Gatu- & Vägnamn

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Gatu- & Vägnamn GATU- & VÄGNAMN -Historia samt register De äldsta gatunamnen De äldsta gatunamnen i Luleå stad har troligen uppkommit genom att invånarna spontant börjat bruka dem som t.ex. Stora och Lilla Köpmangatan, Bergsgränden och Smedsgränden. Det finns inga belägg för att de skulle ha fastställts av Magistraten eller stadens äldste. Det fanns tidigare heller inte så många gator och gränder. I en beskrivning från år 1737 talar man om två större och två mindre gator som gick längs staden från öster till väster. Dessutom fanns strandgatorna på norra och södra sidan. Det fanns också tre större och tre mindre tvärgator. 1858 års gatunamn I samband med arbetet med 1858 års stadsplan fick lantmätaren Johan Jakob Sundström i uppdrag att även sätta namn på gator och kvarter. De längsgående gatorna i öst-västlig Tvärgatorna i nord-sydlig riktning gavs riktning fick namnen: namnen: Västra Repslagargatan Residensgatan Västra Skeppsbrogatan Stadsträdgårdsgatan Storgatan Västra Tullgatan Norra Kyrkogatan Rådstugatan Södra Kyrkogatan Västra Kyrkogatan Sandviksgatan Telegrafgatan Östra Skeppsbrogatan Östra Nygatan Magasinsgatan och Östra Kyrkogatan Lulsundsgatan. Östra Tullgatan Timmermansgatan och Östra Repslagargatan. 1858 års namngivning av gatorna omfattade endast delen mellan Residensgatan och östra Repslagargatan. Med åren fick även övriga gator inom planen sina namn och nya gator tillkom. 1888 års stadsplan I samband med arbetet med den nya stadsplanen efter den stora branden år 1887 ändrades några av de gamla gatunamnen. Västra Repslagargatan blev Norra Kyrkogatan till Köpmangatan. Repslagargatan. Södra Kyrkogatan till Stationsgatan. Västra och Östra Skeppsbrogatan blev Östra Tullgatan till Smedjegatan. Skeppsbrogatan. Östra Nygatan till Kungsgatan Stadsträdgårdsgatan till Trädgårdsgatan. och Västra Tullgatan till Tullgatan. Västra Kyrkogatan till Kyrkogatan. Gata, väg, gränd eller stig? kunde förväxlas. Särskilt gällde detta för brandkår och ambulans men även för Gatorna inom gränserna för 1888 års taxi. Många tyckte att man kunde väl få behålla de gamla namnen med stadsplan har nästan alla kallats gata. När motiveringen t.ex. att “vår gata ligger ju i bebyggelsen senare spritts sig Råneå och det kan väl inte bli någon förväxling utanför den gamla stadsgränsen eftersom vi har en egen postadress”. började man i en del områden att använda benämningen väg. Det är också det vanligaste inom villaområdena. Men Postlådenumren namnbruket är inte konsekvent. Det kan förekomma en blandning av gator och På landsbygden hade man tidigare vägar även inom villaområden adresser med postlådenummer. Detta Mindre gator eller återvändsgator var en dålig adressform och den talade kallas ibland för gränd. En gränd inte om var en fastighet var belägen. Det betecknar oftast en trång och kort gata orsakade svårigheter för räddnings- eller en liten tvärgata. För att få fordon, taxi, leverantörer och besökande variation av namnen inom större m fl. I akuta fall var det vanligt att man planområden växlar man emellanåt satte ut en stol vid vägen för att den mellan stig, slinga, ring, backe, gränd, besökande skulle hitta rätt. led, stråk m.m. Vid postens adressättning Man fann då att adresser med vägnamn i byarna förekommer att man enbart var det bästa alternativet och Posten använder by- eller ortnamnet. inledde ett samarbete med kommunen för att ta fram lämpliga vägnamn. Man vände sig också till de boende och bad Namnändringar om tips på lämpliga namnförslag. Den nya adressen med vägnamn och Samhället undergår ständiga husnummer kunde sedan användas både förändringar. Vägar läggs om, planer som besöks- och postadress. ändras, nya områden tillkommer. Det Namnändringarna ställde givetvis till med medför också att