd transporter medför ökat utsläpp av främst kväveoxider, koldioxid och partiklar Genomförandet av avfallsplanens aktivi- till luft, vilket påverkar luftkvalitet och klimat teter bedöms medföra flera positiva miljö- negativt. Genom aktiviteter såsom optimering konsekvenser, framförallt genom förbättrad av hämtningsrutt, krav på förnybara bränslen hushållning med jordens ändliga resurser och för hämtningsfordon, ökad tillgänglighet via minskad föroreningsbelastning på miljön. s.k. returpunkter och långsiktiga mål för att De aktiviteter som på lång sikt bedöms med- minska konsumtionen kan negativ miljöpå- föra störst betydande positiv miljöpåverkan verkan från transporter begränsas. bedöms vara utveckling av kommunens Flera aktiviteter syftar till att förändra beteen- återbruksverksamhet, informationsinsatser den, exempelvis information för att förebygga och andra aktiviteter för att förebygga avfall, avfall, öka återanvändning och öka återvin- minska matsvinn, öka återanvändning, öka ning av avfall och information om farligt återvinning av avfall, säkerställa att farligt avfall för att sådant avfall ska sorteras och avfall hanteras på säkert sätt och minska ned- lämnas på ett säkert sätt. Det tar lång tid att skräpning. förändra beteenden, men på lång sikt, om in- Genomförande av avfallsplanen bedöms med- formationsinsatserna är välplanerade kan det föra bättre resursutnyttjande av avfallet, ökad få stor positiv påverkan genom bättre resurs- återvinning samt minskade utsläpp till luft, hushållning och minskade diffusa utsläpp av mark och vatten. En ny riskklassning av vissa miljö- och hälsoskadliga ämnen. nedlagda deponier utifrån dagens kunskaps- Sammanfattningsvis bedöms den negativa läge om nya miljöfarliga ämnen bedöms på påverkan av genomförandet av avfallsplanen sikt medföra minskade utsläpp till mark och vara liten. vatten.

29 Remissutgåva januari 2021

5.2 Nationella miljömål • Ha stor uthållighet beträffande informationsinsatser som syftar till att förändra Avfallsplanens mål och aktiviteter ligger i linje beteenden inom konsumtion och återbruk, med nationella miljökvalitetsmål och mål i eftersom detta tar lång tid. Sveriges nationella avfallsplan med avseende på ökad återanvändning av avfall, ökad åter- • Se till att avfallshanteringen säkras i detalj- användning av textilier, ökad återvinning av planer och bygglov vid om- och nybygg- hushållens avfall, minskad nedskräpning, ut- nation. sortering av matavfall och minskat matsvinn. 5.4 Sammanfattande bedömning Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till natio- Sammanfattningsvis bedöms miljökonsekven- nella miljökvalitetsmål. Sammantaget bedöms serna av genomförandet av föreslagen avfalls- de nationella miljökvalitetsmålen påverkas i plan vara positiva. De negativa konsekven- positiv riktning av avfallsplanens aktiviteter. serna av genomförandet av planen bedöms vara små och främst vara kopplade till risk 5.3 Aktiviteter mot negativ påverkan för ökad mängd transporter av olika typer av avfall. Avfallsplanens inriktning ligger i linje Nedan beskrivs några förslag att beakta vid med hållbar utveckling och ansluter väl till genomförande av planens aktiviteter för att nationella miljömål. motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan: • Skapa förutsättningar för medborgarna att klättra i avfallstrappan. 6 Uppföljning av aktiviteter för att minska miljöpåver- kan

För att se hur aktiviteterna leder mot att målen ansvarig för att leda arbetet med framtagning uppfylls eller om ytterligare aktiviteter behö- av Luleå kommuns avfallsplan och har också i ver vidtas för att nå uppsatta mål kommer pla- sitt uppdrag att jobba med planens långsiktiga nen att följas upp och vid behov uppdateras målbild att reducera avfallsmängden. Kom- minst vart fjärde år enligt 9 kap. 8 § avfallsför- munstyrelsen ansvarar för att efterfråga resul- ordningen (2020:614). tat och sammanställa uppföljning av målen. Luleå MiljöResurs AB är enligt ägardirektivet 7 Referenser

