Remissutgåva januari 2021 • • • Bilagor till Avfallsplan 2021-2028 Luleå kommun 1 Remissutgåva januari 2021 Innehåll BILAGA 1 Genomförande och framtagande av avfallsplan 4 BILAGA 2 Nulägesbeskrivning 5 BILAGA 3 Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 13 BILAGA 4 Nedlagda deponier 17 BILAGA 5 Miljökonsekvensbeskrivning 18 BILAGA 7 Uppföljning av Avfallsplan 2017-2020 31 3 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 1 Genomförande och framtagande av avfallsplan Enligt miljöbalken ska alla kommuner i Sverige anta en avfallsplan. Luleå MiljöResurs AB (Lumire) är enligt • Stadsbyggnadsförvaltningen, ägardirektivet ansvarig för att leda arbetet avd drift och underhåll med framtagning av Luleå kommuns avfalls- plan och har också i sitt uppdrag att jobba • Stadsbyggnadsförvaltningen, med planens långsiktiga målbild att reducera avd. vatten och avlopp avfallsmängderna. Kommunstyrelsen ansva- • Luleå Hamn AB rar för att efterfråga resultat och sammanställa uppföljning av målen. Uppgifterna i avfalls- • Luleå Energi AB planen ska ses över och vid behov uppdateras • Lulebo AB minst vart fjärde år enligt 9 kap. 8 § avfallsför- ordningen (2020:614). • Luleå Lokaltrafik AB Avfallsplan 2021-2028 har tagits fram i enlig- Båda dessa grupper hade ett startmöte i het med Naturvårdsverkets föreskrifter för november 2019 där information gavs om det framtagande av en kommunal avfallsplan underlag som ska ingå i avfallsplanen och det (NFS 2020:6). Samråd och förankring har inte- beslutades hur man skulle jobba vidare med grerats i arbetet med framtagande av planen framtagandet av en ny avfallsplan. Samtidigt och har innefattat bland annat kontakter med genomfördes en utvärdering och uppföljning myndigheter, förtroendevalda och tjänsteper- av mål och aktiviteter som fanns med i den fö- soner inom Luleå kommun, kommunala bolag regående avfallsplanen. Resultaten av denna och medborgare. utvärdering återfinns i bilaga 6, Uppföljning av avfallsplan 2017-2020. Framtagandet av den nya avfallsplanen på- börjades i november 2019 med bildandet av en För den nya avfallsplanen togs sex övergri- intern projektgrupp inom Lumire bestående pande målområden fram som skulle ange av kvalitet- och miljöchef, miljösamordnare, inriktningen för en fortsatt resurseffektiv miljöingenjör, hållbarhetschef och avfallstek- avfallshantering inom Luleå kommun. Alla niker. förvaltningar och bolag har därefter haft möj- lighet att bidra med sina förslag på delmål och En extern projektgrupp bildades under aktiviteter till varje övergripande målområde. samma period med representanter från kom- munens förvaltningar och bolag. Inom den Föreslagna aktiviteter i avfallsplanen innebär externa projektgruppen har representanter exempel på hur man kan jobba för att nå må- från följande förvaltningar och bolag deltagit: let, men den bästa lösningen ska eftersträvas utifrån målets syfte och beslutas av respektive • Kommunstaben förvaltning och bolag. • Kultur- och fritidsförvaltningen I februari 2020 genomfördes ett avstämnings- • Barn- och utbildningsförvaltningen möte med den externa projektgruppen för att utvärdera förslag på mål och aktiviteter som • Socialförvaltningen lämnats in. I mars genomfördes komplette- • Stadsbyggnadsförvaltningen, rande möten med representanter från vissa avd. miljö och bygg förvaltningar inom kommunen. • Stadsbyggnadsförvaltningen, Under resterande delen av året har den avd. fastigheter interna projektgruppen inom Lumire fort- satt arbetet med att ta fram ett förslag till ny • Stadsbyggnadsförvaltningen, avfallsplan. avd. plan 4 Remissutgåva januari 2021 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning Allmänt Nulägesbeskrivningen är framtagen för att beskriva de förhållanden i Luleå kommun som påverkar avfallets mängd och farlighet. Luleå kommun har haft en befolkningsökning under 2017-2019 på ca 0,5 % per år. Nedan redovisas antal hushåll och fördelning på boendetyper. Folkmängd (2019-12-31): 78 105 personer Antal hushåll 2019 En- och tvåbostadshus 15 237 st Flerbostadshus 24 963 st Fritidshus 4 376 st Avfall som kommunen ansvarar för Insamlingssystem Återvinningscentralerna är huvudsakligt insamlingssystem för: Brännbart rest- och matavfall sorteras huvud- sakligen ut fastighetsnära. Icke farligt avfall (grovavfall) som: Inom Luleå kommun finns följande system för • träavfall insamling av kommunalt avfall: • metallavfall (exklusive förpackningar) • trädgårdsavfall • Separata kärl för brännbart rest- och mat- avfall: Abonenterna har vid fastigheten två • brännbart avfall olika avfallskärl för att sortera ut matavfall • ej brännbart avfall och brännbart restavfall. • well • Gemensamma insamlingsplatser: Abon- • latrin nenterna är anslutna till gemensamma • konstruktionsmaterial (gips, betong, tegel, insamlingsplatser där brännbart rest- och keramik, sten