många namn måste en del besvär, t ex för företag som tryckt ändras. På 1930-talet inkorporerades upp brevpapper eller anskaffat stämplar Skurholmen och Svartöstaden med med den gamla adressen. omfattande ändringar av gatu- och kvartersnamn som följd. I slutet av 1960-talet ville Posten slopa Adresser i Nederluleå postadresserna Notviken och Bergnäset och i stället använda Luleå. T. ex blev I samarbete med Posten tog man fram Bergnäset Luleå 8. Även i Gammelstad förslag till vägnamn för de områden där var det aktuellt med att se över det inte tidigare fanns fastställda namn. gatunamnen. Kontakt togs med byaåldermän och alla berörda fick tillfälle att lämna in förslag. Postens behov var i första hand adresser Kommunsammanläggningen 1969 för heltidsboende eller för fastigheter där det skedde postutdelning, t.ex sommartid Kommunsammanläggningen 1969 inom fritidsbebyggelseområden. medförde en stor översyn av Kommunen kompletterade med gatunamnen. På flera ställen fanns belägenhetsadresser för fritids- och andra likalydande eller snarlika namn. Det var fastigheter. Belägenhetsadresserna skulle bl.a. Skolgatan, Strandvägen, Seminarie- komma att behövas som grund för det gatan, Bodenvägen, Storgatan och Lots- föreslagna lägenhetsregistret som i sin vägen m.fl. tur behövdes för en registerbaserad folk- Det blev viktigt att inom storkommunen och bostadsräkning. Luleå inte ha gatu- och vägnamn som Adresser i Råneå Adresserna inom Nederluleå började Adressnumreringen skedde enligt införas under år 1993. Arbetet fortsatte ”Postens metod”, dvs att adressnumret sedan inom Råneå. Här var förut- var lika med avståndet i 10-tal meter från sättningarna något annorlunda. utgångspunkten och med udda nummer Bebyggelsestrukturen i Råneå skiljer sig på vänstra sidan och jämna på höger. Den till en del Nederluleådelen. punkt där numreringen inom en by börjar Med undantag för Råneå tätort, Jämtön kunde vara namnsskylten i byn, och Niemisel ligger bebyggelsen oftast fartbegränsningsskylten vid 50 km/tim utspridd efter de allmänna vägarna. eller vid den första gården. Vägarna var också långa och det var svårt att sätta ett enda adressnamn för hela Vägarna på ömse sidor om Råne älv gick vägen. Det skulle också medföra att man genom flera byar som hade mark på båda fick fyrsiffriga adressnummer när sidorna. T.ex. Norra och Södra Prästholm, avståndet från utgångspunkten översteg Orrbyn och Södra Orrbyn, Norra och 10 km. Södra Niemiholm m fl. För att minska risken för förväxling när någon t ex bara I största möjliga utsträckning ville man uppger Prästholm som adress, delades utnyttja byanamnet i adresserna. nummerserierna upp så att nr 1-499 En adress behöver inte innehålla ligger på den norra sidan av älven och nr tillägget –vägen, det kan räcka med att 500-999 på den södra. man använder enbart by- eller Källor: ortnamnet. Namngivning - av gator och kvarter i Luleå, Bebyggelsen vid mindre avtagsvägar fick i Georg Palmgren 1998. regel adress efter huvudvägen (allmänna Gatu- och vägnamn i Luleå kommun, vägen) där postlådan fanns uppsatt. Georg Palmgren. 969 597 Björsbyfjärden Haparandavägen Björsbyfjärden Gammelstadsviken 596 Bodenvägen Bensbyvägen Björkskatafjärden Notviken 595 Skutviken Stadsviken Lule älv Skurholmsfjärden Hertsövägen Bredviken Älvbrovägen Oden Svartöviken Atle Gråsjälfjärden Ymer 595 Frej Hertsöfjärden Stor väg som går in till Luleå benämns – E 4 9 vägen. 