Skriftliga källor: Regeringen Nationella miljökvalitetsmål Luleå kommun Vision Luleå 2050 Avfall Sverige Rapport 2020:27 Hushållsavfall i siffror Avfall Sverige Rapport 2019:19 Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner Naturvårdsverket.se Naturvårdsverket/ Så mår miljön, statistik A-O Miljofordon.se

30 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 6 Uppföljning av Avfallsplan 2017-2020

Inledning

Luleå kommuns Avfallsplan 2017-2020 inne- inte ha skett fram till årsskiftet 2020 då pla- håller fem huvudmål som riktar sig till alla nens samtliga mål skulle vara uppfyllda. som lever och verkar inom kommunen. Varje huvudmål är uppdelat i ett antal delmål och Under planperioden har åtta av delmålen till varje delmål finns syfte, utvärderingsme- uppnåtts, sju har delvis uppnåtts och fem har tod, tid och ansvarig kopplade. inte uppnåtts alls. Uppföljningen baseras på uppgifter över vad Tabellen nedan visar översiktligt samtliga mål som är genomfört till och med februari 2020. och delmål i Avfallsplan 2017-2020. Symbo- Någon förändring av dessa uppgifter bedöms lerna visar i vilken grad målen är uppnådda. Översikt delmål

Öka återbruket 1. Starta upp inventariebank för kommunens inventarier. J 2. Införa insamlingsrunda för återbruk. K Minska avfallsmängderna till förbränning 3. Det finns sorteringsmöjligheter i offentlig miljö. L 4. Alla kommunala personalrum har källsorteringsmöjligheter. K 5. Pilotprojekt med test av flera angreppssätt av kommunikation med medbor- J gare genomfört. 6. Matsvinnet minskar. L 7. Årlig tillsyn av hemkomposterare. J 8. Alla elever i årskurs 5 informeras om källsortering. J 9. Tillsyn och information om källsortering på större arbetsplatser. K Minska avfallets farlighet 10. Farligt avfall förekommer ej i brännbart avfall på ÅVC. L 11. Särskild kampanj om farligt avfall genomförs två gånger. K 12. Allt farligt avfall som uppkommer inom socialomsorgen omhändertas kor- J rekt. Renare stad 13. Andelen fimpar som slängs på marken minskar. K 14. Andelen hundbajs som lämnas kvar på marken minskar. K 15. Renare busshållsplatser K 16. Illegal dumpning av trädgårdsavfall minskar L 17. Uppmärksamma nedskräpning vid evenemang J 18. Vi har anpassade öppettider på ÅVC. J Bättre omhändertagande 19. Utreda den framtida användningen av insamlat matavfall. J 20. Utreda metoder för insamling och omhändertagande av avfall, inklusive L slam från Sandön.

31 Remissutgåva januari 2021

Öka återbrukat

Delmål 1: Starta upp inventariebank för kom- alla förvaltningar och bolag. Den avdelning munens inventarier. som har ett behov tittar på inventariebankens utbud och om det finns något som matchar J Delmålet är uppnått. deras behov kan inventarien bokas via mail De inventarier som inte längre behövs hos för att sedan köras ut. en förvaltning eller bolag kan komma till Delmål 2: Införa insamlingsrunda för återbruk. nytta någon annanstans. Arbetet med inventariebanken startades upp 2017 och de första L Delmålet är delvis uppnått. leveranserna gick iväg under januari 2018. Fler och fler har fått kännedom om inventarie- Ett sätt att öka återbruket under planperio- banken och antalet hämtningar och leveranser den var att öka invånarnas möjligheter till att har ökat under åren. lämna in begagnade saker genom att införa en insamlingsrunda för återbruk. Den avdelning som har inventarier som de vill överlämna till inventariebanken kan enkelt Någon insamlingsrunda har inte anordnats kontakta AMF som kommer ut och hämtar. under planperioden. Däremot erbjuder Åter- Inventarierna fräschas sedan upp och infor- vinningsmarknaden hämtning av sådant som mation läggs upp på inventariebankens sida bedöms vara säljbart i någon av dess butiker. på kommunens intranät. Hämtningen erbjuds en dag per vecka och kan bokas via telefon. Inventariebanken är öppen för kommunens Minska avfallsmängderna till förbränning Delmål 3: Det finns sorteringsmöjligheter i Delmål 4: Alla kommunala personalrum har offentlig miljö. källsorteringsmöjligheter.