och jord) matavfall kan lämnas i behållare för kärl- avfall, exempelvis underjordsbehållare. Farligt avfall som: I kommunen finns fyra återvinningscentraler • elektriska och elektroniska produkter som alla är bemannade. Under 2019 tog åter- • oljeavfall vinningscentralerna emot totalt 260 000 besök. • blybatterier På samtliga återvinningscentraler finns möj- • tryckimpregnerat trä lighet att lämna in saker till återanvändning • kemikalier som sedan går vidare till försäljning via åter- • lösningsmedelsbaserad förg vinningsmarknaden. • asbest 5 Remissutgåva januari 2021 Andra insamlingssystem som finns i Luleå Mängden brännbart restavfall de tre senaste kommun är bland annat tömning av slam och åren har uppvisat en svagt sjunkande trend filtermaterial från små avloppsanläggningar och låg 2019 på 137,7 kg/person. Matavfallet samt fett från fettavskiljare. Inlämning av visar ingen tydlig trend (Figur 2). latrin och asbest är idag möjligt på en av åter- vinnningscentralerna. Grovavfallet i form av ickefarligt avfall som hanteras på återvinningscentralen utgörs Förpackningsmaterial sorteras främst ut på främst av trä, brännbart avfall, trädgårds- återvinningsstationer som tillhandahålls av avfall, konstruktionsmaterial (betong, tegel, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). keramik, sten och jord) och metallskrot (Figur I flerbostadshus är det även vanligt att för- 3). packningsinsamling finns fastighetsnära. Farligt avfall som hanteras på återvinnings- Avfallsmängder centralen utgörs till stor del av tryckimpreg- nerat trä men även oljehaltigt avfall, asbest, Den totala mängden insamlat kommunalt av- småkemikalier och lösningsbaserad färg fall och producentansvarsmaterial (exklusive (Figur 4). slam, fettavskiljarslam samt latrin) uppgick år 2019 till 41 000 ton. Med slam, fettavskiljar- slam och latrin inräknat blir mängden nästan 54 900 ton avfall som kommunen ansvarar för (Figur 1). Insamling av förpackningar och returpapper på uppdrag av Förpacknings- och tidningsin- samlingen uppgick till 5 909 ton. Insamlingen av elavfall och batterier uppgick till 1 232 ton. Insamlade mängder 2019 16000 14000 12000 10000 8000 Ton avfall Ton 6000 4000 2000 0 Figur 1. Insamlade avfallsmängder i ton under 2019 för avfall under kommunalt avsvar (blå staplar) samt producentansvar (orange staplar). 6 Remissutgåva januari 2021 Insamlad mängd brännbart restavfall och matavfall från hushåll 2017-2019 (kg/person) 160 142,9 141,4 137,7 140 120 100 80 60 55,6 54 55,2 Kg per person per Kg 40 20 0 2017 2018 2019 Brännbart restavfall till förbränning Matavfall till kompostering Figur 2. Insamlade mängder brännbart restavfall och matavfall i kg/person 2017-2019. Beräkningarna är gjorda utifrån uppgift om Luleå kommuns folkmängd per 31 december varje år. Hanterad mängd icke farligt avfall på ÅVC 2017-2019 (ton) Latrin Ej brännbart Well Stubbar och stockar Metallavfall Konstruktionsmaterial Trädgårdsavfall Brännbart avfall Träavfall, ej impregnerat 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 ton 2019 2018 2017 Figur 3. Hanterad mängd icke farligt avfall på ÅVC i ton 2017-2019 7 Remissutgåva januari 2021 Hanterad mängd farligt avfall på ÅVC 2017-2019 (ton) Lösningsbaserad färg Småkemikaler Asbest Oljehaltigt avfall Tryckimpregnerat trä 0 100 200 300 400 500 600 ton 2019 2018 2017 Figur 4. Hanterad mängd farligt avfall p ÅVC i ton 2017-2019. Avfallsbehandling avfallet till energiåtervinning, cirka 22 procent till materialåtervinning och 18 procent till Avfallsmängderna (ton) för avfall som kom- biologisk återvinning. För användning som munen ansvarar för fördelat på avfallsslag och konstruktionsmaterial till anläggningsända- behandlingsmetod redovisas i tabell 1. mål återvanns cirka 7 procent och 1 procent av allt avfall deponerades. Figur 5 nedan visar behandlingen av allt uppkommet avfall. För 2019 gick hälften av Behandling av hushållens avfall 2019 Deponering 1% Annan behandling 7% Materialåtervinning 22% Materialåtervinning Biologisk återvinning Energiåtervinning Biologisk återvinning Deponering 18% Annan behandling Energiåtervinning 52% Figur 5. Behandling av hushållens avfall i procent 2019. 8 Remissutgåva januari 2021 Tabell 1. Redovisade avfallsmängder (ton) fördelat på behandlingsmetod. Avfallsslag Material- Biologisk Energiåter- Deponering Annan Totalt återvinning återvinning vinning behandling Farligt avfall 41 511 32 584 (spillolja) (tryckimpr. trä, (asbest) olje- och bräns- lefilter, färg och kemikalier, till förbränning) Matavfall (exkl. hem- 4 412 4 412 kompostering) (kompostering + rötning) Matavfall (hemkom- 73 73 postering) Brännbart restavfall 10 753 10 753 (brännbar fraktion som samlas in i kärl och dylikt) Fettavskiljarslam 452 452 (rötning) Latrinavfall 18,3 18 (kompostering) Slam från enskilda 13 470 13 470 avloppanläggningar (rötning)