6 9 5 9 7 Större förbindelse mellan olika delar av tätorten kallas –leden 969 597 Björsbyfjärden Björsbyfjärden Gammelstadsviken 596 Björkskatafjärden Mjölkuddsvägen Notviken Avaviksvägen 595 Skutviken 59 Stadsviken Lule älv Skurholmsfjärden Bredviken Oden Svartöviken Atle Gråsjälfjärden Ymer 595 Frej Hertsöfjärden Vägar mellan stadsdelar och större vägar inom stadsdelar benämns -vägen. E4 969 597 Björsbyfjärden Björsbyfjärden Gammelstadsviken 596 968 Björkskatafjärden Notviken 595 Skutviken Stadsviken E4 Skurholmsfjärden Lule älv Prästgatan Bredviken 6 Oden Svartöviken Atle Gråsjälfjärden Ymer 595 Frej För kvartersvägar inom stadsdelar och i centrumkärnan används -gatan. Register över gatu- och vägnamn mm i Luleå kommun Fet stil gällande eller nu använda gatu- och vägnamn mm Ej fet stil Tidigare fastställda namn som utgått Kursiv stil Interna gator och vägar inom t.ex. Universitetet, SSAB, Shopping m fl Årtalet anger när namnet fastställdes eller började användas som adressnamn Gatunamn och väg- Stadsdel områ- År Anteckningar namn mm de A Abborrgränd Hertsön 1971 I kvarteret Storfiskaren Abborrtjärnvägen Hollsvattnet 1993 Vägslinga vid Abborrtjärnen i Hollsvattnet Abraham Ruths Mjölkudden 1963 F.d. Abraham Ruths väg. Rådmannen Abraham gränd Ruuth (son till borgmästaren Jacob Ruuth 1694- 1709) blev år 1719 dräpt av ryssar i Ersnäs by Ändrad år 1963 till Abraham Ruths gränd Abraham Ruths väg Mjölkudden 1945 Adjunktvägen Porsön 1977 Namn med anknytning till universitetet och f.d. SGU mm Tidigare del av Klockarvägen och Kängsövägen. Affärsvägen Råneå 1972 Ändring efter önskemål om att få ett namn med anknytning till affärsverksamheten Agronomvägen Hammaren 1975 I kv. Förrättningsmannen Föreslagen park. Av alter, alder = al Alderhagen, Alterha- Örnäset 1951 gen Ale Pellijeff: Ale har emellanåt setts som en kort- namnsbildning till Alvik Vägen Alvik – Selet genom Ale Ale byaväg Ale 1993 Ale fätåg Ale 1993 Alfatorget Porsön Vid kvarter A inom Universitetsområdet Algatan Bergviken 1929 Inom Bergviken gavs de flesta gatorna namn med anknytning till växtriket och lokala förhållanden Pellijeff: = ’Alviks uthamn’ Alhamn Alhamns södra Alhman 2002 F.d. Nördskatan. Namnet ändrades för att stug- strandväg ägarna inte tyckte om ordet ”nörd” i adressnam- net Väg 577, Vallen-Alhamn Alhamnsvägen Alhamn 1993 Allévägen Stadsön 1993 Infarten till Ingridshem I området mellan Skogsvallen och Björkskataf- järden Almvägen Bergviken 1951 Altappsvägen
Recommended publications
  • Swedish Lapland
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND SVERIGES ARKTISKA DESTINATION Fiskelycka i Luleå Helena Holm Helena Foto: ALLTID ETT FISKEVATTEN INOM RÄCKHÅLL Nere vid restaurangerna i Norra hamn i Luleå Idag är fisket i älven inte vad det en gång var, men fortfarande fångas sänker sig sommarsolen. Du tar in en klassik förrätt lax och öring här. Men kanske ännu bättre är fisket efter gädda och abborre. Vill du ha en vild laxälv är Råneälven ett vackert alternativ, av Kalix Löjrom, därför att du tycker att du har även där är gäddfisket makalöst och på hösten fångas vilda flod- något att fira. Restaurangen säger att det också kräftor här. Runt själva Luleå stad finns många ordnade fiskevatten, finns stekt siklöja idag, det som på finska sidan både för familjer och entusiaster, att besöka. Vid Hertsöträsket är det kallas muikku och nästan är en ”nationalrätt”. tillgänglighetsanpassat så att alla, också rullstolsburna, kan få en fin Siklöjan, Coregonus albula, är den lilla laxfisken fiske upplevelse. På det hela är Luleå inte bara grundat på fisk, det är också en plats för fiskare. Precis det som förväntas i en kustkommun i som ger oss den fantastiska löjrommen och därför Bottenvikens skärgård. också Norrbottens landskapsfisk. Kalix Löjrom är sedan 2010 en skyddad ursprungsbeteckning, med samma status som exempelvis Parmaskinka, bra att veta Kontrollera noga att du fiskar på upplåtna vatten och har rätt tillstånd. Respektera lokala regler, exempelvis antal fiskar, minimimått Stiltonost och Champagne. Allt det som passar en och laxplomber. Mer information finns på fiskekort.se och hos lokala entre­ vacker kväll som denna. prenörer. Det är självklart att tänka på fisk och fiske i en stad som Luleå.