L Delmålet är inte uppnått. K Delmålet är delvis uppnått. I offentlig miljö finns idag få möjligheter att Att källsortera på jobbet ska vara lika själv- sortera sitt avfall. klart som att sortera hemma. Många förvalt- ningar och bolag har därför aktivt jobbat med Vid några av de större verksamheterna inom att ordna källsorteringsmöjligheter i sina kultur- och fritidsförvaltningen, exempelvis lunch- och fikarum. Kulturens Hus och Navet, finns dock goda möjligheter att sortera sitt avfall. Tjänstemän från arbetsmarknadsförvaltning- en, LLT, Lumire, Stadsbyggnadsförvaltningen En anledning till, som kommit upp under avdelning miljö och bygg samt Socialförvalt- uppföljning av målet, att man inte erbjuder ningen har vid uppföjlning av målet angett att källsortering i fler offentliga lokaler är på de har källsorteringsmöjlighet på sina arbets- grund av säkerhetsskäl, exempelvis brandrisk. platser. Övriga har påbörjat arbetet men än Kommunens parkavdelning har i dagsläget kvarstår arbete med att göra källsorteringen inte något bra system eller lösning för källsor- tillgänglig i alla personalrum. tering i offentlig miljö. Lumire och kultur- och Delmål 5. Pilotprojekt med test av flera an- fritidsförvaltningen har under planperioden greppssätt av kommunikation med medbor- tagit över det arbete parkavdelningen och gare genomfört. Lumire startade för att få till källsortering på större evenemang. Förhoppningen var att den J Delmålet är uppnått. lösning som användes vid evenemang skulle kunna användas i offentlig miljö under övrig Den största möjligheten till att öka återvin- tid av året. ningen finns i att öka människors positiva inställning till att källsortera. Lumire har tillsammans med fler aktörer gen-