    [Show full text]
  • Lulealven.Pdf
    ± E45 Karta 1 E10 Karta 2 Jokkmokk 97 Karta 4 Karta 3 E45 356 Karta 6 E45 Karta 5 Råneå E4 Rånefjärden Boden 374 383 Sävast 356 Karta 8 S Sunderbyn Älvsbyn Gammelstaden Karta 7 94 97 Luleå Bergnäset 94 Brändöfjärden E4 374 Rosvik Kallfjärden Översiktlig inventering avStorfjärden erosionsförutsättningar Vattendraget Luleälven - översikt 373 Redovisningen ingår i en översiktligPiteå kartläggning av stranderosionen utmed landets vattendrag.Bergsviken Kartan visar områden med erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag för detaljerade studier. Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. 95 0 10 20 Km Bondöfjärden2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 1 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets vattendrag. Kartan visar områden med Grovsand-finsand erosionskänsliga jordarter. Uppgifterna är Silt baserade på SGU:s geologiska kartor. Materialet utgör inte tillräckligt underlag Svämsediment för detaljerade studier. Fyllning Eventuella erosionsskydd har inte inventerats. Tätort >200 invånare 0 1 2 3 4 Km 2010-09-09 © Copyright Lantmäteriet. Ur GSD-Översiktskartan ärende nr MS2010_10049 E45 Lu leälven Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar ± Vattendraget Luleälven - karta 2 Redovisningen ingår i en översiktlig kart- Teckenförklaring läggning av stranderosionen utmed landets
    [Show full text]
  • Miljönämnden
    Luleå kommuns stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING MILJÖNÄMNDEN Referenskod SE//115:1 Utskriftsdatum 2015-06-25 Arkivbildare MILJÖNÄMNDEN 115 Depå Luleå kommuns stadsarkiv Översikt arkivbildare MILJÖNÄMNDEN 115 Uppgifter om arkivbildaren Arkivbildarens namn MILJÖNÄMNDEN 115 Alternativa namn Hälsovårdsnämnden Verksamhetstid 1969 - 2014 NAD-kategori Verksamhetstyp - Geografisk hemvist Verksamhetsort Luleå Uppgifter om arkiv Arkivets namn MILJÖNÄMNDEN 115:1 Tid för arkivhandlingar 1969 - Hyllmeter 0,00 Placering Stora arkivet 2015-06-25 Historik Arkivbildare Luleå kommuns stadsarkiv MILJÖNÄMNDEN 115 Hälsovårdsnämnden inrättades genom 1874 års hälsovårdsstadga. Från 1969-01-01 även Råneå och Nederluleå kommuner. Från 1983-01-07, Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Från 1992, Miljönämnden. Nämnden avvecklas 31/12 2014 och blir från 1/1 2015 Miljö- och byggnadsnämnden. 2015-06-25 Innehåll MILJÖNÄMNDEN 115:1 Serie Rubrik A 1 PROTOKOLL A 2 PROTOKOLLSBILAGOR C 1 REGISTER TILL DIARIERNA C 1 A DIARIEKORT VA-ÄRENDEN C 2 EXPEDIERINGSLISTOR C 3 DIARIEKORT, ALLMÄNNA HANDLINGAR C 4 DIARIEKORT, OBJEKTSBUNDNA HANDLINGAR C 5 DIARIUM C 6 DIARIUM, FASTIGHETSBUNDNA ÄRENDEN F 1 ÄRENDEBLAD, OBJEKT F 1 A ÄRENDEBLAD, VA-ÄRENDEN F 2 BEREDSKAPSPLANER F 3 SKOGSSKADOR PÅ GRAN OCH TALL F 4 MILJÖSKYDDSPROGRAM 1990 F 5 DIARIEFÖRDA ALLMÄNNA HANDLINGAR F 6 DIARIEFÖRDA OBJEKTSBUNDNA HANDLINGAR F 7 HANDLINGAR APT F 8 RAPPORTER F 9 DIARIEFÖRDA FASTIGHETSBUNDNA ÄRENDEN 2015-06-25 Arkiv nr Arkivnamn Serie 115:1 MILJÖNÄMNDEN A 1 Rubrik PROTOKOLL Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1 1969-1970
    [Show full text]
  • Fishing in Luleå
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND YOUR ARCTIC DESTINATION Fishing luck in Luleå Helena Holm Helena Photo: ALWAYS A FISHING WATER WITHIN REACH The summer sun sets down by the restaurants of University, among other things. Today, fishing on the river is not what Luleå’s north harbour. You order a classic Kalix it once was, although salmon and trout are still caught here. However, there are even better opportunities to catch pike and perch. If you are vendace roe starter, to celebrate something. The looking for a wild salmon river, the Råne River is a beautiful option, waiter tells you that you can also order fried also offering magnificent pike fishing, and opportunities to catch wild vendace today, known in Finnish as muikku, river crayfish in the autumn. Around the city of Luleå, you will find and something of a national dish. The vendace, many well maintained fishing waters, both for families and enthusi- Coregonus albula in Latin, is a small salmonid asts. Lake Hertsöträsket has been adapted for accessibility, to provide a good fishing experience even for those in wheelchairs. Luleå was not fish which gives us the amazing vendace roe, and just founded on fish, it is also a place for those who like to fish. Just as also Norrbotten’s official county fish. Since 2010, you could expect from a city on the coast of the Gulf of Bothnia. Kalix vendace roe has been an item with protected designation of origin, such as Parma ham, Stilton good to know Carefully check that you are fishing on licenced waters, cheese and champagne.
    [Show full text]
  • Läs Hela Analysen
    Bostadsförsörjningsanalys Luleå December 2020 Linda Lövgren, Maria Pleiborn, Ebba Älvgren Förord Syftet med analysen att analysera och bedöma det kommande behovet av bostäder för Luleå kommun och vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas med avseende på de målgrupper som är aktuella. Analysen är en grund till riktlinjerna för bostadsförsörjning och innehåller en analys av kommunens demografiska utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningarna för bostäder totalt sett samt för kommunens delområden. Analysen har även kopplats till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. 2 Författare: Linda Lövgren, Maria Pleiborn och Ebba Älvgren. Stockholm, december 2020 WSP Sverige AB SE-121 88 Stockholm-Globen Arenavägen 7 Org. nr: 556057-4880 Innehåll — Slutsatser och åtgärdsförslag för bostadsmarknaden i Luleå kommun — Allmänt om bostadsmarknaden i Sverige — Omvärldsanalys — Demografisk analys — Bostadsbestånd och nyproduktion 3 — Bostadssituationen för särskilda grupper — Efterfrågan på bostäder — Geografisk analys Slutsatser Luleå är en kommun med en stabil Däremot är efterfrågan oftast på bostäder befolkningsökning och en förhållandevis som är billigare än vad marknaden förmår låg arbetslöshet. Luleå kommun har i stort att producera. Detta leder till att en hög sett en god bostadsförsörjning i nuläget grad av exploatering inte leder till en bättre och det finns ingen underliggande bostadsförsörjning i kommunen. strukturell bostadsbrist. Däremot är en god planeringsberedskap Däremot finns ett behov av bostäder med alltid positiv, eftersom det ger flexibilitet i 4 en lägre prisnivå än vad marknaden förmår planeringen. att producera redan hos den existerande befolkningen. En övervägande andel av de nya invånarna är invandrare, som oftast har en något lägre betalningsförmåga.