32 Remissutgåva januari 2021 omfört projektet CSS (Cirkeln Ska Slutas) med Delmål 8: Alla elever i årskurs 5 informeras syfte att få studenter att källsortera bättre. -Pro om källsortering. jektet sträckte sig mellan 2017-2019 och piloto- J mrådet var studentbostäder i anknytning till Delmålet är uppnått. Luleå tekniska universitet. Kunskap är en framgångsfaktor för att öka Plockanalyser från 2017 och 2019 visar att återvinningen. Skulle vi nå alla Luleås fem- andelen rätt sorterat brännbart restavfall har teklassare når vi även deras föräldrar och ökat 23 % under projektets gång, från 14,4 % syskon. rätt sorterat till 18,8 %. Återvinning i hemmet och i närområdet och Delmål 6: Matsvinnet minskar. hur den fungerar är ett av de centrala innehål- len i kursplanen för hem- och konsumentkun- L Delmålet är inte uppnått. skap i årskurs 1-6. Produktion av mat har betydande klimatpå- Grundskolan, Kulturskolan och Lumire har verkan då slängd mat har producerats helt i även ett samarbete där elever erbjuds delta i onödan. Ett sätt att medvetandegöra hur stora källsorteringsaktiviteter. Eleverna får bland mängder mat som slängs i onödan är att väga annat åka och sortera förpackningar och matavfallet och följa upp det under planperio- returpapper vid en återvinningsstation, göra den. studiebesök hos Lumire på Storheden. Barn- och utbildningsförvaltningen har ge- Sedan 2017 arrangeras Lumiregalan där alla nomfört ett projekt ”Futurize - Framtidsav- femteklassare erbjuds vara med och tävla. talet” i samverkan med LTU för mätning av Uppdraget för 2020 var att eleverna skulle matsvinn vid två skolor i kommunen (Björks- producera en undervisande film eller affisch kataskolan och Bergsskolan). Två matvågar in- på temat hållbarhet, källsortering och/eller skaffades och en projektplan beslutades 2016. jämställdhet. Tyvärr fick projektet inte någon spridning till andra skolor i kommunen. Delmål 9: Tillsyn och information om källsorte- ring på större byggarbetsplatser Delmål 7: Årlig tillsyn av hemkomposterare. K Delmålet är delvis uppnått. J Delmålet är uppnått. Avfall ska sorteras, så även på byggarbetsplat- I Luleå kommun finns en hög andel anmälda ser. Tillsyn och information är verktyg som hemkomposter. Tidigare tillsyn och plockana- kommunen kan använda sig av för att styra lyser visar dock att matavfall slängs i kärlet om avfallet från förbränning till materialåter- för brännbart restavfall. vinning. Miljö- och byggnadsnämnden har under 2017- Miljö- och byggnadsnämnden har under 2019 genomfört årlig tillsyn av hemkompos- 2017-2019 genomfört tillsyn av bygg- och ter. Tillsynen har genomförts av slumpmässigt rivningsavfall på byggarbetsplatser. Tillsy- utvalda fastigheter i Rutvik (2017), Karlsvik nen har genomförts av slumpmässigt utvalda (2018) och Gammelstads kyrkstad (2019). objekt.Tillsynen har dock genomförts i mycket begränsad omfattning: 6 st (2017), 0 st (2018) och 1 st (2019). Det är svårt att veta om mer avfall gått till -ma terialåtervinning istället för förbränning med anledning av tillsynen men man ser ett behov av ytterligare insatser för att förbättra sorte- ringen av avfallet på byggarbetsplatser.

33 Remissutgåva januari 2021

Minska avfallets farlighet

Delmål 10: Farligt avfall förekommer ej i däribland farligt avfall, har skett via halvsi- brännbart avfall på ÅVC. desannonser en gång per vecka i Luleå Gra- tistidning från februari till september 2019. L Delmålet är inte uppnått. Information och sorteringsanvisningar om Farligt avfall ska sorteras ut och behandlas farligt avfall fanns med under sju av dessa separat från annat avfall. veckor. Varken plockanalys eller särskilt arbete kring Delmål 12: Allt avfall som uppkommer inom att/om farligt avfall slängs i den brännbara socialomsorgen omhändertas korrekt. fraktionen på återvinningscentralen har gjorts. J Delmålet är uppnått. Målet kan därför inte bedömas som genom- fört. Farligt avfall i form av läkemedel är vanligt förekommande inom socialförvaltningens Delmål 11: Särskild kampanj om farligt avfall verksamhet, både i hemmen och på boenden. genomförs två gånger. Socialförvaltningen har säkrat att alla lä- K Delmålet är delvis uppnått. kemedel som tas in via sjuksköterskor och För att öka medvetenheten om farligt avfall hemtjänst hanteras korrekt och lämnas in för och hur det ska hanteras behövs information. destruktion. Information om de olika avfallsfraktionerna, Renare stad Delmål 13: Andelen fimpar som slängs på ligta sopkorgar. I dagsläget finns över 650 marken minskar. stycken sopkorgar runt om i Luleå. På grund av tömningsmöjligheter sätts inte några fler K Delmålet är delvis uppnått. ut, utan de placerar om befintliga sopkorgar Fimpar stod för ca 70% av nedskräpningen i när behovet förändras. Luleå 2016. Delmål 15: Renare busshållsplatser.