    [Show full text]
  • Kayaking Routes of Swedish Lapland Bottenvikens
    7. THE NORTHERN ARCHIPELAGO NAMES OF ISLANDS IN THE BOTHNIAN ARCHIPELAGO 1 day, approx. 18 km, extension possible Photo: Gunvor Ekström Gunvor Photo: Island names often originate from old dialects and their meanings are not so obvious today. Plant and FJUKSÖ- Degerberg granite, Haparanda granite animal life, names of people and specific character- BRÄNDÖN and gneiss are common types of rock istics have given the islands their respective names. FJÄRDEN found in the archipelago. NAGEL- Because of the land uplift, there are places called FJUKSÖN islands on the mainland and some of the larger SKÄRET islands have multiple names. Here are some common elements in the names of places in the SVARTÖN Bothnian archipelago. BISKOPS- AVA – Bulging stretch of water STOR- HOLMEN FURÖ- BASTA – Simple fishing cabin FURUÖN FJÄRDEN BRÄNNA, BRÄND – Forest was burned to create arable land, this was known as a ’bränna’ HAMNÖN BÅDAN – warn of shallows BJÖRKÖN This day tour BÖRST – Birch can be extended ESP, ÄSP – Aspen tree GLO- SANDSKÄRET if you continue GRÅSJÄL, SJÄL – Grey seal HOLMARNA from Sandskäret according to Sure, it is sometimes windy and rainy - but Luleå is GRÖNNA – Shallows LAPPÖN Ekström Gunvor Photo: route 5. Route 5 usually one of the sunniest places in Sweden! HARE, HARUN – Shallows on the water’s edge, 2 km SKOGSSKÄRET RISÖN can be extended from Biskopsholmen is a small beach, should you wish to stretch your legs. If not, turn rocky islet with route 6. east towards the beautiful Sandskäret and take a proper break on the northern or HUVUD – High, hilly terrain eastern lake.
    [Show full text]
  • Changing Contact Patterns Within the Luleå District During the Nineteenth Century Author(S): Ian G
    Industry and the Local Economy: Changing Contact Patterns within the Luleå District during the Nineteenth Century Author(s): Ian G. Layton Source: Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, Vol. 70, No. 1, Landscape History (1988), pp. 205-218 Published by: Wiley on behalf of the Swedish Society for Anthropology and Geography Stable URL: http://www.jstor.org/stable/490756 Accessed: 27-06-2016 09:16 UTC Your use of the JSTOR archive indicates your acceptance of the Terms & Conditions of Use, available at http://about.jstor.org/terms JSTOR is a not-for-profit service that helps scholars, researchers, and students discover, use, and build upon a wide range of content in a trusted digital archive. We use information technology and tools to increase productivity and facilitate new forms of scholarship. For more information about JSTOR, please contact [email protected]. Swedish Society for Anthropology and Geography, Wiley are collaborating with JSTOR to digitize, preserve and extend access to Geografiska Annaler. Series B, Human Geography This content downloaded from 128.197.26.12 on Mon, 27 Jun 2016 09:16:19 UTC All use subject to http://about.jstor.org/terms INDUSTRY AND THE LOCAL ECONOMY: CHANGING CONTACT PATTERNS WITHIN THE LULEA DISTRICT DURING THE NINETEENTH CENTURY By Ian G. Layton Layton, lan G., 1988: Industry and the local economy: Changing 100--- HUNTING contact patterns within the Lulei district during the nineteenth century. Geogr. Ann. 70 B (1): 205-218 FISHING REINDEERHRN WORKING OIIRON- IORE ON ARMING TIMBER- Landscape changes have been studied in great o-"-- 1550 A 1600 R i160,N 1700IN 17;0WORKING 1800 1850 1900 detail at the level of the agricultural village, taking up changes in the local agrarian organization, land Fig.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Change in the Church Town House Design and Social Function Lars Elenius
    Church Town and Church Village Change in the Church Town House design and social function Lars Elenius 1 Church Town and Church Village Church Town and Church Village Change in the Church Town House design and social function Lars Elenius 2 3 Church Town and Church Village Church Town and Church Village Contents Introduction.............................................................. 5 Chapter 3. The individual and the collective ................. 37 A way to meet others ............................................. 38 Chapter 1. Church Town and Church Village .................7 The church cottage as a family memento ..................40 Tradition and modernity ..........................................8 Preserving a heritage ............................................. 42 The Church Town and the need for church cottages .....8 Change and preservation ........................................ 44 Similarity to Gamla Stan in Stockholm ...................... 11 Cooperation and revolt .......................................... 45 Battle for the burghers’ building land ........................12 Threats to the Church Town ................................... 46 A system of timbered houses ...................................17 Memories of the countryside .................................. 47 The Church Town when it was biggest .......................21 The individual and the collective ............................. 48 Chapter 2. Church cottage design ............................... 25 Notes ......................................................................51
    [Show full text]
  • 5 Samebyarna E12 EJFASTSTËLLD
    Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan LUOKTA-MÁVAS 45 R ieb n e s -ASKAURESAMEBYSMARKANVËNDNING Råneälven ÄNGESÅ Vännäsberget Tallvik Vuollerim -ASKAURESAMEBY Gyljen S äd vv á jáv rre GÄLLIVRE Överkalix ¿RETRUNTMARKEROVAN 3AMEBY GRËNSBESTËMTOMRÍDE SEMISJAUR-NJARG LAPPMARKSGRËNSEN 3AMEBY EJGRËNSBESTËMTOMRÍDE Hednäset 'RUVA,AISVALL Svartbyn 97 /DLINGSGRËNS .YLIGENSTËNGD E10 H o rn a v an ,APPMARKSGRËNS LIEHITTÄJÄ 4IDIGAREGËLLANDEKONVENTIONSOMRÍDE +ËRNOMRÍDE6ËSTRA5DDJAUR 3TËNGSELINOMSAMEBYNSMARKER Karungi 6INTERBETESMARKERNEDAN Morjärv H o rn a v an STÅKKE 3AMLINGSPLATSINFÚRHÚSTFLYTTNINGUDTJA LAPPMARKSGRËNSEN KALIX +ËRNOMRÍDEAVRIKSINTRESSEGunnarsbyn SVAIPA LuleälvenBoträskfors Laisvall Harads 6ÍRLAND /MRÍDEANVËNDSAV L aisa n A jsjáv rre LUOKTA-MÁVAS (ÚSTLAND Svartlå -ASKAUREOCH3VAIPA Arjeplog 3OMMARLAND Töre Kalix Sangis SAMEBYAR U d d jau re 6INTERLAND E4 Råneå /MRÍDEMEDANNANKONKURRERANDE Rolfs Bredviken Vittjärv Risögrund 3VÍRTOMRÍDEMEDBLAMINERALPROSPEKTERINGAR MARKANVËNDNINGB o d e n Påläng Båtskärsnäs GRAN VÄSTRA KIKKEJAURE Piteälven Karlsborg NEDLAGDA+EDTRËSK OCH¿SENGRUVAN Vidsel /MRÍDEANVËNDSAVFLERASAMEBYARB o c kö fjä rd e n Nyborg Moskosel Sävast Seskarö Ängesbyn 0 20 Persön40 Laisälven Unbyn Km Brändön © Lantmäteriet 2001. SUrS GSD-ÖVERS,underbyn Rutvik Dnr: M2001/1502. SEMISJAUR-NJARG Älvsbyn Gammelstaden Vistheden Karlsvik Bensbyn S to ra va n Bälinge Luleå 94 Klöverträsk Bergnäset Tärnaby Korsträsk RAN 94 Alvik Antnäs Arvidsjaur Ersnäs Kallax ÖSTRA KIKKEJAURE Måttsund E45 Sjulsmark +ËRNOMRÍDE6EDDEK +ORSTRËSK +ËRNOMRÍDE'UMMARK