Parkavdelningen har under planperioden K Delmålet är delvis uppnått. närvarat på offentliga evenemang för att jobba med beteendeförändring och då också riktat Luleå hade 2016 ca 250 busshållsplatser som mot att folk ska se fimpen som den nedskräp- saknade sopkorgar. Under planperioden ning den är. De är även del av nätverket Håll skulle insatser göras mot de busshållsplatser Sverige rent som jobbar med dessa frågor. som är mest utsatta för nedskräpning. Den årliga skräpmätningen visar att mängden Parkavdelningen har med hjälp av LLT:s sta- fimpar ökade totalt sett mellan 2016 och 2019. tistik för påstigningar tagit fram vilka buss- Mellan åren 2016 och 2017 ökande andelen hållsplatser som är mest använda och satt upp fimpar med med 42 % för att sedan minska sopkorgar vid dessa. Om dessa varit de mest med 30 % 2018 och ytterligare 5 % 2019. utsatta för nedskräpning framgick inte under uppföljning av målet. Delmål 14: Andelen hundbajs som lämnas kvar på marken minskar. Delmål 16: Illegal dumpning av trädgårdsavfall minskar. K Delmålet är delvis uppnått. L Delmålet är inte uppnått. Hundbajs är det vardagsskräp som irriterar mest och insatser mot hundbajs på våra gator I nästan varje bostadsområde förekommer det är positivt för Luleå. platser på kommunal mark där de boende har skapat en egen tipp för trädgårdsavfall. Detta Parkavdelningen jobbar kontinuerligt med att är ett problem som bland annat medför en förbättra och optimera placeringen av offent-

34 Remissutgåva januari 2021 kväveökning med tät igenväxt som följd. Med Delmål 18: Vi har anpassade öppettider på trädgårdsavfallet kommer också ett ökat pro- ÅVC blem med sork och möss. J Delmålet är uppnått. Parkavdelningen anger under uppföljningen att detta är ett problem som är så resurskrä- Tillgängliga återvinningscentraler minskar vande att det inte går att ta tag i det utan dedi- risken att avfall dumpas i naturen. kerade resurser. Det som görs är att sätta upp Lumire har under planperioden utökat öp- skyltar och informera om att det inte är tillåtet. pettiderna på återvinningscentralerna med Miljö- och byggnadsnämnden har inte heller senarelagda öppettider på kvällar samt längre jobbat med denna fråga på ett mer organiserat öppettider på lördagar. Den positiva andelen sätt under planperioden. De har inte heller nöjda med öppettiderna på återvinningscen- några uppgifter om problemet har minskat tralerna har ökat från 68 % 2016 till 74 % 2018. eller ökat. Delmål 17: Uppmärksamma nedskräpning vid evenemang.

J Delmålet är uppnått. Parkavdelningen har jobbat med att uppmärk- samma nedskräpningen vid evenemang och sett positiva resultat då nedskräpningen blivit betydligt mindre. Bättre omhändertagande Delmål 19: Utreda den framtida användningen Delmål 20: Utreda metoder för insamling och av insamlat matavfall. omhändertagande av avfall, inklusive slam från Sandön. J Delmålet är uppnått. L Delmålet är inte uppnått. Matavfallet har sedan 1990-talet komposterats och näringen tas omhand på så sätt. Utifrån Metoder för insamling och omhändertagande målsättningen har Lumire under planperio- av avfall, inklusive slam, från skärgården den utrett möjligheterna till annan använd- behöver utvecklas för att möta ambitionen om ning av kommunens matavfall där omvand- att utveckla skärgården för boende och be- ling av matavfall till biogas varit prioriterat. söksmål. Luleå kommun har under 2020 tecknat ett Projektet om skärgårdsutveckling har pågått samverkansavtal med Bodens kommun för en längre tid men stagnerat. Det man kommit omhändertagande av matavfall. Transporter- fram till är att det troligen inte kommer att na av matavfall till Bodens biogasanläggning vara möjligt med direkthämtning av avfallet för tillverkning av biogas skulle ha påbörjats från fastigheter på ön. Slam hämtas dock från under 2020 men har fått skjutas fram men fastigheten som tidigare och omhändertas kommer att påbörjas så snart det är möjligt. och behandlas i en slamfrysanläggning på ön. Planer finns på byggnation av ytterligare en slamfrysanläggning på ön för att klara framtida behov.