    [Show full text]
  • Nederluleå Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-9 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 10 Kyrkan. Volym 11 Språk, dialekt, Hembygdsföreningen, Gammelstad - Kyrkstaden, Kyrkogården, Kyrkans byggnader. Volym 12-22 Kyrkstugor. Volym 23-30 Gammelstad. Volym 31-57 Byar och gårdar. Volym 58 Övrigt. 1 1924-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Historik - ang, kulturhistoriskt skyddsvärde (olika byar och platser inom Nederluleå och Råneå snr) Karta över fastigheter, utan år och proveniens. Tidningsnotiser m.m. - arkeologiska fynd i Sunderbyn, Persöfjärden och Gammelstad), utan år. Ang. yxa funnen vid Gäddviksheden (7022), utan år. Pm om fynd mellan Alhamn och Fagervik 1924. 0295/33, 0311/33 Ang. fynd av människoskelett i Gäddvik. Acc:nr 390. 0047/34 Ang. ryssgravar m.m. i Lindbomsbacken. Ang. fynd av yxa i Sunderbyn 1940. 0035/51 Ang. fångstgropar i Örberget och Kolberget. Ang. ev. fångstgropar i Krokvattnet, utan år. Ang. röse vid Alhamn, Kunoön, Ångervik, utan år. 0357/62 Ang. fornlämningar i rullstensås, Antnäs-Alvik. Förteckning över fornlämningar - fornminnesinventering 1948 och komplettering 1963. 0012/64 Ang. fångstgropar vid Flarken. 0309/65 Ang. fornlämningar och fritidsbebyggelse i Nederluleå, Nederkalix och Råneå snr. 0408/65 Ang. stenröse intill Gässjön (med 2001/0784). 0379/67 Ang. stenåldersfynd i Mockträsk. 0783/68 Ang. sten vid Långtjärnheden, Alvik. 0822/68 Ang. hälsobrunn i Gammelstad (med 0961/68 och 0967/68). 0915/68 Ang. anmälda gropar, fångstgropar, härdar och kvartsavslag vid Fällberget, Hällfors, Klöverträsk och Västmark. 0921/68 Tips om fornlämningar (med 2001/0820). 0933/68 Utanordning av medel för beredskaps- arbeten. 1602/68 Ev.
    [Show full text]
  • Kangis Luppio Flakabergsåsen Sandudden Boheden 8 777 770 77 08 7 9 9 Liehittäjä
    Kangis Luppio Flakabergsåsen Sandudden Boheden 8 777 770 77 08 7 9 9 Liehittäjä Storbacken 6 Hultet 812 99 Altaudden Näsberg Tjäruträsk Bredträsket Tansjärv 798 799 97 V Kesasjärv Mjölan Randaträsk Svartbyn 795 Hedenäset DRIFTOMRÅDESKARTA V Svartbyn 7 794 Kåikul 5 Tallberg 5 Talljärv Littiäinen Furunäs Ytterlänningen 772 784 Lillåfors Näätäsuanto Sundsnäs Mårdsel Grundforshed Byträsk Lombheden 0 Luleå 4 Storsvedjan Persomajärvi 7 !$ 398 Granträsk Bredträsk Räktjärv Ruona Kälvjärv 3 Tallån Knös Vuomajärvi Grundträsk 76 Kypasjärv 792 Storsand Stennäs Lakaträsk 802 Olofsfors S Pallakka 813 Norriån Datum: 2020-08-27 Långsel Mjöträsk Lillånäs 7 8 Koiraniemi Skala (A3): 1:440 000 Holmsvattensel 3 7 Kölmyrholmen 85 Överedet Koutojärvi Klingersel Aspliden Forshed 0 3,5 7 10,5 14 17,5 Edefors Brändberget Kukasjärvi km Lillå 773 Lomben Gullträsk Holmsvattnet Tjäruträsk Storviken 774 Strandforssel Bränslet Åkeränget 7 Sockenträsk Taipale © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 97 82 Storträsk 4 6 Norrhed Kvarnberg Småträsk Västannäs 72 7 754 Övre Flåsjön 6 Långsund Krokfors 3 Kvarntjärn 6 Edet Övermorjärv Grubbnäsudden Forsnäs 7 1 Krokträsk Långvik 8 Lilltjärnlandet 7 4 768 7 Flakadalen 1 Valvträsk Älvbacka Sörviksudden Veniksel Vitvattnet 9 Odjursberget Ö Granträsk 1 Åbacka 1 Bålsnäsudden Morjärv Bodträskby 7 5 Forsbyn Vägar i driftområdet Björnudden Björkvik 6 Storsien 767 75 697 Hatten 3 Överstbyn 744 Linkka Klusån Sandträsk Oja Åträsk Grundsanden 722 Anttila Bodträskån Forsträskhed Grundforsbacken Gunnarsbyn 5 Driftklass 1-3* Bjässanden 1 763.1 71
    [Show full text]